Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(9) Samhällsbyggnadsnämnden Tid Torsdagen den 24 oktober 2019 kl. 9:00 Plats Sammanträdesrummet KS-salen, stadshuset plan 2 Enligt uppdrag Sara Håkansson Förhinder att närvara vid sammanträdet meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn så att ersättare kan kallas. Föredragningslista Behandling av mötesärende Val av protokollsjusterare Ändring och godkännande av föredragningslistan 1. Medborgarförslag om att förbättra skyltningen om förbud för motorfordon i Kalmar city Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget gällande större och tydligare förbudsmärken på Kvarnholmen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

2 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (9) 2. Medborgarförslag om anläggande av skogsträdgård, Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om anläggande av skogsträdgård. Medborgarförslaget ska härmed anses besvarat. 3. Medborgarförslag om restaurering av strandäng vid Munkholmen, Miljö Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. 4. Revidering av de lokala ordningsföreskrifterna för Kalmar kommun gällande ambulerande försäljning Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Föredragande: Ulrick Hultman, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att skicka samhällsbyggnadskontorets förlag på remiss till polisen. 5. Uppdatering av ansvarsfördelning mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Föredragande: Ulrick Hultman, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar förslag på uppdaterad ansvarsfördelning mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden.

3 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (9) 6. Information om aktuella ärenden Förvaltningschefen informerar Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun, Daniel Jönsson, 10 min Presentation av verksamhet Planering och bygg, 30 min Gratis kartutdragtjänst, Lisa Klasson, 5 min 7. Dataskyddsombud för samhällsbyggnadsnämnden Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden utser Pierre Sävenmark, kommunledningskontoret, som dataskyddsombud för samhällsbyggnadsnämnden. 8. Delegationsordning samhällsbyggnadsnämnden 2019, ändring inom livsmedelsenheten Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar ny delegationsordning för livsmedelsområdet anpassat till nya kontrollförordningen (EU) 2017/625 enligt samhällsbyggnadskontorets förslag. 9. Taxa för samhällsbyggnadsnämndens tillsyn enligt strålskyddslagen (2018:396), Miljö Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar redovisat förslag till taxa för samhällsbyggnadsnämndens tillsyn och provtagning enligt strålskyddslagen samt att timtaxan (timavgiften) vid tillämpningen av taxan ska vara 951 kronor per timme kontrolltid.

4 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (9) 10. Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelslagstiftningen, Miljö Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om ny taxa för offentlig kontroll och registrering inom livsmedelsområdet enligt bifogat förslag till taxa. Denna taxa träder i kraft den 14 december Bestämmelsen om timavgiften i 5 första stycket ska dock börja tillämpas från och med den 1 januari I ärenden där timavgift enligt 5 ska debiteras tillämpas istället till och med den 31 december 2019 tidigare beslutad timavgift (949 kr). Detsamma gäller ärenden som rör registreringar som inkommer till nämnden under denna period. 11. Svar på remiss, Kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalys, Miljö Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt och överlämnar det till Kalmar Brandkår som svar på remissen Risk- och sårbarhetsanalys. 12. Svar på remiss, Larm- och skyddspolicy, Miljö Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt och överlämnar det till Kalmar Brandkår som svar på remissen Larm- och skyddspolicy. 13. Svar på remiss, Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030, Miljö Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Föredragande: Marie Jönson, samhällsbyggnadskontoret Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på vatten- och miljönämndens förslag till handlingsplan

5 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (9) för fossilbränslefri kommun Hastighetsplaner Flygplatsområdet i Kalmar kommun Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att införa nya hastighetsbegränsningar i Flygplatsområdet i Kalmar kommun enligt kartbilaga. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig bakom ställningstaganden om fysiska åtgärder enligt samhällsbyggnadskontorets förslag. 15. Genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Föredragande: Mikael Kalin, samhällsbyggnadskontoret Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att införa genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen enligt samhällsbyggnadskontorets förslag samt ger kontoret i uppdrag att se över vägvisningen för tung trafik från hamnen mot väg Lokal föreskrift om tättbebyggt område Kalmar stad Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta de nya gränserna för tättbebyggt område Kalmar stad enligt samhällsbyggnadskontorets föreslagna gränser. 17. Bygglovsbeslut för ändrad användning från skola till kontor, Falken 3 ( ) Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Föredragande: Mikael Kaiser, samhällsbyggnadskontoret Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beviljar bygglov för ändrad

6 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (9) användning från skoländamål till kontorsändamål med stöd av 9 kap. 31c plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Samhällsbyggnadsnämnden anser att ändringen innebär en sådan annan användning av området som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Med stöd av 10 kap. 23 PBL lämnar samhällsbyggnadsnämnden startbesked så att godkända åtgärder får påbörjas. Samhällsbyggnadsnämnden godtar byggherrens förslag till kontrollansvarig: Jonas Persson. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att avgiften för bygglovet är kronor i enlighet med taxa antagen av kommunfullmäktige med senaste revidering antagen av kommunfullmäktige Bygglovsbeslut för tidsbegränsat lov för utökning av biluppställningsyta till och med , Hagbygärde 2:2 ( ) Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beviljar tidsbegränsat bygglov för parkering med stöd av 9 kap. 33 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bygglovget gäller i 10 år från att detta beslut vinner laga kraft. Marken ska därefter vara återställd. Samhällsbyggnadsnämnden lämnar startbesked med stöd av 10 kap. 23 PBL så att godkända åtgärder får påbörjas. Samhällsbyggnadsnämnden godtar byggherrens förslag till kontrollansvarig: Jonas Persson. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att avgiften för bygglovet är 5000 kronor i enlighet med taxa antagen av kommunfullmäktige med senaste revidering antagen av kommunfullmäktige

7 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (9) 19. Skaftnäs 1:1, strandskyddsdispens för enbostadshus, Miljö Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Strandskyddsdispens beviljas inte för nybyggnad av enbostadshus. Särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 c miljöbalken saknas. 20. Delegeringsbestämmelser samhällsbyggnadsnämnden, förordnande för kommundirektören avseende personuppgiftsbiträdesavtal Beslutsnivå: Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att kommundirektören Annette Andersson tillsvidare förordnas att för samhällsbyggnadsnämnden teckna nämndgemensamma personuppgiftsbiträdesavtal.

8 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (9) Delegationsbeslut Anmälan av delegationsbeslut bygglovenheten, Anmälan av delegationsbeslut bostadsanpassningsärenden, Anmälan av delegationsbeslut verksamhetsområde miljö, Anmälan av delegationsbeslut trafik/parkering, Anmälan avslutade förrättningar lantmäterimyndigheten, Anmälningsärenden Ljungby 16:236, nybyggnad fackverksmast, länsstyrelsens beslut, avslår begäran om syn/avslår överklagandena, Rev 1:56, ev olovlig åtgärd, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås, Tallhagen 2:13, nybyggnad av flerbostadshus, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås, Lejonet 10, byggsanktionsavgift, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås, Kungsfågeln 2, fasadändring av flerbostadshus, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås, Verktygsmakaren 1, nybyggnad av flerbostadshus och komplementbyggnader, mark- och miljööverdomstolens protokoll, avvisar nämndens överklagande/ej prövningstillstånd, Jublet 1, nybyggnad av flerbostadshus, mark- och miljööverdomstolens protokoll, ej prövningstillstånd, Publiken 1 och Fredriksskans 1, nybyggnad av flera flerbostadshus och förskola, mark- och miljööverdomstolens protokoll, ej prövningstillstånd, , 1430, 1431 och Tallhagen 2:13, nybyggnad av flerbostadshus, mark- och miljödomstolens dom, överklagandet avslås, Detaljplan för fastigheten Rinkaby 6:46 m.fl. Södra staden (etapp 2), mark- och miljödomstolens dom, överklagandena avslås, Ängö 2:7, bygglov flytbrygga, mark- och miljödomstolens dom, överklagandet avslås, Detaljplan för del av Sandås 2:7 m fl Tegelviken, laga kraft Detaljplan för Harby 17:38, verksamhetsområde Trekanten, beslut om start av detaljplan Detaljplan för Vedgårdsholmen 15 Baronens västra del, hotell och bostäder, Kvarnholmen, beslut om start av detaljplan Detaljplan för Vedgårdsholmen 15 Baronens östra del (Hamnkrogen), Kvarnholmen, beslut om start av detaljplan Detaljplan för Jungmannen 8 och 9 på Barlastholmen, beslut om start av detaljplan

9 Samhällsbyggnadsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (9) Kalmar kommuns tillgänglighetsråd, kallelse till sammanträde 3 oktober Integrationsrådet, sammanträdesprotokoll

10 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Hamdi Pllavci SBN 2019/ Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag om att förbättra skyltningen om förbud för motorfordon i Kalmar city Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget gällande större och tydligare förbudsmärken på Kvarnholmen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Förslagsställaren har genom ett medborgarförslag skrivit till samhällsbyggnadskontoret där han efterfrågar större och tydligare förbudsmärken då han dagligen ser fordonstrafik som kör förbi förbudsskyltar. Detta har han uppmärksammat på Västra och Östra Sjögatan men även på Fiskaregatan. På Varvsholmen mellan kajen och slipen önskar han att vägmärket Förbud mot trafik med fordon byts ut mot Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II. Yttrande Kalmar är känd som en välbevarad och vacker stad, där en av de främsta tillgångarna är dess byggnader, såväl gamla som nya. De vackra kalmaritiska trähusen och de mäktiga karolinska stenhusen står tillsammans med vackra byggnader från vår tid, detta har Kalmar redan från 1900-talets början varit känt för. Kalmars besökare kommer för att se staden, inte vägmärken i överstorlek som går emot krav från Trafikverkets författningssamling (VVFS) och rekommendationer från SKL och Trafikverkets handbok vägar och gators utformning (VGU). Samhällsbyggnadskontoret Planering och bygg Tel hamdi.pllavci@kalmar.se

11 SBN 2019/ (2) I Trafikverkets föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar (VVFS 2008:272) finns regler för hur vägmärken ska användas, dessa har getts ut i syfte att få en enhetlig användning och utformning av förbudsmärken över landet vid olika vägtyper och vägutformningar. Storleken på de vägmärken som finns runt om på Kvarnholmen följer Trafikverkets regler och är noga avvägda med hänsyn till landskap, stadsbild, topografi, vegetation och skala. Vägens eller gatans arkitektur förmedlar bl.a genom sin sträckning, sitt läge eller skala information till trafikanten. Den helhet som väg- och gatumiljöns fysiska innehåll förmedlar byggs upp av delar som består av mer än skyltar och vägmärken. Cykelställ, kantstenar, beläggning och vägsektionen i sig är samtliga symbolbärare som tillsammans skapar helheter och markerar var man befinner sig och vilken uppmärksamhet situationen kräver. Vägmärkets primära krav: Synlighet Läsbarhet Systematik Logik Inte större än nödvändigt Systemkrav: Skylta inte mer än nödvändigt Skapa kontinuitet Var konsekvent Skapa sammanhang Samhällsbyggnadskontoret bör och ska vidarebefordra skrivelsen gällande punkt ett och två till Polismyndigheten, då trafikregelbrott ska hanteras av myndigheten. Punkt 1 och 2 - Att man dagligen ser bilar som kör emot och förbi förbudsmärken tyder med största sannolikhet på att fordonsförare har bristande hänsyn till gällande trafikregler. Alla regelbrott som sker i trafiken ska hanteras av Polismyndigheten då de är det organ som har mandat i frågan. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att vägmärken på Kvarnholmen följer primär- och systemkrav varför inga ändringar ska göras. Punkt 3 - Vilken reglering som ska ske på kajen styrs av detaljplanen 0880K- P01/06 och kan således inte ändras till förslagställarens förslag - Kajen och området mellan byggnad och slipen blir allmänt gångstråk. Hamdi Pllavci Samordnare/ Trafiktekniker

12

13 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Björn Strimfors SBN 2019/0889 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag om anläggande av skogsträdgård, Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om anläggande av skogsträdgård. Medborgarförslaget ska härmed anses besvarat. Bakgrund Förslagsställaren föreslår att Kalmar kommun anlägger en skogsträdgård, som en demonstrationsanläggning för att inspirera och ge kunskap och stöd till privatpersoner, kommunens invånare och besökare att själva anlägga skogsträdgårdar. Förslagsställaren lyfter fram att en skogsträdgård har flera nyttiga funktioner för hållbarhet. Den gynnar biologisk mångfald, växtligheten binder kol i själva växterna och ner i marken och bidrar dessutom till matförsörjningen. Förslagställaren föreslår också att en anläggning skall placeras centralt, vara tydligt skyltad och ha en presentation på kommunens hemsida. Det ska finnas ett häfte med ritning och information om växter, skötselråd samt var växterna kan inhandlas. Yttrande Holma Skogsträdgård, Höör är ett exempel på en befintlig skogsträdgård, som drivs av en ideell förening. Deras definition av skogsträdgård är: en skogsträdgård är ett odlingssystem som imiterar naturliga skogsekosystem som lundar och skogsbryn. I likhet med dessa ekosystem har skogsträdgården flera skikt. På samma plats odlas träd, buskar, örtartade växter och klätterväxter. Skillnaden mot de naturliga ekosystemen är att en skogsträdgård är designad för att möta de behov som finns på platsen. Oftast innehåller skogsträdgårdar växter som kan förse människan med mat, kryddor, medicinalväxter och fiberväxter mm. Målet med skogsträdgården är att skapa ett odlingssystem i samklang med naturen som kan sköta sig själv och inte behöver så mycket Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

14 SBN 2019/ (2) resurser utifrån. Ett annat exempel är Puttmyra Skogsträdgård, ett privat initiativ, som är belägen ett par kilometer utanför Stjärnsund i Hedemora kommun, södra Dalarna. Idéerna bakom en skogsträdgård kan sägas falla in i kommunens arbete med ekologisk hållbarhet. Som ett led i det arbetet jobbar Kalmar kommun idag med att öka befintliga grönytors biologiska mångfald, t.ex. genom att sköta tidigare klippta gräsytor som slåtterängar. Ängarnas blomrikedom gynnar insekts- och djurlivet. Vid planering och anläggning av nya grönytor arbetar kommunen också aktivt för att effektivisera skötselinsatser och tillföra ekologiska värden rätt grönyta på rätt plats. Vidare pågår för närvarande en översyn av koloniträdgårdar för att de ska kunna skötas på ett bättre sätt, ha bra placeringar och ge fler möjligheter att få odlingslotter. Ambitionen är att fler invånare ska kunna odla sina egna grönsaker. Dessa projekt ska utvärderas. En utvärdering ger vägledning och är en viktig grund för fortsatta projekt inom området för hållbarhet för våra gröna ytor. Att starta en skogsträdgård kräver kunskap, resurser och en bra plats. Här saknar Kalmar kommun idag kunskap och resurser för att anlägga och driva en skogsträdgård. Holma Skogsträdgård och Puttmyra Skogsträdgård är två exempel som drivs som ideell förening och i privat regi. Holma Skogsträdgård startade med stöd från Jordbruksverket. En väg för fortsatt arbete med skogsträdgård är att via föreningar eller organisationer undersöka intresse, kunskap och ev möjligheter till bidrag för anläggande av skogsträdgård på kommunal mark. Svaret på medborgarförslaget har handlagts tillsammans med Anders Linder, landskapsarkitekt på kommunledningskontorets projekt- och byggenhet. Björn Strimfors Stadsarkitekt samhällsbyggnadskontoret Bilaga: Medborgarförslag

15

16 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén SBN 2019/0960 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag om restaurering av strandäng vid Munkholmen, miljö Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Förslaget går ut på att strandängen vid den så kallade Munkholmen sydväst om Kalmar slott ska restaureras och att en informationstavla med information om skötseln och ängens naturvärden ska sättas upp. Tomas Burén Miljöhandläggare Bilaga: Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

17 Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén Miljö Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: MEDBORGARFÖRLAG, om restaurering av strandäng vid Munkholmen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Förslaget går ut på att strandängen vid den så kallade Munkholmen sydväst om Kalmar slott ska restaureras och att en informationstavla med information om skötseln och ängens naturvärden ska sättas upp. Det aktuella området markeras med pil. Verksamhetsområde Miljö Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

18 Miljö (2) Yttrande Kalmar kommun jobbar aktivt med att anpassa skötseln av gräsytor för att gynna biologisk mångfald. Försök med ängsslåtter och bortforsling av höet har inletts på några ytor och ambitionen är att utöka med fler ytor. Vi ser även över klippningsfrekvensen på andra gräsytor för att gynna blommande växter och därmed pollinerande insekter. Informationsskyltar kommer att sättas upp på några ställen. Arbetet görs i samarbete mellan serviceförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret. De ytor vi arbetar med är i första hand relativt torra och magra ytor som redan är ganska artrika och där man bara behöver ändra den löpande skötseln. Det är betydligt svårare att restaurera eller nyanlägga ängsmark på näringsrik mark där några få högvuxna arter dominerar. Man behöver då byta ut det översta jordlaget, alternativt slå av och forsla bort hö under lång tid för att på sikt magra ut marken. Vid Munkholmen finns ganska artrika ytor, främst längs vägarna. Dessa bör få en anpassad skötsel, antingen slåtter och bortforsling av hö på sensommaren eller klippning vid ett par tillfällen per säsong närmast gångstråken. Ytorna som sköts aktivt kan gärna öka. Den centrala ytan på Munkholmen har högvuxen och näringsgynnad vegetation med till exempel mycket hundkäx. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att det är svårt att restaurera den ytan. Det är inte fel att slå ytan en eller två gånger per år, vilket har gjorts när den har använts till evenemang, men det skulle ta lång tid eller krävas stora insatser för att få den typ av artrik vegetation som vore önskvärd. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är därför att det är bättre att satsa skötsel- och informationsinsatserna på ytor som har bättre förutsättningar. Tomas Burén miljöhandläggare

19 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Wendell SBN 2019/0561 Samhällsbyggnadsnämnden Revidering av de lokala ordningsföreskrifterna för Kalmar kommun gällande ambulerande försäljning Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att skicka nedanstående förlag på remiss till polisen. Bakgrund I de lokala ordningsföreskrifterna för Kalmar kommun återfinns bestämmelser om hur den allmänna ordningen i kommunen skall upprätthållas. Föreskrifterna har sin grund i ordningslagen. Föreskrifterna reviderades senast den 24 april I de lokala ordningsföreskrifterna finns bestämmelser som riktar sig mot ambulerande försäljning ( 11). I de nuvarande föreskrifterna som skärptes i april 2017 krävs polismyndighetens tillstånd för ambulerande försäljning i områdena kring Fredriksskans och vidare söderut i områdena öster om Systraströmmen, vidare genom Stadsparken, Kalmarsundsparken och ner till badet vid Långviken. Inför beslutet om revideringen 2017 fanns förslag om att förbjuda ambulerande försäljning på Kvarnholmen med undantag av fem platser där ambulerande försäljning skulle kunna ske med polistillstånd. Efter remissrunda togs detta förslag bort och ordningsstadgan för ambulerande försäljning på Kvarnholmen förändrades inte. Kritiken från näringen i stadskärnan gällande ordningen kring främst den ambulerande bärförsäljningen har fortsatt. Under 2018 genomfördes därför utökade kontroller av att den ambulerande försäljningen följer de villkor som anges i tillstånden från polisen. Det har visat dig att det är mer regel än undantag att försäljarna inte följer villkoren. Vid flera tillfällen har polisen kontaktats och varit ute och tillrättavisat. Åtgärderna har hjälpt för stunden, Samhällsbyggnadskontoret Stab Adress, Besök Tel vx Fax johan.wendell@kalmar.se

20 SBN 2019/ (2) men ganska snart har otillåten ambulerande försäljning som inte följer villkoren återkommit. De ordningsproblem som varit vanligt förekommande är kvarlämnande av sopor, lämnande av bord och annan utrustning över natten, större försäljningsbord än tillåtet i villkoret och felaktig placering av försäljningsplats (nära korsning) m.m. Som nämnts har tidigare försök med att införa ett generellt förbud mot ambulerande försäljning dygnet runt på Kvarnholmen inte varit framkomliga. I dialog med Kalmar City och med företrädare för polisen, har en idé växt fram som innebär att ambulerande försäljning föreslås att förbjudas på de tider då vi vet att ordningsproblem förekommer. Förslaget innebär att ambulerande försäljning skulle vara förbjuden med hänvisning till ordningsproblem alla dagar mellan 09:00-19:00 på Kvarnholmen (enligt bilaga 4 till den lokala ordningsstadgan). De försäljare som haft ambulerande försäljning inom detta område hänvisas till Stortorget och den ordinarie torghandeln. Kalmar City har vid styrelsemöte beslutat att föreslå kommunen att genomföra en sådan förändring. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige beslutar att ändra första stycket i 11 i de lokala ordningsföreskrifterna för Kalmar kommun till För ambulerande försäljning på offentlig plats inom områdena markerade i bilaga 2 och 3 krävs polismyndighetens tillstånd. Inom områden markerade i bilaga 4 är ambulerande försäljning förbjuden mellan 09:00-19:00. Övrig tid krävs polismyndighetens tillstånd Johan Wendell Förvaltningschef Bilaga: Kartbilaga

21 Bilaga 4 Inom markerat område är ambulerande försäljning förbjuden mellan klockan 09:00-19:00. Övriga tider krävs polismyndighetens tillstånd för ambulerande försäljning

22 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Wendell SBN 2019/ Samhällsbyggnadsnämnden Uppdatering av ansvarsfördelning mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar förslag på uppdaterad ansvarsfördelning mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden. Bakgrund Servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden har i sina reglementen att nämnderna tillsammans skall ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. Detta gjordes första gången hösten 2016 och respektive nämnd fattade beslut om ansvarsfördelningen våren En tjänstepersonsgrupp bestående av representanter från de båda förvaltningarna har under våren 2019 arbetat fram ett förslag på uppdatering av ansvarsfördelningen. Johan Wendell Förvaltningschef Bilaga: Ansvarsfördelning mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden, rev Samhällsbyggnadskontoret Tel vx Fax johan.w endell@kalmar.se

23 Handläggare Datum rev Ansvarsfördelning mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden Ur samhällsbyggnadsnämndens reglemente: I nämndens uppgifter ingår att ansvara för hur gator, vägar, parker och övriga allmänna platser ska planeras och utformas ansvara för kommunens trafikplanering samt frågor om parkering och trafiksäkerhet fullgöra de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor ansvara för kommunens uppgifter enligt lagen om flyttning av fordon upplåta samt meddela kommunens villkor för tillstånd att ta i anspråk allmän plats Ur servicenämndens reglemente: I nämndens uppgifter ingår att ansvara för förvaltning, dvs. drift och underhåll samt administration, av o kommunens hus och byggnader med tillhörande tomtmark, o inom- och utomhusanläggningar för idrott o allmänna platser som till exempel gator och vägar, gång- och cykelvägar, torg, broar, parker, lekplatser, kommunala naturreservat, naturparker och andra grönytor, småbåtshamnar, friluftsbad, naturisbanor, fiskevård, motionsspår, vandringsleder, m.m. o parkeringsanläggningar o kommunens skogar, vattenområden, koloniträdgårdar och odlingslotter o kommunens egna anläggningar för energiproduktion o kommunens belysningsanläggning ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom o utförande vid ny-, om- och tillbyggnader av gator, vägar, parker och övriga allmänna platser Servicenämnden skall ansvara för förvaltning, dvs. drift och underhåll samt administration och samhällsbyggnadsnämnden skall ansvara för planering och utformning. Adress Box 611, Kalmar Tel vx

24 2 (9) Undantag för detta är områdena vägmärken, trafikanordningar och trafiksignaler där istället samhällsbyggnadsnämnden har ansvaret även för drift, underhålla och administration. Med anledning av bl.a. detta finns ett gränssnitt som behöver specificeras och exemplifieras. Uppgiften finns beskriven i respektive nämnds reglemente: Ur servicenämndens reglemente (motsvarande finns i samhällsbyggnadsnämndens reglemente) Nämnden ska nära samarbeta med samhällsbyggnadsnämnden och nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning Not om trafiknämnd, väghållare och väghållningsmyndighet I reglementena används inte begreppen trafiknämnd, väghållare eller väghållningsmyndighet. Den vedertagna definitionen av väghållare är den som ansvarar för att bygga och underhålla vägarna. Eftersom kommunfullmäktige i reglementena valt att utse kommunstyrelsen till att bygga vägarna, samhällsbyggnadsnämnden till att utforma dem och servicenämnden till att underhålla dem så kan vi inte benämna en nämnd som väghållare. Dock är alla de uppgifter och ansvar som i olika lagar, författningar och handböcker är beskrivna för dessa begrepp fördelade mellan nämnderna i denna ansvarsfördelning. Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan Exemplet lekplatsen Byte av lekplatsutrustning mot ny med samma funktion och utseende Genomföra besiktningar och genomföra underhåll X X för att vidmakthålla funktion på lekplatserna Besikta befintliga lekplatser X X Beslut om ny lekplatsutrustning vid drift och underhåll där den uttjänta gått ur sortiment och ingen motsvarande finns att tillgå (driftbudget eller investeringsbudget) X Planera nya lekplatser, förändrad funktion eller eventuell avveckling av befintliga lekplatser inom årliga park Planera nya lekplatser, förändrad funktion eller eventuell avveckling av befintliga lekplatser som en äskning X X Exemplet hundlatrin Skötsel av hundlatriner X X Hantera ett förslag som inkommer om önskemål om uppsättning av ytterligare en hundlatrin X X X X Parkrådet Parkrådet Parkrådet

25 3 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan Exemplet räcken som markerar parkeringsplatser Byte av uttjänst räcke på samma plats och med samma funktion Uppkommet behov av ändrad dimensionering/design av räcken på parkeringsplats X Exemplet soffor på allmän plats mark Renovering av soffa eller utbyte av uttjänst soffa till soffa med samma utseende X X Beslut om utformning vid byte av soffa som X Parkrådet utgått ur sortiment Behov av underhåll av hela eller stora delar av X Parkrådet ett soffmöblemang på allmän plats mark där översyn av utseende är lämpligt Beslut om flytt av soffa till ny plats X Parkrådet Exemplet utplantering av sommarblommor Skötsel av utplanterade sommarblommor X X Planering och utformning av sommarblommor X X Parkrådet Planering av kärl för utplantering av sommarblommor X Parkrådet X X X Exemplet träd och trädplantering Skötsel av träd på allmän plats mark X X Trädinventering/besiktning X X Beslut att ta ner föråldrat träd och planering för ersättning X Trädplan X X Exemplet julbelysning Skötsel av julbelysning X X Framtagande och beslut om utformning av julbelysning X Parkrådet Parkrådet

26 4 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan Exemplet belysning Byte av enstaka trasiga belysningspunkter X X Ta fram underhållsplan för belysningsanläggningarna X X Beslut om utformning vid byte av flera belysningspunkter i en anläggning X Belysningsrådet Utformning av ny belysningsanläggning X Belysningsrådet Exemplet dagvattenbrunnar Skötsel av dagvattenbrunnar X X Beslut om flytt av dagvattenbrunn p.g.a. uppkommet behov i samband med exempelvis beläggningsunderhåll X X Exemplet trafikräkning och Din fart Planera trafikräkning X X Utföra trafikräkning X X Planering av Din fart X X Sätta ut Din fart : X X Upplåtelse av allmän plats mark Administrera upplåtelsen (inkl fakturera) X X Samordna upplåtelser internt i kommunen X X Beställa kommuninterna tjänster i samband med upplåtelsen (evenemanget/ eventet) X X Utföra åtgärder kring upplåtelsen på beställning X från SBN Uthyrning av avstängningsmaterial inkl. fakturering X X X Parkering Tömma parkeringsautomater X X Felsöka och reparera parkeringsautomater X X Ta emot kundklagomål kring parkeringsautoma- X X

27 5 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan ter Ev återbetalningar av parkeringsavgifter X X Ansvar för och hantera avtal kopplat till p- X X automater (f.n. Cale) Ansvara för och hantera avtal kopplat till mynttransport X X Ansvar för och hantera avtal kopplat till SMSparkering X X (f.n. Mobill) Omvärldsbevaka och ev. beslut om införande av X X nya betalsätt Ansvara för och hantera avtal med parkeringsövervakning X X (styrning av ue) Hantera frågor kopplat till p-anmärkningar X X Felsökning/reparation av p-ledningssystem X X Ny omfattning eller funktion i p-ledningssystem, X X Planering och beslut om ändring av parkeringsautomater i samband med ombyggnad, nybyggnad mm X Vinterväghållning av parkeringar X X Barmarksrenhållning av parkeringar X X Åtgärdande av potthål på parkering X X Reparation av påkört avbärarräcke X X Broar A-jourhållning och ansvar för underhållsplan för X X broar (Batman) Vinterväghållning av broar X X Barmarksrenhållning av broar X X Åtgärdande av potthål på broar X X X Vita vägmarkeringar Drift och underhåll av befintliga linjemarkeringar X Planering och utformning av nya eller ändrade X X X

28 6 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan linjemarkeringar Områden där samhällsbyggnadsnämnden har ansvaret för både drift, underhåll, planering och utformning: Vägmärken X X Trafikanordningar X X Trafiksignaler X X Kajer och skoningar Underhållsplan X Utreds Enklare reparationer X X Övriga områden kopplat till begreppet väghållare Bygga nya vägar och övrig infrastruktur Kommunstyrelsen POB Ansvara för drift och underhåll, med undantag av vägmärken, trafikanordningar och trafiksignaler, inklusive att upprätta och besluta om erforderliga underhållsnivåer som exempelvis målbeskrivning för vinterväghållning. X X Ansvara för drift och underhåll av vägmärken, trafikanordningar och trafiksignaler inklusive att upprätta och besluta om erforderliga underhållsnivåer. Ansvara för utformningsplanering och besluta om utformning (design) vid all ombyggnation och nybyggnation Utfärda föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka enligt Trafikförordningen (1998:1276) Kap (väghållarbeslut) X X X X X X

29 7 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan Underteckna handlingar för kommunens räkning vid eventuellt övertagande av huvudmannaskap/väghållaransvar för väg Kommunstyrelsen Förhandla och ta fram handlingar inför eventuellt övertagande av huvudmannaskap/väghållaransvar. X X X Besikta väg inför eventuellt övertagande av huvudmannaskap/väghållaransvar X X X X Hantera/åtgärda felanmälningar på grop i vägar X X Hantera/åtgärda felanmälningar/önskemål om fartssänkande åtgärder Ta emot och ansvara för skadeståndsanspråk, synpunkter och medborgarförslag kopplat till drift och underhåll av vägar och gc Ta emot och ansvara för skadeståndsanspråk, synpunkter och medborgarförslag koppat till trafiksäkerhet, trafikplanering och utformning av trafikanläggningar, samt drift och underhåll av vägmärken, trafikanordningar, och trafiksignaler. Besluta om att ta bort, sätta upp nya eller förändra anordningar och tecken för anvisning för trafiken enligt Vägmärkesförordning (2007:90) Reparation och underhåll av anordningar och tecken för anvisning för trafiken enligt Vägmärkesförordning (2007:90) Besluta om anvisning för Arbeten inom allmän platsmark (grävtillstånd) Godkännande av TA-plan inklusive kontroll av efterlevnad. X X X X X X X X X X X X X X Övrigt

30 8 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan Beredning av Lokala ordningsföreskrifter X X Båtplatser - uppläggningsplatser Isättning/upptagning av bojar, inklusive ev. X X reparation Fakturera småbåtsplatser och uppläggningsplatser X X Ändring av bojtyp X X Önskemål/behov av ny småbåtsbrygga eller X X muddring kopplat till befintlig småbåtshamn Omdisponering av platser på småbåtsbrygga X X Omdisponering eller ändring av uppläggningsplatser X X i befintligt uppläggningsområde Önskemål/behov av ny vågbrytare vid befintlig X X småbåtshamn Besluta om villkor för småbåtsplatser och uppläggningsplatser X (remiss till SBN) X Föreslå (besluta) fullmäktige om taxor för båtoch uppläggningsplatser X X Badplatser Isättning och upptagning av badstegar mm X X Reparation av badbryggor X X Önskemål/behov av ny badbrygga X X Motionsspår Reparation av belysning mm X X Önskemål/behov av nytt motionsspår eller avveckling av motionsspår X X Naturisbanor Spolning av naturisbanor X X Planering/beslut om naturisbanor X X

31 9 (9) Område Ansvarig nämnd Utförs av SBN SN SBK SF Annan Skog Skogsbruksplan X (remiss till SBN) X Odlingslotter Drift inkl. fakturering av odlingslotter X X Villkor för odlingslotter X (remiss till SBN) X Planering av ev. nya odlingslotter/områden X X Torghandel Drift, underhåll, planering inklusive fakturering X X Byggarkiv (infrastruktur) Ansvara för och arkivera bygghandlingar Kommunstyrelsen POB

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning SBN 2019/0888 Samhällsbyggnadsnämnden Dataskyddsombud för samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden utser Pierre Sävenmark, kommunledningskontoret, som dataskyddsombud för samhällsbyggnadsnämnden. Bakgrund Den 25 maj 2018 ersattes den svenska personuppgiftslagen av Europeiska unionens dataskyddsförordning. Förordningen syftar till att inom unionen likställa skyddet av individers personliga integritet vid behandling av personuppgifter. Dataskyddsförordningen kräver att alla offentliga myndigheter så som kommuner, landsting och regioner utser ett dataskyddsombud. De nya reglerna började gälla den 25 maj 2018 och ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser. Samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för behandling av de personuppgifter som sker inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde (personuppgiftsansvarig). Sedan den 25 maj 2018 har Sara Svensson, kommunledningskontoret, haft uppdraget som dataskyddsombud för samhällsbyggnadsnämnden och Kalmar kommuns övriga nämnder och styrelser. Hon har nu fått uppdraget informationssäkerhetssamordnare och Pierre Sävenmark har anställts för att ansvara för dataskyddsfrågorna. Johan Wendell förvaltningschef samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

