Sunds kommun utträdde ur kommunalförbundet Ålands miljöservice den

Transkript

1 1 SUNDS KOMMUN RENHÅLLNINGSPLAN 2011 Förord Officiell renhållningsplan för Sunds kommun, som avses i landskapslagen om renhållning och i den europeiska gemenskapens lagstiftning. Sunds kommun utträdde ur kommunalförbundet Ålands miljöservice den I planen uppställs mål för minimering av avfallets mängd och innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen, samt för en ökad återanvändning och återvinning av avfall. Enligt planen kan målen nås genom att informera, stimulera, samordna och konkurrensutsätta avfallshanteringen samt att minimera den mängd avfall som förs till deponi. Vid all deponering av avfall skall det ställas stränga miljökrav. Sunds kommun anlitar från och med den och tre år framåt Ålands Renhållning Ab, som ansvarig entreprenör för avfallshanteringen inom Sunds kommun. Det farliga avfallet hanteras enligt avtal via Ålands Problemavfall Ab. Sorterat material och brännbart avfall insamlas och mottas vid återvinningscentralen i Svensböle invid Sportkila idrottsplats, där materialet läggs i containers för respektive fraktion. Det farliga avfallet mottas vid återvinningscentralen och förvaras där i för ändamålet avsedda containers, för vidare borttransport till godkända mottagnings och behandlingsanläggningar på fastlandet (Ekokem Oy och eller Lassila och Tikanoja). Återvinningscentralen fungerar även som mellanlagrings och omlastningsstation för större materialfraktioner från företag och hushåll. I renhållningsföreskrifterna finns det närmare anvisningar om vilka material det är frågan om. Återvinningscentralen är bemannad. Sorterat återvinningsbart material får även lämnas vid de obemannade återvinningsstationerna i Sundby, invid fd. Knekten i Kastelholm och fd. Ljunggrens i Finby. Planen har godkänts av kommunfullmäktige i Sund den

2 2 2 EU:s avfallsdirektiv och målsättningar Renhållningsverksamheten inom EU styrs av EU:s avfallsdirektiv. EU:s avfallsprioritetsordning Förebyggande åtgärder - återanvändning materialåtervinning/energiåtervinning deponering. Renhållningsplanens lagliga grund Enligt renhållningslagens 8 2 mom. skall kommunen göra upp renhållningsplan för organiserandet och utvecklandet av renhållningsverksamheten i kommunen. Renhållningsplanens antagande och fastställande Renhållningsplanen kungjordes av kommunstyrelsen under 30 dagar under tiden Under denna tid hade kommuninnevånarna möjlighet att inkomma med anmärkningar mot planen. Ingen anmärkning inlämnades. Planen godkändes av kommunfullmäktige Enligt renhållningslagens 8 2 mom. skall renhållningsplanen fastställas av landskapsregeringen. Planen har efter kommunfullmäktiges möte skickats för fastställelse till landskapsregeringen. SUNDS KOMMUN - INVÅNARE OCH NÄRINGSLIV Sunds kommun har drygt 1000 inv. per den Antal fasta hushåll i kommunen är ca 470st, fördelade på 31 byar och enstaka hemman. Av dessa är ca 141st en personers hushåll, 154st två-personers hushåll och 130st tre - eller flera personer per hushåll. I kommunen finns ca 450 bebodda fritidshus, av dessa är ett fåtal så geografiskt lokaliserade att de boende inte i praktiken, belastar avfallshanteringen i Sund. Kommunen har för närvarande inget avtal med annan kommun, gällande dessa fastigheter. Kommunens näringslivsstruktur har tyngdpunkten lagd på konventionellt jordbruk och mjölkgårdar. Turismen är en betydande näring med campingplatser, stugbyar, gästhem, värdshus, caféer och uthyrning av enskilda stugor. Turistföretagen är huvudsakligen lokaliserade till Kastelholms och Bomarsund/Prästöområdet. I övrigt är det mestadels frågan om småföretag inom servicebranschen. Till övervägande del kommer avfallet från fasta hushåll och fritidshushåll: sorterat återvinningsbart material, brännbart restavfall och mindre mängder farligt avfall. På grund av turismen och det stora antalet fritidshus mer än fördubblas mängderna under sommarmånaderna. Näringsidkarna producerar huvudsakligen förpackningsavfall, oljor och mindre mängder farligt avfall.

