Skydd av natur med ersättningsmark

Transkript

1 Skydd av natur med ersättningsmark Genomförande och resultat av ESAB-projektet RAPPORT 6837 JUNI 2018 BRANSCHFAKTA UTGÅVA 4 MARS 2003 BRANSCHFAKTA NATURVÅRDSVERKET ISBN

2

3 Skydd av natur med ersättningsmark Genomförande och resultat av ESAB-projektet NATURVÅRDSVERKET

4 Beställningar Ordertel: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2018 Kartor: Naturvårdsverket och Lantmäteriet Databearbetning och karta Metria AB 2017 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2018 Omslagsfoto: Göran Eriksson, Länsstyrelsen i Jämtlands län TRYCKSAK

5 Förord En förutsättning för att nå de övergripande ambitionerna i miljömålet Levande skogar är att skogslandskapets aktörer samverkar och tar ett gemensamt ansvar för att nå målsättningarna för såväl miljö som produktion. Under 2010 konstaterade regeringen att det saknades cirka hektar produktiv skogsmark för att nå delmålet om skydd av hektar till 2010 inom miljömålet levande skogar. För att nå målet gjordes bedömningen att markbyten med de stora skogsbolagen och Svenska kyrkan var den enda praktiska möjligheten att inom rimlig tid nå ambitionen att uppfylla resterande del av arealmålet. I juni 2010 beslutade riksdagen att föra över mark från Sveaskog till staten för att använda som ersättningsmark för skydd av natur. I den här rapporten redovisas utfallet av de markbyten som gjorts inom ESAB-projektet. Huvuddelen av affärerna genomfördes under med de tre stora skogsbolagen vilket motsvarar cirka 80 procent av den areal blivande naturreservatsområden som Naturvårdsverket förvärvat genom markbyten i projektet. Erfarenheter från det genomförda projektet visar bland annat på att affärer med bolagen som omfattar många objekt innebär stordriftsfördelar inte minst tack vare att värderings- och förhandlingsarbetet rationaliserades. Ersättningsmark efterfrågas alltjämt av såväl enskilda skogsägare som stora skogsbolag i samband med reservatsbildning varför tillgång till ersättningsmark är ett viktigt verktyg i den verktygslåda som naturvården har att tillgå för att hitta lösningar i dessa fall. Det är många som har varit involverade i projektet och bidragit till att arbetet som periodvis varit mycket intensivt och bedrivits parallellt med den ordinarie verksamheten, har kunnat genomföras på ett mycket bra sätt. Ett stort tack till alla som bidragit i arbetet! Stockholm maj 2018 Maria Tiricke Chef fastighetsenheten 3

6

7 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 1 INLEDNING Riksdagens beslut om ersättningsmark Skogslandet Sverige Sveaskog 12 2 GENOMFÖRANDE Länsstyrelserna redovisar värdefulla skogar Sveaskog gör urval av fastigheter Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB Värdering av markerna inför byte Värdering av bolagsmarker inför byte Värdering av marker inför byte med andra än bolagen Markbytesaffärer genomförs 19 3 RESULTAT Mark som förvärvats för reservatsändamål De skyddade arealernas fördelning över de skogliga regionerna Ersättningsmarkerna fördelning till olika mottagare Utfall avseende reservats- och ersättningsmarker Bergvik Skog AB (Bergvik) Svenska Cellulosa AB (SCA) Holmen Skog AB (Holmen) Svenska Kyrkan Allmänningar Övriga Naturvårdsverket Länsvis redovisning av förvärvad reservatsmark Skåne Halland Västra Götaland Jönköping Östergötland Södermanland Stockholm Värmland Örebro Västmanland Uppsala Dalarna 82 5

8 Gävleborg Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Bildade reservat till och med KOMMENTARER, ERFARENHETER OCH FÖRSLAG REFERENSER 108 BILAGOR 109 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

9 Sammanfattning Under 2010 konstaterade regeringen att det saknades cirka hektar produk tiv skogs mark för att nå delmålet om skydd av hektar till 2010 inom miljö målet levande skogar. För att nå målet gjordes bedömningen att markbyten med de stora skogsbolagen och Svenska kyrkan var den enda praktiska möjlig heten att inom rimlig tid nå ambitionen att uppfylla resterande del av arealmålet. I juni 2010 beslutade riksdagen att föra över mark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark för skydd av natur. På uppdrag från Naturvårds verket redovisade Länsstyrelserna kända områden med höga naturvärden på bolagens marker. Ett urval som utgick från kända områden lämpliga som natur reservat med stöd av kriterier i den nationella strategin och respektive läns strategi för formellt skydd av skog med fokus på värdekärnor, funktionalitet och prio riterade skogstyper. Med de redovisade områdena som utgångspunkt valde Sveaskog på egen hand ut vilka marker som skulle föras över till det nybildade bolaget Ersättnings mark i Sverige AB (ESAB) att användas som ersättningsmarker. Bolaget fördes över till staten vid Sveaskogs årsstämma april 2011, varefter en förteckning över de utvalda områdena överlämnades till Naturvårdsverket. Ersättningsmarkerna omfattade cirka hektar produktiv skogsmark, hektar land, vilket motsvarade omkring tre procent av Sveaskogs innehav av produktiv skogsmark. Bolagsnamnet gav upphov till att det stora och omfattande markbytesprojektet fick namnet ESAB-projektet. Ersättningsmarkerna överläts till Naturvårdsverket i slutet av 2012 med tillträde 31 december Inför genomförande av markbytena värderades markerna och därefter har markbyten gjorts enligt principen värde mot värde efter förhandlingar med respektive part. Huvuddelen av de redovisade blivande naturreservaten berörde Bergvik Skog AB (Bergvik), Svenska Cellulosa AB (SCA) och Holmen Skog AB (Holmen). För att inom rimlig tid kunna värdera de stora arealer som ESABprojektet omfattade tog Svefa och Forum fastighetsekonomi på uppdrag från Naturvårdsverket fram en modell för värderingsarbetet i dialog med bolagen och Naturvårdsverket. Värderingen av bolagens marker var klar hösten 2012 och ett förslag till upplägg för markbytena togs fram. I februari 2013 inleddes förhandlingsarbetet med ett gemensamt möte. Under 2013 och 2014 genomfördes sedan huvuddelen av markbytena med de tre stora skogsbolagen. Cirka 92 procent av ESAB-arealen byttes bort under de inledande två åren. Under 2017 genomfördes det sista bytet inom ESAB-projektet. Den uttalade ambitionen att skydda hektar har inte nåtts på grund av att marknadsvärdet på ESAB-fastigheterna var för lågt och att läget av ersättningsmarkerna inte alltid var intressant för mottagaren. Men arbetet att skydda natur med hjälp av ersättningsmark i ESAB-projektet har ändå varit mycket framgångsrikt och innebär att 473 markområden har köpts för att ingå i 456 nya naturreservat eller reservat som utvidgas. Dessa områden omfattar cirka hektar produktiv skogsmark enligt den satellitsbildskartering som görs av skyddade områden (KNAS). Den skyddade arealen 7

10 produktiv skogsmark nedanför fjällen har ökat med nästan 20 procent genom ESAB-paketet. I värde motsvarar det cirka sex år av det anslag som Naturvårdsverket hade till ersättningar för skydd av natur vid tiden för regeringen och riksdagens beslut om ersättningsmarkspaketet. De markbyten som genomförts inom ESAB-projektet har skett parallellt med det ordinarie skydds arbetet. 8

11 1 Inledning Arbetet med miljökvalitetsmålen inleddes 1999 genom beslut i Sveriges riksdag. I miljömålssystemet har man antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen definierar det miljötillstånd som Sveriges miljöarbete ska sikta mot. Visionen är att målen ska nås inom en generation, det vill säga till år 2020 (och år 2050 då det gäller klimatmålet). För att konkretisera miljöarbetet fanns fram till och med 2010 ett stort antal delmål på vägen fram till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Delmålen inom respektive miljökvalitetsmål har numer ersatts av etappmål. Inom miljökvalitetsmålet Levande skogar var ett delmål att till och med 2010 ha skyddat hektar skog. Regeringen konstaterade 2010 i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) att det saknades omkring hektar för att nå delmålet om skydd av hektar. Regeringen säger i propositionen att De stora skogsbolagen och Svenska kyrkan äger sammantaget omkring en fjärdedel av Sveriges skogsmarksareal. På dessa stora skogsägares mark finns betydande skyddsvärda skogsarealer. Vi bedömer att överens kommelser om markbyten med dessa stora skogsägare är den enda praktiska möjligheten att i rimlig tid nå resterande del av arealmålet om formellt skydd av skogar. Vi föreslår därför i prop. 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) att ersättningsmark avskiljs från Sveaskog i en sådan storleksordning att den återstående delen av delmålet avseende formellt skydd kan nås. Det rör sig om mark innehållande upp till hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark. 1.1 Riksdagens beslut om ersättningsmark Den 18 mars 2010 överlämnade regeringen sin proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) till riksdagen. I juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen. I bilaga 1 har propositionens innehåll angående ersättningsmarker för skydd av natur samlats. Propositionen utgjorde startskottet för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas gemensamma arbete med att genomföra de markbyten som beslutet innebar. 9

