*HQRPVQLWWVI UHWDJHWKDGHDQVWlOOGD. 6WRUI UHWDJGRPLQHUDUYDUXVHNWRUQPHQ VPnI UHWDJHQEHW\GHUPHVWLWMlQVWHVHNWRUQ. SUR HQWVWLOOYl[WLQlULQJVOLYHW

Transkript

1 NV 19 SM 0105 ) UHWDJVVWDWLVWLNI ULQGXVWULE\JJR K WMlQVWHI UHWDJ (NRQRPLVNUHGRJ UHOVHI UI UHWDJHQ Structural business statistics 1999,NRUWDGUDJ *HQRPVQLWWVI UHWDJHWKDGHDQVWlOOGD År 1999 fanns det cirka företag inom näringslivet. De flesta av dessa var små. 98 procent av tjänsteföretagen (SNI exkl ) och 95 procent av de varuproducerande företagen (SNI 01-45) hade mellan noll och 19 anställda år Totalt återfanns drygt 30 procent av alla anställda i näringslivet i dessa småföretag. Genomsnittsföretaget hade 4 anställda. 6WRUI UHWDJGRPLQHUDUYDUXVHNWRUQPHQ VPnI UHWDJHQEHW\GHUPHVWLWMlQVWHVHNWRUQ De varuproducerande företagen med fler än 250 anställda hade högst förädlingsvärde per anställd, hela kronor. I dessa företag tenderar förädlingsvärdet per anställd att sjunka med antalet anställda. För tjänsteföretagen verkar det dock inte vara någon fördel att ha många anställda, om man ser till förädlingsvärdet per anställd. I denna sektor hade de minsta företagen i genomsnitt kronor i förädlingsvärde per anställd, vilket var ett högre genomsnitt än storföretagen inom tjänstesektorn uppvisade ( ). Samma mönster gäller för nettoomsättningen per anställd för de varuproducerande företagen, där nettoomsättningen per anställd stiger med antalet anställda. Tjänsteföretagen hade högst nettoomsättning per anställd i storleksklassen anställda, medan de största företagen hade den lägsta nettoomsättningen per anställd i tjänstesektorn. SUR HQWVWLOOYl[WLQlULQJVOLYHW Näringslivets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) uppgick 1999 till totalt miljarder kronor. Förädlingsvärdets tillväxt var totalt 15 procent under perioden Tillväxten har varit större inom tjänsteföretagen, som har ökat sitt bidrag till BNP med 18 procent mellan 1997 och För de varuproducerande företagen var motsvarande värde 11 procent. Förädlingsvärdet per anställd har ökat med drygt 8 procent sedan 1997 för näringslivet totalt. Lisa Levinsson, SCB, tfn ,lisa.levinsson@scb.se Katarina Wizell, SCB, tfn ,katarina.wizell@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie NV Näringsverksamhet NV 19 SM0105. Utkom den 26 juli Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 NV 19 SM 0105 gndgqhwwrrpvlwwqlqjphqplqvndgu UHOVHPDUJLQDO Tjänsteföretagen stod för 58 procent av den totala nettoomsättningen, som 1999 uppgick till miljarder kronor. Nettoomsättningen för hela näringslivet har ökat med 13 procent under perioden Rörelseresultatet har endast ökat med 3 procent under tvåårsperioden, vilket lett till en sjunkande rörelsemarginal för näringslivet. Rörelsemarginalen uppgick år 1999 till 5,9 procent. Detta är en minskning med en halv procentenhet sedan DSLWDOWLOOYl[WHQSUR HQW De totala tillgångarna har under perioden ökat med 19 procent för näringslivet totalt. Kapitaltillväxten har lett till att avkastningen på totalt kapital har sjunkit från 10,5 procent till 8,5 procent under samma period. Soliditeten har dock varit stabil och uppgick år 1999 till 36 procent. )DNWDUXWD Nyheter i redovisningen av Företagsstatistiken Här redovisas för första gången Företagsstatistikens totala population. I tidigare publikationer har endast den s.k. bolagssektorn redovisats. Där ingick inte enskilda näringsidkare i redovisningen. Den nuvarande redovisningen avser samtliga företag exklusive företag med finansiell verksamhet, men har utökats till att omfatta samtliga företagsformer. För att se omfattningen av den verksamhet som bedrevs av enskilda näringsidkare år 1999 se Fakta om statistiken, Bra att veta, Jämförbarhet med tidigare publicerad statistik. En annan skillnad mot tidigare SM är att företag med finansiell verksamhet (SNI 65-67) exkluderats helt. Föregående år redovisades ett fåtal av dessa företag utspridda på sin s.k. betjänade bransch. För att se hur stora värden dessa företag hade år 1998 se Fakta om statistiken, Bra att veta, Jämförbarhet med tidigare publicerad statistik. Nytt för denna publicering är också att utvecklingen mellan 1997 och 1999 visas för att möjliggöra jämförelser bakåt i tiden. För jämförbarhet längre bakåt i tiden finns uppgifter i tabell 9 och 10. Uppgifterna i dessa tabeller avser dock endast den s.k. bolagssektorn. Motsvarande uppgifter som redovisas här finns i SSD, Sveriges statistiska databaser. I databaserna finns möjlighet att ta fram uppgifter på mer detaljerad branschnivå. Variabelinnehållet i databaserna överensstämmer med tabell 2 i detta SM. Denna publikation kan ses som ett exempel på olika sätt att analysera materialet. Nationalräkenskaperna Företagsstatistiken utgör tillsammans med andra undersökningar underlag till nationalräkenskapernas beräkningar. Det bör poängteras att Företagsstatistikens definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde, brutto- och nettoinvesteringar skiljer sig från nationalräkenskapernas. Se även Fakta om statistiken, Bra att veta samt Detta omfattar statistiken, avsnittet Variabler.

