JOMALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 JOMALA KOMMUN Organ Sammanträdesdatum Nr Kommunstyrelsen Sammanträdestid Sammanträdesplats Beslutande Frånvarande Övriga närvarande kl. 16:40 19:15 Kommunkansliet Nordberg Mika, ordförande, Blomqvist Jeanette, ersättare, Hambrudd Annika, Petäjä Saija, Roos Conny. Solax Charlotta, vice ordförande. Slotte Roger, kommunfullmäktiges ordförande, Eriksson John, kommundirektör, Lindfors Julia, kommunsekreterare, Mattsson Jan, socialchef, 69, kl. 16:40-16:50, Friberg Per-Olof, skoldirektör, 76, kl. 16:50-17:40. Paragrafer Jomala den 20 april 2015 Mika Nordberg Protokolljustering Jomala den 20 april 2015 Julia Lindfors Saija Petäjä Conny Roos Protokollet framlagt till påseende Kommunkansliet i Jomala den 23 april 2015 Kommunsekreterare Utdragets riktighet bestyrker Jomala / 2015 Julia Lindfors

2 JOMALA KOMMUN SAMMANTRÄDESKALLELSE Organ Utfärdad den Kommunstyrelsen Sammanträdestid Sammanträdesplats kl. 16:40 Kommunkansliet Ärenden: 68 Sammanträdets konstituerande Anmälningsärenden Kommunfullmäktiges protokoll Detaljplan, Pellas mark i Möckelö Detaljplaneändring för Solberget I Planläggningsavtal Solberget Ab Avtal om gemensam områdesarkitekt och planerare Upphandling av städning vid Vikingaåsens skola Kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2015, utreda behoven av kommande skolutrymmen i Jomala Stipendier Taxa för anläggningskostnader för ny gata Utökning av byggnadsinspektionen med en 0,5 byggnadsinspektörstjänst Svinryggens Deponi Ab:s bolagsstämma , direktiv till ombud Andelslaget Ålands Skogsägarförbunds andelsstämma , direktiv till ombud Trafiksituationen vid Karrböle vägskäl Sammanträdets avslutande... 25

3 J O M A L A K O M M U N Sida 1 68 SAMMANTRÄDETS KONSTITUERANDE SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE Sammanträdet inleds kl SAMMANKALLNING OCH BESLUTFÖRHET Kommunstyrelsen konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. PROTOKOLLJUSTERING Till protokolljusterare utses Saija Petäjä och Conny Roos. FÖREDRAGNINGSLISTAN Föredragningslistan godkänns oförändrad.

4 J O M A L A K O M M U N Sida 2 69 ANMÄLNINGSÄRENDEN Till kommunstyrelsen har delgetts: 1. Tjänstemannabeslut för perioden : Kommundirektör Fritidschef Biblioteks- och kulturchef Socialförvaltning Skolförvaltning 2. Ålands landskapsregering har genom pressmeddelande meddelat att nuvarande socialvårdslag förblir tillämplig på Åland efter , trots att en ny socialvårdslag träder i kraft i övriga Finland. 3. Protokoll fört vid platssyn på fastigheten Bergkulla RNr 3:42 invid Kalmarnäsrondellen med anledning av att det i detaljplanen angivna vägområdet för rondellen är för litet och medför att den i planen angivna GC-leden från Solberget ner till rondellområdet måste inkräkta på fastigheten Bergkulla RNr 3: Kvartalsrapport från Mariehamns stads socialförvaltning angående barnskyddet. 5. Ålands kommunförbunds styrelse har översänt för kännedom det utlåtande över förslag till lag om samordning av kommunernas socialtjänst som kommunförbundet har inlämnat till Ålands landskapsregering. 6. Fritidschef Margita Söderqvist har sammanställt en redogörelse gällande inköp av gräsklippare till Vikingahallen. Antecknas till kännedom.

5 J O M A L A K O M M U N Sida 3 70 KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL KST 70/ : I enlighet med bestämmelserna i 47 i förvaltningsstadgan ska kommunstyrelsen granska lagligheten av de beslut som fattats av kommunfullmäktige samt tillse att fullmäktiges beslut verkställs. Kommunfullmäktiges beslut från den 14 april 2015, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 70 Kommunstyrelsen konstaterar att besluten tillkommit i laga ordning och att de kan verkställas. Kommundirektörens förslag godkänns.

6 J O M A L A K O M M U N Sida 4 71 DETALJPLAN, PELLAS MARK I MÖCKELÖ KST 178/ : Kalle Alm anhåller genom brev av den 10 maj 2010 om detaljplanering av Pellas mark i Möckelö. KST 71/ : Efter samtal med områdesarkitekt Ursula Koponen är hon villig att åtaga sig att detaljplanera vår mark i Möckelö by, området torde finnas på kartan som är uppgjort av områdesarkitekt Ursula Koponen (BE, BR). Ersättning för detta arbete kan man tänka sig att kommunen i gengäld får en tomt som motsvarar kostnaden för ifrågavarande arbete. Konstateras att rådande praxis är att markägaren bekostar planläggningen och erlägger betalning enligt fastställd taxa. Eventuella marköverlåtelser regleras i ett planläggningsavtal. Kommunsekreterarens förslag: Kommunstyrelsen beslutar ge områdesarkitektkontoret i uppdrag att uppgöra en detaljplan för Pellas mark i Möckelö, under förutsättning att fastighetsägaren åtar sig att stå för kostnaderna för uppgörandet av planen. Planens slutliga avgränsning fastställs av områdesarkitektkontoret i samråd med markägaren. Vidare beslutar kommunstyrelsen att innan detaljplanen förs för godkännande till kommunfullmäktige ska planläggningsavtal ingås mellan kommunen och markägarna. Kommunsekreterarens förslag godkänns. Förslag till detaljplan för fastigheterna 3:39, 3:42, 3:44 och del av fastigheten 3:50 i Möckelö by samt detaljplaneändring för lantbruksområde i Möckelö by jämte beskrivning av den 2 april 2015, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 71 Samråd ska enligt 30 plan- och bygglagen (ÅFS 2008:102) hållas under beredningsskedet med alla de som har ett väsentligt intresse av förslaget när det är ändamålsenligt med tanke på planens syfte och betydelse. Då den föreslagna detaljplanen går i linje med den av kommunfullmäktige antagna delgeneralplanen för området och då antalet markägare är relativt litet finns det inte skäl att hålla ett samråd. Kommuninvånare och andra som berörs av förslaget har möjlighet att inkomma med synpunkter under tiden planen är utställd till allmänt påseende. Enligt 31 2 mom. plan- och bygglagen ska meddelande om att planförslaget ska ställas ut senast sju dagar före utställningen sändas per brev till

