1920-talet. Referat från bandymatch den 17 december 1922

Transkript

1 År 1 Kafé Rosenhill 1 Åby Idrottsförening stiftad den 22 oktober 1922 har till uppgift att genom övandet av idrott höja intresset för den samme och utbilda goda idrottsmän samnt verka för en god kamratanda talet Bakgrund och orsak till föreningens bildande ÅRTALSFAKTA OCH HISTORIK 1922 Söndagen den 22 oktober bildades föreningen på Café Rosenhill. Föreningens första ordinarie möte ägde rum på Åby biograflokal, men på grund av medlemmarnas önskan efter en egen lokal, beslöt föreningen att hyra sådan och utsåg en lokal vid Åby urfabrik. Kontrakt om detta underskrevs 1 december Föreningens första tävlingsmatch var i bandy mot Graversfors 17 december Åby vann med 6-2. När 1900-talet var ungt, mycket ungt, så måste dagens ungdomar förstå, under vilka förhållanden dåtidens människor levde. Kvinnorna hade knappt fått laglig rätt att rösta, rättigheterna att bilda fackföreningar var starkt begränsad, att säga eller skriva vad man tyckte var inte alla förunnat. Bostäderna var i regel mycket dåliga med vedspis som enda värmekälla. Vatten fick oftast hämtas från en brunn på gården och inte sällan så låg även utedassen också på gården. Familjerna var oftast stora, det var inte tal om att köpa något nytt till alla barnen utan dom yngre fick ärva kläder och dylikt av dom äldre. De arbeten som fanns måste utföras mestadels för hand, några egentligen hjälpmedel fanns knappt att tillgå. Ungdomarna hade inga platser att träffas på, så frustrationen var hög. Trots denna misär så fanns det stort behov av att mäta sina krafter mot andra och ur denna desperation föddes så tanken att bilda en idrottsförening. Dom flesta idrottsföreningarna i Sverige är från denna tid och kom att bli en verklig folkrörelse. Dom äldre ägnade sig främst åt att bygga Folkets Hus eller starta andra ideella föreningar. Ute i Europa mullrade det å det värsta och krigshetsarna bröstade upp sig som stridstuppar mot varandra och SKRÄCKENS TID infann sig. Fyra av Åby idrottsförenings första styrelse KURIOSA 1 PROTOKOLL På grund av vissa klagomål beträffande tidningens sportläsning bland medlemmarna bestämdes på förslag av Alvar Karlsson att tidningen skulle ligga på Café Rosenhill och handhavas av konditorn därstädes, samt att han på anmodan av medlem skulle utlämna den. När kanonerna så småningom tystnade på Europas slagfält 1918, så uppstod en stod social förändring i det svenska samhället. Folk ville inte längre arbeta under statarliknande förhållanden med en storbonde eller brukspatron som i allt bestämde människors görande och låtande. Landsbygdens befolkning började i allt större antal söka sig in till tätorternas industrier, som nu efter krigsåren, började komma igång. Trots industriernas tidsreglerande arbete så var arbetsveckorna mycket långa och lönerna var så låga att det rådde en mycket stor fattigdom hos arbetarna. Och även om arbetslösheten var mycket hög, så uppstod ett nytt fenomen i samhället: FRITID. KURIOSA 2 En var välfrejdad person, som fyllt 15 år äger rätt att inträda i föreningen, dock skall hans inträde först godkännas på ett allmänt möte eller ett styrelsesammanträde. Referat från bandymatch den 17 december 1922 Söndagen den 17 december 1922 spelade vi vår första match mot Graversfors Idrottsföreningens första lag: H.Hartzell, P.Widlund, S.Andersson, V.Svensson, K.Norrman, E.Eriksson, Å.Svensson, S.Behnström, B.Hartzell, H.bruno samt G.pettersson. Spelet: klockan 11 skulle vi börja men som nästan alltid tog den akademiska kvarten med. Graversforspojkarna började med ett fint anfall, som resulterade med mål. Det såg mycket mörkt ut för oss. Graversfors låg mestadels över och vårt försvar hade jämt att göra. Men den som inte tappade humöret var Bertil. Han låg hela tiden i som en slav, tillrättavisade oss andra om vi någon gång hade den oturen att på ett eller annat sätt missde. Efter en stund hårdnackat spel lyckades Bertil kvittera och sedan han en gång kommit i farten petade han i mål på mål. Andra halvtid var nästan helt och hållet vår. Vi hade ryckt upp oss betydligt och gjorde det ena anfallet efter det andra. Försvaret arbetade som om det skulle vara smort, där särskilt Sigge utmärkte sig, dock kanske han spelade något för