S2003:006. Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet 2001

Transkript

1 S2003:006 Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet 2001 Swedish-owned groups of enterprises with subsidiaries abroad 2001

2 Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet 2001 Swedish-owned groups of enterprises with subsidiaries abroad 2001 Innehållsförteckning Contents Sida Page 2 Sammanfattning 3 Summary 4 Statistiken med kommentarer 4 Findings (in Swedish) 15 Fakta om statistiken 15 Methods and quality assurance (in Swedish) 25 Branschförteckning 25 Industrial classification 27 Ländergrupper 27 Geographical regions 29 Tabellförteckning 29 List of tables 31 Tabeller 31 Tables Statistikansvarig myndighet ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Postadress: Studentplan 3, Östersund Besöksadress: Studentplan 3 Telefon: Telefax: Förfrågningar: Magnus Johansson Telefon: E-post: magnus.johansson@itps.se Juni 2003 ITPS Statistik ISSN X

3 Sammanfattning Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är statistikansvarig myndighet för området Internationella företag. Inom detta område utgör svenskägda koncerner, som har minst ett dotterbolag i utlandet och dessutom har minst en person anställd i utlandet, ett fristående delområde. Samtliga uppgifter i rapporten härrör från dessa objekt. Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet hade drygt en och en halv miljon anställda år 2001 vilket betyder en ökning med cirka två procent från föregående år. I utlandet ökade antalet med till medan antalet i Sverige sjönk med till Bland de länder där svenskägda koncerner hade flest anställda 2001 var det i Norge, Frankrike, Storbritannien och Tyskland som antalet hade ökat mest. Små nedgångar kunde noteras för Finland, Italien och Polen Högst andel anställda kvinnor noterades i Norge, cirka 35 procent av de anställda i Norge var kvinnor. Lägst andel fanns i Frankrike där cirka 21 procent av de anställda var kvinnor. Sett över OECD länderna varierade andelen kvinnor mellan 20 och 40 procent Av de 854 svenskägda koncernerna med verksamhet i utlandet 2001 hade 42 procent eller 355 koncerner verksamhet i Norge. Cirka 30 procent av koncernerna hade verksamhet i de övriga nordiska granländerna samt Storbritannien, Tyskland och USA När det gäller anställda utomlands ökade antalet inom både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, inom tillverkningsindustrin med till och inom tjänstesektorn med till I Sverige fanns det färre anställda i svenskägda industrikoncernerna med verksamhet i utlandet år 2001 jämfört med år De undersökta koncernerna exporterade varor från Sverige för sammanlagt 301,5 miljarder kronor år Av detta stod industrikoncernerna för 264,3 miljarder och tjänstekoncernerna för 28,7 miljarder kronor. Koncernernas import till Sverige uppgick till 140,5 miljarder, varav industri- och tjänstekoncernerna stod för 84,1 respektive 50,4 miljarder kronor. I denna rapport redovisas endast svenskägda koncerner som har minst ett dotterbolag utomlands och minst en anställd i utlandet. Uppgifterna bygger på koncernernas offentliga årsredovisningar, vilka tillhandahålls av Patent- och registreringsverket (PRV). En koncern definieras som svenskägd om bolaget som ligger högst i koncernstrukturen är en svensk juridisk person. För mer detaljerad information hänvisas till avsnittet Fakta om statistiken. 2

4 Summary Will be added soon. This report only includes Swedish-owned groups of enterprises that have at least one subsidiary company abroad and, in addition, have at least one person employed abroad. The information is based on the annual reports published by the groups, which are available from the Swedish Patent and Registration Office. A group of enterprises is defined as Swedishowned if the enterprise in the top of the organization is a Swedish juridical person. 3

5 Statistiken med kommentarer Inledning I följande rapport presenteras statistik över svenskägda koncerner med minst en anställd i utlandet år Samtliga uppgifter förutom export- och importsiffror hämtas från de undersökta bolagens offentliga årsredovisningar. En koncern betecknas som svenskägd om bolaget högst upp i koncernstrukturen är en svensk juridisk person. Mer information om undersökningen och förklaringar till olika begrepp ges i avsnittet Fakta om statistiken. Allt fler anställda i utlandet Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet hade drygt en och en halv miljon anställda år 2001 vilket betyder en ökning med cirka två procent från föregående år. I utlandet ökade antalet med till medan antalet i Sverige sjönk med till En utveckling i linje med de senaste fyra åren, se Figur 1. Figur 1 Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands Number of employees in Swedish-owned groups of enterprises with subsidiaries abroad, Sverige Utomlands Anmärkning: Observera att även populationen svenskägda koncerner förändras över tiden. Att exempelvis en del svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet blir utlandsägda och därmed utgår som undersökningsobjekt kan ha stor effekt på statistiken. Läs mer om detta i avsnittet Fakta om statistiken. Förändringar i statistiken förklaras till stor del av förändringar i populationen svenskägda koncerner. Hela koncerner kan från ett år till ett annat ändra nationalitet. En koncern som ena året var svenskägd kan nästa år vara utlandsägd och vice versa. Exempelvis minskade antalet svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet från 913 år 2000 till 854 år Inom koncerner ges förändringarna framförallt av köp, försäljningar och nedläggningar av bolag. Sysselsättningsförändringar inom befintliga bolag kan sägas ha en begränsad effekt 4

