Uthållig kommun. Uppstartskonferens för tredje etappen av Uthållig kommun

Transkript

1 Uthållig kommun Uppstartskonferens för tredje etappen av Uthållig kommun

2

3 Övergripande program Kaffe, smörgås och möjlighet att prata med Energimyndigheten och andra kommuner Inledning Andres Muld, generaldirektör på Energimyndigheten Vad innehåller etapp 3 av Uthållig kommun? Maria Steinbach Lindgren, enhetschef för Uthållig kommun Uthållig kommun ur kommunens perspektiv Jan Nyman, Örnsköldsvik Aktivt ledarskap en förutsättning för effektivare energianvändning Louise Trygg, Tekn Dr. Linköpings Universitet Lunch Indelning i temaområden Kaffe och kaka Grön -köpings klimatarbete Svante Axelsson, generalsekreterare SNF Hur stöttar vi gemensamt kommunernas klimatarbete? Panelsamtal med berörda myndigheter och SKL, moderator Svante Axelsson Mingel

4 Näringslivspolitik med energi som språngbräda Temaområde Näringslivspolitik med energi som språngbräda Vi kommer under eftermiddagen att påbörja arbetet i projektgrupperna för att ni snabbt ska lära känna varandra och börja diskutera hur ni tillsammans ska utveckla och sammanfoga era projektidéer. Det är viktigt att ni snabbt kommer igång och börjar vässa era idéer till spjutspetsexempel. Målet är att alla ska ha hittat minst en projektgrupp som ni känner er hemma i och att ni börjat fundera på formerna för ert fortsatta arbete. Vi kommer även att trycka på vikten att redan fundera igenom hur resultaten av projekten ska mätas Välkomna! Vilka är vi och vilka är ni? Marie Rosenqvist, Energimyndigheten Presentation av temaområdet näringslivspolitik Marie Rosenqvist, Energimyndigheten Diskussion om det generella upplägget Gruppdiskussion Fördjupad presentation av projektidéerna Marie Rosenqvist, Energimyndigheten Hur utvecklar vi projektidéerna? Gruppdiskussion Sammanfattning och det fortsatta arbetet Marie Rosenqvist, Energimyndigheten

5 Energismart fysisk planering Temaområde Energismart fysisk planering Under denna halvdag kommer vi att diskutera hur vi på bästa sätt lägger upp arbetet inom temaområdet energismart fysisk planering. Bland annat kommer innehållet i temaområdet att presenteras och vi kommer även att gå igenom olika typer av support och diskutera behovet av detta. Men det kanske viktigaste är att alla medverkande får en möjlighet att träffa sin projektgrupp diskutera och börja diskussionerna om upplägg och innehåll för det fortsatta arbetet med projektidéerna Välkomna! Vilka är vi och vad händer under eftermiddagen Olov Åslund m.fl, Energimyndigheten Presentation av temaområdet Olov Åslund m.fl., Energimyndigheten Diskussion Förväntningar och behov av stöd Gruppdiskussion Fördjupad presentation av projektidéerna Olov Åslund m.fl., Energimyndigheten Diskussion Hur utvecklar vi projektidéerna? Gruppdiskussion Sammanfattning och fortsatt arbete Olov Åslund m.fl., Energimyndigheten

6 Meny Lunch Rödvinsbrässerad högrev med chili cole slow och ris. Kaffe + liten dessert Mingelmat Sparris/tomat/majonnäs Svamp/bruschetta/vitlök Blomkålscréme/västerbottenchips/kavringkrutong Renstek/kavring/lingon Gubbröra (ägg-ansjovis-lök) Dryck öl, cider eller vatten

7 Presentation av projektområden Nedan presenteras de nio olika projektområden som än så länge skapats inom den tredje etappen av Uthållig kommun. Innehållet i varje projektområde kommer att preciseras av de deltagande kommunerna. De kommuner som är uppräknade är de som Energimyndigheten bedömt som intressanta att ha med i projektområdet utifrån deras ansökan till Uthållig kommun. En kommun kommer maximalt att beredas plats i tre projektområden och således kan de aktuella kommunerna komma att ändras under etappens gång.