12 Figur 1. Markägarkartan visar översiktligt fördelningen av mark på olika ägarkategorier i Sverige. Markägare som äger mer än hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg. Av figur 2 framgår respektive ägarkategoris färg. 10

13 1.2 Skogslandet Sverige Sveriges landareal uppgår till cirka 41 miljoner hektar. Mer än hälften av landarealen, cirka 22,9 miljoner hektar, är täckt av skog. Av markägarkartan, figur 1, framgår översiktligt ägarfördelningen i landet. Markägare som äger mer än hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg (av figur 2 framgår respektive ägarkategoris färg) Vissa kategorier har dock förts ihop till en grupp, t ex kommuner, övriga aktiebolag, allmännings- och besparingsskogar. Varje markägares totala innehav redovisas på kartan, d v s inte bara produktiv skogsmark, utan myr, fjäll, impediment m m. Detta gör att kartan ger en heltäckande bild av ägarfördelningen för hela Sverige. Figur 2. Cirkeldiagram som visar fördelningen av mark på ägarkategorier i Sverige. Markägare som äger mer än hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg Vissa har dock förts ihop till en grupp, t ex kommuner, övriga aktiebolag, allmännings- och besparingsskogar. Varje markägares totala innehav redovisas, d v s inte bara produktiv skogsmark, utan även myr, fjäll, impediment m m. Det innebär att diagrammet redovisar en heltäckande bild av ägarfördelningen för hela Sverige. Kartan i figur 1 visar översiktligt fördelningen över landet. 11

14 1.3 Sveaskog Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Skogsinnehavet är fördelat över hela Sverige, men huvuddelen finns i norra delen av landet se figur 3 och tabell 1. Sveaskog äger 4,0 miljoner hektar mark, varav 3,1 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Det innebär att Sveaskog äger cirka 14 procent av den produktiva skogsmarken. Riksdagens beslut 2010 innebar att en sammanlagd areal om högst hektar produktiv skogsmark av bolagets 3,1 miljoner hektar, det vill säga cirka tre procent, skulle föras över från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark. Regeringen skriver i propositionen att ersättningsmark avskiljs från Sveaskog i en sådan storleksordning att den återstående delen av delmålet avseende formellt skydd kan nås. Regeringen konstaterar i propositionen att det saknades omkring hektar. Viktiga utgångspunkter för urval av områden som ersättningsmarker var bland annat fördelningen av skyddsvärda områden i landet och ägarbilden för de skyddsvärda områdena, se vidare bilaga 1 där propositionens innehåll angående ersättningsmarker har samlats. En betydande del av Sveaskogs marker ligger inom renskötselområdet i Norr- och Västerbottens län. Vid bolagiseringen av Domänverket år 1992 infördes ändringar i rennäringslagen (SFS 1971:437) som innebär att det nybildade bolagets, numera Sveaskogs, marker belastas av den renskötselrätt som gällde på marker som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten eller utgör renbetesland. Detta får till följd att när Sveaskog säljer marker i det aktuella området överförs bolagets skyldigheter mot rennäringen till den nye ägaren. Detta gäller bl a de stora skogsbolagen som således får mer omfattande skyldigheter, t ex beträffande virkesfång, mot rennäringen på marker som de förvärvar i ESAB-projektet än vad som gäller på marker som respektive bolag överlåter till staten. 12

15 Tabell 1. Sveaskogs innehav av produktiv skogsmark per län (uppgifter från Sveaskogs hemsida som avser läget 31 december 2011). Län Areal produktiv skog Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland 0 Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Figur 3. Karta som översiktligt visar Sveaskogs markinnehav (markägarkartan generaliserad version). 13

16 2 Genomförande Under 2010 då riksdagen tog beslut om att föra över marker från Sveaskog inleddes Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas gemensamma arbete med att genomföra det stora markbytesprojekt som benämnts ESAB-projektet efter bolaget Ersättnings mark i Sverige AB. Det var det dotterbolag Sveaskog bildade 2010 för att överlåta marker till staten för skydd av värdefulla skogar i enlig het med propositionen. De mark byten som pågick inom ramen för Sveaskogs dåvarande uppdrag 1 att tillhanda hålla ersättningsmark slutfördes till huvudsaklig del under Endast en affär återstod som slutfördes inom ESAB-projektet då Naturvårds verket hade förvärvat markerna från Ersättningsmark i Sverige AB. 2.1 Länsstyrelserna redovisar värdefulla skogar När ESAB-projektet inleddes gav Naturvårdsverket läns styrelserna i uppdrag att redovisa sedan tidigare kända värdefulla skogs områden relevanta för bildande av naturreservat inom berörda markinnehav hos de stora skogsbolagen, Svenska kyrkan samt allmänningar. Urvalet av områden gjordes med stöd av kriterier i den nationella strategin och de länsvisa strategierna för skydd av skog med fokus på värdekärnor, funktionalitet och prioriterade skogstyper. Områdena redovisades i Naturvårds verkets och länsstyrelsernas gemensamma handläggarstöd VIC-Natur. Inledningsvis redo visades cirka delområden se tabell 2. Där ingick även områden där mark ägare fört fram önskemål om att kunna erhålla ersättningsmark från närbelägen bolagsmark samt föreslagna reservatsobjekt på Sveaskogs marker. Sammantaget bedömdes dessa områden omfatta cirka hektar produktiv skogsmark. Områdenas fördelning över landet framgår översiktligt av figur 4. Tabell 2. Sammanställning över de områden länsstyrelserna under 2010 redovisade till ESAB-projektet för olika ägarkategorier. Av figur 4 framgår områdenas fördelning över landet. Ägarkategori Antal Total areal Areal produktiv skogsmark SCA % Holmen % Bergvik % Kyrkan % Allmänningar % Övriga % Summa % Andel av redovisade områden (%) 1 Sveaskogsöverenskommelsen var en överenskommelse mellan Sveaskog och Naturvårdsverket som tecknades Den upphörde att gälla vid utgången av 2010 i enlighet med riksdagens beslut om bytesmark. Enligt Sveaskogsöverenskommelsen kunde privata markägare under vissa förutsättningar kompenseras med ersättningsmark från Sveaskog. Bolag, kyrkan, stiftelser etcetera omfattades ej av denna överenskommelse. 14

17 Figur 4. Områden som länsstyrelserna under 2010 föreslog till ESAB-projektet, se även tabell 2. 15

18 2.2 Sveaskog gör urval av fastigheter Med länsstyrelsernas samlade redovisning av områden och de principer som angavs i propositionen som utgångspunkt tog Sveaskog fram ersättningsmarker att föra över till staten. Huvuddelen av de naturreservatsområden som föreslogs till ESAB-projektet var belägna på Bergviks, SCAs och Holmens marker, se tabell 2. Dessa områden med sitt läge utgjorde en styrande faktor vid urvalet av ersättningsmarkerna Markerna som Sveaskog på egen hand valde ut som ersättningsmarker var fördelade på cirka 170 fastigheter över landet. De fördelades i 67 enheter i det vidare arbetet inför byte av markerna. Sammantaget omfattades cirka hektar land samt cirka hektar produktiv skog. Av kartbild i figur 5 framgår översiktligt områdenas fördelning över landet. Sveaskog bildade 2010 dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB och förde ersättningsmarkerna dit Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB I riksdagens beslut 2010 om överföring av bytesmark från Sveaskog till staten framgick att överföringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Vid Sveaskogs årsstämma den 28 april 2011 beslutade stämman att godkänna styrelsens förslag om utdelning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB till staten. Utdelningen verkställdes den 29 april ESAB överlät ersättningsmarkerna till Naturvårds verket i slutet av 2012 genom ett köpekontrakt med en köpeskilling om cirka kronor. Naturvårdsverket tillträdde markerna 31 december Markerna invärderades i Naturvårdsverkets bokföring med det bokförda värdet från Sveaskog, det vill säga cirka 57,6 miljoner kronor. Det sammanlagda bokföringsvärdet för ESAB-paketet i Naturvårdsverkets ägo blev således drygt 57,7 miljoner kronor. 16

19 Figur 5. Karta som översiktligt visar ersättningsmarkernas läge (blå stjärna) inom Sveaskogs markinnehav (markägarkartan generaliserad version). 17

