Predikan Strängnäs

Transkript

1 Predikan Strängnäs !1 Fil 1:12-18 Jag vill att ni ska veta, bröder, att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. Det har nu blivit klart för hela pretoriet och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt. En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. De andra predikar Kristus av rivalitet, med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre. Än sen? Kristus blir i alla fall predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det gläder jag mig över. Jag vill att ni ska veta, bröder, att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. Han hade utstått upplopp, orättvisor, onda anslag, fängelse, skeppsbrott och nu en lång arrest. 2 Kor 11:26 Här ser vi gudsmänniskans förmåga att se att allting är i grunden positivt så länge det ärar Gud och gör evangeliet känt. Paulus var djupt medveten om att hans väg skulle vara kantad av lidande. Apg 20:23 Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig. Hur orkar man något sådant. Och kastar sig in i det med glädje? 4 Nycklar För det första: Han kunde glädja sig i lidandet för att det låg en mycket djupare tillfredsställelse i att behaga, lyda, ära och tjäna Gud, än att bara ha det allmänt skönt, och för att han visste att lidandet inte var meningslöst. Han trodde på Guds suveränitet, att trots vad än som mötte honom skulle Gud genomföra sina goda och ärorika avsikter med honom. Han bars av Guds osvikliga löfte! 2 Tim 4:9 Gör allt du kan för att komma till mig snart. 10 Demas har övergett mig, han fick kärlek till den här världen och reste till Tessalonike. Crescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien.

2 !2 11 Lukas är den ende som är kvar hos mig 14 Kopparsmeden Alexander har gjort mig mycket ont. 16 När jag försvarade mig första gången var det ingen som kom till min hjälp, utan alla övergav mig. Hoppas det inte tillräknas dem. 17 Men Herren hjälpte mig och gav mig kraft, för att förkunnelsen genom mig skulle fullföljas och alla folk få höra den. Så blev jag räddad ur lejonets gap. 18 Herren ska också rädda mig från alla onda anslag och frälsa mig till sitt himmelska rike. Hans är äran i evigheters evighet. Amen. Sviken, övergiven, lämnad, sårad - Men HERREN hjälpte honom för att förkunnelsen skulle fullföljas! Det bara var så, det var en oföränderlig stadga i Guds eviga beslut. Inga omständigheter i världen kan omintetgöra Guds eviga rådslut, det står evigt fast. Allt som du har sagt, allt vad du har lovat För det andra: kunde han glädja sig i lidandet för att han visste att Herren lovat att inte pröva honom över förmåga. Herren ska rädda mig från alla onda anslag. 1 Kor 10:13 Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den. (2000) För det tredje: kunde han glädja sig i lidandet för att han inte hade sin djupaste förankring i denna världens goda, och dess materiella välsignelser, utan i Kristus Jesus själv, och därmed den kommande världens härlighet. Det är tydligt i de ord som följer på de verser vi läste: För mig är livet Kristus och döden är en vinning! Hur kommer man åt en sådan människa? Hör hur han resonerar: Det har nu blivit klart för hela pretoriet och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.

3 !3 Fjellstedt: Det som skett med aposteln, fångenskapen och allt lidande, gynnade evangeliets framgång i stället för att bli ett hinder. Det blev allmänt känt att aposteln satt fängslad för Kristi skull, inte pga något brott, och det födde en längtan hos andra att lära känna det som han förkunnade. Den styrka som Paulus bekände sig till Evangeliets sanning med, födde också hos de troende syskonen en förökad tro och större frimodighet att förkunna Kristus. Mod uppmuntrar! En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. De andra predikar Kristus av rivalitet, med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre. Paulus introducerar tanken på motiv och drivkraft bakom förkunnelsen. Han längtar efter att medarbetarna ska förkunna med goda avsikter och av kärlek. Inte för egen vinning, av högmod, av rivalitet och avundsjuka, av personligt bekräftelsebehov och upphöjelse eller för kändisskap och sensation. Det hade förekommit judaiserande förkunnare vilkas motiv för förkunnelse var någon sorts kompromiss med lag och religiösa traditioner. Sannolikt var rädda för att betala priset att bli utdömda för evangeliets skull och bedrev förkunnelse i religionspolitisk korrekthet? Deras motiv var att behaga människor mer än Gud. Paulus avslöjar det i Galaterbrevet. Gal 1:10 Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare. Gal 6:12 De som vill göra ett gott intryck genom det yttre försöker tvinga er till omskärelse bara för att inte bli förföljda för Kristi kors. Än sen? Kristus blir i alla fall predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det gläder jag mig över. Det är knappast möjligt att tänka sig en mer magnifik bredd av kärleksfull välvilja, en mer heroisk självförnekelse, en mer glödande överlåtelse till Kristus än den Paulus bevisar här. Hans förkunnelse

