Färg och målning. Kalkfärg Kalkfärg åldras jämnt och har en matt yta med lyster. Kalkfärg utvecklar gas när man stryker på 10-procentig saltsyra.

Transkript

1 Färg och målning Målningen har betydelse både för hur vi uppfattar en yta men kan även ha en skyddande effekt på materialet inunder. Hur vi upplever färgen beror dels på färgtypens glans och matthet, dels på kulören. Traditionellt Till ett äldre hus är alltid traditionella färgtyper det bästa valet. De är kulturhistoriskt riktiga och har en lång tradition. Om du planerar att måla om är det alltid den nuvarande färgtypen och kulören som ska vara utgångspunkten. Byte av färg får aldrig göras utan att först kontakta din förvaltare. Målat eller omålat Före 1800-talets andra hälft var det oftasta bara bostadshus i stadsmiljö och på större gårdar som var målade. På landsbygden var de omålade. Under slutet av 1800-talet var det vanligt att många brädfodrade och samtidigt rödmålade timmerstommen, framförallt med falu rödfärg. Byggnader som är omålade ska inte målas utan lämnas med sin patina. Timmerhus är oftast av så hög kvalitet att de klarar sig utan färg som skydd för träet. Färgen har här en mer estetisk funktion. Vilken sorts färg är huset målat med? Ibland kan det vara svårt att avgöra vilken typ av färg som huset målats med förut. Här följer några tips på hur du själv kan undersöka färgen. Linoljefärg Liloljefärg som är målad utomhus blir matt och kritar när den åldras. Med tiden krackelerar den i små rutor. Det är då lätt att skrapa ner färgen och flagorna blir som pulver. Till slut blottas det grånade träet helt. Invändigt har bibehållen linoljefärg spår efter penseln och träets struktur. Linoljefärg i för tjocka lager kan se skrynklig ut. Linoljefärg löses upp av 10-procentig sodalösning. Alkydfärg Alkydfärg bildar en tjock och slät yta som jämnar ut underlagets struktur. Färgen krackelerar i stora hårda rutor när den åldras. Flagorna blir stora och spröda. Färgen kan lösas i lut eller långsamt i 25-procentig ammoniaklösning. Akrylatfärg, plastfärg Akrylatfärg har en slät yta som döljer underlagets struktur. Utomhus kan plastfärgen lossna i stora flagor. Ibland kan färgen dras av som en plastfilm. Akrylatfärg löses upp av T-sprit, alkohol och aceton och mjuknar vid uppvärmning. Slamfärg Falu rödfärg eller annan slamfärg känner du igen på att den kritar när den åldras. Då brukar det vara dags att måla om. Falu rödfärg släpper från underlaget när man borstar och löses med vatten. Kalkfärg Kalkfärg åldras jämnt och har en matt yta med lyster. Kalkfärg utvecklar gas när man stryker på 10-procentig saltsyra.

2 Gamla bindemedel och färgtyper Länge användes endast några få färgtyper och ett begränsat antal pigment. Fram till 1500-talet var det i princip bara kalk-, lim- och slamfärg samt i enstaka fall linoljefärg. Ibland blandades också färgtyperna med varandra till emulsionsfärger. Ute och inne Utvändigt var det vanligast med kalkfärg på fasadputs och slamfärg på träfasader. Med tiden användes linoljefärg på högreståndsbyggnader och vid sekelskiftet 1900 nyttjades den allmänt. På 1800-talet ströks kalk- och limfärg på putsade ytor inomhus och på trä och snickerier linoljefärg. Där slitaget var hårt föredrog man linoljefärg på alla typer av underlag. Där slitaget var lågt, eller av ekonomiska skäl, valdes istället limfärg, även på trä. Vid riktigt hårt slitage och där man ville ha högblanka ytor användes lackfärg för slutstrykningen. Den framställdes genom att hartser, till exempel kopal, tillsattes i oljefärgen. denna färgtyp var mycket dålig och färgen gulnade kraftigt. Därför ersattes den ganska snart av akrylat och polyvinylacetat, PVA-latex. Tillbaka till det traditionella Under senare delen av 1900-talet var de äldre färgtyperna nästan helt försvunna från byggnadsmåleriet. Men intresset ökade och inom byggnadsvårdssektorn började man själva blanda till dem. I dag kan du återigen köpa färdigblandad linolje-, kalk- och limfärg, liksom emulsionsfärger baserade på dessa bindemedel i färghandeln. Den kemiska färgindustrin Med industrialismen på 1800-talet ökade antalet färgpigment kraftigt och under mellankrigstiden utvecklades den kemiska industrin. Det krävdes andra bindemedel än linolja, som det var brist på och syntetiska lackfärger utvecklades med nya bindemedel från petroleum- eller krigsindustrin. Den första latexfärgen, så kallad plastfärg, som introducerades i Sverige var den amerikanska färgen Spred, som från och med 1951 tillverkades på licens av Beckers. Ett par år senare, 1954, svarade Alcro genom att lansera produkten Bell. Bindemedlet i dessa två färger var styrén-butadén, ofta kallad för SB-latex. Vidhäftningen hos Linoljefärg består i regel av kallpressas kokt linolja, pigment och torkmedel. Pigmenten på bilden är guldocker, grön umbra, ultramarinblått, engelskt rött och bensvart.

