FÖRSÄKRING FÖR INSTALLATIONS- OCH BYGGARBETEN

Transkript

1 YH 01 FÖRSÄKRING FÖR INSTALLATIONS- OCH BYGGARBETEN ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR Gäller från

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRSÄKRINGENS STRUKTUR... 4 ES SAKFÖRSÄKRING... 4 ES 1 Syfte... 4 ES 2 Försäkringsställe samt när försäkringen börjar och slutar 4 ES 3 Försäkringsobjekt... 4 ES 4 Skador som ersätts och begränsningar som gäller dem... 5 ES 5 Säkerhetsföreskrifter... 5 ES 6 Försäkringens giltighet... 6 ES 7 Värderings- och ersättningsbestämmelser... 6 ES 8 Ersättningsbestämmelser... 6 ES 9 Dubbelförsäkring... 8 OM EN SKADA INTRÄFFAR... 8 YL ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR... 9 YL 1 VISSA CENTRALA BEGREPP... 9 YL 2 INFORMATION SOM SKALL LÄMNAS INNAN FÖRSÄKRINGS- AVTALET INGÅS Pohjolas informationsplikt Försäkringstagarens och den försäkrades upplysningsplikt Åsidosättande av upplysningsplikten... 9 YL 3 INTRÄDANDET AV POHJOLAS ANSVAR OCH FÖRSÄKRINGS- AVTALETS GILTIGHET Pohjolas ansvar inträder Försäkringsavtalets giltighet... 9 YL 4 PREMIE Premiebetalning Dröjsmål med premien Betalning av försenad premie Återbetalning av premie Kvittning mot premie som skall återbetalas YL 5 INFORMATION SOM SKALL LÄMNAS UNDER AVTALETS GILTIGHETSTID Pohjolas informationsplikt Försäkringstagarens upplysningsplikt vid fareökning YL 6 SKYLDIGHET ATT FÖRHINDRA OCH BEGRÄNSA UPPKOMST AV SKADA Skyldighet att iaktta säkerhetsföreskrifter Skyldighet att avvärja och begränsa en skada YL 7 FÖRORSAKANDE AV SKADA YL 8 IDENTIFIKATION YL 9 OTILLRÄKNELIGHET OCH NÖDLÄGE YL 10 ERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Ersättningssökandens skyldigheter Preskription av rätt till ersättning Pohjolas skyldigheter Kvittning mot försäkringsersättning YL 11 FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING Överförsäkring och berikandeförbud Underförsäkring YL 12 KRIG OCH KÄRNSKADA YL 13 SÖKANDE AV ÄNDRING I POHJOLAS BESLUT YL 14 POHJOLAS REGRESSRÄTT Pohjolas regressrätt gentemot tredje man Pohjolas regressrätt gentemot försäkringstagaren, den försäkrade eller den som identifieras med den försäkrade YL 15 ÄNDRING AV FÖRSÄKRINGS- AVTAL Ändring av avtalsvillkor under försäkringsperioden Ändring av avtalsvillkor vid övergång till ny försäkringsperiod YL 16 FÖRSÄKRINGSAVTALETS UPPHÖRANDE Försäkringstagarens rätt att säga upp försäkringen Pohjolas rätt att säga upp försäkringen under försäkringsperioden Pohjolas rätt att säga upp försäkringen vid försäkringsperiodens utgång Ägarbyte YL 17 TREDJE MANS RÄTT Övriga försäkrade, till förmån för vilka en egendomsförsäkring gäller Den försäkrades ställning när en skada har inträffat Företrädesrätt till ersättning SÄKERHETSFÖRESKRIFTER HETA ARBETEN S621 (1998) Förpliktelse och syfte Definitioner Alternativa arbetsmetoder Övervakningsplan för heta arbeten Hetarbetsansvariga personer i företag Permanent hetarbetsplats Företagets praxis i fråga om hetarbetstillstånd Tillfällig hetarbetsplats LÄS SÄRSKILT DE VILLKORSPUNKTER SOM ÄR TRYCKTA I KURSIVSTIL

3 8 Hetarbetsexamen och hetarbetskort Arbetsredskap, deras förvaring och användning Ikraftträdande Källor BYGGNADS- OCH BYGGREPA- RATIONSARBETEN S450 (2000) Förpliktelse och syfte Allmänna anvisningar och tillämpning Brand Inbrott och stöld Grävnings- och schaktningsarbeten Källförteckning HETA TAK- OCH VATTENISOLERINGS- ARBETEN S623 (1997) Förpliktelse och syfte Definitioner Övervakningsplan för heta arbeten Hetarbetsexamen och hetarbetscertifikat för tak- och vattenisoleringarbeten Hetarbetstillstånd för tak- och vattenisoleringsarbeten Ordningen vid arbetsobjektet Hetarbetsplatsen Arbetsredskap, förvaring och användning Åtgärder vid brand Ikraftträdande Källor och annan litteratur på området

4 FÖRSÄKRINGENS STRUKTUR FÖRSÄKRING FÖR INSTALLATIONS- OCH BYGGARBETEN Försäkringen innehåller sakförsäkring (ES) och allmänna avtalsvillkor (YL). ES SAKFÖRSÄKRING 4 ES 1 SYFTE Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola (nedan benämnt försäkringsbolaget) förbinder sig att enligt dessa villkor och de allmänna avtalsvillkoren (YL) ersätta direkta sakskador som förorsakas försäkringsobjektet av en sådan plötslig, oförutsedd skada som nämns i punkt ES 4 och de i villkoren separat nämnda övriga kostnaderna. ES 2 FÖRSÄKRINGSSTÄLLE SAMT NÄR FÖRSÄKRINGEN BÖRJAR OCH SLUTAR Försäkringen gäller i Finland på det i försäkringsbrevet antecknade arbetsområdet och på lager som finns i anslutning till detta. Egendom omfattas av försäkringen från det att den lastats av från transportmedlet på arbetsområdet eller i ett lager i anslutning till detta, ända tills försäkringsperiodens utgång (se punkt 6.3). Försäkringen upphör för arbetsobjektets del (se punkt 3.1) dock senast då arbetsobjektet har överlåtits till beställaren eller tagits i bruk (se punkterna ). ES 3 FÖRSÄKRINGSOBJEKT Försäkringsobjekt är endast de i punkterna nämnda egendoms- eller kostnadsposter som har antecknats i försäkringsbrevet. 3.1 Arbetsobjekt Om inte annat har överenskommits, skall försäkringsbeloppet för arbetsobjektet motsvara den slutliga kostnadsberäkningen för objektet vilken skall inbegripa maskiner, anordningar och konstruktioner som skall installeras samt byggnader och tillfälliga under arbetets gång förbrukade konstruktioner, inredningar och halvfärdiga monteringar samt råvaror och tillbehör som är avsedda för det försäkrade arbetsobjektet. Försäkringen omfattar bara de kostnader som ingår i det försäkringsbelopp som har meddelats försäkringsbolaget. Försäkringsobjekt är inte broar, bergsutrymmen, tunnlar, dammkonstruktioner, vattenkraftstationer, hamnanläggningar eller andra liknande arbeten som utförs under sjö, hav eller annat vattendrag eller under eller över dessas yta, inte heller arbeten i anslutning till petrokemisk industri eller oljeraffinaderier. Om ovan nämnda egendomsposter ingår i ett annat försäkrat arbetsobjekt, är maximiersättningen för dessa egendomsposter euro, om inte annat har överenskommits och antecknats i försäkringsbrevet. 3.2 Verktyg, arbetsmaskiner och arbetsredskap Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen verktyg, arbetsmaskiner och arbetsredskap. Till denna grupp hör små maskiner, verktyg och arbetsredskap, presenningar, ställningar, formar och andra sådana tillbehör som den försäkrade äger och som används vid installations- och byggverksamheten och som inte till någon del är avsedda att höra till det färdiga arbetet. Försäkringsobjekt är inte rörliga arbetsmaskiner, hissar, lyftkranar, annat lyftmateriel, samt arbetsfärjor och pontoner. 3.3 Arbetsplatsbyggnader Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen arbetsplatsbyggnaderna. Till denna grupp hör flyttbara kontors- och lagerbyggnader, husvagnar, skjul, baracker och övriga tillfälliga konstruktioner som den försäkrade äger och som är avsedda att användas i installations- och byggverksamheten. 3.4 Kontorsmaterial Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen kontorsmaterial. Till denna grupp hör kontorsmaskiner och inventarier, ritningar och övriga dokument, minidatorer och data och program i datamedier. 3.5 Arbetstagarnas egendom Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen arbetstagarnas verktyg och utrustning som arbetsgivaren enligt kollektivavtal är skyldig att försäkra. 3.6 Hyrd egendom Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen sådana hyrda egendomsposter som har fastställts i punkterna Till denna grupp hör hyrda eller lånade egendomsposter. För hyrda egendomsposters del rör det sig om en förstariskförsäkring. 3.7 Omgivande egendom Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen omgivande egendom. Med omgivande egendom avses annan än i punkterna ovan nämnd egendom på arbetsområdet. Härvid rör det sig om en förstariskförsäkring och ersättning betalas endast till den del som det inte är möjligt att få ersättning ur någon annan försäkring. Därtill förutsätts att skadan är en direkt följd av den verksamhet som den försäkrade eller en person som arbetar för dennes räkning utövar på objektet ifråga för att ersättning skall betalas. 3.8 Forceringskostnader Om ett separat avtal har ingåtts och anteckning därom har gjorts i försäkringsbrevet, omfattar försäkringen forceringskostnader. Försäkringen ersätter utöver direkta sakskador upp till det i försäkringsbrevet separat angivna försäkringsbeloppet följande kostnader

5 för iståndsättande av den skadade egendomen - kostnader för övertid, - kostnader för tillfälligt arbete, - kostnader för snabbfrakt. ES 4 SKADOR SOM ERSÄTTS OCH BEGRÄNSNINGAR SOM GÄLLER DEM 4.1 Skador som ersätts Försäkringen ersätter skador till följd av en plötslig oförutsedd händelse. 4.2 Skador som inte ersätts samt andra begränsningar Slitage Försäkringen ersätter inte skador till följd av slitage, korrosion, frätning, förskämning, svampbildning, förmultning, materialtrötthet eller liknande långsamt verkande skador, och inte heller det att föremålet eller någon del av detta förlorar sin funktionsförmåga Underhållskostnader Försäkringen ersätter inte kostnader för justerings- eller underhållsåtgärder, förhandsservice eller periodisk service, avhjälpande av funktionsstörningar, och inte heller för delar som byts ut i samband med dessa Fabrikationsfel och fel i utförandet Försäkringen ersätter inte skador som genom fel i arbete, anläggning eller material, fabrikationsfel, fel i beräkningar eller ritningar eller på grund av oriktiga råd förorsakas råmaterial, halvfabrikat, produkter eller kunders egendom som lämnats för reparation, service eller behandling. Försäkringen ersätter inte kostnader för reparation av ett föremål eller någon del av detta som har tillverkats felaktigt eller av felaktigt material, inte ens om orsaken är beräknings- eller ritningsfel, eller felaktiga råd eller anvisningar. Skador på den övriga försäkrade egendomen till följd av ett sådant fel ersätts Avtal Försäkringen ersätter inte skador eller kostnader som en leverantör eller någon annan är ansvarig för enligt avtal, garanti, serviceavtal eller någon liknande förbindelse. En skada som annars omfattas av försäkringen ersätts emellertid till den del som försäkringstagaren kan bevisa att den ansvariga parten inte kan fullgöra sin ersättningsskyldighet. Om försäkringstagaren själv är föremålets tillverkare eller säljare, ersätts skadan inte, om tillverkaren eller säljaren är ansvarig enligt gängse garantipraxis i branschen Förmögenhetsbrott Försäkringen ersätter inte skador till följd av bedrägeri, förskingring eller andra därmed jämförbara brott Förkommen och kvarglömd egendom Försäkringen ersätter inte egendom som har förkommit eller blivit kvarglömd eller stulen, - om omständigheterna inte kan fastställas eller - om det först vid inventering konstateras att egendomen har förkommit. Försäkringen ersätter inte egendom som stulits ur ett fordon, en släpvagn eller annat motsvarande transportmedel. Stöldskador ersätts inte heller om försäkringstagaren inte har vidtagit skäliga skyddsåtgärder med beaktande av egendomens värde och förvaringsförhållandena Sprängningsarbeten Försäkringen ersätter inte skador till följd av yrkesmässigt sprängnings- eller schaktningsarbete eller av att sprängämnen som tillhör en offentlig inrättning har exploderat. En skada som annars omfattas av försäkringen ersätts emellertid till den del som försäkringstagaren kan bevisa att den ansvariga parten inte kan fullgöra sin ersättningsskyldighet Egendom utomhus Försäkringen ersätter inte skador som naturkrafter har förorsakat lösegendom som finns utomhus eller i en öppen byggnad, om det inte är fråga om en anordning som är avsedd att användas i en sådan byggnad Ämnen och tillbehör för konsumtion Försäkringen ersätter inte skador på ämnen och tillbehör för konsumtion, såsom bränslen och smörjmedel, andra vätskor, skopor, vajrar och gummidäck, som används i maskin eller anordning, utom i det fall att ämnet eller tillbehöret har tagit skada i samband med någon annan skada som ersätts enligt dessa villkor Program- och datafel Försäkringen ersätter inte skador på programmerbara elektroniska utrustningar eller datamedier, filer eller program till följd av funktionsfel i utrustning eller program, operationsfel, av att data har förstörts av magnetfält eller av att data har raderats Grundvatten Försäkringen ersätter inte skador till följd av förändringar i grundvattenståndet Värdeminskning Försäkringen ersätter inte värdeminskning och inte heller skador som inte påverkar egendomens användbarhet Översvämning Försäkringen ersätter inte skador som förorsakas av sjögång, en förskjutning i isen eller översvämning till följd av höjning av vattenståndet. ES 5 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Försäkringstagaren skall iaktta de säkerhetsföreskrifter som anges i försäkringsbrevet, föreskrifterna nedan samt de i slutet av dessa villkor särskilt tryckta säkerhetsföreskrifterna (S621, S450 och S623) och sörja för att också under- och sidoentreprenörerna följer dem (se punkt 6.1 i de allmänna avtalsvillkoren). 5.1 Vid heta arbeten skall de säkerhetsföreskrifter som anges i försäkringsbrevet iakttas. 5