3 SCB 3 NV 19 SM 0105,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 5 Genomsnittsföretaget hade 4 anställda De största företagen dominerar inom varusektorn men småföretagen betyder mest i tjänstesektorn 6 Jämn tillväxt i förädlingsvärde och nettoomsättning 8 Marginell nedgång i nettoinvesteringarna 8 Minskad rörelsemarginal men ökad nettoomsättning per anställd 9 Kapitaltillväxten 19 procent 9 Jämförelse mellan branschgrupper år Flest anställda per företag inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning 10 Högst andel personalkostnader inom utbildning, sjukvård, social omsorg och veterinärverksamhet 10 Fastighetsföretagens rörelsemarginal 35 procent 10 Bäst soliditet inom mineralutvinning 10 Utveckling inom olika branschgrupper 11 Minskning av nettoomsättningen per anställd inom stål- och metalltillverkning 11 Störst ökning av förädlingsvärde per anställd inom transportmedelsindustrin 11 Tabeller 12 Teckenförklaring Ekonomisk översikt för totalt näringsliv, varuproducerande företag och tjänsteproducerande företag 1999, belopp i mkr, nyckeltal i procent Basfakta, resultaträkning med specifikationer och balansräkning för totalt näringsliv, varuproducerande företag och tjänsteproducerande företag 1999, belopp i mkr Basfakta och nyckeltal per näringsgren enligt SNI 92 år 1999, belopp i mkr, nyckeltal i procent Resultaträkning, per näringsgren enligt SNI 92 år 1999, mkr Balansräkning per näringsgren enligt SNI 92 år 1999, mkr Basfakta och nyckeltal för näringslivet totalt , belopp i mkr, nyckeltal i procent Resultaträkning för näringslivet totalt , mkr Balansräkning för näringslivet totalt , mkr Basuppgifter och relationstal för tjänsteproducerande företag (SNI exkl ) exklusive enskilda näringsidkare Basuppgifter och relationstal för industrin (SNI 10-37) exklusive enskilda näringsidkare Diagram Förändring av nettoomsättning per anställd mellan 1998 och 1999 per näringsgren, tusentals kr/anställd. 26

4 SCB 4 NV 19 SM Förändring av förädlingsvärde per anställd mellan 1998 och 1999 per näringsgren, tusentals kr/anställd 27 Fakta om statistiken 28 Detta omfattar statistiken 28 Definitioner och förklaringar 28 Så görs statistiken 31 Statistikens tillförlitlighet 31 Bra att veta 32 Annan statistik 32 Publicering och spridning 32 Primärmaterial 33 In English 34 Summary 34 List of tables 35 List of terms 36

5 SCB 5 NV 19 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU *HQRPVQLWWVI UHWDJHWKDGHDQVWlOOGD Totalt fanns det cirka företag som bedrev icke-finansiell näringsverksamhet år Näringslivet består mestadels av småföretag. 98 procent av tjänsteföretagen och 95 procent av de varuproducerande företagen hade mellan noll och 19 anställda. Med varuproducerande företag avses i detta SM jord- och skogsbruk, fiske, industriverksamhet, energi- och byggföretag. Med tjänsteföretag menas handels- och tjänsteföretag exklusive finansiella företag. (Se även Detta omfattar statistiken, Definitioner och förklaringar, Näringsgrensindelning). Antal företag 1999 Storleksklass antal anställda Varuproducerande företag (SNI 01-45) Tjänsteproducerande företag (SNI exkl ) Totalt Totalt Genomsnittsföretaget hade, sett till hela näringslivet, 4 anställda. Medeltalet anställda i den varuproducerande sektorn var 8, medan tjänsteföretagen endast hade 3 anställda per företag i genomsnitt. Antal anställda per storleksklass inom varu- resp. tjänsteproducerande företag, anställda i 1000-tal Storleksklass anställda Storleksklass anställda Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag De små företagen hade 31 procent av det totala antalet anställda Inom tjänstesektorn fanns 38 procent av de anställda i storleksklassen 0-19 anställda. Bland de anställda i varuproducerande företag hade nästan hälften sin anställning hos företag med fler än 250 anställda. Företag med mellan 100 och 249 anställda hade ungefär lika många anställda inom varu- respektive tjänsteproducerande företag.