7 J O M A L A K O M M U N Sida 5 kommuner som berörs av förslaget samt till markägare och andra av kommunen kända innehavare av mark inom planområdet. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personerna i fråga har godkänt planen. Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslaget till detaljplan för fastigheterna 3:39, 3:42, 3:44 och del av fastigheten 3:50 i Möckelö by samt detaljplaneändring för lantbruksområde i Möckelö by jämte beskrivning av den 2 april 2015 enligt Bilaga A och framlägger förslaget till allmänt påseende under 30 dagar. Vidare beslutar kommunstyrelsen att begära in plan- och byggnämndens utlåtande över förslaget till ändring av detaljplan och innan detaljplanen godkänns ska ett markanvändningsavtal ingås mellan kommunen och markägaren. Kommundirektörens förslag godkänns.

8 J O M A L A K O M M U N Sida 6 72 DETALJPLANEÄNDRING FÖR SOLBERGET I KST 214/ : Niklas Rajamäki m.fl. har den inkommit med en anhållan om detaljplaneändring för Solberget I. Enligt anhållan bör detaljplanen ändras så att även häck tillåts vid tomtgräns mot park- eller vägområde. Anhållan, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 214. KST 72/ : Som en del av beredningen av ärendet har ett utlåtande inhämtats av områdesarkitektkontoret. Områdesarkitekten förordnar en detaljplaneändring under förutsättning att staket eller mur byggs mot gatan. Häck får planteras mot parkområden och mot granntomten. Det bör också vara möjligt att kombinera staket/mur med en häck, då en låg mur med bakomliggande häck är helt i linje med planens syfte. Områdesarkitektens utlåtande, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 214. Med tanke på att det redan finns ett flertal tomter som enbart har häck mot park- eller vägområde och då anhållan uttryckligen avser att enbart häck bör accepteras mot park- eller vägområde bör kommunen främst ta ställning till denna frågeställning. Ifall inte detaljplanen i fråga ändras ska byggnadstillsynen i Jomala se till att detaljplanen efterlevs. Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning att sökandena åtar sig att till fullo stå för planläggningskostnaderna och alla kostnader som en eventuell detaljplaneändring medför, godkänna anhållan om detaljplaneändring gällande Solberget I och ger samtidigt områdesarkitektkontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplaneändring där både mur, staket eller häck tillåts vid tomtgräns. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt i enlighet med kommundirektörens förslag med tillägget att tillåten häck får vara maximalt 1,5 meter hög. Förslag till detaljplan för kvarteren och på detaljplaneområdet Solberget I i Vesterkalmare by jämte beskrivning av den 9 april 2015, enligt bilaga:./. Bilaga C KST 72 Enligt 31 2 mom. plan- och bygglagen ska meddelande om att planförslaget ska ställas ut senast sju dagar före utställningen sändas per brev till kommuner som berörs av förslaget samt till markägare och andra av kommunen kända innehavare av mark inom planområdet. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personerna i fråga har godkänt planen.

9 J O M A L A K O M M U N Sida 7 Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslaget till detaljplan för kvarteren och på detaljplaneområdet Solberget I i Vesterkalmare by jämte beskrivning av den 9 april 2015 enligt Bilaga C och framlägger förslaget till allmänt påseende under 30 dagar. Kommundirektörens förslag godkänns.

10 J O M A L A K O M M U N Sida 8 73 PLANLÄGGNINGSAVTAL SOLBERGET AB KST 113/ : Kommunstyrelsen har den 22 mars 2010 godkänt ett förslag till detaljplan för del av fastigheterna 2:14, 8:0 och För förverkligande av förslaget till detaljplan bör planläggningsavtal och föravtal ingås. KST 137/ : Förslag till planläggningsavtal; enligt bilaga:./. Bilaga A KST 113. Förslag till föravtal; enligt bilaga:./. Bilaga B KST 113. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att planläggningsavtal enligt bilaga A och föravtal enligt bilaga B godkänns. Ärendet återremitteras. Förslag till planläggningsavtal; enligt bilaga:./. Bilaga C KST 137. Förslag till föravtal; enligt bilaga:./. Bilaga D KST 137. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att planläggningsavtal enligt bilaga C och föravtal enligt bilaga D godkänns. KFG 36/ : KST 73/ : Kommundirektörens förslag godkänns. Planläggningsavtalet och föravtalet har undertecknats den 28 april Kommunstyrelsens förslag godkänns. Kommunfullmäktige i Jomala antog genom 37/ en detaljplan för del av fastigheterna 2:14, 8:0 och 8:24 och genom 36/ godkändes det markanvändningsavtal och föravtal som ingåtts med Solberget Ab för att förverkliga detaljplanen. Sagda markanvändningsavtal och föravtal samt detaljplanen i fråga för del av fastigheterna 2:14, 8:0 och 8:24 vann laga kraft