6 6 Heta arbeten är arbeten där det förekommer gnistor eller där gaslågor, annan öppen eld eller varmluftsfläkt används. 5.2 Fönster, dörrar och övriga öppningar till förvaringsplatserna skall med tanke på inbrott och stöld vara stängda på ett tillförlitligt sätt. Skydd och lås skall dessutom på bygg- eller installationsplatsen uppfylla de krav som ställs på egendomens förvaring och inbrottsskyddet och som är särskilt tryckta i villkoren (se skyddsföreskrifterna S450, punkt 3) samt på försäkringstagarens verksamhetsställe de krav som gäller byggnadstekniskt inbrottsskydd för affärslokaler och som anges i försäkringsbrevet. 5.3 Gods som förvaras i den nedersta källarvåningen skall ställas på minst 10 cm höjd över golvytan. Med en källarvåning avses ett våningsutrymme vars golv helt eller delvis ligger minst en meter under markytan. 5.4 Byggnadens ledningsnät skall underhållas omsorgsfullt och skyddas mot frost. Vattnet skall tömmas ur ledningsnätet när byggnaden lämnas utan tillräcklig uppvärmning och tillsyn under den kalla årstiden. 5.5 Anslutningen mellan rörledningen och en anordning skall följa tillverkarens eller importörens samt myndigheternas bestämmelser och anvisningar. 5.6 Försäkrade maskiner skall underhållas på det sätt som importören eller tillverkaren förutsätter eller rekommenderar. Serviceåtgärder skall registreras. 5.7 Minst en gång per vecka skall minst två uppdaterade säkerhetskopior utöver originalen tas av system- och tillämpningsprogramvara samt data på magnetband, magnetskiva eller något liknande datamedium. En kopia skall förvaras i ett för datamedier avsett brandsäkert säkerhetsarkiv. Säkerhetsarkivet skall ligga i en annan brandsektion än den där de andra kopiorna förvaras eller i ett datamedieskåp av minst klass S60 DIS. 5.8 Nycklar och andra redskap som medger inträde och som används i passerkontrollen skall förvaras omsorgsfullt och får inte överlåtas till utomstående. ES 6 FÖRSÄKRINGENS GILTIGHET Försäkringen gäller under den på förhand överenskomna tiden, dock högst på följande sätt. 6.1 Arbete som utförs för beställares räkning Då det är fråga om ett arbete som utförs för en beställares räkning och som slutförs under försäkringsperioden, gäller försäkringen tills arbetsobjektet helt eller delvis har överlåtits till beställaren eller tagits i bruk (se punkt 6.3). Om beställaren inte har någon egen försäkring, gäller försäkringen också skador som förorsakas av att beställaren har inlett verksamheten i den del av arbetet som inte har överlåtits. Om ibruktagningen medför fareökning och försäkringsbolaget inte har underrättats härom, kan försäkringsbolaget enligt punkt 5.2 i de allmänna avtalsvillkoren helt eller delvis befrias från ansvar. 6.2 Arbete som utförs för försäkringstagarens egen räkning Då det är fråga om arbete som utförs för försäkringstagarens egen räkning och som slutförs under försäkringsperioden gäller försäkringen tills arbetsobjektet har blivit färdigt, dock högst tills ibruktagningen har inletts. 6.3 Garantitid Försäkringen gäller enligt dessa villkor för det försäkrade arbetsobjektets del också under garantitiden, dock högst två år från överlåtelsen eller ibruktagningen av objektet eller en del därav vid sådana skador som - uppkommer vid reparation av garantiskador eller - förorsakas av fel som har begåtts under installations- eller byggarbete. Om inte annat överenskommits och antecknats i försäkringsbrevet, ersätts skador som nämns i denna punkt med sammanlagt högst 10 % av försäkringsbeloppet för arbetsobjektet och då bara till den del som skadestånd inte kan erhållas enligt någon annan försäkring. ES 7 VÄRDERINGS- OCH ERSÄTTNINGS- BESTÄMMELSER 7.1 Försäkringsbelopp Egendomen är försäkrad till ett överenskommet försäkringsbelopp som antecknas i försäkringsbrevet för varje föremål eller egendomspost och som utgör den övre gränsen för ersättningen vid inträffad skada. Det värde på vilket försäkringsbeloppet grundar sig har antecknats i försäkringsbrevet. Någotdera av nedan angivna värden tillämpas Återanskaffningsvärdet Återanskaffningsvärdet är det belopp som behövs för att till samma plats anskaffa ny likadan eller närmast motsvarande egendom. Om inte annat överenskommits med försäkringsbolaget, grundar sig försäkringsbeloppet på egendomens återanskaffningsvärde Dagsvärdet Dagsvärdet är det belopp som erhålls när egendomens värdeminskning till följd av ålder, användning, minskad användbarhet eller liknande dras av från återanskaffningsvärdet. Egendomens minskade användbarhet på grund av förändringar i de lokala förhållandena såsom nedläggning av näringsverksamhet eller liknande beaktas också. 7.2 Försäkringsbeloppets betydelse Försäkringsbeloppet används som underlag för beräkning av premien och utgör den högsta ersättning som utbetalas. Skadebeloppet eller beräkningen av skadebeloppet grundar sig däremot inte på försäkringsbeloppet. 7.3 Försäkringsbeloppet efter inträffad skada Försäkringsbeloppet minskar med ersättningsbeloppet om ersättningen är minst 10 % av det försäkringsbelopp som överenskommits för egendomen, eller för varje föremål eller egendomspost. ES 8 ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER 8.1 Ersättningens omfattning Sakskada Försäkringen ersätter direkta sakskador på den försäkrade egendomen. Ersättningen för egendomen, för respektive föremål eller egendomspost, uppgår till högst det överenskomna försäkringsbeloppet.

7 8.1.2 Andra kostnader som ersätts Tilläggskostnader på grund av myndighetsbestämmelse Vid skador på byggnader ersätter försäkringen skäliga tilläggskostnader förorsakade av tvingande myndighetsbestämmelser om reparation eller byggnad, dock högst 20 % av den direkta sakskadans belopp inklusive de tilläggskostnader som avses här. Försäkringsbeloppet utgör övre gräns för den totala ersättningen. Avvärjningskostnader vid hotande skada Förutom direkta sakskador ersätter försäkringen sådana skäliga kostnader enligt punkt 6.2 i de allmänna avtalsvillkoren (YL) som förorsakas av begränsning eller avvärjning av en skada som har inträffat eller är omedelbart hotande och som ersätts ur försäkringen. Kostnader för skador på mark Försäkringen ersätter sådana kostnader för undersökning, rengöring eller byte av mark samt transport och hantering av avfall som förorsakas av att marken på försäkringsstället skadas till följd av en ersättningsgill sakskada på försäkringsobjektet. Härvid förutsätts att kostnaderna gäller åtgärder på grund av en tvingande myndighetsbestämmelse och att myndighetsbestämmelsen utfärdats senast ett år efter skadefallet. De kostnader som avses här ersätts med högst euro per skada. Röjningskostnader Förutom direkta sakskador som ersätts ur försäkringen ersätts också kostnader för att avlägsna och förstöra skadad egendom. Om annat inte har överenskommits separat, ersätts röjningskostnader för varje objekt så att kostnadernas totala belopp för hela objektet tillsammans överstiger objektets försäkringsbelopp med högst 10 %. 8.2 Självrisk Försäkringstagaren har en självrisk vid varje skadefall. Självrisken har antecknats i försäkringsbrevet. Andra villkor som gäller försäkringen och försäkringsbrevet kan innehålla bestämmelser för hur självrisken skall beräknas, såsom den förhöjda självrisken i brandförsäkringen vid skador som uppkommit till följd av heta arbeten Självrisk vid heta arbeten Om en brandskada beror på att heta arbeten har utförts (se punkt 5.1), är försäkringstagarens självrisk tio gånger den självrisk som anges i försäkringsbrevet, dock högst euro eller ett sådant större självriskbelopp som anges i försäkringsbrevet. 8.3 Beräkning av egendomens värde och skadebeloppet vid sakskada Skadebeloppet i försäkringar som grundar sig på återanskaffningsvärdet (se punkt 7.1.1) Skadebeloppet enligt återanskaffningsvärdet erhålls när den återstående egendomens värde (restvärdet) dras av från egendomens värde omedelbart före skadan. Bägge värdena beräknas enligt återanskaffningsvärdet. Om den skadade egendomen kan repareras, är skadebeloppet lika med reparationskostnaderna, dock högst skillnaden mellan återanskaffningsvärdet och restvärdet. Om emellertid egendomens värde minskat fram till tidpunkten för skadan så att dess dagsvärde var mindre än 50 % av återanskaffningsvärdet omedelbart före skadan, beräknas skadebeloppet enligt dagsvärdet (se punkt 8.3.2). Varje skadat föremål värderas för sig Skadebeloppet i försäkringar som grundar sig på dagsvärdet Skadebeloppet enligt dagsvärdet erhålls när den återstående egendomens värde (restvärdet) dras av från dagsvärdet. Bägge värdena beräknas enligt dagsvärdet. Om den skadade egendomen kan repareras, är skadebeloppet lika med reparationskostnaderna, dock högst skillnaden mellan dagsvärdet och restvärdet Mervärdesskatt Då skadebeloppet beräknas, beaktas bestämmelserna om mervärdesskatt. Momsandelen betalas inte om den är avdragsgill i ersättningstagarens beskattning. 8.4 Ersättningsbelopp Ersättningsbelopp Ersättningsbeloppet erhålls när självrisken dras av från skadebeloppet Underförsäkring Om försäkringsbeloppet är mindre än egendomens värde, är det fråga om underförsäkring. Ersättningen beräknas då enligt punkt 11.2 i de allmänna avtalsvillkoren (YL) Överförsäkring Om försäkringsbeloppet är större än egendomens värde, är det fråga om överförsäkring. I ersättningen beaktas då föreskrifterna i punkt 11.1 i de allmänna avtalsvillkoren (YL). 8.5 Utbetalning av ersättning Först utbetalas ersättning enligt dagsvärdet. Skillnaden mellan ersättningen enligt återanskaffningsvärdet och ersättningen enligt dagsvärdet betalas ut, när den skadade egendomen inom två år efter skadan har reparerats eller när ny egendom av samma slag och för samma användningsändamål har anskaffats till samma plats. Rätt till skillnaden mellan ersättningen enligt återanskaffningsvärdet och ersättningen enligt dagsvärdet har bara försäkringstagaren eller den för vilken försäkring för tredje man har tecknats. Rätten kan inte överföras. Om byggandet fördröjs till följd av en myndighetsåtgärd, förlängs tvåårsfristen med dröjsmålstiden. 8.6 Restvärde av byggnad Ersättning för minskat restvärde Om ett byggnadsförbud eller en byggnadsbegränsning är i kraft enligt byggnads- eller väglagstiftningen och det därför inte är möjligt att utnyttja byggnadsdelar som är kvar efter skadan för att återställa byggnaden i dess tidigare skick, ersätts också minskningen av restvärdet. 7

8 Undantagslov Försäkringstagaren skall visa att ett byggnadsförbud eller en byggnadsbegränsning är i kraft. På begäran av försäkringsbolaget skall försäkringstagaren söka undantagslov för att återställa byggnaden i dess tidigare skick samt, i händelse av avslag, söka ändring i beslutet. Försäkringstagaren skall på begäran av försäkringsbolaget bemyndiga försäkringsbolaget att representera honom i dispensärendet. 8.7 Andra ersättningsbestämmelser Ersättning av ritningar m.m. Ritningar och dokument ersätts bara om motsvarande egendom skaffas i stället för den skadade egendomen inom två år efter skadan Ersättning av data och program Om data och program är försäkringsobjekt, ersätts skador på dessa bara i samband med ersättningsgilla sakskador på maskinvara eller datamedier Alternativ till ersättning i pengar Försäkringsbolaget har rätt att låta bygga eller reparera eller att skaffa förkommen eller skadad egendom i stället för att betala ersättning i pengar Inteckningsbar egendom För egendom i vilken inteckning kan fastställas betalas ersättning till försäkringstagaren först när han har klarlagt att egendomen inte är intecknad som säkerhet för gäld eller att inteckningshavarna gett sitt samtycke till att ersättningen betalas till försäkringstagaren (jfr 13 företagsinteckningslagen och 17 kap. 8 jordabalken). För fastighet krävs ingen utredning om försäkringstagaren kan påvisa att - skadan har reparerats - säkerhet ställts för att ersättningen används för reparation av den skadade egendomen - ersättningsbeloppet är ringa i förhållande till fastighetens värde - eller när det annars är uppenbart att fordringsägarens möjlighet att inkassera sin fordran inte äventyras av att ersättningen lyfts Försäkringsbolagets rätt att lösa in skadad egendom Den försäkrade egendomen förblir hos ägaren även då den skadats. Försäkringsbolaget har emellertid rätt att lösa in återstående egendom eller en del av den. Den egendom eller del av egendom som inlösts ersätts på samma grunder (antingen enligt återanskaffningsvärdet eller dagsvärdet) som en skada på föremålet eller egendomsposten ifråga Försäkringstagarens skyldighet att överlämna egendom som återfåtts Om försäkringstagaren får tillbaka förlorad egendom efter det att ersättning har betalats, skall han omedelbart överlämna egendomen till försäkringsbolaget eller återbetala ersättningen till denna del. ES 9 DUBBELFÖRSÄKRING Om samma egendom har försäkrats mot samma skada med flera försäkringar, rör det sig om en dubbelförsäkring, varvid ersättningen beräknas enligt 59 lagen om försäkringsavtal. OM EN SKADA INTRÄFFAR Om en skada inträffar - skrid genast till åtgärder för att avvärja och begränsa ytterligare skador, - underrätta försäkringsbolaget utan dröjsmål, använd en skadeanmälningsblankett eller ring upp försäkringsbolagets skadeinspektör direkt om skadan är stor eller kräver snabba ingrepp och - ge försäkringsbolaget möjlighet att inspektera skadan.

