Regeringens skrivelse 2009/10:74
|
|
- Lena Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringens skrivelse 2009/10:74 Vissa kulturmiljöfrågor Skr. 2009/10:74 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 december 2009 Maud Olofsson Lena Adelsohn Liljeroth (Kulturdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll De norrländska kyrkstäderna utgör en värdefull del av vårt kulturarv och det är därför angeläget att de skyddas och bevaras för framtiden. I skrivelsen görs dock bedömningen att det inte finns skäl att införa ett särskilt skydd för kyrkstäderna. För att skapa ytterligare förutsättningar för att värna kyrkstadstraditionen samt för en varaktig förvaltning av kyrkstäderna bör Riksantikvarieämbetet ges i uppdrag att genomföra en särskild satsning på information och kunskap om kyrkstäderna. I skrivelsen görs även bedömningen att den europeiska landskapskonventionen bör ratificeras. Vidare behandlas vissa andra frågor om skydd av kulturbebyggelse och lösöre. 1
2 Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning Skydd för och bevarande av de norrländska kyrkstäderna Bakgrund Särskilt skydd för kyrkstäderna Kyrkstadstradition och förvärvsprövning En satsning på information och kunskap om de norrländska kyrkstäderna Kommunal kulturminnesmärkning Lösöre som bidrar till en byggnads kulturhistoriska värde Övriga förslag från Kulturbebyggelseutredningen Byggnadsminnen Statliga byggnadsminnen Statligt skydd av bebyggelsemiljöer Den europeiska landskapskonventionen Bakgrund En svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen...13 Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81) och slutbetänkandet K- märkt Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (SOU 2004:94)...15 Bilaga 2 Remissinstanser som yttrat sig över delbetänkandet De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81)...19 Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över slutbetänkandet K- märkt Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (SOU 2004:94)...20 Bilaga 4 Remissinstanser som yttrat sig över Riksantikvarieämbetets rapport Förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen...21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december
3 1 Ärendet och dess beredning I propositionen Kulturarv kulturmiljöer och kulturföremål (prop. 1998/99:114) behandlades bl.a. frågan om övergripande mål för arbetet för kulturmiljön och skydd för kyrkstäder. Vidare gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att en särskild utredare borde tillkallas för att utreda och lämna förslag om ett förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt överväga möjligheten att låta byggnadsminnesförklaringar omfatta även lösöre. Under riksdagsbehandlingen av propositionen föreslog kulturutskottet ett tillkännagivande enligt vilket regeringen skulle förelägga riksdagen förslag till kompletterande regler om skydd för kyrkstäder i 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (bet. 1999/2000:KrU7). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1999/2000:196). I juni 2002 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor som rör skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. (dir. 2002:96). I uppdraget ingick även att utreda frågan om skydd för kyrkstäder. Utredningen antog namnet Kulturbebyggelseutredningen. Utredningen överlämnade i september 2003 delbetänkandet De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81) och i september 2004 slutbetänkandet K-märkt Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (SOU 2004:94). En sammanfattning av delbetänkandet och slutbetänkandet finns i bilaga 1. Betänkandena har remissbehandlats. Remissinstanserna är förtecknade i bilagorna 2 och 3. Remissammanställningar finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr Ku2007/66/KT respektive Ku2007/86/KT). Utöver de förslag som behandlas i avsnitten 2 4 i denna skrivelse lämnar Kulturbebyggelseutredningen ytterligare bedömningar och förslag. Vissa av dem kommenteras i avsnitt 5. Genom bedömningarna i skrivelsen är utredningens samtliga bedömningar och förslag behandlade. Frågan om en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen aktualiserades i propositionen Ett gemensamt uppdrag svenska miljömål (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). I regleringsbrevet för 2006 fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationellt genomförande av konventionen. Riksantikvarieämbetet lämnade sin rapport (Ku2008/97/KT) till regeringen i januari Riksantikvarieämbetet har därefter, på regeringens uppdrag, i december 2008 lämnat en rapport med förslag till författningsändringar för att genomföra konventionen. Denna rapport har remissbehandlats. Remissinstanserna är förtecknade i bilaga 4. 2 Skydd för och bevarande av de norrländska kyrkstäderna 2.1 Bakgrund En kyrkstad är en samling stugor och stallar uppförda invid kyrkan som användes som tillfälligt husrum framför allt vid kyrkobesök, men också 3
4 vid andra tillfällen då sockenborna hade ärenden till kyrkplatsen, som vid marknad, sockenstämma, ting eller skatteuppbörd. I dag finns det 16 bevarade kyrkstäder i Sverige. Av dessa är tre förklarade som byggnadsminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) och en skyddad med stöd av 1942 års lag om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. Övriga kyrkstäder har i samtliga fall utom ett någon form av skydd genom kommunala planbestämmelser. Flertalet kyrkstäder ingår i områden som är utpekade som riksintressen för kulturmiljön enligt miljöbalken. Dessutom är en av kyrkstäderna, Gammelstads kyrkstad i Luleå, upptagen på Unescos lista för världsarv. I propositionen Kulturarv kulturmiljöer och kulturföremål (prop. 1998/99:114) tog den dåvarande regeringen ställning till bl.a. de förslag om särskilt skydd för kyrkstäder som Kulturarvsutredningen hade lämnat i betänkandet Skyddet av kulturmiljön En översyn av kulturminneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn (SOU 1996:128). Regeringen anförde bl.a. att det framstod som tveksamt om ett generellt skydd i kulturminneslagen skulle införas för ett så begränsat bestånd av byggnader som kyrkstäderna. Vidare framhölls att samtliga kyrkstäder utom en omfattas av någon form av skydd. Regeringen gav uttryck för uppfattningen att de redan befintliga skyddsinstrumenten kommunal plan enligt plan- och bygglagen (1987:10) och byggnadsminnesförklaring enligt kulturminneslagen borde kunna ge kyrkstäderna det skydd som krävs. Regeringen ansåg därför att det saknades tillräckliga skäl för att införa ett generellt skydd för kyrkstäderna. Som ovan framgått tillkännagav riksdagen därefter att regeringen skulle förelägga riksdagen förslag till kompletterande regler om skydd för kyrkstäder i 4 kap. kulturminneslagen (se avsnitt 1). 2.2 Särskilt skydd för kyrkstäderna Regeringens bedömning: Det bör inte införas ett särskilt skydd för kyrkstäderna i kulturminneslagen. Utredningen förslag: Det bör införas ett särskilt skydd för kyrkstäder i kulturminneslagen. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län, är positiva till förslaget om att bestämmelser om ett särskilt skydd för kyrkstäderna bör inordnas i ett nytt kapitel i kulturminneslagen. Riksantikvarieämbetet anser dock att utredningen inte övervägt konsekvenserna av förslaget om en reglering av hur en kyrkstugeägare lämpligen bör använda byggnaden för att upprätthålla kyrkstadstraditionen, eftersom en reglering av lämpligt nyttjande av kyrkstugorna med hänvisning till kyrkstadstraditionen inte är i linje med hur kulturminneslagen är uppbyggd i dag. Skälen för regeringens bedömning: Kyrkstäderna utgör en värdefull del av vårt kulturarv och det är därför angeläget att de skyddas och bevaras för framtiden. Frågan är dock om ett särskilt skydd för byggnader och miljöer i kyrkstäderna i enlighet med utredningens förslag behöver införas. Vid den bedömningen bör det beaktas att det redan i dag finns 4