6 SCB 6 NV 19 SM 0105 'HVW UVWDI UHWDJHQGRPLQHUDULQRPYDUXVHNWRUQ PHQVPnI UHWDJHQEHW\GHUPHVWLWMlQVWHVHNWRUQ Förädlingsvärdet eller näringslivets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) uppgick till totalt miljarder kronor. Av detta stod de varuproducerande företagen för 46 procent och de tjänsteproducerande företagen för 54 procent. Förädlingsvärde per storleksklass inom varu- resp. tjänsteproducerande företag, förädlingsvärde i miljarder kronor Storleksklass anställda Storleksklass anställda Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag Inom den varuproducerande sektorn stod företagen med fler än 250 anställda för 57 procent, medan företagen med 0-19 anställda endast bidrog med 17 procent till dessa företags förädlingsvärde. För tjänsteföretagen var ordningen omvänd och de minsta företagen stod där för störst andel, 39 procent av förädlingsvärdet. Inom tjänstesektorn kom knappt en tredjedel av förädlingsvärdet från de största företagen. I företagsgruppen med anställda uppgick förädlingsvärdet till totalt 120 miljarder kronor, där varu- respektive tjänsteproducerande företag bidrog med ungefär hälften var. Förädlingsvärde per anställd per storleksklass inom varu- resp. tjänsteproducerande företag, förädlingsvärde i 1000-tals kronor Storleksklass anställda Storleksklass anställda Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag De största varuproducerande företagen hade högst förädlingsvärde per anställd, hela kronor. I de varuproducerande företagen tenderar förädlingsvärdet per anställd att sjunka med antalet anställda. För tjänsteföretagen håller sig förädlingsvärdet per anställd på en ganska jämn nivå inom de olika storleksklasserna. De minsta tjänsteföretagen hade i genomsnitt kronor i förädlingsvärde per anställd. Det var ett högre genomsnitt än storföretagen inom tjänstesektorn uppvisade ( ).

7 SCB 7 NV 19 SM 0105 Nettoomsättning per storleksklass inom varu- resp. tjänsteproducerande företag, nettoomsättning i miljarder kronor Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag Mönstret när det gäller nettoomsättningens fördelning mellan storleksklasserna följer ganska väl fördelningen för förädlingsvärdet. Bland de varuproducerande företagen står den största storleksklassen för den största andelen, 59 procent av nettoomsättningen, medan de minsta företagen bidrar med störst andel inom tjänstesektorn. Företagen med fler än 250 anställda stod för 31 procent av tjänsteföretagens nettoomsättning år Nettoomsättning per anställd per storleksklass inom varu- resp. tjänsteproducerande företag, nettoomsättning i 1000-tals kronor Storleksklass anställda Storleksklass anställda Storleksklass anställda Storleksklass anställda Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag Företagen inom den varuproducerande sektorn uppvisade en högre nettoomsättning per anställd ju fler anställda företaget hade Företagen med fler än 250 anställda hade i genomsnitt 2,2 miljoner kronor i nettoomsättning per anställd, medan de minsta företagen i denna sektor omsatte 1,3 miljoner kronor per anställd. De varuproducerande företagens genomsnittliga nettoomsättning uppgick till 1,8 miljoner per anställd, medan det normala tjänsteföretaget hade en nettoomsättning per anställd på 2 miljoner kronor. De största tjänsteföretagen hade det lägsta värdet i denna sektor. Den storleksklass som hade högst nettoomsättning per anställd bland tjänsteföretagen var anställda, där värdet uppgick till 2,3 miljoner kronor per anställd.

8 SCB 8 NV 19 SM lpqwlooyl[wli UlGOLQJVYlUGHR K QHWWRRPVlWWQLQJ Förädlingsvärde inom varu- resp. tjänsteproducerande företag , förädlingsvärde i miljarder kronor Varuproducerande företag Tjänsteföretag Tillväxten av förädlingsvärdet uppgick under tvåårsperioden till 15 procent för näringslivet totalt. Tillväxten har varit större inom tjänsteföretagen, som har ökat sitt bidrag till BNP med 18 procent mellan 1997 och För de varuproducerande företagen var motsvarande värde 11 procent. Förädlingsvärdet per anställd uppgick i genomsnitt till kronor år 1999, vilket är en förbättring med mer än 5 procent sedan 1998 och drygt 8 procent sedan Nettoomsättning inom varuproducerande och tjänsteproducerande företag , nettoomsättning i miljarder kronor Varuproducerande företag Tjänsteföretag Nettoomsättningen för näringslivet uppgick 1999 till totalt miljarder kronor. Av detta stod de tjänsteproducerande företagen för störst andel, 59 procent. Utvecklingen av nettoomsättningen har varit jämn under perioden , då ökningen legat på mellan 6 och 7 procent per år för näringslivet totalt. För tjänsteföretagen steg nettoomsättningen med 15 procent under perioden De varuproducerande företagen ökade sin nettoomsättning med totalt 10 procent under samma period. 0DUJLQHOOQHGJnQJLQHWWRLQYHVWHULQJDUQD Nettoinvesteringarna (anskaffningar minus avyttringar) i materiella anläggningstillgångar uppgick år 1999 till totalt 190 miljarder kronor. Det innebär en minskning av näringslivets nettoinvesteringar med marginella 2 procent under tvåårsperioden Nedgången mellan 1997 och 1998 var tre procent, varefter näringslivets nettoinvesteringar återhämtade sig något och ökade med en procent mellan 1998 och 1999.