3 Slamfärg Slamfärg har använts under lång tid, främst på trä utomhus, eftersom den färgar av sig. Slamfärg består av flera olika recept, vanligast är det vi kallar Falu Rödfärg. Innan färgen började tillverkas i fabrik blandade målarmästarna till den själva efter egna, ofta hemliga, recept. Slamfärg har en stor fördel eftersom den är helt diffusionsöppen, så inträngande fukt kan lätt ta sig ut igen. Miljösynpunkt Slamfärg har generellt låg miljöbelastning då den inte innehåller farliga lösningsmedel och inte heller behöver innehålla giftiga pigment. Det gäller dock inte färg med pigment av koppar eller järnvitriol, vilka skadar vattenlevande organismer. Falurödfärgspigment innehåller bly i mycket liten mängd. Men då stora kvantiteter används i landet leder det till utsläpp på flera ton bly per år. Äkta Falu Rödfärg Falu Rödfärgs klassiska kulör finns inte som något exakt färgnummer som kan blandas i en maskin. Kulören är lika levande som de färgmästare som bränner pigmentet! Hantverket har gått i arv sedan pigmenttillverkningen startade Namnet Falu Rödfärg är lagskyddat och får endast användas på färg som innehåller pigment från Falu gruva. Pigmentet är en ändlig resurs det är en restprodukt från den nedlagda koppargruvan. Råvaran räcker i minst 80 år till, men funderingar pågår på hur man ska få fram mer. Pigmentet kommer från kopparfattig malm, som vittrat i århundraden till rödmull. Den innehåller, förutom koppar, en sällsynt sammansättning av järnockra, kiselsyra och zink. Resultatet blir en färg med vacker matt yta med grova kiselsyrakristaller som bryter och reflekterar ljusets strålar. Så här målar du med Falu rödfärg En fasad målad med Falu Rödfärg är mycket enkel att underhålla. Bindemedlet försvagas när färgen åldras och till slut sitter pigmentkornen löst på ytan. Att pigmentet släpper korn för korn gör att fasaden åldras med behag, utan att flagna och bli ful. Falu rödfärg går endast att måla där slamfärg använts tidigare eller på nytt ohyvlat virke. 1. Borsta målade ytor ordentligt med en piassavakvast så att löst pigment försvinner. Du kan nu måla ytan direkt utan att skrapa eller tvätta först. 2. Tvätta mögliga ytor med mögeltvätt. 3. Stryk på färgen i tunna lager med en särskild rödfärgspensel. Tidigare målade ytor behöver bara målas en gång. Vid målning av nytt, obehandlat virke bör du stryka två gånger. Vid den första förtunnar du färgen med 10 20% vatten. Efter 24 timmar kan du färdigmåla med oförtunnad färg. Falu rödfärg kan även sprutmålas och då finns en särskild färg att köpa. Mindre ytor kan sprutmålas med vanlig Falu rödfärg förtunnad med 25% vatten. Tjära Trätjära har länge använts som skydd för byggnader, båtar och redskap av trä. Tjära var en mycket stor exportartikel för Sverige från medeltiden fram till 1900-talets början. I dag används tjära mest vid underhåll av tidigare tjärade ytor som spåntak, klockstaplar och äldre tjärstrukna byggnader. Men trätjära anses fortfarande vara lämpligast för ytbehandling av nya spåntak. Traditionellt utvinns tjära genom torrdestillation av kådrik furuved i tjärdalar eller mindre kolugnar. Förr indelades tjäran efter kvalitet, konsistens och renhet. Den som utvanns först var ljus och ren och ansågs ha högst kvalitet. På slutet blev den sämre. Roslagsmahogny Roslagsmahogny är en utmärkt behandling av trä utomhus och fungerar bra till trappor, altaner och även hela fasader. Den består av rå linolja, terpentin och tjära, vilket ger blandningen den vackert bruna färg som liknar mahogny. Vill du ha en mörkare nyans kan svart linoljefärg eller svart torrpigment tillsättas. Viktigt är att använda tjära av god kvalitet, som Furutjära A eller Dalbränd trä-tjära. Dålig tjära går inte att blanda ut. VARNING! Linoljedränkta trasor kan självantända. Förvara dem antingen i tätslutande burk, eller dränk dem i vatten, eller elda upp dem.