33 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingeborg Nikkanen SBN 2019/0003 Samhällsbyggnadsnämnden Delegationsordning samhällsbyggnadsnämnden 2019, ändring inom livsmedelsenheten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar ny delegationsordning för livsmedelsområdet anpassat till nya kontrollförordningen (EU) 2017/625 enligt samhällsbyggnadskontorets förslag. Bakgrund Den 14 december 2019 träder EU:s nya kontrollförordning (EU) 2017/625 i kraft. Då nuvarande delegationsordning hänvisar till utgående lagstiftning krävs en anpassning av delegationsordningen till den nya kontrollförordningen. Ändringen ska träda i kraft den 14 december och till dess ska nuvarande fastställda delegationsordning gälla. Samhällsbyggnadskontoret har antagit en organisationsstruktur för miljöverksamheten där livsmedelsenheten och miljö- och hälsoskyddsenheten ingår. Livsmedelsenheten har permanentat en enhetschef. Med anledning av detta har vissa områden delegerats till enhetschef livsmedel från verksamhetschef miljö. Ingeborg Nikkanen Enhetschef, livsmedel Bilaga: Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

34 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingeborg Nikkanen Miljö Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Ändring av delegationsordning inom livsmedelsenheten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar ny delegationsordning för livsmedelsområdet anpassat till nya kontrollförordningen (EU) 2017/625 enligt samhällsbyggnadskontorets förslag. Bakgrund Den 14 december 2019 träder EU:s nya kontrollförordning (EU) 2017/625 i kraft. Då nuvarande delegationsordning hänvisar till utgående lagstiftning krävs en anpassning av delegationsordningen till den nya kontrollförordningen. Ändringen ska träda i kraft den 14 december och till dess ska nuvarande fastställda delegationsordning gälla. Samhällsbyggnadskontoret har antagit en organisationsstruktur för miljöverksamheten där livsmedelsenheten och miljö- och hälsoskyddsenheten ingår. Livsmedelsenheten har permanentat en enhetschef. Med anledning av detta har vissa områden delegerats till enhetschef livsmedel från verksamhetschef miljö. Ingeborg Nikkanen Enhetschef Livsmedel Verksamhetsområde Miljö Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

35 Miljö (5) Samhällsbyggnadskontorets förslag till ny delegationsordning för livsmedelsområdet P. Livsmedelslag Bilaga 1 Ärende Livsmedelslagen (2006:804) (LL) Delegat Lagrum Kommentar 1. Beslut att meddela förelägganden och Handläggare 22 LL förbud utan vite som behövs för efterlevnaden av livsmedelslagen, lagen om animaliska biprodukter och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagarna, de EU och EG bestämmelser som kompletteras av lagen samt de beslut som meddelats med stöd EU och EG-bestämmelserna. 2. Beslut att förena föreläggande och förbud med (fast) vite upp till kr för respektive adressat i varje enskilt ärende Besluta att förena föreläggande och förbud med (fast) vite över kr men högst kr för respektive adressat i varje enskilt ärende Enhetschef livsmedel 23 LL Viteslagen (1985:206) 3. Besluta att förena föreläggande eller förbud med löpande vite om högst kr per överträdelse eller om kr per månad som föreläggandet eller förbudet inte åtlyds Beslut avseende registrering av livsmedelsanläggning 4. Besluta att ta hand om en vara samt om förutsättningar för det föreligger att låta förstöra varan på ägarens bekostnad, om varans värde kan antas understiga kronor Besluta att, om det inte finns särskilda skäl för något annat, på ägarens bekostnad låta förstöra vara eller varor som omfattas av ett förbud enligt föreskrifter meddelade med stöd av 6 6 LL 6. Besluta att förordna att ett beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas Enhetschef livsmedel 23 LL 4 Viteslagen (1985:206) Handläggare 24 första och andra styckena LL, 34 LF Handläggare 24 tredje stycket LL, 34 LF Handläggare 33 LL

36 Miljö (5) 7. Besluta om rättelse på egen bekostnad Handläggare 26 LL om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EU eller EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av EU eller EG-bestämmelserna. Åtgärderna från de behöriga myndigheternas sida och sanktioner 8. Besluta om att varor ska behandlas, att Enhetschef F 2017/625 märkning ändras, eller att korrigerande livsmedel Art c information ska förmedlas till konsumenterna 9. Besluta om att begränsa eller förbjuda att varor släpps ut på marknaden, förflyttas, förs in i unionen eller exporteras samt förbjuda att de återsänds till den avsändande medlemsstaten eller beordra att de återsänds till den avsändande medlemsstaten 10. Besluta att aktören ska öka egenkontrollernas frekvens 11. Besluta att varor dras tillbaka, återkallas, bortskaffas och destrueras, och i tillämpliga fall tillåta att varorna används för andra ändamål än de som de ursprungligen var avsedda för. 12. Besluta att hela eller delar av den berörda aktörens företag, eller dess anläggningar, installationer eller andra lokaler, isoleras eller stängs under en lämplig tidsperiod,. 13. Besluta att beordra att hela eller delar av den berörda aktörens verksamhet och, i förekommande fall, de webbplatser som aktören driver eller använder, läggs ner under en lämplig tidsperiod 14. Besluta om sanktionsavgift inom nämndens kontrollområde. a, handläggare b, Enhetschef livsmedel F 2017/625 Art d Handläggare F 2017/625 Art e a, handläggare F 2017/625 Art g b, Enhetschef livsmedel Enhetschef livsmedel Enhetschef livsmedel Enhetschef livsmedel F 2017/625 Art h F 2017/625 Art i 30 c LL och 39 a 39 i LF Handläggare om varan värde antas understiga kr. Enhetschef livsmedel om varans värde kan antas uppgå till kr eller högre. Handläggare om varan värde antas understiga kr. Enhetschef livsmedel om varans värde kan antas uppgå till kr eller högre. Livsmedelsförordningen (2006:813) (LF) 15. Besluta om skyldighet för den som är sysselsatt med livsmedelsverksamhet Enhetschef livsmedel 8 LF

37 Miljö (5) att genomgå läkarundersökning om det behövs av livsmedelshygieniska skäl Förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter (FAOKL) 16. Besluta om risk- och erfarenhetsklassificering av livsmedelsföretag samt om årlig kontrollavgift Besluta om avgift för registrering. Handläggare 3-6 FAOKL Kommunens taxa Handläggare FAOKL 17. Besluta om att sätta ned eller efterskänka avgiften Enhetschef livsmedel 11 FAOKL Kommunens taxa 18. Besluta om avgift för uppföljande kontroll och utredning av klagomål som föranleds av bristande efterlevnad av regelverket Handläggare Art c och art. 83 p / FAOKL 19. Besluta om avgift för importkontroll Handläggare Förordning 2006: eller motsvarande bestämmelser som gäller efter den 14 december Beslut om ersättning för kontrollmyndighetens kostnader som uppkommer till följd av åtgärder i samband med omhändertagande av vara enligt 24 livsmedelslagen. Lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter (LFAB) 21. Beslut att meddela förelägganden och förbud utan vite som behövs för efterlevnaden av lagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, de EU och EG -bestämmelser som kompletteras av lagen samt de beslut som meddelats med stöd EU och EG bestämmelserna Enhetschef livsmedel 34 LF Handläggare 23 LFAB 12 FFAB 22. Beslut att förena föreläggande och förbud med (fast) vite upp till kr för respektive adressat i varje enskilt ärende Besluta att förena föreläggande och förbud med (fast) vite över kr men högst kr för respektive adressat i varje enskilt ärende Enhetschef livsmedel 24 LFAB Viteslagen

38 Miljö (5) 23. Besluta att förena föreläggande eller förbud med löpande vite om högst kr per överträdelse eller med kr per månad som föreläggandet eller förbudet inte åtlyds 24. Besluta att ta hand om en vara samt om förutsättningar för det föreligger att låta förstöra varan på ägarens bekostnad, om varans värde kan antas understiga kronor 25. Besluta om sanktionsavgift ska betalas av den som påbörjar en verksamhet som är registreringspliktig utan att någon anmälan om registrering har gjorts, eller brister när det gäller att uppfylla krav på journalföring eller annan dokumentation. 26. Besluta att förordna att ett beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas Enhetschef livsmedel Enhetschef livsmedel Enhetschef livsmedel Enhetschef livsmedel 24 LFAB Viteslagen 25 LFAB 30 a LFAB 33 LFAB Förordning (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter 27. Besluta om risk- och erfarenhetsklassificering av foderföretagare och företa- Kommunens taxa Handläggare 3-6 FAOKF gare som befattar sig med animaliska biprodukter samt beslut om årlig kontrollavgift 28. Besluta om att sätta ned eller efterskänka avgiften Enhetschef livsmedel 11 Kommunens taxa 29. Besluta om avgift för uppföljande kontroll och utredning av klagomål som föranleds av bristande efterlevnad av regelverket. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2005:10) Handläggare 1 Art 79 2 c och art 83 p / FAOKL 30. Besluta om fastställande av program Handläggare 12 SLVFS för faroanalys enligt 2 c samt undersökningsprogram och dess paramet- LIVFS 2017:2 2001:30, omtryck rar, provtagningspunkter och frekvensen av normal respektive utvidgad undersökning.

39 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristine Bergius SBN 2019/0950 Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för samhällsbyggnadsnämndens tillsyn enligt strålskyddslagen (2018:396), Miljö Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar redovisat förslag till taxa för samhällsbyggnadsnämndens tillsyn och provtagning enligt strålskyddslagen samt att timtaxan (timavgiften) vid tillämpningen av taxan ska vara 951 kronor per timme kontrolltid. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden har sedan 2008 en taxa för tillsyn enligt strålskyddslagen (1988:220). Den 1 juni 2018 trädde en ny strålskyddslag (2018:396) med förordning och nya föreskrifter i kraft. Den nya lagen, förordningen och föreskrifterna genomför tillsammans EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom). Sedan tidigare har samhällsbyggnadsnämnden tillsynsansvaret enligt den gamla strålskyddslagen för solarieverksamheter i kommunen. De största ändringarna i taxan är att kontrollköp på solarier tillkommer och även tillsyn av radon som tidigare ingick i miljöbalkslagstiftningen. På grund av nya lagstiftningshänvisningar samt ändringarna i lagen behöver taxan ändras. Kristine Bergius Hälsoskyddsinspektör Bilaga: Taxa enligt strålskyddslagen Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

40 SBN 2019/ (2)

41 Taxa för Samhällsbyggnadsnämndens tillsyn enligt strålskyddslagen (2018:396) Meddelad med stöd av 10 kap. 4 strålskyddslagen (2018:396), 8 kap. 14 strålskyddsförordningen (2018:506) och 19 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Samhällsbyggnadsnämndens kostnader för anmälningar och tillsyn enligt strålskyddslagen, strålskyddsförordningen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 2 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 951 kr (år 2020) per hel timme handläggningstid. Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att reglera den i denna taxa antagna timtaxan med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år Avgiftsskyldig 3 Avgiftsskyldig är den som a) bedriver verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten och som omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om anmälningsplikt, eller b) är fastighetsägare till en bostad eller lokal som allmänheten har tillträde till och som omfattas av skyldigheten att optimera strålskyddet i fråga om radon. Avgifter 4 Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd, och 2. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 5 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat och inte kräver utredning. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av Samhällsbyggnadsnämnden eller överinstans överklagas. Verksamhetsområde Miljö Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

42 2 (2) 3. Upprättande av ansökan om utdömande av vite. 6 För anmälan av ny verksamhet samt tillsynsbesök av befintlig verksamhet uttas timavgift enligt nedan: 1-2 solbäddar 3 timmar 3-5 solbäddar 4 timmar 6-9 solbäddar 5 timmar 10 solbäddar och fler 6 timmar 7 Utöver timavgiften i 6 ska Samhällsbyggnadsnämnden ersättas för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover till följd av tillsynen, samt för sådana kontrollköp vid kosmetiskt solarium som tillsynsmyndigheten får göra enligt 8 kap. 5 strålskyddslagen. 8 I avgiften för ett tillsynsbesök innefattas förberedelser, inspektion, efterarbete (rapportskrivning samt meddelande av råd och förelägganden) samt en uppföljande inspektion för kontroll av efterlevanden av meddelande råd och föreläggande. Krävs ytterligare tillsyn debiteras timtaxa. 9 För Samhällsbyggnadsnämndens övriga tillsynsverksamhet utgår timtaxa. 10 Beslut om avgift enligt denna taxa fattas av Samhällsbyggnadsnämnden. 11 Om det finns särskilda skäl får Samhällsbyggnadsnämnden - med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter - sätta ned eller efterskänka avgiften. Verkställighetsfrågor m.m. 12 Av 10 kap. 3 strålskyddslagen framgår att beslut enligt den lagen ska gälla omedelbart om inte annat bestäms. 13 Enligt 10 kap. 2 strålskyddslagen överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos allmän förvaltningsdomstol. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att denna taxa träder i kraft månadsskiftet efter det Kommunfullmäktiges beslut har vunnit laga kraft.

43 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingeborg Nikkanen SBN 2019/0949 Samhällsbyggnadsnämnden Taxebestämmelser för offentlig kontroll inom livsmedelslagstiftningen, Miljö Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om ny taxa för offentlig kontroll och registrering inom livsmedelsområdet enligt bifogat förslag till taxa. Denna taxa träder i kraft den 14 december Bestämmelsen om timavgiften i 5 första stycket ska dock börja tillämpas från och med den 1 januari I ärenden där timavgift enligt 5 ska debiteras tillämpas istället till och med den 31 december 2019 tidigare beslutad timavgift (949 kr). Detsamma gäller ärenden som rör registreringar som inkommer till nämnden under denna period. Bakgrund Den 14 december 2019 träder EU:s nya kontrollförordning (EU) 2017/625 i kraft. Den ersätter då den idag gällande kontrollförordningen (EG) 882/2004. Detta innebär att de fastställda kommunala dokument som gäller livsmedelstaxor behöver ändras då de innehåller hänvisningar till den utgående kontrollförordningen (EG) 882/2004. Ingeborg Nikkanen Enhetschef Livsmedel Bilaga: Taxa för kommunens offentliga kontroll av livsmedel Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

44 Taxebestämmelser för offentlig kontroll inom livsmedelslagstiftningen Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Kalmar kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt EU:s bestämmelser inom livsmedelsområdet, livsmedelslagen (2006:804) samt de författningar, inklusive förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter, som meddelats med stöd av denna lagstiftning. Enligt 3 livsmedelslagen jämställs med livsmedel 1. vatten, från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den punkt där det tappas ur kran till konsument,¹ och 2. snus och tuggtobak. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. registrering av anläggning 3. årlig offentlig kontroll 4. uppföljande kontroll som inte var planerad 5. utredning av klagomål 6. exportkontroll och utfärdande av exportintyg 7. importkontroll 8. offentlig kontroll i övrigt ¹ Där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/20 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av att beslut enligt livsmedels- och foderlagstiftningen överklagas. 4 Beslut om avgift eller nedsättning av avgift i enskilda fall fattas av samhällsbyggnadsnämnden efter handläggning. ¹ Där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/20 Timavgift 5 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 974 kronor per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som fastställts för en anläggning eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. Verksamhetsområde Miljö Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

45 2 (4) Med kontrolltid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och övrig offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för registrering 6 Den som anmäler en livsmedelsanläggning för registrering ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Årlig kontrollavgift 7 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid samhällsbyggnadsnämnden tilldelat eller beslutat för anläggningen och beräknas på det sätt som anges i bilaga 1. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden (timmar) multipliceras med timavgiften. 8 Om en tillämpning av 7 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 9 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje helt kalenderår. För det kalenderår registrering skett faktureras den årliga kontrollavgiften i efterskott och beräknas som timavgift enligt 5 och i förekommande fall enligt 15. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Om anläggningen placeras i en annan avgiftsklass eller annars tilldelas en annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det år som verksamheten visat nämnden att verksamheten upphört.

46 3 (4) 10 Den årliga kontrollavgiften ska betalas av den som äger eller innehar livsmedelsanläggningen (livsmedelsföretagaren) vid kalenderårets början. Avgift för uppföljande kontroll och utredning av klagomål 11 Livsmedelsföretagare ska för offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad och som har blivit nödvändig efter det att bristande efterlevnad upptäckts under en offentlig kontroll, och utförs för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av denna bristande efterlevnad eller för att verifiera att korrigerande åtgärder har vidtagits, betala en avgift för nämndens nedlagda kontrolltid enligt 5 och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Detsamma gäller för offentlig kontroll som föranleds av ett klagomål som leder till att bristande efterlevnad hos livsmedelsföretagaren kan bekräftas. Höjning eller nedsättning av avgift 12 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en verksamhets art, omfattning, tillsynsbehov eller övriga omständigheter, får samhällsbyggnadsnämnden i ett enskilt ärende besluta ändra avgiften enligt denna taxa. Avgift exportkontroll 13 Livsmedelsföretagare ska utöver sådan kontrollavgift som avses i 7 betala avgift till samhällsbyggnadsnämnden för sådan särskild offentlig kontroll, inklusive utfärdande av exportintyg, som föranleds av införselbestämmelser i tredje land. Avgiften ska motsvara den faktiska kontrolltid som nämnden nedlagt i ärendet, beräknat enligt 5. Avgift importkontroll 14 Importör eller dennes ombud ska, utöver sådan kontrollavgift som avses i 7, betala avgift till samhällsbyggnadsnämnden för sådan särskild importkontroll som följer av förordningen (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från ett tredje land och de EU-bestämmelser som förordningen kompletterar. Avgiften ska motsvara den faktiska kontrolltid som nämnden nedlagt i ärendet, beräknat enligt 5, och nämndens faktiska kostnader för provtagning och analys av prover.

47 4 (4) 15 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Kalmar kommun genom dess samhällsbyggnadsnämnd. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller faktura. Överklaganden Nämndens beslut om avgift överklagas till länsstyrelsen. Ikraftträdande Denna taxa träder i kraft den 14 december Bestämmelsen om timavgiften i 5 första stycket ska dock börja tillämpas från och med den 1 januari I ärenden där timavgift enligt 5 ska debiteras tillämpas istället till och med den 31 december 2019 tidigare beslutad timavgift (949 kr). Detsamma gäller ärenden som rör registreringar som inkommer till nämnden under denna period.

48

49 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Suni SBN 2019/0890 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss, Kommunövergripande Riskoch sårbarhetsanalys, Miljö Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt och överlämnar det till Kalmar Brandkår som svar på remissen Risk- och sårbarhetsanalys. Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kravställer att kommuner har en fastställd risk- och sårbarhetsanalys för varje mandatperiod enligt MSBFS 2015:5. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara fastställd och överlämnad till länsstyrelsen senast den 31 oktober under mandatperiodens första år. Kalmar kommuns risk- och sårbarhetsanalys består för mandatperioden av tre delar, ett publikt huvuddokument (med förenklade beskrivningar av sårbarheter och kritiska beroenden) och två säkerhetsskyddsklassificerade bilagor där den första bilagan beskriver samma som i den publika delen med en tillagd matris som visar de kommunövergripande riskerna samt vilka kritiska beroenden, sårbarheter och bedömd förmåga som är kopplade till respektive riskscenario. Den andra bilagan består enbart av en kort presentation av varje samhällsviktig förvaltning, bolag och förbund samt alla risker kopplade till varje enskild samhällsviktig verksamhet. Bilagorna är i nuläget bedömda som konfidentiella. Yttrande Samhällsbyggnadskontoret har varit representerat i samband med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen. Denna analys är en kartläggning av hur risker och sårbarheter i kommunen har identifierats och det är således kommungemensamma risker som tas upp. Samhällsbyggnadskontoret har två olika förslag på skrivning i risk- och sårbarhetsanalysen. Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

50 SBN 2019/ (2) Samhällsbyggnadskontorets förstahandsyttrande innebär att den här texten på sid 29: Vissa objekt/verksamheter utgör en uppenbar risk för andra objekt som ligger i dess närhet. Konsekvenserna av en eventuell olycka här skulle medföra stor påverkan på omgivningen. För att reducera konsekvenserna av en eventuell olycka finns rekommenderade riskavstånd som bör följas i samband med fysisk planering. Genom riskhänsyn i den fysiska planeringen kan sannolikheten för och konsekvenserna av olyckor minimeras för människor som bor eller vistas i riskkällans närområde. Det behövs en kombination av flera riskreducerande åtgärder för att uppnå acceptabel risknivå. För att minska konsekvenserna av en eventuell olycka bör den fysiska planeringen ta hänsyn till lokalisering och skyddsav-stånd. Med lokalisering avses att känslig bebyggelse bör lokaliseras till mark som lig-ger utanför riskområden. Eller så bör riskfyllda verksamheter lokaliseras med hänsyn till den risk som de utgör för sin omgivning. Denna verksamhet inne-fattar då även transporter med farligt gods. Med skyddsavstånd menas att i skadebegränsande syfte lämna avstånd mellan riskkällor och skyddsvärda objekt. bör ändras/reduceras till: Genom riskhänsyn i den fysiska planeringen kan sannolikheten och konsekvenserna av olyckor minimeras för människor som bor eller vistas inom ett visst område. Det kan behövas en kombination av flera åtgärder för att uppnå acceptabel risknivå för det ändamål som planeras eller bebyggs. För att minska riskerna bör den fysiska planeringen bland annat ta hänsyn till lokalisering, skyddsavstånd, utformning av byggnadsverk och vilka andra riskreducerandeåtgärder som kan behövas för de ändamål som planeras. Den här texten på sid 31, bör tas bort eftersom syftet behandlas redan i den inledande texten och skulle innebära ett tvingande som inte ska föregå eller styra en planprövning. För att begränsa konsekvenserna av en eventuell olycka vid bensinstationer, farligt godsleder eller järnväg bör Kalmar kommun i sin fysiska planering rätta sig efter ovan nämnda rekommendationer. Samhällsbyggnadskontorets andrahandsyttrande innebär att följande stycke på sidan 30 ska se ut som följer: För att begränsa konsekvenserna av en eventuell olycka vid bensinstationer, farligt godsleder eller järnväg bör Kalmar kommun i sin fysiska planering rätta sig efter ovan nämnda rekommendationer. Om inte så är möjligt bör riskreducerande åtgärder vidtas så att acceptal risknivå uppnås. Mikael Suni Livsmedelsinspektör Bilaga: Kalmar kommuns Risk- och sårbarhetsanalys , remissutgåva.

51 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2019/0704 Kommunstyrelsens arbetsutskott Risk- och sårbarhetsanalys - beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka Risk- och sårbarhetsanalys (utom bilagor) på remiss till samtliga kommunala nämnder och bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund med begäran om synpunkter senast den 30 september Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kravställer att kommuner har en fastställd risk- och sårbarhetsanalys för varje mandatperiod enligt MSBFS 2015:5. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara fastställd och överlämnad till Länsstyrelsen senast den 31 oktober under mandatperiodens första år. Kalmar kommuns risk- och sårbarhetsanalys består för mandatperioden av tre delar, ett publikt huvuddokument (med förenklade beskrivningar av sårbarheter och kritiska beroenden) och två säkerhetsskyddsklassificerade bilagor där den första bilagan beskriver samma som i den publika delen med en tillagd matris som visar de kommunövergripande riskerna samt vilka kritiska beroenden, sårbarheter och bedömd förmåga som är kopplade till respektive riskscenario. Den andra bilagan består enbart av en kort presentation av varje samhällsviktig förvaltning, bolag och förbund samt alla risker kopplade till varje enskild samhällsviktig verksamhet. Bilagorna är i nuläget bedömda som konfidentiella. Peo Carlsson säkerhetssamordnare Bilaga Risk- och sårbarhetsanalys Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

52 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Peo Carlsson 2019-xx-xx 1 (42) Kalmar kommuns Risk- och sårbarhetsanalys Remissutgåva

53 Innehåll Bakgrund, syfte och sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Avgränsningar... 6 Säkerhetsskydd och sekretess... 6 Vald metod... 6 Sammanfattning... 6 Definitioner och lagstiftning... 8 Styrande lagar Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 10 Säkerhetsskyddslag (2018:585) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor MSB föreskrifter om kommuners Risk- och sårbarhetsanalyser 11 Sevesolagstiftningen Lag (2006:263) om transport av farligt gods Plan och bygglagen (1987:10) Förebyggande arbete Kalmar kommuns säkerhetsarbete Räddningstjänst Brottsförebyggande arbete och Folkhälsofrågor Samverkan Kalmar kommun och Polismyndigheten POSOM - Psykiskt Och Socialt Omhändertagande Oljeberedskap Säkerhet i och vid vatten Försäkringsarbetet Skydd för egendom Olycksfall Trafikskador Skada vid tjänsteresa Övrigt Trafiksäkerhet Fallolyckor Beskrivning av Kalmar kommun Allmänt Kommunens geografiska utveckling Kommunikationer Befolkningsutvecklingen...20 Arbetsmarknad och näringsliv Sociala faktorer, välfärd och trygghet Turism Klimatförändringar Byggnadsminnen...22 Kalmar kommuns organisation...23 Beskrivning av metod...24 ROSA-metoden...24 Kartläggning av skyddsvärda objekt och samhällsviktig verksamhet.24 Framtagande av risk- och sårbarhetsanalys...25 Inventering...26 Publika lokaler och publika områden...26 Tillfälliga arrangemang...26 Sida 2 av 42

54 Vårdanläggningar och vårdboende...27 Seveso- och 2:4 anläggningar...27 Vatten & avlopp...27 Farligt gods...28 Uppställningsplats för fordon med farligt gods Fartygstrafik Flygtrafik Järnvägstrafik Riskavstånd Teknisk försörjning (el & tele)...30 El Tele Fjärrvärme Identifierade kritiska beroenden...32 Samhällsviktig verksamhet utan inbördes ordning...32 Beskrivning av kritiska beroenden kopplade till samhällsviktig verksamhet...32 Identifierade och analyserade risker...34 Grovanalys...34 Scenario beskrivningar...35 Epidemi/pandemiutbrott Naturkatastrof, t.ex. storm, översvämning m.m Störningar av IT-miljön Hot och våld mot personal eller förtroendevalda Förorenad/sabotage/störning vattentäkt Kemikalieutsläpp/farligt gods i centrala Kalmar Trafikolycka med stort skadeutfall Långvarigt bortfall av el, vatten och/eller telefoni Brand i publika lokaler/särskilt boende Exempel på identifierade risker och sårbarheter...40 Behov av åtgärder Övergripande åtgärder Det fortsatta säkerhetsarbetet...42 Sida 3 av 42

55 Sida 4 av 42 Bakgrund, syfte och sammanfattning Bakgrund Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Det huvudsakliga syftet är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga bör ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra allvarliga händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser då kännedom om vad som kan inträffa ökar möjligheten att bygga upp en god krishanteringsförmåga. Det är även viktigt att invånarna får en uppfattning om kommunens risker och sårbarheter då de enligt lagen om skydd mot olyckor har ett utökat ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom tydlig information om risker och sårbarheter ökar riskmedvetenheten och därmed förmågan att hantera en krissituation. De hot och risker som vårt samhälle utsätts för ändras ständigt. Det historiskt traditionella krigshotet med risk för invasion har förändrats och istället står nu nya hot i fokus. En del av dessa är nya i den meningen att händelser som inträffar idag får allvarligare konsekvenser än tidigare, vilket beror på samhällets uppbyggnad. Dagens infrastruktur, exempelvis el och tele, ger stora vinster för samhället i stort och fungerar normalt säkert. Problemet är beroendet av denna infrastruktur. Om driften inte fungerar medför det stora konsekvenser för samhället. Ett annat problem är att allt mer farligt gods hanteras på vägar och i hamnar. Anledningen till detta är att vårt teknologiska samhälle har ökat sitt beroende av den sortens produkter. En olycka med farligt gods inblandat kan få stora konsekvenser för människor och miljö. Den ökande teknologin, befolknings- och värdekoncentrationen kan medföra att förhållandevis små olyckor ger upphov till stora och dyrbara konsekvenser som även kräver människoliv. Konsekvenserna kan begränsas genom en större riskmedvetenhet vid planering och beslutsfattande. Ett sätt för kommunen att öka riskmedvetenheten är att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Genom Risk- och sårbarhetsanalysen ges Kalmar kommun möjligheten att i förväg lokalisera risker inom det geografiska området samt göra en bedömning av kommunens sårbarheter. Under den föregående mandatperioden blev Sverige påverkat av stora flyktingströmmar från företrädesvis Mellan Östern och Nordafrika. Detta gör att den demografiska bilden av Sverige, och därmed Kalmar, ser annorlunda ut idag jämfört med för fyra år sedan. Under föregående mandatperiod började islamistiska grupper genomföra terrordåd i Europa, Sverige är inget undantag. Ett flertal länder föll offer för Självmordsbombare, dödsskjutningar och annat oprovocerat våld. Säkerhetspolisen har i sin prognos för 2019 fastställt att terrorhotet mot Sverige från

56 Sida 5 av 42 islamistiskt motiverad terrorism bedöms utgöra ett förhöjt hot, d.v.s. klass 3 på den 5-gradiga skalan 1 Terrorhotet mot Sverige från våldsbejakande vänster- och högerextremism bedöms utgöra inget hot respektive ett lågt hot, d.v.s. klass 1 och 2 på den 5- gradiga skalan 2 Det som avsevärt skiljer den islamistiska miljön från vänster- och högerextremister är motiven till påverkan. Medan islamister i större utsträckning är benägna till attentatsbrott så försöker den autonoma miljön och vit-makt miljön att genom våld, hot och trakasserier påverka vårt demokratiska styrelseskick 3. Syfte Det övergripande syftet med denna publika risk- och sårbarhetsanalys är att kartlägga Kalmar kommuns pågående säkerhetsarbete samt visa hur vi identifierar kommunens risker och sårbarheter. Analysen skall utgöra ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och de kommunala handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor. Analysens viktigaste syften är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. I viss mån ge underlag för information till kommuninvånare och anställda. Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet. Stödja den fysiska planeringen. Utveckla förmågan att förbereda kommunen på att hantera oväntade och väntade påfrestningar. Uppfylla gällande lagstiftning. En del risker berör samhällsviktig verksamhet och andra inte. Vad som definieras som samhällsviktig verksamhet 4 följer MSB:s riktlinjer. Man skulle kunna säga att om Kalmar slott skulle brinna ner utan personskador så skulle det vara tråkigt men inte på något sätt samhällsviktigt. Men eftersom slottet i sig utgör en viktig beståndsdel av Kalmars värde är det ändå grund för en riskbedömning. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen kan flertalet konkreta åtgärdsförslag identifieras. Åtgärdsförslagen för enskilda risker återfinns inte i detta dokument utan tas fram separat av den verksamhet det berör. Det kan vara exempelvis ett kommunalt handlingsprogram eller en plan för nödvattenförsörjning. 1 NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Helårsbedömning sammanfattning 2 NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Helårsbedömning sammanfattning 3 SÄPO årsrapport 2018 s.59 4 Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

57 Sida 6 av 42 Avgränsningar Avgränsningen i analysarbetet innebär att i första hand inventera risker och sårbarheter som kan leda till räddningsinsats och/eller till en extraordinär händelse. Klimatanpassning och hållbarhetsfrågor behandlas i Kalmar kommuns översiktsplan. Specifika risker för en verksamhet ska finnas i respektive förvaltnings, bolags eller förbunds verksamhetsdokument. Detta dokument tar bara upp kommungemensamma risker. Metoder och principer är dock desamma för förvaltningarna och bolagen. Säkerhetsskydd och sekretess Risk- och sårbarhetsanalysen beskriver kommunen ur ett känsligt perspektiv. En del uppgifter är därför inte att betrakta som offentliga. I sin helhet faller Risk- och sårbarhetsanalysernas bilagor 1 och 2 under Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 kap. 2, 18 kap. 8 och 18 kap. 13 Risk- och sårbarhetsanalysen (denna handling) är en öppen handling utan sekretessmarkering Vald metod Arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar kommuns geografiska område och för Kalmar kommun som organisation är ett systematiskt arbete som sker i etapper. Förhoppningen med att arbeta systematiskt är att öka riskmedvetenheten i kommunens verksamheter samt att säkerhetsfrågor får ett tillräckligt stort fokus. Alla samhällsviktiga verksamheter är och har varit delaktiga i framtagandet av denna analys. Då analysen ska kunna presenteras ur säkerhetsskyddsperspektiv finns olika utgåvor för att passa olika målgrupper. Varje samhällsviktig verksamhet hanterar sin analys. Sammanfattning Sedan 2007 har Brandkåren i Kalmar Kommun lett och genomfört arbetet med att skapa en risk- och sårbarhetsanalys. Underlaget till denna har tagits fram i samråd med förvaltningar, bolag, myndigheter, organisationer och näringsliv. Risk- och sårbarhetsanalys är en del i Kalmar Kommuns förebyggande säkerhetsarbete och syftar till att kartlägga pågående säkerhetsarbete samt att identifiera kommunens risker och sårbarheter. Den ska dessutom utgöra underlag för kommunens plan för hantering av extra ordinära händelser enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och för de kommunala handlingsprogrammen enligt lagen(2003:778) om skydd mot olyckor. I detta dokument redogörs för identifierade risker och skyddsvärda objekt i kommunen. Längre fram i dokumentet finns identifierade risker som på intet sätt är någon komplett förteckning över samtliga risker som finns i Kalmar kommun. Däremot bidrar kunskapen om vad som kan inträffa i kommunen till att höja riskmedvetenheten. Det är även viktigt att invånarna, i de fall där det är

58 Sida 7 av 42 tillämpligt, får en uppfattning om kommunens risker och sårbarheter 5. Detta då de enligt lagen om skydd mot olyckor har ett utökat ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom uttrycklig information om risker och sårbarheter ökar riskmedvetenheten och därmed förmågan att klara av en krissituation. I analysen presenteras även en översikt över de faktiska förhållandena i Kalmar kommun ur bland annat geografisk, demografiskt och social synvinkel. Utifrån denna beskrivning presenteras en helhetsbild över kommunen och de nuvarande förhållandena här. Därefter följer en beskrivning av det förebyggande säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunen inom en lång rad områden. Till en del av de kategorier som presenteras här återfinns i det nästkommande kapitlet statistik över de områden som det varit möjligt att få fram statistik över. Analysen avslutas med övergripande slutsatser och en redogörelse för det fortsatta säkerhetsarbetet i Kalmar kommun. Här ges även konkreta förslag på de områden som bör prioriteras i kommunens fortsatta säkerhetsarbete. I slutsatserna betonas vikten och behovet av tydliga riktlinjer, utbildningar och övningar. Säkerhetsfrågorna måste integreras mer i den kommunala verksamheten. Säkerhetsaspekterna måste vidare göras till en naturlig del i den fysiska planeringen, kommunens verksamheter måste bli bra på att samarbeta kring gemensamma säkerhets- och riskfrågor och kommunikationen till medborgarna när det gäller säkerhet måste bli bättre. Det är även viktigt att större fokus läggs vid utvecklingen av samverkan med andra aktörer i samhället, både från den privata och från den offentliga sektorn. Detta för att öka förmågan att hantera krissituationer på ett handlingskraftigt och effektivt sätt. I det fortsatta säkerhetsarbetet är det bland annat viktigt att riktlinjer för välkända scenarier tas fram på kommunlednings-, förvaltnings- och bolagsnivå samt att krisorganisationer på olika nivåer fortsätter att övas kontinuerligt. Säkerhetsskydd har fått ett tydligare fokus i och med den nya lagstiftningen och vi behöver, som en del av totalförsvaret, förbereda kommunen på uppgifter under höjd beredskap. Uppdateringar för risk- och sårbarhetsanalys Kalmar kommuns risk- och sårbarhetsanalys ska utgöra underlag för arbetet med kommunens handlingsprogram för olycksförebyggandeverksamhet och räddningstjänst samt plan för hantering av extraordinära händelser. Enligt föreskrifterna, MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser, ska analysen uppdateras under mandatperiodens första år och rapporteras till Länsstyrelsen i september under följande tre år. 5 Avser publik utgåva av Risk- och sårbarhetsanalys

59 Sida 8 av 42 Definitioner och lagstiftning Definitioner Extraordinär händelse En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget. 6 Farliga ämnen Farliga ämnen är ämnen som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom vid en olycka. Konsekvens Resultatet av en olycka. Beskriver skador på människor, miljö, egendom och verksamhet uttryckt i kvalitativa eller kvantitativa termer. Nedanstående bedömningsmall har använts i arbetet med den här risk- och sårbarhetsanalysen Ekonomi <0,1 milj kr 0,1-1 milj kr 1-5 milj kr 5-20 milj kr >20 milj kr Hälsa Miljö Övergående lindriga obehag Ingen sanering, liten utbredning. Enstaka skadade, varaktiga obehag Enkel sanering, liten utbredning. Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enkel sanering, stor utbredning. Enstaka döda och flera svårt skadade Svår sanering, liten utbredning Flera döda och tiotals svårt skadade Svår sanering, stor utbredning Kris Med kris avses en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning eller vår hälsa och frihet. 8 Olycka En plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller på människors handlande eller underlåtenhet att handla, t.ex. bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Risk Med risk avses sannolikheten för att en händelse skall inträffa samt de konsekvenser som följer av händelsen. Sannolikhet är ett mått på hur ofta eller hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Risk blir produkten av både sannolikheten och konsekvensen. 6 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 7 Davidsson, Göran m.fl. (2003), Handbok för riskanalys. 8 Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten finns inte längre utan dessa myndigheter slog ihop till ett och heter numera Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.