9 SCB 9 NV 19 SM 0105 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar inom varu- resp. tjänsteproducerande företag , nettoinv. i miljarder kronor Varuproducerande företag Tjänsteföretag Inom de varuproducerande företagen minskade nettoinvesteringarna med 2,5 procent mellan 1997 och 1998, varefter de återgick till 1997 års nivå, 80 miljarder kronor. Tjänsteföretagen minskade sina nettoinvesteringar mellan 1997 och 1998, för att sedan behålla nivån på 110 miljarder kronor i nettoinvesteringar även under LQVNDGU UHOVHPDUJLQDOPHQ NDG QHWWRRPVlWWQLQJSHUDQVWlOOG Rörelseresultatet ökade med 3 procent mellan 1997 och 1998, men låg kvar på ungefär samma nivå mellan 1998 och Det sistnämnda året uppgick rörelseresultatet i näringslivet till totalt 245 miljarder kronor. Fördelningen av rörelseresultatet mellan varu- respektive tjänsteproducerande företag var 43 respektive 57 procent. Att nettoomsättningen ökat mer än rörelseresultatet har lett till en sjunkande rörelsemarginal (rörelseresultatet i procent av nettoomsättningen) för näringslivet. Rörelsemarginalen uppgick 1999 till 5,9 procent, jämfört med 6,4 procent år Nettoomsättningen per anställd ökade däremot från 1,8 till 1,9 miljoner under tvåårsperioden..dslwdowlooyl[whqsur HQW De totala tillgångarna i näringslivet har ökat med hela 19 procent mellan 1997 och Denna kapitaltillväxt kan vara en förklaring till den något avtagande avkastningen på totalt kapital, som gått ned från 10,5 procent 1997 till 8,5 procent Avkastningen på totalt kapital (rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av totala tillgångar) kan ses som ett mått på effektiviteten i verksamheten. Avkastningen på eget kapital, som mäter den avkastning ägarna fått på sitt satsade kapital, har också sjunkit uppgick avkastningen på eget kapital (resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital) till 19,8 procent, medan den 1999 hade minskat till 15,2 procent

10 SCB 10 NV 19 SM lpi UHOVHPHOODQEUDQV KJUXSSHUnU Flest anställda per företag inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning Strukturen på företagen inom de branschgrupper som redovisas i tabellerna 3-5 (sid ) är ganska varierande. Antalet anställda per företag är störst i branschgruppen el, gas-, värme- och vattenförsörjning, där varje företag i genomsnitt hade 22 anställda. Tillverknings- och utvinningsföretagen hade 14 anställda, medan de minsta företagen, mätt i antal anställda, återfinns inom fastighetsförvaltning och personliga tjänster. Dessa branscher hade i genomsnitt 1,6 respektive 1,3 anställda år Trots det relativt höga antalet anställda per företag inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning uppgick nettoomsättningen per anställd till hela 5,5 miljoner kronor. Lägst värden hade branschgruppen utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster och veterinärverksamhet med kronor per anställd. Högst andel personalkostnader inom utbildning, sjukvård, social omsorg och veterinärverksamhet Företagen med utbildning, sjukvård, social omsorg och veterinärverksamhet hade de högsta personalkostnaderna i relation till nettoomsättningen. I denna branschgrupp uppgick personalkostnaderna (löner och andra ersättningar, sociala avgifter inkl. pensionskostnader samt övriga personalkostnader) till hela 53 procent av nettoomsättningen, medan motsvarande andel för företagen inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning var 8 procent. Personalkostnaderna per anställd var dock högre i den sistnämnda branschgruppen, kronor, jämfört med utbildnings- och sjukvårdföretagens kronor per anställd. Inom branschen uthyrningsverksamhet och företagstjänster uppgick personalkostnaderna till 36 procent av nettoomsättningen eller per anställd. Fastighetsföretagens rörelsemarginal 35 procent Rörelseresultatets andel av nettoomsättningen, rörelsemarginalen, var som tidigare nämnts i genomsnitt 5,9 procent för hela näringslivet Ser man till de olika branschgrupperna hade företagen med fastighetsverksamhet den klart högsta rörelsemarginalen, 35,4 procent. Rörelsemarginalen per anställd uppgick till 1,2 miljoner inom denna bransch, jämfört med medelvärdet kronor per anställd. Fastighetsbranschen kännetecknas av att företagen oftast har få anställda och låg nettoomsättning, vilket är en anledning till att nyckeltalen hamnar över genomsnittet. Den bransch som hade sämst värden var mineralutvinning. Här var rörelseresultatet negativt, vilket ledde till en rörelsemarginal på -0,8 procent och ett rörelseresultat per anställd på kronor. Bäst soliditet inom mineralutvinning Ett annat nyckeltal som kan vara intressant att jämföra mellan olika branscher är soliditeten (andelen eget kapital av totalt kapital). Här hade mineralutvinningsföretagen det högsta värdet, 57 procent år Lägst värde hade fastighetsbolagen, där soliditeten endast uppgick till 20 procent.

