Accounting Update #42 Juni 2016

Transkript

1 Kära läsare! Det börjar närma sig midsommar och semester. Sommaren innebär dock för många av oss även att en kvartalsrapport ska produceras. I detta nummer har vi därför en artikel som beskriver de nya riktlinjer för alternativa nyckeltal som ESMA nyligen har givit ut. För de allra flesta av er så kommer dessa riktlinjer att börja tillämpas för första gången i Q2. Läs därför gärna vår artikel som beskriver riktlinjerna och där våra författare applicerar dessa på ett exempelföretag i syfte att påvisa hur reglerna kan tillämpas i praktiken. Vi vill också slå ett särskilt slag för det seminarium om ESMAS nya riktlinjer om alternativa nyckeltal som håller den 27 juni. I detta nummer kastar vi också ett öga på vilken påverkan vi ser av IFRS 15 ur ett större perspektiv, alltså utöver redovisning och finansiella rapportering. Ni som befinner er mitt i IFRS 15 implementeringen- läs gärna artikeln och ta del av vår erfarenhet hittills. Vi ägnar vidare en hel del utrymme till de förändringar i K2 och K3 som dels är ett resultat av frågeställningar som inkommit till BFN vid tillämpning, dels beror på införandet av EUs nya redovisningsdirektiv vilket påverkat Årsredovisningslagen. Läs gärna om förändringarna så att du håller dig a jour med vad som händer Slutligen påbörjar vi i detta nummer något nytt- nämligen en artikelserie i tre delar i ämnet bokföring! Vi får inte sällan en hel del frågeställningar rörande BFLs regler kring just bokföring och dess praktiska tillämpning. Av denna anledning kommer vi att ägna detta ämne lite extra utrymme nu och i de två kommande numren av accounting update. Med anledning av att Accounting Consulting Services fr o m den 1/ får en ny chef: Christian Stralström, får Accounting Update en ny ansvarig utgivare. Mikael ber därför att få tacka för sig och önskar Christian lycka till med kommande nummer. Han är dock i goda händer eftersom Ulrika fortsätter att styra skutan i egenskap av redaktör. Trevlig sommarläsning! Stockholm den 13 juni 2016 Mikael Scheja Ansvarig utgivare mikael.scheja@se.pwc.com Ulrika Anjou Redaktör ulrika.anjou@se.pwc.com Innehållsförteckning Sid Alternativa nyckeltal och delårsrapportering 2 IFRS 15 - Revenue from contracts with customers, Konsekvenser utöver redovisning och finansiell rapportering 6 Ny artikelserie: Bokföring och bokföringsmaterial- vet du vad som gäller? 8 Uppdatering av K2 och K3 11 Kommande seminarier och utbildningar Frukostseminarium Alternativa nyckeltal - Q2- rapporten först ut! Stockholm 27 juni För tid, plats och anmälan - se :s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Sid 1 Accounting update juni 2016

2 Alternativa nyckeltal och delårsrapportering Inledning För företag som är noterade på en reglerad marknad träder ESMAS nya riktlinjer om alternativa nyckeltal i kraft den 3 juli Detta innebär att företag som har kalenderår som räkenskapsår ska tillämpa riktlinjerna för första gången i den kvartalsrapport som publiceras för kvartal 2 (Q2 2016). I den här artikeln diskuterar vi hur en tillämpning av de nya riktlinjerna kan bli genom att applicera dem på en exempelkoncern IFRS Gaap AB koncernen. Bakgrund ESMA gav under 2015 ut riktlinjer för alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APMs) vilka syftar till att öka förståelsen för de alternativa nyckeltal som lämnas i prospekt och annan obligatorisk information. Riktlinjerna gäller alternativa nyckeltal som offentliggörs efter den 3 juli. Se även artikel i Accounting update mars 2016, nr 41, för mer information om bakgrunden. Alternativt nyckeltal, definition Riktlinjerna tar sikte på de finansiella mått ( nyckeltal ) över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning, resultat eller kassaflöde, som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk. Exempel på alternativa nyckeltal är EBITDA, rörelseresultat före jämförelsestörande poster, och nettoskuld. Mått som definieras i IFRS omfattas inte av ESMA:s riktlinjer vilket innebär att måtten omsättning, nettoresultat och vinst per aktie inte omfattas. Ett exempel Alternativa nyckeltal inom IFRS Gaap AB koncernen IFRS Gaap AB koncernen är noterad på en reglerad marknad och använder de alternativa nyckeltalen Nettoskuld samt EBITDA i sin kommunikation till marknaden. Nedan exempel illustrerar hur följande upplysningskrav som ska lämnas enligt ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal kan utformas; Lämnade alternativa nyckeltal ska betecknas på ett sådant sätt att namnet avspeglar deras innehåll och beräkningsgrund. Alternativa nyckeltal ska inte anges på en mer framträdande plats eller med en mer framträdande betoning eller auktoritet än mått som kommer direkt från finansiella rapporter Företaget ska förklara användningen av alternativa nyckeltal i syfte att ge användare förståelse för deras relevans och tillförlitlighet Företaget ska redovisa definitionerna av alla använda alternativa nyckeltal på ett tydligt och läsbart sätt Avstämning krävs av ett alternativt nyckeltal mot den mest direkt avstämbara posten, delsumman eller totalsumman som anges i de finansiella rapporterna för motsvarande period. Väsentliga avstämningsposter ska identifieras och förklaras var för sig. Avstämning krävs ej om ett alternativt nyckeltal är direkt identifierbart från de finansiella rapporterna Alternativa nyckeltal ska åtföljas av jämförelsetal för motsvarande tidigare perioder Utöver de krav som illustreras i exemplet kan även följande krav i riktlinjerna vara aktuella: När ett alternativt nyckeltal inte är avstämbart eftersom det inte härrör från de finansiella rapporterna, såsom resultat-prognoser, ska förklaring ges av dess överensstämmelse med de redovisningsprinciper som tillämpats Ett nyckeltal ska definieras och beräknas på ett konsekvent sätt över tiden. Om omdefiniering sker ska företaget: - Förklara ändringarna - Förklara anledningen till varför dessa ändringar leder fram till en tillförlitlig och mer relevant information - Tillhandahålla omräknade jämförelsetal Sid 2 Accounting update juni 2016