5 möjlighet till skydd genom bestämmelserna i plan- och bygglagen, kulturminneslagen och miljöbalken. Enligt Riksantikvarieämbetet finns det inte för närvarande något påtagligt hot mot ett långsiktigt bevarande av kyrkstäderna. Kyrkstäderna är tvärtom i de flesta fall väl kända samt accepterade och uppskattade som viktiga kulturmiljöer av såväl stugägare och markägare som allmänheten. Vidare är det inte ändamålsenligt att införa ett särskilt skydd som endast avser en viss kategori av bebyggelse. Regeringen finner mot denna bakgrund att utredningens förslag om särskilt skydd för kyrkstäder inte bör genomföras. I syfte att ytterligare öka medvetenheten om och engagemanget för kyrkstädernas kulturhistoriska värden avser dock regeringen att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en särskild satsning på information och kunskapsuppbyggnad om kyrkstäderna (se avsnitt 2.4). 2.3 Kyrkstadstradition och förvärvsprövning Regeringens bedömning: Någon särskild författningsreglering av användningen av kyrkstadsbebyggelsen i enlighet med kyrkstadstraditionen bör inte införas. Det bör inte heller införas bestämmelser om förvärvsprövning vid överlåtelse av kyrkstugor. Kungl. Maj:ts skrivelser den 6 maj 1817 och den 9 november 1849 om förvärv och nyttjande av kyrkstugor bör i konsekvens härmed upphävas. Utredningens förslag: Den föreslagna särskilda skyddsregleringen för kyrkstäder innefattar en möjlighet att besluta om föreskrifter om en användning av bebyggelsen som överensstämmer med kyrkstadstraditionen på orten. Vidare bör bestämmelserna om förvärvsprövning i de kungliga skrivelserna ersättas med nya regler om en sådan prövning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län, delar utredningens uppfattning att en skyddsreglering för kyrkstäderna bör innefatta en reglering av kyrkstadstraditionen. Riksantikvarieämbetet anser däremot att kyrkstadstraditionen inte bör regleras i lagstiftning, utan dessa miljöer bör i stället hållas levande med stöd och uppmuntran. Kammarrätten i Jönköping anser att det är principiellt tveksamt att införa en i praktiken osanktionerad förvärvslagstiftning. Kammarkollegiet ifrågasätter om det är ändamålsenligt att reglera i syfte att skydda en tradition. Skälen för regeringens bedömning: För kyrkstäderna i Norrbottens och Västerbottens län gäller fortfarande kungliga skrivelser av den 6 maj 1817 och den 9 november Skrivelserna stadgar bl.a. att inga nya kyrkstugor får uppföras utan länsstyrelsens tillstånd och att förbud mot handel ska råda förutom vid marknadstiderna. För Jämtlands län, där det finns en bevarad kyrkstad, har det inte utfärdats någon kunglig skrivelse. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län har med stöd av skrivelserna efterhand utfärdat föreskrifter för kyrkstäderna. I sådana s.k. kyrkstadsstadgor finns bestämmelser om vem som kan få tillstånd att förvärva en kyrkstuga. Vanligen innehåller kyrkstadsstadgorna därutöver bestämmelser dels om att byggnaderna ska vårdas och nyttjas i enlighet med kyrkstadstraditionen, dels om ordningen i kyrkstaden. 5
6 Kyrkstadstraditionen innebär i huvudsak att kyrkstugorna nyttjas för tillfälligt boende i samband med kyrkobesök och att ägarkretsen är begränsad till personer med särskild anknytning till kyrkstaden. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillämpar fortfarande föreskrifter antagna med stöd av de kungliga skrivelserna beträffande Gammelstads kyrkstad i Luleå för att göra en förvärvsprövning vid överlåtelse av kyrkstugor. För flera av de övriga kyrkstäderna i Norrbottens och Västerbottens län sker i stället förvärvsprövningen av ett kyrkoråd eller en kyrkstadsstyrelse i församlingen. Utredningen har föreslagit att de kungliga skrivelserna ska ersättas med regler som ska skydda och bevara kyrkstadstraditionen. Såväl Riksantikvarieämbetet som Kammarkollegiet har emellertid ifrågasatt det lämpliga i att skydda kyrkstadstraditionen genom lagstiftning. Regeringen delar denna bedömning och utredningens förslag bör därför inte genomföras. Utredningen har även föreslagit att det ska införas bestämmelser om förvärvsprövning vid överlåtelse av en kyrkstuga. En sådan reglering skulle dock innehålla en inskränkning av äganderätten. Vidare är möjligheterna att kontrollera efterlevnaden begränsade eftersom det inte finns någon registreringsskyldighet vid överlåtelse av lös egendom, som kyrkstugorna utgör. Det skulle därför vara lätt att kringgå bestämmelser om förvärvsprövning. Som Kammarrätten i Jönköping har framhållit är den lagregel som utredningen föreslagit så allmänt hållen att det kan förväntas uppkomma tillämpningssvårigheter vid domstolsprövning. Även Kammarkollegiet har anfört att utredningens förslag om förvärvsprövning kan innebära tillämpnings- och gränsdragningsproblem. Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör utredningens förslag om förvärvsprövning vid överlåtelse av en kyrkstuga inte genomföras. I stället för lagstiftning bör andra metoder användas för att skydda och förmedla kyrkstadstraditionen. Genom t.ex. utbildning, information, särskilda satsningar samt stöd till olika grupper och organisationer kan de immateriella kulturvärdena synliggöras och dokumenteras för kommande generationer och därmed ges förutsättningar att leva vidare. Sådana arbetssätt skulle också på ett naturligt sätt skapa uppmärksamhet och intresse för det immateriella kulturarvet. Som tidigare angetts avser regeringen att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en särskild satsning på bl.a. information och kunskapsuppbyggnad om kyrkstäderna (se avsnitt 2.4). Utöver detta kan nämnas att regeringen i januari 2009 gav bl.a. Institutet för språk och folkminnen, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Stiftelsen Nordiska museet i uppdrag att ta fram ett förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Uppdraget redovisades till regeringen den 30 november 2009 (dnr Ku2009/2175/KT). När det gäller Kungl. Majt:s skrivelser gjorde den dåvarande regeringen redan 1999 bedömningen att skrivelserna borde upphävas (prop. 1998/99:114 s. 71f.). I avvaktan på att Kulturbebyggelseutredningens förslag i fråga om kyrkstäder ska behandlas har de kungliga skrivelserna inte upphävts av regeringen. Regeringen gör i denna skrivelse bedömningen att utredningens förslag om särskilda bestämmelser om förvärvsprövning och om skydd för kyrk- 6
7 stadstraditionen inte bör genomföras. Regeringen ser inte heller i övrigt skäl att ha särskilda regleringar om förvärvsprövning och kyrkstadstradition. Mot denna bakgrund anser regeringen att de kungliga skrivelserna bör upphävas. 2.4 En satsning på information och kunskap om de norrländska kyrkstäderna Regeringens bedömning: Riksantikvarieämbetet bör ges i uppdrag att genomföra en särskild satsning på information och kunskapsuppbyggnad om kyrkstäderna. Skälen för regeringens bedömning: Kyrkstäderna utgör en värdefull del av vårt kulturarv. En levande kyrkstadstradition är en grundläggande förutsättning för att dessa värden ska kunna bevaras. Det är därför angeläget att inte bara byggnaderna utan även traditionen kan bevaras och föras vidare till kommande generationer. Som framgår av avsnitten 2.2 och 2.3 gör regeringen bedömningen att det inte bör införas något särskilt skydd för byggnaderna eller traditionerna. Det bedrivs redan i dag ett omfattande ideellt arbete för att värna kyrkstäderna. Detta arbete är en starkt bidragande orsak till att kyrkstädernas kulturhistoriska värden materiella likaväl som immateriella har bevarats i så stor omfattning som är fallet. Särskilda insatser på information och kunskapsuppbyggnad skulle kunna bidra till att ytterligare öka intresset och engagemanget för kyrkstäderna hos en bredare allmänhet och i kommande generationer. Regeringen avser därför att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en särskild satsning för att skapa förutsättningar för en varaktig förvaltning av kyrkstäderna och deras kulturhistoriska värden samt för att värna kyrkstadstraditionen. Bland annat bör nya kunskapsunderlag om kyrkstäderna och kyrkstadstraditionen tas fram samt information spridas till förvaltare och brukare av kyrkstadsbebyggelsen. Satsningen bör pågå under en tvåårsperiod för att få ett tillräckligt genomslag och skapa en ändamålsenlig bas för det långsiktiga arbetet. Regeringen betonar i propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) vikten av att verka för ett ökat intresse för historia och kulturarv i samhället. I detta ligger att säkra människors tillgång till kulturarv och kulturmiljö och, i vid bemärkelse, göra dem meningsfulla och användbara. I propositionen anför regeringen bl.a. att avsikten är att inrätta en ny anslagspost för att långsiktigt skapa förutsättningar för arbete med kulturmiljöområdets kunskapsunderlag i län och kommuner inom ramen för anslaget 7.2 Bidrag till kulturmiljövård. Regeringen avser att inom ramen för denna anslagspost fördela medel till satsningen på kyrkstäder. 7
