Realgymnasiet Lunds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Realgymnasiet Lunds plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 2016/2017 1/13

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor: Martina Lindvall Vår vision Trygghet, team, utveckling och framgång ska genomsyra vår verksamhet. Vår vision är att inkludera samtliga elever och personal i att de ska känna sig trygga i skolan. Vi vill eftersträva en arbetsmiljö som främjar utveckling och lärande i demokratisk och humanistisk anda, där upplevelsen av allas lika värde känns reell. Alla på skolan ska agera så att dessa mål kan uppfyllas. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Elevrådet har kontinuerlig kontakt med kurator och trygghetsteam och deltar aktivt i uppföljning av innehållet i planen. Kurator håller kontinuerlig kontakt med skolans samtliga elever kring planens innehåll. Varje månad genomförs ett elevrådsmöte där också områden i denna plan bearbetas och samlas in av elevernas skydds- och trygghetsombud (Linn Åberg NB 15). I februari genomförs en elevenkät där kartläggning av förebyggande åtgärder är i fokus. Detta material ligger till grund för nulägesanalys och framtida förbättringsområden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare blir informerade på föräldramöte i september varje år om planens innehåll och att den finns tillgänglig på vår hemsida. De är välkomna att komma med feedback kring innehållet och kring förbättringsåtgärder. I april genomförs ett föräldramöte där likabehandlingsplanen och dess innehåll behandlas. Mötet fokuserar på läsåret som gått och hur skolan arbetat med likabehandlingsplanen och om det finns förbättringsområden som behöver lyftas fram inför nästa läsår. Vårdnadshavare delges också planen på det utvecklingssamtal som genomförs varje höst och är välkomna att ge återkoppling på innehållet då. Personalens delaktighet Personal arbetar med likabehandling inom samtliga ämnen under hela läsåret och är delaktiga i revideringen av planen inför och under läsåret. Arbetet startar i augusti varje läsår och planen implementeras i september efter att ha granskats av elevrådsrepresentanter samt presenterats för föräldrar på höstterminens föräldramöte. Förankring av planen Kurator och EHT-team för samtal med samtliga klasser kring vad kränkande behandling är. Samtliga lärare arbetar med likabehandling inom sina ämnen och arbetar aktivt med planen. Föräldrar informeras via Realnytt som distribueras via e-post samt på höstterminens utvecklingssamtal. Planen ligger på skolans hemsida för allmän åtkomst. 2/13

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen har skett i en arbetsgrupp avsedd för detta syfte. Trygghetsteamet bestående av kurator, mentorer, representanter från elevrådet, skolsköterska, lärare och ledning har också varit delaktiga i utvärderingen av planen kontinuerligt under läsåret. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Kurator, mentorer, skolsköterska, lärare, representanter från elevrådet och ledning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 1. Mentorerna har haft mentorstid med samtal kring likabehandling vid behov vilket har fungerat bra. Detta kommer att fortsätta även detta läsår och detta år kommer det även att finnas inplanerade tillfällen som tar upp enbart likabehandling. 2. Arbetet med värdegrund och mot diskriminering har under läsåret 2015/2016 genomsyrat projekt och temadagar på skolan. 3. Personalgruppens arbete med värdegrund och hur man markerar mot otrevlig jargong och hårda ord har fungerat bra gentemot eleverna. 4. Elevrådet har inte varit fullt utvecklat. Inget elevskyddsombud har utsetts och främjande aktiviteter via detta forum har ej genomförts. Detta behöver vi arbeta mer med i samråd med elevrådet under detta läsår.mande plan.5. Samtliga punkter under rubriken "Fortlöpande i verksamheten" upplevs ha fungerat bra, förutom sista punkten som rör information till personal från EHT kring elever som kräver extra anpassningar och särskilda behov. Informationen har kommit ut, men utformningen av delgivandet kring informationen måste ändras. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Efter skriftlig och muntlig återkoppling från elever och föräldrar ses planen över av EHT-teamet, eller den rektor utser. Ett forum för diskussioner kommer att utformas inför utvärderingen där allas synpunkter tas tillvara. Implementeringen av dessa åsikter skall ske i den reviderade likabehandlingsplanen inom rimlig tid efter att underlag har samlats in och sammanställts. Återkoppling till elever och personal sker därefter i direkt följd. för att årets plan utvärderas Rektor, eller den av rektor utsedd 3/13

