REMISSVAR Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 (Svenska kyrkans utredningar 2016:1)

Transkript

1 REMISSVAR Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 (Svenska kyrkans utredningar 2016:1) Inledning Dansen som tillbedjan och lovsång är en delvis bortglömd tradition som alltmer väckts till nytt liv under de senaste årtiondena. Sång, musik och dans var en gång en helhet. Det är ingen tillfällighet att Paulus talar om Kristi kropp som en bild för kyrkan. Vi som skriver detta remissvar är dansledare i Heliga danser i Stockholms stift. Heliga danser är dans som gemenskap, länkar kyrkans tro och tradition med samtiden och hjälper oss att fira gudstjänst med hela kroppen där ord och kropp tillåts tala samma språk. Vi vill visa att det inom Heliga danser vuxit fram en rik erfarenhet som både utvecklar och förnyar vårt gudstjänstliv och samtidigt knyter vår gudstjänsttradition till en äldre och bortglömd sådan. Tiden är mogen att detta rika arbete tar steget in i kyrkohandboken. Vi inleder vårt remissvar med en tillbakablick över hur dansen är beskriven i Bibeln och roll i den tidiga kristna kyrkan. Därefter beskriver vi hur Heliga danser-traditionen växte fram under senare delen av 1900-talet och utvecklades i Sverige. Slutligen beskriver vi vårt dansledarnätverk. Därefter lämnar vi konkreta förslag till hur dansen kan skrivas in som en del av vårt gudstjänstfirande. Dansen som en del av vår kristna tradition Dansen är ett av mänsklighetens uttryck för lovsång och gudstillbedjan och har också starka rötter inom vår kristna tradition. Dans och musik, sång och rörelse sågs för 2000 år sedan och ännu längre tillbaka som en enhet. Att kropp och själ tillsammans användes för att prisa och lova Gud återkommer på flera ställen i Psaltaren. Det finns ett starkt samband mellan sång, musik och dans vilket inte minst framgår i Ps 149:1-3: Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång. Sjung hans lov i de trognas församlingar. Israel skall glädjas över sin skapare, Sions folk skall jubla över sin konung. Med dans skall de prisa hans namn, till tamburin och lyra skall de sjunga hans lov. Se även Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar. Nu jublar min själ och min kropp mot den levande Guden (Psaltaren 84:3). I Gamla testamentet finns en utvecklad dansterminologi med 12 hebreiska verb som används för att beskriva olika dansrörelser och danskoreografiska termer, tex när David dansade inför Gud (2 Sam 6:14). Dansen var en praktik som också fick en symbolisk betydelse, exempelvis: Du vände min dödsklagan i dans. (Psaltaren 30:12) Det förekom både cirkel- och processionsdans vilket återkommer i vissa psaltarpsalmer: Jag sköljer i oskuld mina händer, och går runt ditt altare, Herre. (Psalt 26:6) Vandra runt Sion, gå omkring det, (Psalt 48:13) 1