60 Sida 9 av 42 Risk = Sannolikhet * Konsekvens En stor risk kan vara en händelse som inte inträffar särskilt ofta men har en stor konsekvens, t.ex. fartygsolycka. En stor risk kan även vara en händelse som inte ger några katastrofala konsekvenser men som inträffar relativt ofta, t ex trafikolycka eller brand i byggnad. Riskobjekt Ett riskobjekt är ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen negativt vid en olycka. Ett exempel på ett riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där det transporteras mycket farliga ämnen. Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys är en process där risker, hot och sårbarheter identifieras och analyseras utifrån dess sannolikhet och konsekvens. Räddningsinsats En räddningsinsats är en insats som kommunen eller staten enligt lag är skyldig att genomföra vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Skyldigheterna föreligger endast om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sannolikhet Ett mått på möjligheten att en viss händelse ska inträffa. Nedanstående mall för sannolikhet har använts i arbetet med den här risk- och sårbarhetsanalysen. 9 Sannolikhet < 1 gång 1 gång per 1 gång per 1 gång per > 1 gång per år per 1000 år år år 1-10 år Skyddsvärt objekt Ett skyddsvärt objekt är ett objekt som påverkas negativt av en olycka genom sin närhet till ett riskobjekt. Ett exempel på skyddsvärt objekt är ett äldreboende i närheten av en farlig industri. Sårbarhet Uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, individ m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer Davidsson, Göran mfl (2003), Handbok för riskanalys.

61 Sida 10 av 42 Styrande lagar Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Denna lag reglerar kommuners och landstings organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid. I kommuner och landsting ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser, dvs. en krisledningsnämnd. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Därigenom uppnås också en grundläggande förmåga för civilt försvar. Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommuner respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån denna ska kommuner och landsting varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. I lagen redogörs även för kommunens geografiska områdesansvar samt för den fredstida krishanteringen. Här avses ett samordnings- och samverkansansvar genom vilket kommunen ska verka för samordning av den krishantering som olika lokala aktörer i samhället står för. Detta innebär att vid extraordinära händelser ska kommunen verka för att samordna olika lokala aktörers krishanteringsåtgärder samt informationen till allmänheten. Områdesansvaret innefattar härigenom åtgärder såväl före, under och efter en krissituation. Däremot övertar kommunen inte ansvaret från andra aktörer utan syftet är att säkerställa att krishanteringen på lokal nivå sker samordnat och effektivt. Säkerhetsskyddslag (2018:585) Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Kalmar kommun ska under mandatperioden ta fram en säkerhetsskyddsanalys och en säkerhetsskyddsplan. Syftet med analysen är att tydliggöra vad som behöver skyddas, mot vad det behöver skyddas och hur vi ska skydda detta. Säkerhetsskyddsplanen kommer att tydliggöra hur vi ska göra det som krävs för att skydda våra intressen och tillgångar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor innebär bland annat att kommunen varje mandatperiod ska fastställa ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett för den operativa räddningstjänsten. Det olycksförebyggande handlingsprogrammet ska innehålla följande: Kommunens mål för verksamheten formulerat i lokala verksamhetsmål. Kommunens risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad, hur den planeras samt hur den ska bedrivas. Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser samt vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. 10 Hallin, Per-Olof mfl (2004), Kommunal sårbarhetsanalys

62 Sida 11 av 42 Handlingsprogrammet är kommunens styrdokument för arbetet med skydd mot olyckor. Arbetet förutsätter en bred samverkan inom kommunen som organisation men också med lokala organisationer, näringslivet samt statliga myndigheter. Syftet är att samordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadehjälpande verksamhet samt att åstadkomma en samsyn i frågan om säkerhet och trygghet i kommunen. 11 Lagen anger ett tydligare ansvar för anläggningar med verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Exempelvis är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom, samt att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Länsstyrelsen ska, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som omfattas av ägarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter enligt 2 kap Dessa anläggningar benämns därför som 2:4 anläggningar. MSB föreskrifter om kommuners Risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:5 reglerar innehåll och utformning av kommunens Risk- och sårbarhetsanalys. Föreskriften ligger även till grund för tillsyn och uppföljning. Sevesolagstiftningen Sevesolagen, som i stor utsträckning bygger på lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, införlivar Seveso II-direktivet i den svenska lagstiftningen. Lagen har fått sitt namn efter den italienska staden Seveso i vilken det 1976 inträffade en allvarlig kemikalieolycka. Lag (2006:263) om transport av farligt gods I denna lagstiftning regleras hur farligt gods ska transporteras, vilka förpackningskrav, krav på fordonskonstruktion, förarutbildning, skyltning av fordon och samlastning av olika ämnen som avsändare och transportörer av farligt gods måste följa. Vid transport skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas som fodras för att hindra eller motverka att det farliga godset orsakar skador på människor, djur, egendom och i miljön. Transportmedel och andra transportanordningar ska vara av sådan beskaffenhet att de står emot påkänningar vid transport. Plan och bygglagen (1987:10) Plan- och bygglagen ger möjlighet för kommuner att vid ny bebyggelse planera för att minska riskerna och för att vidta åtgärder för att öka skyddet i närheten av befintliga riskobjekt. Det handlar om att lokalisera bebyggelse till mark utanför riskområden, att skapa avstånd till verksamheter som kan vara riskfyllda eller att utforma byggnader med hänsyn till risker Riskhantering i översiktplaner: En vägledning för kommuner och länsstyrelser Förordning 2003: Banverket, Säkra järnvägstransporter av farligt gods

63 Sida 12 av 42 Förebyggande arbete Kalmar kommuns säkerhetsarbete Kalmar kommun har en övergripande och samordnande säkerhetsenhet på Brandkåren. Enheten svarar för att kommunen har tillräcklig beredskap för att hantera kriser, säkerhetsskyddslagen samt delar av kommunens uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. Enheten svarar även för det skydd som avser de kommunala verksamheterna för både chefer och medarbetare genom stöd och implementering av rutiner. Till exempel arbetar säkerhetsenheten med att utbilda och öva kommunens krisorganisation, ta fram risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner. Arbetet sker systematiskt i nära samarbete med kommunens förvaltningar/ bolag och förbund. Enheten ingår även i flera länsövergripande nätverk. Ett exempel är Området. Där deltar bl.a. polis, landsting, försvaret, näringslivet samt länets övriga kommuner. Området utvecklar en förebyggande samverkan tillsammans med centrala myndigheter, frivilliga organisationer och övriga lokala aktörer. Ett annat exempel är exsam som består av länets säkerhetssamordnare och utvecklar en tvärsektoriell samverkan i länet. Räddningstjänst Kalmar Brandkår har tre stora huvuduppgifter, vilka är följande: Förebyggande uppgifter, förhindra branden och olyckans uppkomst. Utbildning i brandsäkerhet för kommunen, företag och skolor. Operativt arbete vilket innebär att skydda människoliv, egendom och miljö. Systematiskt brandskyddsarbete Enligt lagen om skydd mot olyckor ansvarar fastighetsägare för det systematiska brandskyddsarbetet, SBA. Detta innebär att fastighetsägare behöver inventera och lägga upp fasta rutiner, genomföra kontroller samt regelbundet rapportera till tillsynsmyndigheten. Systematiskt brandskyddsarbete innebär att anläggningens/byggnadens ägare och nyttjanderättshavare aktivt arbetar med brandskyddet. Syftet är att ägare/nyttjanderättshavare ska kunna hantera brandskyddet samt arbeta för att förebygga bränder. Tanken är att systematiskt brandskyddsarbete ska vara ett kontinuerligt arbete som följer byggnaden, verksamheten och dess förändring Räddningstjänsten,

64 Sida 13 av 42 Brottsförebyggande arbete och Folkhälsofrågor Kalmar kommun har ett aktivt brottsförebyggande råd, BRÅ. Arbetet bedrivs tillsammans med gymnasieförbundet och polisen. Representanter från olika delar av kommunens verksamheter och till viss del från näringslivet deltar i arbetet Det innebär att man: Arbetar utifrån de problem och förutsättningar som finns inom respektive område Tar fram konkreta handlingsplaner med utgångspunkt från de visioner, mål och lokala förutsättningar som finns Redovisar verksamheten för kommunstyrelsen en gång om året Tillvaratar de kunskaper som finns inom kommunens förvaltningar, övriga myndigheter och föreningslivet Uppdraget innebär att BRÅ med hjälp av ett detaljerat kunskapsunderlag ska stödja och förbättra pågående arbete, initiera nytt, ta tillvara människors engagemang, erfarenheter och idéer, ett samarbete i ett brett perspektiv som leder till åtgärder såväl på kort som på lång sikt. BRÅ:s uppgifter Fungera som kontaktpunkt för olika lokala myndigheter, enskilda, organisationer och företag som vill delta i ett brottsförebyggande arbete Verka opinionsbildande och sprida kunskap om frågor som rör brottsförebyggande och trygghet, samt de insatser som vidtas i detta syfte Ta initiativ till att bilda nätverk och arbetsgrupper utifrån enskilda frågor som behöver belysas och samordnas Vara ett forum dig invånare kan vända sig med idéer om förbättringar för ett tryggare område och att stimulera invånarnas delaktighet och engagemang för dessa frågor Lyfta fram och prioritera frågor inom det brottsförebyggande arbetet och sprida kunskap genom att ordna utbildningar och seminarium Stödja och initiera att olika studier görs, ex trygghetsmätningar Utbilda ett lokalt nätverk för att skapa en gemensam bas för olika åtgärder och formulera mål för arbetet Följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas Som stöd för rådets arbete finns förvaltningscheferna i de kommunala verksamheterna samt polisområdeschefen. Samverkan Kalmar kommun och Polismyndigheten Utöver BRÅ har kommunen en tät samverkan med Polismyndighetens lokalpolisområde. Detta genomförs genom möten mellan polisen, socialtjänsten och räddningstjänsten. Syftet är att i god tid upptäcka var en samverkande polis och kommun behöver sätta in resurser.

65 Sida 14 av 42 POSOM - Psykiskt Och Socialt Omhändertagande I Kalmar kommun finns en beredskap för psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM med representanter för kommunen, polisen, sjukvården och kyrkan. Målet med verksamheten är att ta hand om och stödja drabbade människor vid större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Kalmar kommuns posomgrupp består av förvaltningscheferna för Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning och Brandkåren. Löpande utbildas kommunanställda dels för ledning av POSOM och dels för samtalsstöd och debriefing. POSOM används vid en akut händelse inom Kalmar kommun, eller där invånare som är hemmahörande i Kalmar är inblandade, och psykosocial hjälp behövs. Normal organisation bedöms i det fallet vara otillräcklig. Posomgruppen larmas via kommunens Tjänsteman i Beredskap, TIB Oljeberedskap Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till sjöss kan bli många och allvarliga. Kalmar kommun är välsignad med en unik kust med hög ekologisk mångfald. De skyddsvärda områdena blir därför omfattande. Ett oljepåslag kan ge stora störningar på vårt ekologiska system, såsom betydligt kan försämra reproduktionsområden för såväl marina och landlevande djur. Följderna av ett utsläpp påverkar i stor utsträckning även näringslivet i kommunen. De socioekonomiska konsekvenserna kan innebära stora minskningar för turism på grund av förorenade stränder och fritidsanläggningar. Drabbas båthamnar av oljepåslag kan det innebära flera veckors karantän, eftersom drabbade båtar inte kan lämna hamnen och inkommande båtar inte kan lägga till. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska kommunen svara för räddningstjänsten inom sitt område. Olja som hotar nå stränderna betraktas normalt som skäl för räddningstjänstinsats. Förutom kommunen har kustbevakningen och sjöfartsverket ansvar för det direkta ingripandet respektive förebyggande åtgärder. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras ligger fokus på sanering av kustremsan. Oljesanering av stränder är inte reglerade i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område. Erfarenheter från oljeutsläpp visar att de kommunala beredskapsplanerna bör och kan förbättras främst när det gäller riskinventering, samverkan och användandet av miljöinformation. Brist på planerade och förberedda mellanlagrings- och slutförvaringsplatser för den insamlade oljan är ofta en avgörande svårighet vid bekämpning och sanering vid stora oljeutsläpp. Kommunerna ska ta hand om olja som samlats in i strandzonen och till sjöss. 15 Så som det ser ut idag är Östersjön ett av världens mest trafikerade hav. På många ställen, framförallt vid finska viken, håller hamnar på att byggas ut för att kunna ta emot fler och större fartyg. Oljemängderna som kommer fraktas utanför Kalmars kust kommer alltså att öka ytterligare de närmaste åren. Det går inte att förutsäga när en oljeolycka kommer att inträffa. Däremot kan man 15 Oljeskadeskyddet - utmed de svenska kusterna och i de stora sjöarna inför 2010, Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten finns inte längre utan dessa myndigheter slog ihop till ett och heter numera Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.

66 Sida 15 av 42 nästan garantera att det kommer ske förr eller senare. För att höja beredskapen för en oljeolycka i Kalmar kommun har, på uppdrag av fullmäktige, en oljeskyddsplan tagits fram. Oljeskyddsplanens syfte är dels att klargöra ansvarsområden och arbetsfördelning mellan de olika förvaltningarna samt dels fungera som en översiktlig handbok, som redogör för de frågeställningar som kan uppstå vid en oljeolycka. Målet med oljeskyddsplanen är att effektivt kunna bekämpa ett oljepåslag och därigenom i största möjliga mån minimera de ekologiska och socioekonomiska kostnaderna. För att säkerställa oljeskyddsplanens validitet bör denna revideras minst en gång per mandatperiod (genomfört våren 2015). Det som i första hand skall hållas uppdaterat är resurslistan, kontaktpersoner, organisationen samt oljesidan. För att klara av ett stort oljepåslag räcker det tyvärr inte att ha en bra plan. Det krävs utbildning och övning för att insatsen ska kunna ske på ett effektivt och tillfredställande sätt. Brandkåren bör minst en gång om året öva med det oljeskyddsmateriel som finns tillgängligt i kommunen. Dessutom bör en större övning med samtliga inblandade utföras en gång per mandatperiod. Vid ett större oljepåslag är sannolikheten stor att flera kommuner drabbas, ett förebyggande samarbete kommunerna emellan bör därför ses som fördelaktigt. Säkerhet i och vid vatten Kultur- och fritidsförvaltningen bedriver i första hand simundervisning för skolelever som inte är simkunniga där målgruppen fördelas mellan kommunens grundskolor och särskolor. Simundervisningen sker till största del i årskurs 2 med möjlighet till uppföljning och mer träning fram tills eleverna anses klara grundläggande krav för simkunnighet. Enligt kursplanen för idrott och hälsa är målet att elever under femte skolåret ska kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. Minimikravet är att eleven under tredje skolåret ska kunna simma minst 25 meter på djupt vatten. Försäkringsarbetet Kommunens försäkringsskydd omfattar områdena: - Skydd för egendom - Olycksfall - Trafikskador - Skada vid tjänsteresa - Övrigt Försäkringsskyddet hanteras av kommunens upphandlingsenhet Skydd för egendom Kalmar kommun äger egendom för stora värden där främst fastighetsbeståndet representerar betydande värde. För att skydda kommunen mot stora förluster i händelse av t.ex. brand så tecknas försäkring hos försäkringsbolag. De försäkringar som tecknas skyddar bara mot de verkligt stora direkta skadorna på egendomen eller kostnaderna att upprätthålla verksamheten efter skada. Kommunen bär de flesta skadorna själv inom budget.

67 Sida 16 av 42 Som komplement till den externa försäkringen har ett internt försäkringssystem införts som innebär att skador som drabbar den enskilda verksamheten kan ersättas från kommunens försäkringsfond. Självrisken för den drabbade enheten är låg. För närvarande 0,5 basbelopp. I det interna systemet ingår förutom kommunens olika verksamheter även Kalmar slott AB, Destination Kalmar AB samt stiftelserna Wohlinska, Dahmska och Krusenstiernska gården. Olycksfall Kalmar kommun tecknar olycksfallsförsäkring för alla i kommunen mantalsskrivna barn upp till och med 19 år. Försäkring tecknas även för vissa andra grupper. Försäkringen är inriktad på att i första hand ge ett skydd för de svåra personskador som kan inträffa och som innebär bestående men. Vid mindre skador ersätts läkekostnader och resekostnader m.m. Trafikskador Kommunen äger eller leasar ett stort antal motorfordon. Skador som kan uppkomma till följd av trafik regleras genom trafikskadelagen och är försäkrade genom trafikförsäkring. Utöver den lagstadgade trafikförsäkringen har kommunen tecknat helförsäkring för de flesta fordonen. Alla personskador som kan uppstå vid trafikolycka skall ersättas av den egna bilens försäkring det gäller såväl förare som passagerare och oavsett vem som vållat skadan. Skadorna regleras av kommunens försäkringsbolag. Skador på fordon skall ersättas av den som vållat skadan, vilket innebär att en utredning skall göras om omständigheterna vid skadan. Skadorna regleras av de inblandade fordonens försäkringsbolag. Om en anställd använder egen bil i tjänsten och har ersättning för detta gäller att om skada inträffar så skall den anställdes trafikförsäkring reglera eventuella personskador. Skador på den egna bilen skall regleras av egen vagnskadeförsäkring, om inte annan vållande part kan ersätta skadan. Skada vid tjänsteresa Kommunen tecknar försäkring för anställda när denne reser i tjänsten. Försäkringsskyddet omfattar dels ersättning för förlorad eller skadad egendom, dels personskadeskydd vid olycksfall. Ingen självrisk. Övrigt Kommunen tecknar försäkring för ett flertal skadehändelser såsom förmögenhetsbrott av anställd, vissa miljöskador, entreprenadskador, hemförsäkring för vårdtagare, speciellt ansvar för praktikanter m.m.

68 Sida 17 av 42 Trafiksäkerhet Säkra skolvägar Samhällsbyggnadskontoret har riktlinjer gällande säkra skolvägar i Kalmar kommun. Skolornas närmiljö ska vara trafiksäker med anpassade åtgärder i trafikmiljön. Hämtning- och lämningsplatser ska utformas på ett trafiksäkert sätt, utan att störa de som går eller cyklar till skolan. Vid detaljplanearbeten och planering av vägnätet tas hänsyn till närliggande skolor och deras utpekade skolvägar. Utpekandet av Kalmar kommuns skolvägar sker i dialog mellan Kalmar kommun, elever, föräldrar samt andra eventuella berörda väghållare. Utöver trafiksäkerhetsåtgärder i den fysiska miljön är trafikanters beteenden en viktig faktor för en god trafiksäkerhet. Säkra skolvägar är även ett gemensamt ansvar för alla trafikanter som använder vägarna. Samspel, hänsyn och uppmärksamhet i trafiken ger bättre förutsättningar för att minska olyckor. Att vistas i trafikmiljöer är en mognadsfråga som kräver både erfarenhet, uppmärksamhet och konsekvensbedömning. Kalmar kommun medverkar i projekt och aktiviteter med fokus på att ge ökad kunskap hos föräldrar och barn gällande trafiksäkerhet och beteenden i trafikmiljöer. 30-Policy Samhällsbyggnadskontoret utreder årligen ett antal ärenden där det finns behov av nedsatt hastighet på antingen en sträcka eller ett helt område. För att uppnå en högre trafiksäkerhet är det viktigt att utformningen är noggrann, genomtänkt och likvärdig. Gaturummet skall, genom sin utformning, hjälpa föraren med att förstå att det är låg hastighet som gäller. Under förra mandatperioden har flera områden fått förändrad hastighet och man kan säga att hastigheten generellt har sänkts i bostadsområden. Cykelstrategi Kalmar har som mål att bli en bra cykelstad och öka cyklandet. Detta genom att erbjuda alla Kalmarbor och våra besökare en bekväm och säker cykelstad; med sammanhängande cykelnät, väl underhållna cykelvägar och hög trafiksäkerhet under dygnets alla timmar. Platser där det finns ett tydligt behov för cyklister att korsa vägen skall utformas med hög trafiksäkerhet, vilket bland annat betyder att hastigheten på motorfordonen skall vara låg och sikten skall vara bra. Utformningen av dessa korsningar skall ha en gemensam standard när det gäller bredder på refuger, målning, skyltning m.m. Tryggheten är viktig för cyklister. Tryggheten kan ökas genom att bland annat se över belysningen längs cykelvägarna, se till att cykelstråken blir sammanhängande och att cykelvägarna är tillräckligt breda.

69 Sida 18 av 42 Det finns ett behov av att återuppta undervisning i trafiksäkerhet för skolelever. Utbildningsförvaltningen behöver utreda möjligheterna att genom utbildning och träning göra alla skolbarns väg till och från skolan så trygg och säker som möjligt. Fallolyckor Andelen äldre kommer att öka kraftigt de närmaste decennierna. Detta samtidigt som det största hälsoproblemet bland äldre i dag är personskador. Speciellt utmärkande är andelen fallolyckor, vilket tydliggörs i nedanstående diagram: 16 Diagrammet som bygger på en prognos gjord av Statistiska Centralbyrån visar att andelen fallolyckor kommer att öka markant i framtiden. Mer än åtta av tio fallolyckor drabbar personer över 65 år. Nio personer av tio som avlider efter fallolyckor är 65 år eller äldre. Varje år söker cirka äldre personer vård efter att ha fallit. Över vårdas dagligen på sjukhus efter att de råkat ut för en fallolycka. I Sverige faller en äldre person varje minut. Fallskador bland äldre kostar samhället nästan fem miljarder per år. Arbetet med att minska antalet fallolyckor finns i det kommunala handlingsprogrammet. 16 Säkerhet i vardagen: Tips och råd på äldre dar (RSV) 2005, samt Äldres skador i Sverige

70 Sida 19 av 42 Beskrivning av Kalmar kommun Allmänt Kalmar kommun har en yta på 956 km 2 och befolkningstätheten uppgår till 72 invånare/km 2. I februari 2019 hade Kalmar kommun ungefär invånare 17. I Kalmar tätort bor cirka 89 % av kommunens invånare och 11 % bor i glesbygd utanför tätorterna 18. För att skapa en grundläggande helhetsbild av Kalmar kommun presenteras här några korta fakta under punkt om kommunen som är relevanta ur risk- och säkerhetssynpunkt. Kommunens geografiska utveckling Kalmar har den senaste tiden befunnit sig i en intensiv utvecklingsperiod. Befintliga företag har expanderat, nya företag etableras, antalet studenter blir fler och nya handelscentrum växer upp. Kalmars befolkning har stadigt ökat de senaste tjugo åren, men nu görs en medveten satsning för att befolkningen i ett första steg ska öka till invånare. Kommunikationer Kalmar kommun passeras av Europaväg E22 som går i nord/sydlig riktning genom kommunen. Ca 10 km förbi Kalmar tätort mellan trafikplats KARLS- RO till LINDSDAL är motorväg. Delen söder om Karlsro trafikplats ner till LJUNGBYHOLM färdigställdes med förbifart utanför RINKABYHOLM under Delen söder om Ljungbyholm till kommungränsen är utbyggd till 2+1 väg och håller god standard. Norr om ROCKNEBY är vägen utbyggd till 2+1 väg med god standard. RV 25 går öster ut över NYBRO mot HALMSTAD. Den ansluter till E22 vid Trafikplats DÖRBY. Vägen håller idag en god standard och är av 2+1 väg RV 137/Ölandsleden till ÖLAND. Är endast en bro för bilar numera. Kalmar Öland Airport AB 19 är ett kommunalt bolag som ligger 5 km från centrum. Flygplatsen är länets enda kommersiella flygplats. Kalmar Hamn AB 20, är ett kommunalt bolag. Kalmar hamn har ca 700 fartygsanlöp/år och omsätter drygt ton gods/år. Detta kommer huvudsakligen med lastbil på Södra vägen (Rekommenderad farligt gods led). Båtar med ett djupgående på ca 7 m och en maximal längd på 185 kan lägga till i den yttre oljehamnen. I den inre hamnbassängen kan båtar med ett maximalt djupgående på något under 7 m och med maximal längd understigande 170 lägga till. De viktigaste godsslagen/trafiken utgörs av petroleum- skogs- och jordbruksprodukter samt kryssningstrafik. 17 SCB befolkningsstatistik kvartal Siffror om Kalmar

71 Sida 20 av 42 Hamnen är också lokaliseringen för det färjeläge som är Trafikverkets alternativ i händelse av att Ölandsbron inte är farbar. Linnéuniversitetet är placerat i direkt anslutning till Kalmar hamn Kust till kustbanan Kalmar/Karlskrona till Göteborg är elektrifierad. Banan har en i förhållande till behoven låg kapacitet, detta gäller särskilt avsaknad av mötesstationer på delen Kalmar- Emmaboda. Banan har spårgeometri och luftledning anpassad till 200km/h. Ett arbete pågår att slopa befintliga plankorsningar och införa fjärrblockering för att därmed kunna utnyttja den höga hastighetsstandaren. Stångådalsbanan Kalmar-Linköping är inte elektrifierad. Den har låg standard både vad gäller banutformning och trafikledning. Befolkningsutvecklingen Kalmar kommun har tagit ett mål om att bli invånare Ökningen beräknas främst bero på ett positivt flyttnetto, dvs. att det flyttar in fler personer än vad som flyttar ut. Precis som för övriga delar av landet förväntas en stor ökning av personer i åldersgruppen år. Det är de stora kullarna födda på 40-talet som har uppnått pensionsåldern. "Äldre "dvs. antalet personer 80 år och har varit relativt konstant hittills. Runt 2020 kan vi dock på goda grunder anta att denna grupp successivt kommer att öka med ökade kostnader för äldreomsorg som följd. Det är 40-talisterna som även här påverkar utvecklingen.

72 Sida 21 av 42 Arbetsmarknad och näringsliv Kalmar kommun har idag ungefär invånare, detta innebär att kommunen är tillräckligt stor för att ha ett starkt näringsliv med rikt utbud och lagom liten så att avstånden blir små, tempot lugnare och naturen finns runt hörnet. Förr var Kalmar en industristad men idag har det skett en strukturförändring med nya företag och helt andra branscher. Bland annat har allt fler företag i IToch tele/datakommunikationsbranschen valt att etablera sig i Kalmar. Forskning och utveckling driver fram nya affärsmöjligheter och Linnéuniversitetet i Kalmar har idag ett stort utbyte med det lokala näringslivet samt en spetskompetens som är nationellt och internationellt attraktiv. Kalmar ligger något under riksgenomsnittet både när det gäller företagande och nyföretagande. Avsaknaden av dominerande storföretag samt det faktum att kommunen är ett regionalt centrum innebär en stabil arbetsmarknad som inte är särskilt konjunkturkänslig. Samarbetet mellan Linnéuniversitetet och näringslivet är väl utvecklat. 21 Arbetslösheten 2018 i Kalmar ligger snarlikt med riksgenomsnittet i alla kategorier, ca 7%. Sociala faktorer, välfärd och trygghet Sociala och ekonomiska villkor har stor betydelse för individens hälsa. Viktiga faktorer för folkhälsan är förvärvsfrekvens/arbetslöshet, boendemiljöer, brottslighet och integration. Generellt gäller att människor med hög inkomstoch utbildningsnivå har bättre hälsa än människor med låg inkomst- och utbildningsnivå. När ett samhälle präglas av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet och rättvisa är förutsättningarna bättre för en god folkhälsa. Polisen har sedan slutet av 1990-talet genomfört trygghetsmätningar för att få en uppfattning om hur invånarna uppfattar tryggheten i samhället. Den senaste undersökningen är från I Kalmar kommun upplever man en något mer otrygg tillvaro i vissa stadsdelar även om utsattheten för brott är låg. Turism Antalet övernattningar i kommunen har ökat sedan förra mandatperioden. I och med fler turister och besökare förändras riskbilden negativt. Övernattningarna omfattar allt från hotellboende till besök hos släkt och vänner. Merparten genereras under sommarperioden. I takt med att stora evenemang ökar blir dagsbesökarna flera, exempelvis under stadsfesten och på sommarteatern på Krusenstiernska Klimatförändringar Klimatförändringarna innebär anpassning till ett klimat i ständig förändring. SMHI analys av klimatet sedan 1880-talet tills idag visar på att 00-talet var varmare än normalperioden med 50 värmerekord men bara 16 köldrekord. Sveriges medeltemperatur har ökat med 2 grader. 22 På sikt kan temperaturhöjningen bli den styrande faktorn. Detta antas medföra bland annat varmare vintrar och därmed ökad risk för skador på el-ledningar till följd av blötsnö. För skogsbruket kan tillväxten i södra Sverige hämmas av 21 Näringslivsenheten Kalmar kommunledningskontor 22 SMHI, www. Smhi.se

73 Sida 22 av 42 vattenbrist. Stormfällningar kan bli mer omfattande på grund av förändringar i vindklimatet och/eller av att tjälen i marken oftare uteblir. Risken för insekts- och svampangrepp kan öka i samband med varmare och blötare klimat. Om vintern skulle bli extremt kall ökar risken för vattenskador och elbrist. Om somrarna blir varmare och torrare ökar även risken för skogsbränder. I framtiden kan vattentillgången komma att påverkas negativt i södra Sverige. Detta gäller såväl ytvatten som grundvatten. Förutom påverkan på tillgången på vatten påverkas dess kvalitet av förhöjda sommartemperaturer, speciellt i samband med lågvatten. Risken för översvämningar ökar i samband med global uppvärmning. Kustkommuner bör ta hänsyn till risken för förhöjd havsnivå vid fysisk planering, t.ex. påverkas hamnar av en eventuell förhöjning av havsnivån. Torrare somrar och ändringar i havsnivån kan påverka risken för saltvatteninträngning till vattentäkter och VA-nät. Översvämningar påverkar även vattenförsörjningen genom att avloppsreningsverk kan slås ut och ytvatten kan förorena grundvattentäkter. Dagvattensystemets dimensionering och kapacitet är kritiska faktorer för att begränsa skadorna vid extrem nederbörd. I samband med översvämningar kan också miljöfarliga ämnen komma i omlopp när industrier och deponier berörs. Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden är klimatberoende företeelser som medför ändrade risker för ras och skred och är därför relevanta för den fysiska planeringen. Samma sak gäller för kusterosionen och dess koppling till havets nivåförändringar. Ett varmare och fuktigare klimat medför även ökad risk för fukt och mögel i byggnader. 23 Byggnadsminnen Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. En byggnadsminnesförklaring är det starkaste lagskydd en kulturhistoriskt värdefull byggnad, park, trädgård eller anläggning kan få. Byggnadsminnen regleras av Kulturminneslagen och handläggs av länsstyrelsen. Frågan om byggnadsminnesförklaring kan väckas av vem som helst. Om ett objekt är välbevarat samt av stor nationell eller regional betydelse kan det förklaras byggnadsminne. Syftet är att värna utvalda delar av vårt fysiska kulturarv från förändring och för ett framtida bevarande i så orört skick som möjligt. 23 Rummukainen, Markku; Bergström, Sten mfl (2005) Anpassning till klimatförändringar.