11 J O M A L A K O M M U N Sida 9 Kommunen har i ett brev till Solberget Ab, daterat , krävt ett avtalsvite om euro. I kravbrevet har kommunen hänvisat till punkterna 6 och 8 i det markanvändningsavtal samt punkterna 5 och 6.2 i det föravtal som kommunen och Solberget Ab ingick Kommunen har förutom avtalsvitet krävt att Solberget Ab åtminstone färdigställer lekparken och GC-leden, förutom sträckningen till kvarter , och Solberget Ab har i sitt svar till kommunen bestridit kraven och framfört att Solberget Ab inte brutit mot sina förpliktelser och att de avtalade tidsfristerna uppfyllts. I markanvändningsavtalet har byggnationerna delats upp i två etapper. Byggnationen av etapp 2 har inte påbörjats. Kommunen och Solberget Ab har olika uppfattningar om vad som hör till etapp 1 och vad som hör till etapp 2. Parterna har efter omfattande förhandlingar och diskussioner enats om ett förslag till frivillig överenskommelse i godo genom en förlikning samt ett tillägg till det markanvändningsavtal parterna ingick , enligt bilaga:./. Bilaga E KST 73 Som en del av förlikningen ska Solberget Ab inom tre (3) månader från att kommunstyrelsen godkänt upplägget färdigställa GC-leden på det sätt kommunen vill, lekparken och en bollplan med två mål utan nät om åtminstone 15 x 30 meter samt betala en engångsersättning om euro. I och med att denna bollplan inte omfattades av det ursprungliga markanvändningsavtalet nås en lösning där boende i området erhåller en utvidgad rekreationsmöjlighet utan byggnationskostnader för kommunen. Enligt 48 i Jomala kommuns förvaltningsstadga av är kommunstyrelsen behörig att besluta om och godkänna markanvändningsavtal och föravtal i samband med antagande av detaljplaner och ändringar av detaljplaner inom delgeneralplanerade områden eller annars när kommunstyrelsen är behörig att ändra en detaljplan. I och med att det aktuella området och detaljplanen i fråga ligger inom ett delgeneralplanerat område är kommunstyrelsen behörig att ingå en förlikning samt ett tillägg till markanvändningsavtalet. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förlikningen och tillägget till det markanvändningsavtal som ingåtts med Solberget Ab enligt Bilaga E. Kommundirektörens förslag godkänns.

12 J O M A L A K O M M U N Sida AVTAL OM GEMENSAM OMRÅDESARKITEKT OCH PLANE- RARE KST 74/ : Jomala kommun, Finströms kommun, Lemlands kommun, Lumparlands kommun och Geta kommun ingick ett avtal om gemensam områdesarkitekt och planerare. Jomala kommun fungerar som huvudman för samarbetet med arbetsgivaransvar. Alla medlemskommuner är dock likställda i samarbetet och har samma rätt att utnyttja områdesarkitektkontorets tjänster. Sedan 2002 har samarbetet i dess nuvarande form fortgått bortsett från att Geta kommun 2013 sade upp avtalet och 2014 lämnade samarbetet. Avtal om gemensam områdesarkitekt och planerare, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 74 Vid områdesarkitektkontoret arbetar för närvarande områdesarkitekten Ursula Koponen och planeraren Åsa Mattsson. De senaste åren har Jomala kommun använt 65 % (2013) och 70 % (2014) av områdesarkitektkontorets samlade resurser. Jomala kommuns direkta kostnader för områdesarkitektkontoret 2013 var ,97 euro och 2014 var kostnaderna ,57 euro. Utöver detta tillkommer även indirekta kostnader såsom företagshälsovård, friskvård och administrativa kostnader som inte omfattas av internhyran eller fördelningsgrunderna i samarbetsavtalet. Jomala kommun har p.g.a. den ökade befolkningen och exploateringen haft ett ständigt behov av planeringstjänster och sakkunnigutlåtanden. Detta behov förväntas inte heller minska inom en överblickbar framtid. Områdesarkitekt Ursula Koponen kommer i januari 2016 att gå i pension. I och med att Jomala kommun är huvudman för samarbetet med arbetsgivaransvar ankommer det på kommunen att anställa en eventuell efterträdare. Vid en inledande bedömning kan konstateras att det troligtvis blir svårt att hitta en både behörig och kunnig efterträdare samt att en eventuell efterträdare med stor sannolikhet måste sökas både i Finland och i Sverige. Med anledning av bland annat områdesarkitektens pension och innan en eventuell nyrekrytering inleds bör Jomala kommun ta ställning till ifall samarbetet gällande en gemensam områdesarkitekt och planerare ska fortgå eller ifall det finns skäl att säga upp avtalet samt fortgå med verksamheten i egen regi. På begäran av kommunstyrelsen har referensgruppen för områdesarkitektkontoret sammankallats och ett möte hölls Vid mötet meddelade samtliga kvarvarande kommuner i samarbetet att de har ett intresse av att samarbetet fortgår. Vad gäller Jomala kommun kan konstateras att det finns både för- och nackdelar med ett eventuellt fortsatt samarbete. Fördelarna är bland annat att områdesarkitektkontoret, ifall en ny behörig och kunnig områdesarkitekt kan anställas, inte är lika personberoende eller känsligt för frånvaro p.g.a. semestrar och sjukdom. En annan fördel är även att om Jomala kommuns