20 2.3 Värdering av markerna inför byte Byte av marker inom ESAB-projektet har gjorts på sedvanligt vis där värde byts mot värde. Det innebär att mark i ett blivande naturreservatsområde ersätts med bytesmark till motsvarande värde. För att kunna genomföra de omfattande markbytes affärerna inom ESAB-projektet med bolagen behövde såväl reservatsmarkerna som ersättningsmarkerna värderas. Huvuddelen av de planerade natur reservatsområdena som länsstyrelserna hade redovisat berörde Bergviks, SCAs och Holmens marker. Tillsammans med ersättningsmarkerna omfattade det en total areal om cirka hektar land varav cirka hektar produk tiv skogs mark fördelat på drygt 600 områden, såväl reservatsmark som ersättningsmark Värdering av bolagsmarker inför byte I normalfallet samlas skogliga data in genom beståndsvisa fältbesök på varje objekt som underlag för värdering. Sett över den senaste 10-årsperioden har det årligen värderats cirka hektar per år i det ordinarie arbetet i samband med reservatsärenden. För att på kort tid kunna värdera så många områden och stora arealer behövde värderingsarbetet rationaliseras. Med hjälp av värderingskonsultbolagen Svefa och Forum fastighetsekonomi togs en modell för värderingsarbetet fram i dialog med bolagen. I stället för att göra beståndvisa fältbesök i varje objekt har bolagens indelningsregister (skogsbruksplaner) använts som underlag. Underlaget har kontrolltaxerats under ledning av OL Skogsinventering AB genom stickprovsvis provyteinventering med objektivt utlagda cirkelprovytor. Taxeringen omfattade cirka provytor fördelade på 520 avdelningar. Inventeringsarbetet inleddes sommaren 2011 och tack vare den milda och snöfria hösten 2011 hann alla berörda objekt inventeras under året. Bearbetning och analys genomfördes i början av Med inventeringens resultat har sedan indelningsregistren nivålagts individuellt. De nivålagda indelningsregistren har sedan använts som ingångsdata vid värdering av ingående marker. Efter det att kontrolltaxeringen utförts drog stormen Dagmar fram under julhelgen Stormen drabbade södra norrland med stora skador som följd. Liksom vid tidigare stormar i andra delar av Sverige var utfällningen av skog lokalt mycket kraftig medan det fanns helt opåverkade områden i den direkta närheten. Det var därför omöjligt att göra en generell skadebedömning eller nedsättning av virkesförrådet som följd av stormen. För de ESAB-marker som drabbades av stormfällningar omhändertogs virket. Uppgifter om omhändertagna virkesvolymer för respektive område användes för att reducera virkesvolymer för respektive objekt vid värderingsarbetet. En värdering syftar till att bedöma marknadsvärdet för varje värderingsobjekt enskilt. Med marknadsvärde avses det mest sannolika priset vid en normal försäljning på den öppna marknaden vid en viss angiven värdetidpunkt. Ett marknadsvärde kan inte räknas fram. Det går endast att göra en bedömning av ett sannolikt värde. Som underlag för att göra en bedömning av marknadsvärdet används två grundläggande värderingsmetoder. Dels bestånds metoden 18

21 som är en avkastningsmetod baserad på skoglig avkastning för värderingsobjektet. Dels ortsprismetoden som är en analysmetod där värderingsobjektet jämförs med försålda fastigheter. Vid en samlad marknads värdebedömning för ett objekt görs vanligen en vägning mellan de båda metodernas resultat. Marknadsvärdebedömningen kan då beroende på värderingssituationen såväl under- som överstiga det värde som indikeras med de två värderingsmetoderna. Svefa och Forum fastighetsekonomi inledde värderingsarbetet i juni 2012 med nivålagda data samt uppgifter om det virke som stormfällts och omhändertagits som underlag. Värderingarna för ingående områden med ett samlat huvudvärdeutlåtande och ett delvärdesutlåtande (DVU) för varje enskilt objekt kunde färdigställas till mitten av oktober Värdering av marker inför byte med andra än bolagen Värdering av marker inför byte med allmänningar och stift (prästlöne tillgångarna) med flera har gjorts objektsvis på sedvanligt sätt. Beståndsvisa uppgifter har samlats in vid fältbesök som underlag till en samlad marknads värde bedömning av såväl reservatsmark som bytesmark. Värderingarna omfattade 86 blivande naturreservatsområden med en total areal om cirka hektar samt 26 ersättnings marker med en sammanlagd areal om cirka hektar. Med värderings underlagen som grund har sedan överenskommelser om markbyten träffats efter förhandlingar med respektive part. 2.4 Markbytesaffärer genomförs Efter Naturvårdsverkets förvärv av ESABs fastighetsbestånd i december 2012 kunde arbetet med att genomföra bytesaffärerna påbörjas. Naturvårds verket prioriterade förhandlingarna med Bergvik, Holmen och SCA samt med övriga berörda fastighetsägare där det var angeläget att snabbt söka genomföra bytesaffärer, som till exempel med Göteborgs stift där naturreservat nyligen bildats men där ersättningsfrågan återstod att lösa. När värderingarna av bolagens planerade naturreservatsområden och motsvarande bytesmarker hade färdigställts i oktober 2012 tog Naturvårdsverket fram ett förslag till byte av planerade naturreservatsområden mot ESAB-marker. Fördelningen av ersättnings markerna och dess belägenhet i förhållande till mottagande parts markinnehav och förekomst av naturreservatsområden utgjorde ramarna för Naturvårds verkets förslag till fördelning av ersättningsmarker. Antal områden och areal som föreslogs ingå i respektive län baserade sig i första hand på den areal som återstod för att uppfylla länets arealmål i delmål 1 i Levande skogar. Vidare utgjorde respektive länsstyrelses prioritering av naturreservatsområdena i ESAB-projektet en viktig utgångspunkt i val av områden i det förslag som togs fram. Förhandlingsarbetet med skogsbolagen inleddes med ett gemensamt möte februari 2013 där förslaget till markbyten och det fortsatta arbetet diskuterades. Med tanke på omfattningen av markbytesaffärerna träffades en avsiktsförklaring med respektive bolag som närmare beskrev hur genomförandet skulle ske. 19

22 Avsiktsförklaringarna reglerade vilka objekt som skulle överföras mellan parterna, tidplan, väg-, jakt- och fastighetsbildningsfrågor med mera. Även att affärerna med respektive bolag skulle genomföras i flera olika affärer av praktiska och administrativa skäl. Naturvårdsverket träffade en avsiktsförklaring med SCA redan i slutet av mars 2013 och det första kontraktet tecknades kort därefter. Under 2014 tecknades resterande kontrakt och affärerna med SCA inom ESAB-projektet var därmed genomförda. Med Bergvik och Holmen drog förhandlingarna ut på tiden, bland annat på grund av oklarheter kring förekomst och ansvar för förorenade områden på ESAB-markerna, frågor kring nyttjanderättsbelastningar på ESAB-markerna. Även diskussioner kring arronderingsproblem, förekomsten av områden väsentliga för rennäringen m m bidrog till tidsutdräkten. Vidare bidrog effekterna av de två stormar med stora mängder fällt virke som drabbade norra Sverige i november (Hilde nov) och december (Ivar dec) 2013 till att försena och komplicera förhandlingsarbetet. Det bidrog till att avsiktsförklaringarna med Holmen respektive Bergvik Skog blev klara först i februari respektive mars månad Efter den stora branden i Västmanland 2014 träffade Bergvik och Naturvårdsverket en principöverens kommelse om ett markbyte där Naturvårdsverket byter till sig den mark som Bergvik ägde inom det brandpåverkade området. Markbytet gjordes under 2015 inom ESABprojektet som ett steg inför bildandet av Hälleskogsbrännans naturreservat. När huvuddelen av bolagsaffärerna var genomförda under 2014 gick arbetet vidare för att genomföra de bytesaffärer som då ännu återstod. Men även parallellt under genomfördes affärer inom ESAB-projektet med några allmänningar och stift. Under 2017 genomfördes de avslutande affärerna i projektet med Uppsala och Karlstads stift samt Pajala allmänning. På ESAB-markerna fanns även områden av intresse från naturvårdssynpunkt, till exempel områden som i Sveaskogs naturvårdsklassning var utpekade som naturvärdesobjekt eller nyckelbiotoper. Efter diskussioner med skogsbolagen om hur dessa områden kunde hanteras blev handlingslinjen att utpekade områden mindre än 5 hektar skulle hanteras av respektive bolag inom det ordinarie hänsynsarbetet. Områden större än 5 hektar skulle antingen bli naturreservat och behållas i Naturvårdsverkets ägo eller skyddas genom att Naturvårdsverket och berört bolag tecknar 50-åriga naturvårdsavtal. Det fanns även några områden som länsstyrelserna hade pekat ut som blivande naturreservat på ersättningsmarkerna. De delar av bytesmarkerna som föreslagits ingå i blivande reservat har behållits i Naturvårdsverkets ägo och inte ingått som bytesmark. De områden som Naturvårdsverket behåller och där naturvårdsavtal tecknats redovisas i avsnitt