74 Sida 23 av 42 Kalmar kommuns organisation Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Gymnasieförbundet KSRR Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Kommunledningskontor Kalmar kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB AB Kalmar Hamn AB Kalmar-Öland Airport AB Destination Kalmar AB Kalmar Science Park AB Kalmar Energi Holding AB Samhällsbyggnadsnämnd Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Kommunernas hjälpmedelsnämnd i Kalmar län Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadskontor Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Utbildsförvaltning Omsorgsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Södermöre kommundelsnämnd Södermöre kommundelsförvaltning

75 Sida 24 av 42 Beskrivning av metod ROSA-metoden Analysen är framtagen enligt ROSA- metoden, vilken går ut på att man tänker fritt kring vad som kan hända i Kalmar kommun. Användandet av ROSA metoden innebär att arbetet sker i en trestegsprocess Med metoden som utgångspunkt har följande typhändelser tagits fram: Epidemi/pandemiutbrott Naturkatastrof, t.ex. storm, översvämning m.m. Störningar i IT-miljön Hot och våld mot politiker eller personal Förorenad vattentäkt Kemikalieutsläpp/farligt godsolycka i centrala Kalmar Trafikolycka med många skadade Långvarigt bortfall av el, vatten och/eller telefoni Brand i publika lokaler/särskilt boende Brand i gamla staden/kvarnholmen och/eller slottet Bedömningen av typhändelserna har gjorts med utgångspunkt från sannolikheten för att de ska inträffa samt konsekvensen för miljö, ekonomi, liv och hälsa. Bedömningen har gjorts utifrån en femgradig skala, se avsnitt 7.1. Kartläggning av skyddsvärda objekt och samhällsviktig verksamhet I steg 2 har riskobjekt och skyddsvärda objekt kartlagts. Syftet med kartläggningen är att skapa en bild över var riskobjekt och skyddsvärda objekt finns inom Kalmar kommuns geografiska yta. Genom att analysera kartläggningen genereras insikter om skyddsvärda objekt ligger fysiskt nära riskobjekt. Riskobjekt Bensinstationer Farligt gods leder Sevesoanläggningar 24 Förorenad mark Miljöstörande verksamhet Översvämningskänsliga områden Objekt enligt Lag om skydd mot olyckor, kap 2 4. Skyddsvärda objekt Förskolor Grundskolor Gymnasieskolor Socialförvaltningens verksamhet Publika lokaler, min 150 personer 25 2 Se förklaring kap 2.2 Styrande lagar

76 Sida 25 av 42 Omsorgsförvaltningens verksamhet Transformatorstationer Hotell Gästhamnar Vattenförsörjning Idrottsanläggningar Brandstationer Södermöre kommundelsförvaltnings verksamhet Stadshuset Den samhällsviktiga verksamheten är identifierad utifrån MSB:s riktlinjer. Till den samhällsviktiga verksamheten har kritiska beroenden (I ett steg) knutits samt att sårbarheten är bedömd generellt. Avseende elförsörjning finns prioritering i styrelsplaneringen 26 för Kalmar kommun Framtagande av risk- och sårbarhetsanalys Det sista steget är arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet har gjorts löpande sedan 2011 Underlaget till detta dokument har skett i samråd och samarbete med följande kommunala verksamheter. Dessa verksamheter utgör i sin helhet den samhällsviktiga verksamheten. Kommunledningskontoret Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Kalmar Energi AB Kalmar Hamn AB Kalmar Vatten AB Kalmar-Öland Airport AB KSRR 26 Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare

77 Sida 26 av 42 Inventering Publika lokaler och publika områden En publik lokal är en lokal som inrymmer fler än 150 personer. Personerna som vistas i en publik lokal har ofta sämre kännedom om lokalerna, exempelvis var nödutgångarna och släckningsutrustning finns. Dessutom kan personernas reaktionsförmåga vara nedsatt på grund av exempelvis alkoholintag, vilket försvårar utrymning i händelse av brand. Kalmar kommuns största publika lokaler: Samlingslokaler Max antal personer Verksamhet Guldfågeln Arena Fotboll mm Fredriksskans ~9000 Fotboll mm Kalmar bibliotek 1300 Bibliotek Sandra 1400 Danslokal Stadshotellet 1160 Hotel/restaurang Kalmarsalen 1115 Konferens/scen I Kalmar finns det även ett antal publika områden där det ofta är många människor i rörelse, se tabell 15. Förteckningen är inte att betrakta som en komplett förteckning över alla publika områden i kommunen. Publikt område Giraffen Baronen Hansa City Kvarnholmen Verksamhet Köpcentrum Köpcentrum Köpcentrum Uteserveringar sommartid Tillfälliga arrangemang Tillfälliga arrangemang såsom stadsfesten, konserter, andra festivaler och möten drar ofta till sig stora folksamlingar. Olyckor kan lätt inträffa till följd av trängsel. Under 2000-talet har risken för terrorattentat och enskilda vansinnesdåd ökat markant. Stora folksamlingar har blivit ett tänkbart mål för organisationer och människor som ägnar sig åt denna typ av attentat.

78 Sida 27 av 42 Vårdanläggningar och vårdboende I Kalmar finns ett flertal fastigheter som är avsedda för vård, boende eller stöd. Gemensamt för dessa verksamheter är att de personer som befinner sig där har svårt att själva sätta sig i säkerhet vid exempelvis brand eller bombhot. Nedan presenteras de fem största verksamheterna med vårdplatser. Objekt Antal platser Länssjukhuset i Kalmar 354 Norrlidens sjukhem 98 Smedängens sjukhem 87 Vänskapens väg 85 Oxhagshemmet 78 Seveso- och 2:4 anläggningar I tabellen nedan presenteras de anläggningar i kommunen som klassas som Seveso hög eller låg. Dessa lyder under Sevesolagstiftningen (men även under LSO 2:4) och Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Seveso anläggningar Fastighetsbeteckning Farliga ämnen Hög/Låg Svenska Statoil AB Slätpricken 6,7 och 9 Petroleumprodukter Hög Stena Recycling AB Kvarnholmen 2:11 Lösningsmedelsavfall Låg Kalmar Lantmän AB Kapten 1,7och Styrmannen 1,3 Ammoniumnitrat Låg Brenntag Fyrskeppet Brand- och miljöfarliga produkter Hög Nynäs Fyrmästaren och Vågbrytaren Brand- och miljöfarliga produkter Låg Nedan presenteras de anläggningar i Kalmar som klassas som 2:4 enligt lagen om skydd mot olyckor. Klassning och tillsyn sker genom samråd mellan kommunen och länsstyrelsen LSO 2:4 Fastighetsbeteckning Farliga ämnen Kalmar/Öland Airport AB Törneby 8:18 Diesel och Gasol Vatten & avlopp Infiltrerat vatten från HAGBYÅN tillsammans med naturligt grundvatten i Nybroåsen nyttjas som råvatten till Kalmars dricksvattenförsörjning. Därutöver finns några grundvattentäkter med bergbrunnar. Fastställda vattenskyddsområden sträcker sig från sjöarna HULTEBRÄAN och KROKSTOR- PASJÖN i Nybro kommun till VASSMOLÖSA i öster vilket visas i karta 4. Runt 90 % av kommunens invånare är anslutna och totalt levereras ca 6 miljoner m 3 dricksvatten per år från de kommunala vattenverken, vilket motsvarar 190 liter/s. Leverans av dricksvatten sker också till Torsås kommun. Vattenförbrukningen i Kalmar kommun är ca 260 liter/pers och dygn.

79 Sida 28 av 42 Vatten- och avloppsnätet i Kalmar kommun utgör totalt ca 115 mil ledningar och ca m 3 spillvatten/dygn (ca 7 miljoner m 3 /år) pumpas till Kalmar avloppsreningsverk. Detta avloppsvatten kommer från ca invånare (wc, bad, disk och tvätt), samt från industrier och allmänna inrättningar. Den nederbörd som uppsamlas ovan mark (dagvatten) leds oftast till öppna vattendrag alternativt reningsdammar (12). Farligt gods Farligt gods är benämningen för ämnen och föremål som om de inte hanteras på ett säkert sätt under transporten har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom eller annat gods. Farligt gods definieras i lagen och förordningen om transporter av farligt gods, som kemikalier tillhörande någon av de nio klasserna enligt FN:s system. Ett flertal bensinmackar ligger i tätorter i kommunen och flera industrier hanterar farliga ämnen i produktion, lager eller kylsystem. Det förkommer således transporter av farligt gods inne i tätorterna i form av till exempel petroleumprodukter, ammoniak, syror och gaser. Den största mängden farligt gods transporteras på Södra vägen mellan E22 trafikplats Kalmar S och hamnen vid Tjärhovet, där främst oljehamnen utgör den största omsättningen. Uppgifter från bland annat Kalmar hamn visar att ca transporter per år med farligt gods går på Södra vägen. Ca ton farligt gods per år lastas och lossas i Kalmar hamn. E22, RV 25 RV 137/Ölandsleden, Södra vägen/järnvägsgatan/tjärhovsgatan är rekommenderade som leder för farligt gods. Uppställningsplats för fordon med farligt gods Reglerna för transport av farligt gods har som en konsekvens av 11:e september attentatet skärpts, vilket märks genom ny lagstiftning Lag 2006:263 om transport av farligt gods. Följden har blivit ett utökat transportskydd för transporter av farligt gods, i syfte att säkerställa att godset inte kommer någon obehörig tillhanda. Detta medför att ett ökat krav på säkerhet kommer att ställas gällande uppställningsplatser för farligt gods. För närvarande saknar Kalmar kommun en säker uppställningsplats för farligt gods. 27 Brandkårens övningsområde EBBETORP, nyttjas idag till uppställningsplats för farligt gods. Fartygstrafik Kalmar hamn har ca 700 fartygsanlöp/år varav ca 400 innebär lastning/lossning och omsätter drygt ton gods/år. Dessutom förekommer omfattande trafik med fritidsbåtar under sommaren. De viktigaste godsslagen/trafiken utgörs av petroleum-, skogs- och jordbruksprodukter samt kryssningstrafik. På hamnområdet finns flera företag som hanterar ämnen som kan utgöra risker för omgivningen, till exempel petroleumprodukter, lösningsmedelsavfall och ammoniumnitrat. 27 Lag 2006:263 om transport av farligt gods

80 Sida 29 av 42 Flygtrafik Kalmar flygplats hade drygt 4600 rörelser under Merparten av dessa starter är till eller från Stockholm. Inga haverier med större flygplan har inträffat. Järnvägstrafik Kalmar trafikeras av Kustpilen mellan Kalmar och Linköping samt Kust-tillkust-trafiken som kör persontrafik mellan Kalmar och Malmö respektive Göteborg. Även godstrafik körs på järnväg till och från industrier i tätorten samt Kalmar hamn. Riskavstånd Vissa objekt/verksamheter utgör en uppenbar risk för andra objekt som ligger i dess närhet. Konsekvenserna av en eventuell olycka här skulle medföra stor påverkan på omgivningen. För att reducera konsekvenserna av en eventuell olycka finns rekommenderade riskavstånd som bör följas i samband med fysisk planering. Genom riskhänsyn i den fysiska planeringen kan sannolikheten för och konsekvenserna av olyckor minimeras för människor som bor eller vistas i riskkällans närområde. Det behövs en kombination av flera riskreducerande åtgärder för att uppnå acceptabel risknivå. För att minska konsekvenserna av en eventuell olycka bör den fysiska planeringen ta hänsyn till lokalisering och skyddsavstånd. Med lokalisering avses att känslig bebyggelse bör lokaliseras till mark som ligger utanför riskområden. Eller så bör riskfyllda verksamheter lokaliseras med hänsyn till den risk som de utgör för sin omgivning. Denna verksamhet innefattar då även transporter med farligt gods. Med skyddsavstånd menas att i skadebegränsande syfte lämna avstånd mellan riskkällor och skyddsvärda objekt. För en del riskobjekt finns rekommenderade skyddsavstånd som är till för att förhindra att konsekvenserna av en olycka blir allt för omfattande. Det finns dock inga lagar som är tvingande inom detta område. Nedan presenteras rekommenderade skyddsavstånd: För bensinstationer rekommenderar Boverket ett skyddsavstånd på 100 meter, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och det resterande 50 m beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. Vid bensinstationer med möjlighet att tanka gas ska gaslager placeras minst 100 meter från lokaler som är svåra att utrymma, exempelvis skolor, sjukhem och daghem. Det totala skyddsavståndet beror på lokala förutsättningarna. För farligt godsleder rekommenderas att risksituationen utreds vid nyexploatering som genomförs mindre än 100 meter från leden. 25 meter från leden bör alltid vara fritt från annan bebyggelse, för att undvika risker som är förknippade med olyckor och avåkningar. Längs vägar för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse undvikas närmare än 40 meter från leden. Sammanhållande bo- 28 kalmarolandairport.se/images/uploads/statistik/statistik_dec_2017.pdf

81 Sida 30 av 42 stadsbebyggelse och verksamheter som rymmer människor som kan ha svårt att genomföra en snabb utrymning bör inte placera närmare än 75 meter från farligt godsleder. För järnväg rekommenderas att risksituationen bedöms om exploatering sker närmare än 100 meter. Dessutom bör all bebyggelse undvikas 25 meter från banvallen. Detta för att klara risker som är förknippade med urspårning och farligt godsolyckor. Stabil kontorsbebyggelse med speciell utformning kan tillåtas fram till 25 meter från järnvägen. Detta medan bostadsbebyggelse och verksamheter som inrymmer människor som kan ha svårt för att genomföra en utrymning inte bör lokaliseras närmare än 50 meter från järnvägen. 29 För att begränsa konsekvenserna av en eventuell olycka vid bensinstationer, farligt godsleder eller järnväg bör Kalmar kommun i sin fysiska planering rätta sig efter ovan nämnda rekommendationer. Teknisk försörjning (el & tele) El Inmatningen för elförsörjningen till Kalmar tätort består av tre parallella 50 kv ledningar som kommer in norrifrån. Ledningarna matar tre olika fördelningsstationer som är belägna i resp. norra, centrala och västra delarna av Kalmar. Elleverantörer är Kalmar Energi AB (Kalmar tätort), EON och Kraftringen. Kalmar drabbades av stormarna Gudrun och Per och speciellt elförsörjningen visade sig vara väldigt sårbar. Huvudparten av de störningar som inträffade berodde på icke trädsäkra ledningar. För att komma till rätta med detta problem har EON bytt ut luftledningar till jordkabel. Från 2011 ändrades lagstiftningen (elberedskapslagen1997:288) till att inget elavbrott får vara mer än 24 timmar. Problemområdet i Kalmar kommun är sedan en tid tillbaka området kring Påryd. Elleverantören är Kraftringen och det har inträffat flera mindre strömavbrott under förra mandatperioden varav ett längre och så pass omfattande att telekommunikationer slogs ut. Vid störningar i elförsörjningen är informationsbehovet stort. Det är därför viktigt att prognoser från el- och telebolagens blir mer precisa och individuella. 30 För att kommunens sårbara verksamheter såsom äldreomsorgen, vattenförsörjningen, elförsörjningen, tillagningskök etc. skall kunna fungerar trots elbortfall behöver kommunen ha beredskap med stationära och mobila reservkraftverk. Byggnader som antingen faller under Liv och Hälsa eller räknas som samhällsviktig verksamhet behöver vara förberedda för att kunna ta emot reservkraft Styrel, som syftar till att man ska kunna prioritera elanvändare vid elbrist, gäller från och med 1 januari Kommunen identifierar samhällsviktiga elanvändare och elföretagen klarlägger hur de kan prioriteras. Kommunen föreslår till 29 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport från länsstyrelsen i Stockholms län 2001:01 30 Bred dialog för säker elleverans på landsbygden, slutrapport, EON

82 Sida 31 av 42 Länsstyrelsen hur ellinjer/elanvändare ska rangordnas. Det är Länsstyrelsens uppgift att fatta beslut i vilken ordning ellinjer/elanvändare ska kopplas bort. 31. Tele Teleavbrott medför att kommunen måste vidta åtgärder för larmning via 112. Detta skedde under både stormen Gudrun och stormen Per och under förförra mandatperioden under stormen Simone, hösten Framförallt påverkades Södermöre kommundel. Beredskap för exempelvis äldreomsorg finns i form av radiokommunikationssystemet Rakel. Trygghetslarmen är numera kopplade via GPRS istället för på det gamla traditionella telenätet Fjärrvärme Fjärrvärmecentralen Draken förser årligen kalmarborna med 366 GWh fjärrvärme. Värmeproduktionen sker med en fastbränslepanna för träpulver, tre oljepannor och en värmepump för utvinning av värme ur avloppsvatten. Till fjärrvärmecentralen kommer under vinterhalvåret åtta lastbilar per dag med träpulver. I lager finns maximalt 230 ton träpulver och m 3 eldningsolja. Kulvertlängd: 110 km Fjärrvärmeanläggningarna ägs och drivs av Kalmar Energi AB

83 Sida 32 av 42 Identifierade kritiska beroenden Samhällsviktig verksamhet utan inbördes ordning Hälso- och sjukvård Energiförsörjning Dricksvattenförsörjning Avfallshantering Drivmedelshantering Avlopp Livsmedelshantering Räddningstjänst Ordningshållning Äldreomsorg Barnomsorg Infrastruktur Betalningssystem IT Miljö- och livsmedelstillsyn 1. Sjukhuset Hälsocentraler Folktandvård Pandemiplanering Ambulans 2. Kalmar Energi EON Beskrivning av kritiska beroenden kopplade till samhällsviktig verksamhet Verksamhet Kritiska beroenden Sårbarhet Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Tillförsel av elektricitet Underhåll och reparationer Infrastruktur Kraftringen Elnät AB 3. Kalmar vatten AB Tillförsel av elektricitet Underhåll och reparationer Infrastruktur 4. KSRR Infrastruktur Drivmedel 5. Bensinstationer (inkl Gas) Drivmedelsdepåer Produktion Tillförsel Lagring Infrastruktur Ej egen dricksvattenproduktion Reservkraft saknas delvis Personalkrävande Bortprioritering p.g.a. Styrel Dåligt elnät i Södermöre Reservkraft saknas Ledtider för analys av otjänligt vatten Sopberg Farligt avfall i stora mängder Manuell pumpning 6. Kalmar vatten AB Strömförsörjning 7. Privatkonsumtion Försörjning av offentlig sektor Tillverkning Strömförsörjning Kontanthantering 8. Drivmedel Underhåll och reparationer Infrastruktur Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Drivmedel Betalningssystem Larmning Personalkrävande

84 Sida 33 av Polis Vaktbolag 10. Omsorgsförvaltning Privata vårdgivare 11. Utbildningsförvaltning Privat förskole- och skolverksamhet 12. Väghållare Hamnen Farligt gods led Järnväg Flygplats 13. Banker Uttagsautomater Programvaror Nätverk drivmedel Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Drivmedel Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Elektricitet Samband Nätverk 14. IT Elektricitet, reservkraft Rutiner för att upptäcka brister Serviceavtal för att åtg. brister 15. Miljö- och livsmedelstillsyn Personalkrävande verksamhet Personalkrävande verksamhet Snöröjning vintertid väderhändelser Strömförsörjning

85 Sida 34 av 42 Identifierade och analyserade risker Händelser som kan medföra allvarliga konsekvenser för kommunen och dess invånare identifieras. Om händelsen är unik för någon verksamhet ska den vara redovisad i respektive förvaltnings eller bolags riskanalys. I detta dokument finns bara risker som påverkar flera verksamheters områden. Grovanalys Representanter för kommunens förvaltningar och bolag fick bedöma olika händelser som senare sammanställdes i en grovanalys. Därefter diskuterades händelsernas sannolikhet samt konsekvens för liv och hälsa, miljö och ekonomi. Detta mynnade sedan ut i en riskanalys som redovisas i bilaga 1 och 2. I bilagorna redovisas även de direkta sårbarheter som finns kopplade till en unik händelse. Det finns även en bedömd förmåga. Grovanalysen tas fram genom att utgå från ett antal parametrar som tillsammans ger en skattning av konsekvensen (X). Sannolikheten (S) och den genomsnittliga konsekvensen (Y,Z) ger tillsammans en risk (R) Räkna ut risk Summan av konsekvenser L/H+E+M=X Genomsnittlig konsekvens X divideras med 3=Y Avrundad genomsnittlig konsekvens Y avrundas uppåt till närmast jämna heltal=z Konsekvens multiplicerat med sannolikhet Z multipliceras med S=R Kritiska beroenden: Det som är direkt avgörande för framgång. Personal räknas inte in utan förutsätts. Exempelvis är drivmedel en förutsättning (kritiskt beroende) för snöröjning. Sårbarhet: Uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, individ m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer.

86 Sida 35 av 42 Förmåga: Bygger på en uppskattning från berörd verksamhet. Förmågan graderas LÅG-TILLFREDSSTÄLLANDE-HÖG LÅG (L) TILLFREDSST. (T) HÖG (H) Rutiner Saknas Finns men är inte tillräckliga Kända Utbildning och övning Ej genomfört Övat och utbildat teoretiskt Utbildat och övat i praktiken Händelser Ej inträffat Tillbud, risk för att det ska Har inträffat inträffa Hantering Ej hanterat händelse eller med ej mätbart resultat Hanterat händelse med tveksamt eller med delvis mätbart resultat Hanterat händelse med gott resultat Scenario beskrivningar Epidemi/pandemiutbrott Ett eventuellt epidemiutbrott kan leda till personalbrist, beräkningar visar att mellan % av de anställda kan vara frånvarande två till tre veckor efter ett epidemiutbrott. Detta tillstånd kommer att fortgå i upp till åtta veckor. Hela den kommunala verksamheten kommer att påverkas, sårbara verksamheter såsom socialtjänst, hemtjänst, tillagningskök, skola och förskola kommer att drabbas hårt. Detta då personalstyrkan avsevärt kommer att minska samtidigt som hjälpbehovet kommer att vara stort. Människor kommer att vara rädda för att smittas, vilket medför att även friska människor väljer att stanna hemma. Kommunen kommer att tvingas prioritera vilka verksamheter som ska vara igång. Vid ett epidemiutbrott/pandemiutbrott är det viktigt att samverkan sker med landstinget och länsstyrelsen. Information kommer att vara en nyckelfråga som behöver samordnas. Naturkatastrof, t.ex. storm, översvämning m.m. Naturkatastrofer kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort. Behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till är stort. Ett i förväg upparbetat nätverk och samverkan är viktigt gällande personella och materiella resurser. Störningar av IT-miljön IT är en central faktor som många av oss är beroende av för att vi ska kunna sköta våra arbetsuppgifter och därför får IT-avbrott stora konsekvenser. Ännu större blir konsekvenserna om system för att omhänderta medborgare påverkas t ex trygghetslarm, utbetalning av bidrag etc. Beroende på vad för typ av incident som inträffar kan informationen i systemen drabbas på olika sätt avseende sekretess, riktighet och tillgänglighet. Virus och maskar sprids t ex mycket lätt vidare i en ohanterad IT-miljö. Vid ett omfattande virusangrepp kan det därför vara nödvändigt att stänga ned hela nätverket, både servrar och klienter. Sanering av nätet, konfigurering och återläsning av säkerhetskopior kan ta lång tid.

87 Sida 36 av 42 Förebyggande åtgärder för att förhindra olika typer av IT-avbrott är t ex: Uppdaterat virusskydd och brandvägg Uppdaterat operativsystem, e-postprogram och andra program när det finns säkerhetsuppdateringar Kontroll på vilken utrustning som ansluts till nätverket samt övervakning av nätet Bra rutiner för säkerhetskopiering och behörighetskontroll Serverrum med tillträdesskydd, larmsystem, temperatur- och fuktighetsreglering Säkra elförsörjningen med avbrottsfri kraft för betydelsefull utrustning Utbildning av användarna om hur IT-resurser ska användas t ex säker hantering av e-post och bifogade filer samt anslutning av flyttbart media. Även hur de ska agera vid misstanke om t ex intrång, virus eller andra incidenter. Avbrottsplan med reserv- och återstartsrutiner för verksamhetskritiska system Bra driftrutiner och tydligt definierat ansvar Begränsa användarens rättigheter på datorn så att virus och maskar inte kan få fäste. Hot och våld mot personal eller förtroendevalda Hot eller våld på arbetsplatsen medför att personal/förtroendevalda upplever arbetsplatsen som otrygg. Ett angrepp mot en förtroendevald är dessutom att betrakta som ett direkt angrepp mot vårt öppna och demokratiska samhälle. För att förhindra att detta sker är det därför viktigt att utbilda personal/politiker så att dessa har ett högt säkerhetsmedvetande. Det är även viktigt att varje händelse som medför hot eller våld polisanmäls. Skalskyddet på en arbetsplats bör vara utformat efter hotbilden. Förorenad/sabotage/störning vattentäkt Problem med dricksvatten kan följa flera huvudscenarier som innebär lite olika insatser. Långvarigt vattenavbrott: Nödvattendistribution viktigt. Vattenburen smitta: Vattnet går normalt att använda till det mesta men måste kokas före konsumtion (dusch, livsmedelstillverkning m.m.). Giftig kemikalie i vattnet: Kanske måste distributionen stoppas vilket kan ge ett långvarigt avbrott. Vid mindre allvarligt ämne kan vattnet kanske användas för toaletter m.m. men inte till konsumtion. Sabotage: Kan innebära vad som helst (se ovan). Förorenat vatten.

88 Sida 37 av 42 Vid alla händelser är information viktigt. Smitta 32 som leder till omfattande sjukdomsutbrott innebär sannolikt påfrestningar på sjukvården och stor frånvaro på olika arbetsplatser. Vid ett längre förlopp kan detta bli en svår uppgift att hantera för en enskild kommun, därför har Livsmedelsverket startat en vattenkatastrofgrupp, VAKA. Denna har till uppgift att ge stöd till regioner och kommuner som drabbas eller löper överhängande risk att drabbas av svåra påfrestningar i dricksvattenförsörjningen. Gruppen kan anlitas av dricksvattenproducenter/-leverantörer, miljö- och hälsa, räddningstjänsten och kommunledningen. Kalmar kommun (Kalmar Vatten AB) använde sig av VAKA för nödvattendistribution i december Jämför med Östersund och parasiten Cryptosporidium som hamnade i det kommunala dricksvattnet och slog ut stora delar av Östersunds kommun i december år 2010.

89 Sida 38 av 42 Kemikalieutsläpp/farligt gods i centrala Kalmar I Kalmar finns järnvägen och rekommenderad farligt gods led nära stadskärnan, vilket innebär risk för olycka med snabbt skeende samt många omkomna och skadade. Bland annat kan följande problem uppstå; evakuering och/eller inrymning samt extern och intern information. Konsekvenserna kommer att variera beroende på var olyckan sker samt vid vilken tidpunkt. Resurser kommer att krävas från ett flertal förvaltningar/bolag då ett eller flera kommunala objekt med stor säkerhet kommer att påverkas av olyckan. Ett flertal industrier är även lokaliserade till hamnområdet och en eventuell olycka i hamnen medför stora konsekvenser Det psykosociala omhändertagandet kommer att bli omfattande. Stora delar av de centrala delarna behöver spärras av, vilket medför nedsatt framkomlighet både för utryckningsfordon och för allmänhet. Trafikolycka med stort skadeutfall Vid en trafikolycka med personal 33 från Kalmar kommun inblandade medför krishantering på berörd förvaltning/bolag. Brandkåren, ambulans och polis hanterar olyckan under den akuta fasen. Långvarigt bortfall av el, vatten och/eller telefoni Långvarigt bortfall av dessa samhällsviktiga funktioner kan leda till att evakuering av främst äldre människor måste genomföras samt att trygghetslarmen slås ut vilket skapar otrygghet både hos användarna och hos anhöriga. De allvarligaste konsekvenserna av ett el-bortfall kan delvis reduceras genom reservkraft. Men användning av reservkraft måste förberedas innan. Antingen måste ett stationärt reservkraftverk installeras eller måste inkoppling av ett mobilt förberedas. Tillagning av mat till äldreboenden, hemtjänst, gruppboende, skolor och förskolor blir snabbt ett problem då inget av kommunens storkök har tillgång till reservkraft. El-bortfall kan medföra att viktiga IT-system, såsom system för omhändertagande av brukare inte kan användas, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den enskilda människan. Erfarenhet visar att människor ogärna lämnar sina hem under dessa omständigheter bland annat på grund av plundringsrisken samt omhändertagandet av djur. Brand i publika lokaler/särskilt boende Det kan vara ett stort antal skadade/omkomna människor och ännu fler som drabbas indirekt såsom anhöriga som söker sig till olycksplatsen. Detta genererar också ett mycket stort medieintresse. Utrymning av personer med nedsatt fysisk förmåga är svårt och kräver stora personella resurser. Initialt kommer det att finnas ett stort behov av psykosocialt omhändertagande (även för räddningspersonal) och information. Verksamheten kommer relativt snabbt att behöva ersättningslokal. För att kunna hantera en brand i exempelvis äldreboende behöver detta övas kontinuerligt med berörda verksamheter. Brand i Gamla staden/kvarnholmen och/eller slottet Slottet har ett stort kulturhistoriskt värde, som är svårt att angripa släckmässigt. Det skulle bli en stor förlust för Kalmar stad när det gäller t.ex. marknadsföringen av staden om slottet skulle bli utsatt för en brand. 33 Personal/brukare/vårdtagare/elever

90 Gamla staden och bebyggelsen på Kvarnholmen är väldigt känslig. Husen ligger nära varandra och är svåra att avgränsa brandtekniskt, med innebörden att brandspridningen till angränsande byggnader går fort. Brandkåren har påbörjat en inventering av den gamla bebyggelsen som ska resultera i insatskort till varje enskild större byggnad eller kvarter och information till fastighetsägare om risker. Sida 39 av 42

91 Exempel på identifierade risker och sårbarheter Num mer O 1 Skadehändelse Olyckor Kemikalieutsläpp i centrala Kalmar S a n n o li k h e t L i v & h ä ls a M il j ö E k o n o m i R is k Konsekvens Kan bli allvarliga konsekvenser gällande människors hälsa beroende på hur många som vistas där. Stora avspärrningar i centrum. Viktigt med information till allmänheten om inrymning/utrymning. Extern räddningstjänst, polis, ambulans. SR P4 Sårbarhet Spridningsrisk. samverkanskrav vid utrymning Kritiska beroenden Förmåga T Väderhändelse V 1 Oväder (storm, orkan, snöstorm) Kan bli långvariga konsekvenser med el- och teleavbrott. Stort resursbehov från kommunen. Stort informationsbehov. Sannolikt inte endast Kalmar kommun som påverkas varför samordningsbehovet blir stort vad avser effekter av beslut, tillförda resurser och interna resurser. Samordordnings ningsbehov med angränsande kommuner, Region Kalmar och med polisen Flera sårbarheter men framförallt avseende materiella skador H Antagonistiska hot A 1 Pyromanhändelser Svårt att bedöma konsekvenser. En pyroman kan anlägga bränder i publika lokaler och/eller utomhus/ej publika områden/lokaler. Polis Beroende på var händelserna inträffar kan allmänhetens reaktioner påverka T

92 Behov av åtgärder I det här kapitlet presenteras slutsatser. Dessa är uppdelade i övergripande slutsatser och det fortsatta säkerhetsarbetet, där mer konkreta förslag på åtgärder föreslås och vilka områden som bör prioriteras i kommunens fortsatta säkerhetsarbete. Övergripande åtgärder Säkerhetsfrågorna behöver integreras mer i kommunens verksamheter. Förhoppningen är att samtliga verksamheter ska ta höjd för sina risker och sårbarheter utifrån sin verksamhet, verksamhetens lokalisering samt omkringliggande verksamheter. Detta skulle leda till högre säkerhetsmedvetenhet hos såväl personal som elever/brukare/hyresgäster m.fl. Kontinuitetsplanering är avgörande för att vara stabila under kris. I ett större sammanhang behöver kontinuitetsplaneringen kompletteras med maximala avbrottsnivåer, dels kopplat till en förväntad service och dels kopplat till vårt eget varumärkesskydd. Verksamheterna behöver utbildas i säkerhets- och krishanteringsfrågor. Utbildningarna bör anpassas till respektive verksamhet. Naturligtvis är detta mest avgörande för de samhällsviktiga verksamheterna. Utökat arbete i projektform, då projekt över förvaltningsgränser medför ökad insikt i varandras risker och sårbarheter bör genomföras. Genom att arbeta tillsammans i projekt där behövd kompetens kopplas in blir arbetet mer effektivt och man identifierar enklare de kritiska beroenden som finns. Att kunna se risker i ett brett perspektiv redan i det förebyggande arbetet skulle medföra nätverksskapande som är till nytta även i krissituationer. Ett än mer utökat samarbete med folkhälsofrågor, brottsförebyggande, fysiskplanering, arbetsmiljöfrågor, tillfälliga arrangemang etc. skulle genera ett positivt kompetensutbyte. För att kommunen ska ha/upprätthålla en väl fungerande krisorganisation behövs tydliga riktlinjer, utbildningar och övningar. Samtliga förvaltningar och bolag behöver ta fram och kvalitetssäkra egna riktlinjer för krishantering utifrån den verksamhet som bedrivs. Utbildning och övningar bör ske både inom och mellan förvaltningar. Övningar bör genomföras vart annat eller varje år. För att få en uppfattning om hur ofta samt vilka olyckor/tillbud som inträffar i kommunens verksamheter krävs ett heltäckande incidentrapporteringssystem. Utifrån ett incidentrapporteringssystem genereras ett statistikunderlag som är av stor betydelse i det förebyggande arbetet. Genom att konstatera att en viss olyckstyp har hög frekvens blir det möjligt att sätta in preventiva åtgärder på ett tidigt stadium.