11 SCB 11 NV 19 SM WYH NOLQJLQRPROLNDEUDQV KJUXSSHU I diagram 1 och 2 (sid ) visas förändringen mellan 1998 och 1999 avseende nettoomsättning per anställd och förädlingsvärde per anställd. I dessa diagram är branschindelningen mer detaljerad än i tabellerna 3-5, vilket möjliggör en mer djupgående analys. Minskning av nettoomsättningen per anställd inom stål- och metalltillverkning El, elektronik och optikindustrin är den branschgrupp som har ökat sin nettoomsättning per anställd mest mellan åren. Ökningen uppgick till kronor eller 11 procent och värdet var för denna bransch 2,5 miljoner kronor per anställd år Högst nettoomsättning per anställd hade dock branschgruppen elförsörjning med 5,5 miljoner kronor per anställd. Parti- och detaljhandeln var den tjänstebransch som ökade mest. Dessa företag ökade i genomsnitt sin nettoomsättning per anställd med kronor. Värdet efter ökningen uppgick till 3,3 miljoner inom handeln. Stål- och metalltillverkningsföretagen minskade sin nettoomsättning per anställd med kronor till 1,9 miljoner kronor per anställd Störst ökning av förädlingsvärde per anställd inom transportmedelsindustrin Förädlingsvärdet per anställd har förbättrats mest inom transportmedelsindustrin, där ökningen uppgick till kronor per anställd, vilket motsvarar en ökning på 18 procent. År 1999 hade transportmedelsindustrin ett förädlingsvärde på kronor per anställd. Andra branscher där förädlingsvärdet per anställd har ökat mycket är kemisk industri och fastighetsverksamhet. Ökningen i dessa branscher var per anställd. Procentuellt sett var dock ökningen dubbelt så stor inom kemisk industri, där förädlingsvärdet per anställd 1999 uppgick till kronor. Detta kan jämföras med fastighetsbolagens genomsnitt på 1,7 miljoner kronor, vilket är det högsta värdet jämfört med de andra branschgrupperna i diagram 2.

12 SCB 12 NV 19 SM DEHOOHU Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 1. Ekonomisk översikt för totalt näringsliv, varuproducerande företag och tjänsteproducerande företag 1999, belopp i mkr, nyckeltal i procent Economic overview 1999 for market producers, manufacturing sector and service sector 1999, SEK millions and per cent. Näringslivet totalt Varuproducer ande företag (SNI 01-45) Tjänsteproducerande företag (SNI exkl ) Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Rörelseresultat Produktionsvärde Förädlingsvärde Summa tillgångar Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar Avkastning på eget kapital 15,2 17,2 14,1 Avkastning på totalt kapital 8,5 8,7 8,4 Soliditet Rörelsemarginal 5,9 6,1 5,7 Nettoomsättning per anställd, tkr ) Företag som bedriver finansiell verksamhet, SNI 65-67, ingår inte i Företagsstatistiken. De finansiella företagen undersöks av programmet för finansmarknad inom SCB. Publicering sker i serie FM Finansmarknad.

13 SCB 13 NV 19 SM Basfakta, resultaträkning med specifikationer och balansräkning för totalt näringsliv, varuproducerande företag och tjänsteproducerande företag 1999, belopp i mkr Basic data, income statement and balance sheet for market producers, manufacturing sector and service sector 1999, SEK millions. Näringslivet totalt Varuproducerande företag (SNI 01-45) Tjänsteproducerande företag (SNI exkl ) 1. BASFAKTA Antal företag Antal anställda Produktionsvärde Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar RESULTATRÄKNING Nettoomsättning exkl. punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Övriga rörelseintäkter Handelsvaror, råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader (se spec. 2a) Av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella/immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner (se spec. c) Skatt på årets resultat Årets resultat a. Specifikation av personalkostnader Löner och andra ersättningar Sociala avgifter inkl. pensionskostnader Övriga personalkostnader b. Specifikation av resultat från finansiella investeringar Utdelning på aktier och andelar Valutakursvinster Valutakursförluster Resultat vid avyttring av värdepapper Ränteintäkter m.m Räntekostnader m.m c. Specifikation av bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Koncernbidrag Aktieägartillskott Övriga bokslutsdispositioner ) Företag som bedriver finansiell verksamhet, SNI 65-67, ingår inte i Företagsstatistiken. De finansiella företagen undersöks av programmet för finansmarknad inom SCB. Publicering sker i serie FM Finansmarknad.

14 SCB 14 NV 19 SM 0105 Tabell 2 (forts.) 1 Näringslivet totalt Varuproducerande företag (SNI 01-45) Tjänsteproducerande företag (SNI exkl ) 3. BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar Mark Maskiner och inventarier Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Andra finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager m.m Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Aktier och andelar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Aktiekapital/insatskapital Reservfond/överkursfond Uppskrivningsfond/övrigt bundet kapital Balanserad vinst/förlust Årets resultat Eget kapital i handelsbolag Summa eget kapital Periodiseringsfonder Ackumulerade överavskrivningar Övriga obeskattade reserver Summa obeskattade reserver Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Summa långfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder ) Företag som bedriver finansiell verksamhet, SNI 65-67, ingår inte i Företagsstatistiken. De finansiella företagen undersöks av programmet för finansmarknad inom SCB. Publicering sker i serie FM Finansmarknad.