9 YL ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR YL 1 VISSA CENTRALA BEGREPP 2.3 Åsidosättande av upplysningsplikten Försäkringstagare är den som ingått försäkringsavtalet med Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola (nedan benämnt Pohjola). Den försäkrade är den till vars förmån försäkringen gäller. En konsument är den som anskaffar konsumtionsförnödenheter främst för något annat ändamål än idkande av näring. En näringsidkare jämställd med en konsument är den näringsidkare, som med beaktande av näringsverksamhetens art och omfattning samt omständigheterna i övrigt, är jämställd med en konsument i egenskap av avtalspart till försäkringsgivaren. Försäkringsperiod är den för försäkringen avtalade giltighetstiden, vilken antecknats i försäkringsbrevet. Försäkringsavtalet fortsätter en avtalad försäkringsperiod i sänder, såvida inte någondera avtalsparten säger upp avtalet. En skada är en händelse på basis av vilken ersättning utbetalas ur försäkringen. Säkerhetsföreskrifter innebär en i försäkringsbrevet, försäkringsvillkoren eller i övrigt skriftligt ålagd skyldighet att följa anvisningar som syftar till att förhindra eller begränsa uppkomsten av en skada. YL 2 INFORMATION SOM SKALL LÄMNAS INNAN FÖRSÄKRINGSAVTALET INGÅS 2.1 Pohjolas informationsplikt Innan ett försäkringsavtal ingås skall Pohjola ge försäkringssökanden den information som behövs för bedömning av försäkringsbehovet och för val av försäkring, såsom information om Pohjolas egna försäkringsformer, premier och försäkringsvillkor. När informationen lämnas skall försäkringssökanden också göras uppmärksam på väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet. Om Pohjola eller dess representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen, eller givit honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, anses försäkringsavtalet gälla med det innehåll som försäkringstagaren har haft skäl att sluta sig till utgående från den information han fått. 2.2 Försäkringstagarens och den försäkrades upplysningsplikt Försäkringstagaren och den försäkrade skall innan försäkringen meddelas ge korrekta och fullständiga svar på Pohjolas frågor vilka kan vara av betydelse för bedömningen av Pohjolas ansvar. Försäkringstagaren och den försäkrade skall dessutom under försäkringsperioden utan obefogat dröjsmål korrigera upplysningar som de lämnat Pohjola och som de konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga. Om försäkringstagaren eller den försäkrade vid uppfyllandet av sin upplysningsplikt har förfarit svikligt, är försäkringsavtalet inte bindande för Pohjola. Pohjola har rätt att behålla de betalda premierna också om försäkringen förfaller. Om försäkringstagaren eller den försäkrade uppsåtligt eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin upplysningsplikt, kan ersättningen nedsättas eller kravet på ersättning avslås. Vid bedömningen av om ersättningen skall nedsättas eller kravet på ersättning avslås, skall det beaktas, vilken betydelse den omständighet om vilken försäkringstagaren eller den försäkrade lämnade den oriktiga eller bristfälliga uppgiften har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom skall beaktas försäkringstagarens och den försäkrades eventuella uppsåt eller arten av deras oaktsamhet samt förhållandena i övrigt. YL 3 INTRÄDANDET AV POHJOLAS ANSVAR OCH FÖRSÄKRINGSAVTALETS GILTIGHET 3.1 Pohjolas ansvar inträder Pohjolas ansvar inträder från den tidpunkt som parterna har kommit överens om. Om ingen överenskommelse om begynnelsetidpunkten har träffats, inträder Pohjolas ansvar när Pohjola eller försäkringstagaren givit eller sänt ett godkännande svar på den andra avtalspartens anbud. Om försäkringstagaren har överlämnat eller avsänt en skriftlig försäkringsansökan till Pohjola och det är uppenbart att Pohjola skulle ha godkänt ansökan, ansvarar Pohjola också för skada som har inträffat efter det att ansökan överlämnades eller avsändes. En försäkringsansökan eller ett godkännande svar som försäkringstagaren har överlämnat eller avsänt till Pohjolas representant anses ha överlämnats eller avsänts till Pohjola. Om det inte är dokumenterat vid vilken tid på dygnet ett svar eller en ansökan har överlämnats eller avsänts, anses detta ha skett klockan Försäkringsavtalets giltighet Försäkringsavtalet gäller antingen för viss tid eller fortlöpande. Ett fortlöpande försäkringsavtal gäller efter den första försäkringsperiodens utgång för en avtalad försäkringsperiod i sänder, om inte försäkringstagaren eller Pohjola säger upp avtalet. Försäkringsavtalet kan upphöra att gälla också utan uppsägning av den orsak som nämns i punkt 16.4 (ägarbyte). Ett försäkringsavtal för viss tid gäller under den överenskomna försäkringsperioden, om inte försäkringstagaren eller Pohjola säger upp avtalet eller om det inte på motsvarande sätt upphör att gälla av den orsak som nämns i punkt 16.4 (ägarbyte). YL 4 PREMIE 4.1 Premiebetalning Premien skall betalas senast på den förfallodag som anges i Pohjolas faktura. Den första premien behöver emellertid inte betalas innan Pohjolas ansvar inträder. Om försäkringstagarens betalning inte täcker Pohjolas alla premiefordringar, har försäkringstagaren rätt att bestämma vilka premiefordringar som skall avkortas med det belopp han betalar. 9

10 10 Premien används dock i första hand för den försäkring med vars faktura den är betald, om inte försäkringstagaren skriftligt har meddelat något annat. 4.2 Dröjsmål med premien Om försäkringstagaren har försummat att betala premien på utsatt tid, har Pohjola rätt att säga upp försäkringen att upphöra 14 dagar efter det att uppsägningsmeddelandet avsänts. Om försäkringstagaren betalar hela premien före uppsägningstidens utgång, upphör försäkringen likväl inte när uppsägningstiden löper ut. Om försäkringstagaren är en konsument eller en näringsidkare jämställd med en konsument och försummelsen att betala premien har berott på att försäkringstagaren råkat i betalningssvårigheter på grund av sjukdom eller arbetslöshet eller av någon annan särskild orsak, huvudsakligen utan egen förskyllan, upphör försäkringen trots uppsägningen först 14 dagar efter det att hindret bortfallit. Försäkringen upphör dock senast tre månader efter uppsägningstidens utgång. Försäkringstagaren skall senast inom uppsägningstiden skriftligt meddela Pohjola om denna betalningssvårighet. Om premien inte betalas inom utsatt tid, skall för dröjsmålstiden betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. 4.3 Betalning av försenad premie Om försäkringstagaren betalar hela den försummade premien efter det att försäkringen upphört, inträder Pohjolas ansvar dagen efter det att premien betalts. Försäkringen gäller då till utgången av den ursprungligen avtalade försäkringsperioden, räknat från det att försäkringen på nytt trätt i kraft. Om Pohjola likväl inte på nytt önskar återuppliva en försäkring som upphört att gälla, skall Pohjola inom 14 dagar efter det att premien betalts meddela försäkringstagaren sin vägran att ta emot premien. 4.4 Återbetalning av premie Om försäkringen upphör före avtalad tidpunkt, har Pohjola rätt till premie endast för den tid under vilken bolagets ansvar varit i kraft. Återstoden av den redan betalda premien skall återbetalas till försäkringstagaren. Premien återbetalas dock inte om den försäkrade eller försäkringstagaren förfarit svikligt i sådana fall som avses i punkt 2.2 Försäkringstagarens och den försäkrades upplysningsplikt. Den premie som skall återbetalas räknas ut på så sätt att en andel som motsvarar den tid under vilken försäkringen varit i kraft dras av från premien för den försäkringsperiod som premieåterbetalningen gäller enligt följande formel: Pohjola drar av 50 euro i handläggningsavgift från premien som skall återbetalas. Premien återbetalas dock inte separat om den premie som skall återbetalas är mindre än ett belopp om vilket stadgats i lagen om försäkringsavtal eller i förordning. Vid återbetalning av premie för försäkringen för installation och byggarbeten tillämpas inte ovan angivna bestämmelser, utan bestämmelserna för återbetalning av premie anges i försäkringsbrevet. 4.5 Kvittning mot premie som skall återbetalas Pohjola kan dra av obetalda förfallna premier och andra förfallna fordringar från en premie som skall återbetalas. YL 5 INFORMATION SOM SKALL LÄMNAS UNDER AVTALETS GILTIGHETSTID 5.1 Pohjolas informationsplikt Då försäkringsavtalet ingåtts skall Pohjola till försäkringstagaren överlämna försäkringsbrevet och försäkringsvillkoren. Under försäkringens giltighetstid skall Pohjola årligen informera försäkringstagaren om försäkringsbeloppet och andra sådana omständigheter beträffande försäkringen som är av uppenbar betydelse för försäkringstagaren. Om Pohjola eller dess representant under försäkringens giltighetstid har givit försäkringstagaren bristfällig, oriktig eller vilseledande information, anses försäkringsavtalet gälla med det innehåll som försäkringstagaren har haft skäl att sluta sig till utgående från den information han fått, om denna bristfälliga, oriktiga eller vilseledande information kan anses ha inverkat på försäkringstagarens förfarande. Detta gäller dock inte information som Pohjola eller dess representant efter en inträffad skada har lämnat om en framtida ersättning. 5.2 Försäkringstagarens upplysningsplikt vid fareökning Försäkringstagaren skall utan dröjsmål meddela Pohjola, om det i de uppgifter som lämnades när försäkringsavtalet ingicks eller som antecknats i försäkringsbrevet skett en väsentlig förändring som innebär fareökning och som Pohjola inte kan anses ha beaktat när försäkringsavtalet ingicks. Om försäkringstagaren är en konsument eller en näringsidkare jämställd med en konsument, skall försäkringstagaren underrätta Pohjola om en sådan förändring senast vid följande premiebetalning. Fareökande förändringar är till exempel att försäkringsobjektets användningsändamål ändras, att det repareras, ändras eller utvidgas, förändrade transportförhållanden eller förändringar i den försäkrade verksamheten. Om upplysningsplikten försummas, har Pohjola rätt att nedsätta den ersättning som betalas ur försäkringen, att avslå kravet på ersättning eller att säga upp försäkringsavtalet. Försäkringen upphör härvid en månad efter det att meddelandet om uppsägning har sänts. Om försäkringstagaren är en konsument eller en näringsidkare jämställd med en konsument, har Pohjola inte rätt att säga upp försäkringsavtalet av denna anledning. Pohjola har även i detta fall rätt att nedsätta ersättningen eller avslå kravet på ersättning, dock endast i det fall att försäkringstagaren uppsåtligt eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har underlåtit att anmäla om fareökningen. Vid bedömningen av om ersättningen skall nedsättas eller kravet på ersättning avslås skall det beaktas, vilken betydelse den förändrade omständighet som ökat faran har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom skall beaktas eventuellt uppsåt hos försäkringstagaren eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt.