8 Energismart fysisk planering Temaområde Energismart fysisk planering Energieffektivisering i mindre kommuner Intresset för energismarta hus växer i Sverige och behovet av kunskap, metoder och verktyg är stort. Många kommuner ställer idag, genom så kallade markanvisningsavtal, krav på energieffektivitet på de tomter som kommunen säljer. Det finns ett behov av att hitta mer standardiserade kravnivåer mellan kommuner och regioner så att marknaden lättare kan anpassa sig. Inom detta område skulle kommuner kunna ges en möjlighet att tilllämpa olika metoder och verktyg för att gemensamt börja arbeta med energi- och miljökrav på fastigheter samt undersöka hur kommunen kan arbeta med dessa frågor i den fysiska planeringen. Detta skulle kunna resultera i exempelvis en policy för energikrav på fastigheter och en metod för att följa upp de krav som ställs. Andra delar som kan komma att ingå är att hitta optimala systemlösningar mellan lågenergihus och tillförsel av förnybar energi samt frågor om hur man driver en aktiv process i energifrågor tillsammans med olika byggaktörer. Aktuella kommuner: Sala, Västervik, Vännäs, Piteå, Knivsta, Mora, Strängnäs och Nyköping.

9 Energismart fysisk planering Möjligheter med mobility management vid planering Beteendepåverkan inom transportområdet dyker ofta upp som avgränsade projekt inom en kommun. Det torde dock finnas en stor potential att öka genomslaget och effektiviteten kring dessa frågor om arbetet direkt kopplas till planeringsfrågor som detaljplaner, bygglov, markanvisningavtal och parkeringsfrågor. Genom en tidig dialog med byggbolag kanske det till exempel kan vara möjligt att villkora frågor om bilpool och cykelfrämjande åtgärder genom att de inte behöver bygga lika många parkeringsplatser. I andra EU-länder har arbetet med dessa frågor ofta kommit längre och deras lagstiftning ser delvis annorlunda ut inom området. Trafikverket har nyligen kommit med publikationen MaxLupoSE råd om hur mobility management kan användas i den kommunala planeringen som tar upp dessa bitar. Kommunerna inom det här projektområdet skulle därför kunna fungera som piloter för att undersöka hur olika förslag i MaxLupoSe skulle kunna fungera rent praktiskt i Sverige. Aktuella kommuner: Linköping, Norrköping, Uppsala, Borås, Västerås, Örebro, Lund, Eskilstuna, Helsingborg, Jönköping, Sundsvall, Huddinge, Umeå och Nyköping.

10 Energismart fysisk planering Nya roller för energibolagen För att kunna arbeta med energifrågan på ett effektivt sätt är ett systemtänk en grundläggande förutsättning. Energibolagen är en nyckelaktör och en viktig del i en hållbar samhällsutveckling. Utvecklingen mot mera energisnåla hus och en mer decentraliserad energistruktur ställer nya krav på energibolagen/fjärrvärmebolagen. De kan behöva omdefiniera sitt uppdrag och hitta nya affärsmodeller. En viktig erfarenhet från etapp 1 och 2 av Uthållig kommun är att när energibolagen engageras i tidiga skeden av planeringsprocessen finns det bättre möjligheter att hitta bra systemlösningar. Genom samverkan kan kommunerna både engagera energibolagen mer i planeringen och hitta sätt att styra dem mer mot kommunernas visioner inom energi- och klimatområdet. Aktuella kommuner: Linköping, Norrköping, Uppsala, Borås, Västerås, Örebro, Lund, Eskilstuna, Helsingborg, Jönköping, Sundsvall, Huddinge, Umeå, Sala och Heby (genom Sala-Heby Energi) och Piteå.

11 Energismart fysisk planering Energisnål ombyggnad av miljonprogrammet Den kanske allra största utmaningen inom bostadssektorn i Sverige är att förnya de så kallade miljonprogrammen, som finns i de flesta stora städer. Hur kan kommunen tillsammans med byggföretag göra rejäla energieffektiviseringar i befintligt bestånd? Genom ett utvecklingsarbete i Uthållig kommun, etapp 3 kan kommunerna hitta en roll för arbetet. En stor del av ansvaret ligger på bostadsbolag, både privata och kommunala. Gemensamt kan kommunerna diskutera och få kunskap om möjligheter att styra parterna beroende på ägarform, vilka finansierings- och beräkningsmodeller som är möjliga att använda för att nå längre samt hur kommunen kan bygga upp en dialog med fastighetsägare om frågorna. Det kommer att vara ytterst viktigt att kommunerna verkligen tar med sig ett tydligt projekt in i detta område så att det finns ett direkt praktiskt fall att arbete med. Arbetet bör givetvis kopplas till myndighetens projekt Renovera energismart, till BeBo samt till arbetet inom Tällberg Foundation som myndigheten finansierat. För att lyckas krävs även att myndigheten kan koppla till sig kompetens som vet hur det sociala perspektivet kan lyftas i dessa områden och skapa dialogformer med boende. Aktuella kommuner: Linköping, Norrköping, Uppsala, Borås, Västerås, Örebro, Lund, Eskilstuna, Helsingborg, Sundsvall, Huddinge, Umeå och Malmö.