6 på statistiken. Att förändringar i population och koncernstrukturer kan ha stort genomslag på statistiken bör särskilt beaktas vid tolkningen av utvecklingen i enskilda länder och för enskilda branschgrupper. Antalet anställda ökade i samtliga världsdelar. I absoluta tal var ökningen störst i Europa där antalet anställda ökade med till Amerika var den världsdel där antalet anställda ökade minst både absolut och procentuellt. År 2001 hade svenskägda koncerner anställda i Amerika. Till följd av detta ökade andelen anställda i Europa och Asien med en procentenhet medan andelen i Amerika minskade med två procentenheter. Figur 2 Andelen anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands per världsdel Proportions of employees in Swedish-owned groups of enterprises with subsidiaries abroad, by geographical area, % 2% 30% 61% E uropa Amerika Asien Övriga Bland de länder där svenskägda koncerner hade flest anställda 2001, se Figur 3, var det i Norge, Frankrike, Storbritannien och Tyskland som antalet hade ökat mest. Små nedgångar kunde noteras för Finland, Italien och Polen. Utvecklingen i övriga OECD länder finns presenterad i tabell 1a och samtliga tabeller finns samlade i tabellbilagan. När det gäller det totala antalet anställda står USA i en klass för sig. Den svaga ökningen mellan år 2000 och 2001 gjorde att andelen sjönk något, men nästan en fjärdedel av alla anställda i utlandet år 2001 återfanns i USA. De tio länderna med flest anställda hade nästan 70 procent av samtliga anställda i utlandet. Inom EU fanns 45 procent av de anställda och inom OECD 84 procent. 5

7 Figur 3 Länder där svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands hade flest anställda Countries with the highest number of employees in Swedish-owned groups of enterprises, USA Tyskland Frankrike Storbritannien Danmark Norge Finland Italien Polen Spanien Figur 4 Uppskattad fördelning mellan anställda kvinnor och män i de länder där svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands hade flest anställda USA Tyskland Frankrike Storbritannien Danmark Norge Finland Kvinnor Män Italien Polen Spanien Sverige 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anmärkning: Till skillnad från tabell 2a har Figur 4 konstruerats med antagandet att de anställda i respektive land inte redovisats uppdelat på kvinnor och män har samma fördelning som övriga anställda. I Figur 4 redovisas andelen anställda kvinnor och män i de länder där svenskägda koncerner hade flest anställda år Bland dessa länder kunde högst andel noteras i Norge, där cirka 35 procent av de anställda var kvinnor, och lägst andel i 6

8 Frankrike, där cirka 21 procent av de anställda var kvinnor. Sett över OECD länderna varierade andelen kvinnor mellan 20 och 40 procent och av de anställda i Sverige var uppskattningsvis 33 procent kvinnor. Bland övriga större etableringsländer framträder särskilt Indien då koncerner med verksamhet i detta land endast hade tre procent kvinnor bland de anställda. Utfallet i enskilda etableringsländer finns presenterat i tabell 2a, men observera att andelarna i tabellen är minstaskattningar, det vill säga uträknade mot det totala antalet anställda inklusive de anställda som inte redovisats uppdelat på kvinnor och män. Andelen kvinnor och män i tabellen ska därför tolkas som att vara minst så stor som anges. Siffrorna ovan har däremot beräknats utifrån antagandet att de anställda i respektive land som inte redovisats fördelat på kvinnor och män fördelar sig mellan könen på samma sätt som övriga anställda. Detta för att storleken på det partiella bortfallet inte ska störa jämförelsen länderna emellan. Figur 5 Etableringsländer där flest antal svenskägda koncerner hade verksamhet Norge 42% Storbritannien Tyskland Danmark Finland 33% 32% 31% 30% USA 27% Frankrike Polen 19% 18% Nederländerna 14% Spanien 11% Av de 854 svenskägda koncernerna med verksamhet i utlandet 2001 hade 42 procent eller 355 koncerner verksamhet i Norge. Cirka 30 procent av koncernerna hade verksamhet i de övriga nordiska granländerna samt Storbritannien, Tyskland och USA. Drygt 90 procent av koncernerna hade verksamhet inom OECD området och knappt 71 procent inom EU. Observera att de höga procenttalen förklaras av att en och samma koncern kan ha verksamhet i flera länder. Uppgifter som ligger till grund för figur 5 finns redovisade i tabell 3 7

9 Färre anställda inom tillverkningsindustrin i Sverige När det gäller anställda utomlands hade både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn fler anställda år 2001 jämfört med år Koncernerna inom tillverkningsindustrin hade anställda i utlandet år 2001, vilket var fler än vad som kunde observeras för de undersökta koncernerna året innan. För koncernerna inom tjänstesektorn var antalet anställda , vilket var fler än föregående år. Sett till enskilda branscher var det inom tillverkning av metallvaror samt tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar det fanns betydligt fler anställda i utlandet år 2001 än år Motsatt utveckling noterades för tillverkning av maskiner (utöver kontorsmaskiner och motorfordon) samt teleprodukter. Vad gäller tjänstesektorn var ökningarna stora inom parti- och agenturhandel, finansiell verksamhet samt inom gruppen andra företagstjänster. Färre anställda kunde noteras för bland annat hotell- och restaurangverksamhet samt för forskning och utveckling. Figur 6 Svenskägda koncerners anställda i utlandet fördelat på tillverkningsindustri, tjänstersektor och övriga branscher Tillverkning Tjänster Övrigt Anmärkningar: Bransch definieras utifrån SNI 92; tillverkningsindustri som huvudgrupperna 15-37; tjänstesektorn som och näringslivet totalt som alla grupper inklusive koncerner med okänd bransch. Övrigt innefattar framförallt koncerner inom byggverksamhet, men också jordbruk, jakt och fiske, utvinning samt el-, värme-, och vattenförsörjning. Notes: The manufacturing groups refer to SNI and the service groups to SNI according to the Swedish Standard Industrial Classification (SNI 92). Total business refers to all groups including businesses with unknown economic activity. The third category, besides manufacturing and services, contain groups that are active in agriculture and forestry (SNI 01-05), mining and quarrying (SNI 10-14), electricity, gas and water supply (SNI 40-41) and construction (SNI 45). I Sverige hade de svenskägda koncernerna inom tillverkningsindustrin färre anställda år 2001 jämfört med år Detta förklaras framförallt av färre anställda inom maskintillverkning (utöver kontorsmaskiner och motorfordon), men även inom tillverkning av teleprodukter, massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 8