11 YL 6 SKYLDIGHET ATT FÖRHINDRA OCH BEGRÄNSA UPPKOMST AV SKADA 6.1 Skyldighet att iaktta säkerhetsföreskrifter Den försäkrade skall iaktta de säkerhetsföreskrifter som ingår i försäkringsbrevet eller försäkringsvillkoren eller i övrigt har givits skriftligt. Om den försäkrade uppsåtligt eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har underlåtit att iaktta säkerhetsföreskrifterna, kan ersättningen nedsättas eller kravet på ersättning avslås. Vid bedömningen av om ersättningen skall nedsättas eller kravet på ersättning avslås skall det beaktas vilken betydelse åsidosättandet av säkerhetsföreskrifterna har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom skall beaktas eventuellt uppsåt hos den försäkrade eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt. Om försäkringstagaren är en konsument eller en näringsidkare jämställd med en konsument, kan i ansvarsförsäkring ersättningen nedsättas eller kravet på ersättning avslås på grund av den försäkrades oaktsamhet bara om den försäkrade har underlåtit att iaktta säkerhetsföreskrifterna uppsåtligt eller av grov oaktsamhet, eller om den försäkrades bruk av alkohol eller narkotika har inverkat på försummelsen. Trots den försäkrades förfarande betalar Pohjola dock ur ansvarsförsäkringen till en skadelidande fysisk person den del av ersättningen som denne inte har kunnat driva in av den försäkrade. Ersättning betalas dock inte, om den försäkrade uppsåtligt har försummat att iaktta säkerhetsföreskrifter. 6.2 Skyldighet att avvärja och begränsa en skada När en skada inträffar eller är omedelbart hotande skall den försäkrade efter förmåga vidta åtgärder för att avvärja och begränsa skadan. Om skadan förorsakats av en utomstående, skall den försäkrade vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bevaka Pohjolas rätt gentemot skadevållaren. Den försäkrade skall t.ex. försöka klarlägga skadevållarens identitet. Om skadan har förorsakats genom straffbar gärning, skall den försäkrade utan dröjsmål meddela polismyndigheterna detta och i domstol kräva straff för brottsförövarna, om Pohjolas fördel så kräver. Den försäkrade skall även i övrigt iaktta de föreskrifter som Pohjola utfärdat för att avvärja och begränsa en skada. Pohjola ersätter skäliga kostnader för uppfyllande av ovannämnda skyldighet att avvärja och begränsa en skada även om försäkringsbeloppet därigenom skulle överskridas. Om den försäkrade uppsåtligt eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin ovan avsedda plikt, kan ersättningen till honom nedsättas eller kravet på ersättning avslås. Vid bedömningen av om ersättningen skall nedsättas eller kravet på ersättning avslås skall det beaktas vilken betydelse åsidosättandet har haft för uppkomsten av skadan. Därtill skall beaktas eventuellt uppsåt hos den försäkrade eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt. Om försäkringstagaren är en konsument eller en näringsidkare jämställd med en konsument, kan i ansvarsförsäkring ersättningen nedsättas eller kravet på ersättning avslås på grund av den försäkrades oaktsamhet bara om den försäkrade har åsidosatt sin plikt uppsåtligt eller av grov oaktsamhet, eller om den försäkrades bruk av alkohol eller narkotika har inverkat på försummelsen. Trots den försäkrades förfarande betalar Pohjola dock ur ansvarsförsäkringen till en skadelidande fysisk person den del av ersättningen som denne inte har kunnat driva in av den försäkrade. Ersättning betalas dock inte, om den försäkrade uppsåtligt har åsidosatt sin plikt. YL 7 FÖRORSAKANDE AV SKADA Pohjola är fritt från ansvar gentemot en försäkrad som har förorsakat skadan uppsåtligt. Om den försäkrade har förorsakat skadan av grov oaktsamhet eller om den försäkrades bruk av alkohol eller narkotika har bidragit till skadan, kan ersättningen till honom nedsättas eller kravet på ersättning avslås. Vid bedömningen av om ersättningen i ovannämnda fall skall nedsättas eller kravet på ersättning avslås skall det beaktas vilken betydelse den försäkrade personens åtgärd har haft för uppkomsten av skadan. Om den försäkrade har förorsakat skadan av grov oaktsamhet eller om den försäkrades bruk av alkohol eller narkotika har bidragit till skadan, betalar Pohjola dock ur ansvarsförsäkringen till en skadelidande fysisk person den del av ersättningen som denne inte har kunnat driva in till följd av att den försäkrade befunnits vara insolvent vid utsökning eller konkurs. YL 8 IDENTIFIKATION Vad som ovan har sagts om den försäkrade i fråga om förorsakande av skada, iakttagande av säkerhetsföreskrifter eller uppfyllande av räddningsplikt skall på motsvarande sätt tillämpas på den som - med den försäkrades samtycke är ansvarig för ett försäkrat motordrivet fordon eller släpfordon, fartyg eller luftfartyg, - tillsammans med den försäkrade äger och nyttjar den försäkrade egendomen eller - bor i gemensamt hushåll med den försäkrade och använder försäkrad egendom tillsammans med honom. Vad som ovan har sagts om den försäkrade i fråga om iakttagande av säkerhetsföreskrifter skall på motsvarande sätt tillämpas på den som på grund av att han står i arbets- eller tjänsteförhållande till försäkringstagaren skall sörja för att säkerhetsföreskrifterna iakttas. YL 9 OTILLRÄKNELIGHET OCH NÖDLÄGE Pohjola får inte för att frita sig från eller begränsa sitt ansvar åberopa punkterna 6 och 7 ovan, om den försäkrade när han förorsakade en skada eller åsidosatte en säkerhetsföreskrift eller skyldigheten att avvärja och begränsa skadan var yngre än 12 år eller befann sig i ett sådant sinnestillstånd att han inte skulle ha kunnat dömas till straff för brott. Pohjola får inte för att frita sig från eller begränsa sitt ansvar åberopa punkterna 5, 6 och 7, om den försäkrade när han förorsakade fareökningen eller skadan eller åsidosatte en säkerhetsföreskrift eller skyldigheten att avvärja och begränsa skadan handlade i syfte att förhindra person- eller egendomsskada under sådana förhållanden att försummelsen eller åtgärden kunde försvaras. Vad som i denna punkt har sagts om den försäkrade skall även tillämpas på den som i punkt 8 identifieras med den försäkrade. 11

12 12 YL 10 ERSÄTTNINGSFÖRFARANDE 10.1 Ersättningssökandens skyldigheter Pohjola skall beredas tillfälle att inspektera skadan. Brott skall utan dröjsmål anmälas till polisen. Den som yrkar på ersättning skall till Pohjola överlämna sådana handlingar och uppgifter som behövs för utredning av Pohjolas ansvar. Hit hör t.ex. de handlingar och uppgifter med vilkas hjälp det kan konstateras om en skada inträffat, hur stor skada som uppkommit och till vem ersättningen skall utbetalas (till exempel polisundersökningsprotokoll, anmälan om brott, gravationsbevis och utredning om inteckningshavare). Den som yrkar på ersättning är skyldig att införskaffa de utredningar som han bäst får tillgång till. Pohjola är inte skyldigt att betala ersättning förrän det erhållit de ovannämnda utredningarna. Om den som yrkar på ersättning efter en skada svikligt har lämnat Pohjola oriktiga eller bristfälliga uppgifter, vilka är av betydelse för utredningen av skadan och Pohjolas ansvar, kan ersättningen nedsättas eller kravet på ersättning avslås enligt vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna Preskription av rätt till ersättning Försäkringsersättning skall sökas hos Pohjola inom ett år från det att ersättningssökanden fått kännedom om sin möjlighet att få ersättning och senast inom tio år från det att skadan inträffat. Med framläggande av ersättningsanspråk jämställs anmälan om skadan. Om ersättningsanspråk inte framläggs inom denna tid, förlorar ersättningssökanden sin rätt till ersättning Pohjolas skyldigheter Efter inträffad skada skall Pohjola till den som yrkar på ersättning lämna uppgifter om försäkringens innehåll och om förfarandet vid ansökan om ersättning. Eventuella förhandsuppgifter till ersättningssökanden om framtida ersättning, ersättningsbelopp eller sätt att betala ersättningen inverkar inte på prestationsskyldigheten enligt försäkringsavtalet. Pohjola skall med anledning av en inträffad skada utan dröjsmål, och senast en månad efter det att bolaget fått de handlingar och uppgifter som är nödvändiga för utredandet av dess ansvar, betala ut ersättning enligt försäkringsavtalet eller meddela att någon ersättning inte betalas. Om ersättningsbeloppet inte är ostridigt, skall Pohjola dock betala den ostridiga delen av ersättningen inom ovan angiven tid. På försenad ersättning skall Pohjola betala dröjsmålsränta enligt räntelagen Kvittning mot försäkringsersättning Pohjola kan kvitta obetalda förfallna premier och andra förfallna fordringar mot en försäkringsersättning som skall betalas. YL 11 FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING 11.1 Överförsäkring och berikandeförbud Egendom eller intresse är överförsäkrat, om det försäkringsbelopp som anges i försäkringsavtalet avsevärt överstiger den försäkrade egendomens eller det försäkrade intressets rätta värde. Pohjola är inte skyldigt att med anledning av en skada som har gällt överförsäkrad egendom eller ett överförsäkrat intresse betala ut mera i ersättning än vad som behövs för att täcka skadan. Om försäkringsbeloppet dock väsentligt grundar sig på en värdering som har gjorts av Pohjola eller dess representant, skall ersättningen betalas enligt försäkringsbeloppet, utom i det fall att värderingen påverkats av att försäkringstagaren uppsåtligt har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter Underförsäkring Egendom eller intresse är underförsäkrat, om det försäkringsbelopp som anges i försäkringsavtalet avsevärt understiger den försäkrade egendomens eller det försäkrade intressets rätta värde. Pohjola är skyldigt att med anledning av en skada som har gällt underförsäkrad egendom eller ett underförsäkrat intresse ersätta endast en så stor del av skadan som motsvarar förhållandet mellan försäkringsbeloppet och egendomens eller intressets värde. Vid bedömning av underförsäkring jämförs försäkringsbeloppet vid uträkning av ersättning enligt återanskaffningsvärdet med egendomens återanskaffningsvärde och vid uträkning av ersättning enligt dagsvärdet med egendomens dagsvärde. Om försäkringsbeloppet dock väsentligt grundar sig på en värdering som har gjorts av Pohjola eller dess representant, skall ersättning betalas enligt skadebeloppet, dock högst upp till försäkringsbeloppet. YL 12 KRIG OCH KÄRNSKADA Försäkringen ersätter inte skador som förorsakas - av krig, uppror, revolution eller annat liknande, - av en i atomansvarighetslagen eller en motsvarande utländsk lag avsedd atomolycka eller av att ett kärnvapen exploderar. YL 13 SÖKANDE AV ÄNDRING I POHJOLAS BESLUT Om försäkringstagaren, den försäkrade, den skadelidande vid ansvarsförsäkring eller någon annan som yrkar på ersättning är missnöjd med Pohjolas beslut, kan han väcka talan mot Pohjola i Helsingfors tingsrätt, i tingsrätten på sin hemort i Finland eller i tingsrätten på skadeorten i Finland om annat inte följer av Finlands internationella fördrag. Pohjolas beslut kan också behandlas av Försäkringsnämnden vid Konsumenternas försäkringsbyrå. Nämnden ger rekommendationer om avgöranden. Talan med anledning av Pohjolas beslut skall, vid äventyr av förlust av rätten att väcka talan, väckas inom tre år efter det att parten fått skriftligt besked om Pohjolas beslut och om denna tidsfrist. YL 14 POHJOLAS REGRESSRÄTT 14.1 Pohjolas regressrätt gentemot tredje man Om en närings-, yrkes- eller förvärvsidkare eller ett offentligt samfund är skyldigt att ersätta skadan, övergår försäkringstagarens rätt att yrka ersättning av den som förorsakat skadan på Pohjola upp till det belopp som Pohjola har betalat i ersättning för skadan. Regressrätt uppstår också gentemot den som oberoende av vållande enligt gällande rätt är ansvarig för skadan.