12 Energismart fysisk planering Bilsnål planering i en levande småstad Trafikverket och SKL bedriver ett aktivt arbete med att få fler kommuner att ta fram trafikstrategier. Det har dock varit svårt att få fram exempel från små och medelstora kommuner. Genom att samla ett antal kommuner som är intresserade av frågorna och tydligt koppla arbetet till frågor om en levande småstad finns möjlighet att nå längre än tidigare. Många av dessa kommuner har likartade problem där den lokala centrum- och stadsdelshandeln håller på att konkurreras ut av externhandel och handeln i större städer. Hur skapas i detta sammanhang en bilsnål men levande stadskärna? Hur får kommunen medborgarna med sig i denna utveckling? Hur kan de dra nytta av bättre kollektivtrafikförbindelser? Vissa av de kommuner som kan komma att delta i detta projektområde har redan börjat ett arbete under den andra etappen av Uthållig kommun. Genom det här projektområdet kan dessa, och även några nya kommuner, nå ända fram och samtidigt bredda arbetet för att lyfta handelsfrågorna ännu tydligare. Aktuella kommuner: Alvesta, Härnösand, Strängnäs, Västervik, Ulricehamn, Mora, Håbo, Upplands Väsby och Kungsbacka.

13 Näringspolitik med energin som tillväxtmotor Temaområde Näringspolitik med energin som tillväxtmotor Energiledningssystem för lokal utveckling Projektgruppen för Energiledningssystem för lokal utveckling samlar kommuner som vill vidareutveckla lokala energiledningssystem för mindre företag. Genom att samla denna grupp av kommuner hoppas vi att de kan hitta gemensamma standarder som gör att ytterligare jämförelser över kommungränser mellan olika företag gynnas. Syftet är att underlätta för mindre företag att arbeta med energifrågorna på ett strukturerat sätt och på så sätt få ett mer energieffektivt och konkurrenskraftigt näringsliv. Aktuella kommuner: Ulricehamn, Falköping, Sala och Vänersborg.

14 Näringspolitik med energin som tillväxtmotor Energidriven affärsutveckling Inom projektområdet för Energidriven affärsutveckling samlas kommuner som vill använda energiaspekter som utgångspunkt för att vidareutveckla det lokala näringslivet. Det kan exempelvis handla om att få befintligt näringsliv att utforska nya affärsmöjligheter eller om att locka till sig nya energirelaterade verksamheter utifrån kommunens lokala förutsättningar. Det övergripande syftet med projektområdet är att deltagande kommuner ska utveckla ett effektivt arbetssätt för att arbeta med hållbar affärsutveckling med fokus på energirelaterade affärer. Aktuella kommuner: Örnsköldsvik, Malmö, Eskilstuna, Kungsbacka, Karlskrona, Tranås, Nybro och Hagfors.

15 Näringspolitik med energin som tillväxtmotor Förnybar energi som lokal värdeskapare Flera kommuner har i sina ansökningar lyft att de vill arbeta med förnybara energikällor på ett eller annat sätt och utveckla företagandet i kommunen för den aktuella energikällan. Hur kommunerna vill arbeta med frågorna varierar från de som vill ta ett helhetsgrepp om många energikällor till kommuner som vill bygga upp kompetenscentrum för en viss specifik energikälla. Genom att samordna kommuner är förutsättningarna goda att spetsa till kommunernas initiativ ytterligare och skapa en gemensam grund för utveckling av denna typ av företagande och varumärkesbyggande. Viktiga frågor att bena ut inom ramen för ett samarbete är exempelvis: Vad är möjligt att påverka? Vad är kommunens roll? Vilka personer/resurser måste kommunen få med sig för att skapa ett kunskapskluster inom detta område? Aktuella kommuner: Heby, Säffle, Piteå, Västervik och Trelleborg.

16 Näringspolitik med energin som tillväxtmotor Nytänkande belysningslösningar Belysning är ett prioriterat område på avdelningen för Främjande där Energimyndigheten sitter på mycket kunskap. Tillsammans med Energimyndigheten ska kommunerna testa spjutspetsteknik inom belysningsområdet för att driva utvecklingen framåt. En nationell strategi planeras inom belysningsområdet och genom kommunerna i Uthållig kommun får myndigheten en bra samverkanspart i arbetet. Kopplingen till näringsliv består i möjligheten att genom kommunala initiativ visa att Sverige ligger i framkant på området. På så sätt gynnas inhemska bolag inom branschen och investeringar lockas till Sverige. Aktuella kommuner: Linköping, Norrköping, Uppsala, Borås, Västerås, Örebro, Lund, Eskilstuna, Helsingborg, Jönköping, Sundsvall, Huddinge och Knivsta.

