Naturvärdesinventering Bäckamaden Lerums kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Bäckamaden Lerums kommun

2 Version 2, Rapport 2018:02 Framsida: Bild från NVO 4 Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg () Fältarbete: Britta Lidberg, Jonas Örnborg och Tina Kyrkander GIS arbete: Britta Lidberg Sammanställning och rapportskrivning: Britta Lidberg Foto: Britta Lidberg Rapportgranskning: Jonas Örnborg Uppdragsgivare: Lerums kommun Uppdragsgivares ombud: Stina Gustafsson, Sektor Samhällsbyggnad 2

3 Sammanfattning har haft i uppdrag av Lerums kommun att utföra en naturvärdesinventering (NVI) på fastigheten Hjällsnäs 5:6 m.fl. (Bäckamaden), ett område på totalt ca 12 hektar. Inventeringen är en del av processen med att ta fram en detaljplan inför bostadsbyggande i området. Inventeringen har genomförts på Fältnivå med detaljeringsgrad Medel och tilläggen Naturvärdesklass 4, Generellt Biotopskydd samt Fördjupad artinventering av groddjur i enlighet med SS199000:2014 med stöd av SIS-TR :2014. Dessutom har en inventering av Särskilt skyddsvärda träd gjorts. Fem naturvärdesobjekt avgränsades inom inventeringsområdet. Av dessa bedömdes tre ha naturvärden motsvarande påtagligt naturvärde (klass 3) och två ha visst naturvärde (klass 4). Områden i naturvärdesklass 3 och 4 utgör generellt områden som i sig själva inte behöver vara av särskild betydelse (klass 3) respektive av betydelse (klass 4) för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global skala. Sett i ett lokalt perspektiv bidrar de dock till områdets totala biologiska mångfald eftersom det framförallt allt är här som vissa förutsättningar och livsmiljöer för olika livsformer påträffas. Åtta särskilt skyddsvärda träd påträffades inom området. Alla står på gården Bäckamaden och fem av dem i allén runt gården. Ett av träden är ett jätteträd (diameter >1 meter). Övriga sju är hålträd med en stamdiameter över 40 cm. Också jätteträdet är hålträd. Träden är av trädslagen hästkastanj, lind, lönn, oxel och sälg. Åtgärder som kan komma att påverka särskilt skyddsvärda träd innebär en risk för väsentlig påverkan av naturmiljön. Innan sådana åtgärder genomförs ska samråd (enligt 12 kap. 6 miljöbalken) göras med Länsstyrelsen. Inom inventeringsområdet finns totalt 11 biotopskyddsområden som berörs eller kan beröras av det generella biotopskyddet. Dessa utgörs av typerna stenmur, allé, åkerholme samt småvatten och våtmark (i detta fall öppna diken, ett vattendrag samt en damm). Om åtgärder ska vidtas som på något sätt kan skada biotopskyddsområdena måste dispens sökas, detta görs hos Länsstyrelsen. Inga groddjur noterades i de riktade inventeringsinsatser som gjordes för att kartlägga eventuell förekomst av åkergroda och salamander. 3

4 Innehållsförteckning Inledning...6 Metod...7 Allmänt...7 Naturvärdesinventering...7 Inventering Särskilt skyddsvärda träd...8 Inventering av groddjur...8 Resultat...8 Skyddade områden i och i närheten av aktuellt inventeringsområde...8 Tidigare inventeringar av naturvärden i och i närheten av aktuellt inventeringsområde...9 Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter samt skyddsvärda träd i området...9 Särskilt skyddsvärda träd Generella biotopskyddsområden Groddjur Inventeringsområdet Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) NVO 1. Mindre vattendrag (0,4 ha) NVO 2. Stenmur (230 meter) NVO 3. Damm (0,2 ha) NVO 4. Stenmur (65 meter) NVO 5. Allé (85 meter) Områdets betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Diskussion Naturvärdesobjekt Biotopskyddsområden Skyddsvärda träd Odlingslandskapet Landskapsbildsskydd

5 Referenser Bilaga 1 5

6 Inledning har haft i uppdrag av Lerums kommun att utföra en naturvärdesinventering (NVI) för ett område på fastigheten Hjällsnäs 5:6 m.fl. (Bäckamaden) enligt figur 1. Inventeringen är en del av processen med att ta fram en detaljplan inför bostadsbyggande i området. I uppdraget har ingått att göra en inventering på Fältnivå med detaljeringsgrad Medel och med tilläggen Naturvärdesklass 4, Generellt biotopskydd samt Fördjupad artinventering av groddjur (fokus på salamander och åkergroda). Dessutom har en inventering av Särskilt skyddsvärda träd gjorts utifrån uppgift att det förekommer ett antal naturvårdsträd inom området. Därutöver var en del av uppdraget att beskriva områdets betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det aktuella inventeringsområdet ligger strax väster om Gråbo centrum. Det dominerande markslaget är åkermark och mitt i området ligger gården Bäckamaden. Figur 1. Det geografiska läget för det aktuella inventeringsområdet. 6