3 Om ett företag upphör att ange ett alternativt nyckeltal ska förklaring lämnas till varför man anser att detta nyckeltal inte längre ger relevant information. Utdrag från inledande punkter ( bullets ) i IFRS Gaap koncernens delårsrapport ANDRA KVARTALET 2016 Under Q ökade nettoomsättningen med 25 % till 5 Mkr (4 mkr). EBITDA uppgick till 0,6 Mkr (0,8 Mkr). Rörelseresultatet uppgick till 0,3 Mkr (0,5 Mkr). Utdrag från IFRS Gaap koncernens rapport över totalresultat och balansräkning i sammandrag TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Finansiella tillgångar Kvartal Nettoomsättning Rörelseresultat EBITDA Periodens resultat Vinst per aktie 0,1 0,2 före/efter utspädning Nettoskuld KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kvarvarande verksamheter Kvartal Nettoomsättning Kostnad sålda varor Bruttoresultat Forskning och utveckling Administrations kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Inkomstskatt Periodens resultat Vinst per aktie före och efter utspädning: 0,1 0,2 KONCERNENS BALANSRÄKNING Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Sid 3 Accounting update juni 2016

4 IFRS Gaap koncernens användning av alternativa nyckeltal IFRS Gaap koncernen lämnar ett antal nyckeltal i den inledande sammanfattningen på framsidan av delårsrapporten. Det är endast nyckeltal som ligger utanför IFRS tillämpningsområde som träffas av reglerna, såsom nyckeltalen nettoskuld och EBITDA. IFRS Gaap koncernens alternativa nyckeltal har inte fått mer framträdande placering eller betoning än mått som är direkt hänförbara till de finansiella rapporterna; de alternativa nyckeltalen lämnas sida vid sida med nyckeltal hämtade direkt från de finansiella rapporterna och har inte exempelvis större teckensnitt eller liknande. Lämnade alternativa nyckeltal har betecknats på ett sådant sätt att namnet avspeglar innehåll och beräkningsgrund. Exempel syfte och definition Nettoskuld (kassa) IFRS Gaap AB koncernen använder sig av det alternativa nyckeltalet nettoskuld. Koncernen anser att nyckeltalet är användbart för användarna av de finansiella rapporten som ett komplement för att bedöma möjlighet till utdelning, att genomföra strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjligheter att leva upp till finansiella åtaganden. Koncernen definierar nyckeltalet enligt följande; kort- och långfristiga skulder med avdrag för likvida medel, kortfristiga placeringar samt derivatinstrument. Koncernens definition är oförändrad mot tidigare perioder. EBITDA EBITDA är ett mått som koncernen betraktar som relevant för en investerare som vill förstå resultatgenereringen före investeringar i anläggningstillgångar. Koncernen definierar earnings before interest, tax, depreciation and amortization (EBITDA) som rörelseresultat från kvarvarande verksamheter exklusive avoch nedskrivningar avseende materiella och immateriella tillgångar. Exempel avstämning mot finansiella rapporter AVTÄMNING AV NETTOSKULD MOT FINANSIELLA RAPPORTER ENLIGT IFRS Kv Kv Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Total skuld Likvida medel Derivatinstrument 0 - (skuldrelaterade) Nettoskuld AVSTÄMNING EBITDA MOT FINANSIELLA RAPPORTER ENLIGT IFRS Kv Kv Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter Avskrivningar materiella tillgångar Avskrivningar immateriella tillgångar Nedskrivningar 10 0 materiella och immateriella tillgångar EBITDA från kvarvarande verksamheter För avstämning av nyckeltalen för år hänvisas till hemsidan; nyckeltal. Syfte, definitioner och avstämningar Vissa av nyckeltalen, rörelseresultat, vinst per aktie och periodens resultat är direkt avstämningsbara mot de finansiella rapporterna Sid 4 Accounting update juni 2016