4 Rödtjära gör du så här Rödtjära användes förr på exempelvis vindskivor och knutbrädor. Gör den genom att blanda 1 2 delar rödfärgspigment av Falu Rödfärg med 8 delar dalbränd trätjära. Värm tjäran i vattenbad till max grader, den får inte koka. Då försämras tjärans egenskaper och den kan inte tränga in i träet. Rör ut rödfärgspigmentet till en tunn välling utan klumpar och blanda ned den i tjäran. För att underlätta strykningen med rödtjära måste blandningen hållas varm under arbetets gång. Påför den med bred pensel två gånger, men vänta dygn mellan varven. Strykning med tjära ska göras på sommaren då det är torrt och varmt. Roslagsmahogny gör du så här Blanda tjära och terpentin väl. Tjäran löser sig lättare med lite T-sprit eller genom att den värms något före iblandning. Tillsätt sedan linoljan och rör om. Pensla på flödigt och upprepa om det suger in snabbt. Träet ska mättas men om pölar ligger kvar får du torka bort dem. Ytan känns klibbig till en början men torkar in efter ett par dagar. Då upprepas behandlingen. Till kvadratmeter behöv du: 1 liter rå linolja 1 liter terpentin 1 liter trätjära av god kvalitet eventuellt lite T-sprit FOTO: SVEN TIDEMAN Pigmentet i Falu rädfärg är mycket ljusstabilt. Du kan hitta ett hus som inte målats på 100 år och de få pigmentkorn som finns kvar är fortfarande lika röda och fina. I varmt kvällsljus blir den röda färgen intensiv. Portar och luckor på uthus, vindskivor och knutbrädor behandlades ofta med tjära.

5 Linoljefärg och lackfärg Linoljefärg användes förr både ute och inne och på alla typer av underlag, som trä, puts, metall och papp. Eftersom linoljan var dyrbar användes färgen sparsamt och bara på speciellt utvalda ytor. Linoljefärg består av linolja, torrpigment och ofta ett lösningsmedel, som balsamterpentin. Vissa linoljefärger innehåller torkmedel, men i övrigt används sällan några andra tillsatser. Under 1800-talet, innan lackfärg började tillverkas industriellt, gjorde målarmästarna sin egen lackfärg. Basen var linolja men med tillsats av hartser som smältes ner. Färgen kallades ofta för lack- eller emaljfärg, eftersom den fick en högblank och hård yta. Oljan gulnar Karaktäristiskt för ren linoljefärg, till skillnad från alkyd- och lackfärg, är att penseldragen kvarstår och är synliga i den färdiga färgytan. I rum som saknar dagsljus har linoljefärgen en tendens att gulna. Särskilt märkbart är det med vit färg. Men om ytan får dagsljus försvinner gulningen efter ett par månader. Utomhus mattas färgen ner redan efter några år och kulören kan upplevas som att den förändrats. Liksom vid all utvändig målning är det viktigt att pigmenten är ljusäkta. Andra oljor Oljefärg kan också bestå av annan olja än linolja, till exempel tall-, soja- eller fiskolja. Även andra oljetyper, som kinesisk träolja och vallmoolja, har ibland tillsatts i linoljefärgen för att ge önskade egenskaper. En del av dessa oljor kan påverka slutresultat negativt då färgen kan krackelera. Miljösynpunkt Linoljefärg består i huvudsak av förnybara råvaror, särskilt om färgen späds med balsamterpentin istället för petroliumbaserad alifatnafta. För arbetsmiljön är lösningsmedlet problematiskt, men det finns även linoljefärg utan lösningsmedel på marknaden. Färgen kan istället spädas med högkvalitativ linolja. Även vissa torrpigment som använts traditionellt är miljöfarliga och färgrester kan innehålla tungmetaller. De måste därför tas omhand som miljöfarligt avfall. När färgen torkar frigörs koloxid och aldehyder, men halterna är relativt låga och avklingar redan efter ett par dygn.

