Anvisning gällande moms

Transkript

1 ANVISNING Gäller från och med Anvisning gällande moms Gäller fr o m Denna anvisning grundar sig på: Förordning (1992:191) Avgiftsförordningen Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Källa: Moms. En handledning för statliga myndigheter, utgiven av Ekonomistyrningsverket, rapport ESV 2004:23 Regeringens proposition 2005/06:130. Omvänd skyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Skatteverket (SKV 61) Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. För detaljerade anvisningar se Ekonomihandboken Kapitel 6, Pengar in, Kapitel 7, Pengar ut och Kapitel 9, Moms Rektorsbeslut V , Doss 30 Förordning (2008:1430) om upphävande av åttaprocentsregeln./esv cirkulär 2008:13. Ekonomistyrningsverkets webbaserade momshandledning Ekonomihandboken Inledning I juni 1991 beslutade regeringen att ett nytt mervärdesskattesystem skulle gälla inom staten fr.o.m. 1 juli Tidigare tilldelades myndigheterna anslag inklusive mervärdesskatt (moms). Det nya mervärdesskattesystemet för myndigheter innebär att anslagen beräknas exklusive moms och att de myndigheter som omfattas av mervärdesskatteförordningen får begära kompensation för den moms myndigheten betalar vid inköp till verksamheten. Syftet med nuvarande system är att uppnå konkurrensneutralitet mellan produktion av varor och tjänster i egen regi och upphandling av motsvarande varor och tjänster utanför staten. Statliga myndigheter tillhör en och samma juridiska person. Moms tas inte ut inom det juridiska subjektet. Fakturering och krav på fakturor Skyldighet att ställa ut en faktura föreligger då KTH säljer varor och tjänster till kunder som är näringsidkare eller till juridisk person som inte är näringsidkare. Säljaren (KTH) är ansvarig för att en korrekt faktura ställs ut. Faktureringsrutin OLFI som finns i bokföringssystemet Agresso ska användas för detta ändamål.

2 KTH:s organisationsnummer är Vid handel med EU-länder ska alltid VAT-nummer SE anges! Fakturor som sänds till KTH ska adresseras: Kungliga Tekniska högskolan Fakturaservice Box STOCKHOLM Tänk på att ange referens på fakturan så den kommer till rätt attestant och kan bli betald i tid! Fakturor som inte uppfyller momslagstiftningens formaliakrav (enligt 11 kap Mervärdeskattelagen) returneras till avsändaren. Ingående moms Med ingående moms menas moms som debiteras på leverantörsfakturor i samband med förvärv av varor och tjänster. KTH:s kompensationsrätt för ingående moms beror på om den ingående momsen är hänförlig till den verksamhet som KTH bedriver samt i övrigt uppfyller de krav som momslagen ställer. Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att KTH ska ha kompensationsrätt för ingående moms. Läs mer om dessa i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms). KTH har endast kompensationsrätt för ingående moms som har debiterats eller, vid omvänd skattskyldighet, har beräknats med stöd av reglerna i den svenska Mervärdeskattelagen. Ytterligare en förutsättning för kompensation för ingående moms är att förvärvet ska avse skattepliktiga varor eller tjänster, dvs att inköpet görs från någon som är skattskyldig för omsättningen av varan eller tjänsten eller att någon blir skattskyldig för inköpet av varan eller tjänsten. Observera att KTH saknar kompensationsrätt för utländsk moms som har debiterats på en faktura med stöd av mervärdeskattereglerna i något annat land. Begränsningar i kompensationsrätten KTH har inte rätt/begränsad rätt till kompensation för ingående moms bl a vid: Utgifter för stadigvarande bostad Utgifter för representation och liknande ändamål när det saknas rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen Vid köp av bil har myndigheten inte kompensationsrätt för ingående moms Vid leasing och hyra av personbil och motorcykel är kompensationsrätten begränsad till 50 % av den ingående momsen enligt fakturan. Samma regler gäller vid både långtidsoch korttidsleasing och oavsett om det är fråga om operationell eller finansiell leasing. Läs mer om begränsningarna i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms) Hela eller den del av momsen som KTH inte har kompensationsrätt för redovisas som kostnad. Mervärdesskatt inom byggsektorn omvänd skattskyldighet