10 samt livsmedels- och dryckesvaruframställning. Svenskägda industrikoncerner med verksamhet i utlandet hade år 2001 drygt anställda i Sverige. Figur 7 Anställda i Sverige i svenskägda koncerner med verksamhet utomlands; fördelade på tillverkningsindustri, tjänstesektor och övriga branscher Tillverkning Tjänster Övrigt Anmärkningar: Bransch definieras utifrån SNI 92; tillverkningsindustri som huvudgrupperna 15-37; tjänstesektorn som och näringslivet totalt som alla grupper inklusive koncerner med okänd bransch. Övrigt innefattar framförallt koncerner inom byggverksamhet, men också jordbruk, jakt och fiske, utvinning samt el-, värme-, och vattenförsörjning. Notes: The manufacturing groups refer to SNI and the service groups to SNI according to the Swedish Standard Industrial Classification (SNI 92). Total business refers to all groups including businesses with unknown economic activity. The third category, besides manufacturing and services, contain groups that are active in agriculture and forestry (SNI 01-05), mining and quarrying (SNI 10-14), electricity, gas and water supply (SNI 40-41) and construction (SNI 45). Antalet anställda i Sverige, inom tjänstesektorn, var i stort sett oförändrat mellan åren, men för enskilda branscher var förändringarna stora. Jämfört med år 2000 fanns det betydligt fler anställda inom parti- och agenturhandel samt databehandlingsverksamhet medan det motsatta kunde noteras för detaljhandeln. Svenskägda tjänstekoncerner med verksamhet i utlandet hade år 2001 knappt anställda i Sverige. Detaljerad information gällande branscher ges i tabell 9a och 9b. Vid tolkningen av siffrorna bör dock, som tidigare nämnts, beaktas att förändringar inom enskilda branscher ofta kan relateras till förändringar rörande ett eller ett fåtal koncerner. I figur 8 presenteras de tio branscher inom vilka svenskägda koncerner hade flest antal anställda utomlands år 2001 samt utfallet för dessa branscher år Samtidigt ges i figur 9 en bild av hur antalet svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet fördelar sig över dessa branscher år 2001 och

11 Figur 8 De tio branscher där svenskägda koncerner hade flest anställda utomlands år 2001 samt utfallet år Andra företagstjänster M askiner utöver nedanstående M otorfordon och släpfordon M etallvaror utom maskiner och apparater Teleprodukter M assa-, papper och pappersvaror Finansiell verksamhet Parti- och agenturhandel Precisionsinstrument m.m. Detaljhandel Figur 9 Antal svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet år 2001 och 2000; fördelat på de tio branscher där det fanns flest anställda i utlandet år Andra företagstjänster M askiner utöver nedanstående M otorfordon och släpfordon M etallvaror utom maskiner och apparater Teleprodukter M assa-, papper och pappersvaror Finansiell verksamhet Parti- och agenturhandel Precisionsinstrument m.m. Detaljhandel Internationaliseringsgraden, det vill säga andelen anställda i utlandet, var totalt sett drygt 64 procent år Detta var något högre än året innan då motsvarande siffra var knappt 61 procent. Totalt sett hade koncernerna inom tillverkningsindustrin en högre internationaliseringsgrad än koncernerna inom tjänstesektorn år 2001, drygt 67 procent jämfört med 61 procent. Vad gäller enskilda branscher med relativt många anställda var internationaliseringsgraden högst inom gruppen andra företagstjänster, tillverkning av precisionsinstrument och tillverkning av maskiner utöver kontorsmaskiner och motorfordon. För koncerner verksamma inom 10

12 respektive bransch var internationaliseringsgraden totalt sett över 80 procent, se tabell 9a. Stor dominans av ett fåtal större koncerner Statistiken över svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet domineras av ett fåtal större koncerner. Inom tillverkningsindustrin stod de 80 koncerner som hade flest anställda i utlandet för 97 procent av samtliga anställda i utlandet och 80 procent av antalet anställda i Sverige. Motsvarande siffror för de 20 största industrikoncernerna var 83 och 51 procent, se figur 10. Båda grupperna hade cirka 80 procent av sina utlandsanställda inom OECD. Jämfört med de 80 största koncernerna år 2000 minskade antalet anställda i Sverige med nästan 10 procent samtidigt som antalet anställda i utlandet ökade med drygt 3 procent. Det bör dock påpekas att dessa grupper inte är homogena över åren. Endast 66 av koncernerna som tillhörde de 80 största år 2000 fanns med bland de 80 största år En ytterligare aspekt gällande jämförbarheten över tiden är att en del av de nya koncernerna ett visst år kan ha tagit sig in i en viss grupp genom förvärv av koncerner som fanns med året innan. En annan orsak till förändringar inom dessa grupper är naturligtvis att en del koncerner kan ha blivit utlandsägda. Figur 10 Antal anställda i de 80 största och 20 största svenskägda industrikoncernerna som hade verksamhet i utlandet Samtliga industrikoncerner 80 största industrikoncernerna 20 största industrikoncernerna Sverige Utlandet Totalt När det gäller tjänstesektorn hade de 40 största tjänstekoncernerna 92 procent av de utlandsanställda och 48 procent av de anställda i Sverige år 2001, se figur 11. De 40 största tjänstekoncernerna hade 92 procent av sin utlandsanställda inom OECD och jämfört med år 2000 ökade antalet anställda i utlandet med 7 procent medan antalet anställda i Sverige minskade med 10 procent. 11

13 Figur 11 Antal anställda i de 40 största svenskägda tjänstekoncernerna som hade verksamhet i utlandet Samtliga tjänstekoncerner 40 största tjänstekoncernerna Sverige Utlandet Totalt Grupperas koncernerna efter totala antalet anställda framgår det att flest antal svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet år 2001 fanns i gruppen med 50 till 249 anställda, se figur 12. Det fanns också betydligt färre koncerner i storleksklassen 1 till 49 anställda år 2001 jämfört med år Totalt minskade antalet svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet från 913 år 2000 till 854 år Figur 12 Antal svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet 2001 fördelade på storleksgrupper efter totala antalet anställda De 49 koncernerna i gruppen med minst anställda stod år 2001 för 86 procent av samtliga anställda i utlandet och 65 procent av samtliga anställda i Sverige, se figur 13. Sammantaget hade dessa koncerner anställda år 2001, i utlandet och i Sverige. 12