6 Så här målar du med linoljefärg utomhus Tänk på att aldrig måla i direkt solljus och att trasor med linolja kan självantända. Penslar med linoljefärg tvättar du rena med vatten och såpa, men innan du kan börja måla måste du först tvätta fasaden. Gör det gärna när det har regnat eftersom den då är lite fuktig. Tvätta en liten yta åt gången och skölj bort rengöringsmedlet ordentligt. 5. Byt ut trasigt eller rötskadat trä mot nytt av furu eller gran. Spika fast nya delar med varmförzinkad trådspik. 6. Grundmåla alla trärena ytor med linoljegrundfärg. Måla färgen tunt. Grundfärgen är otroligt viktig eftersom den ska suga in i träet ordentligt. 1. Rengör med surt, neutralt eller basiskt tvättmedel, beroende på vilken typ av smuts som ska tvättas bort. Surt rengöringsmedel har ett lågt ph (1 3) och kan till exempel vara citronsyra. Det neutrala ska ha ett ph på 7 och kan bestå av handdiskmedel. Basiskt tvättmedel (ph 9 13) är till exempel fasadtvätt, ammoniaklösning eller flytande såpa. Använd inte soda eller lut. För algeller mögelangripna områden används mögeltvätt eller algbekämpning enligt tillverkarens rekommendationer. Låt fasaden torka innan nästa steg! 7. Spackling eller fogning ska undvikas utomhus eftersom det oftast inte håller över tid. Om man ändå har sprickor som man vill dölja ska det ske på grundmålat trä. Använd linoljekitt eller linoljespackel för utomhusbruk. 2. Skrapa bort all lös färg. Använd särskilda profilskrapor för att komma åt profilerade lister. 9. Färdigmåla och påför även här färgen tunt. 3. Slipa blanka ytor matta med sandpapper. 4. Rengör metall; gångjärn, spikskallar, plåt och smide med metallrent, skrapning och borstning. 8. Mellanstryk ytan med mellanstrykningsfärg eller färdigstrykningsfärg som späds enligt tillverkarens rekommendationer. Linoljefärg ska alltid arbetas in i underlaget och påföras mycket tunt.