7 Metod Allmänt Naturvärdesinventeringens fältdel genomfördes av Britta Lidberg från Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. När fältarbetet inleddes var det ca nollgradigt, något disigt och marken täckt av frost. Diset övergick i halvklart väder och frosten smälte undan helt. Jonas Örnborg gjorde inventeringen av åkergroda och Tina Kyrkander inventerade salamander Vid båda tillfällena var de vädermässiga förutsättningarna optimala för respektive inventering. Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering (NVI) har gjorts enligt SS :2014 och med stöd av SIS-TR :2014 (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Inventeringen har gjorts i hela det område som är avgränsat i figur 1. Den använda standardiserade metoden får numera anses gälla som nationell standard för naturvärdesinventering. Metoden är framtagen för att identifiera, avgränsa, dokumentera och naturvärdesbedöma geografiskt avgränsade områden, s.k. Naturvärdesobjekt (NVO), med förhöjda naturvärden, vilka bedöms vara av betydelse för biologisk mångfald. Omfattningen enligt uppdraget innebär en förstudie innehållande en sammanställning av befintligt och relevant kunskapsmaterial om området samt en fältinventering av identifierade naturvärdesobjekt. Förstudien har genomförts utifrån kartor, flygfoton och övriga tillgängliga faktaunderlag från området. Tillgängliga faktaunderlag bestod av tidigare observationer av arter inom det i figur 1 avgränsade området med buffertzon på ca 100 m, samt träd från det avgränsade området, som rapporterats in till ArtDatabanken t.o.m ( respektive Andra underlag som använts är Länsstyrelsen i Västra Götalands informationskarta, länsstyrelsernas geodatakatalog och SGU:s jordartskarta. Utifrån tillgängliga bakgrundsunderlag har olika delområden identifierats och avgränsats på karta. Delområden har utgjorts av områden med likartade förhållanden vad avser vegetation och markförhållanden och sannolikt även naturvärden. Förstudien följdes av en fältinventering där hela området inventerades utifrån bedömningsgrunderna: Art (artrikedom samt förekomst av naturvårdsarter) (Hallingbäck 2013) Biotop (biotopkvalitet samt sällsynthet och hot) Därefter klassades delområden i en fyrgradig skala enligt nedan: 1. Högsta naturvärde 2. Högt naturvärde 3. Påtagligt naturvärde 7

8 4. Visst naturvärde Gjorda bedömningar i samband med NVI ska kunna användas som underlag vid exempelvis samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering i naturmiljöer och vid naturvårdande åtgärder och naturskydd. Naturvärdesinventering är dock ingen exakt vetenskap utan bygger på befintlig samlad kunskap som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter värderas och vägs samman. Den slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs för aktuellt område. Inventering Särskilt skyddsvärda träd En del i uppdraget var att inventera Särskilt skyddsvärda träd utifrån tidigare uppgifter om att det finns naturvårdsträd i området. Med begreppet Särskilt skyddsvärda träd avses i detta fall sådana träd som uppvisar karakteristika som definierats i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd (Naturvårdsverket 2012). Enligt denna definition skall särskilt skyddsvärda träd uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: a) jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd, b) mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år, samt c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Inventering av groddjur Tillägget om fördjupad artinventering av groddjur hade fokus på salamander och åkergroda. Den enda aktuella biotopen inom området för dessa inventeringar var dammen vid gården Bäckamaden. Inventeringarna gjordes under dagtid genom besök där groddjuren eftersöktes genom spaning. Resultat Skyddade områden i och i närheten av aktuellt inventeringsområde Ingen del av det inventerade området omfattas av formellt områdesskydd eller är avsatt som Natura 2000-område. Inga riksintressen för naturvård eller friluftsliv finns heller i området. Däremot finns ett flertal biotopskyddsområden, se vidare under särskild rubrik. Enligt uppgift från kommunen berörs området inte av strandskyddet (Gustafsson 2017). 8

9 Tidigare inventeringar av naturvärden i och i närheten av aktuellt inventeringsområde Största delen av inventeringsområdet är klassat i Länsstyrelsens bevarandeprogram som regionalt värdefullt odlingslandskap kopplat till Stora Lundby. Detta hänger mer eller mindre samman, både historiskt och geografiskt, med den utpekade kulturmiljön "Stora Lundby kyrka och prästgård" som den sydöstra delen av området, kring gården Bäckamaden, ingår i. Regionalt värdefulla odlingslandskap kategoriseras i Lerums naturvårdsprogram som objekt med naturvärdesklass 3, d.v.s. områden med höga naturvärden. Den nordvästra delen av inventeringsområdet omfattas av landskapsbildsskyddet "Lärjeåns dalgång". Figur 2. Utsnitt från Länsstyrelsens informationskarta för Västra Götalands län. Lodrätt streckat område visar det landskapsbildsskyddade området Lärjeåns dalgång, snedstreckat är det regionalt värdefulla odlingslandskapet Stora Lundby och tjock röd linje visar gränsen för kulturmiljön Stora Lundby kyrka och prästgård. Tunn röd linje är gränsen för inventeringsområdet. Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter samt skyddsvärda träd i området Som en del av förarbetet gjordes en genomgång av tidigare gjorda artobservationer, inklusive skyddsklassade arter, som rapporterats från området med en buffertzon på ca 100 m under hela talet och fram till Inom detta område finns inga rapporter om rödlistade arter. 9