15 SCB 15 NV 19 SM Basfakta och nyckeltal per näringsgren enligt SNI 92 år 1999, belopp i mkr, nyckeltal i procent. 3. Basic data and key-ratios by industry (NACE classification) 1999, SEK millions and per cent. Svensk näringsgren, SNI Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske (SNI 01-05) Utvinning av mineral (SNI 10-14) Tillverkning (SNI 15-37) BASFAKTA Antal företag Antal anställda Produktionsvärde Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar NYCKELTAL Avkastning på eget kapital 15,3-1,8 20,2 Avkastning på totalt kapital 8,2 2,1 9,5 Soliditet Rörelsemarginal 5,8-0,8 5,5 Nettoomsättning per anställd, tkr Tabell 3 (forts.) Svensk näringsgren, SNI El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (SNI 40-41) Byggverksamhet (SNI 45) Parti- och detaljhandel m.m. (SNI 50-52) BASFAKTA Antal företag Antal anställda Produktionsvärde Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar NYCKELTAL Avkastning på eget kapital 6,7 32,6 23,5 Avkastning på totalt kapital 5,4 12,3 9,8 Soliditet Rörelsemarginal 13,1 5,4 3,0 Nettoomsättning per anställd, tkr

16 SCB 16 NV 19 SM 0105 Tabell 3 (forts.) Svensk näringsgren, SNI Hotell och restaurangverksamhet (SNI 55) Transport, magasinering, och kommunikation (SNI 60-64) Fastighetsverksamhet (SNI 70) BASFAKTA Antal företag Antal anställda Produktionsvärde Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar NYCKELTAL Avkastning på eget kapital 37,7 13,9 14,1 Avkastning på totalt kapital 13,5 7,0 7,0 Soliditet Rörelsemarginal 6,6 3,8 35,4 Nettoomsättning per anställd, tkr Tabell 3 (forts.) Svensk näringsgren, SNI Uthyrningsverksamhet och företagstjänster (SNI 71-74) Utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet (SNI 80-85) Andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI 90-93) BASFAKTA Antal företag Antal anställda Produktionsvärde Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar NYCKELTAL Avkastning på eget kapital 10,8 38,4 32,1 Avkastning på totalt kapital 8,7 17,3 14,0 Soliditet Rörelsemarginal 4,6 7,9 7,7 Nettoomsättning per anställd, tkr

17 SCB 17 NV 19 SM Resultaträkning, per näringsgren enligt SNI 92 år 1999, mkr. 4. Income statement by industry (NACE classification) 1999, SEK millions. Svensk näringsgren, SNI Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske (SNI 01-05) Utvinning av mineral (SNI 10-14) Tillverkning (SNI 15-37) Nettoomsättning exkl. punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Övriga rörelseintäkter Handelsvaror, råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella/immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Tabell 4 (forts.) Svensk näringsgren, SNI El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (SNI 40-41) Byggverksamhet (SNI 45) Parti- och detaljhandel m.m. (SNI 50-52) Nettoomsättning exkl. punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Övriga rörelseintäkter Handelsvaror, råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella/immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

18 SCB 18 NV 19 SM 0105 Tabell 4 (forts.) Svensk näringsgren, SNI Hotell och restaurangverksamhet (SNI 55) Transport, magasinering, och kommunikation (SNI 60-64) Fastighetsverksamhet (SNI 70) Nettoomsättning exkl. punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Övriga rörelseintäkter Handelsvaror, råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella/immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Tabell 4 (forts.) Svensk näringsgren, SNI Uthyrningsverksamhet och företagstjänster (SNI 71-74) Utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet (SNI 80-85) Andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI 90-93) Nettoomsättning exkl. punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Övriga rörelseintäkter Handelsvaror, råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella/immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

19 SCB 19 NV 19 SM Balansräkning per näringsgren enligt SNI 92 år 1999, mkr. 5. Balance sheet 1999 by industry (NACE classification) 1999, SEK millions. Svensk näringsgren, SNI Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske (SNI 01-05) Utvinning av mineral (SNI 10-14) Tillverkning (SNI 15-37) Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Tabell 5 (forts.) Svensk näringsgren, SNI El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (SNI 40-41) Byggverksamhet (SNI 45) Parti- och detaljhandel m.m. (SNI 50-52) Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

20 SCB 20 NV 19 SM 0105 Tabell 5 (forts.) Svensk näringsgren, SNI Hotell och restaurangverksamhet (SNI 55) Transport, magasinering, och kommunikation (SNI 60-64) Fastighetsverksamhet (SNI 70) Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Tabell 5 (forts.) Svensk näringsgren, SNI Uthyrningsverksamhet och företagstjänster (SNI 71-74) Utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet (SNI 80-85) Andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI 90-93) Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

21 SCB 21 NV 19 SM Basfakta och nyckeltal för näringslivet totalt , belopp i mkr, nyckeltal i procent Basic data and key-ratios for market producers , SEK millions and per cent BASFAKTA Antal företag Antal anställda Produktionsvärde Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar NYCKELTAL Avkastning på eget kapital 19,8 17,2 15,2 Avkastning på totalt kapital 10,5 9,2 8,5 Soliditet Rörelsemarginal 6,4 6,3 5,9 Nettoomsättning per anställd, tkr ) Företag som bedriver finansiell verksamhet, SNI 65-67, ingår inte i Företagsstatistiken. De finansiella företagen undersöks av programmet för finansmarknad inom SCB. Publicering sker i serie FM Finansmarknad. 7. Resultaträkning för näringslivet totalt , mkr Income statement for market producers , SEK millions Nettoomsättning exkl. punktskatter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Övriga rörelseintäkter Handelsvaror, råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella/immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat ) Företag som bedriver finansiell verksamhet, SNI 65-67, ingår inte i Företagsstatistiken. De finansiella företagen undersöks av programmet för finansmarknad inom SCB. Publicering sker i serie FM Finansmarknad.

