ARKEOLOGI. Masugnsbyn LKAB:s dolomittäkt. Arkeologisk utredning, fastighet Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn S:8, Kiruna kommun, Norrbottens län

Transkript

1 Rapport 2014:19 Masugnsbyn LKAB:s dolomittäkt Arkeologisk utredning, fastighet Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn S:8, Kiruna kommun, Norrbottens län Norrbottens museum Åsa Lindgren Dnr:

2 Rapport Administrativa uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: Norrbottens museum dnr: Uppdragsgivare/finansiär: LKAB Typ av uppdrag: Arkeologisk utredning Landskap: Lappland Kommun: Kiruna Socken: Jukkasjärvi Fornlämning nr: ArbetsID: 1, 2, 3 och 4 Fornlämning typ: Gruvhål (skärpning/jordrymning) Fastighet: Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn S:8 Kartblad (Sweref 99 TM): 74I 9a NV Undersökningsledare: Åsa Lindgren Fältpersonal: Olof Östlund Rapportansvarig: Åsa Lindgren Underkonsulter: - Fältarbetstid: Datum 8-10/9 2014, 18 timmar (exklusive restid) Rapporttid: 3 dagsverken (24 tim) Fyndhantering: - Koordinater: Koordinatsystem och metod: Höjd över havet: Undersökt yta: N /E801029, vid mitten av uo Inmätt med GPS, User grid WGS 84, Sweref 99TM m ö.h. 0,71 km² Analyser: - Datering: Historisk tid - nutid Fynd: - Foto: Digitala bilder, acc.nr 2014:195: 1-10 (se bilaga 3) Ritningar: - Dokumentationshandlingar: Fältanteckningar, originalhandlingar och bilder förvaras i Norrbottens museums arkiv, respektive bildarkiv. Digitala fotografier förvaras på NLL:s server. Digitalt registreringsmaterial kommer att finnas tillgängligt i FMIS via Digital programvara: Microsoft Office (Win 7), ArcMap 10.1, ArcPad 10, FältGIS, Photoshop Elements 12, Foto på rapportens framsida: Skärpning/jordrymning, nr 3, med skärpningens skrotstensvallar på ömse sidor. Arkeolog Åsa Lindgren ses stega lämningens storlek. 2014:195:4 Norrbottens museum, Olof Östlund SK UTREDNING 1

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Inriktning och problemformuleringar... 3 Områdets förutsättningar... 3 Topografi och naturlandskap... 3 Historik och fornlämningsmiljö... 4 Områdets kulturmiljöpotential... 4 Undersökningens utgångspunkter och utförande... 5 Undersökningsplanen i korthet... 5 Ambitionsnivå... 5 Undersökningens genomförande... 6 Avvikelser från arbetsplanen... 6 Förberedelsearbete... 7 Fältarbete, etapp Dokumentation... 7 Kommunikativa insatser... 7 Resultat... 7 Vetenskaplig tolkning... 9 Vidare undersökningar... 9 Utvärdering... 9 Referenser... 9 Bilagor SK UTREDNING 2