10 Inom inventeringsområdet finns sedan tidigare tio träd inrapporterade i Trädportalen. Dock är en ask som mätts in som ett jätteträd (diameter >1 meter) sannolikt tre stammar med gemensam bas som mätts tillsammans. Ett träd i allén vid Bäckamaden har angivits som oxel men någon sådan noterades inte på den markerade platsen, däremot står där en lönn som passar in på beskrivningen i övrigt. Särskilt skyddsvärda träd I området noterades åtta Särskilt skyddsvärda träd (figur 3 och tabell i bilaga 1). Alla utom ett av dessa finns sedan tidigare inrapporterade i Trädportalen. En oxel som fanns med i Trädportalen har enligt de boende tagits ner. Ett av träden är ett jätteträd, d.v.s. har en diameter på över en meter. Övriga sju är hålträd med en stamdiameter över 40 cm. Också jätteträdet är hålträd. Sex av träden står på tomtmark, fem av dem i allén runt gården Bäckamaden (tillika NVO 5). Träden är av trädslagen hästkastanj (1 st.), lind (2 st.), lönn (3 st.), oxel (1 st.) och sälg (1 st.). I figur 3 är träden markerade på kartan utifrån trädslag och i tabellen i bilaga 1 finns träden listade med de uppgifter som använts för klassningen av dem som Särskilt skyddsvärda träd samt eventuella kommentarer. Uppgifterna har hämtats från Trädportalen och verifierats visuellt vid inventeringstillfället. Figur 3. Särskilt skyddsvärda träd i inventeringsområdet. Beteckningarna är trädens nummer i Trädportalen. 10

11 Generella biotopskyddsområden Inom inventeringsområdet finns flera biotoper som är skyddade genom det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11 första stycket 1 i miljöbalken samt definitioner av biotopskyddsområden enligt 5 i förordningen om områdesskydd (1998:1252). De skyddade biotoper som noterades utgörs av typerna stenmur, allé, åkerholme samt småvatten och våtmark (i detta fall öppna diken, ett vattendrag och en damm). Totalt har 11 biotopskyddsområden identifierats inom inventeringsområdet, dessa framgår av figur 4. Två av områdena är emellertid gränsfall där det råder viss osäkerhet om biotopskyddsbestämmelserna är tillämpliga. Detta gäller dammen och den östra åkerholmen som gränsar till stenmuren. Kontakt har tagits med Länsstyrelsen 1 som dock angav att frågan inte kan avgöras utan att personal från Länsstyrelsen genomför ett fältbesök till de aktuella objekten. Eftersom det är möjligt att dessa områden inte berörs av aktuell detaljplan har inte utretts vidare om biotopskyddsbestämmelserna är tillämpliga för dessa objekt eller inte. Om aktuell detaljplan dock visar sig medföra en negativ påverkan på något av dessa potentiella biotopskyddsområden krävs att en kontakt med Länsstyrelsen tas för att komma vidare med om en dispensansökan är nödvändig. Ett alternativ är att söka dispens och däri framlägga förhållanden för att få Länsstyrelsen att avgöra om berörda området omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. Figur 4. Biotopskyddsområden. Den västra allén runt gården består av nio träd och den östra av åtta träd. 1 Handläggare på Länsstyrelsen som kontaktats i ärendet är Erik Brimse och ärendet diariefördes med nummer