3 3 Ovanstående tabell visar mängden avfall i kg sorterat och blandavfall, från hushållen i Sund (fast och fritidsboende). Privata företag/företagare med skilda avtal direkt med entreprenören, ingår inte i statistiken. Den totala mängden enligt ovanstående tabell är ca 150 ton. Sunds kommun 2010 Statistik över avfallsmängder; bioavfall, brännbart, återvinningsbart och deponimaterial, som kommunens renhållningsentreprenör hanterat under år Totalmängderna redovisas i siffror och i tabellform.

4 4

5 5

6 6 Kommunens ansvar Avfall från hushåll 1. Återvinningsbart avfall skall föras till någon av återvinningsstationerna eller till återvinningscentralen i Svensböle 2. Brännbart restavfall skall föras till återvinningscentralen i Svensböle, eller hämtas vid fastigheten av godkänd entreprenör 3. Farligt avfall skall föras till återvinningscentralen i Svensböle 4. Övrigt avfall förs till återvinningscentralen i Svensböle 5. Möjlighet till avlämnande av bioavfall finns, genom avtal med entreprenören, eller renhållningsmyndigheten (kommunen). Företagsavfall 6. Företag, näringsidkare och dylik skall ordna sin avfallshantering genom att teckna avtal med godkänd entreprenör eller kommunen. Farligt avfall (kg) Avfallsstatistik Sunds kommun Enligt uppgifter från Ålands Problemavfall Ab. Inga andra uppgifter finns att tillgå. Aerosoler 79,00 228,9 Asbest 44,00 0 Basavfall 0,00 0 Bekämpningsmedel 8,80 63 Fast oljeavfall, oljefilter 214, ,2 Fotokemikalier 0,00 90,5 Förorenat vatten 0,00 0 Läkemedel 0,00 1,2 Lösningsmedel 494,00 290

7 7 Måleriavfall 1783, ,1 Rengöringsmedel 0,00 1,7 Syraavfall 0,00 1 Spillolja i 200 l fat 550,00 0 Spillolja under 10 % vatten 72, ,2 Spillolje- vattenblandning 10-60% vatten 200, Spillolje- vattenblandning 60% vatten 0,00 0 PCB kondensator 0,00 0 Övrigt avfall Målat träavfall (kg) Se entreprenörens statistik ovan 0,00 0 Impregnerat trä (kg) 0,00 0 Brännbart avfall (kg) 0,00 367,6 Deponiavfall (kg) 0,00 79,8 Inert avfall (kg) 0,00 0 Okänt avfall (kg) 0,40 5,5 Tomfat st (1st ca 15 kg) 6,00 1 Elektronik Häck med TV/monitor med bildrör (st) (1st ca 300kg) 6 6 Häck med hemelektronik (st) (1st ca 300kg) 8 8 Låga vitvaror (spis, tvätt) (st) (1st ca 35 kg) 0 21 Låga kylmöbler (kyl,frys) (st) (1st ca 50 kg) 0 25 Höga kylmöbler (kyl, frys) (st) (1st ca 80 kg) 0 22 Skrymmande kylmöbler (st) (1st ca 200 kg) 0 0 Skrymmande kylmöbler (kg) 0 0 Tv/monitor med bildrör (st) (1 st ca 45 kg) 15 0 Tv/monitor med bildrör (kg) 0 611,1 Hemelektronik (kg) ,8 El-skrot (demonterat) (kg) 0 0 Avfallsstatistik Sunds kommun Enligt uppgifter från Ålands Problemavfall Ab. Inga andra uppgifter finns att tillgå. Däck Bil, motorcykel, moped däck (st) (1st ca 6 kg) 0 2 Bil, motorcykel, moped däck m fälg (st) (1st ca 10 kg) 0 9 Lastbilsdäck > 17,0" (st) 0 0 Lastbilsdäck > 17,0" m fälg (st) 0 0 Traktordäck < 24" (st) 0 0 Traktordäck < 24" m fälg (st) 0 0 Traktordäck > 24" (st) 0 0 Traktordäck > 24" m fälg (st) 0 0

8 8 Batterier & lampor Bilbatteri st (1 st 20 kg) 0 65 Traktorbatteri st (1 st 40 kg) 0 11 Småbatterier (tungmetall, NiCd, brunsten) (kg) ,2 Lysrör, kvicksilverlampor (kg) 0 113,8 Lysrör, kvicksilverlampor (st) 30 1 Lågenergilampor (kg) 2 10 Lågenergilampor (st) 0 9 Glödlampor (kg) 17 60,8 Glödlampor (st) 0 0 Återvinning vikt vid städning Papper kg 0 3 kartong/well kg 0 60 Tetror kg 0 Glas kg 0 1,5 Plast kg 0 16,6 Metall kg 0 406,2 Aluminium kg 0 35 Rent träavfall 0 0 Läkemedel inlämnat till apotek * (kg) Läkemedel 45,51 74,4 Aerosoler 0,10 0 Kvicksilver 0,04 0 Märkning, sortering 0,23 0 Transport 0,70 0 Läkemedelslådor 4,33 0 * Fördelat enligt invånarantal i kommunerna. Sunds kommuns andel 3,7 %

