Nordisk Miljömärkning

Transkript

1 Nordisk Miljömärkning Bakgrundsdokument for Miljömärkning av lim 28. november 2002

2 Bakgrunn for felles nordisk miljømerking Nordisk Miljømerking Side 2 (9) Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig och positiv miljömärkning i Norden. Verksamheten leds av Nordiska Miljömärkningsnämnden som bl.a. beslutar om vilka produktgrupper som kan miljömärkas och kriteriernas slutliga utformning. Varje land har ett sekretariat och en styrelse/nämnd som ansvarar för arbetet. Målet med miljömärkningen är att vägleda konsumenterna till de produkter som är mindre miljöbelastande än andra jämförbara produkter. Miljömärkningen skall stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön och siktar mot ett hållbart samhälle. Nordisk Miljömärkning har åtagit sig att följa ISO-standarden 14024, Miljömärkning och miljödeklarationer typ I miljömärkning Principer och procedurer. Val av produktgrupper, miljö- och funktionskrav överensstämmer med mål, principer, praxis och krav i denna standard. ISO14024 ställer bl.a. krav på att kriterierna är objektiva och försvarbara, att metoder för verifiering existerar samt att intressenter har möjlighet att delta och att deras åsikter beaktas. Kriterierna fastställs efter en grundlig bedömning av miljöbelastningen under produkternas hela livscykel. I kriterierna ställs krav på de miljöbelastande faktorer som går att reducera med hjälp av miljömärkning. Alla produkter, både varor och tjänster, som uppfyller kraven får efter godkänd ansökan licens att använda miljömärket. Ny kunskap och utveckling medför att kriterierna regelbundet revideras. Reviderade kriterier presenteras som regel ett år före giltighetstidens utgång. Under giltighetstiden kan mindre ändringar ske. Ändringar inom giltighetsperioden, och förlängningar, medför normalt ingen omprövning av licenser. Ansökningsavgift skall betalas när ansökan inlämnas. Det tillkommer en årsavgift som baseras på produktens omsättning. Danmark: Miljømærkesekretariatet Gladsaxe Møllevej 15 DK-2860 SØBORG tlf: fax: Hjemmeside: Finland: SFS-Miljömärkning Pb 116 FIN HELSINKI Tel: Fax: Hjemmeside: Norge: Stiftelsen Miljømerking i Norge Kr. Augusts gt. 5 N-0164 OSLO Tel: Fax: Hjemmeside: Island: Hollustuvernd Rikisins Pb 8080 IS-128 REYKJAVIK Tel: Fax: Sverige: SIS Miljömärkning AB SE STOCKHOLM Tel: Fax: Hjemmeside:

3 Nordisk Miljömärkning av lim Bakgrundsdokument for versjon3.0, 28. november SAMMENDRAG 1 2 INLEDNING OG HISTORIKK 1 3 ANDRE STYRINGSMIDLER PÅ OMRÅDET 2 4 MARKNADSÖVERSIKT 2 5 PRODUKTETS SAMMENSETNING OG MILJØPÅVIRKNING Limprodukter Kemiska ämnen i limprodukter Miljö och hälsopåverkan av lim 5 6. BAKGRUNN FOR DE STILTE KRAV TIL LIM Klassificering av produkten Miljøfarlige stoff Helsefarlige stoff Krav til inngående stoff Bindemiddel Konserveringsmiddel Flyktige organiska ämnen Emissioner av flyktiga organiska ämnen Avfallshåndtering og retursystem Emballasje Informasjon 9 7 VIKTIGSTE ENDRINGER I KRITERIENE 10 8 REFERANSER 10