12 Flera av biotopskyddsområdena sammanfaller med de identifierade naturvärdesobjekten och beskrivs närmare i samband med dessa, övriga områden beskrivs under rubriken "Inventeringsområdet". Groddjur Varken vid inventeringen av åkergroda eller vid inventeringen av vattensalamander i dammen vid gården noterades några exemplar av de eftersökta arterna. Bedömningen är också dammen inte hyser några goda förutsättningar för att hålla dessa arter i dagsläget. Vid besöket saknades egentlig vattenspegel i dammen. Inventeringsområdet Inventeringsområdet är 11,7 hektar stort och utgörs till allra största delen av åkermark med vallgröda. Centralt i området ligger gården Bäckamaden. Norr om området ligger Ljungviksskolan och Bäckamadens förskola. Vid inventeringstillfället i november uppehåll sig en förskolegrupp i och strax utanför området och använde naturen som klassrum. I gränsen mellan åkermarken och skolområdet växer en bård av framförallt salixbuskar som dels är till nytta för vilda djur att söka skydd i men som också användes av skolbarnen att leka i. Vid gården Bäckamaden, mellan dammen och skogspartiet, är ett parti klippta gräsytor med odlingsytor och någon typ av inhägnad, kanske för höns. Här finns också en mindre fotbollsplan med målramar samt ett vedupplag. Området används delvis för rekreation av människor som promenerar på vägen och längst i nordväst går en ridstig utmed åkern. I nordöstra delen av området rinner ett dike i öst-västlig riktning. Det är ca 1,5 meter djupt ner till vattenytan och har relativt branta kanter där älggräs dominerar. De oslagna skyddszonerna mot angränsande åkrar är ca 1-2 meter norr om diket och 8-10 meter söder om diket. I öster där diket kommer fram ur en kulvert under vägen är det fritt från igenväxning och bottensubstratet består av sten, grus och sand. Trumman under vägen utgör inget vandringshinder. Cirka 10 meter efter trumman syns dock inte botten eftersom vegetationen tar över. Ett dike som ansluter norrifrån är igenväxt och utgörs i princip bara av en svacka i terrängen. Vid inventeringstillfället var vattennivåerna höga och då rann det lite också från detta dike. Även om det stora diket är rätat och påverkat av förhöjda halter av näringsämnen från åkrarna hyser det ändå en del naturvärden genom att det är en öppen vattenmiljö, något som det idag råder brist på i landskapet på grund av omfattande markavvattning under lång tid. Så gott som alla vattenmiljöer är därför värdefulla både för de djur som lever i vattnet och för landlevande djur. Eftersom diket kommer från en damm vid Gråbo kan det förväntas ha en jämnare vattenföring än många andra diken i jordbrukslandskapet vilket är positivt för naturvärdet. Efter att ha 12

13 passerat skolområdet löper sedan diket i inventeringsområdets nordvästra gräns. Trots dikets naturvärden är bedömningen att de inte är tillräckliga för att urskilja det som ett separat naturvärdesobjekt. Ytterligare två vattenmiljöer finns i området, en damm och ett vattendrag. Dessa har identifierats som separata och enskilda naturvärdesobjekt och beskrivs därför nedan i särskilt avsnitt. Den väg som går genom området är en grusväg och utmed den står två alléer (se figur 4). Den östra består av åtta relativt unga vårtbjörkar varav de flesta har övervallade skador i nedre delen av stammen. Skadorna vetter mot vägen vilket leder till misstanken att träden blivit påkörda på ett eller annat sätt. Den andra allén består av nio träd av lönn, lind och alm som står runt gården Bäckamaden, de flesta av dessa träd är särskilt skyddsvärda träd och allén har dessutom identifierats som ett naturvärdesobjekt. I inventeringsområdet ingår ett mindre skogsparti i sydost. Detta består av jämngamla granar som närmar sig avverkningsmogen ålder. Bland granarna står enstaka trängda ekar men det finns också några yngre ekar i skogsbrynet. I brynet står också en klunga äldre björkar, enstaka yngre rönnar samt att här finns en myrstack. Bland träden uppehöll sig en del småfåglar. De naturvärden som noterades i området bedömdes vara för ringa för att det skulle avgränsas som ett naturvärdesobjekt. Norr om fastigheten som ligger i västra kanten, men inte ingår i inventeringsområdet, står en träddunge som emellertid ingår. I detta område ligger diverse upplag och det finns också rester av en byggnad. Uppfattningen i fält var att detta var privat område som hörde till tomten, även om fastighetsgränsen säger tvärtom, och någon närmare inventering gjordes därför inte här. Figur 5. Inventeringsområdet. Den övre bilden visar björkallén (barrträd ingår inte i definitionen för biotopskyddade alléer). På nedre bilden ses skogspartiet med i huvudsak gran samt en liten samling björkar. 13

14 Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) Totalt identifierades fem olika naturvärdesobjekt med likartade naturförhållanden och naturvärden, dessa redovisas i figur 6. Tre objekt (NVO 1, NVO 2 och NVO 5) uppvisar naturvärden som motsvarar klass 3, påtagligt naturvärde och två objekt (NVO 3 och NVO 4) har naturvärden i klass 4, visst naturvärde. En genomgång av respektive naturvärdesobjekt görs nedan. Figur 6. De fem identifierade naturvärdesobjekten inom inventeringsområdet. NVO 1. Mindre vattendrag (0,4 ha) Allmän beskrivning I västra kanten av inventeringsområdet rinner en liten bäck norrut mellan åkrarna. Runt bäcken är vegetationen frodig med framförallt älggräs men där bäckområdet breder ut sig mer växer också veketåg, kaveldun m.m. Själva bäckfåran är bara ca cm bred men den är öppen och fri från igenväxning även om vegetationen hänger över. Större stenar har lett till att bäcken, på den lilla skalan, har ett meandrande lopp. Botten utgörs av grus och sand och vid inventeringstillfället porlade det friskt. 14