8 3 Kommunal kulturminnesmärkning Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon kommunal kulturminnesmärkning. Utredningens förslag: Kommuner ska kunna kulturminnesmärka värdefulla byggnader som faller inom tillämpningsområdet för förvanskningsförbudet i 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10). En kulturminnesmärkning skulle bl.a. innebära att byggnaden omfattas av en förhöjd bygglovplikt. Möjligheterna att i detaljplan och områdesbestämmelser bestämma om rivningsförbud och skyddsbestämmelser tas bort. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Boverket, Fideikommissnämnden samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, avstyrker förslaget. Riksantikvarieämbetet menar att förslaget behöver vidareutvecklas för att kunna genomföras. Ett antal kommuner och länsstyrelser bifaller förslaget, men pekar samtidigt på att ett genomförande förutsätter ökade resurser till kommunerna, bl.a. för att öka kompetensen på området. Skälen för regeringens bedömning: Det medborgerliga intresset och engagemanget för bevarandet av vårt kulturarv, däribland kulturhistoriskt värdefulla byggnader, är stort. Det är väsentligt att det finns ett tydligt och ändamålsenligt regelverk som skapar goda förutsättningar för att skydda dessa byggnader för framtiden. Utredningen har föreslagit att kommuner i vissa fall ska kunna kulturminnesmärka värdefulla byggnader (s.k. k-märkning). Frågan är om det behövs ytterligare lagreglering utöver de regler som redan finns. Vid den bedömningen bör det beaktas att det finns bestämmelser om skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bl.a. i 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen). Enligt dessa bestämmelser kan länsstyrelsen förklara en byggnad som byggnadsminne om den är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller om den ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. En byggnadsminnesförklaring avser själva byggnaden samt park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. En byggnad med sådant värde som tillhör staten kan av regeringen förklaras som statligt byggnadsminne enligt förordningen (1988:1129) om statliga byggnadsminnen m.m. Även plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bland annat föreskrivs att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. I plan- och bygglagen finns vidare möjlighet för en kommun att i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela särskilda bestämmelser med exempelvis preciserade krav eller förhöjd bygglovsplikt. Det finns alltså redan i dag bestämmelser som gör det möjligt att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader och som innebär en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan kommunerna och länsstyrelserna. Det saknas skäl att anta att det av utredningen föreslagna systemet med s.k. k-märkning skulle skapa förbättrade möjligheter att skydda kulturhisto- 8
9 riskt värdefull bebyggelse eller att regelverket därigenom skulle bli mer överskådligt och enklare att tillämpa. Regeringen anser mot denna bakgrund att utredningens förslag inte bör genomföras. 4 Lösöre som bidrar till en byggnads kulturhistoriska värde Regeringens bedömning: Det bör inte införas ett särskilt skydd för lösöre som bidrar till en byggnads kulturhistoriska värde. Utredningen förslag: Skyddsbestämmer för byggnadsminnen ska kunna innefatta ett skydd för sådant lösöre som bidrar till byggnadens kulturhistoriska värde. En förutsättning för att skyddsbestämmelser ska kunna få meddelas för lösöre är att ägaren har lämnat sitt samtycke. Lösöre som omfattas av skyddsbestämmelser får enligt förslaget inte överlåtas till annan än den som samtidigt förvärvar övriga delar av byggnadsminnet. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att lösöre ska kunna skyddas. Fideikommissnämnden ifrågasätter dock om ett genomförande av förslaget skulle ge ett verksamt skydd och menar också att skyddet kommer att bli betydelselöst vid de flesta generationsskiften. Skälen för regeringens bedömning: Länsstyrelsen kan enligt bestämmelserna i 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) under vissa förutsättningar förklara en kulturhistoriskt värdefull fastighet som byggnadsminne (jfr avsnitt 3). I samband med en byggnadsminnesförklaring ska länsstyrelsen genom skyddsbestämmelser ange bl.a. hur byggnaden ska vårdas och underhållas. Skyddsbestämmelserna får inte omfatta annat än byggnaden samt ett område kring den. Det finns alltså i dag inte någon möjlighet att låta lösöre omfattas av skyddsbestämmelser för ett byggnadsminne. Frågan är om det finns skäl att som utredningen föreslagit införa en lagreglering som omfattar skydd för lösöre som bidrar till det kulturhistoriska värdet hos bebyggelse och bebyggelsemiljöer. Ett skydd för lösöre med den utformning som utredningen har föreslagit innebär enligt regeringens uppfattning en inskränkning i äganderätten, vilket bl.a. får till följd att lösöret kan förlora sitt legala omsättningsvärde. Skyddet kan också medföra att kommande arvskiften försvåras då avsikten med utredningens förslag är att byggnaden och det lösöre som tillhör denna inte ska separeras. Förslaget bygger på att ägaren samtycker till att lösöret omfattas av skyddsbestämmelserna. Det kan enligt regeringens mening ifrågasättas om inte ett frivilligt beslut att bevara lösöret utgör ett lika beständigt skydd som en reglering i lag. Det framstår också som alltför ingripande att den som har äganderätten till ett föremål och som frivilligt underkastar sig inskränkningar i denna ska riskera att drabbas av straffansvar om inskränkningarna därefter inte efterlevs. Utredningen har inte kartlagt eller visat att det förhållandet att 9
10 det i dag inte finns någon möjlighet att skydda lösöre har inneburit att viktiga kulturhistoriska värden har gått till spillo. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att utredningens förslag om skydd för lösöre inte bör genomföras. 5 Övriga förslag från Kulturbebyggelseutredningen 5.1 Byggnadsminnen Regeringens bedömning: Rätten för var och en att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring bör finnas kvar. Kvalifikationsgränsen för byggnadsminnesförklaring bör inte ändras. Utredningens förslag: Rätten för var och en att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring tas bort. Endast byggnadens ägare, länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och de regionala museerna ska ha den rätten. Vidare har utredningen har föreslagit att de i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) angivna kriterierna för vilken kvalifikationsgräns som ska gälla för byggnadsminnesförklaring ändras från synnerligen märklig till av nationell betydelse. Remissinstanserna: Flera länsstyrelser samt Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges jordägareförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Statens fastighetsverk tillstyrker förslaget att ta bort rätten för var och en att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Riksantikvarieämbetet, några länsstyrelser och länsmuseer, Sveriges hembygdsförbund och Svenska byggnadsvårdsföreningen avstyrker förslaget. Ett antal länsstyrelser, Föreningen Sveriges länsantikvarier samt Värmlands museum, Länsmuseet Gävleborg och Kalmar läns museum tillstyrker förslaget om förändrad kvalifikationsgräns för byggnadsminnesförklaring. Riksantikvarieämbetet, Fideikommissnämnden och Statens fastighetsverket avstyrker förslaget. Skälen för regeringens bedömning Enligt 1 kap. 1 kulturminneslagen delas ansvaret för skydd och vård av kulturmiljön av alla. Skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljöer är beroende av allmänhetens, brukarens och ägarens intresse och engagemang. Det är därför viktigt att det finns goda möjligheter för allmänheten att engagera sig i frågor som rör kulturarvet och kulturmiljön. Utgångspunkten är att möjliggöra en förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer som understöder ett engagemang och en delaktighet från ägare och allmänhet. Vidare är det av betydelse att det finns en bred samverkan kring det strategiska arbetet med byggnadsminnesskyddet, där Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, de regionala museerna, kommunerna och allmänheten samverkar utifrån sina respektive roller och ansvar. Med en sådan samverkan uppnås såväl en ökad förståelse som ett ökat intresse för kulturmiljöarbetet. 10