4

5 Nordisk Miljømerking Side 1 (9) 1 Sammendrag Kriterierna fokuserar på de i limmet ingående ämnenas miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt limmets reaktions- och nedbrytningsprodukter. För att begränsa mängden flyktiga organiska ämnen i arbetsmiljö och inneklimat ställs krav på limmets lösningsmedelshalt. Målsättningen är att miljömärkta lim ska ha minsta möjliga påverkan på användare och miljö. Det är viktigt att miljömärkta produkter har en god funktion. Ett miljöanpassat lim får därför inte ha sämre hållfasthet än andra lim. 2 Inledning og historikk Produktets avgrensing Produktgruppen omfattar lim för både konsument- och industrianvändning som t.ex. lim för hobby- och fritidsverksamhet, kontorsarbete, hantverk och byggnation. Tätningsmassor, fogmassor, spackel och fuktspärr/tätskikt ingår inte i produktgruppen. Vid den siste revideringen beslöts att industrilim ska omfattas av kriterierna. Expertgruppen var enig om att industrilim kan inkluderas i produktgruppen. Expertgruppen diskuterade om häftmassa skulle ingå i produktgruppen. Häftmassans funktion är densamma som för andra limprodukter dvs att foga samman. Häftmassa kan användas i stället för lim. Uppfyller häftmassan kraven i kriteriedokumentet för lim kan produkten miljömärkas. Dokumentets gyldighetstid Versjon 3.0 av kriteriene for miljømerking av lim ble vedtatt 3. oktober 2002 og er gyldig tom 17. desember Bakgrunnsnotatet vil bli oppdatert samtidig med fremtidige revisjoner av kriteriene. Historikk Det första kriteriedokumentet för lim antogs 1994 och reviderades I oktober 1998 gjordes en utvärdering som konstaterade att det inte krävdes några stora ändringar av kriteriedokumentet däremot behövdes en del redaktionella ändringar. Nordisk Miljømerkingsnemnd (NMN) beslöt att en mindre revidering skulle göras som sekretariatsarbete. I oktober 2000 fastställdes de reviderade kriterierna, version 2. En revideringsplan lades fram för NMN i mars 2001 tillsammans med förslag på expertgrupp. Revideringen har gjorts av: Eeva Saari/Kirsti Auranmaa Annica Hedin/Leif Düring Anne Kristine Fagerli/Randi B. Rødseth SFS Miljömärkning (FI) SIS Miljömärkning (SE) Stiftelsen Miljømerking i Norge (NO)

6 Nordisk Miljømerking Side 2 (9) Jesper Gruvmark /Jacob Zeuthen Kristiina Saarela Jarl-Erik Jansson Tore Alfheim Simon Hallberg Kjell Strindholm Miljømærkesekretariatet (DK) VTT Chemical Technology (FI) Kiilto Oy (FI) BASF (NO) DS-Nordic AB (SE) Casco Products/Akzo Nobel Decorative Coatings (SE) Det isländska sekretariatet har inte deltagit i revideringen. 3 Andre styringsmidler på området Generelt sett styrer arbeidsmiljøkrav, kjemikalielovgivningen og diverse produktstandarder utviklingen av lim. Det finnes ingen andre miljømerkeordninger for lim enn det nordiske Svanemerket. 4 Marknadsöversikt Av totalmenden lim som ble solgt på det europeiske limmarkedet i 1999,ble følgende solgt i Norden: Sverige 2,6% tonn Danmark 1,6% tonn Finland 1,2% tonn Norge 1,1% tonn Totalt Norden 6,5% tonn Bruksområdene lim brukes til i Europa er: Paper/Board 26% Building/Construction 18% Consumer/DIY 18% Assembly Operations 14% Woodworking/Joinery 11% Transportation 9% Footwear/Leather 4% Limtypene som benyttes mest er: Dispersions 39% Hotmelts 16% Solvent based 12% Reactive 12% Natural polymers 6%