13 J O M A L A K O M M U N Sida 11 behov av områdesarkitektkontorets tjänster oväntat skulle minska är fler kommuner med och delar på en stor del av kostnaderna. För medlemskommunerna i stort bör ett eventuellt fortsatt samarbete vara gynnsamt då många av kommunerna är så pass små att de inte har behov eller möjlighet att anställa en egen planerare eller områdesarkitekt. Det kan också framhållas att områdesarkitektens och planerarens ställning blir mer oberoende ifall samarbetet med flera kommuner fortgår samt att de anställdas arbetsuppgifter blir mer varierande. Nackdelarna med ett eventuellt fortsatt samarbete för Jomala kommuns del är dels att kommunen såsom huvudman för samarbetet samt arbetsgivare löper den största risken ifall någon annan kommun, såsom Geta kommun tidigare gjorde, säger upp avtalet och lämnar samarbetet. I ett sådant fall är det främst Jomala kommun som drabbas av merkostnader p.g.a. personalhantering m.m. Det kan även konstateras att Jomala kommun, såsom huvudman för samarbetet, i nuläget inte får en full kostnadstäckning utan att kommunen de facto p.g.a. samarbetsavtalets utformning bär en större del av kostnaderna för områdesarkitektkontoret än de andra kommunerna. I och med att alla kommuner i samarbetet är likställda och har samma rätt att utnyttja områdesarkitektkontorets tjänster medför detta, då Jomala kommun har ett ständigt behov av områdesarkitektkontorets tjänster, att hanteringen av vissa prioriterade ärenden fördröjs då även andra kommuners ärenden måste hanteras likvärdigt. Enligt 5.1 punkten i avtalet om gemensam områdesarkitekt och planerare är uppsägningstiden sex (6) månader. För att Jomala kommun ens ska kunna utträda ur samarbetet före områdesarkitekten går i pension måste avtalet således sägas upp senast i juni Vid en eventuell uppsägning kommer tjänsteförhållandet för planeraren Åsa Mattsson fortgå såsom tidigare och planeraren kommer att ingå i Centralförvaltningen i Jomala. Däremot måste en arbetsutvärdering och justering av planerarens tjänstebeskrivning samt lön göras. Med beaktande av detta och övrig tillgänglig information beräknas Jomala kommun göra en inbesparing om åtminstone cirka euro per år ifall avtalet om gemensam områdesarkitekt och planerare sägs upp. Det finns dock en risk att ärendehanteringen vid en eventuell uppsägning av avtalet framöver kan bli haltande vid arbetstoppar och frånvaro p.g.a. semestrar samt eventuell sjukdom. Dessa negativa konsekvenser kan i så fall, till viss mån, hanteras genom inköp av tjänster från den privata marknaden och obegränsad prioritering av aktuella ärenden. Kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att avtalet om gemensam områdesarkitekt och planerare sägs upp att upphöra tills I och med att Jomala kommun är huvudman upphör samarbetet. Kommundirektörens förslag godkänns.

14 J O M A L A K O M M U N Sida UPPHANDLING AV STÄDNING VID VIKINGAÅSENS SKOLA KST 37/ : Kommunfullmäktige har genom 105/ beslutat att alla förvaltningar inom kommunen under 2015 fortsättningsvis ska eftersträva att upphandla externa städtjänster. Upphandlingen av externa städtjänster ska genomföras när vakanser för befintliga tjänster uppstår och när en hel fastighet genom omdirigering av befintlig personal kan upphandlas separat. Vid upphandlingar av externa städtjänster som inte omfattar en hel fastighet ska det upphandlande avtalet inte ha en långvarig bindningstid. Med anledning av detta har skolförvaltningen nu, när två vakanta befattningar från kommer att uppstå vad gäller städningen vid Vikingaåsens skola, tagit fram anbudshandlingar för en upphandling omfattande vissa bestämda utrymmen i Vikingaåsens skola. Resterande utrymmen vid Vikingaåsens skola ska fortsättningsvis städas av egen personal då eventuella förflyttningar av personal inom kommunen i detta skede inte bedöms möjlig eller ändamålsenlig. Det beräknade värdet för upphandlingen överstiger inte det av Europeiska kommissionen fastställda tröskelvärdet om euro. I enlighet med 1 2 mom. landskapslag (ÅFS 43/1994) angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska därför inte rikets lag om offentlig upphandling (FFS 348/2007) tillämpas på upphandlingsförfarandet. För att få avbryta en eventuell upphandling rörande städningen av vissa bestämda utrymmen i Vikingaåsens skola i det fall ekonomiska och budgetaspekter inte uppfylls, bör kommunstyrelsen även fatta ett separat beslut om hur mycket upphandlingen högst får kosta. Kommunstyrelsen beslutar att inbegära anbud gällande städningen av vissa bestämda utrymmen vid Vikingaåsens skola. Upphandlingen ska åtminstone annonseras i en lokaltidning på Åland. Skoldirektören befullmäktigas att handha utannonseringen av upphandlingen samt hanteringen av anbudshandlingarna. Kommunstyrelsen beslutar även att upphandlingen av städning rörande vissa bestämda utrymmen vid Vikingaåsens skola för tidsperioden högst får kosta totalt euro exkl. mervärdesskatt. En option gällande förlängning av upphandlingsavtalet om elva (11) månader bör även ingå i upphandlingen och om kommunen väljer att utnyttja optionen får upphandlingen högst kosta totalt euro exkl. mervärdesskatt. Charlotta Solax föreslår att det inte upphandlas extern städtjänst i samband med pensioneringar inom städpersonalen vid Vikingaåsens skola utan att de vakanta befattningarna från fortsätter och ny personal rekryteras. Genom att behålla städpersonal inom verksamheten slits inte lokalerna lika