15 Till naturvärdesobjektet har förts också delar av bäckområdet som ligger utanför inventeringsområdet, detta för att binda ihop det till en helhet. Detta har vidare motiverats med att även om endast de delar som ligger innanför inventeringsområdets gränser hade tagits med hade objektet blivit större än 0,1 ha, vilket är minsta areal för att avgränsa ett naturvärdesobjekt vid inventering med detaljeringsgrad Medel. En låg stenmur går längs östra kanten som en förlängning av NVO 2, den är bitvis helt dold av vegetationen. Enstaka träd finns i området, bl.a. en gran, och där bäcken rinner under vägen står fem relativt stora askar. Alldeles intill askarna är en raserad jordkällare. Cirka 50 meter norr om vägen rinner bäcken genom ett betongrör som kanske haft en funktion tidigare men som idag känns mycket omotiverat och borde tas bort. Röret är markerat med en gul triangel i figur 6. Längre nedströms har trumman som lagts för brukningsvägen precis söder om stora vägen gått sönder. Även om vattnet fortfarande rinner igenom så utgör den en blockering för djur som rör sig längs vattnet och det blir förmodligen också en dämningseffekt vid höga flöden. Nedströms inventeringsområdet är bäcken kulverterad en längre sträcka, ca 300 meter. Figur 7. NVO 1. Till vänster ses bäckfåran och till höger askarna bredvid bäcken. 15

16 Bedömningsgrunder för områdets artvärden Växtligheten domineras av älggräs som är en storväxt art som ofta tar över helt på fuktiga marker vilket ger en artfattig vegetation. Asken är rödlistad som Starkt hotad (EN) och var den enda naturvårdsart som hittades vid besöket. Bäckens artvärde undersöktes inte närmare vid inventeringen med tanke på årstiden men dess struktur ger misstankar om att den skulle kunna hysa en intressant fauna även om fisk och andra djur som vandrar i vattendraget missgynnas av kulverten nedströms. Delområdet har bedömts hysa ett visst artvärde baserat på ovanstående. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Bristen på vattenmiljöer i landskapet gör att bara själva förekomsten av ett vattendrag höjer ett områdes biotopvärde markant. Denna bäck har dessutom en fri fåra som inte är igenvuxen av vegetation, vilket ofta är fallet i jordbrukslandskap, och den har ett slingrande lopp runt större stenar vilket ger strömmande partier. Vattenmiljöers biotopvärden uppmärksammas också genom det generella biotopskyddet, som omfattar detta vattendrag. Delområdet har bedömts hysa ett visst biotopvärde baserat på ovanstående. Sammanfattande naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektet har som helhet bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3). Då ingen undersökning har gjorts av vattenkvaliteten eller av artförekomster i vattendraget är naturvärdesbedömningen att betrakta som preliminär. NVO 2. Stenmur (230 meter) Allmän beskrivning Detta naturvärdesobjekt omfattar en stenmur som bildar en ren mellan åkermarksskiftena. Stenmuren är låg och utgörs av stenar som ligger i en stensträng längs hela området med avbrott endast för vägen. Möjligtvis har det funnits en uppmurad konstruktion tidigare, eller så har muren hela tiden endast utgjorts av stenar som bara lagts ihop utan murningsteknik. En enklare stensträng kan vara rester av hägnader där stenmuren kombinerades med t.ex. trägärdesgård ovanpå. Både stenmuren och gräsrenarna på bägge sidor är viktiga livsmiljöer för diverse djur- och växtarter som här kan få en fristad från den brukade åkermarken. Insekter, mollusker, fåglar, kärlväxter, reptiler, lavar och mossor trivs bland stenarna och vegetationen. Längs stenmuren står flera rönnbuketter samt någon hassel. Norr om huset är rönnknippena lite större och innehåller även en del död ved med insektsspår. Rönnen är positiv för den biologiska mångfalden 16

17 då den ger pollinerande insekter föda på våren när den blommar och fåglar på sommaren när bären mognar. Precis söder om vägen växer en ask och en alm invid stenmuren. Mellan stenmuren och huset står större träd, då de ansetts höra till tomten har de inte noterats särskilt. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Både ask och alm är rödlistade som Starkt hotad (EN) respektive Akut hotad (CR) och gör att delområdet bedöms hysa ett visst artvärde. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Stenmuren omfattas av det generella biotopskyddet vilket är ett skydd med syfte att bevara biotoper som har höga värden för hotade djur- och växtarter. Stenmuren är alltså tillsammans med de omgivande gräsrenarna samt de blommande och bärande träden värdefull för den biologiska mångfalden. Bedömningen utifrån detta är att delområdet har ett visst biotopvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammantaget blir bedömningen att delområdet hyser ett påtagligt naturvärde (klass 3). Figur 8. NVO 2. På övre bilden ses almen och asken och på den nedre en av de större rönnbuketterna. 17