23 3 Resultat I kapitel tre redovisas utfallet av de markbyten som gjorts inom ESABprojektet. På kartbilder redovisas översiktligt läget länsvis för de blivande naturreservatsområden som förvärvats genom markbyten i ESAB-projektet. Vidare framgår på kartbilder översiktligt läget för de ersättningsmarker som ingått i projektet samt mottagare av respektive ersättningsmark. Vid redovisning av arealer produktiv skog som förvärvats och som ska skyddas i naturreservat hämtas arealsuppgifter från handläggarstödet VIC-Natur och den satellitbildskartering som görs där för skyddade områden (KNAS). De förvärvade områdena karteras således på likadant sätt som naturreservat och nationalparker. Det är Metria som bearbetat och tagit fram underlag från VIC-Natur till denna rapport. På kartbilder i rapporten anges de olika ägarkategorierna med de färger som framgår av figur 2 i avsnitt Mark som förvärvats för reservatsändamål I ESAB-projektet har mark inom 456 naturreservatsområden förvärvats som totalt omfattar cirka hektar varav cirka hektar produktiv skog, se figur 6a, 6b och 7 samt tabell 3 och 4. Det är mark i områden där naturreservat har bildats, kommer att bildas eller där naturreservat kommer att utvidgas. Huvud delen har förvärvats från de tre skogsbolagen Bergvik, SCA och Holmen (se tabell 6 i avsnitt 3.3). Det innebär av naturliga skäl att huvuddelen av de förvärvade reservatsmarkerna i ESAB-projektet återfinns i de delar av landet där bolagens marker är belägna vilket framgår översiktligt av figur 6a och 6b. Av figur 7 och tabell 3 och 4 framgår översiktligt per län antal områden och areal produktiv skog som förvärvats för naturreservatsändamål inom ESAB-projektet. Utfall på länsnivå över antal och areal skog redovisas på länsvisa kartöversikter och tabeller i kapitel I de länsvisa avsnitten beskriver länen kort sin syn på ESAB-projektet. I fyra län, Kronoberg, Kalmar, Gotland och Blekinge, har det inte genomförts några affärer inom ESAB-projektet. 21

24 Figur 6a. Kartöversikt som översiktligt visar var mark förvärvats för reservatsändamål inom ESAB-projektet. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 nya reservat eller utvidgningar av befintliga. 22

25 Tabell 3. Länsvis sammanställning över antal områden, total areal och areal produktiv skog som förvärvats för reservatsändamål inom ESABprojektet. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 reservat, nya reservat eller utvidgningar av befintliga. Arealerna kan komma att justeras något inom de pågående lantmäteriförrättningarna som slutförs vartefter. Län Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa Figur 6b. Generaliserad version av markägarkartan, figur 1, för de aktuella ägarkategorierna. 23

26 Figur 7. Länsvis översikt över antal områden, och areal produktiv skog som förvärvats för reservatsändamål inom ESAB-projektet, se även tabell 3. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 nya reservat eller utvidgningar av befintliga. 24

27 Tabell 4. Länsvis sammanställning över de parter Naturvårdsverket köpt mark av inom ESAB-projektet. Totalt har 473 delområden förvärvats vilket berör 456 reservat, nya reservat eller utvidgningar av befintliga. Län Ursprung Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Stockholm Holmen Stift Uppsala Bergvik Stift Övriga Södermanland Holmen Östergötland Holmen Stift Ersättningsmark i Sverige AB Jönköping Stift Skåne Stift Halland Stift Övriga Västra Götaland Bergvik Stift Värmland Bergvik Stift Ersättningsmark i Sverige AB Örebro Bergvik Stift Ersättningsmark i Sverige AB Västmanland Bergvik Stift Dalarna Bergvik Ersättningsmark i Sverige AB Gävleborg Bergvik Holmen Stift Ersättningsmark i Sverige AB SCA Västernorrland Holmen Stift SCA Jämtland Bergvik Stift Ersättningsmark i Sverige AB SCA Västerbotten Holmen Ersättningsmark i Sverige AB SCA Norrbotten Allmänningar Ersättningsmark i Sverige AB SCA Summa

28 3.1.1 De skyddade arealernas fördelning över de skogliga regionerna År 2010 omfattade arealen skyddad skog cirka 1,8 miljoner hektar vilket mot svarade cirka 6 7 procent av landets skogsareal. Skyddad skog innefattar skog inom national parker, skogliga biotopskyddsområden och naturreservat som har föreskrifter till skydd för skogen. Det mesta av den skyddade skogen finns ovanför gränsen för den fjällnära skogen. Nedanför den gränsen var nästan 1,6 procent av skogen skyddad (cirka hektar) Av de cirka hektar produktiv skog som ESAB-projektet bidragit till att ge ett skydd ligger huvuddelen inom sydboreal region, se tabell 5, av karta i figur 8 framgår de skogliga regionernas utbredning. ESAB-projektet bidrar således med ett tillskott om nästan 19 procent till den areal som var skyddad nedan den fjällnära regionen vid utgången av Naturtyps kartering av områdena visar att omkring hälften av den totala arealen utgörs av barrskogsmiljöer och att våtmarker utgör nästan en fjärdedel, se figur 9. Figur 8. De skogliga regionerna i Sverige. Tabell 5. Fördelning av förvärvade arealer produktiv skog inom ESABprojektet över de skogliga regionerna. Av karta i figur 8 framgår de skogliga regionernas utbredning. Region Nordboreal (ej fjällen) ESAB bidrar med skydd för följande arealer produktiv skog Areal Arealsandel % 22% Sydboreal % 31% Boreonemoral % 8% Nemoral 826 1% 4% Landet % 19% ESABarealernas andel av skyddad produktiv skogsmark inom NR och NP i Sverige

29 Figur 9. Redovisning av naturtyper (enligt KNAS) för de områden som förvärvats i ESAB-projektet. 3.2 Ersättningsmarkerna fördelning till olika mottagare Huvuddelen av de blivande naturreservatsområden som föreslogs till ESABprojektet var belägna på Bergviks, SCAs och Holmens marker (tabell 2). Ersättnings markernas läge i förhållande till respektive ägares befintliga innehav styrde i huvudsaklig utsträckning vilka ersättningsmarker som kunde bli aktuella för respektive mottagare. Kartbilden i figur 10 redovisar översiktligt ersättnings markernas läge samt vem som erhållit respektive mark i genomförda affärer i ESAB-projektet. Av tabell B2-1 (bilaga 2) framgår i vilken kommun respektive ersättningsmark är belägen samt områdets areal. Ersättningsmarkerna har fördelats till nitton olika mottagare. Större områden med höga naturvärden på ersättnings markerna samt utpekade blivande naturreservatsområden vid projektets start har Natur vårdsverket behållit i sin ägo för att ingå i kommande reservat. 27

30 Figur 10. Översiktlig redovisning över vem som erhållit respektive ersättningsmark i ESAB-projektet. Cirklarnas storlek i kartbilden återspeglar områdenas inbördes storlek. Numrering i kartbilden hänvisar till tabell B2-1 (bilaga 2). 28

31 3.3 Utfall avseende reservats- och ersättningsmarker I ESAB-projektet har reservatsmarker för drygt 3,6 miljarder förvärvats där ersättningen har utgjorts av ersättningsmark till motsvarande värde. Huvuddelen av affärerna genomfördes 2013 och 2014, se figur 11. 3,6 miljarder motsvarar cirka sex år av det anslag som Naturvårdsverket hade till ersättningar för skydd av natur vid tiden för regeringens och riksdagens beslut om ersättningsmarkspaketet Drygt 80 procent av arealen reservats mark i ESAB-projektet har förvärvats av de tre stora skogsbolagen, motsvarande nästan 90 procent av köpeskillingen, se tabell 6. Förutom de tre stora skogsbolagen har affärer genomförts med ytter ligare 16 parter i ESAB-projektet. Det är bland annat med åtta stift och sex allmänningar i Norrbotten. Huvuddelen av de områden som länsstyrelserna redovisade 2010 (se tabell 2) berörde de tre stora bolagen. De redovisade bolags objekten bedömdes tillsammans vara mer värda än den ersättningsmark som ingick i ESAB-projektet. För att även kunna lösa ersättningsfrågorna för många högt prioriterade naturreservatsområden på kyrkans och allmänningarnas innehav och för att få en geografisk spridning utanför bolagsdominerade delar av landet reserverades ersättningsmarker för dessa kategorier i det förslag till fördelning som Naturvårdsverket tog fram i slutet av 2012, se vidare avsnitt 2.4. Figur 11. Utbetalda ersättningar i samband med skydd av natur from 1992/ inklusive ESAB NVA avser naturvårdsavtal, NVA förlängda avser naturvårdsavtal där utbetalning periodiserats (observera att 95/96 omfattar 18 månader på grund av övergång till redovisning per kalenderår). 29