15 J O M A L A K O M M U N Sida 13 KST 75/ : mycket och städningen kan genomföras mer anpassat till den dagliga verksamheten och med större kunskap om fastigheten. Att anlita utomstående städfirmor kan i förlängningen bli dyrt då lokalerna inte vårdas på samma sätt. Dessutom är städpersonalen extra vuxna i barnens vardag. Förslaget vinner inget understöd varför det förfaller. Kommundirektörens förslag godkänns. Charlotta Solax reserverar sig mot beslutet. Vid anbudstidens utgång hade totalt fyra (4) associationer inlämnat anbud i upphandlingen av städning vid Vikingaåsens skola. Vid öppningstillfället konstaterades att Ab Feja Oy, Solsidans bygg Ab och Städsystem i Mariehamn Ab inlämnat godkända anbud medan Ålands Bestädning ÖB inte inlämnat ett godkänt anbud då samtliga krävda handlingar och ett korrekt angivet pris saknades. Protokoll från öppningstillfälle, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 75 Av de godkända anbuden har vid öppningstillfället sedan en prisjämförelse genomförts och där konstaterades samt föreslås att Städsystem i Mariehamn Ab:s anbud om totalt euro exkl. moms bör antas då detta, i enlighet med 8.2. punkten i anbudsförfrågan, är det godkända anbudet med det lägsta priset. Kommunstyrelsen beslutar först, med hänvisning till den motivering som framgår av Bilaga A, utesluta Ålands Bestädning ÖB:s anbud från upphandlingen. Kommunstyrelsen beslutar sedan, i enlighet med 8.2. punkten i anbudsförfrågan, anta Städsystem i Mariehamn Ab:s anbud om totalt euro exkl. moms då detta är det godkända anbudet med det lägsta priset. Avslutningsvis beslutar kommunstyrelsen befullmäktiga skoldirektören att ingå avtalet för städning av Vikingaåsens skola samt besluta om ett eventuellt utnyttjande av option om förlängning. Kommundirektörens förslag godkänns.

16 J O M A L A K O M M U N Sida KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG I BUDGET 2015, UTREDA BEHOVEN AV KOMMANDE SKOLUTRYMMEN I JOMALA KST 76/ : Kommunfullmäktige i Jomala har i budget 2015 upptagit ett anslag om euro för utredning och eventuell projektering av fyra nya klassrum vid Vikingaåsens skola. Skolförvaltningen har utrett behoven av kommande skolutrymmen i Jomala. Utredning, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 76 På basen av skolförvaltningens utredning kan konstateras att det framförallt finns två alternativ att ta ställning till. Det första alternativet är en utbyggnad av Vikingaåsens skola för att möta det ökade behovet av klassrum till följd av ett ökat antal elever. För detta alternativ kan det även poängteras att skoldistriken inom kommunen kan ses över för att nyttja den utökade kapaciteten i Vikingaåsens skola och således minska trycket på och trängseln i Södersunda skola, vilket innebär att Södersunda skola inte behöver byggas ut inom den närmsta tiden. Det andra alternativet är att minska elevantalet i kommunen genom ett utvidgat skolsamarbete med Mariehamns stad, där elever från Möckelö och Sviby börjar sin skolgång i Mariehamns stads skolor likt eleverna från Solberget, Kalmarnäs och vissa delar av Västerkalmare. För detta alternativ behövs inte någon utbyggnad av Vikingaåsens skola eftersom befintliga lokaler då är tillräckliga i förhållande till det minskade elevantalet. Skoldirektören förordar: Att utredningen enligt Bilaga A ges till kännedom för fullmäktige. Skoldirektör Per-Olof Friberg är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar ge utredningen enligt Bilaga A till kommunfullmäktige för kännedom. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt bordlägga ärendet till kommunstyrelsens sammanträde

17 J O M A L A K O M M U N Sida STIPENDIER 2015 KST 77/ : Kommunstyrelsen har lediganslagit de två kommunala stipendierna á 250 euro som inrättats. Sista ansökningsdag var Inom utsatt tid har följande ansökningar inkommit: 1. Sophie Mecklin 2. Ellen Mattsson 3. Andreas Sarling 4. Matilda Nordberg 5. Sara Nylund 6. Ida Kalm 7. Lisa Schåman 8. Andrea Johansson 9. Nathalie Jansson Kvalificerad att söka de kommunala stipendierna, enligt de av fullmäktige antagna reglerna, är studeranden som har bedrivit studier under minst två terminer vid sin nuvarande läroanstalt och vars studier beräknas fortgå ytterligare minst två terminer, innevarande termin inräknad. Gällande hemort stadgas att sökanden ska ha Jomala kommun som hemort under ansökningsåret och de två föregående kalenderåren dock så att studeranden som bytt hemort till studieorten ska ha haft Jomala kommun som hemort vid studiernas påbörjande och de två föregående kalenderåren. Vidare ska till ansökan följande handlingar bifogas: - utredning över att studerandes hemort är Jomala kommun eller var Jomala kommun när studierna började, - utredning över studieprestationerna, - övriga utredningar och intyg sökanden önskar åberopa. Med hänvisning till ovan anförda kvalificeringskrav kan konstateras att endast Nathalie Jansson, Andrea Johansson och Sophie Mecklin uppfyller samtliga kvalificeringskrav. Lisa Schåmans och Sara Nylunds ansökningar kan inte beaktas då båda avser att avsluta sina studier i juni Ida Kalms ansökan kan inte beaktas då hon flyttade till Jomala först i juli Andreas Sarlings ansökan kan inte beaktas då han bedrivit studier under endast en termin vid sin nuvarande läroanstalt. Matilda Nordbergs ansökan kan inte beaktas då hon inte inkommit med utredning över studieprestationerna. Ellen Mattssons ansökan kan inte beaktas då hon inte inkommit med utredning över hemort. Av de sökanden som uppfyller kvalificeringskraven ska sedan ett val göras. Enligt regelverket för utdelning av kommunala stipendier i Jomala kommun ska vid val av stipendiat den sökandens studieresultat i relation till ifrågavarande utbildningsnivå i första hand beaktas och i andra hand ska beaktas sökandens ekonomiska och sociala situation.

18 J O M A L A K O M M U N Sida 16 Kommunstyrelsen beslutar att till stipendiater för 2015 utse Andrea Johansson som studerar läkarlinjen vid Pomeranian Medical University i Polen och Sophie Mecklin som studerar juristprogrammet vid Umeå Universitet, då dessa studerandes utbildningsnivå och betyg är högre än övriga sökanden som uppfyller kvalifikationskraven. Kommundirektörens förslag godkänns.