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Vi vill ge eleverna kunskap och information vad gäller könsidentitet och könsuttryck. Utifrån grundinställningen om alla människors lika värde är det viktigt att elever och personal känner att de har rätt att vara som de är och uttrycka sig som de vill oavsett biologiskt kön. Personalen ska medvetet tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Uppföljning: Kontinuerligt under året under lektioner och mentorspass. Insats Mänskliga rättigheter samt värdegrundsövningar som är knutna till ämnen. Religion och samhällskunskapslärarna ansvarar för att i undervisningen belysa likabehandling oavsett könsidentitet ur olika perspektiv. All personal ansvarar också för att uppmärksamma kränkande kommentarer elever emellan vad gäller kön och könsöverskridande identitet och uttryck. Även här är det viktigt att skolans personal föregår med gott exempel i tal och skrift. All personal utgår från ett normkritiskt förhållningssätt. Skolsköterskan genomför information och värdegrundsövningar på temat med alla elever i åk 1. Undervisande personal, skolsköterska, mentorer Arbetet pågår under hela läsåret 2016/2017. Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål: Vi vill att eleverna utvecklar sin förmåga och sina intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Detta är exempelvis viktigt i val av APL-platser eller framtida yrkesinriktning. Tillsammans med eleverna vill vi diskutera och analysera fördomar och stereotypa föreställningar som framkommer i media eller läromedel. Uppföljning: Kontinuerligt under året Insats I undervisningen av de samhällsorienterade ämnena (samhällskunskap, historia, religion) finns begreppet kontinuerligt och återkommande med. Lärare i de så kallade profilämnena arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och i arbetet med APL (arbetsplatsförlagt lärande).hela verksamheten arbetar kontinuerligt med att belysa fördomar och stereotypa föreställningar och föregå med gott exempel. Lärare (samhällsvetenskapliga ämnen samt yrkesprofiler), mentorer. Arbetet pågår under hela läsåret 2016/2017. Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål: Vi vill ge eleverna kunskap och förståelse om olika religioner och trosuppfattningar i syfte att skapa religiös och kulturell samexistens. Diskussioner ska föras kring dessa frågor utifrån projektinnehåll, ämnen eller aktuella händelser. Uppföljning: Inom framförallt religionsundervisningen på examinationer, diskussioner och vid värdegrundsövningar. Insats Inom religionsundervisningen för årskurs tre tas bland annat dessa frågor upp och diskuteras. Eleverna som läser religion deltar i flera studiebesök exempelvis i Malmös synagoga respektive moské. Vi bjuder in gymnasieprästen till skolan för föreläsning för elever och personal. Respekt för samtliga religioner och trosuppfattningar ska vara ständigt närvarande i hela verksamheten. Lärare inom ämnet samhällskunskap/religionskunskap Arbetet pågår under hela läsåret 2016/2017 4/13