11 Rätten för var och en att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring Enligt 3 kap. 4 kulturminneslagen kan frågan om byggnadsminnesförklaring väckas av var och en. Som Riksantikvarieämbetet anfört i sitt remissyttrande har rätten att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring ett stort symbolvärde. Att ta bort denna rätt skulle kunna motverka intresset för kulturmiljöfrågor hos allmänheten. Enligt regeringens bedömning bör förslaget därför inte genomföras. Kvalifikationsgräns för byggnadsminnesförklaring En förutsättning för en byggnadsminnesförklaring är att byggnaden är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. I förarbetena till kulturminneslagen förs en diskussion om hur det i lagtexten kan markeras att lagen syftar till att skydda den kulturhistoriskt sett mest kvalificerade och svårmistliga bebyggelsen (prop. 1987/88:104). Uttrycket synnerligen märklig har ibland kritiserats för att vara svårbegripligt. Riksantikvarieämbetet har emellertid tolkat och förtydligat begreppet i allmänna råd och riktlinjer. Begreppet synnerligen märklig har därför med tiden blivit väl inarbetat och för många som dagligen arbetar med dessa frågor fått en självklarhet i tillämpningen. Enligt regeringens uppfattning anger inte den föreslagna formuleringen kulturhistoriskt värde av nationell betydelse på ett bättre sätt än begreppet synnerligen märklig när statliga skyddsåtgärder ska kunna vidtas. Med hänsyn härtill och då utredningens förslag inte innebär någon förändring i sak, anser regeringen att det saknas tillräckliga skäl att ändra kriterierna för kvalifikationsgränsen för byggnadsminnesförklaring på det sätt som utredningen föreslagit. 5.2 Statliga byggnadsminnen Regeringens bedömning: Det bör inte göras några ändringar i förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Riksantikvarieämbetet bör ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för förenklad beredning av ärenden om statliga byggnadsminnen. Utredningens förslag: Regleringen av byggnadsminnen som innehas av staten bör inordnas i 3 kap. kulturminneslagen. Vissa uppgifter i ärenden om statliga byggnadsminnen förs över från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen. Statens fastighetsverk ges ansvar att inom vissa av länsstyrelsen givna ramar utöva en s.k. egenkontroll över hur åtgärder på ett statligt byggnadsminne förhåller sig till skyddsbestämmelserna och ändamålet med byggnadsminnesförklaringen. Remissinstanserna: Många remissinstanser avstyrker eller är tveksamma till förslagen. Skälen för regeringens bedömning: I maj 2009 tillsatte regeringen (Finansdepartementet) en särskild utredare (dir. 2009:45) för att utvärdera statens fastighetsförvaltning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december Syftet med översynen är bl.a. att utredningen ska lämna förslag till en mer effektiv struktur på fastighetsförvaltningen inom 11
12 staten. I uppdraget ingår att lämna förslag till vilka fastigheter som ur ett kulturhistoriskt perspektiv bör förvaltas av staten, inklusive bedöma hur detta påverkar Statens fastighetsverks nuvarande uppdrag att förvalta s.k. bidragsfastigheter. Med hänsyn härtill anser regeringen att de förslag som lämnats av Kulturbebyggelseutredningen i denna fråga inte bör genomföras. Regeringen anser dock att det finns goda skäl att se över hur ärendehanteringen av de statliga byggnadsminnena kan förenklas och hur ansvars- och rollfördelningen mellan de berörda myndigheterna kan förtydligas. Regeringen avser därför att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samverkan med Statens fastighetsverk utarbeta riktlinjer för en förenklad beredning av ärenden om statliga byggnadsminnen. 5.3 Statligt skydd av bebyggelsemiljöer Regeringens bedömning: Det bör inte införas ett nytt statligt skydd för bebyggelsemiljöer. Riksantikvarieämbetet bör ges i uppdrag att ta fram förtydligande riktlinjer för tillämpningen av bestämmelserna om byggnadsminnen. Utredningens förslag: Värdefulla bebyggelsemiljöer ska kunna förklaras som kulturreservat enligt 7 kap. 9 miljöbalken. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Fideikommissnämnden, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Värmlands museum, Länsmuseet Gävleborg samt flertalet länsstyrelser, tillstyrker förslaget. Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Boverket anser dock att ett skydd för bebyggelsemiljöer i stället bör inordnas i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Miljöbalkskommittén anför att förslaget inte ligger i linje med utformningen av de aktuella bestämmelserna i miljöbalken. Skälen för regeringens bedömning: Genom det befintliga regelverket i 3 kap. kulturminneslagen ges möjlighet att skydda bebyggelseområden genom att förklara sammanhängande bebyggelse med tillhörande anläggningar och omgivande område för byggnadsminne. Denna möjlighet att skydda bebyggelseområden framgår tydligt av förarbetena till gällande lagstiftning (prop. 1987/88:104). Den aktuella bestämmelsens ordalydelse är emellertid inte helt entydig, vilket medfört att vissa länsstyrelser kommit att tillämpa reglerna på ett sätt som inte var avsett. Enligt miljöbalken kan ett mark- eller vattenområde (t.ex. sammanhängande ängs- och hagmarkslandskap eller skärgårdsjordbruk) förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Ett kulturreservat kan även omfatta bebyggelsemiljöer. Det finns alltså redan i dag bestämmelser som möjliggör skydd för bebyggelsemiljöer. Det finns inte skäl att anta att ett genomförande av utredningens förslag skulle innebära några påtagliga förbättringar av möjligheterna till skydd. Vidare kan det redan med nu gällande lagstiftning vara svårt att dra en skarp linje mellan tillämpningsområdena för å ena sidan byggnadsminnen och å andra sidan kulturreservat såvitt avser möjligheten till områdesskydd för bebyggda miljöer. Utredningens 12
13 förslag skulle i dessa delar, enligt regeringens bedömning, innebära att de båda skyddssystemen i än större utsträckning skulle komma att överlappa varandra. Utredningens förslag att värdefulla bebyggelsemiljöer ska kunna förklaras som kulturreservat bör därför inte genomföras. Det saknas också skäl att införa ett nytt särskilt skydd för bebyggelsemiljöer i kulturminneslagen eftersom redan nu gällande lagstiftning innebär en sådan möjlighet. Mot bakgrund av att länsstyrelserna tillämpar bestämmelserna på olika sätt avser regeringen att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram förtydligande riktlinjer för tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. kulturminneslagen. 6 Den europeiska landskapskonventionen 6.1 Bakgrund Den europeiska landskapskonventionen är en regional konvention för Europa om att slå vakt om och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet. Konventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Ett annat syfte med konventionen är att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, så väl agrara som urbana. Konventionen har arbetats fram inom Europarådet och omfattar de länder som är medlemmar av Europarådet. Konventionen undertecknades 2000 och trädde i kraft En majoritet av medlemsstaterna inom EU har ratificerat konventionen. Frågan om en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen togs upp i propositionen Ett gemensamt uppdrag svenska miljömål (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). Därefter har Riksantikvarieämbetet på regeringens uppdrag lämnat två rapporter med förslag till nationellt genomförande av landskapskonventionen, bl.a. har förslag lämnats till författningsändringar (dnr Ku2008/97/KT). 6.2 En svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Regeringens bedömning: Den europeiska landskapskonventionen bör ratificeras utan författningsändringar. Riksantikvarieämbetet bör ges i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter initiera arbetet avseende den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige. Riksantikvarieämbetets förslag: Sverige ska ratificera den europeiska landskapskonventionen. Till följd av ratificeringen ska ändringar göras i miljöbalken, plan- och bygglagen (1987:10) och i ett antal myndighetsinstruktioner. 13