7 Kalkfärg Kalkfärg har använts i flera hundra år, både inne och ute. Invändigt har den i första hand strukits på putsade ytor som väggar, tak och eldstäder. Kalkfärg består av kalk och vatten. Om färgen ska brytas till en annan kulör än den vita i kalken kan ytterligare pigment tillsättas. Eftersom kalk måste ingå i kalkfärg, kan färgen endast pigmenteras till en viss grad och därför aldrig bli riktigt starkt kulört. De pigment som används i färgen måste vara kalkäkta och, framför allt vid målning utomhus, även ljusäkta. Kalkfärg kan antingen blandas på plats i samband med målningen, eller i förväg. Förtillverkad kalkfärg kräver inga konserveringsmedel eller andra särskilda tillsatser. Kalkfärg är en miljövänlig färgtyp. Färgen har inga giftiga lösningsmedel eller tillsatser om den inte innehåller giftiga pigment. Så här målar du med kalkfärg utomhus Kalkfärg ska påföras när det inte finns risk för frost och inte i direkt soljus. Var noga med att täcka fönster ordentligt eftersom kalk etsar glas och använd skyddsglasögon! Kalkfärg, så kallad kalkmjölk, består av våtsläckt kalk och vatten och den kan du blanda själv. Den finns också att köpa färdigblandad som våtblandad kalkfärg. Följ tillverkarens instruktioner. Borsta ytan som ska målas så att lösa korn och ojämnheter försvinner. Kalkfärgen ska målas i många tunna skikt; 6 8 tunna strykningar som till slut bildar ett tjockt skikt brukar vara lagom. Måla maximalt en strykning per dag. Kalkvatten: före varje strykningen med kalkfärg vattnar du underlaget rikligt med kalkvatten. Det ska du även göra dagen efter sista strykningen. Fukta då med kalkvatten tills underlaget glänser av fukt men inte rinner. Kalkvattnet kan du med fördel spruta på med en spruta avsedd för avfettningsmedel, ogräsmedel eller liknande. Kalkvatten blandas genom att röra ute en burk kalkpasta (25 kg) med liter rent vatten. Rör om väl och låt kalken sjunka till botten. Det klara vatten som efter ett dygn bildas ovanför bottensatsen är kalkvatten. Bottensatsen kan återanvändas flera gånger. Vattna ytan försiktigt så att det inte rinner längs fasaden. Måla kalkfärgen vått i vått skarven får aldrig torka för då blir penseldragen synliga. Om det blir spår efter penselhåren i nypåförd kalkfärg är den för tjock eller så är underlaget för torrt. När du målar ska penseldragen vara kortare än 20 centimeter och endast toppen av penseln ska beröra underlaget. Det finns två tekniker att måla: + Krysstrykning då du för penseln i korta kryss eller plusstecken över ytan. o Rundstrykning då du för penseln i små cirklar.

8 Alkydoljefärg Alkydoljefärg är ett samlingsnamn för ett stort antal färger. Gemensamt för dem är bindemedlet, en ester, som framställts genom förening av en alkohol och en syra. De första alkydfärgerna framställdes ur modifierad linolja, men efter hand blev petroleumbaserade mineraloljor vanligare. För att den ska bli användbar som färg har man tillsatt lacknafta och senare alifatnafta. Hård och tålig Under 1900-talets första hälft användes alkydoljefärg som slutstrykningsfärg på ytor som skulle vara högblanka och tåliga. Det rörde sig om snickerier, vägg- och takytor och gärna i utrymmen med höga krav på hygien, som i kök och badrum. Under 1900-talets andra hälft blev alkydfärgen allt vanligare och ersatte nästan helt linoljefärgen som snickerifärg, både utomhus och inomhus. Miljö och hälsa På grund av den höga halten hälsofarliga lösningsmedel i alkydfärg har den sedan 1980-talet fasats ut från marknaden. Lösningsmedlet har negativa effekter på såväl hälsa som omvärld. Det framställs ur ändliga resurser från petroleumindustrin och påverkar arbetsmiljön för dem som använder färgen. Det finns vattenspädbara alkydemulsioner för inomhusbruk, som ger en lägre miljöbelastning. Latexfärg Latexfärger kallas i dagligt tal för plastfärger och ska inte användas på SFV:s byggnader. Om ditt hus sedan tidigare är målat med latexfärg kontakta din förvaltare om råd! Latexfärg är ett samlingsnamn för olika sorters vattenspädbara färger med bindemedel av till exempel polyvinylacetat, akrylat, styrenakrylat, eller blandningar av dem, tillverkade av petroleumprodukter. I övrigt innehåller färgen bland annat fyllnadsmedel, förtjockningsmedel, konserveringsmedel, filmbildare, antimögelmedel och flera, av tillverkarna icke namngivna kemikalier. Latexfärg började användas på 1950-talet och då i huvudsak inomhus, men successivt blev de även vanliga vid utomhusmåleri. Miljö och hälsa Dagens latexfärg är inte förnybar och några tillsatsmedel är klassade som allergiframkallande eller CMR-ämnen, det vill säga cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande. Färgindustrin arbetar med ta bort CMR-ämnena, men trots dessa bedöms latexfärg som mindre farlig för målaren, så länge färgen appliceras med rulle eller pensel. Däremot måste man använda skyddsmask om den sprutas. Latexfärg får inte spolas ut i avloppssystemet eftersom reningsverken har problem med att ta hand om färgresterna.

9