14 Figur 13 Andelen anställda i två olika storleksgrupper av svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet Koncernerna har grupperats efter totala antalet anställda. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Sverige Utlandet Totalt Mindre än anställda Minst anställda Export och import av varor Följande siffror avser svensk export och import för undersökningsgruppen svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet. År 2001 bestod gruppen av 854 koncerner. Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet stod år 2001 för en varuexport till ett värde av 301,5 miljarder kronor. Av detta stod industrikoncernerna för 264,3 miljarder och tjänstekoncernerna för 28,7 miljarder kronor. De undersökta koncernerna stod år 2001 för knappt 39 procent av Sveriges totala export. Figur 14 De tio största exportländerna för svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001 fördelat på industri och tjänstekoncerner; Mkr. USA Tyskland Storbritannien Norge Nederländerna Frankrike Belgien Danmark Finland Italien Industrkoncerner Tjänstekoncerner 13

15 I figur 14 redovisas koncernernas varuexport till de tio största mottagarländerna uppdelat på industri och tjänstekoncerner. Noterbart är att exporten från tjänstekoncernerna framförallt går till Norge, Danmark och Finland. Koncernernas varuimport uppgick totalt till 140,5 miljarder kronor år 2001 varav industrikoncernerna stod för 84,1 miljarder och tjänstekoncernerna för 50,4 miljarder kronor. Totalt svarade de svenskägda koncernerna för drygt 22 procent av Sveriges totala import. För både industri- och tjänstekoncernerna utgjorde Tyskland en viktig handelspartner. Importen från Tyskland stod för drygt 17 procent av det totala importvärdet. Tjänstekoncernernas import stod för en hög andel av det totala importvärdet i Nederländerna, Italien och USA medan låga andelar kunde noteras i Storbritannien och Frankrike. Figur 15 De tio största importländerna för svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001 fördelat på industri och tjänstekoncerner; Mkr. Tyskland USA Storbritannien Nederländerna Danmark Norge Frankrike Finland Italien Belgien Industrikoncerner Tjänstekoncerner Totalt sett hade koncernerna ett handelsöverskott på 161,1 miljarder. Industrikoncernerna hade ett överskott på 180,1 miljarder och tjänstekoncernerna ett underskott på 21,7 miljarder kronor. 14

16 Fakta om statistiken Bakgrund och syfte Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har enligt lagen om officiell statistik (SFS 2001:99) och bilaga till statistikförordningen (SFS 2001:100) i uppdrag att framställa och tillgängliggöra statistik över internationella företag. Med internationella företag avses dels företag i Sverige med utländska ägare och dels svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet. I denna rapport undersöks den senare kategorin. Av främst kontrollskäl undersöks också koncerner i Sverige som har dotterbolag i utlandet men kontrolleras av utländska ägare. Att det yttersta ägandet i större koncerner skiftar från svenskt till utländskt och vice versa har stor inverkan på statistiken varför det är av vikt att kunna följa ägarförändringar över tiden. I föreliggande rapport redovisas endast svenskägda koncerner som har minst en anställd i ett dotterbolag utomlands. En koncern definieras som svenskägd om bolaget högst upp i koncernstrukturen är en svensk juridisk person. Statistikrapporter inom området kan kostnadsfritt hämtas från ITPS hemsida Detta omfattar statistiken Statistiken över svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet omfattar och redovisar uppgifter om koncernernas anställda fördelade på länder, världsdelar, branschgrupper och storleksgrupper. Från och med 1999 redovisas även uppgifter om de i undersökningen ingående koncernernas export och import och från och med 2001 redovisas antalet anställda fördelat på kvinnor och män. Objekt och population Undersökningspopulationen utgörs av samtliga koncerner i Sverige som under undersökningsåret har dotterbolag i utlandet. Som ram används MM Partners koncernregister. För de svenskägda koncernerna utgörs undersökningsobjektet av den totala koncernen. Ett undantag gäller statliga affärsverk där undersökningsobjekten utgörs av den eller de koncernstrukturer som ligger under det statliga affärsverket och som har utländska dotterbolag. För utlandsägda koncerner sker den totala koncernredovisningen i hemlandet. Enligt Årsredovisningslagen (Årl) begränsas skyldigheten att upprätta koncernredovisning för underkoncerner till koncerner med koncernmoderbolag utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-området). 15

17 Undersökningsobjekten är i dessa fall de underkoncerner i Sverige som enligt koncernregistret har dotterbolag i utlandet. Att koncerner och inte företag är undersökningsobjekt följer av att ett företag i Sverige med dotterbolag i utlandet per definition utgör en koncern. Att använda koncern som objekt innebär att undersökningens fokus ligger på den yttersta kontrollen eller yttersta ägandet inom varje koncernstruktur även det direkta ägandet av ett dotterbolag i utlandet kan spåras till ett enskilt bolag inom en koncern. Statistiska mått Siffrorna i statistiken över svenskägda koncerner utgörs huvudsakligen av statistiska storheter som totalvärde (med summa som vanligaste variant) och aritmetiskt medelvärde (med andel som vanligaste variant). Redovisningsgrupper Per etableringsland redovisas antal koncerner med verksamhet och antalet anställda totalt samt fördelat på tillverkningsindustri och tjänstesektor, fördelat på storleksgrupper och fördelat på kvinnor och män. Per bransch redovisas antalet koncerner med verksamhet samt antalet anställda fördelat på anställda i Sverige och anställda i utlandet. Per storleksgrupp redovisas antalet koncerner och antalet anställda fördelat på anställda i Sverige och anställda i utlandet. Referensperiod Materialet i denna rapport avser svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet år Fullständighet Undersökningen av svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet ingår som en del i statistikområdet internationella företag. Utöver denna rapport presenteras rapporter över utlandsägda företag i Sverige, samanhållande rapporter där de internationella företagen jämförs med övriga svenska företag samt rapporter som speciellt lyfter fram de internationella företagens satsningar på forskning och utveckling. Brister i statistiken över svenskägda koncernernas verksamhet har framförallt att göra med svårigheter att samla information om de utländska delarna. Med undersökningens nuvarande upplägg är möjligheterna att inhämta information om koncernernas utländska delar mycket begränsade. En konkret brist till följd av detta 16