14 Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna, bl.a. Fortifikationsverket, de flesta länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Boverket samt ett flertal kommuner har avstyrkt förslagen till författningsändringar. Ett övervägande antal remissinstanser har dock uttryckt en positiv inställning till landskapskonventionen. Skälen för regeringens bedömning: Remissbehandlingen av Riksantikvarieämbetets rapport med förslag till författningsändringar visar att det finns en övervägande positiv inställning till landskapskonventionen och dess innebörd. En majoritet av remissinstanserna har dock avvisat Riksantikvarieämbetets förslag om författningsändringar för att genomföra en ratificering. Riksantikvarieämbetet har emellertid i sin rapport anfört att en ratificering av konventionen också kan genomföras utan författningsändringar. Regeringen bedömer att en ratificering av landskapskonventionen bör ske. Det är inte nödvändigt med författningsändringar för ratificeringen. Det finns goda förutsättningar för svenska myndigheter, kommuner, institutioner och organisationer att med utgångspunkt i gällande författningar arbeta med övergripande landskapsfrågor med konventionen som grund. Ratificeringen är inte avsedd att innebära inskränkningar i äganderätten. En ratificering bör kombineras med ett utvecklingsarbete avseende landskapskonventionens tillämpning i Sverige. Regeringen avser därför att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samverkan med andra berörda myndigheter analysera begreppet landskap i enlighet med hur det definieras i den europeiska landskapskonventionen och föreslå hur begreppet landskap enligt konventionen utifrån svenska förhållanden ska tillämpas i olika samhällsprocesser så att konventionen efterlevs. I uppdraget bör även ingå att lämna förslag till vilken myndighet som ska få ansvaret att bevaka den svenska efterlevnaden av landskapskonventionen samt att verka i internationella sammanhang som berör frågor om konventionen. Beroende på hur detta arbete faller ut kan det bli aktuellt att göra ändringar i berörda myndigheters instruktioner. 14
15 Sammanfattning av delbetänkandet De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81) och slutbetänkandet K-märkt Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (SOU 2004:94) Bilaga 1 Inledning I delbetänkandet föreslår Kulturbebyggelseutredningen att en skyddsreglering för kyrkstäder skall inordnas i ett nytt kapitel i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. I slutbetänkandet lämnar utredningen förslag på förändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen (1987:10), kulturminneslagen, jordförvärvslagen (1979:230) och lagen (2000:224) om fastighetsregister. Kyrkstäder En fråga om skyddet av kyrkstäderna får anses innefatta såväl det fysiska skyddet av bebyggelsen som ett bevarande av kyrkstadstraditionen. Kyrkstadstraditionen innebär att kyrkstugorna i huvudsak nyttjas för tillfälligt boende i samband med kyrkobesök och att ägarkretsen är begränsad till personer med särskild anknytning till kyrkstaden. Kyrkstäderna utgör kulturmiljöer av nationellt och internationellt värde. En bidragande orsak till deras särart är den levande kyrkstadstraditionen. Det kan därför vara befogat med en särskilt utformad skyddsreglering för kyrkstäderna. De kyrkstäder som omfattas av skyddsregleringen bör pekas ut av regeringen i en särskild förordning. Avvägningen om vilka skyddsföreskrifter som skall gälla för en viss kyrkstad skall däremot göras av länsstyrelsen. De gamla reglerna (1817 och 1849 års kungliga skrivelser) om att tillstånd krävs för köp och bygge av kyrkstuga föreslås upphävas och ersättas med motsvarande bestämmelser i kulturminneslagen. Detta innebär att länsstyrelsen skall pröva frågor om tillstånd till förvärv av kyrkstugor samt att länsstyrelsen får meddela föreskrifter om användningen och nyttjandet av byggnaderna och om vad allmänheten skall iaktta inom kyrkstaden. Ett kommunalt skydd för kulturminnen Vad gäller kulturminnesskyddet föreslås att kommunerna skall kunna kulturminnesmärka värdefulla byggnader som faller inom förvanskningsförbudets tillämpningsområde (3 kap. 12 plan- och bygglagen). Rättsverkningarna av en kulturminnesmärkning föreslås vara att byggnaden omfattas av en förhöjd bygglovsplikt och en generell plikt om rivningslov. Kulturminnesmärkning skall kunna ske genom beslut i ett enskilt ärende eller i samband med ett planförfarande. Denna möjlighet till kulturminnesmärkning föreslås för byggnader och andra anläggningar som är särskilt värdefulla eller som ingår i ett särskilt värdefullt 15
16 bebyggelseområde ersätta skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. En kommunal skyddsåtgärd skall därmed inte längre förutsätta att en planläggning kommer till stånd. Vidare behöver ersättningsfrågan inte vara avgjord innan skyddsbeslutet fattas. Kommunen kommer inte heller att i detalj behöva precisera i skyddsbestämmelser vilka åtgärder som inte får vidtas på byggnaden. Det skall i stället vara tillräckligt att kommunen anger de värden hos byggnaden som motiverar skyddsbeslutet. Genom att skyddet för byggnaden skall utövas i bygglovshanteringen ges möjligheter till en flexibilitet i bedömningarna som gör att såväl befogade önskemål från ägaren som nya kunskaper kan beaktas i tillämpningen. De byggnader som kan kulturminnesmärkas är alltså desamma som redan omfattas av förvanskningsförbudet. Det mest väsentliga momentet i en kulturminnesmärkning enligt den föreslagna modellen är därmed att detta faktum tydliggörs för ägare, brukare och allmänheten, men även för tjänstemän inom kommunen. Avsikten är att detta tydliggörande skall skapa förutsättningar för att kommunen tillsammans med ägare och brukare skall kunna verka för att byggnaden får en god förvaltning. Bilaga 1 Det statliga kulturminnesskyddet Det finns inte skäl att genomföra några mer genomgripande förändringar av regelverket för de byggnadsminnen som idag omfattas av 3 kap. kulturminneslagen. Tillräckliga förbättringar kan komma till stånd genom vissa smärre justeringar. En sådan justering är att rätten för var och en att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring tas bort. Motivet till detta är att det i första hand är det kommunala skyddet som skall vara ingången i skyddssystemet. Ett annat motiv är att det förekommer att ansökan om byggnadsminnesförklaring sker i annat huvudsakligt syfte än att bevara de ur kulturhistorisk synpunkt mest värdefulla byggnaderna. Ett annat förslag är att kvalifikationsgränsen för byggnadsminnesförklaring ändras från att byggnaden är synnerligen märklig till att den är av nationell betydelse. Någon förändring i sak är inte avsedd. Slutligen föreslås att en bestämmelse om självrisk, motsvarande vad som gäller enligt miljöbalken, skall gälla vid beräkningen av intrångsersättning enligt 3 kap. kulturminneslagen. För de statliga byggnadsminnena föreslås däremot en större förändring. Det finns inte något betydande fortsatt behov av att ha en särreglering för de byggnader som innehas av staten. Dessa kan lika väl som övriga byggnadsminnen hanteras inom ramen för 3 kap. kulturminneslagen. Det skulle innebära att man kommer ifrån vissa problem vid överlåtelser till och från staten samt åstadkommer en ökas tydlighet i skyddssystemet. Vidare ger det förutsättningar för länsstyrelserna att ta ett helhetsgrepp om kulturminnesskyddet i länet. Ett avskaffande av särregleringen för de statliga byggnadsminnena innebär att länsstyrelserna får överta hanteringen av dem från Riksantikvarieämbetet. Vad gäller beslutsfattandet ifråga om byggnadsminnesförklaring och jämkning av skyddsbestämmelser och hävning av 16