13 Om skadan har vållats av någon annan, eller om ersättningen har utbetalats på grund av arbetsgivares ansvar, övergår rätten att yrka ersättning hos skadevållaren på Pohjola bara i det fall att skadan har vållats uppsåtligt eller genom grov oaktsamhet eller under påverkan av alkohol eller något annat rusmedel Pohjolas regressrätt gentemot försäkringstagaren, den försäkrade eller den som identifieras med den försäkrade Beträffande Pohjolas regressrätt gentemot försäkringstagaren, den försäkrade eller den som identifieras med den försäkrade gäller 75 4 mom. lagen om försäkringsavtal. YL 15 ÄNDRING AV FÖRSÄKRINGSAVTAL 15.1 Ändring av avtalsvillkor under försäkringsperioden Pohjola har rätt att under försäkringsperioden ändra premien eller andra avtalsvillkor så att de motsvarar de nya förhållandena, - om försäkringstagaren eller den försäkrade har åsidosatt sin upplysningsplikt enligt punkt 2.2 eller - om det under försäkringsperioden har skett en sådan förändring som avses i punkt 5.2 i de förhållanden som försäkringstagaren eller den försäkrade uppgivit för Pohjola när avtalet ingicks eller i någon omständighet som antecknats i försäkringsbrevet. Efter att ha fått kännedom om en sådan omständighet skall Pohjola utan obefogat dröjsmål sända ett meddelande om hur och från vilken tidpunkt premien eller övriga avtalsvillkor ändras. I meddelandet skall nämnas att försäkringstagaren har rätt att säga upp försäkringen Ändring av avtalsvillkor vid övergång till ny försäkringsperiod Anmälningsförfarande Pohjola har rätt att inför övergången till en ny försäkringsperiod ändra försäkringsvillkoren, premien och övriga avtalsvillkor, då grunden för ändringen utgörs av - ny eller ändrad lagstiftning eller myndighetsföreskrift, - en oförutsedd förändring i omständigheterna (t.ex. internationell kris, exceptionell naturföreteelse, katastrofartad olycka), - förändring i det index som försäkringen är bunden vid och som anges i försäkringsbrevet, - förändring i försäkringens skadekostnad. Pohjola har dessutom rätt att i försäkringsvillkoren göra mindre ändringar som inte påverkar försäkringsavtalets huvudsakliga innehåll. Om Pohjola företar ändringar av ovan beskriven art i försäkringsavtalet, skall Pohjola i samband med försäkringsbrevet sända försäkringstagaren ett meddelande om hur och fr.o.m. när premien eller övriga avtalsvillkor ändras. I meddelandet skall nämnas att försäkringstagaren har rätt att säga upp försäkringen Ändringar som förutsätter att försäkringen sägs upp Om Pohjola ändrar försäkringsvillkor, premier eller övriga avtalsvillkor i andra fall än sådana som nämnts i punkt , eller om bolaget utelämnar en kraftigt marknadsförd förmån ur försäkringen, skall Pohjola säga upp försäkringen att upphöra när försäkringsperioden går ut. Uppsägningen skall ske skriftligt senast en månad före försäkringsperiodens utgång. YL 16 FÖRSÄKRINGSAVTALETS UPPHÖRANDE 16.1 Försäkringstagarens rätt att säga upp försäkringen Försäkringstagaren har rätt att säga upp en försäkring att upphöra under försäkringsperioden. Uppsägningen skall ske skriftligt. Annan uppsägning är ogiltig. Om försäkringstagaren inte har angivit något senare datum, upphör försäkringen att gälla när uppsägningsmeddelandet har överlämnats eller avsänts till Pohjola Pohjolas rätt att säga upp försäkringen under försäkringsperioden Pohjola har rätt att säga upp en försäkring att upphöra under försäkringsperioden, om den försäkrade eller försäkringstagaren innan försäkringen meddelades har lämnat oriktiga eller bristfälliga upplysningar och om Pohjola inte skulle ha meddelat försäkringen om det hade känt till det rätta sakförhållandet, om det under försäkringsperioden, i de förhållanden som försäkringstagaren eller den försäkrade uppgivit för Pohjola när avtalet ingicks eller i någon omständighet som antecknats i försäkringsbrevet har skett en förändring som innebär en väsentlig fareökning och som Pohjola inte kan anses ha beaktat när avtalet ingicks, om den försäkrade eller försäkringstagaren uppsåtligt eller av grov oaktsamhet har åsidosatt en säkerhetsföreskrift, om den försäkrade eller försäkringstagaren har förorsakat skadan uppsåtligt eller av grov oaktsamhet, eller om den försäkrade eller försäkringstagaren efter skadan svikligt har lämnat Pohjola oriktiga eller bristfälliga upplysningar som är av betydelse för bedömningen av Pohjolas ansvar, om det inträffar en skada som skall ersättas enligt de villkor som tillämpas på försäkringen, om försäkringstagaren har försummat den upplysningsplikt som avses i villkorspunkten 5.2 (upplysningsplikt vid fareökning), om försäkringstagaren har försatts i konkurs. Om den försäkrade är en försäkringstagare som är en näringsidkare jämställd med en konsument, har Pohjola dock inte rätt att säga upp försäkringen under försäkringsperioden på de grunder som nämns i punkterna , och Pohjola skall, efter att ha fått vetskap om den grund som berättigar till uppsägning, utan obefogat dröjsmål säga upp försäkringen skriftligt. Försäkringen upphör att gälla en månad efter det att uppsägningsmeddelandet har avsänts. Pohjolas rätt att säga upp försäkringen på grund av underlåten premiebetalning bestäms enligt punkt Pohjolas rätt att säga upp försäkringen vid försäkringsperiodens utgång Pohjola har rätt att säga upp försäkringen att upphöra vid försäkringsperiodens utgång. Meddelandet om uppsägningen skall sändas senast en månad före försäkringsperiodens utgång. 13

14 Ägarbyte Försäkringsavtalet upphör att gälla, om den försäkrade egendomen övergår till annan ny ägare än till försäkringstagaren själv eller dennes dödsbo. Om en skada inträffar inom 14 dagar efter äganderättens övergång, har den nye ägaren dock rätt till ersättning, såvida han inte själv har tecknat en försäkring för egendomen. YL 17 TREDJE MANS RÄTT 17.1 Övriga försäkrade, till förmån för vilka en egendomsförsäkring gäller Om annat inte har avtalats, gäller en egendomsförsäkring till förmån för ägare, den som köpt egendomen med äganderättsförbehåll, den som har panträtt eller retentionsrätt i egendomen samt även i övrigt till förmån för den som bär risken för egendomen Den försäkrades ställning när en skada har inträffat Gentemot en försäkrad som avses i punkt 17.1 får Pohjola, i syfte att nedsätta ersättningen eller avslå kravet på ersättning, åberopa stadgandena om försäkringstagarens eller en annan försäkrads åsidosättande av upplysningsplikt (punkt 2.2) eller anmälan om fareökning (punkt 5.2) endast i det fall att den försäkrade före skadan hade eller borde ha haft kännedom om försäkringstagarens eller någon annan försäkrads förfarande. Varje försäkrad har rätt till den ersättning som betalas ut med anledning av en skada. Försäkringstagaren får dock med bindande verkan för den försäkrade förhandla med Pohjola samt lyfta ersättningen, utom då den försäkrade nämns vid namn i avtalet eller har uppgivit att han själv bevakar sin rätt eller då det är fråga om en inteckningshavares rätt att få betalning ur ersättningen Företrädesrätt till ersättning Gäller en egendomsförsäkring till förmån för en person som till säkerhet för sin fordran har panträtt i egendomen, har denne, även om fordran inte har förfallit till betalning, rätt att före ägaren få betalning ur ersättningen, om ägaren inte har reparerat skadan eller ställer säkerhet för reparationen. Vad som här sagts gäller på motsvarande sätt till förmån för den som har retentionsrätt i egendomen till säkerhet för en fordran som förfallit till betalning. Ägaren har rätt att få betalning ur ersättningen före den som köpt egendomen med äganderättsförbehåll. Angående en inteckningshavares rätt att få betalning ur ersättningen gäller vad som stadgats om inteckningshavares rätt till försäkringsersättning.

15 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER HETA ARBETEN S621 (1998) 0 FÖRPLIKTELSE OCH SYFTE Säkerhetsföreskrifterna Heta arbeten skall ingå i försäkringsavtal som komplettering till de egentliga försäkringsvillkoren. Vid utförandet av heta arbeten skall säkerhetsföreskrifterna iakttas av försäkringstagaren och den försäkrade (FAL 543/94, i kraft från ). Om bestämmelserna i säkerhetsföreskrifterna inte följs, kan det enligt försäkrings- avtalslagen leda till att en ersättning nedsätts eller förvägras. Försäkringstagaren och den försäkrade skall se till att alla som ansvarar för och utför hett arbete känner till säkerhetsföreskrifternas innehåll. Vid entreprenad som omfattar hett arbete skall försäkringstagaren och den försäkrade se till att säkerhetsföreskrifterna ingår som en del i entreprenadavtalet och att den även iakttas av entreprenören. Vid utförandet av hett tak- och vattenisoleringsarbete (applicering av tätskikt av bitumen och plast genom upphettning) iakttas säkerhetsföreskrifterna Heta tak- och vattenisoleringsarbeten, S623. Annat hett arbete i samband med takarbeten skall utföras i enlighet med säkerhetsföreskrifterna Heta arbeten. 1 DEFINITIONER Med heta arbeten avses arbeten där gnistor förekommer eller där öppen låga eller annat slag av värme används, vilket ger upphov till brandfara. Heta arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, skärbränning och bågskärning, rondellkapning och metallslipning som orsakar gnistor samt arbeten där gasbrännare, annat slag av öppen eld eller varmluftsblåsare används. 2 ALTERNATIVA ARBETSMETODER På grund av brandfaran vid heta arbeten bör man alltid överväga möjligheten att använda alternativa arbetsmetoder. Sådana är till exempel bearbetningsmetoder och fognings- och kapningssätt där gnistor inte förekommer och där man inte använder öppen låga. 3 ÖVERVAKNINGSPLAN FÖR HETA ARBETEN En plan för hetarbetsövervakning skall göras upp vid industri- och andra företag, byggarbetsplatser, samfund och inrättningar. Planen är företagets permanenta instruktion för tryggt utförande av heta arbeten. Entreprenörer skall iaktta beställarens övervakningsplan. Vid objekt där säkerhetsföreskrift för heta arbeten inte fogas till försäkringsavtalet eller som inte är brandförsäkrade skall entreprenörens övervakningsplan iakttas vid utförandet av hett arbete. I övervakningsplanen för heta arbeten skall brandskyddskraven för permanenta och tillfälliga hetarbetsplatser vara beaktade. Övervakningsplanen skall omfatta åtminstone följande punkter: - personer i företaget som ansvarar för heta arbeten samt personernas säkerhetsutbildning - permanent hetarbetsplats - företagets praxis i fråga om hetarbetstillstånd - tillfällig hetarbetsplats - skyddsåtgärder innan arbetet påbörjas - skyddsåtgärder under arbetet - skyddsåtgärder efter avslutat arbete. 4 HETARBETSANSVARIGA PERSONER I FÖRETAG Företaget skall utse en person som ansvarar för heta arbeten. Personen skall med avseende på sin ställning vara lämpad för uppgiften, ha en ingående kännedom om företaget och vara insatt i brandsäkerhetsfrågor. 5 PERMANENT HETARBETSPLATS Med permanent hetarbetsplats avses ett område eller en brandteknisk sektion som särskilt reserverats för utförandet av heta arbeten. En permanent hetarbetsplats skall uppfylla åtminstone följande krav: - Arbetslokalens konstruktioner skall vara antingen obrännbara eller försedda med skyddsbeklädnad. - För arbetet obehövligt brännbart material eller avfall får inte finnas i arbetslokalen. - Brännbara vätskor får inte hanteras i arbetslokalen, och platsen får inte stå i förbindelse med ett utrymme där brännbara gaser kan förekomma. - Arbetslokalen skall vara försedd med tillräcklig utrustning för förstahandssläckning, dock minst en 12 kg:s handsläckare av effektklass 43 A 183 B-C (A-BIII-E), och i hetarbetsplatsens omedelbara närhet skall dessutom finnas ytterligare en likadan eller två 6 kg:s handsläckare av effektklass 27 A 144 B-C (A-BIII-E). 6 FÖRETAGETS PRAXIS I FRÅGA OM HETARBETSTILLSTÅND Hett arbete på tillfälliga hetarbetsplatser förutsätter alltid skriftligt hetarbetstillstånd i enlighet med företagets övervakningsplan för heta arbeten där även särdrag i företagets verksamhet har beaktats. Planen för övervakning av heta arbeten skall också beakta praxis i fråga om hetarbetstillstånd vid plötsliga, oförutsedda reparationsarbeten för förhindrande av tilläggsskador. Ett exempel på tillstånd för hett arbete finns som bilaga. 7 TILLFÄLLIG HETARBETSPLATS Med tillfällig hetarbetsplats avses alla arbetsplatser som inte uppfyller kraven på en permanent hetarbetsplats. På tillfälliga hetarbetsplatser får hett arbete utföras endast när det inte går att utföra på en permanent hetarbetsplats. Hett arbete på en tillfällig hetarbetsplats förutsätter alltid att ett skriftligt tillstånd för det heta arbetet har utfärdats i enlighet med företagets plan för övervakning av heta arbeten. 15