18 är att koncernernas branschtillhörighet måste bestämmas utifrån koncernernas svenska delar. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Samtliga objekt inom rampopulationen undersöks, vilket innebär att det inte finns någon urvalsbetingad osäkerhet. Tillförlitligheten bestäms till stor del av att ett begränsat antal koncerner svarar för en mycket hög andel av den totala sysselsättningen utomlands. Den totala kvalitén är därför i första hand beroende av information dessa storkoncerner lämnar och för att säkerställa en hög total kvalitet görs därför extra kontroller mot denna grupps årsredovisningar och i de fall uppgifter saknas skickas det ut en kompletterande enkät. Osäkerhetskällor En viss osäkerhet är relaterad till möjligheterna att fastställa en fullständig ram. För undersökningsåret 2001 tillkom 174 nya koncernmödrar medan 233 försvann. Problemen med ramtäckning kommenteras ytterligare under egen rubriken nedan. Osäkerhet ges också av att de årsredovisningar som ligger till grund för undersökningen inte alltid redovisar de uppgifter som enligt Årsredovisningslagen ska redovisas. Likt de flesta undersökningar finns en osäkerhet förknippad med inläsning och bearbetning av data. Ramtäckning Övertäckning kan i princip inte förekomma genom att antalet anställda hämtas från de officiella koncernboksluten förutsatt att dessa är korrekta. Undertäckning kan förekomma i form av att årsredovisningarna ofullständigt beskriver moderbolagens aktieinnehav i dotterbolag och att moderbolag med utländska dotterbolag i sådana fall inte ingår som undersökningsobjekt. Mätning Huvudsaklig mätmetod utgörs av okulär besiktning av officiella årsredovisningar från PRV. Grundregistrering utförs av MM Partner som har stor erfarenhet av ordinarie bokslutsregistrering. När det gäller den aktuella informationen finns ingen standardiserad presentationsform i årsredovisningarna, utan arbetet innebär i princip en genomläsning av den i regel mycket omfattande notförteckningen. I de fall större koncerners årsredovisningar innehåller för knapphändig information hämtas kompletterande information in via postala enkäter. För att avgöra behovet av kompletterande enkät prioriteras genomgången av årsredovisningar tillhörande 17

19 koncerner med minst 500 anställda utomlands som första moment i varje års undersökning. För 2001 års undersökning skickades en kompletterande enkät till tio större koncerner som alla svarade. Bortfall Totalt bortfall kan uppstå om bolag inte skickat årsredovisningar till PRV. Det totala bortfallet är idag mycket litet och kan antas ha en mycket begränsad inverkan på resultatet. Olika typer av partiellt bortfall uppstår då koncerner inte redovisar tillräckligt detaljerat. Istället för uppdelat på länder redovisas i vissa fall endast anställda totalt, anställda utomlands eller anställda per världsdel. Det partiella bortfallet påverkas av i vilken utsträckning koncernerna följer 5 kapitlet 18 i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Någon exakt kvantifiering av bortfallet i denna undersökning kan inte lämnas, men bedömningen är att bortfallet är tämligen begränsat då det är administrativt material som ligger till grund för undersökningen (de officiella årsredovisningarna från PRV). Vad gäller mindre företag är årsredovisningarna mer överskådliga och informationen om utlandsanställda därmed enklare att finna. Samtidigt är det svårt att genom rimlighetskontroller spåra företag som utelämnat informationen i årsredovisningen. Ett visst bortfall för denna kategori kan därmed inte uteslutas. Bearbetning Efter själva grundregistreringen görs ett antal efterkontroller. Exempelvis görs översiktliga jämförelser mellan antal anställda i Sverige enligt undersökningen och en rak summering av antal anställda i aktiebolagen per koncern. För koncerner med svenska aktiebolag som koncernmoderbolag kan dessutom en uppskattning av anställda utomlands göras som totala koncernens anställda minus summerad svensk koncerndel. Modellantaganden Årsredovisningslagen (1995:1554) reglerar innebörden av koncernbegreppet i 1 kap 4. Ett företag är moderföretag och en juridisk person är dotterföretag om företaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen. Vidare finns kompletterande regler som enkelt uttryckt innebär att det samma gäller om ett företag genom avtal och dylikt har ett bestämmande inflytande över ett annat företag. En koncern utgörs av moder- och dotterföretag tillsammans. Ett moderföretag kan i sin tur vara dotterföretag till ett annat företag. I ett sådant fall är det frågan om en s k underkoncern. Den terminologi som ITPS tillämpar innebär att moderföretag 18

20 högst upp i koncernen kallas koncernmoderbolag, medan övriga moderföretag kallas moderbolag I Årsredovisningslagen regleras skyldigheten att upprätta koncernredovisning (kap 7). Enkelt uttryckt är alla koncernmoderbolag skyldiga att lämna koncernredovisning med ett undantag. Undantaget gäller om antalet anställda i koncernföretagen uppgår till högst 10 i genomsnitt för de båda senaste räkenskapsåren och balansomslutningen uppgår till högst 24 mkr på balansdagen det senaste räkenskapsåret (s k 10/24-bolag). Skyldigheten att upprätta koncernredovisning för underkoncerner gäller inte i följande fall: om koncernmodern upprättar koncernredovisning som omfattar moderbolaget och dess dotterbolag och koncernmodern lyder under lagstiftning inom EES-området Detta medför att utlandsägda koncerner med koncernmoder inom EES inte behöver upprätta koncernredovisning. En koncerns branschtillhörighet bestäms utifrån de svenska koncernbolagens branschtillhörigheter enligt ett s k mestkriterium. Detta innebär att en koncern tilldelas den bransch där koncernens svenska delar har flest antal anställda. En fullständig branschkodning omöjliggörs av att det saknas information om koncernernas utländska delar. Branschklassificeringen kan därför vara missvisande i de fall verksamheten utomlands är mer omfattande än den i Sverige. Ibland kan det under ett och samma undersökningsår upprättas dubbla bokslut över ett bolag. Denna situation kan exempelvis uppstå om bolaget under året blir uppköpt och därmed går från att vara egen koncern eller del av en koncern till att bli en del av en annan koncern. I dessa fall görs antagandet att för mindre bolag/koncerner får situationen vid början av året gälla för hela året. För större koncerner görs särskilda bedömningar från fall till fall. Statistikens aktualitet Frekvens Undersökningen genomförs årligen, en gång per år. Framställningstid Framställningstiden är ungefär 6 månader. 19

