PM Kompletterande inventering och bedömning av naturvärde Finnliden, Markbygden etapp 3 Planerad 150 kv elledning, Piteå kommun.

Transkript

1

2 Om dokumentet Enetjärn Natur på uppdrag av Svevind AB PM Kompletterande inventering och bedömning av naturvärde Finnliden, Markbygden etapp 3 Planerad 150 kv elledning, Piteå kommun. Uppdraget har genomförts under augusti Följande personer har medverkat i projektet: projektledning, kvalitetsgranskning. är ekolog med flerårig erfarenhet av tillstånds- och koncessionsärenden, särskilt avseende vindkraftsetableringar och elkoncessioner. har även erfarenhet av projektutveckling av vindkraft- och gruvetableringar. naturvärdesinventering, bedömningar och rapportering. är disputerad skogsekolog med specialistkompetens inom naturvård och ekologisk kompensation, samt har lång erfarenhet av landskapsanalys, arter och artskydd, inventeringar och naturvärdesbedömning. förstudie, bedömningar. r är skogsekolog med erfarenhet av landskapsanalys, olika typer av inventeringar, naturvärdesbedömning och identifierng av arter. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet, Gävle Medgivande MEDGIV

3 1 Inledning Bakgrund 1 Enetjärn Natur har av Svevind AB fått i uppdrag att genomföra en naturvärdesinventering (NVI) inom ett begränsat område kring Finnliden, Piteå kommun, Norrbottens län. Som en del av miljökonsekvensbeskrivningen har en NVI utförts inom ett ca 5 km långt och 100 m brett inventeringsområde som huvudsakligen följer och inkluderar en befintlig ledningsgata (figur 1). Inventeringsområdet har tagits fram utifrån en inledande förstudie av förekommande naturvärden. Syftet med denna NVI är att identifiera och kartlägga strukturer och livsmiljöer som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt, samt naturvärden och naturvårdsarter (bl.a. arter som omfattas av artskyddsförordningen och rödlistade arter) som kan verifiera Naturvärde naturmiljöernas värde inom avgränsade naturvärdesobjektet. Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Metodik Inventeringsarbetet inleddes med en förstudie enligt Svensk Standard för naturvärdesinventering SS :2014 för avgränsning av inventeringsområde samt identifiering av potentiella naturvärdesobjekt. Arbetet utfördes genom tolkning av satelitbilder och topografisk karta samt kontroll av arter registrerade i ArtPortalen. Följande källor användes: Lantmäteriet, Artdatabanken, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Norrbotten, Vattendatabasen VISS samt tidigare naturvärdesinventeringar genomförda i närområdet av Svevind (2013) och Enetjärn Natur (2017), Därefter besöktes området i fält av en inventerare i augusti Inventeringen utfördes enligt Svensk Standard för naturvärdesinventering (för en utförlig beskrivning av metodik se Enetjärn Natur 2017). Inventeringen utfördes med detaljeringsgrad Medel, vilket innebär att naturvärdesobjekt ner till en storlek av 0,1 ha eftersöktes och kartlades. Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer inom inventeringsområdet. Naturvärdet har bedömts i tre naturvärdesklasser (1, 2 och 3) samt lågt naturvärde: Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald I naturvärdesinventeringen har biotopvärden och artvärden eftersökts och bedömts i fält. Typiska biotopkvaliteter innefattar lövrikedom, fuktighet, kontinuitet, naturlighet, konnektivitet, hävd, storlek samt olika strukturer så som block och gamla och döda träd. Naturvårdsarter innefattar bland annat