4 Inledning Norrbottens museum har under perioden 8-10 september 2014 utfört en arkeologisk utredning vid Masugnsbyn. Utredningen föranleddes av att LKAB planerar att utvidga befintlig dolomittäkt (se kartor i bilaga 1). Utredningen utfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län, enligt 2 kap 11 i Kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Länsstyrelsens beslut grundas på rådande fornlämningsbild, områdets topografi och markslag. Arbetet utfördes av Åsa Lindgren och Olof Östlund. Sammanfattning Vid utredningen, etapp I påträffades 4 nya lämningar, vilka samtliga utgörs av lämningstypen Gruvhål, övrig. Av dem bedöms 2 skärpningar/jordrymningar som fornlämningar och 2 jordrymningar som övriga kulturhistoriska lämningar. Någon fördjupad utredning, etapp II, ansågs inte nödvändig. Syfte Syftet med utredningen var att ta fram ett fullgott besluts- och planeringsunderlag för vidare handläggning av det planerade arbetet. Syftet var att fastställa om fornlämningar berörs av det planerade arbetsföretaget. Det vill säga utreda om det finns fornlämningar inom angivet område. Även eventuella övriga kulturhistoriska lämningar skulle registreras. Samtliga lämningar har bedömts antikvariskt (antikvarisk status har föreslagits), beskrivits, fotograferats och märkts ut i fält. Inriktning och problemformuleringar Vid en utredning är inriktningen främst att hitta och registrera fornlämningar och kulturlämningar. Djupare problemformuleringar ingår inte i utredningen. Områdets förutsättningar Topografi och naturlandskap Topografin i uo är flack med en höjd av m ö.h. Området består till stor del av myrar och fuktigare mark, med en vegetation av torr-frisk barrskog, samt ett mindre område med barrskog av lavristyp i NV delen. I uo:s NÖ del har marken dikats ut under 1900-talet. Längs uo:s NV gräns går bäcken Rautajoki (Järnbäcken), vilken nyttjats för vattenkraft till en kvarn tillhörande bruksmiljön (se vidare nedan). Från LKAB:s täkt och tvärs genom området går en väg (N-S riktning). Det förhistoriska landskapet Hela uo ligger ovan högsta kustlinjen, men topografin i anslutning till Rautajoki antyder att dess sträckning kan ha förändrats och att en tidigare sträckning, eller ett biflöde gått över det som idag utgör täktområdet. SK UTREDNING 3

5 Historik och fornlämningsmiljö Fornlämningar i undersökningsområdets närhet Inga kända lämningar finns inom föreliggande uo, men alldeles N om NV delen återfinns lämningar efter en kvarn och damm (Raä Jukkasjärvi 868:1). Strax N om uo återfinns lämningar från den verksamhet som gett byn dess namn: hytt- och gruvområde, husgrunder och källargropar, m.fl. lämningar (Raä Jukkasjärvi 44:1-7). En bit V om uo återfinns även ett område med fossil åker (Raä Jukkasjärvi 866:1) se bilaga 1:2. Kort brukshistorik Järnmalm påträffades vid Rautajoki 1642 och en trevande brytning och förädling startades upp av Torneås borgare året därefter. Från denna tid finns inte mycket skriftliga uppgifter. Brytningen av malm i det som kom att kallas Masugnsbyn kom igång på allvar 1647, under ledning av Arendt Grape och Jakob Pfunt. Masugn, gruvfogdebostad och bruksgård byggdes då upp. Efter ett par år fick man fram användbart järn och detta fraktades till Kengis för vidare bearbetning. De holländska bröderna Momma gick in som medintressenter 1652 och under senare delen av 1600-talet gick bruket med vinst. En väg till Torneälven byggdes för att underlätta transporterna till Kengis. Masugnsbyn var vid den tiden en av de största byarna i området och bruket hade närmare ett 40-tal anställda. Fram till 1709 var Masugnsbyn det enda bruk som försåg Kengis med tackjärn, därefter tillkom Tornefors och Palokorva masugnar. Masugnen i Masugnsbyn användes fram till 1804, men malmbrytningen fortsatte fram till 1873, då masugnen i Palokorva lades ned. Förutom malm bröts även kalk för byns eget behov. Ett kalkmagasin uppfördes 1933 och en kalkugn byggdes 1952 för att förädla dolomit. Dock kom ugnen, som blivit signum för byn, aldrig att användas annat än vid provbränning. Mängden magnesium gjorde att försöken misslyckades (Kummu, 1997). Tidigare arkeologiska arbeten Området vid Masugnsbyn ingick i Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering utförde Norrbottens museum en arkeologisk besiktning vid föreliggande uo:s NV del, inför LKAB:s utvidgning av dolomittäkten. Spår efter malmprospektering påträffades, men registreras inte då de inte bedömdes som varaktigt övergivna, eftersom gruv- och täktverksamhet pågått kontinuerligt sedan mitten av 1600-talet (Lindgren 2004). Under senare år har Norrbottens museum gjort arkeologiska utredningar strax N om föreliggande uo, dels längs väg 395 (Östlund 2012) och dels inför en nydragning av vägen förbi Masugnsbyn (Lindgren 2013). Vid den senare påträffades bland annat kolbottnar och lämningar efter jordbruk och bebyggelse. Områdets kulturmiljöpotential Markanvändning, historiska kartor och ortnamn Som nämnts ovan ligger uo i anslutning till LKAB:s dolomittäkt, en verksamhet som dominerar närområdet. Vidare återfinns uo inom Laevas same- SK UTREDNING 4