93 42 (42) Det är viktigt att säkerhetsaspekterna görs till en naturlig del i den fysiska planeringen. För att lyckas med detta krävs det att det skapas tydliga riktlinjer för skyddsavstånd gällande farligt gods, bensinstationer, uppställningsplatser etc. Efterlevnaden av riktlinjerna måste göras till en permanent del i arbetet med den fysiska planeringen. Kalmar kommuns kommunikation med invånarna gällande säkerhet bör utökas. Kommunens risker och sårbarheter samt den enskildes ansvar bör förmedlas/klargöras, via exempelvis webb och intern hemsida. En annan relevant frågeställning är hur kommunen skall nå turister och andra som temporärt vistas i kommunen vid en krissituation. Information då vi saknar normala resurser behöver också förankras och övas/tillämpas. Ett fortsatt stort fokus bör läggas på kommunens samverkan med andra aktörer i samhället. Genom att bygga nätverk i det förebyggande/förberedande stadiet ökar förmågan att hantera en krissituation på ett bra och effektivt sätt. Ett samarbete mellan kommunen och näringslivet i riskinventeringsarbetet skulle vara till stor nytta för båda parter. Kommunen ska ha förmåga att samordna de företag och myndigheter etc. som är lokaliserade inom kommunens geografiska område. Det fortsatta säkerhetsarbetet Kalmar kommun utvecklar Risk- och Sårbarhetsanalys för varje förvaltning och kommunalt bolag. Kommunens verksamheter behöver bli bättre på att själva analysera hur deras verksamhet fungerar under kris eller med ett bortfall av exempelvis elektricitet eller dricksvatten. Kommunen behöver öka beståndet av utrustning för att tillgodose behovet av elektricitet, alternativa värmekällor och nödvattendistribution. Vid planering av större arrangemang är det viktigt att säkerhetsfrågor läggs in som en självklar del. Genom att redan i det inledande skedet av planeringen ta upp säkerhetsfrågor blir det möjligt att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Det är arrangören som är ansvarig och markupplåtaren och/eller tillståndsgivaren som är kravställare. Kalmar kommun bör intensifiera arbetet med kontinuitets- och avbrottsplanering för alla verksamheter och inte bara det som bedöms som samhällsviktigt i syfte att värna om varumärket. En plan bör tas fram för att säkerställa ett tillräckligt skydd mot hot och våld mot förtroendevalda och tjänstemän. Kalmar kommun bör certifieras enligt ISO 27000, informationssäkerhet

94 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Suni SBN 2019/0891 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss om Larm- och skyddspolicy, Miljö Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt och överlämnar det till Kalmar Brandkår som svar på remissen Larm- och skyddspolicy. Bakgrund Kalmar kommuns larm- och skyddspolicy samlar allt fysiskt skydd för våra kommunala tillgångar i ett dokument. Policyn beskriver övergripande både krav utifrån lagstiftning och ett önskat framtida läge. Policyn syftar till att förenkla arbetet för kommunens verksamheter med att fastställa en lämplig skyddsnivå för att skydda kommunala tillgångar. Policyn omfattar de flesta, men inte alla, larm och skydd som i nuläget används och i nära framtid kan användas i Kalmar kommun. Kostnaderna som uppstår i samband med brand, skadegörelse, inbrott, stölder och hot etc. är orimligt höga. Kommunen behöver istället använda en del av dessa pengar till att förebygga eller omöjliggöra för oss kostsamma oegentligheter. I flera fall har larm- och skyddsåtgärder dessutom ett stort trygghetsmervärde. Policyn ska innan fastställande skickas till kommunens samtliga nämnder, bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund. Yttrande Policyn är ett sammanfattande dokument över hur kommunen ska jobba med dessa typer av frågor och skulle säkerligen förenkla arbetet med skydd av verksamheter och dess tillgångar. Samhällsbyggnadskontoret har inget att invända mot larm- och skyddspolicyn och dess innehåll. Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

95 SBN 2019/ (2) Mikael Suni Livsmedelsinspektör Bilaga: Larm- och skyddspolicy för Kalmar kommun, remissutgåva.

96 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2019/0700 Kommunstyrelsens arbetsutskott Larm- och skyddspolicy i Kalmar kommun - beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka Larm- och skyddspolicyn på remiss till samtliga kommunala nämnder och bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund med begäran om synpunkter senast den 30 september Bakgrund Kalmar kommuns larm- och skyddspolicy samlar allt fysiskt skydd för våra kommunala tillgångar i ett dokument. Policyn beskriver övergripande både krav utifrån lagstiftning som ett önskat framtida läge. Policyn syftar till att förenkla arbetet för kommunens verksamheter med att fastställa en lämplig skyddsnivå för att skydda kommunala tillgångar. Policyn omfattar de flesta, men inte alla, larm och skydd som i nuläget används, och i nära framtid kan användas, i Kalmar kommun. Kostnaderna som uppstår i samband med brand, skadegörelse, inbrott, stölder och hot etc. är orimligt höga. Kommunen behöver istället använda en del av dessa pengar till att förebygga eller omöjliggöra för oss kostsamma oegentligheter. I flera fall har larm- och skyddsåtgärder dessutom ett stort trygghetsmervärde. Policyn ska innan fastställande skickas på remiss till kommunens samtliga nämnder, bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund. Peo Carlsson säkerhetssamordnare Bilaga Larm- och skyddspolicy Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

97 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Peo Carlsson, Säkerhetssamordnare Datum 2019-xx-xx 1 (32) Larm- och skyddspolicy för Kalmar kommun Innehåll Inledning... 2 Utgångsläge... 2 Syfte med Larm- och skyddspolicy... 2 Omfattning av Larm- och skyddspolicyn... 2 Avgränsningar... 3 Styrande eller rådande? Larmmottagning Bevakningstjänster Vidarekopplade automatiska brandlarm Inbrottslarm Personskyddslarm Trygghetslarm Stöldmärkning Kameraövervakning Störande larm Stängsel Lås- och passagesystem Slutsatser... 32

98 2 (32) Inledning Utgångsläge Framtagandet av Larm- och skyddspolicy påbörjades under 2018 efter att kommundirektören gett Räddningschefen i uppdrag att samla de larm- och skyddstjänster som kan hanteras av den kommunala Trygghets- och Larmcentralen i en rutin. Kommunen har inte sedan tidigare några riktlinjer som styr hur verksamheterna ska skyddas. Det har över tiden handlat om godtycklighet och hur mycket skydd ekonomin har tillåtit. Det skydd som olika lagstiftningar ställer krav på har dock varit uppfyllda men desamma har gett upphov till både missuppfattningar och oklarheter. Ett exempel på detta är när automatiska brandlarm enbart skyddar människan men utelämnar egendomsskyddet. Syfte med Larm- och skyddspolicy Policyn syftar till att förenkla arbetet för kommunens verksamheter med att fastställa en lämplig skyddsnivå för att skydda kommunala tillgångar. Omfattning av Larm- och skyddspolicyn Policyn omfattar de flesta larm och skydd som i nuläget används i Kalmar kommun: Larmmottagning Bevakningstjänster Automatiska brandlarm Inbrottslarm Personskyddslarm Trygghetslarm 1 Stöldlarm/märkning Kameraövervakning Störande larm Stängsel Övrigt skalskydd Mobila larmanläggningar Lås- och passersystem Samtliga dessa larm- och skyddsåtgärder är sådana som kommunen måste ha för att antingen svara upp mot gällande lagstiftning eller bör ha för att effekten av åtgärden överstiger kostnaden vid påverkan som larmet eller skyddet skulle kunna ha förhindrat 1 Se avsnittet om avgränsningar

99 3 (32) Avgränsningar Policyn omfattar inte på något sätt skydd för tredje person, d.v.s. kommuninvånarna. Trygghetslarm är dock ett larm som tredje person hanterar, och har för sitt eget skydds skull, men ska i detta fall ses som ett verktyg som kommunen använder för att kunna ta ett överenskommet ansvar gentemot en brukare av ett trygghetslarm. I policyn beskrivs trygghetslarmen endast utifrån larmmottagning och kameratillsyn. En tydligare beskrivning med bland annat biståndsbedömning finns hos Omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Styrande eller rådande? Eftersom policyn syftar till att komplettera gällande lagstiftning utifrån flera aspekter måste hänsyn tas till vad kommunen vill uppnå. Om vi vill minimera skadegörelsen på skolor och förskolor måste vi övervaka eller förhindra tillträde. Övervakning görs med kameror eller med störlarm medan tillträdesförbud hanteras med stängsel eller ett förbud för allmänheten att vistas på en viss plats. Flera olika lösningar på ett och samma problem och naturligtvis väldigt varierande kostnad. Om problemet är att det görs inbrott måste vi antingen sätta upp, eller modernisera, inbrottslarm. Vi kan också välja att stöldskyddsmärka för att minska risken för inbrott men det bästa och mest effektiva är naturligtvis en kombination. Policyn ska generellt vara rådande samtidigt som den ska stödja den verksamhet som behöver olika alternativ för hur man vill inrikta sitt skydd. Policyn ska också kunna ligga som grund för en diskussion för hur man förbättrar ett befintligt, eller obefintligt, skydd samtidigt som den ska kunna utgöra underlag för vilka hänsyn vi behöver ta i samband med en nyetablering. Om inte lagstiftningen är styrande ska hänsyn tas till den riskanalys som följer ett objekt oavsett nyetablering eller befintlig verksamhet. Ansvaret för riskanalysen ligger hos verksamhetsutövaren. I de fall av larm eller skydd där det finns lagkrav framgår detta av texten. Automatiska brandlarm är ett sådant exempel där det klargörs var denna typ av larm ska finnas och även varför det är styrande.

100 4 (32) 1. Larmmottagning Bakgrund Sedan lång tid har kommunen larmmottagning varit utlokaliserad till SOSalarm och ett antal andra larmmottagande aktörer. Larmmottagning görs för både larm- och jourtjänster dygnet runt. Då förstudien till en kommunal larmcentral gjordes 2012 kunde man konstatera att förvaltningar och bolag betalade omkring två miljoner årligen för dessa tjänster där de stora delarna utgjordes av SOS-alarmering till brandkåren och för Omsorgs- och Socialförvaltningens larmmottagning. I förstudien kunde man även konstatera att det fanns en mängd olika leverantörer av samma tjänst, t.ex. inbrottslarm. Avsnittet om larmmottagning förutsätter att vi förfogar över en egen larmmottagande enhet. Larmmottagning för räddningstjänst SOS-Alarm äger nödnumret vilket innebär att Kalmar kommun inte kan ta emot samtal från tredje person på det numret. Samtalen/Larmen från 112 kommer alltid att ha passerat en SOS-central där det bl.a. har avgjorts om ärendet gäller brandkår, polis eller ambulans. Det finns dock ett antal alternativa lösningar vilket t.ex. gör att inringaren kommer till SOS-alarm som omedelbart efter att ha konstaterat vad ärendet gäller kan koppla över till eller upprätta en medlyssningsförbindelse med annan larmcentral. Vid särskilda händelser som t.ex. stormar och höga flöden kan vi hantera alla 112-larm i egen larmcentral efter att SOS-alarm har kopplat över dem. Fördelen med detta är att vi själva kan prioritera händelserna. Verksamheter med larmmottagning: Räddningstjänst SOS-alarmering Automatiska brandlarm Fastighetsverksamhet Beredskapslarm Hisslarm Omsorg Trygghetslarm 3 Jourtjänster Vattendistribution Jourtjänster Bevakning Utbildning Bevakning 4 Kameraövervakning Kommunledning Larmlistor Krisledning Ordningsvakter Socialtjänst Socialjour Personskyddslarm 2 Pågående alarmeringsutredning, 112-utredningen (Ju 2016:03) 3 Även Socialförvaltningen 4 Gäller de flesta kommunala verksamheter

101 5 (32) Nuvarande status: Larmmottagningen för kommunens verksamheter är inte styrd till en(1) upphandlad samarbetspartner. Detta beror i sin tur på att väldigt få aktörer har förmåga att hantera larm i den omfattningen Kalmar kommuns verksamheter kräver. Larmmottagning har traditionellt varit väldigt nischad och man har från larmmottagarna i viss mån tvingat fram att ingen nyttjare kan ha en och samma larmmottagare. Trygghets- och larmcentralen, TLC, tar efterhand emot fler och fler olika typer av larm och jourtjänster och bygger ut sin egen organisation och kompetens för att kunna motsvara kommunens krav på en samlad larmmottagning. Larmmottagaren är inte, och ska inte vara, en verkställande verksamhet 5. I huvudsak innebär detta att en tredje part 6 svarar för den praktiska hanteringen efter ett larm. För- och nackdelar med larmmottagning inom egen organisation: Drift Serviceförmåga Helhetsfokus Regional och lokal samordning Statistik Fördel Snabba omställningar, samverkan vid händelse Lokal kännedom. Direktkontakt tas med påverkad verksamhets kontaktperson Synergieffekter. Tekniska lösningar för att ha kontroll över allt skydd på en fysisk plats Enkel lokal samverkan med framför allt Polismyndighetens inre och yttre befäl Kalmar kommun kan få samlad statistik över samtliga inkomna larm vilket ger en tydlig bild av vilka insatser som ska prioriteras Nackdel Småskalig drift, avtal med annan larmcentral (utanför kommunkoncernen) för redundans Kräver samarbetspartners för overflow 7 Vid flera samtidiga eller operatörskrävande händelser krävs en tydlig prioritering SOS-alarm kan begränsa möjligheter regionalt Insamling av statistik kan kräva omfattande personell resurs 5 Det finns kommunala exempel på där larmmottagaren både tar emot och effektuerar larmen som en helhetslösning 6 Exempelvis en hissreparatör efter ett larm om hiss som fastnat 7 När antalet inkomna ärenden överstiger kapacitet och rimlig svarstid

102 6 (32) Möjligheter med egen larmcentral: Ofta bedöms processen för att ingå avtal med extern larmcentral som extremt detaljerad och svår att ändra i efterhand. En egen larmcentral ska verka för att det är enkelt för nyttjaren att såväl skräddarsy lösningar som att förändra en lösning (eller ett avtal) efter hand. Detta ska gälla även för korta och tillfälliga insatser. En egen larmcentral ska istället för stordriftfördelar byggas på att den hanterar samtliga kommunens larm- och jourtjänster. Detta gör att larmcentralens kunskaper och helhetssyn blir så omfattande att alternativen med utspridda avtal ses som en avsevärt sämre lösning. En egen larmcentral kommer att kunna säkerställa att vi på ett tydligare sätt kan motsvara försäkringsbolagens krav på skydd. I framtida upphandlingar av försäkringsmäklande tjänster ska denna aspekt tydliggöras och användas för att sänka premiekostnader. Begränsningar med egen larmcentral I vissa fall skulle en lösning kunna vara bättre om den hanteras av en extern larmcentral. T.ex. om en viss typ av kameraövervakning kräver en viss typ av programvara som den egna larmcentralen i det läget inte vare sig kan hantera eller har licens för att hantera. Upphandlad hårdvara ställer större krav på den som upphandlar och det blir tydligt att den egna larmcentralen måste vara med i det arbetet innan eventuella avtal ingås. Befintliga och framtida tekniska lösningar ställer även krav på att kommunens IT-verksamhet kan svara för hantering av mjukvaran. Detta innebär att IT måste vara med i upphandlingsprocessen för den typen av programvaror. En kommunal larmcentral hanterar alla typer av larm (och jourtjänster) i en kommun: En egen larmcentral är inte vinstdrivande i något avseende. För kunden, d.v.s. kommunens verksamheter, ska det upplevas som om den egna larmcentralen bedriver en verksamhet som är lika kostsam eller billigare men lika bra eller bättre jämfört med ett upphandlat externt alternativ. Detta ställer krav på kommunal upphandlingsdisciplin. Inga larm- och jourtjänster får handlas upp externt av vare sig enskild förvaltning eller helägt kommunalt bolag förrän upphandlande enhet av ett eller flera skäl konstaterat att den egna larmcentralen inte inom rimlig tid eller till rimliga kostnader klarar av att hantera en tjänst. Risker med egen larmcentral: För mycket inkommande trafik under en viss period vilket gör att man missar inkommande ärenden Störningar i den tekniska miljön vilket gör att servicegraden minskar under en viss period Upphandlingar där en avgörande instans missas vilket omöjliggör eller försenar driftstart av en viss tjänst Att verksamheter skapar tjänster med egen mottagning, t.ex. smslarm som inte passerar larmcentral

103 7 (32) Inriktningsbeslut: Alla tjänster inom kommunkoncernen som berör larm, beredskap och jour ska hanteras av egen larmcentral där inte lagar eller föreskrifter ställer andra krav. Larmcentralen ska anpassas för att hantera alla förekommande tjänster. Larmcentralen ska fortsatt vara certifierad enligt SSF 136 Avtal som ingåtts utanför kommunkoncernen ska inte förlängas. De larm- och/eller jourtjänster som i dagsläget går via extern larmcentral ska styras om till egen larmcentral Kommunen ska fortsätta att utveckla den egna larmcentralen för att möta framtida krav Kommunen ska se över möjligheten att, generellt för bevakningstjänster och larmmottagning, ansöka om auktorisation 8. 8 Eller motsvara kraven för auktorisation

104 8 (32) 2. Bevakningstjänster Omfattning: I avsnittet om bevakningstjänster ingår förutom insatser vid larm även trygghetsskapande insatser och insatser för ordningshållning vid s.k. Paragraf 3- områden, något som kommunen frekvent använder sig av. Bakgrund: Kalmar kommun har sedan länge ett ramavtal för bevakningstjänster. Historiskt har avtalet även omfattat larmmottagning. Omfattningen av avtalet är ca 2000 insatser per år och i det ingår ett fåtal bolags 9 verksamheter. Inga verksamheter har vidarekopplat inbrottslarm utan åtgärder. Önskat läge: Från nuläge till önskat läge ger två möjligheter. Oavsett vilket så måste effekterna av bevakningstjänster bli större och bättre än vad de är idag. Hela kommunkoncernen måste också upphandlas samtidigt och få ett (1) avtal. Upphandlad bevakningstjänst Den ena vägen är att kommunen upphandlar bevaknings-, trygghetsskapande och ordningshållande insatser, d.v.s. olika typer av bevakning I avtalet är insatserna som ska göras i varje enskilt fall så tydliga att tveksamheter kring vad som är gjort aldrig kan ifrågasättas i efterhand. Bevakningsbranschen har under lång tid varit tydlig med att man inte kan avtala en maximal tid från utlarmning till insats vilket vi i dagens utsatta miljö inte längre kan acceptera. Kommunal bevakningstjänst Den andra vägen är att kommunen själva hanterar bevakningstjänster och därmed hela kedjan, från larmindikering till avslutad insats. Av olika skäl skulle man kunna välja en kombinerad väg som gör det möjligt att upphandla tjänsten för vardagar under normal kontorstid och att utföra arbetet med egna väktare/motsvarande under övrig tid. Det är kommunens larmmottagare som larmar ut och igångsätter en insats. Det är kommunens larmmottagare som tar emot rapport efter genomförd insats och därmed avgör om ärendet är löst eller om insatsen behöver fortgå eller på något sätt förändras. 9 Kalmar Hamn AB och Kalmarsunds Gymnasieförbund

105 9 (32) Inriktningsbeslut: Kommunen måste ha högre kvalité i upphandling av bevakningstjänster. Istället för att låta bevakningsföretagens möjligheter begränsa oss ska kommunens behov styra. Kommunen bör se över möjligheten att, generellt för bevakningstjänster och larmmottagning, ansöka om auktorisation för att få utföra bevakningstjänster. Avtal för bevakningstjänster som ingåtts med extern larmcentral, avseende larmmottagning, ska inte förlängas. Alla kommunala verksamheter ska rymmas i samma avtal. Kommunen ska fortsätta att utveckla den egna larmcentralen för att möta framtida krav avseende bevakningstjänster.

106 10 (32) 3. Vidarekopplade automatiska brandlarm Allmänt Kalmar kommuns handlingsprogram ger inte svar på vilka verksamheter inom kommunen som bör eller ska ha vidarekopplade automatiska brandlarm. Det finns ingen tidigare utpekad policy som gör gällande att vidarekopplade automatiska brandlarm ska skydda egendom utan endast liv och hälsa. De krav som ställs på ett vidarekopplade automatiska brandlarm ställs via lagstiftning, t.ex. Boverkets byggregler, BBR. I kravställningen syftas enbart på att skydda liv och hälsa. Laghänvisningar Boverkets byggregler, BBR 5:1 Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma. Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar. (BFS 2011:26). Plan- och bygglagen, PBL 4 Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand, AFS 2009:2 75, 83 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Huvudverksamheter med vidarekopplade automatiska brandlarm De flesta, men inte alla, för- och grundskolor är utrustade med vidarekopplade automatiska brandlarm som är direktkopplat till brandkåren. Detsamma gäller för de flesta vårdboenden men undantag finns även där. I Handlingsprogrammet enligt Lag(2003:778)Om skydd mot olyckor som tas fram inför varje mandatperiod framgår att: Den operativa verksamheten i kommunen ska under mandatperioden arbeta för att öka säkerheten för tredje person i samband med brand, då Kalmar kommun ska vara en trygg kommun att bo i.

107 11 (32) Nuläge för verksamheter nom Kalmar kommun Många av oss tror nog att t.ex. alla skolor har vidarekopplade automatiska brandlarm men så är inte fallet. Enligt regelverken räcker det med att i vissa fall endast ha brandvarnare eller ett automatiskt brandlarm som inte är vidarekopplat. Anledningen till detta är att man enbart beaktar skyddet för liv och hälsa och därmed i vissa fall utelämnar egendomsskyddet. Försäkringspremien är kopplad till fastighetens skydd. Med ett ökat skydd ska kommunens försäkringsmäklare förhandla om kostnaden för premien. Samtliga vidarekopplade automatiska brandlarm ska vara kopplade till kommunens larmcentral Fördelar med ett vidarekopplat automatiskt brandlarm Ett vidarekopplat automatiskt brandlarm kommer att ge en möjlighet att släcka brand eller åtminstone att begränsa skada 24/7/365. I flera fall skulle en mindre skada få stora konsekvenser för verksamheten, det kan handla om såväl elevplatser på en skola som vårdplatser på ett boende. Förutom skydd ger ett vidarekopplat automatiskt brandlarm så stora möjligheter, i och med tidig upptäckt, att personalen i fastigheten själva kan vidta åtgärder för att minska konsekvenser. Var ska vidarekopplade automatiska brandlarm finnas i kommunens verksamhet Önskvärt Vidarekopplade automatiska brandlarm bör finnas i alla verksamheter där tredje person vistas regelbundet. Exempel på den typen av verksamheter är skolor, boenden för vård och omsorg och idrottsanläggningar. Detta gäller även om utrymningsvägarna leder direkt ut i det fria utan att passera olika våningsplan. En parameter som bör tas i akt är tredje persons förmåga att själv ta sig ut ur fastigheten vid larm. Vidarekopplade automatiska brandlarm bör också finnas i fastigheter som vid en brandskada skulle få omfattande konsekvenser som t.ex. att det tar lång tid att uppföra en ny byggnad eller en ersättningsbyggnad. I fastigheter där ovärderliga handlingar förvaras bör det finnas vidarekopplade automatiska brandlarm som en del av brandskyddet, det skulle.

108 12 (32) Krav Där kommunen bedriver skola eller boende för vård och omsorg ska det finnas vidarekopplat automatiskt brandlarm om verksamheten finns på mer än ett våningsplan eller där vi inte har egen personal på plats då verksamhet pågår, t.ex. idrottsanläggningar i direkt anslutning till en skola. Lokaler där man förvarar innehåll som inte går att ersätta, kommunarkiv till exempel, ska vara utrustade med vidarekopplade automatiska brandlarm. Vidarekopplat automatiskt brandlarm ska finnas på fastigheter som historiskt varit utsatta för anlagd brand/försök till anlagd brand om det inte går att riskeliminera med hjälp av tillträdesskydd eller annan övervakning. Effekt av vidarekopplade automatiska brandlarm - Ökad känsla av trygghet - Förkortad insatstid för räddningstjänst - Sannolikt kortare angreppstid - Sektorsindelning ger oss möjlighet att vidta mer effektiva åtgärder vid brand - Lägre försäkringspremier Positiva och negativa bieffekter av vidarekopplade automatiska brandlarm Positiva bieffekter: - Möjlighet att utnyttja larmsändaren för att koppla på flera typer av larm, t.ex. inbrottslarm - Anläggningsskötare utses vilket ger ökade kunskaper och färdigheter Negativa bieffekter: - Ett antal falsklarm ofta relaterade till ombyggnation eller dåligt underhåll/rengöring - Man kan invaggas i en oproportionerlig trygghetskänsla

109 13 (32) Kostnader för vidarekopplade automatiska brandlarm Kostnaden varierar naturligtvis beroende på objektets utseende och storlek. Generellt kan man dock räkna med att en förskola kostar ca 35000/år och en skola ca 50000/år. Slutsatser Följande typer av fastigheter ska vara utrustade med vidarekopplat automatiskt brandlarm: Skolor Boenden för vård och omsorg Idrottsanläggningar Arkiv Kommunala fastigheter som bedriver verksamhet i en fastighet med mer än ett våningsplan Brandlarm Gäller för Exempel Klass 5 Klass 4 Klass 3 Klass 2 Klass 1 Saknar automatiskt Har utrym- Har vidare- Har vidare- Har vidarelarm brandningslarkopplakopplat autokopplat och utrymningslarm men saknar automatiskt matiskt brand- automatiskt automatiskt brandlarm larm med brandlarm Fastigheter där det normalt sett inte vistas människor och egendomsvärdet är lågt Förråd, Lager, baracker brandlarm Fastigheter där man enkelt kan överblicka den inre ytan och egendomsvärdet är lågt med åtgärd Fastigheter där det vistas människor med någon slags hjälpbehov, man kan utrymma direkt ut i det fria utan hjälp Sporthallar, fritidsgårdar åtgärd Fastigheter där egendomsvärdet är högt med åtgärd Fastigheter där det vistas människor med någon slags hjälpbehov eller där man inte kan utrymma direkt ut i det fria utan hjälp Grundskolor, äldreboenden, förskolor, vårdboenden Inriktningsbeslut: Kommunen ska även säkra upp egendomsskyddet med hjälp av vidarekopplade automatiska brandlarm i fastigheter enligt klass 1-2 i matrisen ovan.

110 14 (32) 4. Inbrottslarm Inledning Inbrottslarmet syftar till flera olika saker. Den primära anledningen är att det ska vara avskräckande för den som olovligen vill ta sig in i en lokal. Den sekundära anledningen är att lokalens ägare eller nyttjare ska få en tidig förvarning om att någon har tagit sig in i lokalen och därmed kunna vidta åtgärder. Nuläge Inbrottslarm finns installerat i de flesta skolor, förskolor och förvaltningslokaler. Larmens syfte är att skydda egendom inne i lokalerna. Inbrottslarmen har tidigare hanterats av verksamheterna själva varför det finns viss osäkerhet runt status och ålder på befintliga larm. Vi kan dock konstatera att de flesta larmen är av samma fabrikat vilket underlättar arbetet i framtiden. Styrkor Ett inbrottslarm stänger ute obehöriga personer från att vistas i byggnaden utan upptäckt. Att upphandla ett gemensamt system för inbrottslarm ger flera fördelar. Det är enklare att skapa gemensamma rutiner och manualer för handhavande då personal rör sig mellan olika lokaler och därmed både känner igen larmmiljön men också kan använda sin ordinarie behörighet. Att upphandla ett fabrikat med en leverantör ger möjligheter att samordna service. Det skapar god kontroll på samtidiga uppdateringar av mjukvaran så att systemet säkerställer en god funktion. Allt detta tillsammans ger ekonomiska fördelar. Svagheter Hantering av inbrottslarmanläggningar brister idag framförallt hos användaren. Vissa inbrottslarm är tidsstyrda medan andra kräver en aktiv handling. Att vara leverantörsbunden till ett system gör det även sårbart.

111 15 (32) Önskat läge För objekt med större värden eller värden av oersättlig art finns krav på skydd med inbrottslarm ifrån försäkringsbolagen. Denna typ av objekt är museer, kultur- och skyddsobjekt. För övrigt vore det önskvärt att uppgradera skolor, förskolor och förvaltningslokaler med larm. Detta skapar trygghet för hyresgästerna och fungerar samtidigt som ett stöldskydd för kapitalvaror och kan även ge en signal om att skadegörelse har skett. Övriga fördelar är att inbrottslarm kan integreras med övriga fastighetstekniska system för att varva ner ventilationssystem (energibesparing), vattenavstängning (fördelar vid sabotage och/eller vattenläckage) när ingen befinner sig i lokalerna. Inbrottslarmen i kommunen måste vara enkelt hanterbara av användarna. För att lösa detta ska det, precis som med anläggningsskötare för brandlarm, finnas en ansvarig för inbrottslarmet vad avser funktion, inställning och utbildning av användare. Ekonomi Inbrottslarm kostar både vad gäller inköp och uppgraderingar av hårdvara och mjukvara. Hantering av behörigheter till olika lokaler i samband med ny personal, tillfällig personal och personal som slutar kräver administrativ hantering. Ett genomsnittligt objekt kostar ca kronor för utrustning och installation. Det finns även alternativ att hyra inbrottslarmet, som ett abonnemang, vilket ibland kan vara en lämplig lösning. Inriktningsbeslut: Kommunen ska ha inbrottslarm i samtliga fastigheter där anställda och/eller kommunens invånare normalt uppehåller sig under del av dygnet. Kommunen ska ha inbrottslarm i fastigheter där man förvarar stöldbegärlig utrustning. Kommunens säkerhetskänsliga verksamheter ska ha inbrottslarm Samtliga ingående delar i ett skyddsobjekt ska ha inbrottslarm

112 16 (32) 5. Personskyddslarm Allmänt Kalmar kommuns handlingsprogram ger inte svar på vilka verksamheter inom kommunen som bör eller ska ha personlarm. Det finns ingen tidigare utpekad policy som gör gällande när ett personlarm är aktuellt för yrkeskategorier eller individer. Laghänvisningar Enligt bl.a. Arbetsmiljölagen finns följande styrande dokument. AFS 1993:2 4 Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning, information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med trygghet. 7 Arbetstagaren skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en våldseller hotsituation. Lagstiftning enligt bl.a. AML 1977:1160 Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete finns följande styrande dokument. AML 1977:1160 Arbetsmiljölagen AFS 2001:1 Systematiska arbetsmiljöarbete AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljö AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:1 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckligt för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Tekniska förutsättningar Personlarmen ska kunna ge aktuell GPS/GLONASS position och kan inte GPS kontakt upprättas ska personlarmet kunna ta en RF tagg (Radio-frequency identification) som position, larmet ska kunna genomföra ett tal samtal med larmcentral, vara programerbar med olika funktioner för bl. a. Provlarm utan larmcentral eller samtal till annan enhet, skicka sms till en central enhet för att kunna påkalla uppmärksamhet som ex. starta ljud och ljus signaler. Enheterna bör vara IP klassade och klara en tuff miljö med lång batteritid. Kommunikationen till enheten ska vara via GSM/GPRS. Enheterna ska vara uppkopplade mot ett datasystem som enkelt kan styra olika funktioner och övervakas. Genom övervakning sker en kontroll att funktion säkerställs. Huvudverksamheter med personlarm Personlarm finns där det finns risk för hot och våld och/eller där ensamarbete förekommer och behov av att snabbt kunna kalla på hjälp. Verksamhet-

113 17 (32) er/yrken på Socialförvaltningen Socialsekreterare, Handledare, omsorgspersonal, chefer m.fl. Nuläge för verksamheter inom Kalmar kommun Idag finns personlarm inom de yrken/arbetsplatser som är bedömda att ha ett behov på Socialförvaltningen. Samtliga larm är idag kopplade mot Tempest larmcentral, men kommer från våren 2019 att vara kopplade mot TLC Kalmar. Fördelar med ett personlarm Utan ett personlarm finns inte möjlighet till att kunna snabbt och enkelt kalla på hjälp. I många arbetssituationer är det enda sättet att säkra arbetsgivaransvaret lösningen är att utrusta personal med personlarm. Önskvärt läge Att samtlig personal som arbetar i Kalmar kommun, där vålds eller hotsituation kan uppstå får tillgång till personlarm beroende på riskbedömt läge av tjänsteutövning eller annan riskbedömning. Yrkesgrupper eller individer som tillfälligt blir utsatta för hot eller våld i sin tjänsteutövning bör snabbt kunna utrustas med personlarm för att kunna säkerställa det egna skyddet. Tilldelning bör föregås av en riskbedömning av det aktuella läget. Krav Vid myndighetsutövning och ensamarbete bör det vara ett krav på personlarm. Positiva och negativa bieffekter av personlarm Positiva bieffekter: - Möjlighet att snabbare kunna få hjälp vid nödsituation. - Positionering vid larm - Arbetsgivaren löser arbetsmiljöansvaret vid risk för hot och våld. Negativa bieffekter: - Ett antal falsklarm ofta relaterade till felaktig hantering då användaren larmar av misstag. - Användaren kan invaggas i en oproportionerlig trygghetskänsla

114 18 (32) Arbetsgivarens krav på personlarm Klass 4 Klass 3 Klass 2 Klass 1 Har personlarm vid tjänsteutövning vid ensamarbete Personlarm Saknar Har personlarm vid tjänsteutövning och även på ledig tid. Gäller för Exempel Ingen risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. All anställd personal Inriktningsbeslut: Tillfällig risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. All anställd personal Risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. yrken på Socialförvaltningen Handledare, omsorgspersonal, chefer, myndighetsutövande personal Kommunen ska förfoga över så många personskyddslarm att samtliga anställda enligt klass 1-3 i matrisen ovan har möjlighet att få ett tilldelat personlarm. Det är alltid den anställdes närmsta enhetschef eller högre som beslutar om personskyddslarm. Vid rekommendation från Polismyndigheten (BOPS 10 ) ska personskyddslarm tilldelas efter samråd. Har alltid personlarm vid all tjänsteutövning Risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. yrken på Socialförvaltningen Socialsekreterare, Handledare, omsorgspersonal, chefer 10 Brottsoffer- och Personskyddsenhet

115 19 (32) 6. Trygghetslarm I Kalmar kommun finns digitala trygghetslarm både i ordinärt och särskilt boende. Under våren 2019 har vår egen (Kalmar kommun) trygghets- och larmcentral tagit över mottagning och teknik för alla larm i ordinärt boende. Omsorgsförvaltningen, genom teknikenheten, fortsätter att administrera, sätta ut och programera larmen för hela Kalmar kommun. I särskilt boende finns ett flertal olika lösningar och företag som har levererat larmpaket. Här har respektive förvaltning gjort egna lösningar och ibland har larmpaketen följt med i fastigheten vid t ex en renovering eller en nybyggnation. Vi ska utgå från att även här kommer larmen administreras från omsorgsförvaltningens teknikenhet. Trygghetslarmen vi har idag kompletteras med larmtillbehör så som mattlarm, rörelselarm och dörrlarm för att skapa ytterligare trygghet. Idag har vi även GPS-larm som används för att ge möjlighet att spåra den som har avvikit från sin hemmiljö utan möjlighet att ta hand om sig själv. I en framtid skulle vi kunna använda GPS-larmen till mobilt trygghetslarm vilket skulle ge omsorgstagarna en mycket större möjlighet till rörlighet. Detta förutsätter dock en annan organisation än vi har idag för hemtjänsten. E-tillsyn (tillsyn via kamera) är en lösning för att slippa fysiska besök under företrädesvis nattetid. Detta för att omsorgstagaren ska få en ostörd sömn utan besök i bostaden. Denna typ av tillsyn ska inte blandas ihop med övervakningskamera som har ett helt annat syfte. Inriktningsbeslut Alla trygghetslarm ska kopplas till den kommunala larm- och trygghetscentralen, TLC Kalmar kommun fortsätter att utveckla möjligheterna för E-tillsyn

116 20 (32) 7. Stöldmärkning Allmänt Stöld- och skyddsmärkning utvecklas i snabb takt i syfte att alltid ligga steget före. Stöld- och skyddsmärkning kan ha olika syften och en produkt är oftast framtagen för att motsvara ett specifikt krav, t.ex. att ha snabb avläsning och identifiering eller att omöjliggöra avidentifiering. Märkning kan även syfta till att medvetet sänka värdet på en produkt som genom detta gör den mindre stöldbegärlig. Nuläget Rutin för märk-dna finns skapad i Kalmar kommuns verksamhetshandbok, Kalmar kommuns IT-enhet stöldmärker sedan augusti 2018 samtliga datorer med DNA-vätska. Förvaltningar i Kalmar kommun stöldmärker, i olika utsträckning, övrig stöldbegärlig utrustning, exempelvis mobiltelefoner och projektorer. I dessa fall finns märkutrustning på plats och sköts av utsedd person på förvaltningen. Att stöldmärka stöldbegärlig utrustning är dock inte tillräcklig utbrett inom kommunens verksamheter. Ofta sker märkning på eget initiativ av enskild. Inköp av och kostnader för stöldbegärlig utrustning 11, exempel Kalmar kommun köper och hyr datorer för /år Kalmar kommun köper mobiltelefoner för /år Kalmar kommun köper konst för /år Kalmar kommun köper cyklar för /år Kalmar kommun köper verktyg för /år Uppgifterna hämtade från avtalsleverantörer våren Bedöms vara en för låg kostnad enligt Serviceförvaltningen

117 21 (32) Exempel på stöldbegärlig utrustning Datorer, såväl bärbara som stationära Surfplattor Bildskärmar (datorer och tv) tv-spel Elverktyg Klipp- och skärverktyg Mobiltelefoner Rakelterminaler Konst Bilar Cyklar Märk-DNA Kalmar kommun har använt sig av DNA-märkning sedan flera år tillbaka men sedan 2016 används en metallisk Märk-DNA med mikrochip. Det finns flera olika typer av märk-dna på marknaden men förutom en identifierbar DNAsträng vill man även ha en snabb och enkel avläsbar funktion i vätskan varför en produkt som innehåller mikrochip är överlägsen. Avskräckande dekaler och skyltar appliceras på objekt och fastigheter. Styrkor med märk-dna Stöldmärkning med DNA-vätska är en framgångsrik metod som visat sig lyckosam. Rutin togs fram juni 2017 och är nu implementerad på samtliga förvaltningar. Tillvägagångssättet är enkelt med en tydlig arbetsfördelning. Avskräckande dekaler och skyltar appliceras på objekten och fastigheten för att uppmärksamma de kriminella om risken, vilket i sin tur skapar en tryggare tillvaro för verksamheten. Vid beslagtaget stöldgods är det relativt enkelt, om än något tidskrävande, för polis eller tull att identifiera utrustning som är stöldmärkt. Det ger synergieffekter med dekaler och skyltar på stöldbegärligt gods och dörrar genom att vi som verksamhet visar att vi är förberedda på stöldförsök. Totalt genererar detta minskade kostnader för stölder och inbrott. Vi har sedan starten med märk-dna kunnat konstatera en nedgång i antalet inbrott där syftet har varit att stjäla datorer, främst inom Utbildningsförvaltningen. DNA-märkning är en säker metod som inte kan manipuleras Konstföremål kan med fördel märkas med DNA. Man kan ju t.ex. märka en tavla på dukens baksida eller i kanten mellan ram och duk. Om föremålet är så värdefullt att en stöldskyddsmärkning kraftigt påverkar dess värde kan man ifrågasätta varför det överhuvudtaget har köpts in. Om det ändå är så måste föremålet skyddas på annat sätt.