5 vilket medför att dessa mått anses avstämda och behöver således ej stämmas av. IFRS Gaap koncernen har valt att i delårsrapporten infoga ett nytt avsnitt med beskrivningar av syfte och definitioner. Vidare har koncernen inkluderat avstämningar för innevarande period och jämförelsetal för motsvarande period närmast föregående räkenskapsår. Koncernen har valt att hänvisa till hemsidan avseende presenterade nyckeltals avstämningar som hänför sig till tidigare perioder (vi har ej illustrerat övriga perioder i exemplet). Det är tillåtet enligt riktlinjerna att ersätta informationen som IFRS Gaap koncernen valt att lämna direkt i delårsrapporten med en direkt hänvisning till andra, tidigare publicerade dokument som innehåller dessa upplysningar om alternativa nyckeltal och som är snabbt och lättåtkomliga för användare. Detta är dock inte tillåtet för jämförelsetal. Några komplexa tillämpningsfrågor Ovanstående exempel är renodlat och medför inte särskilt komplexa tillämpningsfrågor. Om IFRS Gaap AB exempelvis hade valt att definiera EBITDA som earnings before interest, tax, depreciation and amortization exklusive jämförelsestörande poster avspeglar inte benämningen EBITDA nyckeltalets innehåll och beräkningsgrund, vilket således kräver åtgärd för att uppfylla kraven i riktlinjerna. Den uppställningsform för resultaträkningen som valts kan påverka vilken tillkommande information som måste lämnas till följd av riktlinjerna. Exempelvis kan ett företag med kostnadsslagsindelad resultaträkning använda EBITDA som delsumma i resultaträkningen. Därmed krävs ingen avstämning av nyckeltalet mot de finansiella rapporterna. Däremot ska motivet att använda detta nyckeltal framgå. Vissa nyckeltal, såsom Rörelseresultat, utgör ett alternativt nyckeltal eftersom det inte definieras inom IFRS. Det nyckeltalet är dock att betrakta som allmänt vedertaget vad gäller definition och syfte. Det är också direkt avstämningsbart mot de finansiella rapporterna, vilket torde medföra för de flesta företag att upplysningskraven kan anses uppfyllda utan särskild åtgärd. När företagen väl utformat upplysningarna torde det i efterföljande delårsrapporter i många fall inte vara problematiskt att tillämpa riktlinjerna såvida det inte sker förändringar i definitioner eller vilka nyckeltal som presenteras i delårsrapporten. Sådana förändringar föranleder att ytterligare upplysningar ska lämnas. I sitt arbete med riktlinjerna bör företagen utforma informationen så att den är företagsspecifik och undvika generiska formuleringar. På detta sätt kan det unika med företagets affärsmodell lyftas fram och företagsledningen kan även beskriva hur den betraktar prestation och finansiell ställning utifrån sitt perspektiv. Omfattning och utformning Redovisningsforskning 1 har visat att förekomsten av alternativa nyckeltal är stor och att det finns många olika definitioner och presentationssätt. Det finns ett antal nyckeltal som är unika för enstaka upprättare. Nyckeltalens innehåll kan även variera över tiden, det är inte ovanligt att ett nyckeltal har visst innehåll ett kvartal för att ett annat kvartal bestå av andra komponenter. Naturligtvis i en del fall drivet av enstaka affärshändelser, men i andra fall utan att det finns en till läsaren av rapporten kommunicerad anledning. Det förekommer även att vedertagna namn på nyckeltal används på olika sätt av olika företag, d v s det är inte samma innehåll i nyckeltalen trots att de har likadana namn. Sammantaget visar forskning att det finns ett behov av att företag är transparenta och konsekventa i bruket av alternativa nyckeltal för att de ska vara relevanta, tillförlitliga och ge nytta till användarna av de finansiella rapporterna. 1 Scheja, Mikael, 2009, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP measures. Doktorsavhandling 1258, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. Sid 5 Accounting update juni 2016