16 16 Vid heta arbeten i objekt som är särskilt brand- eller explosionsfarliga eller som inrymmer stora värden av ekonomiskt (t.ex. varuhus), historiskt (t.ex. kyrkor och sakrala byggnader), konstnärligt (t.ex. museer) eller annat slag, skall den lokala brandmyndigheten kontaktas innan arbetena påbörjas. Detta gäller dock inte industriföretag som har en egen säkerhetsorganisation och tillräcklig sakkunskap i brandsäkerhet. Tillstånd för hett arbete uppgörs vanligen i fyra likalydande exemplar, varav ett i enlighet med planen för hetarbetsövervakning är avsett för tillståndsgivaren, ett för tillståndsmottagaren, ett för den som ansvarar för bevakningen under arbetet och ett för den som ansvarar för efterbevakningen. 7.1 Skyddsåtgärder innan arbetet påbörjas - Skriftligt tillstånd för hett arbete skall alltid inhämtas i enlighet med planen för hetarbetsövervakning. - Ansvariga för bevakningen under och efter det heta arbetet skall utses. - Alla som arbetar på arbetsplatsen skall vara informerade om var nödtelefon finns, vilket nödnumret är, hur larmbesked ges och hur förstahandssläckarna används. - Arbetsplatsen och dess omgivning skall städas, skyddas och brännbart material skall avlägsnas. - Brännbara konstruktioner skall skyddas. - Vid behov skall arbetsplatsen och dess omgivning vattnas innan arbetet påbörjas. - Öppningar i konstruktioner skall skyddas. - Angränsande utrymmen skall inspekteras för att eliminera möjligheten för en brand att starta där. Vid behov skall hetarbetsbevakning ordnas även i dessa utrymmen. - För att man skall kunna förhindra att gnistor från det heta arbetet sprider sig till omgivningen skall t.ex. obrännbara presenningar finnas till hands på arbetsplatsen. - Värme som uppkommer vid det heta arbetet skall förhindras att sprida sig till andra utrymmen via rör, ventilationskanaler o.dyl. - Arbetsplatsen skall vara försedd med den utrustning för förstahandssläckning som hetarbetstillståndet förutsätter, dock minst en 12 kg:s handbrandsläckare av effektklass 43 A 183 B-C (A-BIII-E), och i hetarbetsplatsens omedelbara närhet skall dessutom finnas ytterligare en likadan släckare eller två 6 kg:s handsläckare av effektklass 27 A 144 B-C (A-BIII-E), av vilka den ena kan vara den släckare som krävs för gasflaskornas transportkärra. - Vid behov skall gashaltmätning utföras och arbetsplatsen vädras. - Heta arbeten får inte påbörjas förrän de säkerhetsåtgärder som tillståndet för hett arbete förutsätter har vidtagits. - Automatisk brandlarmanläggning och släckanläggning får kopplas bort endast med tillstånd av brandmyndighet, och meddelande om åtgärden skall ges till kretsalarmeringscentralen. Området som kopplas bort skall begränsas till det minsta möjliga. Frånkoppling och påkoppling av anläggningarna får utföras endast av anläggningsskötaren eller hans ersättare. Medan sprinkler- eller brandlarmanläggning är frånkopplad skall det område som anläggningen skyddar när den är i funktion stå under kontinuerlig bevakning, också området utanför arbetsobjektet. 7.2 Skyddsåtgärder under arbetet - Eventuell gashalt på arbetsplatsen skall mätas och vid behov skall utrymmet vädras. - Den bevakning som förutsätts i hetarbetstillståndet skall utföras under hela den tid arbetet varar. - Hetarbetsbevakningen skall fortgå också under pauser i arbetet. 7.3 Skyddsåtgärder efter avslutat arbete - Efter avslutat hett arbete skall bevakningen i enlighet med övervakningsplanen för heta arbeten fortgå den tid som fastställts i hetarbetstillståndet, dock i minst en timme, varvid förutsätts att en vakt ständigt är närvarande eller att platsen hålls under kontinuerlig uppsikt. - I tillståndet för hett arbete kan vid behov föreskrivas att bevakningstiden skall vara längre. - Brandlarm och släckanläggning som kopplats bort skall omedelbart efter det arbetet avslutats kopplas på igen. Frånkoppling och tillkoppling får bara utföras av anläggningsskötaren eller hans ersättare. Meddelande om att anläggningen tillkopplats skall alltid ges till kretsalarmeringscentralen. 8 HETARBETSEXAMEN OCH HETARBETSKORT Personer som utför hett arbete på tillfälliga hetarbetsplatser skall ha genomgått utbildning i brandsäkerhet vid heta arbeten. Utbildningen skall vara godkänd av Finska Försäkringsbolagens Centralförbund (FCF). Den som med godkänt resultat avlagt kursprovet i anslutning till utbildningen är berättigad att erhålla ett personligt hetarbetskort. Giltighetstiden är angiven på kortet. Förnyande av kortet förutsätter fortbildning som FCF godkänt. Hetarbetskortet ersätter inte företagets praxis i fråga om tillstånd för hett arbete. Personer som beviljar hetarbetstillstånd personer som utför övervakning och bevakning skall ha antingen säkerhetsutbildning som definierats i planen för hetarbetsövervakning eller samma utbildning som de som utför heta arbeten. 9 ARBETSREDSKAP, DERAS FÖRVARING OCH ANVÄNDNING I fråga om arbetsredskapen skall man följa vad lagar, förordningar, ministeriebeslut, standarder och myndighetsbestämmelser föreskriver om anordningar som används vid heta arbeten. 9.1 Bågsvetsning och bågskärning Vid bågsvetsning och bågskärning skall observeras: - Återledarens ledningsförmåga får inte vara mindre än primärkabelns. - Återledaren skall fästas omsorgsfullt och vanligen direkt i det arbetsstycke som svetsas. 9.2 Gassvetsning och gasskärning Gasflaskor skall förvaras i ett väl ventilerat lagerutrymme med separat ingång utifrån, eller utomhus i en ställning med solskydd. För att förhindra att gasflaskor välter kan man t.ex. använda fästanordning-

17 ar av något slag. Gasflaskor skall hanteras med omsorg. I synnerhet acetylenflaskor skall aktas för stötar. Fyllda och tomma flaskor samt flaskor med olika gaser skall förvaras åtskils och förvaringsplatserna förses med vederbörliga markeringar. Uttagen på acetylen- och syrgasflaskor samt fasta gasnät skall förses med tryckregulator och bakslagsspärr. Gasslangar skall ha bakeldsskydd direkt bakom brännarens handtag. Gasslangar som används skall uppfylla standarden. Skyddsutrustning är vanligen dimensionerad för högst 10 m långa gasslangar. Gasflaskor som är i användning skall fästas på en ställning eller transportkärra. Som utrustning skall finnas skyddshandske och en 6 kg:s handbrandsläckare av effektklass 27 A 144 B-C (A-BIII-E). Vid arbetstidens slut skall flaskkärrorna flyttas antingen till ett särskilt förvaringsutrymme eller till en plats i närheten av en dörr som leder ut. Ytterdörren till förvaringsplatsen skall vara försedd med markeringen gasflaskor. 9.3 Flytgasflaskor, -slangar och -tillbehör - Fyllda flytgasflaskor och flaskor som är i bruk skall förvaras och användas i upprätt läge. - Flytgasflaskor skall stödas ordentligt. - Flytgasflaskor skall placeras så att deras yttemperatur inte kan överstiga 40 o C. - Öppen låga får inte användas för uppvärmning av flytgasflaskor. - Flytgasflaska skall förses med tryckregulator, som kan ställas in på högst 4 bars tryck. - Om flytgasens arbetstryck överstiger 200 mbar, skall den ända av flytgasslangen som ansluts till gasflaskan förses med en slangbrottsventil. Slangbrottsventilen är en skyddsanordning som sluter sig ifall flytgasströmmen genom ventilen når en viss hastighet. När ventilen slutit sig går den bara att öppna manuellt. - För flytgas skall högtrycksslang användas och för säkerställande av slangbrottsventilens funktion får slangens längd inte överstiga 10 m. 9.4 Handhållna flytgasbrännare - Handbrännare skall vara av sådan konstruktion att den har stöd- och arbetslåga eller piezoelektrisk tändning. Brännaren skall vara så konstruerad att stödlågan bara kan användas för tändningen. Arbetslågan regleras med tryckhandtag. Tryckhandtaget får inte gå att låsa i öppetläge. - Handbrännare skall vara försedd med ett stativ som håller brännaren i sådant läge att lågan inte kan vända sig mot underlaget när brännaren inte är i användning. 9.5 Varmluftsblåsare - Flytgasdrivna varmluftsblåsare och varmluftsanordningar jämställs med flytgasbrännare av handhållen och radtyp. - Eldrivna varmluftsblåsare skall ha termostat eller annan temperaturbegränsande anordning. - Varmluftsblåsare skall vara försedd med ett stativ som håller blåsaren i sådant läge att hetluftströmmen inte kan vända sig mot underlaget när blåsaren inte är i användning. 10 IKRAFTTRÄDANDE Dessa säkerhetsföreskrifter träder i kraft och ersätter de tidigare säkerhetsföreskrifterna från KÄLLOR Flytgasförordning 711/1993 och flytgasbeslut 344/1997. SFS Svetsningsterminologi. Termisk skärning. Finlands Standardiseringsförbund. SFS Svetsningsterminologi. Bågsvetsning. Finlands Standardiseringsförbund. SFS Svetsningsterminologi. Gassvetsning. Finlands Standardiseringsförbund. SFS Acetylen. Upplagring och teknisk användning. Finlands Standardiseringsförbund. 17

18 18 Bilaga 1

19 Bilaga 2 19

20 BYGGNADS- OCH BYGGREPARATIONSARBETEN S450 (2000) 20 0 FÖRPLIKTELSE OCH SYFTE Dessa säkerhetsföreskrifter ingår i försäkringsavtalet som en kompletterande bilaga till de egentliga försäkringsvillkoren. Säkerhetsföreskrifterna skall iakttas vid utförande av byggnads- och byggreparationsarbeten. Vid byggnads- och byggreparationsarbeten skall utöver dessa säkerhetsföreskrifter även säkerhetsföreskrifterna Heta arbeten och Heta tak- och vattenisoleringsarbeten iakttas. Föreskrifterna innehåller skyddstekniska bestämmelser avsedda att förebygga uppkomsten av skador och minska skadebeloppen. Underlåtenhet att iaktta säkerhetsföreskrifterna kan enligt försäkringsavtalslagen leda till att en ersättning nedsätts eller helt förvägras. 1 ALLMÄNNA ANVISNINGAR OCH TILLÄMPNING 1.1 Tillämpning Dessa säkerhetsföreskrifter tillämpas på alla slag av ny- och reparationsbyggnad samt på rivnings- och installationsarbeten. 1.2 Information och utbildning Försäkringstagaren är förpliktad att tillse att den arbetsledning som ansvarar för arbetsprestationen har kännedom om innehållet i dessa föreskrifter. Arbetsledningen skall i sin tur sköta instrueringen och utbildningen av arbetstagarna så att bestämmelserna i dessa säkerhetsföreskrifter iakttas på byggplatsen. 1.3 Planering Dessa föreskrifter skall beaktas vid uppgörandet av planer för arbetsobjekt. 1.4 Avtalsdokument Skyldigheten att iaktta dessa säkerhetsföreskrifter skall antecknas i entreprenad- och avtalsdokument. Entreprenad- och avtalsdokument skall innehålla överenskommelse om vem som vid heta arbeten svarar för anskaffandet av släckutrustning, hetarbetsbevakningen samt avlägsnandet av avfall. 1.5 Skadeskyddsplan En plan för gardering mot person- och egendomsskador på byggarbetsplatsen skall uppgöras, med beaktande av hur omfattande och krävande arbetsprestation det är fråga om. Varje person på arbetsplatsen skall kunna göra nödanmälan. 1.6 Myndighetsbestämmelser I arbetet skall förutom dessa föreskrifter även myndigheters bestämmelser iakttas. 2 BRAND 2.1 Allmän ordning och renhållning Av planen för byggarbetsplatsen skall framgå bl.a. var arbetsplatsbaracker, förråd, gång- och trafikleder, elektrisk huvudcentral är belägna, vilken hetarbetsövervakning som krävs samt var det finns en ständigt tillgänglig telefon för nödanmälan och förnödenheter för första hjälpen. Baracker och andra konstruktioner får inte placeras så att användningen av brandposter försvåras eller förhindras. Platserna för förråd skall väljas med hänsyn till förrådens brandfarlighet och riskerna för brandspridning. Vid planeringen av gång- och trafikleder skall de krav som brandoch räddningsmateriel ställer på vägarnas bredd och belastningstålighet tas i betraktande. God ordning skall råda på byggarbetsplatsen. Byggavfall skall i enlighet med statsrådets beslut om byggavfall (295/97) sorteras för eventuell återanvändning. Problemavfall skall sorteras och förpackas. Förpackningarna skall märkas på behörigt sätt (Avfallslagen 1072/93). 2.2 Heta arbeten Med heta arbeten avses arbeten där gnistor förekommer eller där öppen låga eller annat slag av värme används, vilket ger upphov till brandfara. Heta arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, skärbränning och bågskärning, skärning och metallslipning med rondell samt arbeten där gasbrännare, annat slag av öppen eld eller varmluftspistol används. För bygg- och byggreparationsarbetsplatser skall en övervakningsplan för heta arbeten uppgöras, där man definierar heta arbeten, permanenta hetarbetsplatser, tillfälliga hetarbetsplatser samt tillståndsoch skyddsåtgärder som skall tillämpas på tillfälliga hetarbetsplatser. Personer som utför heta arbeten skall ha hetarbetscertifikat. Personer som övervakar hett arbete, som utfärdar hetarbetstillstånd samt personer som utför hetarbetsbevakning skall antingen ha samma brandsäkerhetsutbildning som de som utför heta arbeten eller av hetarbetsledningsgruppen godkänd annan utbildning i hetarbetssäkerhet. Arbetsplatser där nybyggnad och reparationsbyggnad äger rum räknas som tillfälliga hetarbetsplatser, med undantag av särskilt godkända permanenta hetarbetsplatser som uppfyller kraven i säkerhetsföreskrifterna Heta arbeten. I den hetarbetsövervakningsplan som görs upp för ett enskilt nyeller reparationsbygge kan man avvika från den allmänna principen i det ovanstående och fastställa arbetsplatsområden eller arbetsmoment som inte förutsätter att den som utför arbetet har hetarbetscertifikat eller att hetarbetstillstånd har utfärdats för arbetsobjektet.