17 byggnadsminnesförklaring, är det utredningens bedömning att regeringen fortsatt bör ha det yttersta ansvaret. Beslut i ärenden som rör byggnadsminnen som innehas av staten skall därmed länsstyrelserna endast behöva fatta då det rör ärenden om ändring av ett byggnadsminne i strid mot skyddsbestämmelserna. Inom den statliga fastighetsförvaltningen har Statens fastighetsverk i uppdrag att förvalta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Statens fastighetsverks förvaltning omfattar merparten av de statliga byggnadsminnena. Den decentralisering av hanteringen som föreslås för det statliga byggnadsminnesbeståndet, bör kunna motivera att Statens fastighetsverk ges ansvar att inom av länsstyrelsen angivna ramar bedöma om en ändring kan ske i strid mot skyddsbestämmelser. Enligt förslaget skall länsstyrelserna därför kunna fatta beslut om att Statens fastighetsverk skall utöva egenkontroll i det hänseendet. Bilaga 1 Kulturmiljöer I fråga om möjligheterna till områdesskydd föreslås den förändringen att kulturreservatsinstitutets tillämpningsområde utvidgas till att även kunna omfatta värdefulla bebyggelsemiljöer. Kulturreservatsinstitutet skall därmed kunna användas för områden där kultur- och naturvärden i landskap och en bebyggelsemiljö samverkar, men även för områden där bebyggelsen utgör den huvudsakliga bäraren av områdets kulturhistoriska värde. Tillgänglighet För att så långt möjligt ge alla människor möjlighet att ta del av det bebyggda kulturarvet kan särskilda avvägningar behöva göras i hur byggnadens kulturvärden bäst bevaras. Kommunerna skall inom ramen för bygglovshanteringen tillse att kravet på tillgänglighet enligt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav följs. För att frågan om tillgänglighet tidigt skall få en allsidig belysning och för att skapa ett så gott beslutsunderlag som möjligt vid prövningar rörande ett byggnadsminne, föreslås att även länsstyrelserna i sitt beslutsfattande enligt 3 kap. kulturminneslagen skall beakta tillgänglighetskravet enligt lagen om tekniska egenskapskrav. En sådan ordning kan dessutom medverka till att kommun och länsstyrelse inte fattar oförenliga beslut. Skydd för lösöre Det finns ett behov av att skydda sådant lösöre som bidrar till en byggnads kulturhistoriska värde. Detta gäller inte endast för slottsmiljöer och andra större kulturegendomar, utan också för mer vardagliga miljöer. Det föreslås att lösöre skall kunna skyddas genom att det i skyddsbestämmelser för ett byggnadsminne anges hur sådant lösöre skall vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. Därigenom blir lösöret en del av byggnadsminnet. Det får inte överlåtas till annan än till den som samtidigt förvärvar övriga delar av byggnadsminnet. En 17
18 förutsättning för att kunna meddela skyddsbestämmelser för lösöre bör vara att ägaren till lösöret och byggnaden har samtyckt till åtgärden. Genom en ändring i jordförvärvslagen (1979:230) ges möjlighet för juridiska personer att få tillstånd att förvärva lantbruksfastigheter om förvärvet innebär ett långsiktigt bevarande av en egendom med kulturhistoriska värden. På så sätt undviks att de många gånger unika samlingarna som finns på sådana egendomar skingras vid arvskiften. Bilaga 1 18
19 Remissinstanser som yttrat sig över delbetänkandet De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81) Bilaga 2 Efter remiss har yttranden inkommit från Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sametinget, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Västerbottens museum, Boverket, Miljöbalkskommittén (M1999:03), PBL-kommittén (M2002:05), Strömsunds kommun, Skellefteå kommun, Vilhelmina kommun, Arvidsjaurs kommun, Luleå kommun, Piteå kommun, Älvsbyns kommun, Svenska kyrkan, Luleå stift, Hortlax församling, Nederluleå församling, Norrfjärdens församling, Piteå landsförsamling, Råneå församling, Ströms församling, Wilhelmina församling, Sveriges hembygdsförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska samernas riksförbund, Föreningen Sveriges landsantikvarier, Föreningen Sveriges länsantikvarier, Gammelstads kyrkstadsråd, Skellefteå kyrkstads kammarägareförening, Svenska föreningen för byggnadsvård och Fastighetsägarna Sverige. Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och PBL-kommittén (M2002:05) har i sina remissvar angett att de avstår från att yttra sig över delbetänkandet. Därutöver har yttranden inkommit från Älvsbyns församling, Lantbrukarnas riksförbund och Else Westerlund. 19
20 Remissinstanser som yttrat sig över slutbetänkandet K-märkt Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (SOU 2004:94) Bilaga 3 Efter remiss har yttranden inkommit från Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Fideikommissnämnden, Statens fastighetsverk, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Lunds universitet, Statens jordbruksverk, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Värmlands museum, Länsmuseet Gävleborg, Naturvårdsverket, Boverket, Lantmäteriverket, Miljöbalkskommittén (M1999:03), PBL-kommittén (M2002:05), Stockholms kommun, Uppsala kommun, Strängnäs kommun, Eksjö kommun, Växjö kommun, Gotlands kommun, Karlshamns kommun, Varbergs kommun, Mölndals kommun, Arboga kommun, Leksands kommun, Ljusdals kommun, Sundsvalls kommun, Skellefteå kommun, Sveriges hembygdsförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Sveriges länsantikvarier, Hyresgästernas riksförbund, Kommunala museers samarbetsråd, Stadsarkitektföreningen, Svenska föreningen för byggnadsvård, Svenska industriminnesförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och Sveriges jordägareförbund. Varbergs kommun har avstått från att avge yttrande. Därutöver har yttranden inkommit från Fortifikationsverket, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Statens försvarshistoriska museer, Stiftelsen Nordiska museet, Malmö stad, Helsingborgs kommun, Göteborgs stad, Kalmar läns museum och Fritidsodlingens Riksorganisation. 20
21 Remissinstanser som yttrat sig över Riksantikvarieämbetets rapport Förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen Bilaga 4 Efter remiss har yttranden inkommit från Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Socialstyrelsen, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Göteborgs universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Karlstad universitet, Mittuniversitetet (Turismforskningsinstitutet Etour), Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan i Kalmar, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Boverket, Lantmäteriverket, Banverket, Vägverket, Tillväxtverket, Statens energimyndighet, Transportstyrelsen, Naturhistoriska riksmuseet, Statens maritima museer, Uppsala kommun, Linköpings kommun, Jönköpings kommun, Helsingborgs kommun, Skövde kommun, Munkedals kommun, Örebro kommun, Falu kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Piteå kommun, Sveriges kommuner och Landsting, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Centrum för biologisk mångfald, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsantikvarieföreningen och Sveriges arkitekter. Riksrevisionen, Kammarkollegiet, Glesbygdsverket, Karlstads kommun, Svenska kyrkan, Skogsindustrierna och Sveriges hembygdsförbund har i sina remissvar angett att de avstår från att yttra sig över rapporten. Därutöver har yttranden inkommit från Länsstyrelsen i Skåne län, Föreningen Bevara Guldheden tillsammans med Intresseföreningen Rädda Mossen samt Eva Salevid. 21