3 Från och med den 1 juli 2007 gäller att omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt ska tillämpas vid inköp av byggtjänster. Denna regel gäller alla statliga myndigheter som köper in en byggtjänst till verksamhet som i någon del, i mervärdeskattelagens mening, kan anses som yrkesmässigt bedriven. Omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen och inte säljaren som ska redovisa och betala momsen till staten. Syftet med den omvända skattskyldigheten inom byggsektorn är att motverka skattefusk som beror på att en köpare gör avdrag för moms som inte betalas av säljaren. Omvänd skattskyldighet ska användas när KTH köper byggtjänster till sin yrkesmässiga verksamhet. De flesta byggtjänster omfattas av den omvända skattskyldigheten. Läs mer om vilka byggtjänster som omfattas av den omvända skattskyldigheten i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms). Tjänsterna ska vara omsatta (sålda) i Sverige. Alla byggnadsärenden på KTH ska godkännas skriftligt av Miljö- och Byggnadsavdelningen (MBA) som också inhämtar fastighetsägarens tillstånd. Utgående moms Med utgående moms menas den moms som en säljare (eller vid förvärvsbeskattning[1] köpare) lägger på priset på en vara eller tjänst, och som redovisas och betalas till staten. Det finns inte någon särskild förordning som reglerar hur statliga myndigheter ska hantera utgående moms. KTH ska följa de allmänna bestämmelserna som finns i Mervärdeskattelagen. Det finns tre olika situationer då KTH ska hantera utgående moms. Det gäller situationer när KTH: Tar ut avgifter för varor eller tjänster som säljs inom Sverige Köper in byggtjänster inom Sverige (omvänd skattskyldighet) Köper en vara eller tjänst från utlandet (omvänd skattskyldighet). Ovanstående tre situationer beskrivs mer ingående i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms). [1] Förvärvsbeskattning är lika med omvänd skattskyldighet som innebär att köparen redovisar och betalar momsen enligt reglerna i det land där köparen är momsregistrerad. Avgifter enligt avgiftsförordningen Enligt 3 avgiftsförordningen (1992:191) får en myndighet ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller endast om det följer av lag/förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen (ett s k särskilt bemyndigande). KTH är skattskyldig och ska debitera, redovisa samt betala utgående moms på omsättning av varor och tjänster inom landet, om varorna eller tjänsterna är skattepliktiga och säljs i en yrkesmässig verksamhet. Detta är aktuellt bland annat i samband med att KTH tar ut avgifter enligt 4 avgiftsförordningen. Avgifter som tas ut med stöd av det generella bemyndigandet i 4 avgiftsförordningen (tillhandahållande, antingen av tillfällig natur eller av mindre omfattning av publikationer, informations- och kursmaterial- konferenser och kurser, rådgivning, lokaler, utrustning, offentlig inköps- och resurssamordning, information i elektronisk form mm) anses utgöra ersättning för tillhandahållande av skattepliktiga varor och tjänster och inte myndighetsutövning. Dessa varor och tjänster efterfrågas som regel frivilligt. Det är också vanligt att det finns andra (myndigheter eller företag) som kan tillhandahålla liknande varor och tjänster. Utgående moms ska därför normalt debiteras på sådana avgifter om de ska betalas av någon utanför staten.