6 Mikael Scheja Cecilia Nordenadler IFRS 15 - Revenue from contracts with customers, konsekvenser utöver redovisning och finansiell rapportering Inledning IFRS 15 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 (jämförelserår 2017) eller senare. Standarden ska, med några få undantag, tillämpas retroaktivt. Den innebär ett helt nytt tankesätt vad gäller intäktsredovisning. Arbetet med att implementera IFRS 15 har nu pågått i ca 2 år och 1,5 år kvarstår innan standarden träder i kraft. Vi kan konstatera att påverkan av IFRS 15 går utöver redovisning och finansiell rapportering. Förändringen av hur intäkter redovisas kan komma att påverka verksamheten signifikant i flera avseenden. Framförallt kan systemmiljön och processerna för interna kontroller komma att behöva ändras varför det underlättar att se över effekterna i god tid. Även interna och externa styrmedel som baseras på KPI kan komma att påverkas. Utformning av kontrakt blir än viktigare i och med IFRS 15s införande. Nedan diskuterar vi dessa områden och vår erfarenhet hittills. Formaliserad och bred projektorganisation Vår erfarenhet hittills visar att en lyckosam konvertering till IFRS 15 är en sådan som bedrivs som ett cross-function -projekt inom företaget. Detta innebär att det inte enbart är ekonomiavdelningen som arbetar med IFRS 15 utan implementeringsteamen utgörs av kompetenser från ekonomi, juridik, försäljning, IT, internkontroll och IR. På detta sätt fångar företaget upp alla nyanser av IFRS 15s påverkan och har god kontroll på analys, behov och erforderliga förändringar. Den projektorganisation som bör skapas ska således innefatta samtliga dessa kompetenser. Utöver projektgruppen bör också en beslutsför styrgrupp etableras, till vilken svåra bedömningsfrågor och ställningstaganden som uppdagas under implementeringen skickas upp. Styrgruppen bör ledas av representant från företagets ledningsgrupp, exempelvis företagets CFO. På så sätt säkerställs såväl insikt som acceptans av projektet. Systemmiljön viktig framgångsfaktor Att byta eller förändra ett företag systemmiljö är ett projekt som kan ta relativt lång tid att genomföra. En viktig fråga gällande systemmiljön blir därför om nuvarande affärssystem klarar av att hantera IFRS15. Detta gäller bland annat om systemet klarar av att hantera avtalen och de s k prestationsåtagandena ändamålsenligt och samla in, hantera, aggregera och beräkna belopp i redovisning och skapa de tilläggsupplysningar som ska ingå i årsredovisningen. Självklart bör utgångspunkten vara att behålla nuvarande system i så stor utsträckning som möjligt, men det kan komma att krävas någon form av påbyggnad eller separat mjukvaruverktyg för att hantera den Sid 6 Accounting update juni 2016

7 data som krävs. Ett annat alternativ är helt enkelt att överväga ett nytt eller uppgraderat affärssystem. Kanske naturligt om förändringarna är av större dignitet eller att man snart bör byta system även av andra skäl. Vilket alternativ som lämpar sig bäst avgörs från fall till fall men en viktig framgångsfaktor för en lyckad IFRS15-konvertering är att kartlägga och se över de intäktsprocesser och flöden man förväntas ha i verksamheten framöver och kravställa dessa mot systemet. Påverkan på andra delar av verksamheten Vi rekommenderar alltid en detaljerad genomgång av IFRS 15 och dess påverkan på andra delar i verksamheten förutom redovisning och system. Förändringar i system och metodiken för hur intäkter beräknas, förändrar också delar av verksamhetens affärsprocesser, risker och intern kontroll. Hur kommer man behöva säkerställa att intäkterna redovisas fullständigt och korrekt? Uppkommer det nya affärsrisker som måste hanteras med intern kontroll? 15. Detta gäller exempelvis IFRS 15s krav på s k rätt till betalning för att kunna tillämpa successiv vinstavräkning i vissa avtalssituationer. Företag som idag tillämpar successiv vinstavräkning kan komma att behöva se över sina termineringsklausuler, både i befintliga kontrakt för en eventuell omförhandling, men än viktigare blir att tillse att de framtida kontrakt som ska ingås är formulerade på ett sätt som medger successiv vinstavräkning. Eftersom IFRS 15 kan förändra tidpunkten samt beloppsstorleken för intäktsredovisningen jämfört med tidigare, kan olika intressenters bild av företaget förändras. Viktigt är därför att kunna ge en tydlig bild av hur den nya intäktsredovisningen kommer att påverka företagets finansiella position, strategi och framtida affärsmodell. Införandet av den nya intäktsstandarden kommer sannolikt att kunna påverka nyckeltal, interna mått och styrmedel vilka baseras på ett resultatmått. Inte sällan har företag incitamentsprogram som bygger på ett resultatmått. Utfallen rubbas naturligtvis om intäkter redovisas till andra belopp och vid andra tidpunkter än vad som var förutsättningarna när programmen infördes. Dessa bör således vara föremål för översyn i syfte att inte få effekter som inte var förväntade. Vidare har många företag s k covenanter i sina låneavtal. Dessa bygger vanligen på olika resultatbaserade nyckeltal. Vi uppmanar därför företag att se över befintliga låneavtal och covenanter och se om det finns behov av att i god tid diskutera med sin långivare om en eventuell modifiering av covenanterna baserat på effekter av IFRS 15s införande. Slutligen finns det också anledning att se över om Ett exempel på ett område i företagets det kan uppstå några skattekonsekvenser baserat affärsprocesser som kan påverkas väsentligt är på om tidpunkten för när intäkten redovisas kontraktshantering. Vad får olika typer av kommer att förändras. kontrakt och skrivelser för påverkan på hur intäkten ska redovisas och stämmer det med Tre områden som man bör prioritera företagets förväntningar? Finns det styrmedel och policies för hur kontrakt skall utformas i framtiden i enlighet med IFRS 15? Vi kan redan 1. Samla ansvaret för övergången till IFRS15 idag se att i vissa branscher kommer kontrakt att hos en ytterst ansvarig på ledningsnivå behöva omformuleras för att kunna och var tydlig med att det inte bara är en intäktsredovisas på ett rättvisande sätt enligt IFRS redovisningsfråga. Skapa en Sid 7 Accounting update juni 2016