7 Nordisk Miljømerking Side 3 (9) Water soluble polymers 4% Other adhesives 11% 5 Produktets sammensetning og miljøpåvirkning 5.1 Limprodukter Lims huvudsakliga funktion är att sammanfoga material. Lim är ofta flytande eller i pastaform. Fasta lim finns också i form av tabletter, pulver och stänger. Lim kan delas in i grupper på olika grunder. En grundindelning kan göras efter hur limmet stelnar (härdar). Det finns kemiskt och fysikaliskt stelnande lim och en kombination av dessa. Lim kan också delas upp i en- respektive tvåkomponentlim, eller efter om de er basert på animalske, vegetabilske eller syntetiske stoffer eller efter limmens användningsområde. Kemiskt härdande lim kännetecknas av att kemiska reaktioner åstadkommer stelningsprocessen. Tvåkomponentlim tillhör denna grupp och består av harts och härdare som blandas precis innan limning skall ske. Enkomponentlim kan även vara av härdande typ. Då sker härdningsprocessen via t.ex. fukt som deltar i den kemiska processen eller genom att limfogen vid sammanpressning blir luftfri varvid härdningsprocessen startar. Fysikaliskt stelnande lim är alltid av typen enkomponentlim. De kan indelas i torkande lim och smältlim. Torkande lim består av olika polymerer som är upplösta eller dispergerade i organiska lösningsmedel eller vatten. Fogen stelnar när lösningsmedlet eller vattnet avgår. Smältlim bestårav polymer och/eller vax. Limmet smälts vid C innan det används och bildar vid avsvalning en limfog. 5.2 Kemiska ämnen i limprodukter I lim kan ingå bindemedel, lösningsmedel, förtunnare, mjukgörare, förtjockningsmedel, fyllnadsmedel och konserveringsmedel. Lim kan också innehålla skumdämpare, parfym eller färgämnen. Nedan beskrivs kort de kemiska ämnena och deras funktion. En detaljerad beskrivning finns i standarden EN 923 (Adhesives - Terms and Definitions). Bindemedel Bindemedel påverkar i första hand vidhäftningsförmågan och hållfastheten. De flesta bindemedel är syntetiska polymerer t. ex. polyvinylderivat, polyakrylderivat, polyklo-

8 Nordisk Miljømerking Side 4 (9) roprener, polyuretaner, polyamider och hartser. Bindemedlet i ett lim kan också vara ett organiskt polymert ämne som härstammar från växter eller djur, som kasein, kollagen, stärkelse och dess derivat samt cellulosaderivat och naturgummi. Lösningsmedel och förtunnare Lösningsmedel är en vätska eller en blandning av vätskor som används för att lösa eller förtunna filmbildande ämnen. Lösningsmedel har vanligtvis ingen annan funktion i produkten och avdunstar under torkning utan att reagera kemiskt med andra ämnen. I limprodukter används två typer av lösningsmedel: organiska lösningsmedel och vatten. Organiska lösningsmedel i lim är t. ex. toluen, xylen, aceton, metanol, etanol, isopropanol, glykol, diklormetan, metylacetat, etylacetat och bensin. Lösningsmedelsburna lim kan indelas efter innehåll av organiska lösningsmedel: - lösningsmedelsburna lim, - vattenburna lim med små mängder (<5%) lösningsmedel (cosolvent) -vattenburna lim utan organiska lösningsmedel. Det finns lim som varken innehåller lösningsmedel eller vatten t.ex. smältlim. Mjukgörare Mjukgörare förbättrar limmets elasticitet och plasticitet vid användningen och under torktiden. Även den torra limfogens elasticitet och plasticitet förbättras med hjälp av mjukgörare. Som mjukgörare i lim används bland annat bensoater och glykolderivat. Ftalater var tidigare vanliga som mjukgörare men används i ringa omfattning idag. Förtjockningsmedel Förtjockningsmedlet reglerar viskositeten och består av t. ex. cellulosaderivat eller ett polyakrylatbaserat ämne. Fyllnadsmedel Fyllnadsmedlen är olösliga mineralbaserade pulverformiga ämnen som kan förbättra limmets bruksegenskaper, hållfasthet, styrka eller andra egenskaper. Exempel på fyllnadsmedel är kvartsmjöl, karbonathaltiga mineral (typ krita, dolomit) och kaolin. Konserveringsmedel och övriga tillsatsmedel I vattenburna lim ingår konserveringsmedel som ofta är av typ isotiazolinoner. I lim som innehåller organiska lösningsmedel krävs i allmänhet inte konserveringsmedel. I lim kan som tillsatsmedel användas skumdämpare, parfymer eller färger.