32 Tabell 6. Sammanställning över de parter som Naturvårdsverket förvärvat reservatsmark av i ESAB-projektet Belopp i miljoner kronor. Arealen avser areal produktiv skogsmark som förvärvats (produktiv skogsmark enligt den satellitbildskartering som görs av skyddade områden, KNAS). Part Belopp (miljoner kr) Produktiv skog Bergvik SCA Holmen Göteborgs stift Lunds stift Uppsala stift Härnösands stift Linköpings stift Västerås stift Karlstads stift Växjö stift 7 62 Jokkmokks allmänning Arjeplogs allmänning Pajala allmänning Jukkasjärvi allmänning Karesuando allmänning Arjeplogs nybyggesallmänning 1 50 Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi Övriga (C och N län) Ersättningsmark i Sverige Summa

33 3.3.1 Bergvik Skog AB (Bergvik) Bergvik är ett av Sveriges största skogsägande bolag. Innehavet omfattar drygt 2,3 miljoner hektar och ligger till största delen i Mellansverige men det omfattar även mark i Halland, Härjedalen samt Jämtland. Största delen av markinnehavet är produktiv skogsmark där omkring 15 procent utgörs av impediment, lågproduktiv skog. Årlig avverkningsvolym på det egna innehavet är cirka 6 miljoner kubikmeter. Inom ESAB-projektet har mark inom 135 blivande naturreservatsområden på Bergviks marker förvärvats i åtta län. Av figur 12 framgår läge för respektive område. I tabell 7 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom respektive län se de länsvisa redovisningarna nedan. Bergvik erhöll ersättningsmark i nio län fördelat på 20 olika områden se figur 13 och tabell 8. 31

34 Tabell 7. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av Bergvik skog i ESAB-projektet. Län Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Uppsala Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Jämtland Summa Figur 12. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 135 områden som Naturvårdsverket förvärvat av Bergvik har markerats. 32

35 Tabell 8. Sammanställning över de ersättningsmarker som Bergvik skog erhöll i ESAB-projektet. ID Län Kommun Mottagare Land Vatten 2 Skåne Osby Bergvik Kronoberg Uppvidinge Bergvik B Västra Götaland 11B Värmland Kristinehamn och Storfors 12A Värmland Storfors, Karlstad och Kristinehamn 13B Örebro Lindesberg och Nora Munkedal Bergvik Bergvik Bergvik Bergvik Västmanland Sala Bergvik A Dalarna Ludvika Bergvik Dalarna Ludvika Bergvik Gävleborg Sandviken Bergvik Gävleborg Ockelbo Bergvik Dalarna Malung-Sälen Bergvik Dalarna Älvdalen Bergvik Gävleborg Ljusdal Bergvik Jämtland Härjedalen Bergvik Gävleborg Sandviken Bergvik Gävleborg Sandviken Bergvik Gävleborg Sandviken Bergvik A Gävleborg Ljusdal Bergvik A Gävleborg Ljusdal Bergvik områden Summa Figur 13. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som Bergvik erhöll har markerats. 33

36 3.3.2 Svenska Cellulosa AB (SCA) SCA är ett av Sveriges största skogsägande bolag. Innehavet omfattar cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2,0 miljoner hektar används för virkesproduktion. Huvuddelen av innehavet ligger i norra Sverige. Årligen avverkas ca 4,9 miljoner kubikmeter på det egna innehavet. Inom ESAB-projektet har mark inom 134 blivande naturreservatsområden på SCAs marker förvärvats i fem län. Av figur 14 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 9 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom respektive län se de länsvisa redovisningarna nedan. SCA erhöll ersättningsmarker i fem län fördelat på 16 olika områden, se figur 15 och tabell

37 Tabell 9. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av SCA i ESAB-projektet. Län Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa Figur 14. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 134 områden som Naturvårdsverket förvärvat av SCA har markerats. 35

38 Tabell 10. Sammanställning över de ersättningsmarker som SCA erhöll i ESAB-projektet. ID Län Kommun Mottagare Land Vatten 26A Jämtland Bräcke SCA Västernorrland Sundsvall SCA A Jämtland Ragunda SCA Jämtland Strömsund SCA B Västerbotten Bjurholm SCA A Västerbotten Lycksele SCA Västerbotten Skellefteå SCA Norrbotten Piteå SCA Norrbotten Arjeplog SCA A Norrbotten Jokkmokk SCA Norrbotten Boden och Luleå SCA Norrbotten Gällivare SCA B Gävleborg Ljusdal SCA Jämtland Berg SCA Jämtland Berg SCA A Norrbotten Jokkmokk SCA områden Summa Figur 15. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som SCA erhöll har markerats. 36

39 3.3.3 Holmen Skog AB (Holmen) Holmen är ett av de tre stora skogsbolagen i Sverige. Innehavet omfattar cirka 1,3 miljoner hektar varav drygt en miljon hektar är produktiv skogsmark. Huvuddelen av skogsmarkinnehavet ligger i norra Sverige men det innefattar även mark i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland och Kalmar. Årligen avverkas ca 2,5 miljoner kubikmeter på det egna innehavet Inom ESAB-projektet har mark inom 92 blivande naturreservatsområden på Holmens marker förvärvats i sex län. Av figur 16 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 11 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom respektive län se de länsvisa redovisningarna nedan. Holmen erhöll ersättningsmarker i fyra län fördelat på 16 olika områden, se figur 17 och tabell

40 Tabell 11. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av Holmen i ESAB-projektet. Län Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Stockholm Södermanland Östergötland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Summa Figur 16. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 92 områden som Naturvårdsverket förvärvat av Holmen har markerats. 38

41 Tabell 12. Sammanställning över de ersättningsmarker som Holmen erhöll i ESAB-projektet. ID Län Kommun Mottagare Land 8A Östergötland Norrköping och Finspång Vatten Holmen A Östergötland Finspång Holmen B Östergötland Finspång Holmen Stockholm Norrtälje Holmen A Gävleborg Hudiksvall Holmen A Västerbotten Åsele Holmen A Västerbotten Åsele Holmen Västerbotten Åsele Holmen Västerbotten Vindeln Holmen Västerbotten Vindeln Holmen Västerbotten Åsele Holmen A Västerbotten Lycksele Holmen Västerbotten Lycksele Holmen A Västerbotten Norsjö Holmen Västerbotten Norsjö Holmen A Gävleborg Ljusdal Holmen områden Summa Figur 17. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som Holmen erhöll har markerats. 39

42 3.3.4 Svenska Kyrkan Svenska kyrkan är en stor markägare i Sverige. Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar. Tillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans arbete. Det är stiften som svarar för förvaltningen av tillgångarna som bland annat omfattar cirka 0,4 miljoner hektar skog fördelat över de tretton stiften. Inom ESAB-projektet har mark inom 64 naturreservatsområden på kyrkans marker inom åtta stift förvärvats i tretton län. Av figur 18 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 13 sammanfattas antal och areal länsvis. För fördelning av områden inom länen se de länsvisa redovisningarna nedan. Stiften erhöll ersättningsmarker i tio län fördelat på tio olika områden, se figur 19 och tabell 14. Tabell 13. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av stiften prästlönetillgångarna i ESAB-projektet. Län Ursprung Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Stockholm Uppsala stift Uppsala Uppsala stift Östergötland Linköpings stift Jönköping Linköpings stift Jönköping Växjö stift Skåne Lunds stift Halland Göteborgs stift Västra Götaland Göteborgs stift Värmland Karlstads stift Örebro Karlstads stift Västmanland Västerås stift Gävleborg Uppsala stift Västernorrland Härnösands stift Jämtland Härnösands stift Summa Vatten 40

43 Figur 18. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 64 områden som Naturvårdsverket förvärvat av stiften prästlönetillgångarna har markerats. 41

44 Figur 19. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som stiften prästlönetillgångarna erhöll har markerats. 42

45 Tabell 14. Sammanställning över de ersättningsmarker som stiften erhöll i ESAB-projektet. ID Län Kommun Mottagare Land 1 Skåne Osby Lunds stift Halland Varberg Göteborgs stift Jönköping Nässjö Växjö stift Kalmar Västervik Linköpings stift Östergötland Mjölby Linköpings stift A Västra Götaland Munkedal och Tanum Göteborgs stift A Värmland Storfors Karlstads stift A Örebro Lindesberg Västerås stift D Uppsala Östhammar Uppsala stift Jämtland Berg Härnösands stift områden Summa Vatten 43