118 22 (32) Svagheter med märk-dna Den marknad som tjänar på stulna produkter flyttar hela tiden fram sina positioner. Det innebär att man redan nu på vissa håll har arbetat fram metoder för att avlägsna DNA-märkvätska. Inga tecken finns dock på att metoden är särskilt utbredd och det är generellt ganska komplicerat att helt avlägsna DNA. Upptäckten beror på Polismyndighetens och tullens förmåga att genomlysa t.ex. fordon med UV-lampa. Det kan i samband med ett klarläggande uppstå en tvist om vem som faktiskt äger en märkt produkt och det blir då upp till polis eller tull att avgöra. Den som är ansvarig för märkning missar utrustning vilket kan ge en ökade kostnader för inbrott och stöld eller annan förlust Mekanisk märkning Mekanisk märkning innebär att man graverar, ristar, bränner eller etsar in en märkning, till exempel en logotyp, i en produkt. Eftersom själva syftet med mekanisk märkning är att det ska synas blir det oftast estetiskt ofördelaktigt. Det är just det som är själva poängen! Merparten av den utrustning som kommunen köper in ska inte på något sätt avyttras efter en användningsperiod. Med en mekanisk märkning har man sänkt såväl andrahandsvärdet som värdet på den svarta marknaden ordentligt. Styrkor med mekanisk märkning Mekanisk märkning ger framförallt synlig effekt och ett sänkt marknadsvärde. En mekaniskt märkt produkt på fel plats signalerar att den kan vara stulen och ger förhoppningsvis upphov till ett ifrågasättande. Vid ett polisingripande kommer en mekanisk märkning, även om försök gjorts att avlägsna den, leda till att man belyser produkten med UV-ljus. Mekanisk märkning i kombination med DNA-märkning ger alltså ett ännu bättre skydd. Svagheter med mekanisk märkning Om märkningen inte utförs professionellt kommer det att ge ett slarvigt intryck. Liknande produkter bör vara märkta på ett liknande sätt i syfte att vänja människor för hur kommunens produkter ska se ut. Alla stöldbegärliga produkter 13 måste vara märkta och det ska inte vara tillåtet inom Kalmar kommun att ta en omärkt produkt i bruk. 13 Produkter som inte ska avyttras

119 23 (32) Önskat läge Allt som är stöldbegärligt och ägs av Kalmar kommun ska vara stöldmärkt. Allt som är stöldbegärligt och hyrs av Kalmar kommun ska vara stöldmärkt. Kommunen ska ta fram en egen etikett för stöldmärkning och det ska framgå av överenskommelsen med Polismyndigheten att vi samarbetar kring stöldmärkning Ekonomi Vid leverans av datorer 14 från Kalmar kommuns IT-enhet tas en kostnad ut för stöldmärkning, i dagsläget 60 kronor per enhet. Denna kostnad läggs på i totalsumman för dator som tjänst. Inköp av märkvätska kostar ca 10000,00 för märkningar. Dekaler kostar från 5,00/st och uppåt beroende på storlek. Den stora kostnaden ligger i tidsåtgången för att märka och återmärka produkter. En elektrisk brännstämpel för mekanisk märkning kostar ca 1500 kronor Inriktningsbeslut: Kommunen stöldskyddsmärker utrustning på två sätt, mekanisk märkning och DNA-märkning. Kommunen fortsätter med DNA-märkning av hyrda och ägda produkter enligt rutin. Kostnaden bör läggas in i budget. Kommunen tar fram utrustning och rutin för att märka inköpt utrustning mekaniskt Kommunen ska ta fram en egen etikett för stöldmärkning och på så sätt minska den största enskilda kostnaden Överenskommelse ska tas fram tillsammans med Polismyndigheten om att vi samarbetar kring stöldmärkning. 14 Som hyrs

120 24 (32) 8. Kameraövervakning Allmänt Kalmar kommuns handlingsprogram ger inte svar på vilka verksamheter inom kommunen som bör eller ska ha kameraövervakning. Regler på vilket sätt kameraövervakning får ske styrs av kamerabevakningslagen(2018:1200). Syftet med denna lag är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteteten vid sådan bevakning. Syftet med all kameraövervakning är att upptäcka brottslig handling eller att analysera en pågående händelse som leder till eller kan leda till brottslig handling. Huvudverksamheter med kameraövervakning Ett fåtal kommunala fastigheter är utrustade med kameraövervakning, t.ex. socialförvaltningens mottagningsdel för klienter samt några få grundskolor. Ingen kameraövervakning sker idag på förskolor. Vård och omsorgsboende är också lokaler som skulle kunna vara aktuella för kameraövervakning. Idag finns ingen sådan övervakning. Nuläge för verksamheter inom Kalmar kommun. I dagsläget förekommer kameraövervakning sporadiskt i Kalmar kommun. Ett flertal verksamheter och platser skulle kunna vara aktuella för kamerabevakning, så som skolor, förskolor, vård och omsorgsboende, platser som frekvent utsätts för brottslig handling etc. Fördelar med kameraövervakning Kameraövervakning kommer att ge en möjlighet att skydda fastigheter från olaga intrång, kunna begränsa skadegörelse samt öka tryggheten för medborgare på platser som kan uppfattas som otrygga. Kan verka avskäckande för individer som har tänkt sig att gör olaga intrång eller annat kriminellt. Möjligheter med kameraövervakning Skapa trygghet och skydda fastighet mot skadegörelse och oönskat intrång Huvudsakliga brister med kameraövervakning Kostnadsdrivande i hårdvara Hög tilltro till metoden, kommer inte att lösa alla problem. Var ska kameraövervakning finnas i kommunens verksamheter? Önskvärt Verksamheter där övervakningen syftar till att beivra brott Verksamheter med hotbild från allmänhet Strategiska platser

121 25 (32) Effekter av kameraövervakning Minskad kostnad för skadegörelse, upplevd trygghet för kommunal personal och för invånarna Uteblivna effekter om att inte ha kameraövervakning Skadegörelse, otrygghet. Positiva och negativa bieffekter av att kameraövervakning Positiva effekter - Trygghet - Minskad skadegörelse Kostnader för kameraövervakning Typen av kameraövervakning och vilken kvalité utrustningen ska hålla är avgörande för priset. I och med att vi kan hantera övervakningen från egen larmcentral är kostnaden enbart för inköp och installation. Ordinära IP-kameror kostar från ca 5000 kr och en normal skola med 5 kameror kostar ca kr med montering under förutsättning att man kan använda samma larmsändare som för inbrottslarmet. En kameraanläggning med 5 IR-kameror kostar ca men fördelen är att man inte behöver tillstånd för den typen av kamera. Driftskostnaderna är förhållandevis låga och man kan räkna med att en anläggning håller ca 10 år Inriktningsbeslut: Följande typer av fastigheter ska vara utrustade med kameraövervakning - Kommunala fastigheter med frekvent skadegörelse och miljö som upplevs otrygghet - Privata fastigheter av Kalmar kommun hyrda med frekvent skadegörelse och miljö som upplevs - Verksamheter där hotbild kan förekomma

122 26 (32) 9. Störande larm Allmänt Under 2018 provades störlarm för första gången i kommunen. Effekten visade sig direkt genom att oönskade samlingar av ungdomar helt försvann och med det upphörde även skadegörelsen. Ett störande larm är en sensor som är kopplat till en ljussignal och en ljudsignal. Ett störande larm är kopplat till befintligt inbrottslarmsystem och man väljer själv vilka tider som ska gälla från sensorupptäckt till ljus och/eller ljud. Sensorn är också ställbar vilket minimerar risken för detektering utanför fastighetsgränsen. Störande larm bör placeras där det finns stor risk för skadegörelse eller inbrott eller där skadegörelse frekvent förekommer. Huvudverksamheter med störande larm Förskolor, grundskolor samt omsorgsboende är verksamheter där larmtypen är användbar. Man kan även använda den vid idrottsanläggningar eller i fastigheter där man inte vill ha ett inbrottslarm. Nuläge för verksamheter inom Kalmar kommun. I dagsläget förekommer störande larm sporadiskt i Kalmar kommun 15. Ett flertal verksamheter skulle kunna vara aktuella för störande larm, så som skolor, förskolor, vård och omsorgsboende. Störande larm syftar till att skydda fastighet från skadegörelse eller olaga intrång. Fördelar med störande larm Störande larm, kommer att ge en möjlighet att skydda fastigheter från olaga intrång samt att kunna begränsa skadegörelse. Möjligheter med störande larm Skydda fastighet mot olaga intrång och hålla borta obehöriga runt fastighet Huvudsakliga brister med störande larm Fastighetsägaren måste beakta de risker med störande ljud och ljus som kan finnas för närboende Var ska störande larm finnas i kommunens verksamheter? Önskvärt Fastigheter med hög grad av skadegörelse eller annan kriminell verksamhet. 15 Idag har 2 förskolor i Kalmar kommun utrustats med störande larm, ytterligare en skola och 2 förskolor får detta under 2019.

123 27 (32) Effekter av störande larm Minskad skadegörelse Upplevd trygghet Uteblivna effekter om att inte ha störande larm Skadegörelse Obehöriga personer vistas på fastigheten Positiva och negativa bieffekter av störande larm Positivt Obehöriga personer avskräcks att vistas på fastighetstomt Skapar trygghet i ett område kring bevakat objekt Negativt Kan upplevas som störande av närboende Kostnader för störande larm Från 150 tkr och uppåt beroende på storlek på fastighet och yta som ska skyddas. Inriktningsbeslut: Följande typer av fastigheter ska vara utrustade med störande larm - Kommunal fastigheter så som förskolor och skolor där det sker en återkommande skadegörelse - Övriga kommunala fastigheter med verksamhet där störande larm bedöms kunna fungera på ett bra sätt och där det sker en återkommande skadegörelse

124 28 (32) 10. Stängsel Inledning Stängsel och staket finns för markera ett område i ett särskilt syfte. Det kan handla om att med stängsel hålla obehöriga utanför ett område som kanske är samhällsviktigt eller farligt att beträda. En fastighet med stängsel har normalt låst grind och oftast någon form av passersystem. Det kan också, som med staket, hålla barn innanför en säker skolgård eller att markera en fastighetsgräns för t.ex. kameraövervakning Avgränsning I detta avsnitt behandlas endast stängsel. Nuläge Stängsel finns idag runt produktionsområdet Pumpen, konstgräsplaner, multiarenor, master och reservkraftverk. Statusen bedöms idag vara god men med visst underhållsbehov av äldre stängsel. Uppsättande av stängsel kräver bygglov. Styrkor Stängslets fördel är att det tar tid att passera eller att ta sig igenom. Om det dessutom finns sensorer, övervakningskameror och belysning kopplat till stängslet ger det fastighetsägaren en möjlighet att upptäcka och ingripa i tid Svagheter Ett med stängsel inhägnat område kräver ren yta i anslutning till stängslet i syfte att upptäcka skador och skadegörelse. Ett stängsel som sätts upp kräver att man identifierar de möjligheter som finns för en gärningsman att oupptäckt ta sig förbi eller igenom Önskat läge Stängsel ska finnas på klassificerade skyddsobjekt såsom flygplatser, vattenreservoarer. Detta är kravstyrt via olika myndigheter. Önskvärt är att stängsel finns där höga kapitalvärden bör skyddas (ex konstgräsplaner, anlagda fotbollsplaner, multiarenor). Ekonomi Kostnaden för ett stängsel är beroende på storlek på objekt. Det kommer alltid att tillkomma driftskostnader för underhåll och kostnader för passagesystem. Inriktningsbeslut: Följande typer av fastigheter ska vara omgärdade av stängsel - Kommunal fastigheter där den stora delen av värdet finns utanför larmade lokaler men ändå på en avgränsad yta

125 - Kommunala fastigheter där man av säkerhetsskäl måste ha ett begränsat tillträde, antingen på grund av olycksrisk eller på grund av att verksamheten som bedrivs bedöms vara särskilt säkerhetskänslig. - Kommunala fastigheter som är skyddsobjekt 29 (32)

126 30 (32) 11. Lås- och passagesystem Nuläget Samtliga kommunala objekt har ett lås- och passersystem. Det vanligast förekommande systemet är APTUS. Övriga fabrikat är Bewator och RCO. Inpassering sker med tag, kort eller kod som tilldelas respektive medarbetare med unika behörigheter. Den övergripande statusen på dessa bedöms vara god. Målsättningen är att införa APTUS-systemet i samtliga lokaler. Styrkor Att gå ifrån låssystem med nyckel och istället övergå till ett enhetligt passersystem typ APTUS ger flera fördelar. Det ger en enklare hantering för att kunna administrera systemet. Hög kontroll på vilka som har tillträde till våra lokaler och när dem ska ha tillträde. Enkelt att styra behörigheter vid anställningars avslut, om en leverantör behöver tillgång till lokalen mellan vissa klockslag eller om en förening hyr en kommunal lokal. Medarbetare behöver inte rondera byggnaden och låsa med nyckel utan kan på distans säkerställa att byggnaden är helt låst när siste person lämnar. Ett passersystem skapar trygghet för hyresgäster och personal. Det finns även energibesparande faktorer om övriga fastighetssystem integreras med passersystemet, ex ventilation, avstängning vatten, inbrottslarm och skydd av kapitalvaror. Kompetensutvecklingen sker hos leverantören som även samordnar service och säkerställer en god funktion. Svagheter Det saknas tydlighet runt ansvarsfrågan för passersystemen. Rutiner runt administrationen av systemen behöver förtydligas. Hur behörigheter ska fördelas i systemet finns heller ingen samordnad syn på. Vart ligger ansvarsfrågan för skötsel av servrar? Att vara leverantörsbunden kan innebära en negativ sårbarhet. Önskat läge Det bör vara ett krav att alla kommunala anläggningar ska ha ett passersystem. Detta system ska garantera det yttre skalskyddet och även möjliggöra sektionering på insidan om det finns flera hyresgäster i samma byggnad. Målsättningen bör vara att samordna hantering av passersystemen genom olika gränsdragningar beroende på verksamhet och dess behov. Exempelvis Kultur och Fritidsförvaltningens bokningssystem och passersystem i externt hyrda lokaler. Ekonomi Ett lås- och passersystem kan vara olika dyrt beroende på storlek på lokal och dess innehåll. Kostnaden för installation av en dörr med lås- och passagesystem uppskattas till ca kr. Storleken på byggnaden avgör kostnaden för helheten. Att uppgradera och administrera systemen kräver både materiel och personella resurser.

127 31 (32) Inriktningsbeslut: - Alla kommunala fastigheter ska ha ett passagesystem som är spårbart - Alla passagesystem ska utvecklas för att kunna övervakas i realtid - Vi ska ha en(1) typ av passagesystem som kan anpassas för att klara alla typer av klassificeringar.

128 32 (32) 12. Slutsatser Kommunen måste skydda sina tillgångar, både materiella och personella. Kommunen kan varken tillåta att kostnaderna för skadegörelse på skolor uppgår till flera miljoner eller att personal känner sig hotad på grund av tjänsteutövning. Kostnader som tas för att med olika skydd förebygga skadegörelse, inbrott och stölder är sannolikt inte större över en flerårsperiod än vad hanteringen skulle ha kostat om vi fortsätter utan att agera. Den stora fördelen är mervärdet i form av trygghetskapande för personalen och nyttjarna men också signalvärdet till samhället. Den som har oegentliga syften gentemot Kalmar kommun ska uppfatta det som dyrt, svårt och betungande att nå framgång. Kommunens medarbetare och invånare ska uppfatta att det finns en trygghet i och en vilja att skydda kommunens tillgångar. Den här policyn ska styra oss in på rätt spår. Alla verksamheter ska känna en delaktighet i den här typen av arbete och det är också därför som policyn är utarbetad av en bredd av kommunens verksamheter: Kommunledningskontoret Utbildningsförvaltningen Serviceförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen Det är inriktningsbesluten som är vägen framåt och tillsammans med det beskrivna önskade läget är det också den bästa vägen till framgång.

129 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Marie Jönsson SBN 2019/0961 Samhällsbyggnadsnämnden Remissvar Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030, Miljö Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på vatten- och miljönämndens förslag till handlingsplan för fossilbränslefri kommun Bakgrund Kalmar kommun har haft målet Fossilbränslefri kommun 2030 i verksamhetsplaner sedan I kommunens verksamhetsplan med budget 2018 är målet formulerat som att Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år Detta är första gången en samlad handlingsplan tas fram för detta mål. Syftet är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över planerade åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Fokus i handlingsplanen ligger på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Till handlingsplanens textdel hör därför en beskrivning av aktiviteter för att nå målet om en fossilbränslefri kommun, del B. Aktiviteterna har fördelats på en eller flera förvaltningar och bolag som har ansvar för genomförandet. Aktiviteterna i handlingsplanen läggs årligen in i ordinarie styrning och följs upp på samma sätt som andra aktiviteter kopplade till kommunens årliga verksamhetsplan med budget. Marie Jönsson Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

130 SBN 2019/ (2) Bilaga: Samhällsbyggnadskontorets yttrande

131 Handläggare Datum Ärendebeteckning Marie Jönsson Miljö Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Handlingsplan, fossilbränslefri kommun 2030 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på Vatten- och miljönämndens förslag till handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 Bakgrund Kalmar kommun har haft målet Fossilbränslefri kommun 2030 i verksamhetsplaner sedan I kommunens verksamhetsplan med budget 2018 är målet formulerat som att Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år Detta är första gången en samlad handlingsplan tas fram för detta mål. Syftet är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över planerade åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Fokus i handlingsplanen ligger på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Till handlingsplanens textdel hör därför en beskrivning av aktiviteter för att nå målet om en fossilbränslefri kommun, del B. Aktiviteterna har fördelats på en eller flera förvaltningar och bolag som har ansvar för genomförandet. Aktiviteterna i handlingsplanen läggs årligen in i ordinarie styrning och följs upp på samma sätt som andra aktiviteter kopplade till kommunens årliga verksamhetsplan med budget. Verksamhetsområde Miljö Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

132 Miljö (3) Yttrande Sverige har satt som mål att utsläppen av växthusgaser ska vara noll Kalmar kommuns mål är högre satt och tanken är att kommunen inte ska ha några koldioxidutsläpp av fossila bränslen Det kan nämnas att målet, och handlingsplanen, inte omfattar övriga växthusgaser eller åtgärder som handlar om att binda koldioxid. Klimatpåverkan från konsumtion av varor och tjänster som produceras utanför kommunen som geografiskt område räknas heller inte in. Detta är i dagsläget bra och gör att det inte är lika komplicerat att följa utvecklingen mot en kommun där fossila koldioxidutsläpp nått nollnivå Kalmar kommun (som organisation) har länge varit på väg mot målet Fossilbränslefri kommun Mycket har åstadkommits och det är mycket bra att nu få se en samlad handlingsplan med utpekade åtgärdsförslag. Handlingsplanen berör främst kommunen som organisation men hänsyn har även tagits till kommunen som geografiskt område. Förslaget till handlingsplan är väl genomarbetat och lämnar tydliga indikationer på vägen fram mot fossilbränslefrihet. I det följande lämnas kommentarer främst för de områden som berör samhällsbyggnadsnämnden, enligt rubrikindelningen i handlingsplanens B-del. 1. Fossilbränslefri energiproduktion; 1.2 c) Produktion av förnybar el - Uppmuntra solceller på privata fastigheter. Här finns en hänvisning till punkten 3.3 b, kanske det är punkt 3.2 a) som avses? I övrigt finns text om detta under punkt 5 om informationsprojekt för olika aktörer. 2. Fossilbränslefri energianvändning; 2.1 Transporter e) Använd temat Fossilbränslefritt som tema i miljötillsynen. Förslaget till tema Fossilbränslefri verksamhet i den årliga miljötillsynen är bra. Under miljöinspektörernas årliga planering av tillsyn på företag och verksamheter bestämmer man sig för ett tema var temat Energi i tillsynen och i samband med ordinarie tillsynsbesök togs frågor om energieffektivisering med mera upp, enligt gemensam checklista. När det var lämpligt följde kommunens energirådgivare med, alternativt hänvisade inspektörerna till att energirådgivaren kunde kontaktas för ytterligare information om energieffektivisering i företag. Detta upplägg fungerade bra och torde kunna passa även med temat Fossilbränslefri verksamhet. 3. Effektiv energianvändning; 3.1 Transporteffektivt samhälle a) Ta fram en strategi för hållbar mobilitet Arbetet med att ta fram en strategi för hållbar mobilitet startar under hösten 2019 och ska pågå 2020 (med hjälp av planeringsstödet SUMP (Sustainable Urban Mobility Plan) från EU-nivå) c) - Driv ett projekt om Hållbart resande för företag och organisationer i kommunen Projektet HÅREKA, Hållbara resval i Kalmar, startade våren 2019 och ska pågå till Det är ett arbetspendlingsprojekt tillsammans

133 Miljö (3) med Linneúniversitetet och målsättningen är att det sätter igång aktiviteter och höjer kunskapen kring hållbart resande som får avtryck lång tid framöver. 3.2 Energieffektiva bostäder och lokaler a) - Systematiskt informera om energieffektivisering och energismarta hus Se text under punkt 5c 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion; c) Genomför informationsprojekt för aktörer inom bygg och fastighet Ett bra förslag som innefattar kommunen som geografiskt område och som ska utföras löpande. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen på samhällsbyggnadskontoret är en viktig part i detta arbete. Rådgivningen vänder sig till privatpersoner, föreningar och små och medelstora företag. De råd som ges är kostnadsfria och opartiska. Möjligheterna till att sprida information till olika aktörer är stora, gärna i samarbete med andra parter. Som exempel kan nämnas energirådgivningsbesök på plats hos små och medelstora företag och föreningar, gärna bostadsrättsföreningar. Informations- och utbildningsverksamhet kan även riktas till andra målgrupper.

134 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Vatten- och miljönämnden 38 Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 Dnr VMN 2019/0015 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse från den 3 juni Handlingsplan. Bakgrund Klimatfrågan är identifierad som en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Ett förändrat klimat i form av förhöjd årsmedeltemperatur, förändrade nederbördsmängder och havsytehöjning påverkar livsbetingelserna på jorden, globalt och lokalt. Utfasning av fossila bränslen är en nyckelfaktor i att bromsa uppvärmningen. Nuvarande miljöpolitik slår fast att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, för att på så sätt kunna exportera fossilfria lösningar till resten av världen och få genomslag utanför landets gränser. Många av de fossilfria lösningarna finns i lokal energiproduktion och energianvändning. Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Regionens övergripande mål är att Kalmar läns produktion av förnybar energi ska vara minst lika stor som länets totala energianvändning år Kalmar kommun har haft målet Fossilbränslefri kommun 2030 i verksamhetsplaner sedan I Verksamhetsplan 2018 är målet formulerat som att Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år Detta är första gången en samlad handlingsplan tas fram till målet. Syftet är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över planerade åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Även uppföljning av indikatorer och aktiviteter möjliggörs genom planen. Fokus i handlingsplanen är på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Förslaget till Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 är upplagt på samma sätt som Region Kalmar läns Handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030, och innehåller aktiviteter som bidrar till regionens mål. Kalmar Anslaget på kommunens anslagstavla den 2 juli 2019

135 2 (2) Vatten- och miljönämnden UTDRAG Sammanträdesdatum kommun svarar därmed upp mot länsstyrelsens och regionens uppmaning till kommunerna om att ställa sig bakom dokumentet och ta fram egna handlingsplaner. Beslut Vatten- och miljönämnden beslutar att skicka förslag på Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 på remiss till berörda nämnder och bolag i Kalmar kommun. Sekreterare Oliver Wykman Justeras Anna Thore ordförande Mats Wåhlin

136 Vatten- och miljönämnden Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 Remissversion juni 2019 kalmar.se

137 Remissversion juni 2019 Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 Sammanfattning Kompletteras senare. 1

138 Remissversion juni 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL A: INLEDNING HANDLINGSPLAN FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN Sammanfattning 1 Om handlingsplanen 3 Beställare 3 Syfte och omfattning 3 Kommunen som organisation och kommunen som geografiskt område 3 Koldioxidbudget 3 Genomförande och styrning 4 Finansiering av åtgärder 5 Metod 5 Globala, nationella och regionala mål och trender 6 FN:s globala mål för en hållbar utveckling agenda Parisavtalet och Sveriges klimatpolitiska ramverk 6 Fossilbränslefri region Det globala läget och dess konsekvenser 7 Nationella trender med fokus på transporter 7 Kalmar kommuns vision och mål för en fossilbränslefri kommun 8 Vision Målsättning 8 Strategier 8 Översikt indikatorer nuläge och framåtblick 9 Är det möjligt att ställa om till en fossilbränslefri kommun 2030? 10 Klimatpolitiska rådets bedömning 10 Fossilfritt Sveriges bedömning 10 Kalmar kommuns bedömning 10 Nuläge och definitioner 11 Fossila koldioxidutsläpp i kommunen som geografiskt område 11 Andel fossilbränslefria fordon samt koldioxidutsläpp i kommunen som organisation 12 Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område 12 Andel persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik 12 Andel förnybart bränsle i inrikesflyget 13 Energianvändning i kommunen som organisation 13 Andel förnybar energi som i kommunen som geografiskt område 13 Andel lokalt producerad el (%) 13 DEL B: HANDLINGSPLANENS OMRÅDEN OCH INSATSER 2

139 Remissversion juni 2019 Om handlingsplanen Beställare Uppdraget att ta fram en handlingsplan för målet Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 gavs i Kalmar kommuns Verksamhetsplan med budget 2018, beslutad av Kommunfullmäktige. Syfte och omfattning Handlingsplanen omfattar Kalmar kommunkoncern. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet mot målet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet under den närmaste fyraårsperioden. Fokus ligger på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Även aktiviteter som inte återfinns i handlingsplanen kan vara relevanta att genomföra. Motverka klimatförändringarna Minimera utsläpp från fossila bränslen Minimera övriga klimatpåverkande utsläpp Binda koldioxid Målet, och därmed handlingsplanen, omfattar enbart klimatpåverkan från fossila bränslen, inte övriga växthusgaser eller åtgärder som handlar om att binda koldioxid. Klimatpåverkan från konsumtion av varor och tjänster som produceras utanför kommunen som geografiskt område ingår inte. Kommunen som organisation och kommunen som geografiskt område Där aktiviteter rör Kalmar kommun som organisation, inklusive inköpta tjänster, har kommunen i de flesta fall full rådighet. Dessa betecknas med ORG (organisation) i handlingsplanen. Inom Kalmar kommun som geografiskt område har kommunorganisationen i vissa fall rådighet, till exempel när det gäller samhällsplanering och upphandling. Inom andra delar av det geografiska området kan kommunen påverka genom att skapa möjligheter för och informera om en fossilbränslefri livsstil eller verksamhet. Båda dessa typer av aktiviteter betecknas med GEO (geografiskt område). Koldioxidbudget Denna handlingsplan utgör koldioxidbudget för Kalmar kommun som organisation och för Kalmar kommun som geografiskt område, se tabell x. Utgångspunkten i koldioxidbudgeten är att fossila koldioxidutsläpp i kommunen ska vara noll år Kalmar kommun som organisation har de senaste två åren minskat sina koldioxidutsläpp med 31 respektive 16 procent per år, vilket är väl i linje med de koldioxidbudgetar som bland annat Uppsala Universitet tar fram där utsläppsminskningen bör vara 16 procent per år fram till

140 Remissversion juni 2019 Genomförande och styrning Alla nämnder och bolag har möjlighet att bidra till målet om en fossilbränslefri kommun. Aktiviteterna i handlingsplanen läggs in årligen i ordinarie styrning och följs upp på samma sätt som andra aktiviteter kopplade till kommunens årliga verksamhetsplan med budget. Aktiviteterna pekar på en eller flera förvaltningar och bolag som har ansvar för genomförandet. Även ägardirektiven för de kommunala bolagen ska styra mot en fossilbränslefri kommun. 4

