Margareta Winberg (Arbetsmarknadsdepartementet)

Transkript

1 Regeringens proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring Prop. 1996/97:107 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 1997 Lena Hjelm-Wallén Margareta Winberg (Arbetsmarknadsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring införs fr.o.m. den 1 januari Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Vissa ändringar i de nuvarande ersättningsvillkoren och i fråga om ersättningsnivåerna föreslås emellertid bli genomförda redan under år Kompensationsnivån i arbetslöshetshetsförsäkringen höjs den 29 september 1997 från 75 till 80 procent av den tidigare inkomsten. Riksdagen föreslås godkänna att regeringen fastställer den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet till 580 kronor respektive 240 kronor fr.o.m. den 29 december Ett nytt arbetsvillkor införs fr.o.m. den 1 juli 1997 som är antingen minst 6 arbetade månader med minst 70 arbetade timmar i varje månad alternativt minst 450 arbetade timmar inom en sammanhållen period om 180 dagar. Samtidigt införs en samordning med avgångsvederlag. Nya samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier, permittering och bisyssla föreslås införas fr.o.m. den 29 september Vidare öppnas då också möjligheter för företagare som har upphört med sin personliga verksamhet i en rörelse endast tillfälligt att få arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av arbetslöshetsersättningen höjs fr.o.m. den 1 juli En ny lag om arbetslöshetsförsäkring föreslås träda i kraft den 1 januari Enligt den nya lagen lämnas arbetslöshetsersättning dels som ett grundbelopp till den som inte tillhör en arbetslöshetskassa eller 1

2 som tillhör en sådan men som ännu inte har uppfyllt kassans medlemsvillkor, dels som en inkomstrelaterad ersättning till den som har uppfyllt medlemsvillkoret. Grundbeloppet utgör 240 kronor per dag och den inkomstrelaterade ersättningen 80 procent av den tidigare inkomsten, dock högst 580 kronor per dag. Medlemsvillkoret för såväl arbetstagare som företagare skall vara 12 månader. I den nya arbetslöshetsförsäkringen bör gälla enhetliga ersättningsperioder. Dessa är 300 ersättningsdagar för dem som inte har fyllt 57 år och därefter 450 dagar. Den nya arbetslöshetsförsäkringen bör i huvudsak bygga på och administreras av de nuvarande arbetslöshetskassorna. För att arbetslöshetsförsäkringen skall bli tillgänglig för alla med en viss anknytning till arbetsmarknaden föreslås emellertid att rikstäckande organisationer som företräder anställda respektive företagare på arbetsmarknaden skall bilda en arbetslöshetskassa som kompletterar de nuvarande arbetslöshetskassorna. Den kompletterande kassan kommer att främst vara en övergångskassa till någon av de existerande arbetslöshetskassorna för dem som inte är medlemmar i någon sådan arbetslöshetskassa. Kassan skall tillhandahålla såväl ersättning enligt grundförsäkringen som ersättning enligt den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen till dem som ansluter sig till kassan. Det införs en ramtid om fyra sammanhängande veckor inom vilken den som söker medlemskap i en arbetslöshetskassa skall ha arbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka för att komma i fråga för medlemskap. Den som uppfyller det s.k. studerandevillkoret skall under vissa omständigheter kunna bli medlem i en arbetslöshetskassa. Medlemsavgiften till en arbetslöshetskassa skall i fortsättningen kunna differentieras mellan olika medlemskategorier. En ny lag om arbetslöshetskassor föreslås träda i kraft den 1 januari

3 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagtexter Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring Förslag till lag om arbetslöshetskassor Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