4

5 1 signalarter, rödlistade arter samt arter upptagna i artskyddsförordningen (2007:845). Biotopvärdet och artvärdet har sedan vägts samman till en av ovanstående naturvärdesklasser. För samtliga naturvärdesobjekt har även en bedömning av om naturmiljön utgör en Natura 2000-naturtyp utförts. Bedömningen har genomförts med hjälp Naturvårdsverkets vägledningar för de naturtyper och arter som ingår i EU:s naturvårdsdirektiv och som förekommer i Sverige (se samt Naturvårdsverket 1997). Under inventering hölls särskild uppsikt efter objekt som omfattas av det generella biotopskyddet (tilllägg Generellt biotopskydd) samt naturvårdsarter (tillägg Detaljerad redovisning av artförekomst). För mer information om inventering och redovisning av naturvårdsarter hänvisas till Enetjärn Natur (2017). När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009a)

6 2 Inventeringsresultat I detta kapitel redovisas resultatet av naturvärdesinventeringen med beskrivningar, kartor och foton. En detaljerad beskrivning av identiferade naturvärdesobjekt finns i bilaga 1. Samtliga fynd av naturvårdsarter presenteras närmare i bilaga 2. Översiktlig beskrivning Det inventerade området är beläget vid byn Finnliden, belägen ca 4 mil väster om Piteå. Inventeringsområdet följer i stort sätt en befintlig luftledning norr om väg 373 (figur 1). Överlag dominerar nyupptagna kalhyggen och planteringar bestående av tall- eller blandskog (figur 2). I den västra delen finns även inslag av contortatall. Längs hela inventeringsområdets sträckning finns våtmarker, och på tre platser passeras vattendraget Finnbäcken. I den centrala delen finns medelålders barrblandskog och tallskog på renlavsrik mark (figur 3). I övrigt innefattar området ett av Finnlidens gårdstun. Här finns små gräsmarker som fortfarande hävdas samt större arealer igenväxningsmark öster om byn (figur 3). 2 Inventeringsområdet domineras av nyupptagna hyggen (vänster) och ungskogar av tall- eller blandskog (höger)

7

8 2Arter Nedan redovisas fynd av naturvårdsarter (arter som omfattas av artskyddsförordningen, rödlistade arter samt övriga intressanta artfynd) som registrerats under naturvärdesinventeringen (se karta i figur 6). Samtliga fynd beskrivs mer detaljerat i bilaga 2 till denna PM. Under inventeringen gjordes inga direktobservationer av arter omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1. I två av objekten noterades emellertid spillning från skogshöns, tjäder i objekt 6 samt orre i objekt 7. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Av de arter som tas upp i artskyddsförordningens bilaga 2 noterades följande: revlummer och plattlummer, fläcknycklar samt höstlåsbräken NT (figur 5).Revlummer förekommer allmänt i inventeringsområdet särskilt längs vattendragen. Plattlummer påträffades på några platser i de medelålders skogarna i områdets centrala delar företrädesvis på torr, lavrik mark. Fläcknycklar påträffades i objekten 1 och 11. Höstlåsbräken NT växer på en oregelbundet hävdad torräng vid en av gårdarna i Finnliden. Utöver dessa fynd registrerades följande naturvårdsarter inom inventeringsområdet: stuplav på sälg (objekt 1), knottrig blåslav NT (figur 5) på senvuxna granar och tallar, gammelgransskål på gammal gran (objekt 1 och 3), granticka NT på senvuxen, döende gran (objekt 3), garnlav NT på äldre granar (objekt 1), Därutöver noterades gnagspår efter signalarten bronshjon (objekten 1, 2), samt näckmossa (obest.) i Finnmyrbäcken/Finnbäcken (objekt 4 och 10), korvskorpionmossa, krokmossa (obest.) och ytterligare några oidentifierade brunmossor i objekt 11. På ovan nämnda torräng växer förutom höstlåsbräken NT ett antal hävdgynnade arter så som ängsskallra och vårbrodd (objekt 10). På Artportalen finns idag inga ytterligare fynd av naturvårdsarter inom inventeringsområdet. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades

9

10

11 3 Sammanfattning och bedömning I detta kapitel redovisas en bedömning av naturvärden i det undersökta området. 3 Överlag dominerar natur med lågt naturvärde inventeringsområdet vid Finnliden. Nyupptagna hyggem, ungskogar, medelålders barrblandskog, samt igenväxningsmarker kännetecknar landskapsbilden. Identifierade biotoper, strukturer och arter utgör därmed värdefulla inslag i ett annars hårt påverkat landskap. Trots detta finns små områden natur med förekomster av viktiga biotopkvaliteter och naturvårdsarter. Vid inventeringen identifierades 1 objekt (nr. 10) med ett högt naturvärde (naturvärdesklass 2), samt 11 objekt med ett påtagligt naturvärde (naturvärdessklass 3). Huvuddelen av objekten utgörs av våtmarker. Samtliga objekt har i varierande grad påverkats av markanvändning eftersom inventeringsområdet följer en befintlig kraftledning. Andra former av markanvändning som har påverkar naturvärden negativt är dikning, rätning av vattendrag samt selektivt skogsbruk. I ett fall har markanvändningen haft en positiv inverkan på naturvärdet, nämligen genom hävd av ett gårdstun i byn Finnliden. Dessutom finns tre småvatten (öppna vattenfyllda diken) som omfattas av det generella biotopskyddet och är belägna direkt öster om en av gårdarna. I övrigt finns idag få områden inom inventeringsområdet som har potential att utveckla högre naturvärden inom den närmsta framtiden. Förekomsten av naturvårdsarter är generellt låg inom inventeringsområdet. Vid inventeringen registrerades några intressanta artfynd, däribland höstlåsbräken (artskyddsförordningen bilaga 2, rödlistad som nära hotad). Lummerarterna samt fläcknycklar bedöms vara vanligt förekommande i landskapet. Inga direkta observationer av naturvårdsarter som omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1 gjordes under inventeringen. Av de identifierade naturvärdesobjekten utgör våtmarken med en myrsjö (objekt 9) det värdefullaste. Även torrängen med förekomst av höstlåsbräken NT är intressant (objekt 5). I dessa två objekt bör påverkan undvikas helt. För övriga identifierade naturvärden och naturvårdsarter föreslås följande skyddsåtgärder för att reducera påverkan till en acceptabel nivå: Anläggning/placering av kraftledningsstolpar sker med sådan hänsyn till våtmarker och vattendrag med Natura 2000-naturtyper samt objekt med generellt biotopskydd att påverkan på miljön minimeras (anläggning av stolpar i våtmarker undviks i möjligaste mån, användning av kreosotfria stoplar och fundament i våtmarksmiljöer, 25 m miniavstånd till vattendrag) Fällning av träd i sumpskogen (objekt 1) minimeras (endast träd som riskerar att växa in i ledningen eller falla på densamma avverkas, fälda träd lämnas som död ved på platsen) Den samlade bedömningen är att anläggande av en kraftledning genom inventeringsområdet kommer att påverka identifierade naturvärden och naturvårdsarter marginellt, förutsatt av ovan angivna skyddsåtgärder vidtas

12 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om Sveaskogs naturvårdsskogar har hämtats från Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från Uppgifter om arter och deras skyddsstatus mm. har hämtats från Uppgifter om Riksintresseområden, Natura 2000-områden och naturreservat har hämtats från skyddadnatur.naturvardsverket.se Uppgifter om planerade och utförda avverkningar har hämtats från Uppgifter om ängs- och betesmarker har hämtats från Jordbruksverkets databas TUVA Uppgifter om vattenstatus/kvalitet har hämtats från länsstyrelsens portal för vatteninformation VISS Litteratur ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Enetjärn Natur 2017: inventering och bedömning av naturvärde - Markbygden etapp 3 - Planerad 150 kv elledning i Piteå kommun. Enetjärn Natur AB, Umeå. Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket 2009a: Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen, Del 1 - fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket 2009b: Våtmarksinventeringen - resultat från 25 års inventeringar - nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :2014. Svevind AB 2013: Markbygden Etapp 3 - planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering och bedömning av naturvärden