17 Kontaktuppgifter till enheten Uthållig kommun Maria Steinbach Lindgren Ansvar: Enhetschef Tel: E-post: Olov Åslund Ansvar: Övergripande ansvar för Uthållig kommun Projektområden: Möjligheter med mobility management vid planering, Bilsnål planering i en levande småstad. Tel: E-post: olov.aslund@energimyndigheten.se Astrid Fell Ansvar: Forskning, Övergripande stöd Tel: E-post:

18 Marie Rosenqvist Ansvar: Temaområde Näringspolitik som tillväxtmotor Projektområden: Energiledningssystem för lokal utveckling, Nytänkande belysningslösningar, Energidriven affärsutveckling. Tel: E-post: Carin Råberger Projektområden: Energisnål ombyggnad av miljonprogrammet, Energieffektiv planering i mindre kommuner. Tel: E-post: carin.raberger@energimyndigheten.se Åke Axenbom Ansvar: Uppföljning Projektområden: Nya roller för energibolagen, Förnybart som lokal värdeskapare. Tel: E-post: ake.axenbom@energimyndigheten.se

19 Tobias Malmgren Ansvar: Temaområde Energismart fysisk planering Tel: E-post: Madeleine Nettelbladt Ansvar: IT-frågor Tel: E-post: Mila Hamberg Tel: E-post: Rekrytering av ytterligare en person pågår. Denna person kommer företrädesvis arbeta med näringslivsfrågor.

20 Kontaktuppgifter kommuner Marita Lorentzon, Alvesta kommun, Martin Bertilsson, Borås, Lars-Erik Dahlin, Eskilstuna kommun, Magnus Wennergren, Falköpings kommun, Anna Sjörs, Hagfors kommun, Ida Johansson, Heby, Anneli Gille, Helsingborgs stad, Katarina Persson, Huddinge kommun, Emma Hell Lövgren, Håbo, Owe Kullerstedt, Härnösands kommun, Annelie Wiklund, Jönköpings kommun, se, Lisa Wälitalo, Karlskrona kommun, Martin Wetterstedt, Knivsta, Elisabeth Ingemarsson Nilsson, Kungsbacka, Fredrik Högberg,

21 Helena Kock Åström, Linköpings kommun, Matz Hagberg, Lunds kommun, Dagmar Gormsen, Malmö, Eva Larsson, Mora kommun, Eva Lindahl, Norrköpings kommun, Emma Adrian, Nybro kommun, Marianne Tyvander, Nyköpings kommun, Åsa Wikman, Piteå kommun, Lisa Granström (föräldraledig), Sala kommun, Riikka Vilkuna, Strängnäs kommun, Anna Hassani Nordkvist, Sundsvalls kommun, Lars-Anders Sjögren, Säffle kommun, Anitha Ljung, Trelleborg, Fredrik Skaghammar, Tranås kommun, Susanne Arneborg, Ulricehamn, Sara Wård, Umeå,

22 Eva Bergh, Upplands-Väsby, Björn Sigurdson, Uppsala kommun, Ann Olsson, Vänersborgs kommun, Åsa Ågren Wikström, Vännäs, Gun Lindberg, Västerviks kommun, Anna Jungmarker, Västerås stad, Susanne Rosendahl, Örebro kommun, Jan Nyman, Örnsköldsvik,

23 Utvärdering Utvärderingen ska lämnas ifylld till någon av Energimyndighetens värdinnor. 1. Hur upplevde du förmiddagen? Inte alls intressant Intressant Mycket intressant Vilket temaområde deltog du i under de parallella sessionerna? 3. Hur intressant tyckte du att den parallella sessionen var? Inte alls intressant Intressant Mycket intressant Kommentarer: 4. Hur upplevde du Svante Axelssons föredrag och panelsamtalet? Inte alls intressant Intressant Mycket intressant Hur har ditt intryck av Uthållig kommun förändrats under konferensen? Försämrat intryck Ingen förändringar Förbättrat intryck

24 6. Hur fick du reda på att arbetsmötet skulle äga rum? (Ange ett eller flera alternativ) Nyhetsbrev Webben Kontakt m EM E-post 7. Upplever du att du fick tillräckligt med information om konferensen? Ja Till viss del Inte alls 8. Vad tyckte du om materialet i det block du fick? Inte alls bra Bra Mycket bra Ditt allmänna intryck efter uppstartskonferensen? Inte alls nöjd Nöjd Mycket nöjd Övriga synpunkter

25

26 Den tredje etappen av Uthållig kommun vänder sig till de mer ambitiösa kommuner, både stora och små, som genom samverkan vill skapa, utveckla och sprida spjutspetsexempel inom områdena för energismart fysisk planering och näringspolitik med energifokus. Energimyndighetens stöd till kommunerna består av kunskapsöverföring, projektmedel för samverkan samt upprättande av strukturer för nätverksutbyte. Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Telefon Fax E-post