21 Säkerhetsföreskrifterna Heta arbeten skall tillämpas på arbetsplatser där ny- och reparationsbyggnad utförs. 2.3 Heta tak- och vattenisoleringsarbeten Heta taktäcknings- och vattenisoleringsarbeten är bl.a. torkning av vattenisoleringsunderlaget med låga eller varmluftsanordning, smältning av bitumen i bitumengryta och applicering av tätskikt genom upphettning. Slipning med vinkelslipmaskin, svetsning eller skärbränning som utförs i samband med taktäckning och vattenisolering är också heta arbeten. Personer som utför heta arbeten i samband med taktäckning och vattenisolering skall ha hetarbetscertifikat för tak- och vattenisoleringsarbete. Säkerhetsföreskrifterna Heta tak- och vattenisoleringsarbeten skall tillämpas på arbetsplatser där ny- och reparationsbyggnad utförs. 2.4 Rökning och uppgörande av öppen eld Rökning är förbjuden på platser där det finns damm och brandfarliga material samt på platser där brännbara vätskor, brännbara gaser och explosiva varor förvaras eller hanteras. Rökförbud och platser där rökning är tillåten skall markeras med skyltar. Uppgörande av öppen eld förutsätter hetarbetstillstånd. 2.5 Elinstallationer under byggnadstiden Markförlagda kablar och tillfälliga golvkablar skall skyddas mot mekanisk åverkan. Vid användning av kablar som rullas upp skall kabeltrumman vara försedd med värmeskydd. Vid luftledningsinstallationer skall tillräckligt utrymme reserveras för passage under ledningarna och för kranar i arbete. Tillfälliga elinstallationer under byggnadstiden får inte förläggas på golv eller på platser där de kan åsamkas mekaniska skador. Elanordningarnas och kablarnas skick skall kontrolleras regelbundet. Elmaterielens kapslingsklass skall motsvara vad Elsäkerhetsföreskrifterna förutsätter om elmateriel på byggarbetsplatser. Huvudströmbrytare skall utmärkas och elcentraler installeras på platser där de är skyddade mot skada. 2.6 Uppvärmning och belysning För uppvärmning skall i första hand fastighetens eget uppvärmningssystem användas. Vid placeringen av tillfälliga uppvärmningsanordningar skall de skyddsavstånd som behövs för olika anordningar iakttas. Innan anordningarna tas i bruk skall de och deras installation inspekteras av arbetsledningen. Uppvärmnings- och belysningsanordningar vars yttemperatur överstiger 100 o C eller elektriska strålningsvärmare utan skyddskapsling får inte placeras i brandfarliga utrymmen. Brandfarliga är bl.a. utrymmen där det finns lättantändligt spån, damm eller fast ämne i motsvarande form eller mycket lättantändlig eller lättantändlig brännbar vätska. 2.7 Farliga ämnen Brännbara vätskor och gaser Vid hantering och upplagring av brännbara vätskor skall stadgandena i kemikalielagen 744/89 och därpå baserad förordning 59/99 samt bestämmelser som utfärdats med stöd av dessa iakttas. På byggarbetsplats får utan tillstånd eller anmälan förvaras brännbara vätskor eller andra farliga kemikalier i högst sådana mängder att summan av deras jämförelsetal inte är större än 10. På byggarbetsplats får utan tillstånd eller anmälan hanteras brännbara vätskor eller andra farliga kemikalier i högst sådana mängder att summan av deras jämförelsetal inte är större än 2. Uppgifter om klassificering, jämförelsetal, tillståndsförfarande, förvaring, hantering osv. beträffande brännbara vätskor och andra farliga kemikalier ges i säkerhetsföreskrifterna Brännbara vätskor och gaser Flytgas Vid hantering och lagring av flytgas skall bestämmelserna i flytgasförordningen 711/93 iakttas. På byggarbetsplats får förvaras (innehas utan tillstånd eller besiktning) högst 200 kg flytgas. Om teknisk användning, hantering eller upplagring av flytgas i liten skala skall anmälan göras till kommunens brandchef, när flytgasmängden är större än 200 kg Explosiva varor För explosiva varor som behövs vid sprängnings- och brytningsarbeten kan Säkerhetsteknikcentralen bevilja tillfälligt upplagringstillstånd. I låst utrymme som innehas av de explosiva varornas ägare, utom i bostadslägenhet, får utan upplagringstillstånd förvaras sammanlagt högst 5 kg explosiva varor för bergsbrytning och krut. Tändhattar skall förvaras på minst 1 meters avstånd från övriga explosiva varor. Laddare som har i förordningen om laddare avsett kompetensbrev får på arbetsplats förvara explosiva varor i enlighet med vad som är föreskrivet i statsrådets beslut 410/86. Särskilt viktigt är det att sörja för att explosiv vara inte hamnar i orätta händer Lättantändliga ämnen Särskild aktsamhet skall iakttas vid lagring och hantering av färger, lacker, lim, lösningsmedel, plastprodukter och isoleringsmaterial. Brännbara vätskor skall förvaras i täta behållare under vilka vid behov plåtlådor kan ställas som skydd mot eventuella läckage. Vid användning av lacker eller lim där lösningsmedlet är en brännbar vätska skall tillräcklig vädring ombesörjas i avdunstningsskedet på grund av explosionsfaran. I samband med hanteringen av sådana ämnen är rökning och användande av öppen eld förbjuden. 21

22 Brandredskap Brandsäkerheten på en byggarbetsplats förutsätter att det finns tillräckligt med släckutrustning, omfattande pytssprutor, handbrandsläckare och brandposter. Handbrandsläckarna skall vara minst av storleken 12 kg och effektklassen 43A 183 B-C. Anvisningar gällande val av handbrandsläckare har givits i anvisningar Handbrandsläckare. I vattenledningsnätet på byggarbetsplatsen skall uttag för snabbrandposter reserveras, exempelvis i anslutning till arbetsledningens barack, arbetsredskapsförrådet och personalutrymmena. Vid krävande objekt skall fasta stigarledningar med uttag installeras för byggnadens olika våningar. De förses med slang och strålrör. Det fasta brandpostnätet skall byggas färdigt redan i projektets begynnelseskede. Brandredskapen placeras ut på arbetsplatsen så att avståndet till närmaste släckare inte från någon punkt överstiger meter. Placeringsställena markeras med skyltar. Arbetstagarna skall instrueras i användningen av brandredskapen. 2.9 Reparationsbyggnad På arbetsplatser där reparationsbyggnad och rivning utförs skall särskilt beaktas vad som ovan i punkterna 2.2, 2.3, 2.4, 2.6 och 2.8 nämnts om heta arbeten, rökning och brandredskap. Rökning inomhus är förbjuden utom på ställen som särskilt anvisats för detta. När reparation av fastigheter som är försedda med automatisk brandlarmanläggning eller automatisk släckanläggning förutsätter att anläggningarna frånkopplas, skall de frånkopplade områdena och frånkopplingstiden begränsas till minsta möjliga Mekanisk brandsäkerhet på byggarbetsplats Utrymmen som är i normal användning i objekt där reparations- eller tillbyggnad pågår skall avskiljas från byggarbetsplatsen genom sektionerande byggnadsdelar. Sektioneringen skall vara av minst klass EI60, om inte annat föreskrivits på grund av utrymmenas användning. Sektionerande dörrar skall vara av minst klass EI30. Öppningar, genomföringar och rörslitsar i sektionerande väggar och bjälklag skall i ett så tidigt skede som möjligt tätas så att de motsvarar sektioneringen. Byggarbetsplatsens utrymningsvägar skall markeras med skyltar. Utrymningsvägarna skall vara minst två till antalet och vara oberoende av varandra. Om utgången från en byggnadsdel som är i normal användning befinner sig på byggarbetsplatsens sida, måste möjligheten att nå utgången utan nyckel tryggas. Utgång får inte användas som förvaringsplats. Även partiell frånkoppling av automatisk brandlarmanläggning eller släckanläggning i byggobjekt måste överenskommas med brandmyndigheten och försäkringsbolaget. 3 INBROTT OCH STÖLD 3.1 Ingärdning Byggarbetsplatsens område skall förses med skyltar och vid behov ingärdas, för att man skall kunna förhindra att obehöriga får tillträde till arbetsobjektet. Utrymmen där explosiva varor förvaras skall skyddas i enlighet med kraven i Föreskrifter om inbrottsskydd Passerkontroll och bevakning För att förhindra inbrott och stöld skall passerkontroll och bevakning ordnas enligt den plan som uppgjorts för byggarbetsplatsen, med beaktande av egendomens värde och förhållandena på försäkringsstället. Inbrottsskyddet i byggnadsobjektet skall till den del däri förvaras byggnadstillbehör eller arbetsredskap, bringas i överensstämmelse med den säkerhetsnivå som avses i nedan nämnda Föreskrifter om inbrottsskydd Mekaniskt inbrottsskydd på byggarbetsplatser Lösegendom som förvaras på byggarbetsplatser skall utanför arbetstiden i regel förvaras inne i en byggnad. Endast sådan egendom som på grund av t.ex. sin storlek, form eller vikt är svår att flytta kan förvaras utomhus eller i en öppen byggnad. Konstruktionerna, dörrarna, fönstren och låsningen i de utrymmen där egendom förvaras skall uppfylla kraven i nedan nämnda Föreskrifter om Inbrottsskydd Arbetsplatsbyggnader Konstruktioner Konstruktionerna skall vara av sådant material (t.ex. kraftigt trä eller glasfiber) att de ger ett acceptabelt skydd mot inbrott Dörrar Dörrarna skall vara fönsterlösa och så konstruerade som anges i punkt Lås Dörrarna skall låsas med två lås, varav det ena kan vara ett godkänt brukslås men det andra skall vara ett godkänt säkerhetslås. Alternativt kan dörrarna låsas med en stålbom som låsts med ett godkänt hänglås av klass 4 (bild 1) eller med två hänglås av klass 3 med beslag (bild 2) Fönster och övriga öppningar Alla fönster och övriga öppningar till förvaringsutrymmen skall vara skyddade med - stålgaller (bild 3), - ståltrådsnät (bild 4), - sträckmetallnät (bild 5), - låsta luckor (bild 6). 4 GRÄVNINGS- OCH SCHAKTNINGSARBETEN Innan grävnings- och schaktningsarbeten påbörjas skall man klarlägga var kablar och rör finns förlagda inom arbetsområdet. Kabel- eller rörinnehavaren skall på begäran antingen leverera en karta som visar placeringen eller peka ut platserna i terrängen. 5 KÄLLFÖRTECKNING I förteckningen har uppräknats säkerhetsföreskrifter samt myndighetsbestämmelser och -anvisningar som gällde vid den tidpunkt då

23 dessa säkerhetsföreskrifter (S ) trädde i kraft. Det är skäl att beakta att de nedan uppräknade säkerhetsföreskrifterna kan ha ändrats och att nya bestämmelser och anvisningar kan ha trätt i kraft. Vid tillämpande av dessa säkerhetsföreskrifter (S ) skall de bestämmelser och anvisningar som utfärdats av olika myndigheter och som gäller vid varje enskild tidpunkt iakttas. 5.1 Myndighetsbestämmelser och anvisningar 1. Lag om räddningsväsendet 561/99 2. Lag om skydd i arbete 299/ /99 3. Kemikalielag 744/89 100/ Förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier 59/99, 240/ Flytgasförordning 711/93 129/99 6. Förordning om explosiva varor 473/93 131/99 7. Statsrådets beslut om säkerheten vid byggnadsarbeten 629/94 427/99 8. Elsäkerhetsförordning 498/96. HIM:s beslut 1193/99, 1694/ /96, 516/96, 1194/99, 517/96 9. Normer för sprängningsarbete, Säkerhetsföreskrifter AM 16: Förordning om laddare 220/ Statsrådets beslut om ordningsregler för sprängnings- och brytningsarbete, 410/86 121/ Avfallslag 1072/ Statsrådets beslut om byggavfall 295/ Säkerhetsföreskrifter och anvisningar 14. Heta arbeten, säkerhetsföreskrifter S621, Pohjola 15. Heta tak- och vattenisoleringsarbeten, säkerhetsföreskrifter S623, Pohjola 16. Brännbara vätskor och gaser, säkerhetsföreskrifter S615, Pohjola 17. Handbrandsläckare, anvisningar S710, Pohjola 18. Föreskrifter om inbrottsskydd 2.1, säkerhetsföreskrifter S851, Pohjola 19. Föreskrifter om inbrottsskydd 3, säkerhetsföreskrifter S853, Pohjola 23