9 9 1. INLEDNING - BAKGRUND Arbetet med att utveckla avfallshanteringen pågår kontinuerligt på det kommunala planet. Inom Sunds kommun påbörjades arbetet med förbättrad avfallshantering under de första åren av 2000 talet. Då togs bl.a. beslut om byggande av en modern kretsloppsanläggning i Svensböle och senare också stängning av deponin som var belägen sydväst om Sportkila. Dessa investeringar och arbeten har gjorts med stöd av landskapet Åland. Avfallshanteringen sköttes fram till år 2005 i kommunens egen regi, genom anlitande av olika entreprenörer, såsom Ålands Renhållnings Ab och Ålands Problemavfall Ab. Från år 2005 fram till den , administrerades avfallshanteringen av kommunalförbundet Ålands miljöservice. På grund av det stora missnöjet med kommunalförbundet, beslöt kommunfullmäktige i Sund att utträda ur kommunalförbundet Ålands miljöservice från och med den Orsaken till missnöjet var främst kommunalförbundets höga kostnader för avfallshanteringen, grunderna för avgiftssystemet och verksamheten vid återvinningscentralen i Svensböle. Kommunen gjorde under år 2009 upp riktlinjer för avfallshanteringen och förberedde för en upphandling av avfallshanteringen i kommunen. I riktlinjerna gick kommunen in för fastighetsberoende avgifter, enligt mantalsskrivna i varje fast bebodd fastighet. Fritidshusen belades med en avgift per fastighet oberoende av antalet inneboende. För alla fastigheter fast eller fritidsboende, kunde beviljas kompostrabatt, om fastigheten hade en godkänd kompostanläggning, eller annan godkänd insamling och behandling av bioavfall. Sunds kommun upphandlade den kommunala avfallshanteringen i två omgångar: en icke EUanpassad upphandling. och efter att besvär mot den första upphandlingen inkommit, gjordes en Eu - anpassad upphandling. Efter den andra upphandlingsomgången antogs Ålands Renhållnings Ab som entreprenör för avfallshanteringen inom Sunds kommun, från och med den och tre år framåt. HUSHÅLLSAVFALL Det brännbara hushållsavfallet förs av fastighetsägarna direkt till återvinningscentralen i Svensböle (ÅVC). Vid ÅVC finns även behållare för sorterat avfall såsom; konserv- och aluminiumburkar, glas, plast, batterier, returpapper och wellpapp/kartong och tetror. Även behållare för grovavfall respektive farligt avfall. Det organiska avfallet tas till största delen om hand av hushållen själva. Dock finns möjlighet att lämna bioavfall, genom avtal med renhållningsentreprenören eller Renhållningsmyndigheten (kommunen). Genom skilt avtal med entreprenören, kan fastighetsägare gå in för fastighetsnära hämtning av brännbart avfall eller flerfackssystem. Kommunen har som målsättning för framtiden, att ytterligare förbättra avfallshanteringen genom utbildning och information, utökad sortering och kompostering. AVFALL FRÅN FÖRETAG OCH JORDBRUK Näringslivet inom Sunds kommun omfattar huvudsakligen jordbruk, servicenäringar och turism. Avfallet från jordbruket består till största delen av förpackningsmaterial, ensilageplast och foder - och konstgödselsäckar, samt också av farligt avfall, som spilloljor och besprutningsmedel m.m. Det brännbara materialet tas om hand på samma sätt som hushållsavfallet.