46 3.3.5 Allmänningar Även allmänningar och besparingsskogar är stora skogsägare Sverige. Huvuddelen av den allmänningsägda skogsmarken återfinns i norra Sverige. I samband med storskiftet och avvittringen etablerades allmänningsskogar i det inre av Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län åren De största omfattar mer än hektar (Orsa och Jokkmokk) medan den minsta består av endast drygt 500 hektar. Sammantaget upptar dessa allmänningsskogar eller besparingsskogar som de kallas i Dalarna cirka hektar produktiv skogmark. Inom ESAB-projektet har mark inom 14 blivande naturreservatsområden på allmännings ägd mark i Norrbotten förvärvats. Av karta figur 20, framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 15 sammanfattas antal och areal. För fördelning av områden inom länet se den länsvisa redovisningen nedan. Allmänningarna erhöll ersättningsmark i Norrbotten fördelat på elva olika områden, se figur 21 och tabell

47 Tabell 15. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av allmänningar i ESAB-projektet. Län Ursprung Antal områden Norrbotten Arjeplogs allmänning Arjeplogs nybyggesallmänning Jokkmokks allmänning Jukkasjärvi allmänning Karesuando allmänning Pajala allmänning Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Summa Figur 20. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 14 områden som Naturvårdsverket förvärvat av allmänningar har markerats. 45

48 Tabell 16. Sammanställning över de ersättningsmarker som allmänningar erhöll i ESAB-projektet. ID Län Kommun Mottagare Land 45 Norrbotten Boden Jokkmokks allmänning Vatten Norrbotten Pajala Pajala allmänning Norrbotten Kiruna Jukkasjärvi allmänning 50 Norrbotten Pajala Karesuando allmänning 51 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning 52 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning 53A Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning 54 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs nybyggesallmänning 55 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning 56 Norrbotten Arvidsjaur Arjeplogs allmänning 67A Norrbotten Jokkmokk Jokkmokks allmänning områden Summa Figur 21. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som allmänningar erhöll har markerats. 46

49 3.3.6 Övriga Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi är en stor markägare vars innehav grundar sig i en donation från Gustav den II Adolf donerade då mark att förvalta för att täcka universitetets drifts- och investeringskostnader. Genom århundradena har ett stort antal ytterligare donationer tillkommit i form av fastigheter, olika finansiella instrument och reda pengar. I de flesta fall ska avkastningen användas till stipendier för studerande. Avkastningen från några av de större har bredare syften och skall främja vetenskaplig verksamhet inom en fakultet, ett visst vetenskapsområde eller, i likhet med Gustav II Adolfs donation, allmänt stödja universitetets utveckling. Det är Uppsala Akademiförvaltning som handhar den löpande förvaltningen av dessa stiftelsers kapital. Totalt förvaltas cirka hektar skogsmark varav hektar är produktiv skogsmark. Skogsmarken finns spridd huvudsakligen i landskapen Uppland och Västmanland med en tyngdpunkt till Uppsala och Heby kommuner. Stiftelsen äger även mark på andra håll, bland annat i Härjedalen. Inom ESAB-projektet har mark inom fem naturreservatsområden på Gustavianska stiftelsens marker förvärvats i Uppsala län. Av karta figur 22 framgår översiktligt läget för respektive område. I tabell 17 sammanfattas antal och areal. För fördelning av områden inom länet se den länsvisa redovisningen nedan. Stiftelsen erhöll ersättningsmarker i Uppsala län, Östhammars kommun, se figur 23 och tabell 18. Under kategorin övriga ingår även de två fall (berör tre områden) där enskilda erhöll ersättningsmark inom ramen för ESAB-projektet. Se vidare de länsvisa redovisningarna för Hallands och Uppsala län nedan. 47

50 Tabell 17. Sammanställning över de områden Naturvårdsverket förvärvat av övriga i ESAB-projektet. Län Ursprung Antal områden Uppsala Uppsala Halland Övriga/ privatperson Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi Övriga/ privatperson Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Summa Figur 22. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för de 8 områden som Naturvårdsverket förvärvat av övriga har markerats. 48

51 Tabell 18. Sammanställning över de ersättningsmarker som övriga erhöll i ESAB-projektet. ID Län Kommun Mottagare Land 18A Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 18B Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 18C Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 18E Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 18F Uppsala Östhammar Övriga/ privatperson områden Summa Vatten Figur 23. Kartöversikt, ersättningsmarker i ESAB-projektet. Läget för de ersättningsmarker som övriga erhöll har markerats. 49

52 3.3.7 Naturvårdsverket På ersättningsmarkerna fanns även områden med höga naturvärden. Dels områden som länsstyrelserna hade pekat ut som reservatsobjekt dels större nyckelbiotoper som Sveaskog hade kartlagt inom ersättningsmarkerna. Sammantaget är det 26 områden på ersättningsmarkerna som Naturvårdsverket behåller i sin ägo för reservatsbildning, se figur 24 och tabell 19. I ESAB-projektet har Naturvårdsverket även tecknat 50-åriga naturvårdsavtal med bolagen för 53 mindre områden (cirka 5 15 hektar) med höga natur värden på ersättningsmarkerna, se figur 24 och tabell 20. Tabell 19. Sammanställning över antal naturreservatsområden på ersättningsmarkerna inom ESAB-projektet. Län Ursprung Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten Östergötland ESAB Värmland ESAB 11 och Örebro ESAB Dalarna ESAB Gävleborg ESAB 23, 60 och Jämtland ESAB 26 och Västerbotten ESAB 30, 31, 36, 38 och Norrbotten ESAB 44, 53, 66 och Summa Tabell 20. Sammanställning över de naturvårdsavtal som tecknats med bolagen i ESAB-projektet. Län Avtal med Antal områden Arealer Totalt Produktiv skogsmark Östergötland Holmen Värmland Bergvik Dalarna Bergvik Gävleborg Bergvik Gävleborg SCA Västernorrland SCA Jämtland Bergvik Jämtland SCA Västerbotten Holmen Västerbotten SCA Norrbotten SCA Summa Vatten 50

53 Figur 24. Kartöversikt, förvärvade områden i ESAB-projektet. Läget för blivande naturreservatsområden på del av ersättningsmark har markerats liksom läget för de naturvårdsavtal som tecknats med respektive bolag i projektet. 51

54

55 3.4 Länsvis redovisning av förvärvad reservatsmark I ESAB-projektet har markbyten genomförts i 17 län (se tabell 3 och 4). Det var endast på Gotland som det inte föreslogs några områden till projektet då Sveaskog inte äger mark där. I Kronobergs län föreslogs ett område Skråhallabergen med värdefulla bokskogsmiljöer. Markägaren valde där att på eget initiativ skydda området i ett kyrkoreservat. Inför denna sammanställning bad Naturvårdsverket respektive länsstyrelse att kort beskriva vad ESAB-projektet inneburit för skyddsarbetet i länet. Alla län där markbyten har skett har bidragit med en kort beskrivning samt fotografier till denna sammanställning. I Kalmar och Blekinge genomfördes inte några byten inom ESAB-projektet. Länsstyrelsen i Kalmar län har fört fram att de är positiva till en fortsättning med arbetssättet att byta ordinär skogsmark mot mark inom planerade naturreservat med höga naturvärden. Det kan ofta underlätta och innebära skydd av stora arealer naturskog. De under stryker att det är viktigt vid en fortsättning att söka utröna hur flera inter nationellt prioriterade skogstyper som till exempel ädellövskogar, hassel lundar, kalkbarrskogar och skärgårdsnaturskogar ska kunna fångas in då de genomförda bytena inom ESAB till stor del har skett i landets norra delar, se länsstyrelsens yttrande, bilaga 3. 53