6 bys område, men är inte utpekat som riksintresse för rennäringen ( För aktuellt område finns ekonomiska kartan från 1969 och en laga skifteskarta från 1906 tillgängliga på lantmäteriets historiska kartor. Dessa kartor visar att NV delen av uo nyttjats för täktverksamhet och en väg/stig går in i uo:s V kant. På ekonomiska kartan har ett område i NÖ delen av uo dikats ut, något som inte var med på skifteskartan, vilket antyder att dikningen utförts efter På tillgängliga kartor finns inte några speciella ortnamn inom uo, vilket kanske säger något om områdets karaktär. Kulturhistorisk potential Utifrån det kända fornlämningsläget i angränsande områden, markförhållanden och topografi bedöms uo ha hög potential att lämningar med anknytning till gruv- och bruksverksamheten påträffas. Huvudsakligen förväntas lämningar efter malmprospektering i form av skärpningar av varierade ålder, främst uo:s NV del. Lämningar efter kolning kan påträffas i hela uo. Kolbottnarna kan antas vara äldre än 1850, i och med att masugnen lades ned För att de ska få registreras som fornlämning i FMIS behövs dock underlag som verifierar deras ålder (enligt Lista med lämningstyper). Även tjärdalar och lämningar efter jordbruk kan förekomma. I övrigt bedöms potentialen att hitta andra typer av lämningar som relativt låg, men vid myrar och vattendrag kan spår efter renskötsel (härdar) och möjligen förhistoriska boplatser återfinnas på partier där marken är väl dränerad (främst i uo:s NV del). Undersökningens utgångspunkter och utförande Arbetet utgick ifrån Norrbottens museums arbetsplan (dnr , daterad ), vilken Länsstyrelsen baserat sitt beslut på. Undersökningsplanen i korthet Ambitionsnivå Utredningen skulle utföras med hög ambitionsnivå utifrån de förutsättningar som presenterats i arbetsplanen (gällande topografi, känd fornlämningsbild, samt kulturmiljöpotential). Utredningen skulle utföras dels genom förberedande kart-, arkiv- och litteraturstudier samt planering, dels genom fältarbete etapp 1 och 2. Etapp 1 innebär en noggrann okulär besiktning av utredningsområdet. Jordsond kompletterar den okulära besiktningen. Olika täckningsgrader skulle användas, utifrån uo:s varierande kulturhistoriska potential. Vid föreliggande utredning planerades etapp 2 fördjupad utredning utföras som förtätad användning av jordsond och om möjligt skelleftepik, samt upptagande av provgropar. Ett läge eller lämning planerades och maximalt 5 m 2 beräknades att avtorvas vid detta moment. SK UTREDNING 5