8 projektorganisation och en trovärdig projektplan. 2. Gör en företagsövergripande analys. Utvärdera bland annat intäktsprocesser, system och intern kontroll för att bedöma hur företaget påverkas. 3. Designa processer, styrning och system framåtriktat, för att säkerställa att insamling, beräkning och rapportering kan göras av den information som behövs för att efterleva IFRS15. Mats Malmberg Ulrika Anjou inte riktigt har följt med i den tekniska utvecklingen, och vi redovisningsspecialister på får många frågor kring detta. Samtidigt får vi intrycket att delar av bestämmelserna inte är så väl kända som de borde vara. Vi kommer därför kommentera några bestämmelser där vi ser särskilda problem eller områden som vi ofta får frågor kring. Detta kommer vi att göra i en serie om tre artiklar, varav den första presenteras nedan och handlar om några specifika bestämmelser inom området löpande bokföring. Artikel nummer två och tre kommer att handla om tidpunkten för bokföring respektive regler för arkivering. Artiklarna kommer att publiceras som en serie i kommande nummer av Accounting Update. Löpande bokföring- Vanliga frågor Nedan presenteras ett antal frekvent förekommande frågor och dess svar, ställda ur ett svenskt företags perspektiv. För att läsaren lätt ska kunna orientera sig i BFN:s allmänna råd om bokföring, lämnas i texten nedan hänvisningar till berörda punkter i det allmänna rådet. En del textavsnitt i det allmänna rådet/vägledningen saknar numrering, och hänvisning görs då till en närliggande punkt. Ny artikelserie: Bokföring och bokföringsmaterial vet du vad som gäller? Får vi bokföra i annan valuta än SEK, t ex i USD? Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker och försäkringsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Bakgrund Bestämmelserna om bokföring och arkivering BFL (4:6) föreskriver att affärshändelserna ska finns i Bokföringslagen (BFL). Dessa kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta, d v s svenska kronor eller i vissa fall euro. bestämmelser tolkas och utvecklas i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR Begreppet presenteras innebär inte att den 2013:2 Bokföring, med tillhörande vägledning. enskilda affärshändelsen måste bokföras i Det är alltså lagen och det allmänna rådet som redovisningsvalutan. Det räcker att bokföringssystemet, utifrån den bokförda affärshändelsen, styr vad som ska bokföras och när bokföring ska ske, liksom vad som ska dokumenteras och kan ta fram och presentera affärshändelsens arkiveras. Brott mot bokföringslagen bestraffas i belopp, omräknat till redovisningsvalutan per enlighet med Brottsbalkens bestämmelser. dagen för affärshändelsen. Bestämmelserna om Bestämmelserna om bokföring kan vara svåra att tolka i enskilda situationer, speciellt som reglerna Sid 8 Accounting update juni 2016