56 3.4.1 Skåne I Skåne har Naturvårdsverket köpt mark inom tio blivande naturreservatsområden av Lunds stift. Stiftet erhöll ersättningsmark i Osby kommun i norra Skåne (ESAB 2), se figur och tabell nedan. SKÅNE OM ESAB-PROJEKTET I länet förvärvades tio områden från Lunds stifts prästlönetillgångar med en samman lagd areal produktiv skog på cirka 275 hektar vilket motsvarar 0,07 procent av arealen produktiv skog i länet. Affären berör 4 av länets 33 kommuner. Huvuddelen av områdena ligger i värdetrakt för skog och/eller ingår i Natura 2000-nätverket. En del objekt berörs även av regeringsuppdraget Tätorts nära natur, myrskyddsplanen eller innehåller nationellt värdefulla vattendrag. Markbytena har hittills resulterat i fem helt nya natur reservat, Verum i Hässleholms kommun, Hallaröd och Prästabonnaskogen i Höörs kommun samt Hörrödsåsen och Ekedala i Kristianstads kommun. En del av områdes skydden på stiftets fastig heter har kombinerats med skydd av intilliggande fastigheter. Verum är ett ädellövskogsområde som ligger utmed det nationellt värdefulla vattendraget Vieån. Skåneleden går genom området. Här finns många rödlistade arter som exempelvis utter, mal och hårklomossa. Hallaröd innehåller ädellövskog med hemvist för bland annat 14 fladdermus arter. Prästabonna skogen innehåller ett friluftsområde med ädellövskog. Hörröds åsen berörs av Skåneleden och innehåller ädellövskog i ett fantastiskt åslandskap. Många spännande arter, exempelvis oxtungsvamp och lunglav. Vidare har två naturreservat har utvidgats geografiskt, Ubbalts naturreservat i Hässleholms kommun samt naturreservatet Klintabäcken i Kristianstads kommun. Det återstår att bilda reservat för tre områden. Sammantaget har marköverföringen lett till att arealen skyddad ädellövskog i nemoral zon har ökat vilket ligger i linje med länets miljökvalitets mål. Svaneholm Norrskog. Foto: Christer Persson. 54

57 Flera av områdena ligger dessutom i eller i närheten av etablerade strövområden och utgör ett mycket värdefullt tillskott av mark för allmänhetens friluftsliv, d v s för länets cirka 1,2 miljoner invånare, vilket är 13 procent av Sveriges befolkning. Figur 25. Kartöversikt Skåne län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 21. Naturreservatsområden i Skåne län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Hässleholm Vittsjö 1:1 Hässleholm Lunds stift Verum Hässleholm Lunds stift Hallaröd Höör Lunds stift Prästabonnaskogen Höör Lunds stift Klintabäcken Kristianstad Lunds stift Kristianstad Vittskövle 21:1 Kristianstad Lunds stift Hörrödsåsen Kristianstad Lunds stift Svaneholm, Norrskog Skurup Lunds stift Svaneholm, Wassen Skurup Lunds stift Svaneholm, Hästhagen Skurup Lunds stift Summa Vatten 55

58 3.4.2 Halland I Halland har Naturvårdsverket köpt mark inom 20 blivande naturreservatsområden varav 19 av Göteborgs stift, se figur och tabell nedan. Stiftet erhöll ersättningsmark vid Kynnefjäll i Munkedals och Tanums kommuner i Västra Götaland samt i ett område i Varbergs kommun i Halland. I bytesaffären med stiftet förvärvades även mark som därefter användes i byte med tredje part. En lösning som hade diskuterats under lång tid för det aktuella området redan innan ESAB-projektet. HALLAND OM ESAB-PROJEKTET Sedan mitten av 2000-talet har Länsstyrelsen i Halland förhandlat med Göteborg stift gällande reservatsbildning för ett flertal områden. Önskemålet om bytesmark var svårt att tillgodose då det sammantaget rörde sig om stora arealer (528 hektar). När ESAB-projektet aktualiserades kunde vi se en lösning för båda parterna. Bytes affären har möjliggjort att vi nu kan skydda 20 områden som naturreservat. Av dessa 20 områden är nästan alla (17) ädellövsskogar, där flertalet domineras av bok, exempelvis Hällberget. Bokskogarna är en av Hallands s k ansvarsmiljöer och här finner vi en lång rad med nyckelbiotoper och rödlistade arter, exempelvis koralltaggsvamp. Några av objekten är ekdominerade som till exempel Prästaskogen i Laholms kommun som även ingår i Natura 2000-nätverket. Alla ädellövområdena utom ett av ligger inom länets värdetrakt för värdefulla skogar. Detta tillsammans med de höga naturvärdena och att de utgör en prioriterad skogstyp gör att de enligt skogsstrategin har högsta prioritet för bevarande. Räknat utifrån det gamla delmålet för miljö målet Levande skogar så tar länet ett kliv på nästan 10 procent. Ett annat miljömål som berörs är Myllrande våtmarker. Klintamossen är ett värdefult myrkomplex som ingår i Myrskyddsplanen och genom ESAB säkras nu en stor del av mossen. Koralltaggsvampen är rödlistad (Hälleberget). Foto: Monica Mathiasson 56

59 Figur 26. Kartöversikt Hallands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 22. Naturreservatsområden i Hallands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer 57 Totalt Produktiv skogsmark 1 Frillesås prästgård Kungsbacka Göteborgs stift Övre Lia Varberg Göteborgs stift Valinge ås Varberg Göteborgs stift Nedre Lia Varberg Göteborgs stift a Kyrkobacka Falkenberg Göteborgs stift b Kyrkobacka Falkenberg Övriga/privat Björka Falkenberg Övriga/privat Tranehult Falkenberg Göteborgs stift Myckelt Falkenberg Göteborgs stift Klintamossen Falkenberg Göteborgs stift Halvön Falkenberg Göteborgs stift Älmö Hylte Göteborgs stift Hälleberget Halmstad Göteborgs stift Sennan Halmstad Göteborgs stift Timrilt Halmstad Göteborgs stift Kvarnsjöarna Halmstad Göteborgs stift Bröden Halmstad Göteborgs stift Veinge pastoratskog Laholm Göteborgs stift Åsbygget Laholm Göteborgs stift Vessinge sandhedar Laholm Göteborgs stift Prästaskogen Laholm Göteborgs stift Vatten Summa

60 3.4.3 Västra Götaland I Västra Götaland har Naturvårdsverket köpt mark inom fyra blivande naturreservatsområden. Tre områden av Göteborgs stift och ett område av Bergvik. Stiftet och Bergvik erhöll ersättnings mark vid Kynnefjäll i Munkedals och Tanums kommuner, ESAB 9, se figur och tabell nedan. VÄSTRA GÖTALAND OM ESAB-PROJEKTET Skåpenäs och Åsnebo ligger båda i den stora värdetrakten Edsleskog- Dalformationen i Dalsland. Ansvarsbiotoper i denna värdetrakt är medel ålders till sena lövsuccessioner på frisk mark, skogar med hög bonitet samt triviallövskog med ädellövinslag. Delar av värdetrakten är också högintressanta för återetablering av vitryggig hackspett. Skåpenäs och Åsnebo utgör mycket värdefulla tillskott av skyddade områden i värdetrakten. I Dalsland ligger också Heråmaden, en långsträckt våtmark som löper längs Heråälven i ett opåverkat område nära norska gränsen. Genom markbytet har hela myrkomplexet inklusive anslutande gammelskogar kunnat skyddas. Den omedelbara närheten till Tresticklans nationalpark förhöjer naturvärdet ytterligare. Heråmaden. Foto: Lennart Olsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 58

61 Ungefär en mil söder om Trollhättan ligger halvön Ålstadnäset vackert belägen i sjön Gravlången. Ålstadnäset skiljer sig markant från objektet i Dalsland. Här finns ädellövskog med många grova och skyddsvärda ekar. Genom att området blir naturreservat har vi möjlighet att röja fram skyddsvärda träd som hotas av igenväxning och genomföra andra relevanta skötselåtgärder. Alla fyra ESAB-objekten bidrar på ett positivt sätt till länets miljömål och åtminstone några av områdena bedöms bli mycket populära utflyktsmål för den besökande allmänheten. Figur 27. Kartöversikt Västra Götalands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 23. Naturreservatsområden i Västra Götalands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Skåpenäs Bengtsfors Göteborgs stift Åsnebo Bengtsfors Göteborgs stift Heråmaden Dals-ed Bergvik Ålstadnäset Trollhättan Göteborgs stift Vatten Summa

62 3.4.4 Jönköping I Jönköpings län har Naturvårdsverket köpt mark inom tre blivande naturreservatsområden, två av Växjö stift och ett av Linköpings stift, se figur och tabell nedan. Växjö stift erhöll ersättningsmark i Nässjö kommun, Linköpings stift i Mjölby och Västerviks kommuner. JÖNKÖPING OM ESAB-PROJEKTET I Jönköpings län har tre områden varit aktuella inom ESAB-projektet; Åsen, Nennesmo och Sundsängen. Åsen tillhörde tidigare Linköpings stift medan Nennesmo och Sundsängen tillhörde Växjö stift. De tre områdena skiljer sig åt i sin karaktär; Åsen är ett 14,7 hektar stor, kuperat skogsområde med barrblandskog. Huvuddelen av området ingår i Natura 2000-nätverket Den del av Nennesmo som skyddats genom mark från ESAB-projektet är ca 59 hektar stort och ingår i Natura 2000-nätverket. Reservatet kommer troligen utökas med delar av två grannfastigheter och blir då 83 hektar stort. Området utgörs av flack, tallblandskog som emellanåt övergår till mosse. I området hittar man tallar som är upp till 300 år gamla. Sundsängen i sin tur är en 10,9 hektar stor trädbeklädd betesmark med grova ekar och en fin flora och fauna med flera rödlistade arter. Sundsängens naturreservat är ett av flera värdefulla ädellövsområden som ingår i ett kluster av värdefulla områden i värdetrakten Östra Vetlanda. Sundsängen. Foto: Anders Hildingsson. 60