141 Remissversion juni 2019 Finansiering av åtgärder Vilken typ av finansiering som är aktuell beror på aktivitetens karaktär. Där aktiviteteten handlar om att successivt utveckla kommunens verksamhet eller byta förhållningssätt sker finansiering inom ram alternativt så äskas medel inom ordinarie budgetprocess. Externfinansiering bör sökas där det är möjligt. Om utrymme finns kan kommunen skapa möjligheter för kommunala verksamheter och för invånare att söka medel för att stimulera omställningen till förnybar energi. Sociala aspekter Aktiviteterna i handlingsplanen ska utformas utifrån ett inkluderande perspektiv, med hänsyn till jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Metod Förslaget till handlingsplan är framtaget i dialog med tjänstepersoner inom de sakområden som ingår. En genomgång av goda exempel från andra kommuner och organisationer är genomförd. Vatten- och miljönämnden har ansvarat för beredningen av förslaget till handlingsplanen. Projektledare: Sara Gripstrand, Strateg för ekologisk hållbarhet, Kommunledningskontoret Följande personer från kommunens förvaltningar och bolag har bidragit i arbetet: - Karin Löfström, Strateg för ekologisk hållbarhet, Kommunledningskontoret - Elvira Laneborg, Miljöutvecklare, Kommunledningskontoret - Björn Hedbäck, Chef supportverksamheterna, Serviceförvaltningen - Peter Hermansson, Transportchef, Serviceförvaltningen - Gunilla Svensson, Fastighetschef, Serviceförvaltningen - Håkan Olofsson, Entreprenadingenjör, Serviceförvaltningen - Mikael Kalin, Trafikstrateg Samhällsbyggnadskontoret - Robert Dahlström, Internationell projektledare, Samhällsbyggnadskontoret - Thomas Eidrup, Cykelstrateg, Samhällsbyggnadskontoret - Christer Olsson, Infrastrukturstrateg, Samhällsbyggnadskontoret - Emelie Bertholdsson, Planarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret - Mikael Kaiser, Bygglovschef, Samhällsbyggnadskontoret - Roger Ahlman, Energi- och klimatrådgivare, Samhällsbyggnadskontoret - Anna Carnelius, enhetschef miljö, Samhällsbyggnadskontoret - Maria Eidrup, Enhetschef hälsoskydd, Samhällsbyggnadskontoret - Tomas Burén, Miljöhandläggare, Samhällsbyggnadskontoret - Line Nilsson, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Niklas Hörling, Digitaliseringsledare, Kommunledningskontoret - Ronny Lindberg, VD Kalmar Öland Airport - Karin Lagerlöf, Affärsutvecklare Kalmar Öland Airport - Daniel Jedfeldt, Kalmar Energi - Mats Yngvesson, Produktionschef, Distributionschef, Kalmar Energi - Thom Renström, Energiingenjör Kalmarhem - Stefan Johnsson, Tursitchef, Destination Kalmar Handlingsplanen är avstämd med kommunkoncernens så kallade energistyrgrupp (där de förvaltingschefer och bolagschefer som är mest berörda av energifrågor ingår), merparten av förvaltningarnas ledningsgrupper samt med nätverket för kommunens miljösamordnare. 5

142 Remissversion juni 2019 Globala, nationella och regionala mål och trender FN:s globala mål för en hållbar utveckling agenda 2030 Begränsa Klimatförändringarna, mål 13 av FN:s 17 globala hållbarhetsmål, innebär att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Klimatförändringar påverkar flera av de övriga målen i Agenda 2030 negativt, t.ex. mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald och mål 3 Hälsa och välbefinnande. Åtgärder inom bland annat mål 7 Hållbar energi för alla, mål 11 Hållbara städer och samhällen samt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion bidrar positivt till måluppfyllelse för mål 13. Parisavtalet och Sveriges klimatpolitiska ramverk 2015 kom världens länder genom Parisavtalet överens om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, för att helst stanna under 1,5 grad. Sveriges klimatpolitiska ramverk, beslutat av riksdagen, är en del av Parisavtalets implementering i svensk lagstiftning. Ramverket omfattar samtliga klimatpåverkande gaser och består av en Klimatlag, ett antal Klimatmål och ett Klimatpolitiskt råd. Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning och vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen 1 nedan ska uppnås: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. De kvarvarande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska dock vara minst 85 procent lägre än utsläppen år Växthusgasutsläppen bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990, och 2040 minst 75 procent lägre. (Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, t.ex. flyg.) Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med Fossilbränslefri region 2030 Region Kalmar län har sedan tio år tillbaka strategier och mål inom området fossilbränslefritt. Strategier: - Minimera och effektivisera användningen av energi och råvaror - Cirkulera råvaror och resurser i mesta möjliga mån - Konvertera från fossil energi till förnybar sådan - Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle - Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika Mål (urval): 1. Fossilbränslefri energiproduktion. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi minst lika stor som länets totala energianvändning. 2. Fossilbränslefri energianvändning. Kalmar läns användning av förnybar energi ska öka kontinuerligt. År 2025 använder offentlig sektor endast sådan energi, köpt eller egenproducerad. År 2030 är all energianvändning i Kalmar län fossilbränslefri. År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år Effektiv energianvändning. Energieffektiviteten ska öka kontinuerligt. År 2020 är Kalmar läns energianvändning 20 % effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP. År 2030 är motsvarande siffra 50 %. 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling. År 2025 är Kalmar läns utsläpp av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt 50 % lägre än år Kalmar läns miljösektor utvecklas bättre än riksgenomsnittet. 1 För förtydliganden se: 6

143 Remissversion juni 2019 Det globala läget och dess konsekvenser Sedan tidigare har IPCC, FN:s forskningspanel för klimatförändringar, slagit fast att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. 2 Utsläppens nuvarande storlek och ökningstakt sammanfaller med en beräknad temperaturökning på omkring 4 grader mot slutet av 2000-talet. 3 I oktober 2018 släppte IPCC en rapport som jämför konsekvenser mellan 1,5 och 2 graders ökning av jordens medeltemperatur 4. Kortfattat säger rapporten bland annat att: Den halva graden innebär stora skillnader för jordens ekosystem, vilket kan bli avgörande för planetens framtid, eftersom det i detta spann kan startas självförstärkande processer som t.ex. issmältning i Antarktis och på Grönland. För att ha en chans att stabilisera uppvärmningen till 1,5 grader behöver jordens klimatpåverkande utsläpp halveras till 2030 och i stort sett bli nollutsläpp Ska vi klara 1,5 grad krävs en systemomställning av aldrig tidigare skådad omfattning och genomgripande utsläppsreduktioner inom alla samhällssektorer. Nationella trender med fokus på transporter Inom Sveriges gränser har klimatpåverkan gått ned med 26 % sedan 1990, främst tack vare en övergång till fossilfri uppvärmning. Mellan 2016 och 2017 minskade utsläppen med 0,5 %. Ska Sveriges mål om netto-noll-utsläpp senast år 2045 nås behöver minskningstakten i genomsnitt vara mellan fem och åtta procent per år. 5 När det gäller inhemska utsläpp av växthusgaser står inrikes transporter för en tredjedel. Mellan 2010 och 2018 minskade dessa med 18 procent 6, främst på grund av energieffektivisering och övergång till biodrivmedel. Detta räcker dock inte för att motverka effekten av att mängden trafik ökar ökade utsläppen med cirka 0,5 procent främst till följd av ökad lastbilstrafik. 8 Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg har ökat med 194 procent mellan åren 1990 och Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp. 9 Om man ser till total klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor ser läget annorlunda ut var klimatpåverkan från flyg lika stor som från hela personbilstrafiken i Sverige, där utrikes flygresor står för ca 95%. Antalet utrikes flygresor har ökat med 120 procent sedan år 1990, vilket medfört en 43 procentig ökning av klimatpåverkan. Antalet inrikesflygningar har i princip legat stilla sedan år 1990, medan klimatpåverkan minskat något till följd av effektivisering. 10 Branschföreningen Svenskt flyg 11 har i sin Färdplan för fossilfri konkurrenskraft satt mål om ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och ett fossilfritt flyg både in och utrikes Fossilfritt Sverige

144 Remissversion juni 2019 Kalmar kommuns vision och mål för en fossilbränslefri kommun Vision 2025 I Kalmar kommuns vision för 2025 står följande: I ett grönt Kalmar är både vatten och gröna ytor en viktig resurs och förutsättning för det goda livet. Vi utvecklar vår verksamhet i samklang med naturen och vi ligger långt fram när det gäller klimat- och miljöarbetet. Vi utvecklar transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba och effektiva. Andelen förnyelsebar energi ökar kraftigt och Kalmar har kommit långt i arbetet att vara en fossilbränslefri kommun Kalmars rena vatten och vår giftfria miljö har lett till att vi är en av landets grönaste kommuner. Målsättning Långsiktigt mål - Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 Delmål - Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till Kalmar kommuns egna fordon och inköpta transporter ska vara fossilbränslefria år Inrikesflyget till och från Kalmar Öland Airport ska vara fossilbränslefritt till 50 procent år Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska vara 45 procent år 2025 Strategier 1. Fossilbränslefri energiproduktion - Uppmuntra ökad biogasproduktion - Sträva efter maximal solelsproduktion och ökande vindkraftsproduktion 2. Fossilbränslefri energianvändning - Resor, godstransporter och arbetsmaskiner ska optimeras och konverteras till biogas och el - Vara en förebild inom fossilbränslefri arbetspendling - Flygbolagen som trafikerar Kalmar Öland Airport ska stimuleras att använda biobränsle - Infrastruktur för förnybara drivmedel ska vara väl utvecklad 3. Effektiv energianvändning - Det ska vara enkelt att resa hållbart i Kalmar - Möjligheterna att dela och samnyttja fordon ska utnyttjas - Digitaliseringens möjligheter ska användas fullt ut 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling - Vi ska vara öppna för innovation och samverkan med näringslivet för fossilfri konkurrenskraft 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion - Vi ska vara en förebild och aktivt uppmuntra andra aktörer i samhället att bli fossilbränslefria 6. Styrning och organisation - Styrning, resurser och kompetens ska ge rätt förutsättningar 8

145 Remissversion juni 2019 Översikt indikatorer nuläge och framåtblick Fossila koldioxidutsläpp per capita är huvudindikator för målet. Framtida indikatorer är satta utifrån en ökande reduktionstakt, med en snabbare minskning efter , utifrån en snabbare teknisk utveckling, till exempel gällande tillgänglighet och kostnad för elfordon. Övriga är trendindikatorer alternativt uppföljning av delmål och ska ses som avstämningspunkter. 13 Siffra för 2019 års fyra första månader. 14 Där det ännu inte är tekniskt möjligt att använda förnybara bränslen godkänns kompensation. 15 För att motsvara Regionens mål År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år 2010 behöver CO2- utsläppen per invånare från transporter i Kalmar kommun vara 0,59 ton CO2. 16 Dagens diesel- och bensinfordon som kommer kunna drivas av biodrivmedel alternativt konverteras till biogas omfattas inte av nuvarande miljöbilsdefinition, vilket gör att andelen miljöbilar inte behöver vara 100 procent för att målet ska nås. Siffran baseras på ett antagande. 17 Energiutvinning av icke-sorterad plast i hushållsopor räknas inte in här,, eftersom dessa utsläpp inte uppstår i Kalmar kommun. Koldioxidutsläpp per capita (CO 2/inv.) Andel fossilbränsle fria fordon i kommunens organisation (%) Koldioxidutsläpp i kommunen som organisation (ton) Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område (%) Andelen persontrans porter med kollektivtrafik, cykel och gång (%) Andel förnybart bränsle i inrikesflyget (%) Andel förnybar energi i kommunen som geografiskt område (%) Andel lokalt producerad el (%) , , ,1 33 2, , , , , , , ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Indikator minskning av CO 2 /invånare ton CO2e/inv. Tabell 1: Uppföljning av delmål och indikatorer på vägen mot målet. Diagram 1: Indikatorer för minskning av CO 2 /invånare (ton) utifrån antagandet att takten för utfasningen av fossila bränslen kommer öka i och med att utbudet av fordon som drivs på förnybara bränslen ökar. Räkneexempel om vi förutsätter en minskning enligt figur 1: För att nå målet för 2022 behöver vi jämfört med 2015 exempelvis: - minska utsläppen från personbilar med 25 procent (0,29 ton CO 2/capita) - minska utsläppen från tunga transporter och lätta lastbilar med 25 procent (0,11 ton CO 2/capita) För att nå målet för 2026 behöver vi jämfört med 2015 exempelvis: - halvera utsläppen från personbilar (0,58 ton CO 2/capita) - halvera utsläppen från tunga transporter och lätta lastbilar (0,21 ton CO 2/capita) - få över resterande bussar till förnybart bränsle (0,04 ton CO 2/capita) - halvera utsläppen från arbetsmaskiner (0,13 ton CO 2/capita) 12 Baseras bland annat på Fossilfritt Sveriges bedömning att inköpspriset för en elbil kommer vara lägre än för en diesel- och bensinbil efter

146 Remissversion juni 2019 Är det möjligt att ställa om till en fossilbränslefri kommun 2030? Enligt FN:s klimatorganisation IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) behöver vi i Sverige och världen ha gjort kraftiga utsläppsminskningar av alla växthusgaser om tio år, för att kunna bromsa den globala uppvärmningen. Klimatpolitiska rådets bedömning Klimatpolitiska rådet är ett oberoende expertorgan som utvärderar om den svenska regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp av växthusgaser år Deras årsrapport för 2019 drar slutsatsen att varken slutmål eller etappmål kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder, särskilt inom transportområdet. De föreslår bland annat att regelverk och processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet stärks samtidigt som skilda förutsättningar mellan stad och landsbygd beaktas. Andra förslag är att vägtrafikbeskattningen reformeras, att bilägande, bilkörning och parkering ej subventioneras samt att ett stoppdatum sätts för försäljning av fossila drivmedel. De framhåller att kommunernas mandat och redskap för att främja fossilfria transporter behöver stärkas. 18 Fossilfritt Sveriges bedömning Fossilfritt Sveriges bedömning är att Sverige kan klara det nationella målet om minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn med 70 procent till De ser att 32 procentenheter av minskningen kan komma från bränslebyte, det vill säga att biodrivmedel används i befintliga eller konverterade fordon, att 15 procentenheter kan komma från elektrifiering och elbilsförsäljning och 35 procentenheter från ökad transporteffektvitet. Detta ger sammantaget en minskning på över 80 procent. Organisationen föreslår nya nationella politiska styrmedel, exempelvis ökad reduktionsplikt, nationell strategi för laddinfrastruktur, stadsmiljöavtal för mobilitetslösningar och förändrat reseavdrag runt storstäder. 19 Kalmar kommuns bedömning Kalmar kommuns mål är högre satt än det nationella målet. Kalmar kommuns fördelar är att tillgången till biogas för lätta fordon är god, att utbyggnad av laddinfrastrukturen har kommit förhållandevis långt, att den el och värme som produceras redan är fossilfri och att offentlig sektor är på god väg att ställa om. För att målet ska nås i kommunen som geografiskt område är Kalmar kommun delvis beroende av nationella politiska beslut och styrmedel. För att till 2045 nå det nationella målet om nettonollutsläpp av växthusgaser är det av värde att utreda möjligheten att starta upp faktiska kompensationsåtgärder i form av att binda koldioxid, exempelvis via biokol. Även total klimatpåverkan från produktion och/eller konsumtion i ett livscykelperspektiv bör kartläggas och åtgärdas, utifrån kommunens rådighet

147 Remissversion juni 2019 Nuläge och definitioner Fossila koldioxidutsläpp i kommunen som geografiskt område Definition och avgränsning Kalmar kommun utgör systemgräns, vilket gör att alla fossila energikällor som används inom kommunen som geografiskt område omfattas, inklusive inrikesflyget. Utrikesflyget omfattas inte. (Dock är Kalmar Öland Airports målsättning är att utrikesflyget ska erbjudas möjlighet att tanka 100 procent flygbiobränsle 2030.) Siffrorna för fossila koldioxidutsläpp hämtas från den nationella emissionsdatabasen 20. Organisationen Fossilfritt Sveriges definition av fossilbränslefria drivmedel används, vilket innebär att drivmedlet för att räknas som fossilfritt ska ge en utsläppsminskning på 70 procent jämfört med fossila alternativ 21. Kalmar kommuns upphandlingspolicy tydliggör dock att el och biogas ska väljas i första hand, eftersom den totala miljönyttan för dessa drivmedel är större än exempelvis HVO, förutsatt att elen som används är förnybar. Nuläge Koldioxidutsläpp per person går svagt nedåt, med ett resultat för 2015 på 2,17 ton CO 2 per person och år (se figur) 22. Transportsektorn använder mest energi totalt och är den sektor som orsakar mest fossila koldioxidutsläpp. Där återfinns även den största ökningen av energianvändning. Inom sektorn är personbilar den största källan. Utsläppskällor 2015 (ton CO 2 per capita/år) Figur 1: Emissioner av koldioxid från energianvändning i alla sektorer i Kalmar kommun som geografiskt område 2015, exklusive flyg. Transporter 1,71 Personbilar 1,15 Tunga lastbilar 0,26 Lätta lastbilar 0,16 Bussar 0,04 Inrikesflyg 0,1 El och uppvärmning 0,07 Industri (energi- och processer) 0,14 Arbetsmaskiner 0,25 TOTALT 2,17 Figur 2: Utsläppskällor för fossila bränslen i Kalmar kommun som geografiskt område Nås vis 21 De drivmedel som i dagsläget lever upp till det kravet är el, vätgas, biogas, HVO, FAME, ED Utsläpp från flygresor ingår inte här. 11

148 Remissversion juni 2019 Andel fossilbränslefria fordon samt koldioxidutsläpp i kommunen som organisation Definition och avgränsning Här ingår Kalmar kommuns fordon 23 inklusive arbetsmaskiner, resor som kommunens medarbetare gör i arbetet, resor som utförs av privata utförare av kommunens verksamhet, inköpta tjänster där personresor utgör en betydande del av tjänsten samt transporter där förflyttning av material eller varor är en central del av den köpta tjänsten. Privatbil i tjänst följs upp och ingår i kommunens klimatkompensationssystem. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen för kommunen som organisation följs upp årligen på fordonsnivå, vilket ger exakt kunskap om vilka bränslen som använts i fordonen som används av kommunens förvaltningar samt de bolag som leasar fordon via kommunens transportcentral. Resterande bolag följs upp separat. Nuläge Över sjuttio procent av kommunens egna fordon drevs av förnybara bränslen Resterande fordon och tjänsteresor, inklusive flyg, gav upphov till utsläpp av 826 ton koldioxid. De senaste åren har dessa utsläpp minskat med mellan cirka 15 och 30 procent om året. Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område Definition och avgränsning Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område följs upp årligen via Koladas indikatorer för mål 13 i Agenda Definitionen bygger på nuvarande nationella definition av klimatbonusbilar och tidigare definitioner av miljöbilar. 24 Eftersom det i nuläget inte finns någon definition av fossiloberoende fordon omfattas inte fordon som körs på biodiesel, vilket gör att 100 procent inte behöver nås eftersom biodrivmedel med stor sannolikhet kommer användas i tidigare fossildrivna fordon. Nuläge 2016 omfattades 20 procent av personbilarna av dåvarande miljöbilsdefinition, medan siffran för 2018 var 16 procent. Personbilar inregistrerade för icke-fossila drivmedel i kommunen som geografiskt område var 8 procent år Andel persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik Definition och avgränsning Andel gång, cykel och kollektivtrafikresor beräknat på antal resor i kommunen som geografiskt område. Följs upp via Kalmar Länstrafiks Kollektivtrafikbarometer. Nuläge Den senaste resvaneundersökningen som gjordes för Kalmar kommun år 2012 visade att gång, cykel och kollektivtrafik (GCK) stod för cirka 40 procent av antalet resor. KLT mäter regelbundet andel kollektivtrafik, bilism och cykling via sin Kollektivtrafikbarometer. År 2018 pekade den på en GCK-andel på 33 procent års första fyra månader visar på en uppgång till 41 procent, vilket dock tills vidare får ses som ett preliminärt resultat. 23 Kommunens förvaltningar samt de bolag som leasar fordon via kommunens transportcentral. Resterande bolag följs upp separat

149 Remissversion juni 2019 Andel förnybart bränsle i inrikesflyget Definition och avgränsning Förbrukad mängd bränsle för allt inrikesflyg till och från Kalmar, vilket 2019 omfattar flyg mellan Kalmar och Stockholm. Nuläge 2018 var andelen flygbiobränsle 2,5 procent. Under 2019 finns medel allokerat för 5 procent. Energianvändning i kommunen som organisation Definition och avgränsning Energi som används för el och värme inom kommunkoncernen beräknad i kwh/kvm. Effektivitet hos gatubelysning och annan icke fastighetsanknuten el beräknas separat i kwh/belysningspunkt och kwh/invånare. Nuläge Inom kommunkoncernen minskades uppvärmningen per kvadratmeter med 15 procent mellan 2011 och Elanvändningen räknat i kwh/kvm minskade med 35 procent samma tidsperiod. Andel förnybar energi som i kommunen som geografiskt område Definition All förnybar energi som används i kommunen som geografiskt område jämfört med den totala mängden energi som används. Nuläge Kalmar kommun har under många år arbetat aktivt för att främja förnybar energiproduktion, och användning av förnybara bränslen som el och biogas. Samtidigt ökar energibehovet som helhet. I den energibalans som genomfördes 2018, baserad på 2016 års siffror, framkom att energianvändningen från både förnybara och fossila källor ökar. Sedan år 2000 är ökningen 23 %. 43 % av energin som användes 2016 kom från förnybara källor, 57 % från fossila. Andel lokalt producerad el (%) Definition El som produceras i kommunen som geografiska området jämfört med den totala elanvändningen. Nuläge Lokal elproduktion, som är förnybar, står för 38 procent av den mängd el som används i kommunen. Merparten kommer från Moskogens kraftvärmeverk (ca 140 GWh per år) samt från vindkraft (ca 80 GWh per år). 13

150 Remissversion juni 2019 Del B: Handlingsplanens områden och insatser Rubriker och numrering är valda för att stämma överens med Region Kalmar Läns Handlingsprogram för fossilbränslefri region Aktiviteter för att nå målet om en fossilbränslefri kommun 2030 är inte begränsade till de som ingår nedan. Huvudansvarig/a förvaltningar eller bolag är markerade med fet stil. 1. Fossilbränslefri energiproduktion 1.1 Produktion av förnybara drivmedel Var? När? Ansvarig Uppmuntra ökad biogasproduktion a) Verka för att biogasproduktionen i kommunen ska öka - Utred potentialen för ökad biogasproduktion i den södra kommundelen - Informera och skapa dialog med relevanta aktörer GEO 2020 Kommunledningskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning 1.2 Produktion av förnybar el Var? När? Ansvarig Sträva efter maximal solelsproduktion och ökande vindkraftsproduktion b) Maximera solelsproduktion på kommunägda fastigheter utifrån elbehovet - Installation av solceller där det är möjligt på alla befintliga fastigheter - Kontinuerligt inkludera solcellsanläggningar på nybyggnationer och större ombyggnationer c) Uppmuntra solceller på privata fastigheter - Informationsprojekt, se punkt 3.3 b och 5c d) Verka för att vindkraftspotentialen i kommunen utnyttjas inom ramen för kommunens vindkraftsplan ORG Löpande Serviceförvaltningen Kommunala bolag GEO Löpande Samhällsbyggnadskontoret GEO 2020 Samhällsbyggnadskontoret e) Eftersträva ökad fjärrvärmeanvändning i egna fastigheter ORG Löpande Serviceförvaltningen Kommunala bolag

151 Remissversion juni Fossilbränslefri energianvändning 2.1 Transporter Var? När? Ansvar att driva Resor, godstransporter och arbetsmaskiner ska optimeras och konverteras till biogas och el 1 a) Gå över till el- och biogas för alla lätta fordon och personresor - Ta fram en kommungemensam plan för utfasning av kvarvarande fossildrivna fordon, där även möjligheten till ökat samnyttjande av fordon i kommunens verksamheter ses över. - Arbeta för ökad cykling samt minimering av egen bil i tjänsten 2. - Uppdatera Kalmar kommuns resepolicy samt komplettera med riktlinjer. b) Gör tunga fordon och arbetsmaskiner fossilbränslefria - Vid inköp av nya tunga fordon välj flytande biogas om det är tekniskt och praktiskt möjligt. - Successiv omställning av maskinpark och verktyg till förnybar energi, företrädesvis el eller biogas. c) Ställ krav på att inköpta transporttjänster ska vara fossilbränslefria - Ta fram en modell för att stegvis göra inköpta transporttjänster 3 samt resor fossilbränslefria. - Ställ krav på fossilbränslefria drivmedel på leverantörer som utför tjänster åt kommunen, inklusive LOV-företag. - Följ upp ställda krav. d) Utred möjligheten att ställa krav på fossilbränslefria varutransporter och transporter inom entreprenadupphandlingar e) Använd temat Fossilbränslefritt i miljötillsynen Välj fossilbränslefri verksamhet som tema i den årliga miljötillsynen. Det innebär information och rådgivning till verksameter och lantbruk om övergång till förnybara bränslen, möjligheter till förnybar energiproduktion samt energieffektivisering. ORG ORG ORG Målet satt till 2023 Målet satt till 2023 Målet satt till 2023 Kommunledningskontoret, Samtliga förvaltningar Kommunala bolag Serviceförvaltningen Kommunledningskontoret, Upphandlande förvaltningar, Kommunala bolag ORG 2023 Kommunledningskontoret GEO 2023 Samhällsbyggnadskontoret 1 Enligt Kalmar kommuns upphandlingspolicy ställs krav på biogas eller el samt vätgas, när det blir tekniskt tillgängligt. Om det ej är möjligt väljs HVO, FAME eller ED95 i en övergångsfas enligt definitionen på sidan x. Framtida förnybara bränsletyper kan väljas vid bevisat god klimatprestanda. 2 Undantag för el- eller biogasbil. 3 Där godstransporter är en del av den köpta tjänsten.

152 Remissversion juni 2019 Vara en förebild inom fossilbränslefri arbetspendling f) Utveckla erbjudandet om biogasbil, elbil och laddhybrid som personalförmån samt genomför marknadsföring g) Möjliggör elbilsladdning på arbetet - Utifrån behov möjliggöra för kommunanställda att ladda sin bil vid kommunägda fastigheter, i takt med att Koncept för laddinfrastruktur kommunägda fastigheter utvecklas (se 2.3 a). h) Genomför åtgärder för att bli en förebild för arbetspendling med cykel, kollektivtrafik eller samåkning 4 - Undersökning med syfte att ta reda på nuläget och vad kommunen kan göra för att underlätta fossilbränslefri arbetspendling för kommunanställda. - Utred KLT-kort som förmån för kommunanställda. - Utred möjligheten till incitament för att öka cykelpendling, t.ex. förmånscykel. - Utred möjligheten till klimatsmart friskvårdstimme. - Utveckla Hälsopendla, t.ex. genom att erbjuda test av elcyklar. - Förbättra förutsättningarna för cykelpendling till kommunens arbetsplatser via exempelvis väderskyddad parkering och omklädningsmöjlighet. GEO 2020 Serviceförvaltningen GEO 2021 Serviceförvaltningen GEO Samhällsbyggnadskontoret, Kommunledningskontoret, Samtliga förvaltningar och bolag 2.2 Flyg Var? När? Ansvar att driva Flygbolagen som trafikerar Kalmar Öland Airport ska stimuleras att använda biobränsle a) Arbeta för att inblandning av flygbiobränsle i inrikesflyget ska öka - Återkommande informationskampanjer för att företag, organisationer och privatresenärer ska betala merkostnaden för flygbiobränsle, med fokus på regionens största arbetsplatser. GEO b) Klimatkompensation av kommunens egna flygresor genom köp av motsvarande mängd ORG 2021 grönt flygbränsle 5 och framåt c) Sök samverkan med nationella aktörer och regionala producenter med syfte att skapa förutsättningar för fossilbränslefritt utrikesflyg GEO 2020 och framåt Kalmar Öland Airport Kommunledningskontoret Kalmar Öland Airport 4 I samverkan med aktivitet 3.1. c 5 Se vidare punkt 6c

153 Remissversion juni Infrastruktur förnybara drivmedel Var? När? Ansvar att driva Infrastruktur för förnybara drivmedel ska vara väl utvecklad a) Utveckla laddinfrastrukturen för kommunens verksamheter - Utveckla kommunens koncept för laddinfrastruktur kommunägda fastigheter för att i första hand täcka verksamhetens behov. Om behov finns ska konceptet utvecklas för att ge kommunanställda möjlighet att ladda sin elbil och möjligheten för kommuninvånare att använda dessa laddplatser utredas. - Säkerställ laddmöjligheter vid alla nya fastigheter som kommunen bygger eller hyresupphandlar, t.ex. kultur- och idrottsfastigheter, omsorgboenden och skolor. b) Verka för ökad tillgänglighet till biogas - Verka för publika biogasmackar i alla kommundelar med syfte att i takt med efterfrågan möjliggöra biogastankning i hela kommunen. ORG GEO 2023 Serviceförvaltningen, Kommunala bolag GEO Löpande Kommunledningskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning 2.4 Elanvändning Var? När? Ansvar att driva a) Säkerställ att Kalmar kommun fortsätter köpa enbart förnybar el ORG Löpande Serviceförvaltninge n b) Inför närvarostyrd el och värme i Kalmar kommuns fastigheter samt komplettera med en informationskampanj om beteendepåverkan ORG 2022 Serviceförvaltninge n 2.5 Energianvändning i fastigheter Var? När? Ansvar att driva a) Säkerställ att Kalmar kommun fortsätter köpa enbart förnybar energi ORG Löpande Serviceförvaltninge b) Använd överskottsvärme och kyla smart genom att till exempel ta vara på möjligheter i samband med idrotts- eller friskvårdsanläggningar n ORG Löpande Serviceförvaltninge nkommunala bolag

154 Remissversion juni Effektiv energianvändning 3.1 Transporteffektivt samhälle Var? När? Ansvar att driva Det ska vara enkelt att resa hållbart i Kalmar a) Ta fram en strategi för hållbar mobilitet - Strategin omfattar mobilitet inne i staden, till och från staden, inom Kalmarsund samt arbetsmarknadsregionen med Blekinge och Kronoberg. Utöver energieffektivt och fossilbränslefritt ingår värden som trygghet, trafiksäkerhet, folkhälsa och attraktivitet. Strategin omfattar alla transportslag, har ett jämställdhetsperspektiv och tar höjd för en snabb teknikutveckling. Mobilism ska uppmuntras, vilket innebär att möjliggöra ett flexibilitet resande utifrån individens varierande behov. b) Prioritera barn och ungas cykling - Permanenta och vidareutveckla insatser efter att finansieringen från Energimyndigheten för projekter På egna ben upphör. c) Driv ett projekt om Hållbart resande för företag och organisationer i kommunen - Information och samverkan med syfte att öka antalet arbetsgivare som via olika incitament uppmuntrar till fossilbränslefri arbetspendling. - Stimulera beteendeförändring via synliga aktiviteter, till exempel cykelbibliotek. Möjligheterna att dela och samnyttja fordon ska utnyttjas d) Uppmuntra samåkning och delning av bil - Marknadsföra delbilspoolen kontinuerligt samt utöka antal bilar i takt med efterfrågan. - Undersök om kommunikation och tekniska hjälpmedel kan öka samåkning till kommunens fritidsaktiviteter respektive föreningars aktiviteter. - Öka kunskapen om samåkningstjänster och bildelningstjänster för privatägda bilar, med fokus på landsbygden. GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt GEO 2022 Samhällsbyggnadskontoret Utbildningsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning

155 Remissversion juni 2019 e) Ta nästa steg inom samlastning - Se över möjligheterna att utveckla kommunens egen samlastning - Ansök om finansiering till förstudie för fossilbränslefri samlastning på Kvarnholmen Digitaliseringens möjligheter ska användas fullt ut ORG GEO 2020 Kommunledningskon toret, Serviceförvaltningen Kommunledningskon toret, Samhällsbyggnadskontoret, f) Integrera klimatsmarta lösningar i arbetet inom projektet Smart city network GEO Kommunledningskontoret - Exempel kan vara digitala lösningar som minskar transportbehovet g) Utvärdera klimatnyttan i genomfört digitaliseringsarbete ORG 2023 Kommunledningskontoret - Följ upp om kommunens E-tjänster och välfärdsteknik minskat resandet för invånare samt om arbetet med resfria möten minskat resandet inom organisationen. 3.2 Energieffektiva bostäder och lokaler Var? När? Ansvar att driva a) Systematiskt informera om energieffektvisering och energismarta hus GEO 2020 Samhällsbyggnadskontoret - Se punkt 5c. och framåt 3.3 Offentliga bostäder och lokaler samt belysning Var? När? Ansvar att driva a) Ställ krav på hyrda fastigheter som motsvarar kommunens egna krav - Skapa ett systematiskt arbetssätt för att successivt säkerställa att hyrda fastigheter motsvarar kommunens egna krav avseende fossilfri el och värme, energieffektivitet, möjlighet till elbilsladdning, förenklad cykelpendling och solenergi. Vid hyresupphandling ska krav ställas. b) Löpande energieffektivisering av gatubelysning - Armaturer som byts ut eller nyinstalleras ska ha LED-ljuskälla och vara nattsänkta. Vid byte halveras energiåtgången. - Genomför kontinuerlig uppföljning av den årliga energianvändningen för gatubelysning. ORG ORG Start 2020 Löpan de Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen Serviceförvaltningen

156 Remissversion juni Växande näringsliv för hållbar utveckling 6 Vi ska vara öppna för innovation och samverkan med näringslivet för fossilfri konkurrenskraft a) Samverka med Klimatkommissionen i Kalmar län med syfte att näringslivet i kommunen ska anta Fossilfritt Sveriges utmaningar b) Samverka för att klimatsmart turism ska förstärka kommunens attraktivitet - I samverkan med aktörer inom besöksnäringen identifiera och lyfta fram lösningar för turister som vill resa och semestra klimatsmart. - Samverka med regionala aktörer för att främja hållbart resande i besöksnäringen. c) Fossilbränslefria evenemang fasa ut och inspirera - Fasa ut eventuella fossila bränslen som används under kommunens egna evenemang. - Inspirera arrangörer och besökare att resa fossilbränslefritt. d) Utifrån kommunens rådighet uppmuntra fossilbränslefri innovation Exempel är innovation för ökad användning av biogas i tåg, fartyg och tunga transporter. GEO 2020 Kommunledningskontoret GEO 2022 och Destination Kalmar framåt Kommunledningskont oret GEO 2021 och framåt Destination Kalmar Kultur- och fritidsförvaltningen GEO Löpande Kommunledningskontoret 6 Välfungerande infrastruktur samt effektiva transporter är i sig positivt för näringslivet och arbetsmarknadsregionen som Kalmar kommun tillhör. Enskilda företag kan stärka sin affärsidé och sitt varumärke genom att arbeta aktivt för att bli fossilbränslefria. Där blir kommunens roll att erbjuda information och att skapa en arena för klimatsmarta samarbeten, se rubrik 5 Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion.