9 redovisningsvaluta förhindrar därmed inte användning av så kallade flervalutasystem. Det förekommer att svenska företag vill redovisa i en annan valuta, vanligen USD. Detta är alltså möjligt, under förutsättning att transaktionerna, per dagen för affärshändelsen, kan räknas om till den kurs de skulle ha bokförts till om de löpande redovisats i svenska kronor. Det är inte förenligt med bestämmelserna att t ex räkna om alla posterna till svenska kronor till balansdagens kurs. Det allmänna rådet ger utrymme för omräkning till approximationer av faktiska kurser, t ex genomsnittskurs eller standardkurs för en viss period. En approximation kan dock endast användas om den ger ett tillfredställande värde jämfört med en omräkning till avistakurs. Genomsnittskurs kan alltså inte användas vid kraftiga valutakursfluktuationer eller om den ger för stora avvikelser mot omräkning till avistakurs. Måste en faktura på exempelvis ungerska översättas? Räkenskapsinformation, såsom en faktura, som företaget självt upprättar, får vara på svenska, danska, norska eller engelska (p 1.12). Skatteverket kan ge dispens för användning av ett annat språk, t ex för företag som ingår i en gränsöverskridande koncern och därför har koncerngemensamma ekonomisystem eller en koncerngemensam administration. Dispens kan också ges till företag med hemvist i ett förvaltningsområde där ett minoritetsspråk får användas i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Även om företaget fått dispens är det skyldigt att ta fram en översättning till svenska, danska, norska eller engelska om en myndighet begär det. (Prop 2005/06:116). Dispensmöjligheten gäller inte offentliga redovisningshandlingar som t ex årsredovisningar. Inga särskilda språkkrav ställs på räkenskapsinformation som företaget får från en extern part, t ex inköpsfakturor som utgör verifikationer. Hos mottagaren får dessa alltid vara på det språk som avsändaren har valt att upprätta dem på (p 1.12), en faktura behöver alltså inte översättas. Kan vi och vårt dotterföretag ha en gemensam verifikationsnummerserie? Varje verifikation ska innehålla ett verifikationsnummer (eller motsvarande). En serie av verifikationsnummer ska vara obruten för en tidsperiod, vanligen ett räkenskapsår. Det ska gå att kontrollera att serien är obruten. (p ) Flera verifikationsnummerserier får användas under förutsättning att bokföringen fortfarande är överskådlig och i god ordning. Därmed kan t ex olika reskontror ha egna nummerserier. Dessa bestämmelser gäller för varje bokföringsskyldigt företag. Så svaret på frågan i rubriken är att varje företag måste ha egna obrutna verifikationsnummerserier. Om moderföretaget i rubriken säljer sitt dotterföretag ska dotterföretagets bokföringsmaterial, med obrutna nummerserier, följa med dotterföretaget. I det allmänna rådet kommenteras den situation där flera koncernföretag använder gemensamma funktioner, t ex en gemensam faktureringsfunktion. Då kan man använda flera nummerserier parallellt. Varje företag har en egen obruten serie, samtidigt som även en nummerserie som är gemensam för samtliga fakturor kan användas. Om mer än en verifikationsnummerserie används, ska detta beskrivas i företagets systemdokumentation (p 9.7). Måste vi spara material om gjorda avstämningar? För att företaget ska ha god kontroll över sin bokföring, bör avstämningar göras regelbundet. I det allmänna rådet föreskrivs därför att bokföringen ska stämmas av löpande enligt fasta rutiner (p 2.15). Hur ofta avstämningar ska göras får bedömas utifrån verksamhetens omfattning och bokföringssystemets komplexitet. Avvikelser som identifieras i avstämningarna ska dokumenteras. Dokumentationen utgör räkenskapsinformation och ska arkiveras enligt Sid 9 Accounting update juni 2016