24 24

25 HETA TAK- OCH VATTENISOLERINGSARBETEN S623 (1997) 0 FÖRPLIKTELSE OCH SYFTE Dessa säkerhetsföreskrifter är bindande och skall ingå i försäkringsavtal som komplettering till de egentliga försäkringsvillkoren. Vid utförandet av vattenisolering och annat hett arbete på tak skall denna säkerhetsföreskrift följas. Vid utförandet av andra heta arbeten iakttas säkerhetsföreskrifterna Heta arbeten. Säkerhetsföreskrifterna innehåller skyddstekniska bestämmelser avsedda att förebygga uppkomsten av skador och minska skadebeloppen. Om bestämmelserna i säkerhetsföreskrifterna inte följs, kan det enligt försäkringsavtalslagen leda till att en ersättning nedsätts eller förvägras. Försäkringstagaren är förpliktad att tillse att de som ansvarar för arbetsprestationen känner till säkerhetsföreskrifternas innehåll. Om entreprenör anlitas, skall försäkringstagaren tillse att dessa säkerhetsföreskrifter ingår som en del i entreprenadavtalet. 1 DEFINITIONER Med heta arbeten avses arbeten där gnistor förekommer eller där öppen låga eller annat slag av värme används, vilket ger upphov till brandfara. Dessa säkerhetsföreskrifter gäller för heta taktäcknings- och vattenisoleringsarbeten, till vilka bl.a. hör torkning av vattenisoleringsunderlag med öppen låga eller varmluftsanordning, smältning av bitumen i asfaltgryta och fästning av tätskikt genom upphettning. Vid andra slag av heta arbeten som utförs i samband med taktäckning och vattenisolering, såsom t.ex. slipning med vinkelslipmaskin, svetsning eller skärbränning, skall bestämmelserna i säkerhetsföreskrifterna likaså iakttas. Alternativa arbetsmetoder som är mindre brandfarliga skall alltid övervägas. 2 ÖVERVAKNINGSPLAN FÖR HETA ARBETEN En plan för hetarbetsövervakning skall göras upp vid varje objekt (företag, samfund, inrättning, byggarbetsplats) och fungera som permanent instruktion för tryggt utförande av heta arbeten. Övervakningsplanen skall omfatta åtminstone följande punkter: - personer i företaget som ansvarar för heta arbeten - företagets praxis i fråga om hetarbetstillstånd - säkerhetsåtgärder före arbetet - säkerhetsåtgärder under arbetet - säkerhetsåtgärder efter arbetet. Säkerhetsåtgärderna enligt övervakningsplanen gäller också entreprenörer. Övervakningsplanen ersätter inte hetarbetstillstånd för taktäcknings- och vattenisoleringsarbeten. Ett exempel på en övervakningsplan finss som bilaga 2. 3 HETARBETSEXAMEN OCH HETARBETS- CERTIFIKAT FÖR TAK- OCH VATTENISO- LERINGSARBETEN Personer som utför heta tak- och vattenisoleringsarbeten skall ha genomgått en av Försäkringsbolagens Centralförbund (FCF) godkänd examen i brandsäkerhet vid heta arbeten på tak. Den som med godkänt resultat avlagt denna hetarbetsexamen är berättigad till ett personligt certifikat för heta arbeten i samband med taktäckning och vattenisolering. Certifikatets giltighetstid är angiven på kortet. Förlängning av giltighetstiden förutsätter fortbildning som godkänts av FCF. FCF upprätthåller ett register över de personer som har avlagt examen. Hetarbetscertifikatet för tak- och vattenisoleringsarbeten gäller också i Sverige. Vid utförandet av heta takarbeten skall respektive lands föreskrifter och anvisningar följas. Hetarbetscertifikatet ersätter inte hetarbetstillstånd för taktäckningsoch vattenisoleringsarbeten. 4 HETARBETSTILLSTÅND FÖR TAK- OCH VATTENISOLERINGSARBETEN Heta vattenisoleringsarbeten och andra heta arbeten på tak förutsätter alltid skriftligt hetarbetstillstånd. I hetarbetstillståndet anges de säkerhetsåtgärder som skall vidtas innan hetarbetet får påbörjas samt säkerhetsåtgärderna under och efter arbetet. Övervakningsplanen för heta arbeten skall precisera vilka som beviljar hetarbetstillståndet (t.ex. beställarens representant, entreprenörens representant). Hetarbetstillståndet skrivs ut i fyra likalydande exemplar: ett åt huvudentreprenören eller beställaren, ett åt tak- och vattenisoleringsentreprenören, ett åt den som ansvarar för övervakningen och ett åt den grupp som utför arbetet. Ett exempel på hetarbetstillstånd för tak- och vattenisoleringsarbeten finns som bilaga 1. 5 ORDNINGEN VID ARBETSOBJEKTET Vid arbetsobjektet får lagras endast den mängd material som behövs för tak- eller vattenisoleringsarbetet. Under hela den tid arbetet varar skall ordning och snygghet upprätthållas på arbetsplatsen. Förpackningsmaterial och skräp skall avlägsnas från arbetsplatsen efterhand som det uppstår. Asfaltgryta och material samt avfall som uppstår vid arbetet får inte förvaras så att de blockerar utrymningsväg. Asfaltgryta får inte placeras nära utrymningsväg, brännbara material och avfall (t.ex. takpapp, isoleringsmaterial och virke) och inte heller i närheten av en vägg av brännbar konstruktion. Bitumen skall förvaras på tillräckligt långt avstånd från grytan och skall vintertid skyddas med presenning. 25

26 Flytgasflaska som används för upphettning av asfaltgryta skall ställas minst 2 meter från grytan. Flytgas i enskilda flaskor uppe på taket får finnas sammanlagt högst 200 kg. Om större flytgasmängd krävs än 200 kg, skall flaskpaket användas och avståndet mellan dem skall vara minst 10 m HETARBETSPLATSEN 6.1 Åtgärder före arbetet - Personer som arbetar och/eller bor i fastigheten skall informeras om takarbetet genom meddelande på fastighetens anslagstavla. Varning om att takarbete pågår skall också placeras utanför fastigheten. - Se till att alla på arbetsplatsen vet var nödtelefon finns, vilket nödnumret är, hur larmmeddelande görs och hur redskapen för förstahandssläckning används. - Kontrollera att arbetsredskapen svarar mot föreskrifter och anvisningar. - Brandfarligheten hos konstruktionerna på arbetsplatsen skall kontrolleras. Här avses bl.a. genomföringar, anslutning av skorsten till taket, ventilationsöppningar, takbrunnar, antenninfästningar samt underlag till beklädnader ss. plåtar, skivor och paneler i väggar och tak. Särskilt vid dessa arbetsmoment skall alternativa arbetsmetoder övervägas. - Vindsutrymmen, ventilationsutrymmen samt övriga utrymmen mellan konstruktioner skall kontrolleras och vid behov skyddas. - Arbetsplatsen skall förses med den utrustning för förstahandssläckning som hetarbetstillståndet förutsätter, dvs. minst 2 st. 12 kg:s handbrandsläckare av effektklass A-BIII-E samt, alltid då det är möjligt, utdragen brandslang. - På arbetsplatsen skall också finnas röjningsredskap, åtminstone sticksåg, yxa och bräckjärn. 6.2 Åtgärder under arbetet - Tätskiktsisolering får inte fästas i genomföringar eller över plåtbeklädnad på så sätt att plåtbeklädnaden upphettas. - Asfaltgryta, handbrännare o.a. andra slag av brännare får inte lämnas utan övervakning medan arbetet pågår; övervakningen gäller även varmluftspistoler. - Arbetsstället och arbetsredskapen skall övervakas också under pauser i arbetet. - Asfaltgryta får inte fyllas över märket för högsta tillåtna nivå. - Gryta som innehåller hett bitumen får inte lyftas. - Om flytgasanordning används inomhus skall ventilationen vara så effektiv, att flytgasmängden vid ett eventuellt läckage inte stiger till en nivå som kan förorsaka explosionsrisk. - Frusna eller snöiga bitumen stycken får inte läggas i het asfaltgryta. - Heta arbeten skall avslutas en timme före arbetstidens slut, eller så skall brandbevakning pågå minst en timme efter avslutat hetarbete. Automatgryta får användas ända till arbetstidens slut.

27 6.3 Åtgärder efter arbetet - Efterbevakningen skall ombesörjas på det sätt som hetarbetstillståndet förutsätter. - Eventuella vattenläckagepunkter skall övertäckas. - Efter arbetsdagens slut skall bruksanordningar som varit anslutna till gasflaskor kopplas loss och skyddshattar eller -muttrar skruvas på gasflaskornas ventiler. 7 ARBETSREDSKAP, FÖRVARING OCH ANVÄNDNING 7.1 Asfaltgryta - Asfaltgrytan skall vara så utförd att underliggande konstruktioner inte kan upphettas och antändas. - Grytan skall ha ett med gångjärn försett tätt tillslutande lock, så att en eventuellt uppflammande brand kvävs och regnvatten hindras från att tränga in, då locket stängs. - Endast den flytgasbrännare som hör till asfaltgrytans konstruktion får användas för upphettning av grytan. Förutom ovanstående skall grytor på över 50 liter uppfylla följande fordringar: - Grytan skall ha termometer, flamvakt och termostat eller annan anordning som förhindrar att innehållet överhettas och antänds. - Tömningsventilen skall vara så utförd att den sluter tätt under alla förhållanden. - Asfaltgrytan skall ha ett nivåmärke som anger största tillåtna mängd. - För att kunna lyftas skall grytan ha minst fyra lyftöglor placerade på grytans utsida. Grytor på under 50 liter som inte har överhettningsskydd skall med tanke på överkokande bitumen eller läckage ställas i en spillåda av stålplåt stor nog att rymma det som eventuellt läcker ut. 7.2 Flytgasflaskor, flytgasslangar och flytgasutrustning - Fyllda flytgasflaskor och flaskor som är i bruk skall förvaras och användas i upprätt läge. - Flytgasflaskor skall stödas på ett betryggande sätt. - Flytgasflaskor skall placeras på sådant sätt att deras yttemperatur inte överstiger 40 o C. - Öppen låga får inte användas för uppvärmning av flytgasflaskor. - Flytgasflaska skall förses med tryckregulator, som kan regleras till högst 4 bars tryck. - Om flytgasens arbetstryck överstiger 200 mbar, skall den ända av flytgasslangen som ansluts till gasflaskan förses med en slangbrottsventil. Slangbrottsventilen är en skyddsanordning som sluter sig ifall gasen börjar strömma genom ventilen fortare än avsett. När ventilen slutit sig går den bara att öppna manuellt. - För flytgas skall högtrycksslang användas och slangen får inte vara så lång (inte över 10 m) att slangbrottsventilens funktion blir förhindrad. 7.3 Handhållna flytgasbrännare - Handbrännare skall ha stöd- och arbetslåga. Regleringen av stödlågan skall konstruktionsmässigt begränsas till tändningsskedet. Arbetslågan regleras med tryckhandtag. Tryckhandtaget får inte gå att låsa i öppet läge. - Handbrännare skall ha ett stativ som håller brännaren på så sätt att den i viloläge inte vänder lågan mot underlaget. 7.4 Varmluftspistoler - Flytgasdrivna varmluftspistoler och -anordningar jämställs med handhållna flytgasbrännare och rampbrännare. - Eldrivna varmluftspistoler skall ha termostat eller annan temperaturbegränsande anordning. - Varmluftspistol skall ha ett stativ som håller pistolen på så sätt att den i viloläge inte vänder den heta luftströmmen mot underlaget. 8 ÅTGÄRDER VID BRAND Brand i en asfaltgryta skall släckas exempelvis med släckpulver eller genom kvävning. Vatten får inte användas. Om brand utbryter skall ventilen på gasflaskan stängas och flaskan flyttas bort från det brandhotade området. Brand som uppstått i en flaskventil släcker man genom att stänga ventilen med hjälp av skyddshandske. Gasflaskor som blivit upphettade vid en brand eller uppvärmts med öppen låga får inte tas i bruk förrän de genomgått ny myndighetskontroll. 9 IKRAFTTRÄDANDE Dessa säkerhetsföreskrifter träder i kraft och de ersätter säkerhetsföreskrifterna Heta tak- och vattenisoleringsarbeten, KÄLLOR OCH ANNAN LITTERATUR PÅ OMRÅDET I förteckningen har uppräknats säkerhetsföreskrifter samt myndighetsbestämmelser och annan litteratur som gällde vid den tidpunkt då dessa säkerhetsföreskrifter (S ) trädde i kraft. Det är skäl att beakta att de nedan uppräknade kan ha ändrats och att nya bestämmelser, anvisningar och säkerhetsföreskrifter kan ha trätt i kraft. Vid tillämpande av dessa säkerhetsföreskrifter (S ) skall de bestämmelser och anvisningar som utfärdats av olika myndigheter och som gäller vid varje enskild tidpunkt iakttas Flytgasförordning 711/93 (ändringar 1170/95) och flytgasbeslut 344/ Rakennusten veden- ja kosteudeneristysohjeet (Anvisningar om vatten- och fuktisolering i byggnader). Finlands Byggnadsingenjörsförbund, 107/1989. Helsingfors Rakennustöiden turvallisuusmääräykset selityksineen (Säkerhet i byggarbeten: bestämmelser jämte förklaringar). Rakennusalan kustannus Oy. Jyväskylä

28 10.4 Rakennustöiden yleiset laatuvaatimukset RYL 90. (Allmänna kvalitetskrav för byggarbeten). Bygginformationsstiftelsen Katto- ja vedeneristystöiden työturvallisuusopas (Handledning i arbetarskydd vid tak- och vattenisoleringsarbeten). Arbetarskyddscentralen Toimivat katot (Fungerande tak). Kattoliitto Bygginfo Ab: RT Bitumikermikatteet, perustietoja RT Bitumikermikatteet jyrkillä katoilla RT Monikermibitumikatteet RT Liikennöidyn tason vedeneristykset Heta arbeten, säkerhetsföreskrifter S621, Pohjola 10.9 Byggnads- och reparationsarbeten, säkerhetsföreskrifter S450, Pohjola 28

29 29

30 Bilaga 2

31 Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola, Labbackavägen 1, Pohjola Hemort: Helsingfors, huvudbransch: försäkringsverksamhet Bolaget har införts i handelsregistret, FO-nummer

32 POHJOLAS SERVICENUMMER Försäkrings- och ersättningstjänst, sparande och placerande Skadejour (dygnet runt) - Skador på bil och i hemmet Från utlandet Skadejour vid resor (dygnet runt) - Euro-Finland Claims Service / Helsingfors Från utlandet Spara numren i din mobiltelefon! För att försäkra oss om att vi har uppfattat rätt och för att utveckla kvaliteten på Pohjolas kundservice bandar vi en del av samtalen till telefontjänsten.