18 NVO 3. Damm (0,2 ha) Allmän beskrivning Intill gården ligger en damm som till stora delar är igenväxt. Vid inventeringstillfället i november syntes en vattenspegel på några kvadratmeter. I slänterna runt dammen växer tätt med näringsgynnade och högväxta arter såsom älggräs, brännässlor, rallarros, hallon m.m. Några mindre träd, troligtvis aplar, står längs dammens södra kant. I dammen står några mindre björkar och en salixbuske. Dammen räknas eventuellt som ett biotopskyddsområde. Till naturvärdesobjektet har också förts det oskötta område som hänger samman med dammen västerut. Här finns buskage och en vårtbjörk som är hålträd. Björken mäter 39 cm i diameter vilket innebär att det felar endast en centimeter för att den ska klassas som särskilt skyddsvärd. På björken växer sprängticka och gott om lavar. Figur 9. NVO 3. Till vänster syns dammen. I svackan kan vattenytan anas. I bakgrunden ses en flanör på grusvägen. Till höger hålträdet med sprängticka. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Inga naturvårdsarter påträffades vid de tre olika inventeringstillfällena och bedömningen är därför att området hyser obefintliga artvärden. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Som nämnts tidigare är alla vattenmiljöer viktiga för den biologiska mångfalden eftersom de är relativt sällsynta i dagens hårt påverkade landskap. På samma sätt är oskötta miljöer viktiga när det mesta 18

19 runtomkring är slagna vallar eller klippta gräsmattor. I detta naturvärdesobjekt hänger en del av biotopvärdena samman med buskagen och den högväxta vegetationen som fått stå kvar. Dessa erbjuder skydd och födosöksområden för fåglar, mollusker, reptiler, insekter m.m. och är därför viktiga för djurlivet. Björken som hålträd bidrar också till områdets biotopvärden. Sammantaget ger detta bedömningen att delområdet har ett visst biotopvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning Bedömningen är att naturvärdesobjektet hyser ett visst naturvärde (klass 4). NVO 4. Stenmur (65 meter) Allmän beskrivning Sydväst ut från gården Bäckamaden löper en stenmur. Muren är låg och består i princip endast av en enklare konstruktion med stenar lagda på varandra i två lager. I stenmuren växer flera värdefulla träd. Ett av dessa, en oxel, är ett grovt hålträd och därmed utpekat som särskilt skyddsvärt träd. Utöver oxeln finns bl.a. en äldre björk, en gammal sälg och ett sälgknippe. Dessutom står här en yngre ek med en relativt fin krona. Tyvärr står eken i en ledningsgata vilket gjort att kronan tuktats något men den kan ändå på sikt utvecklas till ett vackert och värdefullt solitärträd. Flera av träden har en frodig lavpåväxt på stammarna. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Inga naturvårdsarter noterades i området och området har därmed bedömts hysa obefintliga artvärden. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Stenmuren omfattas av det generella biotopskyddet och dess biotopvärden tillsammans med trädens leder till bedömningen att delområdet har ett visst biotopvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning Den sammantagna bedömningen är att naturvärdesobjektet hyser ett visst naturvärde (klass 4). 19

20 Figur 10. NVO 4. Eken som står invid stenmuren. NVO 5. Allé (85 meter) Allmän beskrivning Runt gården står den allé som rymmer flertalet av inventeringsområdets särskilt skyddsvärda träd. Totalt rymmer allén nio träd varav fyra är lindar, fyra lönnar och en alm. Fem av träden är klassade som särskilt skyddsvärda, almen är dessutom 96 cm i diameter, alltså inte långt ifrån att nå status som särskilt skyddsvärt jätteträd. En av lönnarna är något yngre men i övrigt är alla träden gamla. Någon särskild inventering av lav- och mossfloran på träden gjordes inte men det kunde noteras att träden i allén har en rik lav- och mossflora och generellt är lövträd utmed grusvägar en biotop som kan hysa naturvårdsintressanta arter. Alléträdens solexponerade läge är positivt för lavfloran och gynnar också flera insektsarter. Bedömningsgrunder för områdets artvärden Som naturvårdsart räknas almen då den är rödlistad som Akut hotad (CR). Baserat på detta bedöms delområdet ha ett visst artvärde. Sannolikt skulle fler naturvårdsarter noteras, och artvärdet höjas, vid en ingående inventering av moss- och lavfloran. Bedömningsgrunder för områdets biotopvärden Denna allé har flera olika strukturer som bidrar till dess biotopvärde. Träden är till största del gamla, de flesta är hålträd, de är mer eller mindre grova med klykor och skrovlig bark m.m. Alla träden är 20