2 Vid den tiden när Jesus växte upp och böckerna i Nya testamentet skrevs och ställdes samman ingick dansen som en naturlig del av livet, både i folkliga och religiösa sammanhang. Dans nämns på ett antal ställen i evangelierna och förknippas främst med himmelsk glädje. När den förlorade sonen återvänder hem och fadern ställer till med fest hör den hemmavarande sonen när han nalkas hemmet på avstånd musik och dans. När han på väg hem närmade sig huset hör han musik och dans. (Lukas 15:25). Den gemensamma festen och glädjen när den förlorade sonen kom hem till fadern firades med att man dansade cirkeldans och sjöng. I överförd betydelse blir dansen en symbol för återföreningen med Gud och den himmelska glädjefesten. Hur vet vi att de dansade cirkeldans? Det grekiska ord de använder för dans i liknelsen är choros som betyder cirkeldans. Ursprungligen betydde ordet cirkel, men kom sedan att betyda de som dansar i cirkel eller de som dansar och sjunger. Ordet choros ligger till grund för orden kör, kor, koral och koreografi. Att inte bara lyssna till Jesus budskap utan att också ta det till sig och leva efter det jämförs med att dansa; Vi spelade för er, men ni ville inte dansa säger Jesus till folket i Matteus 11:17 (Lukas 7:32). I den tidiga kristna kyrkan beskrivs dans i kyrkofädernas skrifter. Dansen uppmuntrades, bl a som ett sätt att uppnå endräkt och harmoni. Man föreställde sig också att änglarna dansade runt Gud och ville redan på jorden härma den himmelska dansen: Vi sjunger till Gud och hans ende son liksom solen, månen, stjärnorna och hela den himmelska skaran. För alla dessa bildar en helig cirkeldans och sjunger hymner till Gud och hans ende son tillsammans med rättfärdiga människor. (Origenes, ca ). Från och med 300-talet började kritiken mot dans i kyrkan. Kritiken gällde till en början oftast olika typer av överdrifter, men blev så småningom starkare. Danstyper och rörelser som prisats som himmelska under de första århundradena började fördömas. Ändå fortsatte man att dansa i gudstjänster långt in i medeltiden. Cirkeldans/Heliga danser växer fram på 1900-talet Under senare hälften av 1900-talet växte en internationell rörelse fram för att återinföra dansen som en del av vårt gudstjänstliv. Den tyske dansprofessorn och koreografen Bernhard Wosien ( ) var en del av denna rörelse. Han var son till en luthersk präst och etablerade cirkeldansen under namnet Heilige Tänze, på engelska översatt till Sacred Dance. Idag finns dansgrupper över hela västvärlden. Hans koreografier bygger på den folkliga dansens enkla steg och repetitiva mönster och syftar till att alla skall kunna delta i dansen. Prästen och danspedagogen Maria Rönn introducerade denna typ av cirkeldans under namnet Heliga danser i Svenska kyrkan för snart 25 år sedan, Beteckningen Heliga danser är således en översättning som anknyter med den internationella dansrörelsen. Redan 1994 började dansledare utbildas vid Svenska Kyrkans Utbildningscentrum i Sigtuna och alltsedan dess har ett stort antal dansledare utbildats i hela landet och Heliga danser spridit sig över hela landet och till våra nordiska grannländer. 2

3 Dansledarnätverket i Stockholms stift Dansledarnätverket i Stockholms stift bildades 2003 och består av ett 20-tal aktiva dansledare; präster, kyrkomusiker, diakoner, pedagoger och lekfolk. Nätverket erhåller bidrag från stiftet för utveckling och fördjupning. Våra synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok bygger på mer än 20 års erfarenhet av att leda cirkeldans/heliga danser i gudstjänst, på retreater, stilla dagar m m. Vi anser att många olika former av dans och rörelse behöver finna uttryck i våra gudstjänster men vill här särskilt lyfta fram cirkeldans/heliga danser. Dessa är både en del av vår kristna tradition och stärker genom sin enkla och repetitiva form som alla kan ta del av den gudstjänstfirande församlingens delaktighet och gemensamskap. Vårt nätverk är för oss också en hjärtats församling. Även om vi är verksamma i vår egen församling har vi en mångårig gemenskap som bär och är betydelsefull. Det finns f n inget risktäckande nätverk för Heliga danser, men vi möts och dansar tillsammans i olika sammanhang över hela landet. Kyrkomötets uttalande om att stärka dansen Vi vill påminna om att kyrkomötet 2008 biföll en motion av Mikael Mogren om att stärka dansen som uttrycksform (se kyrkolivsutskottets betänkande 2008:14, Dansinitiativ inom Svenska kyrkan). Kyrkolivsutskottet delade motionärens beskrivning av dansens betydelse som ett uttryckssätt i gudstjänsten och såg gärna att dansen som uttrycksform blir alltmer känd i Svenska kyrkan. Sedan kyrkomötet 2008 har olika former av dans blivit vanligare i vårt gudstjänstliv och vi anser att detta bör synliggöras och bejakas i den nya kyrkohandboken. Tiden är mogen. Danstraditionen som växt och växer fram inom Svenska kyrkan är vidare än Heliga-danser. Vi som är engagerade inom nätverket har dock funnit att den gemensamma och kollektiva dansen och rörelsen är det som bär mest i en gudstjänst och stärker gemenskapen (se även under rubriken ovan). Mikael Mogrens motion innehöll också en uppmaning att kartlägga dansandet inom Svenska kyrkan. Vi vill understryka det behovet. Många fler kan bidra till den nya kyrkohandboken med sina erfarenheter av dans och rörelse i gudstjänst. Synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok Vi önskar att dansen som möjligt uttryck skrivs in i kyrkohandboken. Cirkeldans/Heliga danser kan utgöra grunden för en hel gudstjänst, men fungerar också utmärkt väl som enstaka moment. Det är det senare vi särskilt vill lyfta fram. 1. Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 3. På sikt föreslår vi att en ny och särskild del av kyrkohandboken utarbetas med förslag till musik, sång, stegnotationer och rörelser för de moment i gudstjänsten som är särskilt lämpliga att uttrycka med kropp och rörelse; Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 3. Inom Heligadanser-traditionen finns ett internationellt och vedertaget system för s.k. stegnotationer, handfattningar och rörelser. Det är här viktigt att påpeka att de liturgiska sångerna som används inom Heliga danser inte enbart är sånger utan också danser och därför har en speciell karaktär eftersom deltagarna ska ha möjlighet att sjunga samtidigt som man rör sig i dansstegen. Stående meditationer är också vanligt i samband med gudstjänst och andakt. Det 3