10 arkiveringsbestämmelserna. En avvikelse som genererar en rättelse kan dokumenteras genom den gjorda rättelsen. Avstämningar utgör således räkenskapsinformation och ska som sådana arkiveras i sju år, dvs samma regler som för all räkenskapsinformation. (kapitel 7 och 8). Vi har fått en ersättningsfaktura, kan vi då kasta den ursprungliga fakturan? Rättelser av verifikationer och bokföringsposter ska alltid göras på ett sådant sätt att de ursprungliga uppgifterna finns bevarade (p , ). Detta föreskrivs på ett tydligare sätt i det allmänna rådet än vad som gjorts i tidigare regelverk. Att rättelser gjorts på ett korrekt sätt är också viktigt i rättsprocesser där bokföringsmaterial utgör beslutsunderlag. Om uppgifterna på en verifikation behöver ändras, får de ursprungliga uppgifterna inte raderas eller göras oläsliga. Det ska tydligt framgå vad som rättas. Om verifikationen ersätts med en ny ska den ursprungliga finnas kvar, t ex om företaget fått en faktura med fel företagsnamn och denna ersätts med en ny faktura. En bokföringspost rättas genom en särskild rättelsepost och den rättade posten ska vara läsbar även efter rättelsen. Rättelseposten ska bokföras i den period då felet upptäcks. Vid granskning av rättade verifikationer och bokföringsposter ska det utan svårighet gå att få kännedom om rättelsen. Sådan upplysning kan t ex lämnas genom att rättelsepostens verifikationsnummer anges på verifikationen till den rättade bokföringsposten. När en verifikation eller en bokföringspost rättas ska det anges när rättelsen har skett och vem som gjort den. I det allmänna rådet om Bokföring illustreras rättelse av bokföringspost i exempel 2.5 Rättelse av bokföringspost. Utländska filialer i Sverige ska följa Lagen om utländska filialer m.m. och det allmänna rådet om bokföring. De ska ha en egen bokföring som är skild från bokföringen i utlandet (p 1.3). Svenska företags filialer i utlandet ska följa det allmänna rådet, med följande undantag: - Filialen får ha en redovisningsvaluta som godtas i filiallandet, i vårt fall en redovisningsvaluta som är accepterad i Danmark (p 2.7) - Filialen får ha en egen separat bokföring i Danmark (p 2.21) - Arkivering i Danmark tillåts om filialen är bokföringsskyldig där (p 8.11) I nästa nummer av accounting update tar vi upp frågor om tidpunkten för bokföring, enligt BFL och BFNs allmänna råd om bokföring. Taina Rauma taina.rauma@se.pwc.com Marcus Johansson marcus.x.johansson@se.pwc.com Uppdatering av K2 och K3 Kan vår filial i Danmark ha en separat bokföring? Filialer ska följa samma bestämmelser som andra företagsformer. Det finns emellertid några regler som riktar sig speciellt till filialer. K2 Årsredovisning i mindre företag Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 27 april 2016 beslutat att remittera ett förslag till nytt allmänt råd med tillhörande Sid 10 Accounting update juni 2016

11 vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2). Förslaget utgör en del av BFN:s arbete med att ta fram samlade regelverk för icke-noterade företag. Det innebär bl.a. att stiftelser ska tillämpa antingen K2 eller K3 när en årsredovisning upprättas. Det innebär också att ideella föreningar kan upprätta årsredovisning enligt K2. Förslaget innehåller dels uppdateringar till följd av direktivstyrda 2 ändringar i årsredovisningslagen, dels ett antal brevsvar som lämnats av BFN under som har inarbetats. Förslaget innebär också att alla K2-regler finns samlade i ett dokument, d v s den uppdelning per företagskategori som funnits tidigare tas bort. Strukturen ändras också så att den bättre överensstämmer med hur K3 är strukturerat. Några exempel på direktivstyrda ändringar i K2 är: Den enda personalnoten som finns kvar är medelantalet anställda, d v s löner och andra ersättningar ska inte anges och ingen uppdelning på män och kvinnor. Inom linjen-posterna ska anges i notupplysning och får inte längre redovisas i anslutning till räkningarna. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ska nu anges i not. Det är inte längre möjligt att redovisa intäkten när fakturering sker d v s alternativ regeln för pågående arbete på löpande räkning har tagits bort. Företag som upprättar koncernredovisning får inte tillämpa K2 Några exempel på andra ändringar/förtydliganden i K2 är: Ett företag som upprättar en koncernredovisning får inte tillämpa K2 (kommentaren till punkt 1.5). En kassaflödesanalys kan inte ingå som en del i årsredovisningen som upprättas enligt K2 (kommentaren till punkt 1.5). Det finns nu en särskild punkt i det allmänna rådet om hur rättelser av fel ska hanteras (punkt 2.12). Hur anskaffningsvärdet på en begagnad byggnad bestäms (kommentaren till punkt 10.16). BFN klargör också att punkten 2.6 inte kan användas för att tillämpa säkringsredovisning annat än för terminer, d v s säkringsredovisning är bara tillåten för transaktioner där det finns uttryckliga regler i K2 (punkterna 11.8, 13.5, 17.8.) Det är inte heller möjligt att förvärva en halvfärdig immateriell tillgång och därefter färdigställa tillgången i egen regi och på så sätt komma runt aktiveringsförbudet i K2 - all egenutveckling är kostnad. (punkt 10.18) Det klargörs slutligen att K2 är utformat och avsett för företag med enklare förhållanden och att mindre företag med komplex verksamhet bör överväga att tillämpa huvudregelverket K3. BFN föreslår att det allmänna rådet ska tillämpas på årsredovisningar som avser räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december 2015, såvitt gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vad gäller ändringarna som inte föranleds av lagändringarna i ÅRL kommer BFN göra en bedömning om det finns skäl att de ändringarna ska börja gälla senare. För övriga företag, främst stiftelser och vissa handelsbolag, föreslås att det allmänna rådet ska tillämpas på årsredovisningar som avser räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU. Årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Sid 11 Accounting update juni 2016