hårt. Om halvbackarna är det inget särskilt att säga. De gjorde sitt bästa och mer kan inte begäras, bäst av dem var Kalle Norrman. Forwardkedjan spelade betydligt bättre än i första halvtid. Gösta Pettersson och undertecknad lyckades till och med göra var sitt mål. Bäste man på planen var utan tvekan vår fina center Bertil. Matchen slutade med en överlägsen seger för de våra 6-2. Domare var Börje Eriksson, vilken dömde så gott han kunde. Hans Bruno Referent 1923 Första fotbollsmatcherna spelades detta år. A-laget spelade 12 matcher och fick 7 segrar. B-laget spelade 8 matcher och vann 4 segrar. Fotbollen har under året ej varit i så livlig verksamhet, mest på grund av dålig ledning och saknad av egen plan Föreningen inträdde i Svenska Riksidrottsförbundet och medlemmar deltog detta år i olika Distriktmästerskapstävlingar. I Budkavle-DM kom föreningen på en hedersam 6:e plats. Fotbollen deltog i Norrköpingsserien C, med klen resultat. Laget kom på sista plats. Kanske på grund av en just då utbruten difteriepidemi. Föreningens medlemmar uppgår nu till 62 stycken Detta år anordnades stafettlöpningar Åby runt. IFK Norrköping deltog med bravur och vann loppet. Första idrottsmässan arrangeras detta år. Detta år blev behovet av en egen idrottsplats så stort att ägaren av Hults bruk, Gunnar Ekelund, uppvaktades för att få inköpa eller hyra ett område på Åbymo. Svaret blev negativt april inkom D.Björkman med ett förslag att samtliga fotbollsspelare skulle under säsongen själva handhava sin fotbollsdress och av honom erhålla densamma mot kvitto. Förslaget bifölls. 8 oktober inkom ett förslag att upprätta en bidragslista för inköp av materialen till fotbollsspelare. Godkändes. En anmärkning gjordes av ordföranden att en lagspelare vid match i Norrköping hade rökt på fotbollsplan och riktade till samtliga fotbollsspelare den uppmaningen att för framtiden taga sig i akt. Fritiden gällde dock inte alla, utan var ett typiskt mansfenomen. Husmödrarna hade det slitigt och arbetsamt med att få mat på bordet. Dessutom så måste födan bevaras under en längre tid. Frysboxar fanns inte att tillgå, utan det gällde att salta in sill och fläsk. Skaffa hem enris och alved för att kunna röka en del av köttet. Mest handlar det om att stöka dag och natt med konserveringsapparaten för att inga födoämnen skulle förfaras. Detta var vad kvinnorna förväntades att göra, medan männen skulle lösa de stora världsproblemen. För att fylla dessa få lediga timmar med något vettigt så beslöt sig två ungdomar, med överskottsenergi, att kalla till stormöte på Café Rosenhill söndagen den 22e oktober Dom två får stå som symboler och grundare av Åby idrottsförening. Det var Evert Fernström och Per Widlund. På detta möte drogs riktlinjerna upp för föreningens framtida arbete. Den allra första styrelsen valdes och kom att bestå av Elof Larsson, Sander Larsson, Sven Edberg, Olof Olsson, samt Börje Eriksson. Ribban sattes högt från allra första början och föreningen startade med sektioner för allmän idrott, skid o orienteringslöping, bandy, gymnastik, brottning, atletik och så fotboll. Med all respekt för dom framgångsrika andra sektionerna, så kommer denna betraktelse att i första hand vara inriktad på fotbollen detta år var mycket snöfattigt och alla skidtävlingar fick ställas in. 17 maj inkom ett förslag att anordna en fotbollsserie mellan Åby-Hult-Graversfors och åt styrelsen uppdraga att sätta sig i förbindelse i respektive förening. Fotbollen deltog under vårsäsongen i Norrköpingsserien klass V och var inte så lyckad. Under höstsäsongen deltog laget i östgötaserien KL.IV med 5 matcher, 2 segar, 3 förluster. Bild: Åby IF:s A-lag OBS titta på nätets upphängning. Här ser vi Sigge Andersson, den Sigge som kom att bli, en mycket ansedd ledare i IFK Norrköping och respekterad i hela Fotbollssverige. Sigge upptogs som medlem i Åby IF tisdagen den 31 oktober 1922 tillsammans med Hans Bruno, Hugo Johansson. KURIOSA 3 Det står klart att då som nu, så är problemet i stort sätt detsamma års styrelse kämpar och sliter i huvudsak med två frågor: Ekonomi och platsfrågor. Man kan läsa i äldre handlingar att styrelsen har gjort allt vad som stått i dess makt att skaffa plats till en idrottsplan, men ej kunnat komma till något resultat. Dom