13 Bilaga 1 Naturvärdesobjekt I denna bilaga beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömts ha ett påtagligt eller högre naturvärde. Objekten redovisas på kartor i figur 6. 1 Sumpskog Beskrivning: Gles, olikåldrig sumpskog bestående av mestadels klen gran och björk (figur 7). Enstaka förekomst av gammal, grov gran (enstaka ca år) och tall samt klen sälg. Inslaget av tall är högre i den västra delen. Fuktig-blöt mark med flaskstarr, gråstarr, sumpstarr, slidstarr, brunrör, lingon, hjortron, stenbär, skogsfräken och skvattram. Bottenskiktet domineras av vitmossor men här växer även husmossa och björnmossor. I objektet finns ett glest buskskikt bestående av en och viden. Måttligt med stående döda träd och sparsamt med liggande död ved. Tydlig skogsbrukspåverkan (stubbar från dimensionsavverkning samt senare plockhuggningar) samt upptorkningseffekt pga. dikning. Naturvårdsarter: gott om revlummer, knottrig blåslav NT och garnlav NT samt enstaka förekomster av gammelgransskål NT. Vid besöket noterades färska gnagspår efter bronshjon. 7 Naturvärdesobjekt 1 med gles sumpskog (vänster) där vissa av träden har gamla stämpligsbläckor som vittnar om tidigare avverkningar (höger)

14 Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: I objektet förekommer viktiga biologiska biotopkvaliteter så som gamla, grova granar, enstaka döda träd och fuktig-blöt mark ger ett visst biotopvärde (den tydliga markanvändningen drar ned biotopvärdet). Förekomst av flera naturvårdsarter, däribland tre rödlistade som nära hotade, ger ett visst artvärde. 2 Bäckdråg med intilliggande våtmark och sumpskog Beskrivning: Litet, mestadels rätlinjigt vattendrag (0,5-1 m brett, 0,5-2 dm djup) med långsam vattenföring (figur 8). Botten är stenig med små gruspartier. Botten är delvis täckt av akvatiska mossor. Vid inventeringstillfället var vattnet grumligt (brunt, mycket humusrikt) och vattenståndet mycket lågt. Vattendraget kantas av klen blandskog (övervägande del lövträd). Mängden stående och liggande klena, döda träd (i och kring bäckdråget) är måttlig. I den södra delen står klena-medelgrova träd på socklar (sumpskogskaraktär), och i övrigt förekommer fuktig-blöt våtmark inom objektet. Fältskiktet domineras av flaskstarr, brunrör, kråkklöver, älggräs och viden. Vattendraget, som har rätats och bearbetats för att avvattna området, står i förbindelse med Finnmyrbäcken. Vid inventeringen påträffades revlummer, stuplav, fläcknycklar, större hackspett samt färska gnagspår efter bronshjon. Småfisk (förmodligen småöring) noterades i bäckdråget. Objektet genomkorsar inventeringsområdet från söder mot norr. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde 8 Ett grunt bäckdråg kantat av tät bård med klen blandskog (vänster) samt örtrik sumpskog (höger) kännetecknar naturvärdesobjekt