157 Remissversion juni Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion Vi ska vara en förebild och aktivt uppmuntra andra aktörer i samhället att bli fossilbränslefria a) Samverka med nyckelaktörer - Utveckla samarbetet med forskning och utveckling, exempelvis med LNU. - Undersök möjlighet till samverkan med branschorganisationer för övergång till fossilbränslefri verksamhet, exempelvis med LRF. - Undersök möjlighet till samverkan med nyckelaktörer, t.ex. bilhandlare. - Undersök möjligheten att få taxiföretagen, körskolorna och transportintensiva serviceyrken i kommunen att ställa om till biogas- eller elfordon. b) Utveckla systematisk invånardialog - Utveckla en löpande invånardialog där kommunen lyssnar på ett brett urval av invånare för att få en helhetsbild av vilka förutsättningar som behövs för ett fossilbränslefritt liv. c) Genomför informationsprojekt för aktörer inom bygg och fastighet - Information om solceller, solfångare, elbilsladdning, energieffektiv och fossilfri uppvärmning samt möjligheter till användning av överskottsvärme och kyla, med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som primära målgrupper. - Information om kommande lagändringar och skärpta krav när det gäller energi i byggnader, med hustillverkare, byggherrar och entreprenörer som primära målgrupper. GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt Kommunledningskontoret Kommunala bolag Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret d) Söka samverkan för projekt om Konsumtionsbaserad klimatpåverkan på kommunnivå GEO 2020 Kommunledningskontoret

158 Remissversion juni Styrning och organisation Styrning, resurser och kompetens ska ge rätt förutsättningar a) Kompetensutveckling klimat som del i miljö- eller hållbarhetsutbildning - Genomför utbildningsinsats som sedan görs till ett permanent inslag för alla nya medarbetare på Kalmar kommun b) Gör om Riktlinjer för klimatkompensering om till Riktlinjer för klimatväxling - Gör om Kalmar kommuns klimatkompensering om till ett system för klimatväxling. Flygresor hanteras genom köp av motsvarande mängd grönt flygbränsle. De medel som tas in för användning av övriga fossila bränslen kan kommunens verksamheter söka för investeringar för att bli fossilbränslefria. c) Uppmärksamma lyckat klimatarbete genom att skapa Kalmar kommuns Klimatpris - Ett internt pris för kommunens verksamheter och ett externt pris för aktörer i det geografiska området. d) Öka delaktigheten i nationella samverkansforum för att hitta nya, innovativa klimatlösningar. e) Utred vilka klimatkompensationsåtgärder som är lämpliga för Kalmar kommun, utifrån vad som är tillåtet inom Sveriges klimatpolitiska ramverk, som förberedelse för nettonollutsläpp av växthusgaser. ORG ORG GEO 2020 och framåt 2020 och framåt ORG Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret ORG GEO 2020 och framåt Kommunledningskontoret GEO 2022 Kommunledningskontoret

159 Remissversion juni 2019 Exempel på arbete som pågår 2019 och är relevant för att nå målet 1. Fossilbränslefri energiproduktion Solenergi på kommunägda fastigheter (färdigt 2020) Den politiska inriktningen är minst 30 anläggningar på Serviceförvaltningens fastigheter till I slutet av 2018 var 13 stycken färdigställda. Kalmarhem har installerat två solcellsanläggningar och fyra solfångaranläggningar som producerar 215 MWh per år. Vindkraftsplan uppdatering (färdig 2020) Uppdateringen kan möjliggöra elproduktion från vind på totalt ca 540 GWh per år, vilket gör att kommunen som geografiskt område kan bli självförsörjande på förnybar energi. Produktion av solenergi via Kalmar Energi Möjliggör för privatpersoner och organisationer att bidra till solelsproduktion genom medlemsägda solparker. 2. Fossilbränslefri energianvändning Kalmarhem ökar antalet laddplatser Målsättning att ha el på 10 procent av alla p-platser till BiogasBoost Med målet att dubblera antalet biogasfordon i länet ( ) Samverkansprojekt mellan länets kommuner. 3. Effektiv energianvändning Översiktsplan med tema livskvalitet och klimat (arbete pågår ) Transporteffektiv stadsstruktur, funktionsblandad bebyggelse och planering för cykel, gång och kollektivtrafik möjliggör fossiloberoende resor. Cities multimodal (CMM) EU-finansierat projekt där en mobilitetsstrategi (SUMP Sustainable urban mobility plan) för stadskärnan tas fram. En mobilitetspunkt för hållbart resande skapas. Hållbara Resval Kalmar Linnéuniversitet ( ) Externfinansierat projekt med syfte att främja hållbara resval till Kvarnholmen. På egna ben ( ) Externfinansierat projekt med syfte att öka andelen barn i årskurs 3-6 som tar sig till skolan via gång, cykel eller kollektivtrafik. Smart city network: Projekt finansierat av RISE där Kalmar kommun och Kalmar Energi ingår, med syfte att skapa en digital plattform för att samla in data och styra via sensorer. Tre-fyra pilotområden ska utvecklas. En av effekterna kommer vara minskade transporter.

160 Remissversion juni 2019 Digitaliseringsstrategi med handlingsplaner som bl.a. innehåller: Ökad användning av e-tjänster i Kalmar kommun samt digitalisering av verksamheter som minskar transportbehovet samt videokonferensmöjligheter för alla medarbetare för att öka andelen resfria möten. Kalmarhem är med i Allmännyttans klimatinitiativ Målet är fossilbränslefritt senast år 2030 och minskad energianvändning med 35 procent Initiativet omfattar även klimatarbete gentemot leverantörer och boende. Energieffektivisering kommunägda fastigheter Arbete pågår i enlighet med satt mål i VP 2019: Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10% mellan 2018 och Vid nybyggnation ställs krav på 25% lägre energianvändning än i Boverket byggregler, samt krav på lufttäthet och isolering som motsvarar passivhus respektive lågenergihus. Incitament för energieffektivisering Kalmar kommun deltar i ett projekt som drivs av Länsstyrelsen, där företag kan få stöd kring energieffektivisering i samband med befintlig miljötillsyn. 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling SBWELL Wellbeing Tourism in the South Baltic Region Projekt med syfte att underlätta för besökare att hitta hållbara och klimatsmarta wellbeing-turismerbjudanden samt att resa hållbart till och mellan resmålen. Drivs av Linnéuniversitet i samverkan med bland andra Energikontor Sydost. 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion Kalmarsundsveckan mötesplats för hållbarhet Årligt event med målbilderna: Gemensam arena för hållbarhet, höja hållbarhetskompetensen, mer hållbart liv samt stärka vår attraktiva region. Klimat och hållbar livsstil är återkommande teman, med syfte att inspirera och höja kompetensen hos invånarna att göra klimatsmarta val.

161 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Samyar Ravanbakhsh SBN 2019/ Samhällsbyggnadsnämnden Hastighetsplaner Flygplatsområdet i Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att införa nya hastighetsbegränsningar i Flygplatsområdet i Kalmar kommun enligt kartbilaga. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig bakom ställningstaganden om fysiska åtgärder enligt samhällsbyggnadskontorets förslag. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden beslutade år 2016 att Kalmar kommun skulle påbörja omskyltning av nya hastigheter i tätorter. Detta arbete har pågått med positiva resultat och nu vill Kalmar kommun slutföra med resterande tätorterna Påryd, Tvärskog och Halltorp. Remissutskick har skett och positiva besked har mottagits. Trafikverket hade några invändningar, men dessa har diskuterats och beaktats i gott sammarbete. Samhällsbyggnadskontorets samlade bedömning är därför att samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut om att införa nya hastighetsbegränsningar i Påryd, Tvärskog och Halltorp. Samhällsbyggnadskontoret rekommenderar att metodiken rätt fart i staden med att ta bort 50 kilometer per timme och bara ha 40 och 60 kilometer per timme används. Detta för att få en betydligt mindre plottrighet och att det ska vara tydligt vilken hastighet som gäller när man kommer till olika bebyggelsestrukturer. Metodiken bygger på att varje gata klassificeras beroende på dess utformning, men också att den måste vara motiverad med avseende på trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet. Sammantaget kommer hastighetsförändringarna leda till mindre buller, samt ökad säkerhet och trivsel hos medborgarna i tätorterna. Att sätta 40 kilometer per timme istället för 50 kilometer per timme motiveras både med tanke på miljöpåverkan men främst trafiksäkerhet. Vidare sätts 40 kilometer per timme där vi har flest olyckor enligt STRADA och de flesta konfliktpunkterna mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Samhällsbyggnadskontoret Planering och bygg Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan35A Tel vx samyar.ravanbakhsh@kalmar.se

162 SBN 2019/ (2) 60 kilometer per timme bör införas i ytterkanterna av samhällen där bebyggelsen inte är lika tät vilket medför mindre risk för bullerstörningar och att barriäreffekten inte är lika kännbar. Dessa gators funktion är främst transportsträckor mellan olika områden, det är viktigt att dessa har en bra framkomlighet för att ytterområden skall ha en god framkomlighet in mot centrala delar för att göra områdena mer attraktiva och öka utvecklingspotentialen. På dessa gator är det viktigt att prioritera en väldigt god kollektivtrafik för att nå målet med ökad kollektivtrafik samt att minska miljöpåverkan. Det finns i nuläget inga större krav på ombyggnation för oskyddade trafikanter eftersom de är oftast separerade från motorfordon på dessa sträckor utan större behov att korsa vägen. Det skall dock finnas säkrade passager för att ta sig över på strategiska platser med målpunkter. Fysiska åtgärder De fysiska åtgärder samhällsbyggnadskontoret rekommenderar i dagsläget kommer främst ligga på huvudvägnätet eftersom det är där olycksriskerna ligger. Detta är den enda samhällsekonomiskt försvarbara metoden för att komma nära nollvisionen. Samhällsbyggnadskontoret kommer fortsatt ta in och beakta allmänhetens åsikter i den framtida prioriteringen av åtgärder. Samhällsbyggnadskontoret kommer dock avvakta med vidare åtgärder i områden utanför huvudvägnätet tills vi sett effekten av ändrade hastighetsbegränsningar. Samhällsbyggnadskontorets ekonomiska medel som för närvarande finns att tillgå bör i nuläget gå till att säkra upp korsningar och övergångställen/cykelpassager med fartdämpande åtgärder, förbättra det befintliga vägsystemet. Nya cykelvägar bör endast byggas när de befintliga är i bra skick och har säkra passager. Samyar Ravanbakhsh Trafikplanerare Bilaga: Kartbilaga

163 Hastighetsöversyn Bef 30 km/h Ny 30 km/h Ny 40 km/h Bef 60 km/h Ny 60 km/h Tättbebyggt område

164 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kalin SBN 2019/0964 Samhällsbyggnadsnämnden Genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att införa genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen enligt samhällsbyggnadskontorets förslag samt ger kontoret i uppdrag att se över vägvisningen för tung trafik från hamnen mot väg 137. Bakgrund Gröndalsvägen blir i och med nya Tallhagsskolan en viktig skolväg med följden att en rad trafiksäkerhetsåtgärder behöver vidtas. Samhällsbyggnadskontoret har inom ramen för det arbetet utrett möjligheten att införa genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen. I kommunens översiktsplan Unika Kalmar har också sedan tidigare gjorts ett ställningstagande om att stänga Gröndalsvägen för tung trafik. Den tunga trafiken på Gröndalsvägen utgörs i huvudsak av busstrafik mot Öland och lastbilstrafik mellan Öland och Kalmar hamn. Antalet tunga fordon uppgick vid senaste mätning 2017 till ca 340 f/dygn. Av dessa utgör ca 100 bussar i linjetrafik. Vid trafikplats Tallhagen skyltas idag HAMN vidare ut mot E22 för trafiken från Öland. Trafik mot hamnen skyltas sedan söderut på E22 och in via Södra vägen vid trafikplats Svaneberg. Skyltningen i den motsatta riktningen skiljer sig. Från hamnen skyltas mot väg 137 (mot Öland) från Järnvägsgatan norrut på Norra vägen, höger vid Gröndalsvägen och vidare norrut på Ängölenden, se Bilaga 1. På Ängöleden, norrifrån vid den signalreglerade korsningen med Gröndalsvägen, skyltas HAMN höger in på Gröndalsvägen. Detta för att undvika att trafik mot hamnen kör vidare söderut mot Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

165 SBN 2019/ (2) Kvarnholmen och Södra Kanalgatan som är ett sämre alternativ ut kapacitets-, framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpunkt. Mikael Kalin Trafikstrateg Bilaga: Samhällsbyggnadskontorets yttrande

166 Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kalin SBN 2019/0964 1(3) Samhällsbyggnadsnämnden Genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen Förslag till beslut Nämnden beslutar att införa genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen enligt kontorets förslag samt ger kontoret i uppdrag att se över vägvisningen för tung trafik från hamnen mot väg 137. Bakgrund Gröndalsvägen blir i och med nya Tallhagsskolan en viktig skolväg med följden att en rad trafiksäkerhetsåtgärder behöver vidtas. Samhällsbyggnadskontoret har inom ramen för det arbetet utrett möjligheten att införa genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen. I kommunens översiktsplan Unika Kalmar har också sedan tidigare gjorts ett ställningstagande om att stänga Gröndalsvägen för tung trafik. Den tunga trafiken på Gröndalsvägen utgörs i huvudsak av busstrafik mot Öland och lastbilstrafik mellan Öland och Kalmar hamn. Antalet tunga fordon uppgick vid senaste mätning 2017 till ca 340 f/dygn. Av dessa utgör ca 100 bussar i linjetrafik. Vid trafikplats Tallhagen skyltas idag HAMN vidare ut mot E22 för trafiken från Öland. Trafik mot hamnen skyltas sedan söderut på E22 och in via Södra vägen vid trafikplats Svaneberg. Skyltningen i den motsatta riktningen skiljer sig. Från hamnen skyltas mot väg 137 (mot Öland) från Järnvägsgatan norrut på Norra vägen, höger vid Gröndalsvägen och vidare norrut på Ängölenden, se Bilaga 1. På Ängöleden, norrifrån vid den signalreglerade korsningen med Gröndalsvägen, skyltas HAMN höger in på Gröndalsvägen. Detta för att undvika att trafik mot hamnen kör vidare söderut mot Kvarnholmen och Södra Kanalgatan som är ett sämre alternativ ut kapacitets-, framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpunkt. Enheten för trafik-, mark- och evenemang Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

167 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(3) Datum Ärendebeteckning SBN 2019/0964 Beskrivning av åtgärd På Gröndalsvägen mellan Norra vägen och Ängöleden införs genomfartsförbud för tung trafik. Förbudet införs med C7 Förbud mot trafik med tung lastbil (se nedan) med tilläggstavla T22 Gäller genomfart. Förbudet gäller lastbilar med totalvikt över 3,5 ton, och påverkas alltså inte busstrafik eller transporter med traktor. Skyltning C7 Förbud mot trafik med tun lastbil inklusive tilläggstavla Gäller genomfart Vissa leveranstransporter, t.ex. till Tallhags- och Lindöskolan och andra verksamheter i området kommer fortsatt att tillåtas köra på Gröndalsvägen. Förbudet gäller endast genomfart. Förbudet träder i kraft så snart samhällsbyggnadskontoret skrivit lokal trafikföreskrift, dock senast Konsekvenser Trafiksäkerheten på Gröndalsvägen bedöms öka till följd av minskad tung trafik. Bullret minskar något. All tung trafik från Öland mot hamnen leds via E22 och Södra vägen. Denna sträcka är ca 4,5 km längre än via Gröndalsvägen. Sträckan tar ca 3 min längre tid att köra. Regleringen medför en ökning av trafikarbetet med ca mil per år eller ca timmar. Genomfartsförbudet kan leda till att tung trafik istället hamnar på Södra Kanalgatan. Kontoret bevakar detta och utreder åtgärder vid behov. Antalet tunga transporter ökar på E22 och Södra vägen. Ökningen bedöms inte medföra några kapacitetsproblem utmed dessa sträckor. Södra vägen får en något försämrad trafiksäkerhet till följd av fler tunga transporter. Separat utredning pågår för ökad trafiksäkerhet vid korsningspunkter utmed vägen. Skyltningen från hamnen mot Öland bör ses över för att öka tydligheten och leda tung trafik via E22/Ölandsleden mot Öland.

168 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(3) Datum Ärendebeteckning SBN 2019/0964 Efterlevnaden av genomfartsförbudet kontrolleras av polisen. Bilagor: Bilaga 1 Vägvisning Kalmar hamn - Öland Mikael Kalin Trafikstrateg

169 BILAGA 1 - Genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen i Kalmar Vägvisning Kalmar hamn Öland Vägvisning från Öland

170 BILAGA 1 - Genomfartsförbud för tung trafik på Gröndalsvägen i Kalmar Vägvisning Kalmar hamn Öland Vägvisning från Kalmar hamn

171 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Samyar Ravanbakhsh SBN 2019/ Samhällsbyggnadsnämnden Lokal föreskrift om tättbebyggt område Kalmar stad Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta de nya gränserna för tättbebyggt område Kalmar stad enligt samhällsbyggnadskontorets föreslagna gränser. Bakgrund Kalmar stad har expanderat mycket de sista åren med ny bostadsbebyggelse och ytterligare expansion är planerat som ligger utanför den tättbebyggda områdesgränsen. För att kommunen ska kunna besluta om lokala trafikföreskrifter på gatuavsnitt krävs det att kommunen antingen är väghållare eller att det ligger inom den tättbebyggda områdesgränsen. Samhällsbyggnadskontoret har utrett gränserna för tättbebyggt område Kalmar stad och ett förslag har tagits fram och skickats ut på remiss till berörda myndigheter. Samhällsbyggnadskontoret har utgått från gällande regler i trafikförordningen, 1998:1276, 10 kap 9 där det regleras vilken typ av område som kan förklaras vara tättbebyggt område: Ett område får förklaras vara tättbebyggt område om det har stads- eller bykaraktär eller annars har därmed jämförbart vägnät och bebyggelse. Trafikverket delade inte samhällsbyggnadskontorets uppfattning om att norra delen av väg 586/Norra vägen söder om E22 ska förklaras tättbebyggt. I övrigt hade de inget att erinra angående förslaget. Vid en samlad bedömning föreslår samhällsbyggnadskontoret att frångå Trafikverkets yttrande och utöka de tättbebyggda gränserna enligt föreslagna gränser. Samyar Ravanbakhsh Trafikplanerare Bilagor Trafikverkets Yttrande_ Kartbilaga med förslag till nya gränser för tättbebyggt område Kalmar stad Samhällsbyggnadskontoret Planering och bygg Adress, Besök Tel vx Fax samyar.ravanbakhsh@kalmar.se

172 YTTRANDE Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2019/ Ert ärendenummer Sidor SBN 2019/0854 1(1) Samhällsbyggnadskontoret Kalmar Yttrande om lokala trafikföreskrifter tättbebyggt område Kalmar stad Yttrande Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Syd, anser inte att del av väg 586/Norra vägen som gränsar mot väg E22 ska ingå i tättbebyggt område. I övrigt har vi inget att erinra gällande förslag till tättbebyggt område Kalmar stad. Bakgrund Kalmar kommun har sett över gränser för tättbebyggt område Kalmar stad och skickat ut det föreslagna området på remiss. Remissen inkom den 19 september Skäl Ett område får enligt trafikförordning 10 kap. 9 förklaras vara tättbebyggt område om det har stads- eller bykaraktär eller annars har därmed jämförbart vägnät och bebyggelse. Såvitt vi kan förstå påverkas inga statliga vägar av ändringen. De områden som läggs till utmed kommunala vägar omfattas av antagen detaljplan. I norra delen är del av väg 586/Norra vägen vid avfart från väg E22 tillagd. Trafikverket delar inte uppfattningen att enbart en väg kan vara tättbebyggt område. Mer rimligt hade varit att avgränsa området vid cirkulationsplatsen vid Värsnäsvägen. Trafikverket har i övrigt inget att erinra gällande förslaget. Lovisa Jeppsson Trafikingenjör Trafikverket Box Borlänge trafikverket@trafikverket.se Texttelefon: Telefon:

173 Förslag till nya gränser för tättbebyggt område - Kalmar stad Sörö Vassnäseudd Värsnäs Fjölebro Appeludden Oxhagen ³ ³ E22 Västerslät Kläckebergaviken Kullen Golfbana Björkenäs Krafslösaviken Svartö Björkudden Kläckeberga ka Tyllebo Måsholmen Nygård Norrliden Vimpeltorpet Krafslösa Bergavik Två systrars kap. Bergaudd Motorbana Kvarnkullen Saxen Stenskärsudden Bergaviken Törnskär Elverslösa Berga Gulland Harholmarna Ridhus S:ta Birgitta ka ³ ³ E22 Krongrundet Svensknabben Djurängen Skälbyviken Funkabo Tyska bruket Kalmar Tjuvbackarna Jutnabben Tallhagen Naturreservat Märh. Svinö N fjärden Oxhagen Yxhammaren Kullö Hagbygärde Ängö Lindö Osvallsgrundet Malmfjärden Törnebylund Varvsholmen Ängöfj. Tegelviken Laboratorieholmen Hagbynäs as s Reningsverk Oletveten Ramsö Bo- Småbåtshamn Fågelsk.omr. Stensö L. Flisö St. Flisö Västra Styrsö Aspö sjön ha m a Skans S Kalvö Dragsviksudd Stensö St. Tornskär Förslag på nya gränser Befintlig avgränsning Slätaskär Fågelskyddsområde St. Källarskär L. Krokskär St. Krokskär Skansgrundet Fågelsk.omr. Eklaskär V kläpp Ö kläpp Grimskär St. Hatten Flöksö St. Törnskär Prästör St. Bodö L. Hatten N Kalvö Tjärhovet Kalmarsundsparken Långviksudden Fiskehamn holmarna Lotsplats Sjöräddningsstn nb flak Kalmar slott Ny Länssjukhuset Kungsholmen Huvudet Kvarnholmen S:t Johannes ka än ge n Sjöslätten 137 ³ ³ Kalmar flygplats Yttre Källarskär Stensöudde m Samhällsbyggnadskontoret, 2019 V Gallbänken

174 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kaiser SBN 2019/ Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovsbeslut för ändrad användning från skola till kontor, Falken 3 ( ) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beviljar bygglov för ändrad användning från skoländamål till kontorsändamål med stöd av 9 kap. 31c plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Samhällsbyggnadsnämnden anser att ändringen innebär en sådan annan användning av området som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Med stöd av 10 kap. 23 PBL lämnar samhällsbyggnadsnämnden startbesked så att godkända åtgärder får påbörjas. Samhällsbyggnadsnämnden godtar byggherrens förslag till kontrollansvarig: Jonas Persson. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att avgiften för bygglovet är kronor i enlighet med taxa antagen av kommunfullmäktige med senaste revidering antagen av kommunfullmäktige Bakgrund Bygglov söktes för ändrad användning från skola till kontorsändamål den av LW Utbildningsfastigheter AB. Skäl till beslut Fastigheten Falken omfattas av detaljplan över Falken m m på Malmen 0880K- P98/05 som vann laga kraft 1998 och med en genomförandetid på 10år. Ändamålet för planområdet som endast inrymmer fastigheten Falken 3 är skola. Enligt 9 kap. 31c får bygglov ges efter att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut utöver vad som följer av 31 b för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller Samhällsbyggnadskontoret Planering och bygg Adress, Besök Tel vx Fax mikael.kaiser@kalmar.se

175 SBN 2019/ (2) vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Samhällsbyggnadskontoret har bedömt att den ändring som innebär att byggnaden i nordväst tas i anspråk för kontor som inte har skoländamål är en sådan ändring som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Ändringen anses inte utgöra någon förändrad omgivningspåverkan eller betydande olägenhet. Åtgärden uppfyller gällande krav i PBL genom att vara lämplig för sitt ändamål. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 PBL). Inga negativa synpunkter har inkommit. Upplysningar Bygglovet upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft (enligt 9 kap. 43 PBL). Ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas (påbörjas) tidigast fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i post- och inrikes tidningar även om det inte har fått laga kraft (enligt 9 kap. 42 a PBL). Gäller även om startbesked har lämnats för åtgärden. Detta beslut kan överklagas, se bilaga Hur man överklagar. Mikael Kaiser Bygglovschef Bilagor: Situationsplan Hur man överklagar

176 m Samhällsbyggnadskontoret, 2019

177

178 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kaiser SBN 2019/ Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovsbeslut för tidsbegränsat lov för utökning av biluppställningsyta till och med , Hagbygärde 2:2 ( ) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beviljar tidsbegränsat bygglov för parkering med stöd av 9 kap. 33 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bygglovget gäller i 10 år från att detta beslut vinner laga kraft. Marken ska därefter vara återställd. Samhällsbyggnadsnämnden lämnas startbesked med stöd av 10 kap. 23 PBL så att godkända åtgärder får påbörjas. Samhällsbyggnadsnämnden godtar byggherrens förslag till kontrollansvarig: Jonas Persson. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att avgiften för bygglovet är 5000 kronor i enlighet med taxa antagen av kommunfullmäktige med senaste revidering antagen av kommunfullmäktige Bakgrund Den sökte LW Industrifastigheter AB bygglov för parkering på fastigheten HAGBYGÄRDE 2:2. Skäl till beslut Ansökan innebär att ett markområde på fastigheten Hagbygärde 2:2 tas i anspråk för parkering. Enligt gällande detaljplan 0880K-I:240 utgör det aktuella område park och gatuplantering. Enligt 9 kap. 33 PBL får tidsbegränsat lov ges för en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt a om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov Samhällsbyggnadskontoret Planering och bygg Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. mikael.kaiser@kalmar.se

179 SBN 2019/ (2) ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Samhällsbyggnadskontoret anser att åtgärden som avser parkering på parkmark kan anses som en tillfällig åtgärd och som är lämplig för sitt ändamål. Parkeringen anses inte utgöra en betydande olägenhet. Vidare anser samhällsbyggnadskontoret att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 kapitlet PBL. Yttranden Ärendet har remitterats till Trafikverket samt Mark- och exploateringsenheten som inte har någon erinran. Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 PBL). Inga negativa synpunkter har inkommit. Upplysningar Bygglovet upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft (enligt 9 kap. 43 PBL). Ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas (påbörjas) tidigast fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i post- och inrikes tidningar även om det inte har fått laga kraft (enligt 9 kap. 42 a PBL). Gäller även om startbesked har lämnats för åtgärden. Åtgärden kräver tillstånd från fastighetsägaren. I detta ärende krävs utstakning av behörig person. Om ni vill beställa tjänsten av samhällsbyggnadskontoret når ni mätenheten på telefonnummer Detta beslut kan överklagas, se bilaga Hur man överklagar. Mikael Kaiser Bygglovschef Bilagor Situationsplan

180 m Samhällsbyggnadskontoret, 2019

181

182 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén SBN 2019/0959 Samhällsbyggnadsnämnden Skaftnäs 1:1, strandskyddsdispens för enbostadshus, Miljö Förslag till beslut Strandskyddsdispens beviljas inte för nybyggnad av enbostadshus. Särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 c miljöbalken saknas. Bakgrund Ansökan gäller strandskyddsdispens för ett nytt enbostadshus. Den tidigare mangårdsbyggnaden brann ner hösten Avsikten är att bygga ett nytt hus som ersättning för detta, men på en annan plats, på andra sidan av en grusväg. Anledningen är att man vill slippa ha en väg framför huset, samt att det inte ska skymma utsikten för andra hus på fastigheten. Platsen används i dag som vall och husets placering är ca 80 m från stranden. Vegetationen är torrängsartad, med i trakten vanligt förekommande växtarter. Fastigheten är inte detaljplanelagd och i området gäller 100 m strandskydd. Tomas Burén Miljöhandläggare Bilagor: Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Förtydligande till ansökan om strandskyddsdispens Kartbilaga Samhällsbyggnadskontoret Adress, Besök Tel vx Fax

183 Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén Miljö Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: SKAFTNÄS 1:1 Sökande: Anita Wollin Sökandens adress: Skaftnäs 302, Rockneby Ärende: Strandskyddsdispens för enbostadshus Förslag till beslut Strandskyddsdispens beviljas inte för nybyggnad av enbostadshus. Särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 c miljöbalken saknas. Redogörelse för ärendet Ansökan gäller strandskyddsdispens för ett nytt enbostadshus. Den tidigare mangårdsbyggnaden brann ner hösten Avsikten är att bygga ett nytt hus som ersättning för detta, men på en annan plats, på andra sidan av en grusväg. Anledningen är att man vill slippa ha en väg framför huset, samt att det inte ska skymma utsikten för andra hus på fastigheten. Platsen används i dag som vall och husets placering är ca 80 m från stranden. Vegetationen är torrängsartad, med i trakten vanligt förekommande växtarter. Fastigheten är inte detaljplanelagd och i området gäller 100 m strandskydd. Verksamhetsområde Miljö Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

184 Miljö (3) Ansökt placering av nytt enbostadshus. Del av nybyggnadskarta.

185 Miljö (3) Samhällsbyggnadskontorets bedömning I ansökan anges som särskilt skäl för dispens att området redan har tagits i anspråk på ett sätt så att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Att ytan har brukats som vall innebär enligt samhällsbyggnadskontoret inte att den är ianspråktagen på det sätt som lagen avser. Några andra särskilda skäl för dispens är inte heller tillämpliga. Sökanden har kompletterat ansökan (se bilaga) med en beskrivning av förhållandena på platsen och hur bebyggelsen i närområdet har utvecklats från 1955 och framåt. Åkermarken går ända fram till vasskanten, vilket innebär att området inte har kunnat användas för friluftsliv. Däremot har allmänheten tillträde till stranden via en väg som går över åkermarken till ett mindre hus som ligger nära stranden. Samhällsbyggnadskontoret anser att detta inte påverkar bedömningen. Enligt Naturvårdsverkets handbok Strandskydd en vägledning för planering och prövning ska bedömningen vara restriktiv och ha ett långsiktigt perspektiv där man inte tar hänsyn till om ett område för tillfället används av allmänheten. Lagrum 7 kap. 18 b-c, f, h miljöbalken. Upplysningar Detta beslut kan överklagas, se bifogad information. Information miljötillsynsavgift För handläggningen av detta ärende debiteras en avgift enligt fastställd taxa, motsvarande åtta timmars handläggningstid. Avgiften faktureras separat. Enligt 27 kap 1 miljöbalken (1998:808) får en kommunal nämnd ta ut en avgift för prövning och tillsyn enligt en taxa som kommunfullmäktige bestämmer. Avgiften för detta ärende tas därför ut enligt gällande taxa beslutad av kommunfullmäktige i Kalmar kommun den 18 december 2017 ( 258). Här kan du hitta mer information om avgifter: alternativt ring oss: Tomas Burén miljöhandläggare

186 Förtydligande till ansökan om strandskyddsdispens Skaftnäs 1:1 För att få strandskyddsdispens krävs att det finns särskilda skäl. I miljöbalken 7 kapitel 18c : anges vad som anses som särskilda skäl. Det finns 6 upptagna skäl, där det räcker med att ett av dom är uppfyllda. Skäl nr.1, som vi åberopar, lyder: Om området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. Vad är då strandskyddets syfte? 1. Att allmänhetens möjligheter att gå längs stranden inte försämras. 2. Att det inte påverkar skyddsvärda växt och djurarter. Som framgår av bilaga 1, är området sedan länge ianspråktaget. Förtydligande av bilaga byggdes den sommarstuga som vi till och med i år hyrt ut till sommarboende, se hus nr.1 Huset ligger lågt och väldigt nära vattenlinjen på området. Det är dessutom i viss utsträckning omgärdat av staket vilket ger en tydlig tomt vilket hindrar allmänhetens tillträde till stranden i detta område, mellan vattnet och det hus som nu planeras. Under tiden byggdes hus nr byggdes hus12 och 1980 hus13

187 2018 beviljades bygglov för åretruntboende på hus 7 i form av utbyggnad och renovering. Samma år beviljades bygglov för hus 15. Totalt finns inom det begränsade område som historiskt hört till gården Skaftsnäs marker i nuläget 10 st hus för både permanent- och fritidsboende inom strandskyddat område. Under hösten 2018 brann sorgligt nog mangårdsbyggnaden ner, hus nr.14 Jag vill nu bygga upp detta hus, till min dotter och hennes familj, eftersom det var de som bodde i huset innan det brann. Dom har ritat ett hus och vill komma igång så fort som möjligt, men vill då, när nu möjligheten finns, ändra placeringen med ca 25meter, se markerat X på kartan. Det skulle betyda så mycket för dom att slippa vägen framför sitt hus och även innebära en bättre placering i förhållande till befintliga hus på platsen. För övrigt: Under många år har vall odlats på marken där det nya huset planeras. Historiskt har det odlats andra grödor på marken och den har även nyttjats för bete. Området har därmed under lång tid nyttjats för åkermark vilket under delar av året hindrat tillgång till området. Åkermarken går ända ner till den vass som växer vid strandkanten. Området har därmed inte kunnat nyttjas för friluftsliv. Däremot har allmänheten tillträde till stranden via den väg som går över åkermarken ner till hus 1 beläget precis vid strandlinjen. Här finns äldre sjöbodar och bryggor och strandlinjen sköts vilket ger tillgänglighet. Vid strandlinjen norr om huset växer vassen hög direkt där åkermarken tar slut och det finns ingen direkt tillgänglighet till stranden.

188 Det planerade huset och tomten kommer inte påverka allmänhetens möjlighet att nyttja området. Tomten runt huset kommer att begränsas så att det tydligt finns en passage nere vid vattnet. Ett villkor kan upprättas som anger att ett staket eller liknande ska sättas upp i tomtgränsen för at förtydliga vart tomten slutar. Det är möjligt att lämna en yta om m mellan tomtgränsen och strandlinjen för att säkra allmänhetens tillgång till stranden. Det befintliga vägen ner till hus 1 kommer att finnas kvar vilket säkerställer allmänhetens tillträde till strandområdet. Totalt sett så bedöms planerad byggnation inte ha någon avhållande effekt på allmänhetens tillgång till området jämfört med nuvarande situation. Området har sedan länge nyttjats som åkermark och det är inte känt att vid platsen skulle finnas några värden av betydelse för naturvården. Här finns inga riksintressen, naturreservat eller andra typer av skyddade områden. Det planerade huset bedöms inte innebära någon försämring för naturvården i förhållande till befintliga förhållanden med en aktiv åkermark. Området ligger inte inom någon högexloaterad del av landet eller har några särskilda bevarandevärden.

189