4 Ett avgörande kriterium är därför att bedöma om de varor och tjänster som KTH tar betalt för är myndighetsutövning eller inte. Med myndighetsutövning menas beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter och som kommer till stånd och får rättsverkningar för eller emot den enskilde i kraft av offentligrättsliga regler och inte på grund av avtal eller andra regler av privaträttslig natur. Att avgiften tas ut med stöd av en förordning eller ett annat beslut av regeringen innebär inte att det behöver vara fråga om myndighetsutövning. Intäkter av uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning och uppdragsforskning som bedrivs enligt regeringsbeslut U2006/9555/UH vid KTH är ett skattepliktigt tillhandahållande av tjänster. Moms ska därför debiteras om betalningen görs av någon utanför staten. Momsbefriade tjänster Enligt Mervärdeskattelagen 3 kap 8 undantas följande utbildningar från beskattning: Grundskole-, gymnasie- eller högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna[1] eller av en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningssamordnare Utbildning som enligt Studiestödslagen (1973:349) berättigar eleven till studiestöd eller till sådant bidrag för korttidsstudier som fördelas av vissa särskilda organ. Undantagen omfattar även varor och tjänster som omsätts som ett led i ovan nämnda utbildningar. Exempelvis kompendier som producerats inom skola/institution alternativt lämnats till ett tryckeri för kopiering och som säljs till studenter som läser en kurs vid KTH. Observera dock att kurslitteratur som köps in för vidare försäljning till studenter som läser en kurs vid KTH inte omfattas av skattefriheten vid sådan vidareförsäljning ska alltid mervärdeskatt debiteras kunden. En grundförutsättning för undantaget om momsplikt ska vara tillämpligt är att tillhandahållandet görs av den som bedriver utbildningen till den som får utbildningen. Skatteverket gör skillnad mellan: Tillhandahållande av utbildningstjänst (som är en momsfri tjänst) och Uthyrning av personal (som är en momspliktig tjänst) Läs mer om detta i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms) [1] Med det allmänna avses stat, kommun och landsting. Tidpunkt för skattskyldigheten och redovisningsskyldighetens inträde Som huvudregel för redovisningsskyldighetens inträde gäller att utgående moms ska redovisas för samma redovisningsperiod för både den som omsätter varan eller tjänsten och den som bokför och är skattskyldig för förvärvet. Om förskottsbetalning innan dess har tagits emot alternativt lämnats inträder redovisningsskyldigheten istället då betalning sker eller har skett. Skattesats Skattesatsen uttrycks som en viss procent av beskattningsunderlaget. Skattesatsen anges som en påläggsprocent, dvs procentsatsen används för att räkna ut ett pålägg på beskattningsunderlaget före moms.

5 Den normala skattesatsen är 25 procent. Den tas ut på merparten av all skattepliktig omsättning av varor och tjänster samt på gemenskapsinterna inköp och import av varor. Vid en skattesats på 25 procent utgör momsen 20 procent av priset inklusive moms. Förutom normalskattesatsen finns det två andra skattesatser, 12 procent (momsen utgör 10,71 procent av priset inklusive moms) och 6 procent (momsen utgör 5,66 procent av priset inklusive moms). Försäljning av anläggningstillgångar mm Vid försäljning av anläggningstillgångar t ex inventarier, material uppkommer ingen skattskyldighet för omsättningen oavsett om kompensation har erhållits enligt momsförordningen när tillgången förvärvades eller inte. Vid försäljning av andra tillgångar än omsättningstillgångar till personalen bör dock beaktas reglerna om skattepliktiga förmåner vid prissättningen. Alla förmåner i tjänsten som inte är personalvårdsförmåner eller särskilt angivna skattefria förmåner är i princip skattepliktiga. Skattepliktiga förmåner värderas som regel till marknadsvärde, dvs det värde som den anställde skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat motsvarande vara eller tjänst mot kontant betalning. Om priset som en anställd får betala understiger marknadsvärdet är förmånen skattepliktig från första kronan. Vid prissättningen gentemot den egna personalen bör alltså en bedömning göras av marknadspriset för tillgången inklusive moms. Eftersom den anställde i de allra flesta fall hade varit tvungen att betala moms om han hade köpt motsvarande vara själv. Även om myndigheten vid prissättning av andra tillgångar än omsättningstillgångar som säljs till personalen ska ta hänsyn till moms, ska alltså ingen utgående moms specificeras, redovisas och betalas i samband med försäljningen. Handel inom EU och med länder utanför EU Medlemsländerna inom EU har i stor utsträckning enhetliga mervärdesskatteregler. Detta är en förutsättning för att uppnå en fungerande inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Inom EU är det den Europeiska gemenskapens (EG) sjätte mervärdesskattedirektiv som styr medlemsländernas regler för mervärdesskatt. Medlemsländerna kan tolka direktivet olika och/eller ha olika regler för att uppnå viss önskad effekt. Huvudregeln för gemenskapsinterna förvärv vid handel med varor Vid varuförsäljning mellan näringsidkare i olika EU-länder ska beskattning ske hos köparen genom förvärvsbeskattning enligt den sk destinationsprincipen. Det blir då fråga om omvänd skattskyldighet där köparen istället för säljaren blir skattskyldig. Köparen har gjort ett gemenskapsinternt inköp och ska förvärvsbeskatta köpet av varan enligt de regler som gäller i det land där köparen är momsregistrerad. Det är viktigt att tänka på att köparens VAT nummer ska framgå av fakturan. Om VAT nummer saknas kommer säljaren att debitera sitt lands moms på fakturan och det blir en kostnad för köparen. Ett antal förutsättningar ska vara uppfyllda för att KTH ska kunna sälja varor till ett annat EUland utan att debitera svensk moms. Läs mer om dessa förutsättningar samt handel med varor mellan EU-länder i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms) När KTH köper en vara från en näringsidkare i ett annat EU-land och varan skickas från ett annat EU-land till Sverige och vi har åberopat vårt svenska VAT-nummer (som säljaren ska ange på fakturan) ska den utländska säljaren inte lägga på moms på fakturan. KTH har då gjort