9 Nordisk Miljømerking Side 5 (9) 5.3 Miljö och hälsopåverkan av lim Limprodukter påverkar miljön under hela livscykeln. Utsläpp till luft, vatten och mark sker när råvarorna framställs, när produkten tillverkas, används och slutligen blir avfall. Råvaruproduktion Limråvaror kan vara förnyelsebara eller icke förnyelsebara. Animaliska lim som benlim och fisklim samt vegetabiliska lim som tapetklister och stärkelselim är baserade på förnyelsebara råvaror. Råvaror till övriga lim samt i lim ingående ämnen har ofta ett icke förnyelsebart ursprung. Miljöbelastningen från produktion av förnyelsebara råvaror kan uppkomma t.ex. vid användning av pesticider och gödsel samt genom utsläpp. Användningen av icke förnyelsebara råvaror tär på ändliga resurser som råolja och naturgas. Vid tillverkning av råvaror åtgår energi och tillverkningen kan ge emissioner som i varierande grad påverkar miljön. Även transporter av råvaror har en stor effekt på miljön. Limproduktion Limtillverkning sker när råvarorna blandas samman. Vid blandningen åtgår energi och flyktiga organiska föreningar avgår till luft och näringsämnen till vatten. Rengöring av utrustning kan ge jämförelsevis hög miljöbelastning. Användning av lim Limprodukten består ofta av många ämnen som i olika grad har effekter på hälsa och miljö. Effekterna kan uppkomma vid direkt exponering i samband med limningen men även lång tid efter att limmet härdat. Det kan finnas kemiska ämnen i lim som är miljöfarliga, giftiga, cancerframkallande, allergiframkallande och/eller reproduktionstoxiska. Hälso- och miljöriskerna kan begränsas genom att välja mindre hälso- och miljöbelastande produkter. Riskerna för användaren kan även begränsas t.ex. genom ventilation och användning av skyddsutrustning. Lim som innehåller organiska lösningsmedel kan vara hälsofarliga. De organiska lösningsmedlen och deras reaktionsprodukter kan även ha negativa effekter på miljön.torkande lim som innehåller höga halter lösningsmedel är ofta mycket brandfarliga. Flyktiga organiska föreningar (VOC) bidrar till bildningen av fotokemiska oxidanter, framförallt ozon, vilket ger miljöeffekter i lägre troposfären. Inerta ämnen försvinner helt eller delvis till stratosfären där de bryts ner fotolytiskt. Vissa VOC-ämnen innehåller klor. När ämnena bryts ner frigörs kloratomer som medverkar till förtunning av ozonlagret. Lim som används inomhus kan ge hälsoproblem i boende- och arbetsmiljö, t.ex. då VOC- ämnen avdunstar. Lösningsmedlens skadliga effekter kan främst begränsas genom att välja sådana lim