7 Dokumentation Samtliga nypåträffade lämningar, liksom eventuella provgropar, skulle dokumenteras i ord och bild (digitala foton), samt prickas in på lämpligt kartmaterial (ortofoto). Registrering och inmätning skulle ske med handdator/gps i programmen ArcPad och FältGIS, enligt Raä:s riktlinjer för införsel av lämningar i FMIS. Beskrivning av lämningarna skulle ske även enligt Länsstyrelsens riktlinjer, vilket innebär att varje lämning får en egen identitet och koordinatangivelse, även enskilda lämningar som ingår i sammansatta lämningstyper. Inmätning och leverans av digitala lägesdata skulle ske i projektionen SWEREF 99 TM. Samtliga fasta fornlämningar skulle markeras i fält med blågula fornlämningsband av papper och övriga kulturhistoriska lämningar med kulturmiljövårdhänsynsband och röda snitslar. Fynd och fyndstrategi Eventuella fynd skulle tas in efter noggrann dokumentation enligt ovan. Endast tydliga ledartefakter som har potential att visa fornlämningars ålder och användning skulle tas in. Övrigt material lämnas kvar i ursprungligt läge för att inte förstöra kontexter och spridningsbilder. Fynd skulle registreras och förvaras enligt Riksantikvarieämbetets riktlinjer (Fjæstad, 1999 och Raä 2011). Efter registrering skulle eventuella fynd förvaras i Norrbottens museums föremålsarkiv i väntan på fyndfördelning. Eventuella metallfynd skulle skickas till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna eller motsvarande för konservering. Ett sådant fynd var beräknat för. Rapportarbete Rapportarbetet skulle utföras med hög ambitionsnivå, utifrån utredningens syfte. Rapporten skulle utgöra ett fullgott beslutsunderlag inför Länsstyrelsens vidare handläggning av ärendet. Rapportarbetet skulle innefatta kortfattad resultatbeskrivning, slutredovisningsblankett, karthantering i ArcGIS, bildhantering och manusförfattande, layout och administration. Undersökningens genomförande Utredningen utfördes i huvudsak i enlighet med upprättad arbetsplan, med undantag för mindre avvikelser. Avvikelser från arbetsplanen Vid utredningen kom endast att etapp 1 att utföras, då det bedömdes att etapp 2 inte var nödvändig. Därmed tog arbetet något kortare tid i anspråk än beräknat. Vidare kom samtliga lämningar att märkas ut som övriga kulturhistoriska lämningar med kulturmiljö-vårdhänsynsband och röda snitslar. Detta på grund av en osäkerhet gällande lämningarnas ålder. Avvikelserna från arbetsplanen har inte någon större inverkan på det fortsatta arbetet, annat än att rapportarbetet bör gå något fortare, då etapp 2 inte behöver redovisas. SK UTREDNING 6

8 Förberedelsearbete Vid förberedelsearbetet utfördes huvudsakligen administration och iordningställande av fältmaterial och utrustning (bakgrundskartor, handdator, m.m.). Vissa kart-, litteratur-, och arkivstudier specifikt för uo utfördes, även om övergripande studier gjorts sedan tidigare, inför utredningar i anslutning till området Fältarbete, etapp 1 Etapp 1 utfördes som planerat i form av okulär besiktning, vilken kompletterades med hjälp av jordsond. De områden som bedömdes ha potential för att innehålla kulturhistoriska lämningar (ca 20 % av uo) genomsöktes med en medelhög utredningstakt. Övriga områden, såsom myrar och annan oländig terräng (80 %) genomgicks endast översiktligt, eller inte alls. Dokumentation Samtliga nypåträffade lämningar dokumenterades i ord och bild (digitala foton), samt prickades in på lämpligt kartmaterial (ortofoto). Registrering och inmätning utfördes med hjälp av handdator med inbyggd GPS, i programmen ArcPad och FältGIS, enligt Lst:s och Raä:s riktlinjer. Inmätning och leverans av digitala lägesdata har utförts i projektionen SWEREF 99 TM. Samtliga fasta fornlämningar har markerats i fält med kulturmiljö vårdhänsynsband och röda snitslar (se avvikelser ovan). Kommunikativa insatser Projektet omfattar inte några kommunikativa insatser. Resultat Vid utredningen påträffades 4 nya lämningar, vilka samtliga utgörs av lämningstypen Gruvhål, övrig. Av dem bedöms 2 skärpningar/jordrymningar som fornlämningar och 2 jordrymningar som övriga kulturhistoriska lämningar (se fig. 1 och 2). För beskrivning av lämningarna och deras läge hänvisas till lämningslistan i bilaga 2, samt kartbilaga 1:2. Den väg/stig som kan ses på de historiska kartorna i uo:s NV del kunde inte återfinnas. Någon fördjupad utredning, etapp II, ansågs inte nödvändig. SK UTREDNING 7