6 ett gemenskapsinternt inköp och ska endast betala det fakturerade varuvärdet till säljaren. KTH ska därefter beräkna och betala utgående moms på det fakturerade varuvärdet enligt svenska regler och skattesatser för moms. Regel för handel med varor till och från tredje land Tredje land är länder utanför EU och vissa områden inom EU. Vid försäljning eller köp av varor från tredje land ska inte moms tas ut på fakturan, vissa undantag finns. Om moms ska betalas görs detta som importmoms via Tullverket. Läs mer om handel med varor till och från tredje land i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms). Där exemplifieras några fall som anses vara export. Regel för handel med tjänster med andra länder Reglerna för handel med tjänster är desamma oavsett vilket land handeln sker med. Men, till skillnad från handel med varor mellan EU-länder och tredje land gäller olika beskattningsregler för olika typer av tjänster. Först behöver således en bedömning ske av vilken tjänst handeln avser då det för vissa tjänster finns särskilda regler. En annan bedömning som behöver ske är i vilket land som tjänsten ska beskattas. En tjänst ska beskattas i Sverige bara om tjänsten anses omsatt i Sverige, beskattningsland är då Sverige och svensk moms ska redovisas. Fr o m den 1 januari 2010 gäller två nya huvudregler för tjänster: 1. När KTH säljer tjänster till näringsidkare som är momsregistrerade ska beskattningen ske i det land där köparen är etablerad[1] 2. När KTH säljer tjänster till privatpersoner och andra icke momsregistrerade ska beskattningen ske i Sverige, det vill säga i det land där säljaren är etablerad. Slutligen ska en bedömning ske av vem, säljare/köpare, som är skattskyldig för omsättningen respektive förvärvet av tjänsten. Från denna regel finns dock åtskilliga undantag. Undantagen gäller i vissa fall både vid försäljning av tjänster till näringsidkare respektive till icke näringsidkare. I andra fall gäller undantagen endast vid försäljning till icke näringsidkare. För att kunna avgöra om beskattning ska ske i Sverige, och vem som i så fall är skattskyldig, krävs först en klassificering av vilken typ av tjänst som har tillhandahållits. Se mer detaljer kring klassificering av tjänster, tjänster som beskattas enligt särskilda regler samt exempel på tjänster med koppling till forskning och konferenser i Ekonomihandboken (Kapitel 9 Moms)

7 [1] Med etablerad menas; Säte där den centrala förvaltningen finns Fast etableringsställe att det finns tillräckligt med tekniska och personella resurser för att kunna erbjuda tjänster Bosatt gäller enskilda näringsidkare.