21 Punktlighet Denna undersökning har haft svårt med punktligheten. Detta förklaras av att informationsinnehållet i de årsredovisningar som ligger till grund för undersökningen har varierat från år till år och därmed ställt olika krav på kompletterande mätningar via enkäter. Att det samtidigt funnits en ambition att korta ledtider och tidigarelägga publiceringen har gjort att undersökningarna för åren 2000 och 2001 blivit försenade med cirka en månad. Statistikens jämförbarhet Jämförbarhet över tiden Genom att uppgifterna avser koncerner påverkas utvecklingen av antal anställda dels av faktisk sysselsättningsutveckling men framförallt av förändringar i koncernernas struktur mellan åren. Således ingår effekterna av köp, försäljningar, fusioner och nedläggningar av bolag i utvecklingen av antalet anställda. En sammanställning av förändringarna från föregående år ges i tabellen nedan. Förändringar i antal koncerner och antal anställda mellan åren 2000 och 2001 Antal Antal anställda Koncerner Sverige utlandet totalt Utfall 2001 för koncerner som fanns båda åren Utfall 2000 för koncerner som fanns båda åren Förändring Nya koncerner år Utfall 2000 för de koncerner som inte var kvar Undersökningen har haft samma upplägg sedan 1998 då det register som utgör ramen för undersökningen skiftades från SCB till MM Partner. Jämförbarhet mellan grupper Det finns ingen annan samlad statistik i Sverige som är jämförbar med statistiken över svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet. Delar av den statistik som redovisas i denna rapport återges däremot i andra rapporter tillhörande statistikområdet Internationella företag. Samanvändbarhet med annan statistik Statistiken kan relateras till övrig företagsstatistik med begränsningen att kopplingar endast kan göras för koncernernas svenska delar. Liknande med inte direkt överensstämmande statistik produceras av ett antal länder inom Europa. 20

22 Statistikens tillgänglighet Spridningsformer Statistiken med kommentarer presenteras på ITPS hemsida På denna sida ges även tillgång till tidigare rapporter. Presentation Statistiken presenteras i rapporter med kommentarer och diagram. Det samlade materialet presenteras i en tabellbilaga i varje rapport. Definitioner och källor Undersökningen grundas på koncernmödrarnas offentliga årsredovisningar, vilka tillhandahålls av Patent- och registreringsverket (PRV). En koncern definieras som svenskägd om bolaget högst upp i koncernstrukturen är en svensk juridisk person. En koncernmoder är moderbolaget högst upp i en koncern, det vill säga ett moderbolag som inte är dotter till något annat bolag. Ett moderbolag är ett bolag som äger en eller flera dotterbolag och ett dotterbolag är ett bolag som ägs till över 50 procent av ett annat bolag eller där ett annat bolag har ett dominerande inflytande. Antalet anställda är medelantalet anställda under räkenskapsåret. I texten definieras ett etableringsland som ett land där en koncern har ett dotterbolag med minst en anställd. Internationaliseringsgrad är antalet anställda utomlands i förhållande till totalt antal anställda. Koncernbransch fastställs enligt ett så kallat mestkriterium. Den bransch där det arbetar flest personer inom en koncerns svenska delar blir koncernens branschbeteckning. Att en koncern klassificeras enbart efter dess svenska verksamhet följer av att det saknas information om koncernernas utländska delar. Industrikoncerner definieras som tillhörande huvudgrupperna enligt SNI 92. Tjänstekoncerner innefattar alla koncerner tillhörande huvudgrupperna enligt SNI

23 Ländergrupperingar har gjorts enligt den internationella standarden ISO Denna standard underhålls av ISO 3166 Maintenance Agency och UN Statistics Division. Upplysningstjänster För yttrligare information kontakta: Magnus Johansson; Telefon eller e-post Anne-Christine Strandell; Telefon eller e-post 22

24 Svenskägda koncerner med flest anställda utomlands De 80 största industrikoncernerna 2001 ABA Invest AB Albert Bonnier AB Alfa Laval International AB Arca Systems International AB Assa Abloy AB Atlas Copco AB Atlet AB Ballingslöv Holding AB Bong Ljungdahl AB Borås Wäfveri AB Brio AB Camfil AB Cardo AB Cloetta Fazer AB Dometic Holding AB Duni AB EFG European Furniture Group AB (publ) Elanders AB Eldon Holding AB Electrolux, AB Findus AB Finnveden AB FlexLink AB Förvaltnings AB Stattum G Bergström Förvaltningsaktiebolag Gambro AB GCE Gas Control Equipment AB Getinge AB Grimaldi Industri AB Gunnebo AB Haldex AB Hexagon AB Hilding Anders AB Höganäs AB Industriförvaltningsaktiebolaget Kinnevik Industrivärden, AB Intervect AB Johnson Pump AB Kinnarps AB L E Lundbergföretagen AB (publ) Lindab Intressenter AB Lindéngruppen AB MacGregor International AB Midway Holding AB Munksjö AB Munters AB Nefab AB NIBE Industrier AB Nobel Biocare AB Nobia AB Nolato AB Nynäs Petroleum, AB Perbio Science AB (publ) Pergo AB SAAB AB Sandvik AB Sapa AB Scancast Holding AB SCANIA AB SKF, AB Spira AB SSAB Svenskt Stål AB STC Interfinans AB Stenqvist Holding AB Strålfors AB Swedish Match AB Swegmark Invest AB Svenska Cellulosa AB SCA Sydsvenska Kemi AB (publ) Telefonaktiebolaget L M Ericsson Thomas Concrete Group AB Thule AB Trebruk AB Trelleborg AB Trioplast Industrier AB V&S Vin & Sprit AB Viking Sewing Machines AB Volvo, AB Ziehl-ebm AB Å&R Carton AB 23