22 Kulturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 2009 Närvarande: Statsrådet Olofsson, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Krantz Föredragande: statsrådet Adelsohn Liljeroth Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:74 Vissa kulturmiljöfrågor 22
Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Regeringens proposition 2004/05:8
Regeringens proposition 2004/05:8 Förlängd försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län och Västra Götalands län Prop. 2004/05:8 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Sammanfattning av Miljöprocessutredningens betänkande En ny instansordning för mål enligt planoch bygglagen (SOU 2007:111) Bilaga 1
Sammanfattning av Miljöprocessutredningens betänkande En ny instansordning för mål enligt planoch bygglagen (SOU 2007:111) Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Lagförslag från Miljöprocessutredningens betänkande
Regeringens proposition 2011/12:21
Regeringens proposition 2011/12:21 Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 oktober
Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
Remiss 2018-08-08 M2017/02054/Nm Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten, Gruppchef Landmiljö Magnus Bergström 08-405 28 47 magnus.bergstrom@regeringskansliet.se Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse
Prop. 2009/10:170 Bilaga 1
Bilaga 1 85 Bilaga 1 86 Bilaga 1 87 Bilaga 1 88 Bilaga 1 89 Bilaga 1 90 Bilaga 1 91 Bilaga 1 92 Bilaga 1 93 Bilaga 1 94 Bilaga 1 95 Bilaga 1 96 Bilaga 1 97 Bilaga 1 98 Bilaga 1 99 Bilaga 1 100 Bilaga 1
Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering
Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens
Bilaga 5:9 till kommunstyrelsens protokoll den 23 februari 2005, 28
Bilaga 5:9 till kommunstyrelsens protokoll den 23 februari 2005, 28 PM 2005 RV (Dnr 313-4148/2004) Slutbetänkandet K-märkt, Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (SOU
Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Regeringens proposition 2007/08:145
Regeringens proposition 2007/08:145 Byte av namn på Läkemedelsförmånsnämnden Prop. 2007/08:145 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 april 2008 Fredrik Reinfeldt Göran
2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna
Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret
N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor
Regeringsbeslut III 4 Näringsdepartementet 2014-04-03 N2014/1779/TE, m.fl. se bilaga 1 Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet
Arbetsgivarverket. Blekinge tekniska högskola. Brottsförebyggande rådet. Chalmers tekniska högskola AB. Datainspektionen.
Remiss 2019-03-07 U2019/00970/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Remiss av promemorian Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja
REGERINGSKANSLIET 2012-01-30 M2011/3865/R M2012/113/R. Miljödepartementet
äm REGERINGSKANSLIET Remiss 2012-01-30 M2011/3865/R M2012/113/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Karin Sparrman Telefon 08-405 38 11 Genomförande av industriutsläppsdirektivet Det remitterade materialet
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Delbetänkande Detaljplanekravet (SOU 2017:64)
- -- REGERINGSKANSLIET Remiss 2017-06-29 Dnr N2017 /04517 /PBB Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Enheten för plan-, bygg och bostadsfrågor Ann-Kristin Kaplan E-post: ann-kristin.
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012
Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län
Konstitutionsutskottets betänkande Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län _ Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:122 Regionalt utvecklingsansvar
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att tillkalla en särskild utredare för att utreda skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. Till särskild
Remiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
Remiss 2017-06-07 M2017/01407/Kl Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Remiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? Remissinstanser 1 Översiktsplanutredningen
Regeringens proposition 2013/14:31
Regeringens proposition 2013/14:31 Ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning Prop. 2013/14:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
8 Regeringskansliet. Remiss av SOU 2019: 11 Biojet för flyget. Remissinstanser sekretariatet. Arvidsjaurs kommun.
8 Regeringskansliet Remiss 2019-06-03 12019/01357/E Infrastrukturdepartementet Energienheten Andreas Kannesten 08 405 14 98 Remiss av SOU 2019: 11 Biojet för flyget Remissinstanser 2030-sekretariatet Arvidsjaurs
Remittering av slutbetänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34)
Remiss 2019-06-27 Fö2019/00661/RS Försvarsdepartementet Rättssekretariatet Remittering av slutbetänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34) Remissinstanser Affärsverket svenska kraftnät
Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)
Remiss 2018-01-30 U2017/05010/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) Remissinstanser
Betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50)
Remiss 2017-06-13 U2017/02644/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50) Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO)
SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.
Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012
Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Etikprövningsmyndigheten Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Etikprövningsmyndighetens
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.
Regeringens proposition 2008/09:57
Regeringens proposition 2008/09:57 Vissa skyldigheter för innehavare av elektriska ledningar Prop. 2008/09:57 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 oktober 2008 Fredrik
Uppdrag till Riksantikvarieämbetet att utarbeta en nationell världsarvsstrategi
Regeringsbeslut I:7 2017-10-19 Ku2017/02183/KL Kulturdepartementet Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm Uppdrag till Riksantikvarieämbetet att utarbeta en nationell världsarvsstrategi Regeringens
Kulturmiljölag (1988:950) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2013:548).
Import- och exportföreskrifter/kulturföremål m.m. 1 Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2013:548). 1 kap. Inledande bestämmelser [5541] Det är en nationell angelägenhet att skydda
Kompletterande promemoria till betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU
e Regeringskansliet Remiss 2017-11-13 U2017/04494/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Kompletterande promemoria till betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50)
Regeringens proposition 2014/15:87
Regeringens proposition 2014/15:87 Fortsatt giltighet av lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Prop. 2014/15:87 Regeringen överlämnar
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Remiss avseende skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige- Förslag och ställningstaganden (Meddelande 5 2013)
- -- R E G E R l N G S KAN S L l E T 2013-11-25 L2013/2767/LB Remiss Landsbygdsdepartementet Skogs- och lantbruksenheten Remiss avseende skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige-
Ärende 8. Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå
Ärende 8 Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå Tjänsteskrivelse 1 (3) 2018-08-07-11 KS 2018.00189 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Hans Bergh-Nilsson Kommunstyrelsen
Regeringens proposition 2013/14:175
Regeringens proposition 2013/14:175 Vissa lagändringar inför en ny programperiod Prop. 2013/14:175 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Annie
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
2015-07-15 S2015/04694/FST
, > BB Remiss < REGERINGSKANSLIET 2015-07-15 S2015/04694/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala Karin Hjelmer Telefon 08-405 44 81 tjänster Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.