10 10 I framtiden planeras ökad sortering och återvinning av olika plastmaterial; som ensilageplast, foder - och konstgödselsäckar m.m. Efterhand som systemen byggs upp kommer det att ge utökade möjligheter till återvinning och - användning. Virke, skrot, däck, stora ackumulatorer och övrigt återvinningsbart material får lämnas till återvinningscentralen i Svensböle för sortering och mellanlagring. BRÄNNBART AVFALL Det brännbara avfallet förs av renhållningsentreprenören till Uppsala för förbränning. Under serviceuppehåll vid förbränningsanläggningen i Uppsala, förs avfallet till deponi i Nystad. Företagen/företagarna skall teckna egna avtal med renhållningsentreprenören eller med renhållningsmyndigheten (kommunen). FARLIGT AVFALL Farligt avfall insamlas genom samarbete med Ålands problemavfall Ab. Mediciner får kostnadsfritt inlämnas till apoteken. Farligt avfall förvaras i låsbar kontainer, som är placerad vid ÅVC. Där kommer det miljöfarliga avfallet att kunna förvaras under säkra förhållanden, tills det avhämtas för slutförvar eller destruktion. FLYTANDE ORGANISKT AVFALL Avloppsslam från septisktankar och reningsverk förs till Mariehamns stads reningsverk. Svämgödsel och urin från ladugårdarna används för gödsling av odlingsmarker. FÖRORENADE MARKOMRÅDEN OCH AVFALLSUPPLAG Sunds kommun har avslutat avfallsupplaget i Svensböle. Lakvattnet från deponin kontrolleras enligt uppgjort kontrollprogram två ggr/ år, genom provtagning. UPPLAG FÖR JORDMASSOR OCH STENMATERIAL. Kommunen har för närvarande inget område avsatt för deponering av jord och stenmassor. Något omedelbart behov av deponiområde för sådant material föreligger inte. Överskottsmassor används i regel direkt i anslutning till den pågående verksamheten, där det faller sig naturligt att fylla upp i terrängen. Betong och annat stenmaterial som uppstår vid rivning av byggnader, används som fyllningsmaterial eller förs till krossanläggning anpassad för hantering av dessa material.

11 11 FRAMTIDA AVFALLSSTRATEGIER Samhällets medverkan för förbättrad avfallshantering: - effektivera samspelet mellan landskapet Åland, kommunerna, näringslivet och invånarna - Ålands problemavfall Ab har även tillsvidare ansvaret för hanteringen av det farliga avfallet. - verka för att olika entreprenörer och företagare genom olika stöd och utbildning ges möjlighet att etablera sig och utveckla en sund konkurrens inom avfalls- och återvinningsbranschen. - arbeta för att redan i producentledet se till att så lite avfall som möjligt produceras och att produkterna redan från början är planerade för att ingå i ett återvinningssystem - målmedvetet arbeta för att återanvändning och återvinning av olika material och produkter ständigt förbättras och utökas - arbeta för att bioavfallet komposteras och används som jordförbättringsmedel, eller till biogas. - genom effektiv förbränning utvinna energi ur avfall som inte kan återanvändas - planera avfallshanteringen så att anläggningar och transportbehov ställs i relation till varandra med målsättningen att hanteringen skall vara så miljövänlig som möjligt - ökade resurser bör ges Ålands problemavfall och kommunerna för utökad information och effektivare rådgivning - alternativa avfallsbehandlingsmetoder bör utredas i avsikt att minimera deponibehov och transporter UPPFÖLJNING Kommunen gör tillsammans med renhållningsentreprenören och Ålands Problemavfall Ab en årlig uppföljning av renhållningsverksamheten. Statistikuppgifterna som föreligger, som grund för uppföljningen granskas och jämförs, för att underlaget för eventuella åtgärder skall bli så bra som möjligt. Likaså följs det praktiska arbetet upp, enligt de avtal som föreligger mellan kommunen och Ålands Problemavfall Ab och Ålands Renhållnings Ab. Arbetet kräver en fungerande samverkan mellan kommunen och involverade företag. Avtalet mellan kommunen och Renhållningsentreprenören beskriver detaljerat hur förfarandet skall gå till. Se bilaga nr 5. MÅLSÄTTNING Kommunens målsättning är att genom effektiverad information till alla hushåll och företag inom kommunens gränser förmå invånarna att redan i inköpsskedet tänka på i vilken omfattning varan eller produkten kan vara mer eller mindre miljöfarlig och skapa kostnader i nästa led, när den eller förpackningen skall tas om hand. Kommunen är med i Agenda 21 samarbetet, som inom ramen för sin verksamhet har till uppgift att informera om miljöbefrämjande åtgärder i daghem, skolor och till allmänheten i övrigt. Renhållningsentreprenören skall inom ramen för sin verksamhet informera sina kunder i akt och mening att kontinuerligt verka för en effektivare och förbättrad hantering. Ålands Problemavfall skall inom ramen för sin verksamhet informera om det farliga avfallet och ge anvisningar om metoder för att minska andelen farligt avfall. I målsättningen ingår även på sikt ett utökat samarbete kommunerna emellan med avsikten att förbättra och effektivisera renhållningsverksamheten och också genom ett seriöst samarbete bidra till minskade avfallsmängder. Kommunen har redan en god början till återanvändning av material och produkter. Vid den bemannade återvinningscentralen i Svensböle pågår en aktiv byteshandel av varor och material.