4 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Ärendet och dess beredning Inledning Riksdagens beslut den 12 juli och den 12 december Förändringar under budgetåret Kompensationsnivån och dagpenningnivåer Samordning med avgångsvederlag Samordning vid permittering Arbetsvillkoret Samordning med studiestöd Samordning med bisyssla Överhoppningsbar tid Företagares ersättningsrätt När anses en företagare som arbetslös? Hur beräknas dagpenningen för företagare? Finansieringsavgiften En ny lag om arbetslöshetsförsäkring Inledning Dagpenningen grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning Minskning av dagpenningen på grund av pension Från grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka Enhetliga ersättningsperioder Inkomstgränsen vid bisyssla En enhetlig karenstid En ny lag om arbetslöshetskassor Inledning En sammanhållen arbetslöshetsförsäkring administrerad av arbetslöshetskassor En kompletterande arbetslöshetskassa Finansierings- och medlemsavgifter m.m Finansieringsavgift och kostnaden för tillsyn Medlemsavgifter Arbetslöshetskassornas eget fria kapital Vissa övriga frågor Krav för medlemskap i en arbetslöshetskassa

5 8.5.2 Ökad rättssäkerhet Stärkt tillsyn Ikraftträdande m.m Vissa övriga organisationsfrågor Statsbidrag, finansiering och kostnader Statsbidragen till ersättningen grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen De ekonomiska effekterna av förslagen och beräknade kostnader för budgetåren 1997 och Författningskommentarer Förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring Förslaget till lag om arbetslöshetskassor Förslaget till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter Övriga lagförslag Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanfattning av SOU 1996:51 Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring alternativ och förslag Sammanfattning av SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring Bilaga 3 Remissinstanserna Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 5 Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars Rättsdatablad

6 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring, 2. antar regeringens förslag till lag om arbetslöshetskassor, 3. antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor, 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal, 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 7. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 14. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal, 16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, 17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister, 18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa, 19. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 20. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 21. godkänner att regeringen fastställer den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmark- 6

7 nadsstödet till 580 kronor respektive 240 kronor fr.o.m. den 29 december Lagtexter 2.1 Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs följande. Vilka som omfattas av lagen 1 Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast gäller för företagare finns i Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. 3 Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om inte något annat följer av rådets förordning (EG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Om regeringen har träffat överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring 4 Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. 5 Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassor. Bestämmelser om arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. Grundförsäkringen 6 Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 7

8 år. Inkomstbortfallsförsäkringen 7 Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt arbetsvillkoret enligt (medlemsvillkor). 8 Personer som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan. Allmänna villkor för rätt till ersättning 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och 4. inte kan få lämpligt arbete. 10 Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande fall. 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i utbildning. 2. Ersättning lämnas inte till personer som är permitterade utan lön. 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 första stycket 2 lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att ersättning får lämnas till personer som deltar i utbildning eller är permitterade utan lön samt de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall skall gälla. 11 Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag, 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till 8

9 följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall. Övriga villkor för rätt till ersättning Arbetsvillkoret 12 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som under under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller 2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar och utfört arbetet under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av minst 45 timmar i varje period. För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan sådan kassa får för att uppfylla arbetsvilkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan. 13 Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande 1. haft semester, 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse, eller 3. får annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande (avgångsvederlag). Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under en viss period. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om beräkningen. 14 Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört förvärvsarbete 1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller 2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den sökande när det i första stycket nämnda arbetet påbörjades uppfyllde arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret. Förvärvsarbete som använts för att uppfylla 9

10 villkoret för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare räknas med för att uppfylla villkoret för den inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts efter det senaste inträdet i kassan. Ramtiden 16 När ramtid skall bestämmas enligt 12 räknas inte den tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen, 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedelslagen, eller 7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens eller makans arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från Sverige. 17 I den utsträckning sådan tid som anges i 16 punkterna 1-7 inte enligt 19 jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts skall, när ramtiden bestäms, inte heller räknas in tid då den sökande fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, eller 4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Studerandevillkoret 18 Sökande är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de stått till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 månader i anslutning till att de avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd. När ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena har varit hindrade att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 10

11 havandeskap, vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. Återkvalificeringsvillkoret 19 För sökande som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken sökande enligt skall ha förvärvsarbetat jämställas den tid då de 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag lämnats, 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst 2 månader, 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Ersättningens form 20 För all dagpenning gäller följande. Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som beräknas per dag. Summan under en kalendervecka av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar får uppgå till högst fem. Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller söndag, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medger undantag. Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Dagpenning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till närmaste högre krontal. Karenstiden och ersättningstidens längd 21 Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös 5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om karenstiden löpt ut. 11

