Brand i villa (Oskarström )

Transkript

1 Brand i villa (Oskarström ) Handläggare: Mattias Sjöström OU-nr: Brand i villa i Oskarström Uppdragsgivare: Räddningstjänsten Halmstad Uppdrag: Brandutredning Utredningen utförd: tom Bilagor: Inga Upplysningar om olyckan Larmtid: Lördag , kl Adress: Fastighet: Olyckstyp: Brand i byggnad Objektstyp: Villa, suterräng Händelserapport: SOS nr:

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Uppdrag och begränsningar Utredningsmetod Sammanfattning Platsbeskrivning Händelse- olycksförlopp- insats Skadeomfattning Brandbild Primärbrandområde Brandorsak Troligt händelseförlopp Reflektioner, erfarenheter Undersökning Återkoppling

4 1. Bakgrund och syfte LSO (Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778), Efterföljande åtgärder 3 kap, 10 anger att när en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Syftet med utredningen är att lära för framtiden. Detta kan ske genom förbättringsförslag rörande såväl byggnadskonstruktion, materialval, tekniskt skydd, organisatoriskt skydd såsom erfarenheter kring räddningstjänstens egen insats osv. Fokus för räddningstjänsten är därför inte att säkra spår i syfte att koppla någon speciell person till olika platser, händelser etc. Detta är totalt oviktigt för räddningstjänstens utredningsarbete. Räddningstjänsten är dock intresserad av en trolig orsak vilket kan vara att branden- olyckan skett uppsåtligen, genom slarv eller okunskap. Vem som gjort det är av ingen betydelse. Räddningstjänst, polis, försäkringsbolag, arbetsmiljöverk, haverikommission m.fl. har alla sina olika utgångslägen och syften för sina utredningar och arbetet på och efter en brand eller olycka. Beviskraven för räddningstjänsten i detta sammanhang är inte att jämställa med en utredning som ligger till grund för en rättsprövning i t.ex. brottsmål eller liknande. Räddningstjänsten vill här påpeka att en straffande kultur mycket sällan leder till bra lärande. Det är därför viktigt att ta del av räddningstjänstens utredningar med fokus på lärande och inte straffande. 2. Uppdrag och begränsningar Uppdragsgivare är Räddningstjänsten i Halmstad, funktion lärande av olyckor utefter gällande riktlinjer för olycksundersökning. Inriktning på utredningen är brandorsak och brandförlopp. Det finns också ett stort värde i att samla ihop dokumentation efter en allvarlig brand, vilket också tillgodoses genom en utredningsrapport. 3. Utredningsmetod Utredningen har skett utefter brandmanualen (checklistmetod- strukturerad frågelista). Redovisning sker genom denna fördjupade utredning (brand- och olycksutredning) och dess bilagor. Nedan syns det större utredningsstegen som genomgåtts under utredningen. 1. Datainsamling 2. Platsbesök 3. Analys 4. Olycksutredningsrapport 5. Erfarenhetsåterkoppling 4

5 4. Sammanfattning En brand bryter ut på spisen i en suterrängvilla. Branden upptäcks sent, bland annat på grund av att ingen brandvarnare finns i byggnaden. Då branden uppmärksammas är den omfattande i hela köket och byggnaden måste utrymmas. Larmsamtal kommer in till SOS via 112 om omfattande brand i villa. Det brinner i köket och sprider sig ut i uterummet. Då räddningstjänsten ankommer platsen möts de av uppringare och får information om att ingen finns kvar i byggnaden. En utvändig insats påbörjas såväl med konventionella strålrör som med skärsläckare mot vind. Då branden påverkat takkonstruktion så pass mycket att risk finns för ras, valdes att inte genomföra någon invändig släckinsats med rökdykare. Den samlade skadebilden visar på en i det närmaste total brandskada i byggnadens övre våningsplan vilket inrymde bl.a. kök. Källarvåningen har sot och omfattande vattenskador. Brandbilden visar på att branden startat i köket invid spisen. Att innersta högra plattan varit påslagen och att en torrkokning ägt rum där. En brand i en kastrull på spisen har sedan spridit sig vidare upp i köksfläkt och köksskåp. Brandförloppet tilltar och ett köksfönster ut mot uterummet går sönder och branden sprider sig vidare till uterum och takfot. Då branden får mer syre via trasigt fönster ökar även brandintensiteten och brandspridningen invändigt. Den begränsas slutligen utav räddningstjänstens insats, till övre våningsplan inklusive takkonstruktion. Den medför följdskador i form av sot och vattenskador i bottenplan. Brandstart på spis är idag den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Byggnaden saknade brandvarnare, vilket bedömts väsentligen förlängt tid för upptäckt. Positiva/gynnsamma reflektioner 1. Branden uppmärksammades i tid för att klara utrymning 2. Utrymning av byggnaden hade skett innan räddningstjänsten ankom platsen 3. Larminformation om adress och omfattning var tydlig 4. Räddningstjänsten fick möte på platsen Områden med förbättringspotential 1. Brandvarnare skapar möjlighet att tidigt upptäcka o åtgärda brand. 2. Brandlarm med videoövervakning skapar möjlighet att tidigt få extern hjälp 3. En spisvakt skulle förhindra brand 4. En spistimer skulle minska risken för en brand 5