4 !4 i Rom verkar ha retat upp den judaiserande gruppen i församlingen där. I avundsjuka över den store apostelns inflytande, hängav sig nu denna falang sig åt ännu ivrigare mission för sin egen sak. Deras motiv var eländigt, trångt och missunnsamt, men föga anade de vilken ande som bodde i den man som de ville göra livet surt för. Det sista illvilliga och själviska människor kan begripa är den stora hjärtat hos en äldlare karaktär. Paulus triumferade fullständigt över det nesliga försöket att plåga honom i hans fångenskap. Istället för att bli irriterad på hur de skadat honom glömde han skadan i sin glädje över att energi lades på att förkunna Kristus. Vilket ädelt föredöme för alla kristna! 4. Dörrar 1. Att predika kristus är församlingens viktigaste uppgift! Visst fanns det sanningar som var dyrbara för Paulus hjärta som motståndarna förnekade, och en del av apostelns livsuppgift var att försvara dessa sanningar. Men han såg tydligen att dessa var underordnade det stora Kristna evangeliet. Därför såg han hellre att evangeliet förkunnades av människor som samtidigt förnekade dessa sanningar, än att de sekundära sanningarna skulle segra på bekostnad av den ivriga evangelisationen. Är vi inte alla i farozonen för att förlora det teologiska perspektivet? Har vi inte en tendens att upphöja våra egna favoritåsikter på bekostnad den sanning som är gemensam för all kristendom. Att göra Kristus känd - inte att förkunna den ena eller den andra läran om Kristus, utan presentera Kristus själv i hans strålande liv, död och uppståndelse - detta är att förkunna evangeliet, och allt annat är av mindre vikt. 2. Kristus kan predikas på en rad olika sätt. De trångsynta kristna presenterade evangeliet på ett sätt som var långt ifrån Paulus sätt. Emellertid hade han förstånd att urskilja att de trots det förkunnade den grundläggande sanningen. 1. Bara för att människor inte talar exakt vår dialekt, låt oss inte vägra erkänna att de förkunnar vår Kristus, den ende Kristus. 2. Kom istället ihåg att grunderna som de kristna som regel är överens är viktigare än det som de är oeniga om. 3. Lägg också märke till att, även om motivet och andan hos förkunnaren är viktig, så är evangeliets sanning av större vikt;

5 så att det även när det förkunnas med ett ovärdigt motiv så förkunnas det ändå och kan nå människors hjärtan och utföra sitt eget verk.!5 3. Partier bland kristna kan leda till ett ivrigare förkunnande av Kristus. Naturligtvis beklagar vi uppdelningarna. De är mycket skadliga för den kristna kärleken. De genererar sekteristisk bitterhet och trångsynthet. De leder till mycket slöseri med kraft på kontroverser och är en skandal i världens ögon. Å andra sidan stimulerar de onekligen en större iver att förkunna evangeliet. Grupperingarna kan provocera varandra till goda gärningar. Motiven är kanske inte alltid de bästa; men ändå blir resultatet att evangeliet förkunnas ännu mer inlevelsefullt och med större variation, så att det når människor i ännu fler miljöer på olika nivå. Denna konkurrens är inte alltid onyttig. Varje grupp är ärligt angelägna om att inte komma till korta, och eggas av de andras exempel. Tävlingsandan, som starkt uppmuntrar till effektivitet i studier och affärer, är inte helt utan inflytande i trons värld. Den är mycket bättre än livlös kristendom. 4. En sann Herrens tjänare värderar förkunnelsen av Kristus högre än hur långt hans egna åsikter och inflytande når. Det är oerhört svårt att verkligen glädja sig åt ansträngningar som görs för att försvaga vår egen personliga sak under tiden som Kristi stora sak främjas. Det beror naturligtvis på att vi tänker mer på oss själva än på Kristus. Större överlåtelse till Kristus kommer att resultera i större generös kärlek till rivaler och ovänner. När vi kan säga För mig är livet Kristus, då kommer vi att kunna uppleva samma stora känsla som Paulus när han höjer sig över provokationen från en avundsjuk motståndare i glädjen över att få se en mer engagerad förkunnelse av Kristus.