4 finns en rik erfarenhet att ösa ur från hela landet när det gäller att sammanställa en sådan handbok och material finns redan. En särskild handboksdel skulle utgöra stöd för gudstjänstarbetet och fungera som grund för bl.a. utbildning inom området. Inom ramen för en sådan handbok är det välkommet att många dansgrupper och danssammanhang får möjlighet att bidra. 2. Komplettering i inledningsavsnittet Det finns i förslagets inledningsavsnitt ett stycke som behandlar musiken. Vi förslår att ett nytt stycke läggs till som lyfter fram möjligheten att låta dans och olika kroppsliga rörelser och gestaltningar ha en given plats i gudstjänsten. Här kan också ges exempel på detta. 3. Förslag till olika moment i Högmässa, Mässa/Gudstjänst KRISTUSROP/KYRIE I den föreslagna ordningen för högmässan står vid Kristusrop/Kyrie: kan även sjungas. Vi föreslår följande formulering: kan även sjungas och/eller uttryckas med dans och rörelse. Vi förslår att föreslagna Kristusrop/Kyrie bl.a. kompletteras med en väl beprövad s.k. Kyriedans, tillsammans med musik, text och dansbeskrivning. Den Kyriedans vi föreslår hör sedan gammalt till kristen tradition, stegen är belagda från medeltiden och brukar kallas tripudium. Den består av fyra vanliga gångsteg. Man går tre steg framåt i dansriktningen och börjar med höger fot. Det fjärde steget, med vänster fot, är ett steg bakåt. Sedan repeterar man dessa fyra steg om och om igen till dess man slutat sjunga. Sångtexten är hämtad från Psalt 25:20: Rädda mitt liv, rädda mitt liv. Befria mig, befria mig. Svik mig inte, svik mig inte. Jag flyr till dig, jag flyr till dig. Dansen är mycket långsam till sin karaktär och de fyra stegen hör till var och en av sångens olika fraser. Man håller höger hand på framförvarande persons vänstra axel och vänster hand på hjärtat. Dansen utgår från cirkeln men man vandrar in i en spiral mot mitten för att stanna när dansledaren kommit fram till mittpunkten. Efter bön och en stunds stillhet och tystnad vandrar man sedan hand i hand ut ur spiralen. Då kan det vara lämpligt att sjunga Gloria/Laudamus. Utförligare dansbeskrivning, sångtext och noter återfinns i skriften Hon gör allting nytt, Mitt i församlingen 2003:2, sidorna 108 och 115. Inom Heliga-danser-traditionen finns ett internationellt och vedertaget system för s.k. stegnotationer och rörelser. Stegnotationerna visar dansen steg, riktning och rörelse på motsvarande sätt som en musiker tolkar noter. Musiken till Rädda mitt liv är komponerad av kyrkomusiker Elisabet Ohlson-Sköld. Kyriedansen är hämtad från arbetet med de s k Sofiamässorna som firades regelbundet under tio års tid ( ) i Sofia kyrka i Stockholms stift. Kyriedansen har fortsatts att användas i olika gudstjänstsammanhang. 4