6 5. Platsbeskrivning är en suterrängvilla från bedömningsvis 1970-tal. Villan ligger i tätorten Oskarström inte långt från riksväg 26 (Nissastigen) och i ett område som i huvudsak består av villabebyggelse. Villan fungerar som boende i med två våningsplan. Mot finns en bottenvåning med tvättrum, pannrum, garage och gillestuga. På våningsplan två, vilket är bottenvåning mot baksidan av fastigheten finns kök, vardagsrum och ett antal sovrum samt uterum. Byggnaden bedöms vara ordinärt inredd men sakna brandvarnare för tidig upptäckt av brand. Byggnaden är uppförd med en stomme av trä och med teglagd fasad. Ovanför plan två finns en mindre krypvind, vilken har åtkomst utifrån. Vinds och takkonstruktion är uppförd i trä och med betongpannor. Närmaste brandstation är en deltidsstation i Oskarström, vilken har en körväg på knappt 1,3 km. Stationen har en bemanning av ett befäl samt 4 brandmän. Befälet kör så kallad FIP enhet (första insatsperson) och har därför en mindre brandbil med sig hem och utgår därför inte från brandstationen. Övrig brandpersonal beger sig vid larm till brandstationen och utgår sedan därifrån med en större brandbil. Anspänningstiden, d.v.s. den tid det tar från larm tills att styrkan skall rulla mot platsen med en brandbil är 5 minuter. Ovan syns centrala delarna av Oskarström och med suterrängvillan på samt närmaste brandstation, vilket är stationen i Oskarström (blå pil). (röd pil) 6

7 6. Händelse- brandförlopp- insats Larm: Samtal inkommer till SOS via 112 om brand i villa och att det brinner i kök och sprider sig ut genom fönstret till utanförliggande uterum. Larmet till räddningstjänsten inkommer lördag kl Deltidsstyrkan i Oskarström larmas ut samtidigt som styrkor från heltidsstationen i Halmstad larmas ut. Inre befäl i Halmstad följer och stödjer ärendet från räddningstjänstens ledningscentral i Halmstad, vilken är samlokaliserad med SOS. Framkomst och första åtgärd: Första enhet vilket är en FIP (första insatsperson) ankommer platsen kl d.v.s. drygt 5 minuter efter larm. Släckbil från Oskarström ankommer platsen följt av insatsledare och styrka från Halmstad heltid. Då ingen person bedömdes finnas kvar inne i byggnaden påbörjades utvändig släckinsats. Släckinsatsen skedde inledningsvis på byggnadens baksida gentemot kök och uterum, där brand slog ut genom fönsterrutorna. Skärsläckare sattes in emot vindsutrymmet samtidigt som ytterligare utvändig släckinsats genomfördes mot andra delar av byggnadens våningsplan två. Fortsatt insats: Pga. att takkonstruktionen var rejält påverkad av brand, bedömdes riskerna för stora för att gå in med personal i byggnaden, varpå släckinsatsen fortsatte såsom utvändig släckinsats. Lyftkran rekvirerades till platsen för att lyfta bort delar av takkonstruktionen i syfte att komma åt branden bättre utifrån. Visst utrustning som ägaren ansåg värdefull flyttades ut ur byggnadens bottenplan och garage. Ägaren informerades om behovet av bevakning samt kontakter med sitt försäkringsbolag. Kontakter togs även med EON rörande avstängning av el till byggnaden. Insatsen övergick i eftersläckning samt dokumentation i syfte att påbörja en olycksundersökning. Brandplatsen spärrades av utav polis för kommande teknisk brandplatsundersökning. Avslut av räddningstjänst: Räddningsinsatsen avslutades formellt kl utav räddningsledaren. 7