21 ädellöv och alm och lönn är dessutom rikbarksträd vilket ger goda förutsättningar för lavar och mossar. Lind räknas ibland som rikbarksträd och ibland som mellanbarksträd. Trädens placering utmed en grusväg och dessutom solbelysta bidrar ytterligare till biotopvärdena. Delområdet bedöms utifrån detta hysa ett påtagligt biotopvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning En sammanvägning av naturvärdesobjektets art- respektive biotopvärde ger bedömningen att det har ett påtagligt naturvärde (klass 3). Områdets betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Det aktuella inventeringsområdet hyser en del naturvärden framförallt kopplat till de vattenmiljöer och äldre träd som förekommer. Öppna vatten och gamla träd är två element som minskat i areal och antal i landskapet p.g.a. ett hårt utnyttjande av såväl jordbruks- som skogsmark. Under många decennier har våtmarker dikats ut för att öka markens produktionsförmåga och gamla träd har avverkats för att ge plats åt rationellare brukningsenheter och likartade bestånd. För att bibehålla den variation av miljöer i landskapet som i sin tur är grunden för en variation av arter och genotyper, d.v.s. för att bibehålla biologisk mångfald, är det av största vikt att dessa element får finnas kvar. Sett till inventeringsområdet är det till stora delar öppet och enformigt men olika element, som de redan nämnda men också stenmurarna, vägen med tillhörande renar m.m. bryter av denna enformighet och bidrar till den nödvändiga variationen. I ett större perspektiv är inventeringsområdet inte avgörande för bevarandet av biologisk mångfald, och någon större artrikedom noterades inte även om lavfloran kan förmodas vara mer diversifierad än i många andra områden. Varje område som hyser naturvärden, om än små, är dock viktigt för bevarandet av biologisk mångfald på landskapsnivå. Upprätthållandet av biologisk mångfald är centralt för många av de nyttor vi människor drar av naturen, så kallade ekosystemtjänster. Dessa delas ofta in i fyra grupper, försörjande, reglerande, kulturella samt stödjande ekosystemtjänster. Inom inventeringsområdet är den mest uppenbara ekosystemtjänsten produktionen av mat på åkermark. I år produceras vall här för djurfoder vilket indirekt innebär produktion av livsmedel. Detta är exempel på en försörjande ekosystemtjänst. Ett annat exempel på det är det lilla hörnet av produktionsskog med gran där ekosystemtjänsten innebär tillgång till träråvaror av olika slag. 21

22 En ekosystemtjänst som de promenerande människorna nyttjade är rekreation, vilket bidrar till en god hälsa. Dessutom är området en resurs för utbildning, också det en ekosystemtjänst som användes av föreskoleklassen. Båda dessa klassas som kulturella ekosystemtjänster. Ytterligare ett exempel på ekosystemtjänst som området tillhandahåller nu, men som kommer begränsas vid byggnation är flödesreglering. Genom att marken idag i princip inte alls är hårdgjord, med undantag för vägen som trots att det var en grusväg inte kan anses vidare genomsläpplig, kan nederbörd infiltrera direkt ner i marken. När marken hårdgörs måste vattnet däremot antingen ledas iväg, och då riskera att orsaka översvämning och annan påverkan nedströms, eller omhändertas i t.ex. särskilt iordningsställda dagvattendammar. Utöver dessa exempel på ekosystemtjänster bidrar området till fler, men de som lyfts fram ovan är de som bedömts vara av störst omfattning. Diskussion Naturvärdesobjekt Totalt har fem naturvärdesobjekt identifierats. Tre av objekten har bedömts hysa naturvärden motsvarande klass 3 (påtagligt naturvärde) och två motsvarande klass 4 (visst naturvärde). Objekt i naturvärdesklass 3 och 4 utgör generellt områden som i sig själva inte behöver vara av särskild betydelse (klass 3) respektive betydelse (klass 4) för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global skala (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Dock är det av betydelse att den totala arealen av dessa områden tillsammans med de ekologiska kvalitéer de besitter bibehålls eller förbättras i landskapet. I ett lokalt perspektiv bidrar naturvärdesobjekt i klass 3 och 4 i hög grad till den biologiska mångfalden eftersom det är i dessa områden som förutsättningar och livsmiljöer för olika arter finns, till skillnad från områden som inte klassas som naturvärdesobjekt alls. Biotopskyddsområden Alla av de fem naturvärdesobjekten sammanfaller med biotopskyddsområden (dock med viss osäkerhet vad gäller dammen) och därutöver finns ytterligare sju stycken, totalt alltså elva områden som berörs av det generella biotopskyddet. I första hand ska dessa områden undantas från exploatering och påverkan, alternativa placeringar av bebyggelse ska gås igenom grundligt. Om åtgärder ändå måste vidtas som på något sätt kan skada biotopskyddsområdena måste dispens sökas, detta görs hos Länsstyrelsen. Skadliga åtgärder är t.ex. att ta bort hela eller delar av områdena, schaktning, deponering av jordmassor, skräp m.m., avverkning av alléträd, kulvertering av öppna diken. Verksamheter som bedrivs på omgivande mark kan också påverka biotopernas naturvärden och kräva dispens. 22