5 Ännu ett exempel på en gudstjänst där Heliga danser utgör hela grunden och inte enbart fungerar som olika liturgiska moment är Din ljusa skugga som utarbetats under 2014 i Karlstads stift i samverkan mellan författare, tonsättare och dansledare. Kristusrop/Kyrie kan även uttryckas i en stående meditation där gudstjänstdeltagarna med olika rörelser bekräftar det sången förmedlar. Här är det möjligt att koreografera enkla rörelser till flera av de föreslagna kyrieropen. Rörelserna kan även göras sittande. LOVSÅNGEN/GLORIA OCH LAUDAMUS Även lovsången fungerar utmärkt till gemensam dans. Kropp, själ och ande får som en helhet stämma upp till Guds lov! I dansens cirkel blir vi en enda kropp till Guds ära! På motsvarande sätt som under Kristusrop/Kyrie önskar vi följande formulering: kan även sjungas och/eller uttryckas med dans och rörelse. Även här finns möjlighet att koreografera danser med mycket enkla steg till flera av de föreslagna lovsångerna, men också att komplettera med musik, sång och danssteg som är särskilt framtagna. HELIG/SANCTUS På motsvarande sätt som Lovsången i början av gudstjänsten är Helig utmärkt att dansa. Den kroppsliga rörelsen skapar en stark närvarokänsla och koncentration. När dansen och rörelsen så stannar och gudstjänstdeltagarna blir stilla upplevs stillheten så mycket tydligare. Fokus mot altaret och nattvardgåvorna förstärks. På motsvarande sätt som under Kristusrop/Kyrie och Lovsången önskar vi följande formulering: kan även sjungas och/eller uttryckas med dans och rörelse. På motsvarande sätt som vid Lovsången är det möjligt att koreografera enkla danser till redan föreslagna Helig/Sanctus men också att komplettera med musik, sång och danssteg som är särskilt framtagna. VÅR FADER Att be Vår Fader med kroppens rörelser förstärker ordens betydelse. Det finns naturligtvis möjlighet att koreografera olika rörelser till Vår Fader, men inom Heliga-danser- traditionen används vanligen de rörelser som koreograferades av Bernhard Wosien på 1970-talet. De rörelserna återfinns bl.a. i Heliga danser dans som rit och bön, Maria Rönn 1997 och i Hon gör allting nytt, Mitt i församlingen 2003:2. Rörelserna kan man göra både sittande och stående. PROCESSION Procession, både som ingång och utgång kan ske i form av en enkel dans, till musik och eventuellt psalmsång. Här rekommenderar vi en s k tripudium, tre steg framåt och ett steg tillbaka där man håller varandra i händerna. Sammanfattande kommentar Vi från dansledarnätverket i Stockholms stift vill skriva in dansen som möjlig uttrycksform i den nya kyrkohandboken. Så ordet kan ta kropp och den gudstjänstfirande gemenskapen också känna sig som en och samma kropp! Så kan en bortglömd tradition återigen bli levande. 5

6 Så kan vi bli synliga för varandra och mötas ansikte mot ansikte. Vi är många som längtar efter att fira gudstjänst så. Med önskan om frid och välsignelse i det fortsatta arbetet med handboken! Dansledarnätverket i Stockholms stift Ulla Bunis Susanna Hellsing Anne-Li Holmgren-Lomaeus Birgit Hännikäinen Gertrud Eriksson Elisabet Jansson EvaMarrit Nerstu Maria Rönn Kristina Hjern Birgitta Ljunggren Eva Norling Liisa Taavitsainen Gerd Gillberg Åkerman Viveca Servatius Gunilla Stjernberg Barbro Strid Annika Wällstedt Marianne Zackrisson Eva Ullner Ingegerd Häller Eva Bjärhall Ing-Mari Falk Elisabet Högberg Solveig Ohlson Eva Tarle Anne-Marie Roos-Retourné Anne Ekman 6