10 Nordisk Miljømerking Side 6 (9) som har lågt innehåll av flyktiga organiska föreningar. Vid produktionsanläggningar kan emissionerna begränsas t.ex. genom förbränning av ventilationsgaser. Avfall Avfall uppkommer i alla led av limproduktens livscykel: - vid råvaruproduktionen, - vid produktion av lim (fast eller flytande form), - vid användning (limrester och förpackningsavfall), - när limmade produkter blir avfall. Limavfallets miljöpåverkan beror på limmets sammansättning, den limmade produktens egenskaper och avfallshanteringen. Föreskrifter i Norden definierar limavfall både från produktion och användning som miljöfarligt avfall om produkten innehåller farliga ämnen. Avfallshanteringen vid enskilda produktionsanläggningar regleras av EU-bestämmelser och/eller av anläggningsspecifika villkor. Hur limavfall ska hanteras beror på avfallets typ. I vissa fall kan återvinning eller återanvändning av den limmade produkten försvåras av limmets egenskaper. Miljöpåverkan från avfall vid limning kan t.ex. minskas genom klara instruktioner till användaren och genom att undvika att använda engångsförpackningar. 6. Bakgrunn for de stilte krav til lim 6.1 Klassificering av produkten Produkter som ska miljömärkas, får med hänsyn till harmoniserade regler i EU samt särbestämmelser som kan finnas i något nordiskt land 1 inte vara klassificeringspliktiga i någon av faroklasserna miljöfarlig 2, mycket giftig, giftig, hälsofarlig, frätande, irriterande, allergiframkallande, cancerframkallande, mutagen eller reproduktionsstörande, explosiv, oxiderande, extremt brandfarlig, mycket brandfarlig eller brandfarlig. Dette kravet er stilt for å sikre at miljømerket lim ikke er klassifisert i noen fareklasse, og derved ikke er forbundet med noen spesiell helse- og miljøfare. 1 Særregler kan både omfatte særlige nasjonale klassifiseringsregler og nasjonale unntak på listen over farlige stoffer. Miljømerkingsorganisasjonen kan opplyse om hvilke særregler, som gjelder. 2 Produktklassifisering for miljøfare (99/45/EEC) gjelder uavhengig om direktivet er trådt i kraft i de nordiske land (ifølge direktivet senest 1. juli 2002).

11 Nordisk Miljømerking Side 7 (9) 6.2 Miljøfarlige stoff Kemiska ämnen som kan klassificeras som miljöfarliga enligt EUs direktiv 67/548/EEG med anpassningar och ändringar eller enligt gällande föreskrifter i Danmark, Finland, Norge, Island eller Sverige, får högst ingå med 1,0 vikt-% för enskilt ämne och högst 2,0 vikt-% totalt. Kravnivået for miljøfarlig stoff er satt ut fra kjennskapen til innholdet av miljøfarlige stoff i miljømerket og ikke miljømerket lim. En viss mengde miljøfarlig stoff må tillates i lim for å sikre produktenes funksjon. Men kravnivået er satt så lavt at kun de mest miljøtilpassede lim kan tilfredsstille kravet. Det påligger søkeren omfattende dokumentasjon på inngående stoffers miljøfarlighet i forhold til dette krav. Testmetod och testresultat, som visar ekotoxikologiska data (akvatisk akuttoxicitet (OECD 201, 202, 203), biologisk nedbrytbarhet (OECD 301 A- F) och eventuell potentiell bioackumulerbarhet (OECD 107, 117 eller 305)), t.ex. i form av 16 punkters varuinformationsblad skal sendes inn. Om dokumentation saknas ska uppgifterna tas fram genom tester. 6.3 Helsefarlige stoff Halten av ämnen som bedöms som allergiframkallande, cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt gällande föreskrifter med tillhörande ämneslistor 3 i något nordiskt land får vara högst 0,1 vikt-%. Dette kravet sikrer at miljømerket lim inneholder så lite helsefarlige stoff som mulig. Klassifiseringsgrensen for fareklassifisering i nasjonale forskrifter ligger på 1%, dvs kravet til miljømerkede produkt ligger 10 ganger lavere. Dette gjøres fordi det er ønskelig å fokusere på langstidseffekter forbundet med helse, som jo ofte er de alvorligste sykdomstilfeller. Kravnivået er satt ut ifra kjennskapen om at det kan forekomme forureninger i produktene som produsentene ikke har 100% kontroll over. Derfor tillates en minimal mengde helsefarlige stoff. 6.4 Krav til inngående stoff Produkten får inte innehålla eller tillsättas produkter som inneholder følgende stoffer: - ftalater (estrar av 1,2-bensendikarboxylsyra) - alkylfenoletoxilater og andre alkylfenolderivater (stoff som avspalter alkylfenoler ved nedbrytning) - halogenerade lösningsmedel - etylenglykoletere (CAS nr , , , , og ). 3 OBS! De nordiska länderna har olika listor för hälsofarliga ämnen.