12 22 Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år före ersättningsperiodens slut är perioden i stället 450 dagar. I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sökande har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling eller ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen. Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden. Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år. 23 Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av någon av de orsaker som anges i 16 och 17. Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya perioden. Dagpenningens storlek Grundbelopp 24 Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som inte är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag. Inkomstrelaterad ersättning 25 Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning). Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer och lägst det belopp som bestäms enligt 24 andra stycket, om inte annat följer av denna lag. 12

13 26 Om inte annat följer av 25 andra stycket eller 27, lämnas dagpenning med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. 27 Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 andra stycket. 28 Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 första stycket 1 får, om detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med. 29 Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken de har fått statligt utbildningsbidrag får bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt och ersättningen. Avdrag på dagpenningen 32 Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 skall minskas med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension på sätt som anges i Vad som förekrivs i 27 och 32 skall inte gälla, om regeringen av särskilda skäl föreskriver något annat. 13

14 Företagare 34 Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare direkt eller indirekt i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över. 35 En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse. 36 Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning. Deltid och bisyssla 38 Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka. 39 Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen. Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som 14

15 motsvarar 6 grundbelopp per vecka, bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hälften av det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen. 40 Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. 41 Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande tiden inte med när ersättningen skall fastställas. Begränsning vid säsongarbetslöshet 42 Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. Avstängning från rätt till ersättning 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, 3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 1, och 15

16 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom när den sökande vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant förvärvsarbete som enligt 12 och 13 får tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar. Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i 43 inträffat. 46 Bestämmelserna i om arbete skall tillämpas i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och 45 skall därvid gälla i tillämpliga delar. Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg 47 Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av Arbetsmarknadsstyrelsen. Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. 48 Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen intyg som visar rätten till ersättning. 16

17 Överklagande, omprövning och ändring Överklagande i ärenden om rätt till ersättning 49 Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. 50 Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 61. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning. 51 Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49. Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg 52 Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Gemensamma bestämmelser om överklagande 53 Ett beslut skall överklagas skriftligt. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs. 54 Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Arbetsmarknadstyrelsen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från beslutets dag. 55 Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när 1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet. I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vid- 17

18 arebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 56 Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 andra stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet. 57 En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet. 58 I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart. 59 Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten. 60 Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd. Omprövning och ändring 61 Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 skall omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av Bestämmelserna i om överklagande skall tillämpas i fråga om en begäran om omprövning. 63 En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 och som inte överprövats av en högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak. En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse. 64 En ändring med stöd av 63 av ett beslut får inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt 18

19 eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 65 Vid omprövning enligt 61 får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Vid ändring enligt 63 får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det. Särskilda bestämmelser 66 Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 andra stycket lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar. Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och 13 under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet. Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbetsmarknadsstyrelsen. 67 Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på ersättning enligt denna lag. 68 Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet. Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare utbetalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för mycket. 69 När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 19

20 Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. 20

21 2.2 Förslag till lag om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt Arbetslöshetskassor är föreningar för vilkas bildande och verksamhet det finns närmare bestämmelser i denna lag. En arbetslöshetskassas verksamhet skall omfatta ett visst verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana. 2 En arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter sedan den registrerats. För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar. I tillgångarna räknas in avgifter som har förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalats. 3 En förening kan registreras som arbetslöshetskassa endast om den har minst medlemmar, har till ändamål att ge sina medlemmar ersättning vid arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer enligt denna lag. 4 En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskassa. Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors firma. Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sin firma använda benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav. 5 En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande: 1. arbetslöshetskassans firma, 2. kassans verksamhetsområde, 3. uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda kategorierna, 4. den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte, 5. betalningssätt för arbetslöshetsersättning, 6. betalningssätt för avgifter, 7. påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt uttaxerat belopp, 8. antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag, 9. bestämmelser om föreningsstämma, 10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att 21