8 7. Skadeomfattning Villan har omfattande brand och vattenskador. Hela takkonstruktionen är bort brunnen samt bortlyft med kran. Våningsplan två, d.v.s. plan med kök, vardagsrum och rum har omfattande brandskador medan våningsplan 1, bottenplan mot med tvättrum, pannrum, gillestuga och garage har omfattande rök och vattenskador Ovan syns byggnaden från framsidan,. Tillhöger syns garage (blå pil). Nedan syns bygganden från baksidan. I mitten syns uterummet (röd pil), vilket ligger direkt utanför köket. 2 8

9 8. Brandbild Övergripande syns brandbilden visa på en brandskada på våningsplan två följt av rök och vattenskada på plan ett. Brandskadorna är djupare i byggnadens norra ände, vilket inrymmer kök, hall rum och vardagsrum. Brandbilden visar på en brandstart i byggnadens norra delar, vilket är samstämmigt med de vittnesuppgifter som finns vid larmsamtal via 112 till SOS. Brand i kök ut genom fönster mot uterum. 3 SÖDER NORR Ovan syns en översiktsbild av byggnaden och där norra delen finns till vänster i bild. Område med uterum (gul pil), kök (röd pil), vardagsrum (grön pil), hall (vit pil) och rum (orange pil). Nedan syns köket i riktning norrut mot hall. KÖK

10 5 HALL HALL 6 Ovan syns hallen. Bilden till vänster visar hall i riktning mot kök (norrut). Bild till höger visar hall i riktning mot entré på baksidan (österut). Brandskadorna är mer omfattande och djupa i de delar som vetter mot köket. Nedan syns det rum som finns på motsatt sida som köket, d.v.s. i sydlig riktning. Brandskadorna här är ytterligare lite ytligare än i hall respektive kök. RUM 7 5,6,7 10

11 8 VARDAGSRUM GILLESTUGA, BOTTENVÅN Ovan till vänster syns vardagsrummet som har dörr mot köket, syns ej i bild (röd pil) och fönster mot. Brandskadorna är tydligt mer omfattande invid dörr mot kök, än i andra delar av vardagsrummet. Ovan till höger syns ett utav rummen, gillestuga på bottenvåningen. I rummet syns enbart sot och vattenskador. 10 HALL KÖK 11 Ovan till vänster syns återigen köket ifrån hallen. Brandskadorna är så pass omfattande här att hela innerväggen på vissa delar är helt igenom brunnen. Ovan till höger syns också köket och ytterväggen mot norra gaveln. Omfattande brandskador, men något mindre djupa än innervägg mot hall (söder) 11

12 Vardagsrum Kök Uterum Hall Rum Balkong, uterum Inte undersökta utrymmen Ovan syns en sammanfattning över brandbilden på våningsplan två. Störst och mest omfattande brandskador syns i köket och i dörrhål som ansluter till köket. Övriga utrymmen har en minskade skadebild i takt med avståndet från köket. I bottenvåningen syns vissa brandskador i anslutning till trappan. I övrigt enbart sot och vattenskador. Omfattande brandskador Brandskador Inte undersökta utrymmen (brand, sot och rökskador) 12