22 SCB 22 NV 19 SM Balansräkning för näringslivet totalt , mkr Balance sheet for market producers , SEK millions Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ) Företag som bedriver finansiell verksamhet, SNI 65-67, ingår inte i Företagsstatistiken. De finansiella företagen undersöks av programmet för finansmarknad inom SCB. Publicering sker i serie FM Finansmarknad.

23 SCB 23 NV 19 SM Basuppgifter och relationstal för tjänsteproducerande företag (SNI exkl ) exklusive enskilda näringsidkare. 9. Basic information and ratios for service sector, , sole proprietors excluded. År Antal företag Antal anställda, tal Omsättning 1, miljarder kr I procent av omsättning 1 Förädlingsvärde Arbetskraftskostnader 2 Löner Rörelseresulta t före avskrivning ,2 25,7 17,6 12,3 8, ,7 25,6 17,4 12,2 8, ,2 25,0 16,7 11,6 8, ,1 24,1 16,1 11,2 8, ,9 21,6 16,3 11,4 5, ,6 20,9 15,4 10,8 5, ,5 21,7 15,8 11,2 5, ,8 21,9 15,8 11,2 5, ,6 21,1 15,8 11,3 5, ,2 20,7 16,5 11,6 4, ,0 19,4 15,3 10,4 4, ,3 18,6 14,7 10,0 3, ,4 18,8 14,1 9,6 4, ,7 19,1 14,2 9,8 4, ,7 19,3 14,3 9,8 5, ,8 18,6 14,1 9,7 4, ,4 17,8 13,5 9,3 4, ,6 18,0 13,7 9,4 4, ,6 17,6 13,5 9,3 4, ,0 17,5 13,5 11,0 4, ,8 18,1 14,1 10,0 4, ,6 18,2 14,1 10,0 4,2 1) Fr.o.m definieras omsättning som nettoomsättning exkl. punktskatter och mervärdesskatt. T.o.m mättes omsättningen som försäljningssumma och övriga rörelseintäkter exkl. mervärdesskatt. För årgång 1997 dubbelredovisas omsättningen. 2) Arbetskraftskostnader: Löner och andra ersättningar, lagstadgade arbetsgivaravgifter. 3) Rörelseresultat före avskrivning: Omsättning minus rörelsekostnader. Fr.o.m. 1997: rörelseresultat plus av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella och immateriella anläggningstillgångar. 4) Omsättning: nettoomsättning exkl. punktskatter. Fr.o.m. årgång 1997 ingår fastighetsförvaltande företag, företag i Samhallkoncernen samt statliga affärsverk, vilket påverkar jämförbarheten mot tidigare årgångar. 5) Omsättning: försäljningssumma och övriga rörelseintäkter exkl. mervärdesskatt. 6) Företag utan personal och med en omsättning understigande 50 tkr har t.o.m. årgång 1995 exkluderats i undersökningen. Fr.o.m. årgång 1996 inkluderas samtliga företag, detta eftersom insamlingsförfarandet förändrades från urvalsundersökning till totalundersökning via administrativa källor. Detta påverkar jämförbarheten mellan årgångarna. Därför presenteras siffror för 1995 enligt båda metoderna.

24 SCB 24 NV 19 SM Basuppgifter och relationstal för industrin (SNI 10-37) exklusive enskilda näringsidkare Basic information and ratios for manufacturing, mining and quarrying enterprises, sole proprietors excluded. År Antal företag Antal Omsättning 2 anställda,, miljarder tal kr Arbetskrafts Löner Rörelseresultat före -kostnader 3 avskrivn. 4 I procent av omsättning 2 Avskrivning ar 5 Finansiellt netto 6 Nettoresultat ,6 19,7 13,6 9,2 3,9 2,1 7, ,0 20,2 13,9 9,3 3,7 1,9 7, ,0 20,1 13,9 9,7 3,6 2,5 8, ,9 19,6 13,5 9,4 3,5 2,4 8, ,1 20,1 13,9 8,4 3,5 2,3 7, ,4 18,6 13,0 11,4 3,2 2,4 10, ,8 18,7 13,0 11,5 3,2 2,4 10, ,3 19,4 13,6 13,7 3,2 2,4 12, ,1 21,6 15,2 8,9 3,7-0,8 3, ,7 24,1 16,5 6,0 3,7-0,9 1, ,2 23,8 15,9 6,1 3,5 0,5 3, ,5 22,6 15,1 6,7 3,2 0,8 4, ,0 21,6 14,6 8,0 3,1 0,2 5, ,8 21,4 14,5 8,5 2,8 1,0 6, ,1 21,7 14,7 8,1 2,8 0,9 6, ,3 22,2 15,1 7,7 3,0 0,8 5, ,6 21,9 14,9 8,3 2,7 0,5 6, ,2 21,6 14,7 9,7 2,6-0,3 6, ,5 22,6 15,4 10,0 2,7-1,1 6, ,2 24,4 17,0 7,9 2,9-2,1 2, ,1 26,4 18,5 6,7 3,0-2,2 1, ,7 26,5 18,6 7,3 3,0-0,9 3, ,9 27,0 19,0 7,5 3,2-1,1 3, ,4 28,6 20,3 4,8 3,2-1,6 0, ,9 29,4 21,0 5,2 3,5-2,1-0, ,9 29,3 21,3 6,9 3,5-0,9 2, ,3 27,7 21,1 8,6 3,7-0,5 4, ,0 25,0 19,6 11,8 3,7-0,3 7, ,7 27,1 22,1 10,1 3,8-0,3 6, ,4 28,4 23,9 7,9 4,2-0,4 3, ,5 28,6 24,2 7,7 4,4-0,5 2, ,1 27,3 23,4 8,4 4,2-0,3 3, ,7 27,1 23,4 9,8 4,3-0,5 5, ,3 27,7 24,3 9,2 4,4-0,3 4, ,8 27,9 24,9 8,4 4,5-0,6 3, ,7 28,2 25,5 9,0 4,6-0,3 4, ,5 27,6 25,1 10,8 4,6-0,4 5, ,2 27,0 24,7 10,6 4,5-0,3 5, ,4 27,8 25,6 9,5 4,3-0,5 4, ,1 28,0 26,1 9,8 4,5-0,3 5, ,6 27,0 25,3 11,0 4,4-0,2 6, ,8 26,3 24,7 10,4 4,1 0,0 6,3