19 J O M A L A K O M M U N Sida TAXA FÖR ANLÄGGNINGSKOSTNADER FÖR NY GATA PBN 19/ Kommunen har rätt att uppbära en avgift av tomtägaren för anläggandet av en ny gata. Anläggningskostnaden beräknas på den genomsnittskostnad som anläggandet av en ytbelagd gata kostar kommunen och redovisas i en av kommunen fastställd taxa (se 46 plan- och bygglagen). Taxan för anläggningskostnaderna för gata skall innehålla bestämmelser om betalningsgrunderna och betalningssättet (se 15 plan- och byggförordningen). I 46 plan- och bygglagen och i övriga delar av lagen saknas eventuella grunder för nedsättning av eller befrielse från skyldigheten för en tomtägare att betala gatuavgift. Av 81 2 mom. i Finlands grundlag (FFS 731/1999) kan härledas ett krav att bestämmelser om avgifter samt de allmänna grunderna för storleken av avgifter för de statliga myndigheternas tjänsteåtgärder, tjänster och övriga verksamhet ska utfärdas genom lag. Enligt 18 5 punkten självstyrelselagen (ÅFS 1991:71) har landskapet behörighet att lagstifta om grunderna för offentliga avgifter. Stadgandena innebär att grunderna för alla offentliga avgifter måste regleras på lagnivå. Anläggningskostnaderna för ny gata fastställdes senast 2009 (KFG 46/ ). Under åren är byggnadsplaneområdena Kungsö Strandslingan och Kalmarnäs Sjögränd färdigställda. Genomsnittskostnaderna för att anlägga gatorna med beläggning och belysning är med anledning av den låga inflationstakten oförändrade. Anläggandet av byggnadsplanevägar är en mervärdesskattefri verksamhet inom kommunen. Tekniska chefens förslag: Tekniska nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen att taxa för anläggningskostnader för ny gata fastställs enligt följande: Genomsnittskostnaden för anläggandet av en ytbelagd gata är 42,64 /m². Tomtägare ersätter ett vägområde som utgör 8 % av tomtens areal + den tillåtna våningsytan enligt fastställd detaljplan. Är en tomt bebyggd huvudsakligen enligt detaljplanen uppkommer betalningsskyldighet då gatan eller gatudelen invid tomt upplåts till allmänt bruk. Är tomten inte bebyggd då gatan upplåts till allmänt bruk uppkommer betalningsskyldigheten då tomtägaren beviljats bygglov för uppförande av en ny byggnad på tomten. Denna taxa ersätter tidigare tillämpade Genomsnittliga kostnader för anläggande av gata inom detaljplan 2009 (KFG 46/ ). Eventuella undantag enligt 40 och 41 kommunens byggnadsordning kan inte längre tillämpas.

20 J O M A L A K O M M U N Sida 18 KST 78/ : Beslut: Tekniska chefens förslag godkändes. Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige att en anläggningsavgift för ny gata, i enlighet med 46 plan- och bygglagen, fastställs enligt följande: Genomsnittskostnaden för anläggandet av en ytbelagd gata är 42,64 /m². Tomtägare ersätter ett vägområde som utgör 8 % av tomtens areal + den tillåtna våningsytan enligt fastställd detaljplan. Är en tomt bebyggd huvudsakligen enligt detaljplanen uppkommer betalningsskyldighet, enligt 47 plan- och bygglagen, då gatan eller gatudelen invid tomt upplåts till allmänt bruk. Är tomten inte bebyggd då gatan upplåts till allmänt bruk uppkommer betalningsskyldigheten då tomtägaren beviljats bygglov för uppförande av en ny byggnad på tomten. Denna anläggningsavgift för ny gata ersätter tidigare tillämpade Genomsnittliga kostnader för anläggande av gata inom detaljplan 2009 (KFG 46/ ). Eventuella undantag enligt 40 och 41 kommunens byggnadsordning kan inte längre tillämpas och kommunen har, med hänvisning till plan- och byggnämndens beredning ovan, inte några grunder för nedsättning eller befrielse från anläggningsavgiften för ny gata. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt bordlägga ärendet till kommunstyrelsens sammanträde

21 J O M A L A K O M M U N Sida UTÖKNING AV BYGGNADSINSPEKTIONEN MED EN 0,5 BYGG- NADSINSPEKTÖRSTJÄNST PBN 22/ Byggnadsinspektionens arbetssituation enligt följande: Antal ärenden på byggnadsinspektionen motsvarar nästan antalet för stadens byggnadsinspektion, vars personalstyrka är 2,4 inspektörer och en heltids sekreterare. Tabellen nedan visar 2014 års statistik. Ärendets art Jomala Mariehamn Bygglov Bygganmälan 2 9 Avloppstillstånd 25 0 Tillstånd för miljöåtgärd 2 1 Rivningslov 0 0 Rivningsanmälan 4 2 Totala antalet nämndärenden Totala antalet tjänstemannabeslut Kommunens byggnadsordning behöver förnyas men tiden räcker inte till då kundernas ärenden prioriteras. Gällande enskilda avloppsanläggningar är kommunen tillsynsmyndighet och arbetet ligger på byggnadsinspektörens bord. Det finns idag inte tid och resurser att utöva tillsynen korrekt. Kundkontakten i byggnadsinspektionen är hög, vilket tar mycket tid. Varje ärende tar sin tid och de ärenden som måste kompletteras tar mer tid, vilket innebär att övriga ärenden får vänta. Så gott som varje ärende behöver kompletteras och oftast är det kunden själv som kontaktar byggnadsinspektören, vilket är förståeligt. Kunden har oftast inte den tekniska kunskapen inom det område ärendet berör varför kommunikationen blir svår och kan leda till missförstånd och oförståelse då man begär kompletteringar. Kommunen är i ett skriande behov av ett nytt bygglovsregistreringsprogram då nuvarande program är föråldrat och inte utvecklas mera. Arbetet pågår, men ett dylikt program är så pass avancerat att det inte bara är ett program för byggnadsinspektionen utan även andra avdelningar har eller kan ha nytta av programmet. Anskaffningen inte är alltför given då helheten skall bevakas. Registreringsprogrammet behövs bl.a. för att kommunen skall få sina rättmätiga skatteintäkter. Servicen till byggherrar och kommuninvånare samt syneverksamheten blir lidande då ärendebehandlingen prioriteras. Nämnden har nu verkställt en ändring av kommunteknikerns tjänstebeskrivning så att denne även kan handha byggnadsinspektionsuppgifter.