hoppas att framtida styrelser skall fortsätta arbetet för den frågans lösande. Dom verkliga ärkerivalerna Tanken på egen idrottsplats fanns redan när föreningen bildades, men var skulle man hitta pengar nog till detta. På 20-talet kunde man inte gå till kommunen och få ekonomiskt stöd, utan det gällde att klara ekonomin på annat sätt. Intresset för idrott och en plats att utöva den på, var så stor att alla medlemmar, med familjer, slöt upp mangrant, oavsett om de utövade någon idrott eller inte. Ty alla ville verkligen realisera sina egna och föreningens drömmar att få mäta sina färdigheter med andra. För att stärka ekonomin så anordnade föreningen ett par fester i samband med tävlingar i allmän idrott och dessa blev oväntade lyckade. Det gav ett netto av 82,25. I augusti 1923 hyrdes Graversfors dansbana och även denna fest blev lyckad och lämnade ett netto på 251,84. Idrottsmässor kom på sikt att delvis lösa penningbeskymren, men framförallt var det medlemmarnas stora intresse och ideellt arbete till långt in på nätterna och en härlig kamratanda som gjorde det möjligt att så småningom få en användbar idrottsplats. Och detta trots långa arbetsdagar för att försörja sig själv och respektive familj. FANTASTISKT detta år blev framgångsrikt för allmän idrott och skidbudkavel. Fotbollen hade tydliga problem. Maj-mötet. Fotbollsfrågan upptogs till behandling. Med anledning till att inget lag ställde upp mot Kneippbaden i seriematcher, hade styrelsen beslutat att till allesammans på mötet framlägga förslag om fotbollens slopande från programmet. Efter en långvarig debatt beslöts att fortfarande fotboll ska finnas kvar. Valdes en lagledare som skulle ansvara för laget och i övrigt sköta angelägenheterna och valdes där till Arnold Karlsson Detta år fick vi distriktsmästare i spjut- en andra plats i löping meter och en fjärde plats i löpning meter. Fotbollslaget kommer nästa säsong spela i östergötland Klass IV. Enligt beslut 12 juni. Och äntligen så fick föreningen en kostnadsfri upplåtelse av mark där Åby idrottsplats nu är belägen. Graversfors fotbollslag 1925 OBS! Titta på målramen Under 20-talet blev inte fotbollen så uppskattad och framgångsrik som många önskade. Främst för att fotbollen kräver en stor och plan yta att vara verksam på och i frånvaro av denna yta, så uppstod minde önskade spänningar i föreningen. Men fotbollslaget hade i alla fall lagt en någorlunda stabil grund för framtida generationer att bygga vidare på. KURIOSA 4 På 1920-talet var det inte tänkbart med kvinnor inom idrotten. Kvinnorna fick kämpa sig in i föreningen genom kaffekokning och allmänt pysslande. Därför är det rätt ironiskt att några styrelsemedlemmar (herrar) fick stå med hatten i hand och titta på när markägaren, änkefru Helena Eklund, signerade överlåtelsehandlingarna på marken som kom att utgöra Åby idrottspark. KURIOSA 5 När övriga sektioner tränade höll dom till på Skarpskytteslätten i den så kallade Åbymoskogen. Fotbollsgrabbarna tränade och spelade på Sågarbacken. Då ytan inte var den mest lämpade för spel så spelades dom flesta matcherna på planer i Hult och i Loddby. Första året spelade A-laget 12 matcher, av vilka de va 7. B-laget spelade 8 matcher och vann 4. Hult Bruks Fotbollslag 1928 Även om 20-talet präglades av mycket glädje och framtidsdrömmar, så var verkligheten för dom flesta mycket svår. För dom kom 20-talet att framstå som KNAPPHETENS TID. För att orka med allt arbete så erfordrades att man kunde äta rikligt med varierande kost. Men på de flestas bord så serverades bara stapelvaror som salt sill och potatis, salt fläsk och potatis, strömming och potatis. Till helgen så byttes kanske potatisen ut mot några andra rotfrukter. Men det förekom även lite mer udda rätter: stekt ekorre med krossade enbär och några pepparkorn eller som protein i en så kallad köttsoppa med lite vetemjölsklimp. Även småbävrar lär ha varit en delikatess. Symtomatiskt nog så gällde det att äta upp allting som serverades inget fick förfaras eller kastas. MATRUTAN SLURING Salt fläsk koka och tärna. Korngryn 2dl, koka i 8 dl. Vatten. Potatis, 3-4 st, tärna och koka. Blanda i potatis och fläsk i korngrynen. Smaksätt med salt, kryddpeppar och en aning ättika. Tillagningstid: ca. 50min.! s i p S G od

2

3

4

5