5 Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål: Alla elever ska få hjälp och stöd anpassad efter eventuell funktionsnedsättning. Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Alla elever ska kunna genomföra APL med rätt stöd och anpassning. Personal och elever ska få kunskap kring elever med funktionsnedsättningar. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 51 med eleverna och i arbetsgruppen under studiedagarna i januari. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Insats Skolan arbetar med hälsosamtal för samtliga elever i årskurs 1, Introduktionssamtal med förälder och elev som leds av elevens mentor vid skolstart i årskurs 1 och kontinuerliga mentorssamtal under läsåret. Eleverna i alla årskurser erbjuds utvecklingssamtal vid två tillfällen under året dit vårdnadshavare inbjuds för att följa upp elevens studier och lärmiljö. Om någon elev säger att de har svårigheter eller visar svårigheter meddelar mentor eller lärare detta till Elevhälsoteamet (EHT). Specialpedagog, kurator eller skolsköterska samtalar enskilt med de elever som uppmärksammats ha funktionshinder och kartlägger stödbehov. Vid behov görs djupare kartläggning. EHT informerar ansvariga lärare samt sammanställer skriftlig information kring enskilda elever. EHT närvarar på arbetslagsmöte för att informera och följa upp elever och säkerställer att eventuella anpassningar i lärmiljön är tillräckliga. För elever där det är av vikt att klasskamraterna får information om dennes funktionshinder eller situation ska specialpedagog, kurator eller lärare tillsammans med eleven informera klassen och då också svara på frågor. Samtlig personal, EHT, rektor Arbetet pågår under hela läsåret 2016/2017. Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål: Det är viktigt att elever och personal känner sig trygga på skolan oavsett sexuell läggning. Vi vill synliggöra betydelsen av ordval för att undvika kränkningar och diskriminering. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 51 med eleverna och i personalens arbetsgrupp under studiedagarna i januari. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Insats EHT ansvarar för att ta upp ämnet diskriminering gällande sexuell läggning för diskussion i personalgruppen under våren I samtal med elever och i undervisningen tänker vi på att utgå ifrån att inte alla ser sig som heterosexuella eller kommer från en familj bestående av en mamma och en pappa. Det kan till exempel göras genom att belysa olika reformer för homo- och bisexuella rättigheter eller att använda samkönade par i räkneexempel om ränta på husköp och liknande. Frågor om sexuell läggning tas upp som en del av sex- och samlevnadsundervisningen. I hälsosamtalen med skolsköterskan ges utrymme för frågor om sexualitet och preventivmedel oavsett sexuell läggning. Om önskan finns hos elever för gruppdiskussion kan detta anordnas. Samtlig personal, EHT, skolsköterska Arbetet pågår under hela läsåret 2016/2017 5/13

6 Namn Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål: Alla elever ska känna sig bekväma i sin klass och på skolan oavsett ålder. Eleverna ska under året delta i olika åldersblandade aktiviteter. Skolledningens ambition är att ha en personal med blandad ålder. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 51 med eleverna och i arbetsgruppen under studiedagarna i januari. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Insats Vi arbetar med integrering mellan årskurserna genom att t ex ha gemensamma aktivitetsdagar, där eleverna får samarbeta mellan årskurser och klasser. Tillsammans med eleverna analyserar och diskuterar vi om det i skolan finns normer kring ålder som är extra påfallande, exempelvis att äldre årskurser får förmåner som de yngre inte får, och som kan skapa hierarkier. Samtliga pedagoger säkerställer kontinuerligt under året att ingen elev, eller individ inom personalgruppen, särbehandlas på grund av ålder i utformandet av uppgifter eller aktiviteter. Samtlig personal, skolledning Arbetet pågår under hela läsåret 2016/2017 6/13

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Underlag för kartläggning har bestått av elevenkäter och individuella samtal mellan elever och personal från elevhälsan samt rektor och mentorer. Elevrådets representanter har också möjlighet att lyfta ärenden som berörs i denna plan under sina möten men också med personal på skolan vid gemensamma möten. Mentorerna på skolan arbetar också dagligen med att dokumentera och kartlägga individuella elevers behov och upplevelse av likabehandlingsplanen på skolan. Den samlade bilden av skolans arbete, tillsammans med vårdnadshavarnas insikter och åsikter, ligger till grund för utvärderingsarbetet i slutet av augusti med grund för revideringen av planen i september. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät och samtalat med mentorer och kurator. Elevrådet och elevskyddsombud lyfter frågan under sina möten samt med den klass man representerar. Diskussioner har skett som uppföljning av det som framkommit. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion och information under personalmöten både tillsammans med elever såväl som utan. Rektor och personal i EHT-teamet har pratat enskilt med elever och övrig personal. Resultat och analys Det har framkommit att smutskastning och kränkningar har skett via nätet och sociala medier. Elever har använt nedsättande jargong gentemot varandra samt mot lärare. Det har förekommit uttryck för könsdiskriminering enligt den svenska skolans värdegrund. 7/13