15

16 4 Litet vattendrag (Finnmyrbäcken) Beskrivning: Litet vattendrag (ca 2-4 m bred, 1-3 dm djup) med en naturlig, något framslingrande bäckfåra (figur 10). Vattenföringen är svagt strömmande/porlande, och botten utgörs till övervägande del av stenar av olika storlek (även enstaka större block). Botten är mossklädd, bland annat noterades näckmossa (obest.). Vid besöket var vattnet grumligt (brunt, mycket humusrikt) med avlagringar på stenar och mossa, och vattendjupet mycket lågt. Bäcken kantas av medelålders skog med björk, tall, gran, sälg och enstaka gråal. I buskskitet växer gott om en och olika viden. Fältskiktet i strandzonen domineras av bredbladiga gräs, men här växer också gråstarr, knagglestarr, stenbär, gullris, skogsnäva, borsttistel, fräkenväxter, ormbär samt en del småörter. I objektet växer gott om revlummer. Bäcken är fiskförande (förmodligen öring, abborre). Objektet genomkorsar inventeringsområdet från norr mot söder, och ingår i Natura 2000-området Åbyälven 10 Finnmyrbäcken naturvärdesobjekt 4. Natura 2000-naturtyp: 3260 Mindre vattendrag av mosstyp Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Bäck med naturlig sträckning, varierande vattenföring, och strandskog med inslag av biotophöjande värden så som död ved och gamla träd vilket ger ett påtagligt biotopvärde. Enstaka naturvårdsarter samt fiskförande vattendrag ger ett visst artvärde. 5 Hävdad torräng Beskrivning: Torräng på torr, grusig mark i direkt anslutning till en gård i Finnliden (Figur 11). Tämligen näringsfattig mark med lågvuxen vegetation. Ängen hävdas oregelbundet (i objektet finns exempelvis staggtuvor) och vid besöket noterades följande hävdgynnade arter: vårbrodd, ögontröst (obest.), ängsskallra, ängsfryle, ängssyra, liten blåklocka och ormrot. Dessutom noterades enstaka exemplar av höstlåsbräken NT. Totalt noterades ett 25-tal arter. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Hävdade torrängar utgör ett ovanligt inslag i det omgivande landskapet, och utgör därmed viktiga växtplatser för arter flera av de noterade arterna, däribland höstlåsbräken NT. Både biotopvärde och artvärde bedöms vara visst

17

18

19

20

21

22 Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Bäck med naturlig sträckning och strandskog med inslag av biotophöjande värden så som död ved och gamla träd vilket ger ett påtagligt biotopvärde. Förekomst av enstaka naturvårdsarter, samt fiskförande vattendrag ger ett visst artvärde. 11 Trädbevuxet fattigkärr Beskrivning: Fattigkärr med mycket glest trädskikt bestående av klena, senvuxna tallar och granar samt torrakor (figur 17). Fastmattemyr (delvis blöt) dominerar och vegetationen utgörs av trådstarr, tuvsäv, taggstarr, rosling, hjortron samt t.ex. dvärgbjörk, odon och ljung i torrare partier. Vid inventeringen noterades knottrig blåslav NT på flera senvuxna granar samt fläcknycklar. Objektet fortsätter söder om inventeringsområdet. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde. Motivering: Fattigkärret utgör Natura 2000-naturtypen Öppna mossar och kärr och har flera olika biotopkvaliteter (blandmyr, senvuxna träd och torrakor) samt en i stort sätt opåverkad hydrologi. Biotopvärdet bedöms vara visst. Flera typarter för Natura 2000-naturtypen samt förekomst av bland annat knottrig blåslav NT och fläcknycklar ger ett visst artvärde. 12 Starrmyr Beskrivning: Svagt mot söder sluttande fastmattemyr med flera olika starrarter (trådstarr, flaskstarr, dystarr, nålstarr) som dominerande vegetation (figur 18). Blöta markförhållanden. På myren förekommer ansamlingar av vatten där det bland annat växer vattenklöver och hårslinga). I övrigt växer storsileshår och rundsileshår på myren, samt tall, dvärgbjörk, hjortron, odon och kråkbär längs kanterna. Hydrologin uppvisar tecken på påverkan, och myren antas ha slåttrats i äldre tider. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Våtmark med blöta, sluttande markförhållanden och vattenansamlingar ger ett visst biotopvärde. Den något ovanliga sammansättningen av olika vatten- och våtmarksväxter ger ett visst artvärde. 18 Naturvärdesobjekt 12 utgör av en blöt starrmyr

23

24

25

26