22 J O M A L A K O M M U N Sida 20 Trots denna ändring görs bedömningen att resurserna på byggnadstekniska förvaltningen inte räcker till för att bibehålla och upprätthålla servicenivån vad gäller t.ex. hanteringen av bygglov. Ifall inte en resursförstärkning i form av en 0,5 byggnadsinspektör erhålls finns en uppenbar risk att servicenivån försämras märkbart och behandlingstiden för bygglov ökar väsentligt. Det finns även en risk att felaktiga bedömningar görs p.g.a. tidsbrist och den allmänna arbetssituationen förhanleder negativa konsekvenser för personalens hälsa. Tekniska chefens förslag: Plan- och byggnämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att kommunen snarast möjligt utökar byggnadsinspektionen med en 0,5 byggnadsinspektörstjänst. Förslagsvis så att tjänsten är tillfällig tills den 31 december 2015 och att en varaktig fortsättning av tjänsten behandlas i budget för KST 79/ : Beslut: Tekniska chefens förslag godkändes. Kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att kommunen utökar byggnadsinspektionen med en tillfällig 0,5 byggnadsinspektörstjänst tills den 31 december 2015 och att en eventuell varaktig fortsättning av tjänsten sedan behandlas i samband med budgeten för Merkostnader för den tillfälliga tjänsten som 0,5 byggnadsinspektör tills den 31 december 2015 beräknas kunna hanteras inom budgeterade medel för plan- och byggnämnden. Kommundirektörens förslag godkänns.

23 J O M A L A K O M M U N Sida SVINRYGGENS DEPONI AB:S BOLAGSSTÄMMA , DI- REKTIV TILL OMBUD KST 80/ : Svinryggens Deponi Ab har i en kallelse daterad kallat till bolagsstämma kl vid Svinryggens Deponi Ab. Vid bolagsstämman ska beslut fattas i följande ärenden: 1. Val av ordförande för bolagsstämman. 2. Val av sekreterare. 3. Fastställande av röstlängd. 4. Val av protokolljusterare. 5. Beslut om bolagsstämmans laglighet och beslutförhet. 6. Revisionsberättelse. 7. Beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning för perioden Beslut om dividend för perioden Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens medlemmar och VD. 10. Ändring av bolagsordning. 10. Beslut om styrelsemedlemmars och revisionsarvoden. 11. Val av ordinarie styrelsemedlemmar och deras suppleanter. 12. Val av två ordinarie revisorer och deras revisionssuppleanter. Kallelsen till Svinryggens Deponi Ab:s bolagsstämma med tillhörande handlingar har delgetts kommunstyrelsen per e-post den 15 april Sammanfattningsvis kan konstateras att Svinryggens Deponi Ab:s resultat för perioden var ett underskott om ,95 euro. Det negativa resultatet förklaras främst utgående från avskrivningar samt lakvattenskostnader för de avslutande deponierna. Enligt 4 i Svinryggens Deponi Ab:s bolagsordning utser kommunstyrelsen i Jomala en styrelseordförande bland de valda styrelsemedlemmarna. Vad gäller de föreslagna ändringarna av bolagsordningen finns inget att invända. Det är en fördel att kallelser till bolagsstämmor genom e-postmeddelande möjliggörs. Jomala kommuns ombud vid bolagsstämman är Anders Karlsson och ersättare är Marianne Grönholm. I nuvarande styrelse ingår Mika Nordberg (ordförande), Tage Erikson, Peter Enberg, Dan Jansén, Barbro Sundback och Kauko Salin. De representanter i styrelsen som förespråkats av Jomala är Mika Nordberg (ordförande), Tage Erikson och Dan Jansén. Kommunstyreslen beslutar ge följande direktiv till ombudet: - återval av styrelse; - medel ska reserveras för hantering av lakvatten och övriga åtgärder i anslutning till eftervården av deponin; och

24 J O M A L A K O M M U N Sida 22 - Jomala kommun stödjer de föreslagna ändringarna av bolagsordningen och officiell e-postadress som kan antecknas för aktieägaren Jomala kommun är info@jomala.ax Kommunstyrelsen beslutar även, i enlighet med 4 i bolagsordningen och om denne blir vald till styrelsen, utse Mika Nordberg till styrelseordförande i Svinryggens Deponi Ab. --- Jäv: Kommunstyrelsens ordförande Mika Nordberg anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med 98 förvaltningsstadga för Jomala kommun av den 14 april 2015 att utse en tillfällig ordförande då ordföranden är jävig och vice ordföranden är frånvarande. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt utse Annika Hambrudd till ordförande vid behandlingen av 80/ Kommundirektörens förslag godkänns. Paragrafen justeras omedelbart.