8 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka trakasserier via internet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål: Vi vill motverka kränkningar via internet och medvetandegöra elever om deras handlingar samt om konsekvenserna av deras agerande. Uppföljning: Sker i samband med varje terminsslut medelst enkät både till elever och personal. Trygghetsteamet ansvarar för sammanställning av enkätundersökningen samt efterföljande diskussion vid behov. Åtgärd Genom alla ämnen, men framför allt i ämnet svenska, medvetandegörs eleverna om sitt språkbruk på internet samt lagstiftning och konsekvenser ett agerande kan ha. Vi genomför en enkätundersökning en gång/termin för att synliggöra eventuell problematik. Kurator pratar med elev enskilt eller i grupp vid behov. Rektor talar med personal och elever vid behov. Vid händelse av att elev inte tar till sig av information kring vikten av hur man uttrycker sig korrekt på nätet kontaktas vårdnadshavare vid de fall då elev är omyndig. Vid händelse av att myndig elev upprepade gånger kränker andra elever eller personal polisanmäls händelserna efter att samtal förts med rektor. Under december påbörjas arbetet med Lajks ( som kommer till skolan med föreläsningar och övningar kring ungas utsatthet på nätet. Föräldrar bjuds in till kvällen. Motivera åtgärd Vi har haft fall där elever och personal känt sig kränkta via internetkommunikation i olika former. En stor del av våra elevers tid tillbringas på sociala medier med liten eller ingen insyn av vuxna eller personal på skolan. All personal, EHT-teamet 2017 juni Namn Att motverka nedsättande jargong på skolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål: Att eleverna lär sig vikten av ett kamratligt språk och förstår konsekvenser av kränkande uttryck. Att alla elever och personal ska känna sig trygga på skolan. Uppföljning: Sker i samband med varje terminsslut medelst enkät både till elever och personal. Mentorssamtal. Åtgärd Mentorerna genomför kontinuerliga samtal (på mentorstiden) och diskussioner om vikten av ett kamratligt språk. Personal föregår med gott exempel gentemot varandra och gentemot elever. Personal uppmärksammar direkt fall där nedsättande jargong förekommer. Vid händelse av att elev inte tar till sig av information kring vikten av kamratligt språkbruk kontaktas vårdnadshavare vid de fall då elev är omyndig. Vid händelse av att myndig elev upprepade gånger kränker andra elever eller personal polisanmäls händelserna efter att samtal förts med rektor. Avstängning - rektor tar beslut om det. Motivera åtgärd Nedsättande jargong har förekommit både gentemot elever och personal från både elever och personal. All personal 2017 juni 8/13

9 Rutiner för akuta situationer Policy På Realgymnasiet Lund ska det råda en kamratlig och god anda, fri från kränkande uttryck och trakasserier, i linje med de humanistiska och demokratiska värden som den svenska skolans värdegrund är byggd på, också med hänsyn till FN:s barnkonvention. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Samtlig personal skall skapa incidentrapporter vid kännedom om elever som inte behandlas enligt de förhållningsregler som beskrivits i likabehandlingsplanen. Förutom att personal förväntas att ingripa ska incidentrapporten lämnas till mentor som vidarebefordrar informationen till EHT och skolledning. Beroende på händelsens allvar tas olika beslut som samtliga ämnar stödja eleven på bästa sätt enligt skolans policy. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor: Miia Immonen: miia.immonen@realgymnasiet.se Mentor: Marcela Mardones: marcela.mardones@realgymnasiet.se Kurator: Emma Gerlach: emma.gerlach@realgymnasiet.se Specialpedagog: Anne Liljeberg: anne.liljeberg@realgymnasiet.se Skolsköterska: Robine Mebius: robine.mebius@realgymnasiet.se Rektor: Martina Lindvall, martina.lindvall@realgymnasiet.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder samma dag 1. a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning att:- alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier,- påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på,- respektera såväl kollegor som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen och- ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Åtgärder samma dag 1. a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka 9/13

10 Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, så kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Rutiner för dokumentation Alla utredningar och åtgärder dokumenteras alltid skriftligen. Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till affärsområdeschef och huvudman. Ansvarsförhållande Rektor i första hand men också biträdande rektor. 10/13

11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 11/13

12 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 12/13

13 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 13/13