23 Skyddsvärda träd Det är viktigt att vara medveten om att åtgärder som kan komma att påverka särskilt skyddsvärda träd innebär en risk för väsentlig förändring av naturmiljön. Åtgärder som kan komma att väsentligt förändra naturmiljön ska samrådas med Länsstyrelsen, i detta fall sker det inom detaljplaneprocessen. I samband med exploatering i anslutning till träd talar man ofta om hänsynsområden runt enskilda träd. Som tumregel bruka man ange att åtgärder som riskerar skada trädets rötter, stam eller krona skall undvikas inom ett cirkelområde vars radie är 15 gånger stammens diameter eller har en radie som sträcker sig 5 meter utanför kronan. Det mått som utgör störst hänsynsområde bör väljas. Skyddsvärda träd kan skyddas i en detaljplan med exempelvis krav på marklov och ett vitesbelopp kopplat till träden. Odlingslandskapet Den arealmässigt överlägset största delen av det aktuella inventeringsområdet utgörs av åkermark med vallgröda. Denna areal har inte identifierats som något naturvärdesobjekt men bidrar med en viktig ekosystemtjänst livsmedelsproduktion och har genom det ett bevarandevärde. Plan- och bygglagen anger i 2 kap 2 att miljöbalkens 3 kap 4 ska tillämpas. Denna paragraf i miljöbalken säger att "brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk." Som stöd för hur kommunen kan arbeta med denna fråga har Jordbruksverket tagit fram information om jordbruksmarkens värden, vilka möjligheter kommunen har att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden samt ett stödverktyg för detta. Dessa finns på Miljö & klimat Ett rikt odlingslandskap Se jordbruksmarkens värden. Enligt kommunens naturvårdsprogram gäller hänsynsnivå 3 för regionalt värdefulla odlingslandskap. Enligt hänsynsnivå 3 kan mindre exploateringar i vissa fall tillåtas om de tillgodoser allmänna intressen eller utvecklar områdets natur- och/eller friluftsvärden. Exploateringen ska i sådana fall ske på ett sätt så att natur- och friluftslivsvärdena så långt det går inte skadas. Om de ändå skadas ska de kompenseras. Riktlinjer för kompensation ska då tas fram i en särskild utredning. Landskapsbildsskydd För byggnation i den nordvästra delen av planområdet måste tillstånd sökas hos Länsstyrelsen i och med att området ingår i Lärjeåns landskapsbildsskydd. Att ansöka om tillstånd är kostnadsfritt. Mer information och länkar till ansökningsblankett finns på Länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida under Djur & natur Skyddad natur Landskapsbildsskydd. 23

24 En frågeställning var om området landskapsmässigt eventuellt hör mer till resten av inventeringsområdet än till Lärjeåns dalgång. Upplevelsen på plats är dock att det är korrekt att föra det till trakterna åt nordväst och att det därmed ska ingå i landskapsbildsskyddet. Detta baseras på att marken lutar, om än svagt, åt väst-nordväst samt att stenmuren avskärmar området österut. Bilderna i figur 11 illustrerar detta. Figur 11. Bilder från nordvästra delen av inventeringsområdet som ingår i landskapsbildsskyddet Lärjeåns dalgång. Den övre bilden är tagen mot nordväst där bäcken anas i svackan. Den undre bilden är tagen från samma plats mot norr och stenmuren. 24

25 Referenser Gustafsson, S. (2017). Uppgifter via epost om strandskydd inom inventeringsområde Bäckamaden. Hallingbäck, T., Ed. (2013). Naturvårdsarter. Uppsala, Artdatabanken SLU. Naturvårdsverket (2012). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd Swedish Standards Institute (SIS) (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utgåva 1. Stockholm. 25

26 Bilaga 1 Tabell. Särskilt skyddsvärda träd inom inventeringsområdet. Uppgifterna har hämtats från Trädportalen och verifierats visuellt vid inventeringstillfället i november Nr enligt Trädslag Omkrets Beräknad Hålträd SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF Kommentar från NVI 2017 Trädportalen diameter 99_E 99_N 12_00_E 12_00_N Gråbo 591 Sälg Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd Gråbo 593 Lind Ja Särskilt skyddsvärt jätteträd och grovt hålträd Gråbo 594 Lönn Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd Gråbo 595 Lönn Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd Gråbo 596 Lind Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd Gråbo 598 Hästkastanj Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd Gråbo 599 Oxel Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd - Lönn - >40 Ja Särskilt skyddsvärt grovt hålträd Mättes inte i omkrets då det står på tomt, men var tydligt >40 cm i diameter.