25 SCB 25 NV 19 SM 0105 Tabell 10 (forts.) År Antal företag Antal anställda, tal I procent av omsättning 2 Omsättning 2, miljarder kr Arbetskrafts Löner Rörelseresultat före -kostnader 3 avskrivning 4 Avskrivning ar 5 Finansiellt netto 6 Nettoresultat ,5 25,4 24,4 10,0 4,2 0,1 5, ,3 26,0 25,0 11,0 3,9 0,0 7, ,5 24,9 23,9 10,6 3,6 0,1 7, ,0 25,0 23,9 10,6 3,7 0,2 7, ,7 24,8 23,8 11,0 3,6 0,1 7, ,9 24,5 23,4 11,0 3,6 0,2 7, ,3 24,6 23,5 11,3 3,3-0,1 7,9 1) I tabellen ingår för åren företag med minst 25 industriarbetare, företag med minst 50 anställda och samtliga industriföretag. Fr.o.m redovisas planenliga avskrivningar, tidigare år redovisas skattemässiga/bokföringsmässiga avskrivningar. Fr.o.m ingår även nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar i begreppet. Kursdifferenser har påverkat nettoresultatet 1977 och framåt. Före 1977 saknas uppgifter om valutakursdifferenser, men bedöms då vara av mindre betydelse. 2) Fr.o.m definieras omsättning som nettoomsättning exkl. punktskatter och mervärdesskatt. T.o.m mättes omsättningen som försäljningssumma och övriga rörelseintäkter exkl. mervärdesskatt. För årgång 1997 dubbelredovisas omsättningen. 3) Arbetskraftskostnader: Löner och andra ersättningar, lagstadgade arbetsgivaravgifter. 4) Rörelseresultat före avskrivning: Omsättning minus rörelsekostnader. Fr.o.m. 1997: Rörelseresultat plus av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella och immateriella anläggningstillgångar. 5) Avskrivningar: Planenliga avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Fr.o.m. 1997: av- och nedskrivningar (samt återföringar därav) av materiella och immateriella anläggningstillgångar. 6) Finansiellt netto: Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Fr.o.m resultat från finansiella investeringar. 7) Nettoresultat: Resultat efter finansiella poster. 8) Omsättning: nettoomsättning exkl. punktskatter. Fr.o.m. årgång 1997 ingår företag i Samhallkoncernen, vilket påverkar jämförbarheten mot tidigare årgångar. 9) Omsättning: försäljningssumma och rörelseintäkter exkl. mervärdesskatt. 10) Företag utan personal och med en omsättning understigande 50 tkr har t.o.m. årgång 1995 exkluderats i undersökningen. Fr.o.m. årgång 1996 inkluderas samtliga företag, detta eftersom insamlingsförfarandet förändrades från urvalsundersökning till totalundersökning via administrativa källor. Detta påverkar jämförbarheten mellan årgångarna. Därför presenteras siffror för 1995 enligt båda metoderna.

26 SCB 26 NV 19 SM 0105 'LDJUDP 1. Förändring av nettoomsättning per anställd mellan 1998 och 1999 per näringsgren, tusentals kr/anställd. Näringsgren (för SNI-kod se Detta omfattar statistiken, Näringsgrensindelning) Jordbruk mm Mineralutv inning Liv smedelsind Tex til o beklädnad Trävaruind Massa o pappersind Grafisk ind o förlag Kemisk industri Gummi, plastv aruind Jord o stenvaruind Stål o metalltillv Metallvaruind Maskintillv El, elektronik o optik Transportmedelsind Möbel o annan tillv Elförsörjning mm By ggv erksamhet Parti- o detaljhandel Hotell o restaurang Transport Post- o telekommunikation Fastighetsv erksamhet Uthy rning o datakonsulter FoU o företagstjänster Utbildning, sjukv ård Öv riga tjänster Tusentalskronor/anställd