12 Nordisk Miljømerking Side 8 (9) Dette er stoffer med kjente negative helse og miljøegenskaper kan finnes i lim, men som er fullt mulig å erstatte med andre mindre farlige kjemikalier. 6.5 Bindemiddel Om bindemedlet är en syntetisk polymer ställs krav på högsta tillåtna monomerhalt. Bindemedel får högst innehålla 1 mg restmonomerer/g nyproducerat bindemedel. Monomerhalten i bindemedel sjunker med tiden och därför ska monomerinnehållet anges för nyproducerad polymer. Polymerer kan inneholde restmonomerer som ikke er fullstendig reagert i produksjonsprosessen. Disse restmonomerene er ofte forbundet med skadelige helse- og miljøegenskaper, og det er derfor ønskelig å begrense innholdet av de mest mulig. Kravnivået er satt ut fra hvor lavt det er teknisk mulig å få restmonomer innholdet og samtidig beholde en stabil produksjon av polymeren. Ekspertgruppen har diskutert muligheten for å unnta polymerer fra kravet om testing på toksisitet, nedbrytbarhet og bioakkumulering iht kravet til miljøfarlige stoff, siden leverandørene av polymerer ikke synes å sitte inne med relevante miljødata. Etter kontakt med en erfaren toksikolog i Norge, kommer det frem at det ikke bør være noen grunn til å unnta polymerer fra økotoksikologisk dokumentasjon. I EUs krav til notifikasjon av industrikjemikalier, kreves det data for toksisitet og nedbrytbarhet også for polymerer. Toksisitetstestene må utføres i water accomodated fractions, hvor bestemte mengder av polymer er i kontakt med vann en tid, før toksisiteten undersøkes i vannfasen. Angående nedbrytbarheten av polymerer kan man ut ifra kjemisk struktur anta at de er dårlig nedbrytbare, såsant annet ikke kan påvises. 6.6 Konserveringsmiddel Konserveringsmedel får inte vara bioackumulerande (OECD testmetoder 107,117 eller 305). Kravet gäller konserveringsmedel både i bindemedel och limprodukter. Det finnes flere alternative konserveringsmiddel som ikke er bioakkumulerende, og disse foretrekkes i Svanemerkede produkt. 6.7 Flyktige organiska ämnen Limprodukter, med undantag för tapetklister og lim for sammenfuging av stoppmaterialer i møbler, får innehålla högst 1% flyktiga organiska ämnen med kokpunkt < 260 C. Tapetklister og lim som brukes for sammenfuging av stoppmaterialer i møbler, får inte innehålla flyktiga organiska ämnen. Dette kravet er satt for å begrense mengden flyktige organiske stoff som vil kunne skape helse, miljø og inneklima problemer