12 Servicen ingår i den grundavgift som betalas för upprätthållandet av renhållningen i kommunen. Servicen kommer att byggas ut i den takt som förhållandena kräver. Verksamheten är flitigt utnyttjad, varför det kan konstateras att det är angeläget att utveckla denna aktivitet. Vid återvinningscentralen sker all verksamhet under uppsyn av personal, som har utbildning för ändamålet. Även allt brännbart material som levereras från hushållen sker under uppsikt av återvinningscentralens personal, vilket ger som resultat att information kan ges på plats omgående, om sortering och hantering av det material som lämnas dit av hushåll och företag. Vid de obemannade återvinningsstationerna lämnas endast återvinningsmaterial. Kommunens erfarenheter är att information till invånarna och utbildning av personalen leder till det bästa resultatet när det gäller att förbättra renhållningsverksamheten, såsom minskade avfallsmängder och bättre omhändertagande av det farliga avfallet m.m. Kommunen kommer att vid behov ta emot bioavfall vid återvinningsstationen i Svensböle. Servicen kunde tillhandahållas för de hushåll som inte själva vill anordna egen kompost anläggning, eller avtala om fastighetsnära hämtning. Bioavfallet skulle sedan föras till godkänd anläggning för vidare bearbetning. Kompostrabatt för denna service beviljas inte. För de hushåll som så önskar är det möjligt att på egen hand avtala med en renhållningsentreprenör om fastighetsnära hämtning av avfall: enbart brännbart/ och eller flerfackssystem och bioavfall. På basen av vunna erfarenheter har kommunen som målsättning att vid behov följa upp avgiftssystemen gällande hushåll och företag, med avsikten att få systemen så rättvisa och rationella som möjligt. Det ligger i kommunens intresse att erbjuda ett effektivt och kostnadsmässigt accepterat avgiftssystem för renhållningsverksamheten. Detta kräver ett bra register, kontroll över verksamheten och motiverad personal. Det är största vikt att producentansvaret utvecklas och fungerar. Sunds kommun är en liten aktör i sammanhanget, men är beredd att medverka till att i samarbete med andra kommuner och aktörer, ge stöd för att denna verksamhet går framåt. Detta borde på längre sikt, leda till lägre kostnader för hushållen och en bättre återvinning av material och produkter. Företagen uppmanas att ta sitt producentansvar enlig lag. Kommunen skall främja användning av miljömärkta produkter och anlitande av företag med miljöledningssystem. Vid upphandling skall miljökrav ställas på avfallsförebyggande åtgärder. 12

13 13 KOSTNADER FÖR AVFALLSHANTERINGEN Enligt bokslutet för år 2010 kostar avfallshanteringen ca Vilket utgör ca 86 /inv. Investeringskostnaderna ingår inte i ovanstående siffror. Kostnaderna skall täckas i sin helhet med avgifter. Fritidsbebyggelsen har en förhållandevis stor inverkan på kostnader och anläggningar. Avgifterna redovisas i bilaga 4. FÖRTECKNING ÖVER MOTTAGNINGSPLATSER FÖR AVFALL I SUNDS KOM- MUN Återvinningsstationer på följande platser, enbart sorterat material: I Sundby, invid Ruddammen, i Kastelholm vid fd. Knekten och i Finby vid fd. Ljunggrens. Återvinningscentral, bemannad ÅVC; Sorterat material, brännbart restmaterial, deponimaterial och bytescentral för material som går att återanvända. ÅVC i Svensböle är öppen helgfria lördagar och tisdagar Mottagningsplatser för farligt avfall från hushållen och lokala företag Återvinningscentralen (ÅVC) i Svensböle Till återvinningsstationerna förs; - Returpapper - Tetraförpackningar - Pappförpackningar - Wellpapp - Glas - Metall - Hård plast - Brännbart restavfall Till återvinningscentralen (ÅVC) i Svensböle förs; Återanvändbart avfall - T ex i, cyklar, möbler, småmaskiner, husgeråd o.. Återvinningsbart avfall - Returpapper - Tetraförpackningar - Pappförpackningar - Wellpapp - Glas - Metall - Hård plast - Vitvaror

14 14 - Metallskrot -Trämaterial Farligt avfall inkl impregnerat trä Brännbart restavfall samt deponiavfall. UPPFÖLJNING Utvecklingen inom renhållningsverksamheten granskas årligen i samband med bokslutsbehandlingen och verksamhetsberättelsen för föregående år. Renhållningsplanen tas upp till behandling minst en gång varje mandatperiod Arbetsgruppen för planering av avfallshanteringen i Sund