12 K3 Årsredovisning och koncernredovisning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 28 april 2016 beslutat att remittera ett förslag till ändringar i det allmänna rådet BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3). Remissen innehåller förslag på ändringar i regelverket K3. Huvuddelen av förslagen är en följd av de ändringar som har beslutats i årsredovisningslagen, d v s direktivstyrda ändringar. En central förändring mot tidigare är att det nu finns en bunden fond för utvecklingsutgifter. Syftet bakom denna regel (4 kap 2 ÅRL) är att, ur ett utdelningsperspektiv, likställa företag som tillämpar aktiveringsmodellen med de företag som tillämpar kostnadsföringsmodellen. För mer information om detta hänvisas till tidigare artiklar i Accounting Update, december 2015 och mars Mindre företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 behöver lämna betydligt färre notupplysningar än ett större företag som tillämpar K3. Därutöver finns två ändringar som avser: Hur en pensionsförpliktelse som är kopplad till värdet på en av företaget ägd tillgång ska redovisas. (punkt 28.12A) Att utländska filialers tillgångar och skulder får men inte behöver omräknas enligt den monetära metoden i juridisk person. (punkt 30.14) räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december Övrigt BFN:s allmänna råd med tillhörande vägledningar för fusion av helägt dotterbolag (BFNAR 1999:1) samt fusioner (BFNAR 2003:2) är också i en uppdateringsfas med anledning av förändringarna i årsredovisningslagen. Det förväntas inte bli några förändringar i sak utan mer innebära var i årsredovisningen upplysningar ska lämnas samt en allmän uppdatering av begrepp och skattesatser. Publiceringen av K2 Årsbokslut är satt i vänteläge i avvaktan på att K2 årsredovisning ska fastställas, vilket beräknas ske i slutet av november Här kan det förväntas att 2an i namnet kommer att försvinna och att det istället blir ett K-årsbokslut. När i tiden K-årsbokslut kommer att börja gälla är dock fortsatt oklart. Marcus Johansson marcus.x.johansson@se.pwc.com BFN föreslår att ändringarna ska tillämpas på finansiella rapporter som avser räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december 2015, såvitt gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar. För övriga företag föreslås att det allmänna rådet ska tillämpas på årsredovisningar som avser Ett urval av :s publikationer Sid 12 Accounting update juni 2016

13 Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncernredovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS. Publikationen kan laddas ner från :s hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Manual of accounting IFRS 2015 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2015 volume 1 Manual of accounting IFRS volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2014 year end För mer information och beställning se :s hemsida Revenue from contracts with customers Guiden summerar den nya 5-stegsmodellen och går igenom respektive steg mer i detalj. Den tar även upp huvudaspekter i den nya intäktsstandarden samt ger exempel för att illustrera applicering. Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Illustrative IFRS 15 disclosures December 2015 Exemplet innehåller illustrativa upplysningar för en IFRStillämpare som har valt att tillämpa IFRS 15 Revenue from contracts with customers för rapportperioden som avslutas Exemplet innefattar även kompletterande kommentarer. Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Practical guide - General hedge accounting Denna guide beskriver nyheterna kopplat till säkringsredovisning i IFRS 9. Guiden beskriver även vad säkringsredovisning är, de kriterier som ställs för att få tillämpa säkringsredovisning, vad som kan utgöra ett säkringsinstrument respektive säkrad post samt några alternativ till säkringsredovisning. Guiden kan laddas ned från :s hemsida IFRS 9 Hedging in Practice FAQ Denna skrift sammanfattar ett antal vanliga frågor inom många olika situationer som alla är kopplade till säkringsredovisning enligt IFRS 9.Frågor och svar har grupperats utifrån ämnesområden. Rekommendation är att läsa FAQ tillsammans med säkringsredovisningskapitlen i IFRS 9 i vår manual (Manual of accounting IFRS 2015). Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Illustrative IFRS consolidated financial statements 2015 Example IFRS Detta är det internationella exemplet på en koncernredovisning upprättad enligt IFRS, Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet visar exempelvis hur utformning och upplysningar kan se ut. Publikationen kan laddas ner från :s hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december 2015 Sid 13 Accounting update juni 2016

14 K3 i praktiken - andra upplagan Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser så som de tillämpas från och med Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services christian.stralstroem@se.pwc.com Tel IFRS: Technical Partners dennis.svensson@se.pwc.com Tel claes.janzon@se.pwc.com Tel mikael.scheja@se.pwc.com Tel Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel katarina.lindgren@se.pwc.com Tel ulrika.anjou@se.pwc.com Tel sofia.skold@se.pwc.com Tel cecilia.nicander@se.pwc.com Tel karin.hulten@se.pwc.com Tel Svensk redovisning: Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel Technical Directors olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: marcus.k.jonsson@se.pwc.com Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 14 Accounting update juni 2016