13 9. Primärbrandområde Ett primärt brandområde är det område där bedömningsvis branden har startat. Bedömningen är att primärbrandområdet är i köket och i området runt spis samt innervägg mot hall (röd ring). Nedan syns en översiktsbild av byggnaden. Till vänster syns kök, vilket ligger i den norra delen av byggnaden. Till höger syns rum, vilket ligger i den södra delen av byggnaden. Överst syns uterum och entré, vilket ligger mot baksidan och den södra sidan av byggnaden. Nederst syns vardagsrum, vilket ligger mot framsidan och mot östra sidan av byggnaden d.v.s. mot. I mitten syns hallen samt ytterligare ett utrymme som bedöms ha varit en toalett eller liknande. ENTRÉ UTERUM RUM KÖK WC HALL VARDAGSRUM SÖDER NORR Ovan syns bedöms primärbrandområde (röd ring). Nedan syns byggnaden från baksidan (östra sidan) med uterum och kök. Nedan syns baksidan, östra sidan med uterum, entré och kök. Uterum (grön pil) entré (blå pil) och köksfönster på norra gaveln (röd pil). ENTRÉ UTERUM KÖKSFÖNSTER NORRA GAVELN 13

14 10. Brandorsak Primärbrandområdet utgörs av köket och området på och invid spisen. Inom primärbrandområden syns några brandstiftare möjliga. Spis, mikrovågsugn, köksfläkt, belysning alternativt elfel i elektriska installationer. Nedan syns den del av köket som vetter mot wc invid hall. Utanför själva primärbrandområdet finns en ordinär köksutrustning i form av underskåp, överskåp, bänkskiva och plåtvask. Till vänster om själva plåtvasken finns en bänkdiskmaskin. Brandskadorna är djupare ju närmre själva spisen man kommer. T.ex. har underkant på överskåp har brunnit igenom i det skåp som är närmast till vänster om spisen. På motsatt sida om spisen finns ytterväggen mot norra gaveln. Här finns bland annat kyl- och frysskåp placerat (grön pil) Med anledning av att primärbrandområdet bedöms till området på eller invid spisen utesluts de brandstiftare som finns utanför detta område. T.ex. kyl- och frysskåp, bänkdiskmaskin eller något annat i dessa områden. En brand som startat på annan plats än i primärbrandområdet bedöms ha gett en annorlunda brandbild än den som nu finns. Vid en närmare kontroll syns tydligt genombrinningar i vägg bakom spis. Genombrinningar just bakom den högra innersta spisplattan samt ovan spisfläkt i linje med där slangkoppling funnits mellan spisfläkt och ventilationskanal. I tak ovan spis syns träreglar ha brunnit av helt och hållet, vilket skiljer mot andra delar av köket. Bedömningen är att branden startat i eller invid spisens innersta högra platta och sedan spridit sig upp genom fläkt och bränt av slangen till ventilationen och där bränt hål i innerväggen. 14

15 Nedan syns de två genombrinningarna i innervägg bakom och ovan spis markerade med röd ring. Fläkten har varit ansluten till imkanal som mynnar på tak. Slang mellan fläkt och imkanal är bortbränd. Till höger syns mikrougnen som utefter brandbilden inte bedöms vara brandorsaken. 15

16 Nedan syns spisen och genobrinning (röd ring) bakom högra innersta spisplattan. En av kastrullerna bedöms ha haft en placering i anslutning till innersta högra spisplattan (röd pil). Nedan syns spisfläkten underifrån. Den har tydliga tecken på att ha brunnit nerifrån och upp och inte tvärsom. Även här syns genombrinnningen i väggen ovan innersta högra plattan (röd ring). 16

17 Nedan syns spisvreden och vid en närmare kontroll noterades att det vred som är näst längst till höger skiljer sig mot de övriga (röd pil). Bedömningen är att en av plattorna är påslagen. Vid kontroll noteras att spisen är en Elektro Helios och att aktuellt spisvred motsvarar den för innersta spisplattan till höger, Nedan syns undersidan på spishällen vilken har tecken på att högre innersta plattan varit väldigt het. Sot avlagringar har inte fastnat där på samma sätt som på övriga plattors undersida (blå pil). Bedömningen är därför att branden är spisrelaterad. Dvs börjat på spisens inre högra platta. Det finns vittnesuppgifter på att det tidigt syntes brand ifrån ventilationen uppe på taket direkt ovan köket, vilket stärker bedömningen om brandstart i spis. Den samlade bedömningen ger att branden startat på spisen, men att det inte helt går att utesluta t.ex. ett elektriskt fel, även om detta bedöms som mindre troligt. Brandstiftare/orsak Bedömning Kommentar 1. Spis Möjlig, trolig Brandbild, spisvred, sotavlagringar 2. Mikrovågsugn Utesluts Brandbild, sekundärskada 3. Köksfläkt Utesluts Brandbild, sekundärskada 4. Belysning i köksfläkt Utesluts Brandbild, sekundärskada 5. El-fel annat Mindre troligt Brandbild stämmer inte så bra, samt tecken vid spis 17