25 J O M A L A K O M M U N Sida ANDELSLAGET ÅLANDS SKOGSÄGARFÖRBUNDS ANDELS- STÄMMA , DIREKTIV TILL OMBUD KST 81/ : Andelslaget Ålands Skogsägarförbund har i en kallelse daterad kallat till andelsstämma kl på Alandica Kultur & Kongress i Mariehamn. Vid andelsstämman ska följande ärenden behandlas: 1. De ärenden som enligt 26 i andelslagets stadgar ska behandlas vid ordinarie andelsstämma. 2. Förvaltningsrådets förslag till ändring av andelslagets stadgar. 3. Beslut om delning av andelslaget. Kallelsen till Andelslaget Ålands Skogsägarförbunds andelsstämma med tillhörande handlingar har delgetts kommunstyrelsen per e-post den 15 april Förslaget om delning av andelslaget innebär en total delning, genom vilken Andelslaget Ålands Skogsägarförbund delas så att andelslagets alla tillgångar och skulder övergår till två nybildade övertagande andelslag varvid Andelslaget Ålands Skogsägarförbund upplöses. Styrelsen för Andelslaget Ålands Skogsägarförbund har undertecknat en delningsplan. Enligt delningsplanen erhåller andelsägarna i Andelslaget Ålands Skogsägarförbund andelar i de två nybildade andelslagen så att en andel i Andelslaget Ålands Skogsägarförbund ersätts av en andel i respektive nybildat andelslag. Jomala kommun har inte utsett något ombud för Andelslaget Ålands Skogsägarförbund. Kommunstyreslen beslutar att eventuellt utse ett ombud att företräda kommunen vid Andelslaget Ålands Skogsägarförbunds andelsstämma och beslutar ge eventuella direktiv till ombudet. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt att inte utse något ombud och ger därmed inte heller några direktiv.

26 J O M A L A K O M M U N Sida TRAFIKSITUATIONEN VID KARRBÖLE VÄGSKÄL KST 82/ : Jomala kommun har tidigare framfört önskemål till landskapet som väghållare att trafiksäkerheten vid korsningen Karrbölevägen och landsväg 2 bör förbättras. Nämnda korsning har varit olycksdrabbad. Tekniska chefen i Jomala kommun har framfört att en eventuell lösning skulle vara att landsväg 2 vid korsningen utbyggs med en svängfil så att fordon som kommer söder ifrån lättare och mer ostört kan svänga in på Karrbölevägen. På detta sätt undviks även eventuella farliga omkörningar i samband med att fordon svänger in på Karrbölevägen. Kommunstyrelsen beslutar anhålla till väghållaren Ålands landskapsregering att trafiksäkerheten vid korsningen Karrbölevägen och landsväg 2 ses över samt att lämpliga åtgärder vidtas. Kommundirektörens förslag godkänns.

27 J O M A L A K O M M U N Sida SAMMANTRÄDETS AVSLUTANDE Sammanträdet avslutas kl Besvärsanvisning; enligt bilaga:./. Bilaga 1.

28 J O M A L A K O M M U N Sida 26 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING FÖRBUD ATT SÖKA ÄNDRING Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet kan enligt 112 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer i protokollet: 69, 70, 71, 72, 74, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82. Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 110 kommunallagen kan framställas över beslutet. Paragrafer i protokollet: 68, 73, 75. Enligt 15 förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996)/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer i protokollet och grunderna för besvärsförbud: - ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Skriftligt rättelseyrkande får framställas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Myndighet hos vilken rättelse yrkas är Kommunstyrelsen i Jomala PB JOMALA Paragrafer i protokollet: 68, 73, 75. Yrkandet ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I vardera fallet räknas inte framläggnings- eller delgivningsdagen med i besvärstiden. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet ska framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet ska undertecknas av den som framställer det.

29 J O M A L A K O M M U N Sida 27 KOMMUNALBESVÄR Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkanden kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Ett beslut får överklagas genom kommunalbesvär på den grunden att 1) beslutet tillkommit i felaktig ordning, 2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 3) beslutet annars strider mot lag. Besvärsmyndighet är: Ålands förvaltningsdomstol PB 31, Torggatan MARIEHAMN Paragrafer i protokollet: - Besvärstid 30 dagar från dagen för delfåendet av beslutet. En part anses fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Besvärstiden för beslut enligt plan- och bygglag (ÅFS 2008:102) för landskapet Åland är 30 dagar och räknas från den dag då beslut anslagits på den kommunala anslagstavlan. Beslutet är anslaget

30 J O M A L A K O M M U N Sida 28 FÖRVALTNINGSBESVÄR Besvärsmyndighet och besvärstid Besvärsmyndighet är: Ålands förvaltningsdomstol PB 31, Torggatan MARIEHAMN Paragrafer i protokollet: - Besvärstid 30 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. Besvärsskrift I besvärsskiften ska uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som författat besvärsskiften undertecknar den, ska också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften ska fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia. Inlämnande av handlingarna Besvärshandlingarna ska inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna ska lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Avgift Enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (FFS 701/93) och med stöd av lagen utfärdade förordningar uppbärs en rättegångsavgift på 90 euro av en ändringssökande i förvaltningsdomstolen.

31 J O M A L A K O M M U N Sida 29 BESVÄR TILL MARKNADSDOMSTOLEN Besvärsmyndighet och besvärstid Besvärsmyndighet är: Marknadsdomstolen Banbyggarvägen 5 FI Helsingfors tel fax markkinaoikeus@oikeus.fi Paragrafer i protokollet: - Besvärstid 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. Den som anför besvären ska innan de lämnas in till marknadsdomstolen skriftligt underrätta Jomala kommun om sin avsikt att göra ärendet anhängigt i marknadsdomstolen. Besvärsskrift En kopia av beslutet som besvären gäller ska bifogas då besvären inlämnas till marknadsdomstolen. Den som anför besvär ska framställa sina yrkanden i ärendet. Bestämmelser om påföljder som marknadsdomstolen kan bestämma på grund av ett oriktigt upphandlingsförfarande finns i 94 i lagen om offentlig upphandling (FFS 348/2007). Den som anför besvär ska motivera yrkandena, dvs. förklara på vilket sätt upphandlingsförfarandet enligt dennes uppfattning strider mot rättsreglerna för offentliga upphandlingar. Om den som anför besvär yrkar på gottgörelseavgift, ska denne ange det yrkade beloppet. Inlämnande av handlingarna Besvärshandlingarna ska inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas per e-post, post eller genom bud. Detta sker i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna ska lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Avgift Enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (FFS 701/93) och med stöd av lagen utfärdade förordningar uppbärs en rättegångsavgift på 244 euro av den som anhängiggjör ett ärende i marknadsdomstolen.