25 De 20 största industrikoncernerna 2001 Albert Bonnier AB Alfa Laval International AB Assa Abloy AB Atlas Copco AB Borås Wäfveri AB Cardo AB Electrolux, AB Gambro AB Getinge AB Gunnebo AB Nobia AB Sandvik AB Sapa AB SCANIA AB SKF, AB Swedish Match AB Svenska Cellulosa AB SCA Telefonaktiebolaget L M Ericsson Trelleborg AB Volvo, AB De 40 största tjänstekoncernerna 2001 Adcore AB Axessor Invest AB Axfood AB Baltic Beverages Holding AB Bergman & Beving AB Bilia AB Bure Equity AB Capio AB Dahl International AB Eniro AB Esselte AB Falköping Holding AB Försäkringsaktiebolaget Skandia Ibs AB Icon Medialab International AB If Skadeförsäkring Holding AB (publ) Industrial and Financial Systems, IFS AB Intentia International AB Lindex, AB Modern Times Group MTG AB Mölnlycke Health Care AB Nordea AB Observer AB Posten AB Proffice AB Scandiaconsult AB Securitas AB Skandinaviska Enskilda Banken AB (Publ) Song Networks Holding AB Stefan Persson Placering AB Stena AB Svenska Handelsbanken AB Svenska Lantmännen Ek. För. TAC Holding AB Tele2 AB Telelogic AB (publ) Telia AB Trenor Holding AB Wilson Logistics Holding AB WM-data AB 24

26 Branschförteckning Industrial classification Branschindelningen är gjord i enlighet med Standard för Svensk Näringsgrensindelning, SNI 92, vilken är anpassad till EUs näringsgrensindelning, NACE Rev. 1. A-B Jordbruk, skogsbruk, fiske C-D Utvinnings- och tillverkningsindustri C Utvinning av mineral D Tillverkningsindustri D Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning Textil- och beklädnadsvarutillverkning, tillverkning av läder och lädervaror 20 Trävarutillverkning 21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 22 Förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 23 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle 24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 27 Stål- och metallframställning Verkstadsindustri 28 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 29 Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underindelning 30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer Kontorsmaskiner Datorer 31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar Elektrisk tråd och kabel 32 Tillverkning av teleprodukter Elektroniska komponenter Radio- och TV-sändare samt apparater för trådtelefoni och trådtelegrafi Radio- och TV-mottagare samt apparater för upptagning o återgivning av ljud o videosign. 33 Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur Instrument för mätning, kontroll, provning, navigering och andra ändamål utom industriell processtyrning Instrument för styrning av industriella processer The classification by activities has been made according to the Swedish Standard Classification of Economic Activities (SNI), which is based on the statistical classification of economic activities in the European Union, NACE Rev. 1. A-B Agriculture, forestry and fishing C-D Mining, quarrying and manufacturing C Mining and quarrying D Manufacturing D Manufacture of food, beverage and tobacco Textile, wearing apparel and leather industries 20 Manufacture of wood and wood products 21 Manufacture of pulp, paper and paper products 22 Publishing, printing and reproduction of recorded media 23 Manufacture of coke, refined petroleum products and nuclear fuel products and nuclear fuel 24 Manufacture of chemicals and chemical products 25 Manufacture of rubber and plastic products 26 Manufacture of other non-metallic mineral products 27 Manufacture of basic metals Manufacture of fabricated products, machinery and equipment 28 Manufacture of fabricated metal products except machinery and equipment 29 Manufacture of machinery and equipment 30 Manufacture of office machinery and computers Office machinery Computers 31 Manufacture of electrical machinery and apparatus Insulated wire and cable 32 Manufacture of radio, television and communication equipment and apparatus Electronic valves and tubes and other electronic components Television and radio transm. and app. for line telephony and telegraphy TV sand radio receivers, sound or video rec. or reprod. app. and ass.goods 33 Manufacture of medical, precision and optical instruments, watches and clocks Manufacture of instruments and appliances for measuring, checking, testing, navigating, and other purposes, except industrial process control equipment Manufacture of industrial process control equipment 25

27 34 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 35 Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkningsindustri E El-, gas- värme- och vattenförsörjning F 45 Byggverksamhet G-Q Tjänsteverksamhet G 50 Handel med och service av motorfordon, detaljhandel med drivmedel 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Hushållsapparater, radio- och TV-varor Kontorsmaskiner o kontorsutrustning Andra maskiner för industri, handel och sjöfart 52 Detaljhandel utom med motorfordon, reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar H 55 Hotell- och restaurangverksamhet I 60 Landtransport, transport i rörsystem 61 Sjötransport 62 Lufttransport 63 Stödtjänster till transport, resebyråverksamhet 64 Post och telekommunikationer Telekommunikation J Finansiell verksamhet K 70 Fastighetsverksamhet 71 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk Kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer 72 Databehandlingsverksamhet m.m Konsultverksamhet maskinvara System- och programvara Databehandling Databasverksamhet Underhåll o reparation av kontors- o bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustn Övrig datoranknuten verksamhet 73 Forskning och utveckling 74 Andra företagstjänster L-Q Övrig tjänsteverksamhet 0 Ej branschkodade företag 34 Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers 35 Manufacture of other transport equipment Other manufacturing industry E Electricity, gas and water supply F 45 Construction G-Q Service sector G 50 Sales and maintenance of motor vehicles, retail sale of fuel 51 Wholesale trade and commission trade except of motor vehicles Electrical household appliances and radio and television goods Office machinery and equipment Other machinery for use in industry, trade and navigation 52 Retail trade, repair of personal and household goods H 55 Hotels and restaurants I 60 Land transport, transport via pipelines 61 Water transport 62 Air transport 63 Supporting and auxiliary transport activities, activities of travel agencies 64 Post and telecommunications Telecommunications J Financial intermediation K 70 Real estate activities 71 Renting of machinery and equipment without operator and of personal and household goods Office machinery and equipment including computers 72 Computer and related activities Hardware consultancy Software consultancy and supply Data processing Data base activities Maintenance and repair of office, accounting and computing machinery Other computer related activities 73 Research and development 74 Other business activities L-Q Other service activities 0 Activity code unknown 26