9 Fig. 1 Skärpning/jordrymning nr 1, den V delen som utgörs av skärpningen. Fotograf: Olof Östlund Norrbottens museum Fig. Jordrymning nr 2, maskingrävd. Åsa Lindgren registrerar lämningen. Fotograf: Olof Östlund Norrbottens museum SK UTREDNING 8

10 Vetenskaplig tolkning Resultatet stämmer överens med vad som förväntades inför utredningen. Skärpningarna och jordrymningarna har samband med olika faser i Masugnsbyns gruvhistoria. De två jordrymningarna med skärpningar där brytningstekniken är tillmakning tillhör sannolikt gruvepokens tidigaste historia och är uttryck för en period av prospektering efter järnmalm. Resultatet av jordrymningen (som utförts för hand) gjorde att man gick vidare med provbrytning, men dess resultat var tydligen inte tillfredsställande, då inte någon malmbrytning kommit till stånd. De övriga två jordrymningarna är mer sentida, då de utförts med maskin. Inte heller de har gett resultat som lett till brytning. Vidare undersökningar Norrbottens museum bedömer att lämningarna har låg kunskapspotential och föreslår att de två skärpningarna (nr 1 och 3) dokumenteras och karteras innan exploatering. Utvärdering Arbetet har gått bra, varför det inte finns något att anmärka på. Referenser Fjæstad, Monika (red.) (1999). Tidens tand: förebyggande konservering: magasinshandboken. 1. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet Fysiskt omhändertagande av arkeologiskt fyndmaterial: från fält till museum (2011). Stockholm: Riksantikvarieämbetet [Elektronisk resurs]: Tillgänglig på internet( ): Kummu, Maria (1997). Gruvor och bruk i norr. Kiruna: Kiruna kommun Lindgren, Åsa (2004). Rapport, arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt. Masugnsbyn, Jukkasjärvi socken, Norrbottens län, Lappland. Norrbottens museum rapport, dnr Lindgren, Åsa (2013). Masugnsbyn, Vittangi & Palokorva. Särskild arkeologisk utredning, förbifarter för väg 395, Kiruna och Pajala kommun, Norrbottens län. Norrbottens museum rapport 2013:9, dnr Sametinget Rennäringens markanvändningsdata. [Elektronisk resurs]: Tillgänglig på internet( ): Östlund, Olof (2012). Svappavaara Kaunisvaara Arkeologisk utredning i samband med planerad upprustning och breddning av väg 99, 395 och E10, sträckan Svappavaara Kaunisvaara. Kiruna kommun och Pajala kommun. Norrbottens län. Norrbottens museum rapport 2012:21, dnr SK UTREDNING 9

11 Lantmäteriets historiska kartor Generalstabskartan, Pajala, 1890, Rak-id: J Masugnsbyn, , Aktbeteckning: 25-kij-8 Masugnsbyn, 1969 Rak-id: J141-28l8-9c-d71 Arbetshandlingar Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning. Version 4.1. Riksantikvarieämbetet Olsson, Anna-Lena (red) Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Version 1.1 Riksantikvarieämbetet Kartor 1.1. Översiktskarta 1.2. Påträffade lämningar 2. Lämningslista 3. Fotolista Bilagor SK UTREDNING 10

12 NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 1:1 Översikt, utredningsområdet ± 1: Kilometer Teckenförklaring Utredningsområde Tätort Markslag Glaciär Kalfjäll Sankmark Skogsmark Öppen mark Sweref 99TM ± 1: Kilometer Lantmäteriet Dnr: R5719_140003

13 DNR BILAGA 1:2 Påträffade lämningar Jukkasjärvi 2580 Jukkasjärvi NORRBOTTENS MUSEUM Jukkasjärvi Jukkasjärvi 869:1 Jukkasjärvi 44:3 Jukkasjärvi 44:1 Jukkasjärvi 866:1 Jukkasjärvi 868:2 Jukkasjärvi 44:6 Jukkasjärvi 44:5 Jukkasjärvi 44: Teckenförklaring Påträffade lämningar ± FMIS ytobjekt FMIS linjeobjekt 1: Sweref 99TM 125 FMIS punktobjekt Utredningsområde 500 Meter Tätort Lantmäteriet Dnr: R5719_