18 11. Tänkbart händelseförlopp Bedömningen är att spisen varit påslagen av någon orsak. Att en torrkokning ägt rum och brand uppstått i kastrull på spis. Branden har spridit sig till köksfläkt ovan spis, vilken ofta brukar ha ansamlingar av fett i sitt filter. Branden har sedan spridit sig vidare uppåt genom fläkten utmed innerväggen samt till brännbart material som funnits invid spisen. Då ingen brandvarnare funnits i villan har därför ingen tidig detektering av branden gjorts. Branden har fått utvecklats ostört och har därför genom strålningsvärme, gnistor och lågor antänt allt mer i köket. När väl en brand får fäste ökar intensiteten och hastigheten i brandspridningen. Branden sprider sig vidare till intilliggande köksskåp, antänder tak, vägg och golvmaterial i form av färger, tapeter och plaster samt inredningsdetaljer så som bord, stålar etc. Då temperaturen är tillräckligt hög och gasblandningen tändbar, sker sannolikt en övertändning i hela rummet. D.v.s. hela rummet brinner från golv till tak och når sannolikt en temperatur på 800 grader. Vid en fullt utvecklad köksbrand, skapas ett övertryck i rummet, vilket leder till att brännbara brandgaser trycker vidare ut i villan och sannolikt går köksfönstret sönder. Branden sprider sig vidare ut i uterummet och uppemot takfoten. Branden får genom detta god tillgång till syre och tilltar därför även invändigt. Det är sannolikt strax innan eller i detta skede som branden uppmärksammas. En person som vistades i villans bottenvåning, skall enligt uppgifter ha väkts utav en kompis som just kom till platsen. De båda hade då känt röklukt och tagit sig uppför trappan till våningsplan två där köket finns. De möts där av en omfattande och het brand, vilket gjorde att de fick lämna byggnaden. Vid inkommande larm till räddningstjänsten framgick att det brann kraftigt i köket och spred sig ut i uterummet. 18

19 12. Reflektioner, erfarenheter Med utgångspunkt från LSO 3 kap 10 efterföljande åtgärder och med fokus på olycksorsak, och olycksförlopp kan följande reflektioner och erfarenheter göras. Positiva/gynnsamma reflektioner 5. Branden uppmärksammades i tid för att klara utrymning 6. Utrymning av byggnaden hade skett innan räddningstjänsten ankom platsen 7. Larminformation om adress och omfattning var tydlig 8. Räddningstjänsten fick möte på platsen Områden med förbättringspotential 5. Brandvarnare skapar möjlighet att tidigt upptäcka o åtgärda brand. 6. Brandlarm med videoövervakning skapar möjlighet att tidigt få extern hjälp 7. En spisvakt skulle förhindra brand 8. En spistimer skulle minska risken för en brand 13. Undersökning Utredningen påbörjades i samband med att en gemensam brandplatsundersökning genomfördes mellan polis och räddningstjänst. Utredningen har sedan fortskridet parallellt med andra brandutredningar. Utredningen avslutas i och med att utredningsrapporten färdigställdes Bildmaterial kommer från räddningstjänsten samt polisen i Halmstad. Planskiss är utformad av utredaren utefter den bild som framkommit vid brandplatsundersökningen. Den är därför inte helt skalenligt och fullt ut säkerställd. 14. Återkoppling Återkoppling av denna rapport och dess erfarenheter sker till.. 1. Räddningstjänsten Halmstad 2. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Olycksutredare/brandmästare Kvalitetsgranskare/brandinspektör Mattias Sjöström Samo Sarén