13 Nordisk Miljømerking Side 9 (9) 6.8 Emissioner av flyktiga organiska ämnen Om limmet säljs i förpackningar > 125 ml og om limmet innehåller flyktiga organiska ämnen med kokpunkt < 260 C, ställs krav på högsta tillåtna emissioner av TVOC (Total Volatile Organic Compounds). Emissioner av TVOC (Total Volatile Organic Compounds) uppmätt med CEN EN 13419, parts 1-3 och analyserade med ISO DIS får efter fyra veckor vara högst 0,2 mg/m 2 h omräknat till toluenekvivalenter. Dette kravet er satt for å begrense tilførsel av flyktige organiske stoff til ytre og indre miljø. Kravet ivaretar eksponeringer som mennesker utsettes for ved bruk av lim i ulike bruksområder. 6.9 Avfallshåndtering og retursystem Relevanta nationella regler, lagar och/eller branchavtal angående retursystem för produkter och emballage skall uppfyllas i de nordiska länder där de miljömärkta produkterna marknadsförs. Tillverkaren ska ha en plan för källsortering och hantering av avfall. Mängden farligt avfall ska redovisas. Svanemerket ønsker å støtte opp om nasjonale returordninger for produkter og emballasje, videre vil kravet sikre mer optimal avfallssortering og håndtering, samt kunne minske mengden usortert avfall i samfunnet Emballasje Limförpackningen ska kunna tillslutas efter användningen. Halogenerade plaster får inte användas i förpackningsmaterial. Plastförpackningar, med undantag av detaljdelar (t.ex. lock) märks enligt DIN 6120, ISO 1043 eller motsvarande system. Med dette kravet er det ønskelig å sikre at emballasjen til miljømerket lim blir gjenbrukt eller gjenvunnet på mest mulig effektiv måte Informasjon Detaljerad bruksanvisning med rekommenderad mängd/m 2, anvisning för rengöring av redskap och om hanteringen av förpacknings- och limavfall ska biläggas limmet. Saknas varuinformationsblad ska en innehållsdeklaration med komponenterna enligt myndigheternas krav på produktdatablad bifogas. Innehåller produkten allergiframkallande ämnen, ska ämnena anges med entydiga kemiska namn och mängd på förpackningen. For å sikre at miljømerket lim brukes på riktig måte er det viktig med korrekt informasjon som følger limet. Allergifremkallende stoff skal oppgis på emballasjen

14 Nordisk Miljømerking Side 10 (9) som en hjelp til de som kan være allergisk mot en eller flere limkomponenter Krav til effektivitet Miljömärkt lim ska ha minst samma effektivitet/prestanda som jämförbara lim. Effektiviteten/prestanda hos olika limtyper testas enligt definerte standarder. Lim for profesjonelt bruk kan dokumentere effektivitet ved hjelp av brukerrapporter. Dette kravet stilles til svanemerkede produkt for å sikre at miljøtilpassede produkter fungerer like bra som andre. For spesifikasjon av standardene eller brukerrapport, se kriteriene. 7 Viktigste endringer i kriteriene I disse nye reviderte kriteriene for miljømerking av lim har hovedsaklig følgende endringer blitt innført: - Produktgruppen er utvidet til også å gjelde industrilim. - Produktklassifiseringen irriterende er nå ikke tillatt. - Allergifremkallende stoff begrenses nå til max 0,1 vekt% i produktet. - Et forbud mot etylenglykoletere er innført for å harmonisere med kriteriene for miljømerking av trykksaker. - Definisjonen på kokepunkt på flyktige organiske stoff er korrigert til < 260 o C. - Lim som brukes for sammenfuging av stoppmaterialer i møbler kan ikke inneholde flyktige organiske stoff, for å harmonisere med kriteriene for miljømerking av møbler. - Metoden for å måle emisjoner av TVOC er korrigert og oppdatert. 8 Referanser ISO/CD Determination of volatile organic compounds in indoor and chamber air by active sampling on TENAX TA, thermal desporption and gas-chromatography MSD/FID ( ) CEN/TC 264/WG 7 N Determination of the emission of volatile organic compounds, Part 1: Emission test chamber method. CEN/TC 264/WG 7 N Determination of the emission of volatile organic compounds, Part 2: Emission test cell method. CEN/TC 264/WG 7 N Determination of the emission of volatile organic compounds, Part 3: Procedure for sampling, storage of samples and preparation of test specimens. Tox-Info Handboken - Kemiska produkter del 6 (Juni 1995), ToxInfo AB Eco-Profiles of Production Systems for Polymer Dispersion, Report 17, CEFIC nov 1999

15 Nordisk Miljømerking Side 11 (9) Utredning om lim av konsult Erik Svanes på oppdrag av SFS Miljömärkning, 30. november FEICA Markedsstatistikk for 1999 presentert på World Adhesive Conference ISO Miljömärkning och miljövarudeklarationer, typ I miljömärkning, Principer och Prosedurer.