28 Ländergrupper - Geographical regions Africa Americas Asia Eastern Africa Caribbean Eastern Asia Burundi Anguilla China Comoros Antigua and Barbuda Hong Kong Djibouti Aruba Macao Eritrea Bahamas Democratic People's Republic of Korea Ethiopia Barbados Japan Kenya British Virgin Islands Mongolia Madagascar Cayman Islands Republic of Korea Malawi Cuba South-central Asia Mauritius Dominica Afghanistan Mozambique Dominican Republic Bangladesh Réunion Grenada Bhutan Rwanda Guadeloupe India Seychelles Haiti Iran (Islamic Republic of) Somalia Jamaica Kazakhstan Uganda Martinique Kyrgyzstan United Republic of Tanzania Montserrat Maldives Zambia Netherlands Antilles Nepal Zimbabwe Puerto Rico Pakistan MIddle Africa Saint Kitts and Nevis Sri Lanka Angola Saint Lucia Tajikistan Cameroon Saint Vincent and the Grenadines Turkmenistan Central African Republic Trinidad and Tobago Uzbekistan Chad Turks and Caicos Islands South-eastern Asia Congo United States Virgin Islands Brunei Darussalam Democratic Republic of the Congo Central America Cambodia Equatorial Guinea Belize East Timor Gabon Costa Rica Indonesia Sao Tome and Principe El Salvador Lao People's Democratic Republic Northern Africa Guatemala Malaysia Algeria Honduras Myanmar Egypt Mexico Philippines Libyan Arab Jamahiriya Nicaragua Singapore Morocco Panama Thailand Sudan South America Viet Nam Tunisia Argentina Western Asia Western Sahara Bolivia Armenia Southern Africa Brazil Azerbaijan Botswana Chile Bahrain Lesotho Colombia Cyprus Namibia Ecuador Georgia South Africa Falkland Islands (Malvinas) Iraq Swaziland French Guiana Israel Western Africa Guyana Jordan Benin Paraguay Kuwait Burkina Faso Peru Lebanon Cape Verde Suriname Occupied Palestinian Territory Cote d'ivoire Uruguay Oman Gambia Venezuela Qatar Ghana Northern America Saudi Arabia Guinea Bermuda Syrian Arab Republic Guinea-Bissau Canada Turkey Liberia Greenland United Arab Emirates Mali Saint Pierre and Miquelon Yemen Mauritania United States Niger Nigeria Saint Helena Senegal Sierra Leone Togo 27

29 Europe Eastern Europe Belarus Bulgaria Czech Republic Hungary Poland Republic of Moldova Romania Russian Federation Slovakia Ukraine Northern Europe Baltic States Denmark Estonia Faeroe Islands Finland Iceland Ireland Isle of Man Jersey Latvia Lithuania Norway Svalbard and Jan Mayen Islands Sweden United Kingdom Southern Europe Albania Andorra Bosnia and Herzegovina Croatia Gibraltar Greece Holy See Italy Malta Portugal San Marino Slovenia Spain Republic of Macedonia Yugoslavia Western Europe Austria Belgium France Germany Liechtenstein Luxembourg Monaco Netherlands Switzerland Oceania Australia and New Zealand Australia New Zealand Norfolk Island Melanesia Fiji New Caledonia Papua New Guinea Solomon Islands Vanuatu Micronesia Guam Kiribati Marshall Islands Micronesia (Federated States of) Nauru Northern Mariana Islands Palau Polynesia American Samoa Cook Islands French Polynesia Niue Pitcairn Samoa Tokelau Tonga Tuvalu Wallis and Futuna Islands 28

30 Tabellförteckning List of tables Tabell 1a. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001 och 2000; fördelade på länder Tabell 2a. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001; fördelade på länder och kön Tabell 2b. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001; fördelade på världsdelar och kön Tabell 3. Antal svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001 och 2000; fördelade på etableringsländer Tabell 4. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet och i utlandsägda företag i Sverige 2001 Tabell 5. Antal koncerner och antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands 2001 och 2000; fördelade efter koncernstorlek Tabell 6a. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2001; fördelade på länder och efter koncernstorlek Tabell 6b. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet 2000; fördelade på länder och efter koncernstorlek Tabell 7a. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands 2001; fördelade på länder och efter koncernens branschtillhörighet i Sverige Tabell 7b. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands 2000; fördelade på länder och efter koncernens branschtillhörighet i Sverige Tabell 7c. Antal anställda i svenskägda koncerner med dotterbolag utomlands 2001; fördelade på ländergrupper och efter koncernens branschtillhörighet i Sverige Table 1a. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2001 and 2000; by country of location Table 2a. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad 2001; by country of location and gender Table 2b. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad 2001; by country of location and gender Table 3. Number of Swedish-owned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2001 and 2000; by country of location Table 4. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad and in foreign-owned enterprises in Sweden, 2001 Table 5. Number of groups of enterprises and number of employees in Swedish-owned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2001 and 2000; by group size Table 6a. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2001; by country and group size Table 6b. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2000; by country and group size Table 7a. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2001; by country and economic activity Table 7b. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2000; by country and economic activity Table 7c. Number of employees in Swedishowned groups of enterprises with subsidiaries abroad, 2001; by geographical area and economic activity 29