14 BILAGA 2 Lämningslista Nr Sakord Egenskaper Beskrivning Antikvarisk bedömning N E Kommentar 1 Gruvhål Tillmakning, jordrymning, skärpning; järnmalm Fornlämning 2 Gruvhål Jordrymning; järnmalm Jordrymning och skärpning, 23 m l (ÖNÖ-VSV), 2-4 m br och 0,6-1,8 m dj. Bredast och djupast i V halvan, som utgör skärpningen. Denna del omges av vallar, 2-5 m br och 0,8 m h, av skrotsten. Jordrymning, 13 m l (NÖ-SV), 1,3 m br och 0,5 m dj. Vallar 2-3 m br och 0,3 m h, på ömse sidor. Övrig kulturhistorisk lämning , ,758 Har sannolikt tillkommit före 1850, utifrån metod (tillmakning) och gruvverksamhetens etablering på platsen vid mitten av 1600-talet, samt masugnens nedläggande , ,549 Verkar maskingrävd. 3 Gruvhål Tillmakning, jordrymning, skärpning; järnmalm 4 Gruvhål Jordrymning; järnmalm Koordinatsystem: Sweref 99 TM Jordrymning och skärpning, 35 m l (NNÖ-SSV), 2-5 m br och 0,2-1 m dj. Bredast och djupast i NNÖ delen, som utgör skärpningen, vilken omges av vallar, 12 m l, 3-5 m br och 0,2-1 m h. Jordrymning, 48 m l (NNV-SSÖ), 2 m br och 0,3-0,6 m dj, med vallar, 1,5-3 m br och 0,1-0,3 m h på ömse sidor. Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning , ,204 Har sannolikt tillkommit före 1850, utifrån metod (tillmakning) och gruvverksamhetens etablering på platsen vid mitten av 1600-talet, samt masugnens nedläggande , ,709 Verkar maskingrävd. 1

15 BILAGA 3 Fotolista Acc.nr: 2014:195: 1-10, digitala bilder Topografi: Masugnsbyn, Kiruna kommun och Jukkasjärvi socken, Lappland, Norrbottens län Objekt: Dolomittäkten, Masugnsbyn Typ av uppdrag: Arkeologisk utredning Datum: Fotograf/er: Olof Östlund (OÖ), Åsa Lindgren (ÅL) Fig. nr - anger bildens figurnummer i rapporten. Nr Fig. nr Objekt och beskrivning Taget från Foto 1 1 Skärpning/jordrymning, nr 1, skärpningen med skrotstensvallarna ÖNÖ OÖ på ömse sidor. På bild ses arkeolog Åsa Lindgren registrera lämningen med handdator. 2 2 Jordrymning, nr 2, troligen maskingrävd. På bild ses V OÖ arkeolog Åsa Lindgren registrera lämningen med handdator. 3 Jordrymning, nr 2, troligen maskingrävd. NÖ OÖ 4-5 Nr 4, Skärpning/jordrymning, nr 3. Skärpningen med SV OÖ bild på framsida skrotstensvallarna på ömse sidor. På bild ses arkeolog Åsa Lindgren stega lämningens storlek. 6 Skärpning/jordrymning, nr 3. Jordrymningen, vilken NNÖ OÖ går från nedre vänstra hörnet på bilden (tallen står mitt i den) och vidare förbi den mindre tallen vid mitten av bilden. Till höger i bild syns jordvallen. 7 Skärpning/jordrymning, nr 3. N änden av jordrymningen. NNÖ OÖ 8 Skärpning/jordrymning nr 3. Skärpningens skrotstenshögar. NV ÅL 9 Jordrymning nr 4, N delen, troligen maskingrävd. S OÖ 10 Jordrymning nr 4, mittendelen, troligen maskingrävd. V OÖ 1

16 Norrbottens museum Box 266, Luleå Storgatan 2 Tel norrbottens.museum@nll.se