22 utse dem och tiden för deras uppdrag, 11. tid för ordinarie föreningsstämma, 12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den skall sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för ombuden och medlemmarna, samt 13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras. Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda. Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl. 6 En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får medge undantag från denna föreskrift, om det finns särskilda skäl. Registrering av arbetslöshetskassor 7 En förening som vill verka som arbetslöshetskassa registreras hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till Arbetsmarknadsstyrelsen. 8 Om en arbetslöshetskassas avsedda verksamhetsområde helt eller i väsentligt hänseende skulle sammanfalla med en redan verksam arbetslöshetskassas verksamhetsområde får registrering vägras. 9 En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla 1. sin postadress, 2. de personer som har utsetts till styrelseledamot, kassaföreståndare, suppleant, firmatecknare, revisor, 3. de utseddas postadress och personnummer, och 4. hur kassans firma tecknas. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges. 10 En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje ändring av stadgarna som beslutats av föreningsstämman. 22

23 11 En anmälan som sägs i 9 görs första gången när arbetslöshetskassan ansöker om registrering enligt 7. Därefter skall en anmälan göras genast efter det att en ändring inträffat i något förhållande som tidigare anmälts eller borde ha anmälts enligt Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan. 12 Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga arbetslöshetskassan att inom en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan 1. inte har tillkommit i behörig ordning, 2. till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar, 3. i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledande. Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall anmälan avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i föreläggandet. 13 Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett yttrande som sägs i 12 första stycket har avgetts och arbetslöshetskassan har haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen vägra registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande. 14 För en förpliktelse som genom en åtgärd på en förenings vägnar uppkommit före registreringen svarar de solidariskt som har beslutat eller deltagit i åtgärden. Genom registreringen övergår ansvaret på arbetslöshetskassan, om förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen bildats. Arbetslöshetskassans ledning Kassans styrelse 15 En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt suppleanter. En av ledamöterna och hans eller hennes suppleant skall som statens representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Övriga ledamöter och suppleanter väljs av föreningsstämman. Den ledamot och den suppleant som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen har rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen fastställer. 23

24 16 Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Krav för att få vara styrelseledamot 17 Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig, i konkurs, har en förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken eller är underkastad näringsförbud får inte vara styrelseledamot. Till styrelseledamot får föreningsstämman välja endast den som är medlem i kassan. Styrelseledamöternas uppdragstid 18 En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i arbetslöshetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra verksamhetsår och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma där styrelseval förrättas. 19 Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten begär det. Ett sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som utsett ledamoten eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman beslutar det. Anmälan om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse och hos Arbetsmarknadsstyrelsen. 20 Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder enligt 17 för honom eller henne att vara styrelseledamot och en suppleant inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag upphört var en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma får anstå till nästa ordinarie stämma där styrelseval förrättas utan hinder av 15 första stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter. 24

25 Poster inom arbetslöshetskassans ledning 21 Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som är anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande. Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Bestämmelserna i 17 andra stycket gäller också kassaföreståndaren. Kassaföreståndaren får inte vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i en annan kassa. Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning. Ledningens uppgifter 22 Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma. Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller någon annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om det inte är förbjudet enligt stadgarna. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registeras. Bestämmelserna i 17 andra stycket och 30 gäller också den som bemyndigas enligt andra stycket. Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. 23 Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltningen av kassans angelägenheter. Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. 24 Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll. Kassaföreståndaren skall se till att bokföringen fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Styrelsesammanträden 25 Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när det behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöterna eller kassaföreståndaren begär det. Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträden även om han eller hon inte är styrelseledamot, om inte styrelsen bestämmer något annat i ett särskilt fall. 26 Vid styrelsesammanträden skall föras protokoll som undertecknas av ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser. 25

26 Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att få en avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt. 27 Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett ärende får inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillfredsställande underlag för att avgöra det. 28 Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde skall ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet. Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid få underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot. 29 Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat föreskrivs i stadgarna. Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföreträdare 30 Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De får inte heller handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans intressen. Vad som sägs om handläggning av frågor som rör avtal gäller även rättegång eller annan talan. 31 Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en otillbörlig fördel åt medlem eller någon annan, om rättshandlingen eller åtgärden är till nackdel för arbetslöshetskassan eller någon av dess medlemmar. 32 En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte följa en sådan föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslöshetskassan som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade med stöd av dessa lagar eller med kassans stadgar. 26