1 Av paragrafen framgår att förordningen är meddelad med stöd av regeringens s.k. restkompetens.
Promemoria 2011-02-28 Miljödepartementet Rättsenheten Kansliråd Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Koncentration av miljöprövningsdelegationerna Bakgrund I proposition
Förslag till revidering av Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Andersson Sabina Datum 2017-08-30 Diarienummer KTN-2017-0342 Bernhardsson Sten Rev. 2017-09-13 Kulturnämnden Förslag till revidering av Reglemente för kommunstyrelsen och
Remiss av förslag om att ändra Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport och ersätta dessa med nya föreskrifter
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Linda Sjöö Tel: 010-6981150 linda.sjoo @naturvardsverket.se MISSIV 2016-06-29 Ärendenr: NV-01427-16 Enligt sändlista Utskick endast per e-post Remiss av förslag
Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013
Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget
Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken
1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen
Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia
Regeringens proposition 2006/07:86
Regeringens proposition 2006/07:86 Vissa skolfrågor Prop. 2006/07:86 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 mars 2007 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Utbildningsdepartementet)
Boverket och riksintressena. Otto Ryding
Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning
Regeringens proposition 2008/09:107
Regeringens proposition 2008/09:107 Ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister Prop. 2008/09:107 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 januari 2009. Fredrik Reinfeldt
Tabell 8. Rankingpoäng utifrån kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse
Tabell 8. Rankingpoäng utifrån kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse Myndighet Ranking 2013 Ranking 2014 Göteborgs universitet* 9 10 Havs- och Vattenmyndigheten* 5 10 Högskolan
Betänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86)
Remiss 2019-01-09 N2018/05882/SPN Näringsdepartementet Enheten för samhällsplanering Ludvig Lundgren 08-405 32 57 ludvig.lundgren@regeringskansliet.se Betänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Museer och kulturarvsarbete 19/11
Museer och kulturarvsarbete 19/11 Kulturarv Vad är kulturarv? När hörde ni ordet första gången? I vilka situa@oner hör ni ordet användas? Av vilka personer/ grupper? Hur gammalt är kulturarvet? Hur länge
Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Regeringens proposition 2008/09:161
Regeringens proposition 2008/09:161 Ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader tredimensionella fastigheter i byggnadskomplex med gemensamma uppvärmningssystem Prop. 2008/09:161 Regeringen
Betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU
e Regeringskansliet Remiss 2018-06-01 N2018/02915/BB Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Departementssekreterare Danielle Zachrisson 08-405 39 04 Betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
8 Regeringskansliet. Remiss av betänkandet Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) Remissinstanser
8 Regeringskansliet Remiss 2019-06-25 12019/01809/E Infrastrukturdepartementet Departementssekreterare Filip Vestling 08-405 88 66 076-525 53 10 Remiss av betänkandet Moderna tillståndsprocesser för elnät
Regeringens proposition 2015/16:177
Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj
Remittering av Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)
_, R E G ER I N G S KAN S LI E T Remiss 2016-10-18 1\12015/04128/~lll Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten Linnea Rosenlöf Telefon 08-405 37 89 Remittering av Riksintresseutredningens betänkande
Kulturhistoriskt värde
FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan
Remissinstanser för Miljöprocessutredningens betänkande Miljöprocessen (SOU 2009:10)
Remissinstanser för Miljöprocessutredningens betänkande Miljöprocessen (SOU 2009:10) Bilaga 7 Justitieombudsmannen, Riksrevisionen, Högsta domstolen, Svea hovrätt Miljööverdomstolen, Nacka tingsrätt Fastighetsdomstolen
Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
De norrländska kyrkstäderna
De norrländska kyrkstäderna Delbetänkande av Kulturbebyggelseutredningen Stockholm 2003 SOU 2003:81 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.
Regeringens proposition 2005/06:58
Regeringens proposition 2005/06:58 Förrättare av vigsel och partnerskap Prop. 2005/06:58 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 december 2005 Göran Persson Thomas Bodström
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 2005:942 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 5
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Regeringens proposition 2003/04:23
Regeringens proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen Prop. 2003/04:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2003 Margareta Winberg Thomas Bodström
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen Översyn av statlig regional förvaltning m.m. (Fi 2009:07) Dir. 2010:12
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Översyn av statlig regional förvaltning m.m. (Fi 2009:07) Dir. 2010:12 Beslut vid regeringssammanträde den 11 februari 2010 Sammanfattning av uppdraget
Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lars Hedengran (Socialdepartementet)
Lagrådsremiss Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 24 augusti 2017 Annika Strandhäll
Remissinstanser. Remiss U2017/00778/UH. Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten
Remiss 2017-05-04 U2017/00778/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Remiss av Universitetskanslersämbetets rapport Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer
Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014
Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom
Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Remiss 2017-09-21 Ku2017/01905/DISK Kulturdepartementet Konsultation i frågor som rör det samiska folket Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmannen 2 Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen
8 Regeringskansliet. Betänkandet: En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet (SOU 2017:73) 1 Justitieombudsmannen 2 Länsstyrelsen i Blekinge län
8 Regeringskansliet Remiss 2017-11-17 N2017/06026-1/PBB Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter, Enheten för plan-, bygg- och bostadsfrågor Betänkandet: En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet
Regeringens proposition 2013/14:40
Regeringens proposition 2013/14:40 Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen Prop. 2013/14:40 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 november 2013
lndelningskommittens betänkande Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (2018: 10)
e Regeringskansliet Remiss 2018-03-26 Fi2018/00966/K Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Kansliråd Henrik Källsbo 08-4054350 lndelningskommittens betänkande Myndighetsgemensam
Regeringens proposition 2010/11:168
Regeringens proposition 2010/11:168 Rätt till förlängt barnbidrag för elever i gymnasiesärskolan Prop. 2010/11:168 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 augusti 2011
Betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del 1: Att underlätta efterföljande planering
e Regeringskansliet Remiss 2018-07-03 N2018/03415/SPN Näringsdepartementet Enheten för samhällsplanering Ludvig Lundgren 08-405 32 57 ludvig.lundgren@regeringskansliet.se Betänkandet En utvecklad översiktsplanering
Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)
Remiss 2018-12-06 U2018/04219/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Lisa Midlert 08-405 99 91 lisa.midlert@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska
Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-03-27 Ärendenr: NV-00318-13 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012 B E SÖ K: ST O C K H
Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008
Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2008:130 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka
Regeringens proposition 2017/18:152
Regeringens proposition 2017/18:152 En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2017/18:152 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2018 Stefan Löfven Ylva
Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10
Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,
Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU15 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen
Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)
Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens
Regeringens proposition 2012/13:82
Regeringens proposition 2012/13:82 Övergångsbestämmelser med anledning av inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg Prop. 2012/13:82 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Regeringens proposition 2012/13:14
Regeringens proposition 2012/13:14 Skattereduktion för läxhjälp Prop. 2012/13:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 oktober 2012 Fredrik Reinfeldt Peter Norman (Finansdepartementet)
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) Dir. 2018:62. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) Dir. 2018:62 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Översiktsplaneutredningens
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Regeringens skrivelse 2008/09:224
Regeringens skrivelse 2008/09:224 Meddelande om kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på andelar i handelsbolag Skr. 2008/09:224 Regeringen
1 (9) 1 3 Förordnande av. 1 ordförande och ledamöter i styrelsen samt revisorer och revisorssuppleanter för Carina Aris Minnesfond Ku2011//KV
REGERINGEN Expeditions- och rättschefen Eka Ärendeförteckning regeringssammanträde 2011-12-15 Underprotokoll A Nr 40 1 (9) Föredragande: statsrådet Adelsohn Liljeroth Ärende: 1 3 Förordnande av 1 ordförande
Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2012-03-29 Ärendenr: NV-00289-12 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Anders Borg Christina Eng (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-