63 Figur 28. Kartöversikt Jönköpings län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 24. Naturreservatsområden i Jönköpings län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Åsen Aneby Linköpings stift Sundsängen Vetlanda Växjö stift Nennesmo Gislaved Växjö stift Summa Vatten 61

64 3.4.5 Östergötland I Östergötlands län har Naturvårdsverket köpt mark inom 20 blivande naturreservatsområden. 14 av Holmen och fem av Linköpings stift. Ett område med höga naturvärden på ersättningsmarken behåller Naturvårdsverket för reservats bildning, se figur och tabell nedan. Ett naturvårdsavtal tecknades med Holmen för ett mindre område med höga värden för insektslivet på ersättningsmarkerna, se tabell 26. Holmen erhöll ersättningsmark i Norrköpings och Finspångs kommuner. Linköpings stift i Mjölby och Västerviks kommuner. Foto: Henry Stahre. 62

65 Figur 29. Kartöversikt Östergötland län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 25. Naturreservatsområden i Östergötlands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Klinta hällar Norrköping Holmen Djupadalen Norrköping Holmen Rövareberget Norrköping Holmen Krankenbäcken Norrköping Holmen Ämtefall Norrköping Holmen Hjälmstorpe näs Finspång Holmen Tjuttorp Finspång Holmen Ormlångenskogen Finspång Holmen Rödsjöskogen Finspång Holmen Strussjöskogen Finspång Holmen Ängenäs Finspång Holmen Barrskog S Trangölen Norrköping Ersättningsmark i Sverige Vatten Ågelsjön Norrköping Holmen Dvardala Norrköping Holmen Ämtgöl Åtvidaberg Holmen Åtvidsnäs Åtvidaberg Linköpings stift Åbobranterna Linköping Linköpings stift Svalgölenbranten Linköping Linköpings stift Pukehål Boxholm Linköpings stift Kälemåla knapp Ydre Linköpings stift Summa

66 Tabell 26. Naturvårdsavtal som tecknats i Östergötlands län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 ESAB område nr 8 Holmen (sandmarker) 4,3 0,3 0 Vatten ÖSTERGÖTLAND OM ESAB-PROJEKTET I Östergötland har 20 områden med sammanlagt nära hektar skyddsvärd produktiv skog ingått i bytesmarkspaketet. Tretton av områdena om ca 725 hektar produktiv skog finns i Kolmården och vidare västerut i norra Östergötland. Skogarna representerar framför allt traktens barrskogsklädda branter med aspinslag samt hällmarkstallskog. Återstående sju områden med ca 275 hektar produktiv skog finns i Åtvidabergs- och Sommenbygden. Sammantaget är de reservat som tillkommer genom bytesmarksaffären mycket fina representanter för flera viktiga naturtyper i både norra och södra Östergötlands skogar samt eklandskapet mellan Linköping och Åtvidaberg. Skogarna har bidragit till att ytterligare ca 0,2 procent produktiv skogsmark skyddats och att vi kommit ett litet steg vidare mot ambitionerna om skydd i miljömålet Levande skogar. Av områdena ingår ca 240 hektar land och 135 hektar vatten sedan tidigare i EUs nätverk Natura Ett av Kolmårdsskogens mer välbekanta områden är Ågelsjön med omgivningar i Norrköpings kommun. Den dramatiska naturen har länge lockat besökare från när och fjärran, inte minst för de goda klättermöjligheterna. Kring Ågelsjön finns också ett nät av vandringsleder. Strax österut ligger Dvardala-området nära bebyggelsen vid Åby, även där finns höga friluftsvärden. Ämtefall är ett av få kvarvarande exempel på en nordvänd Kolmårdsbrant med bevarad gammelskog. Vid Ämtefall finns även en bäckravin och spår av skogens kulturhistoria vid ruinerna efter Älsebo såg. Klinta hällar ligger vid gränsen till Södermanland. Gammal tallskog täcker de höglänta bergen och raggbocken har setts här vilket gör att insektsfaunan troligen är rik. Djupadalen och Krankenbäcken är exempel på områdets artrika sumpskogar. Västerut från Kolmården i Finspångs kommun ligger Hjälmstorpenäs, Ängenäs, Tjuttorp, Rödsjöskogen och Strussjöskogen. Ängenäs är ett för trakten stort skogsområde vid sjön Glans stränder. I lindskogen vid Tjuttorp finns en av länets rikaste förekomster av lunglav. Rödsjöskogen och Strussjöskogen bildar tillsammans med Stora Hjälmmossens naturreservat ett eget litet gammelskogslandskap av brand präglade hällmarksskogar i södra kanten av Hällestad bergslag. 64

67 Ämtgöl vid Höstbäck är ett förhållandevis stort äldre skogsområde med delvis näringsrik granskog och branta sluttningar. Intill Åtvidaberg ligger Åtvidsnäs gård med lövbackar, artrika betesmarker och ädellövskog med både bok och gamla ekar. Området ligger nära samhället och östgötaleden passerar här. Sommenbygden i sydligaste Östergötland var på 1970 och 80-talet ett av de sista områden där den vitryggiga hackspetten häckade. En av dessa platser var Kälemålen i Norra Vi med sina lövrika utmarker som väl representerar bygdens historiskt sett lövrika odlingslandskap. Pukehål vid Malexander är ett kuperat gammelskogsområde som på sitt sätt också är typiskt för Sommebygden. Några kilometer österut ligger Svalgölenbranten och Åbo branterna som är typiska för Kinda- och Ulrikabygdens skogslandskap. Långsträckta östvända branter i dessa innehåller ofta höga naturvärden tack vare att skogen i sin otillgänglighet blivit kvar och det skuggiga läget gynnar många arter känsliga för uttorkning. Åtvidsnäs. Foto: Henry Stahre. 65

68 3.4.6 Södermanland I Södermanlands län har Naturvårdsverket köpt mark inom sju blivande naturreservatsområden av Holmen, se figur och tabell nedan. Holmen erhöll ersättningsmark utanför länet. SÖDERMANLAND OM ESAB-PROJEKTET I Södermanlands län har sju områden varit med i ESAB-projektet, samtliga berör Holmens markinnehav. Dessa objekt har inneburit ett värdefullt bidrag till miljömålet Levande skogar med ca 535 hektar produktiv skogsmark. Samtliga objekt ligger inom skogliga värdetrakter. Störst andel ligger inom värdetrakten Kolmårdens skogar, vilken är en utpräglad tallskogstrakt med naturvärden knutna främst till brandpräglade skogar. I det största objektet, Brännsjöarna, finns flera brandgynnade insektsarter, t ex sotsvart praktbagge och raggbock. Brännsjöarna kommer utgöra en kärna i ett av länets prioriterade landskap för naturvårdsbränning. ESAB bidrar även till att uppfylla miljömålet Myllrande våtmarker då ett av länets Myrskyddsplanobjekt ingår. Projektet innebär även att ytterligare två av länets oskyddade N2000-områden kommer få ett långsiktigt skydd. Brännsjöarna. Foto: Markus Forsberg. 66

69 Figur 30. Kartöversikt Södermanlands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Tabell 27. Naturreservatsområden i Södermanlands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Tegelbrukshagen Gnesta Holmen Karren Nyköping Holmen Grevinnans Trosa Holmen Båtsvik Trosa Holmen Skogsbyås Nyköping Holmen Åboravinen Nyköping Holmen Brännsjöarna Nyköping Holmen Vatten Summa

70 3.4.7 Stockholm I Stockholms län har Naturvårdsverket köpt mark inom tolv blivande naturreservats områden. Nio av Holmen och fyra av Uppsala stift, se figur och tabell nedan. Holmen erhöll ersättningsmark i Norrtälje kommun, Uppsala stift i Östhammars kommun. STOCKHOLM OM ESAB-PROJEKTET I Stockholms län har mark inom tolv blivande naturreservatsområden förvärvats inom ramen för markbytesprojektet ESAB. Nio områden i affär med Holmen skog och övriga med Uppsala stift. Elva områden ligger i Norrtälje kommun och ett område, Rösaring, i Upplands-Bro kommun. Genom dessa byten har nästan 700 hektar skogsmark med höga naturvärden förvärvats vilket i värde mässigt motsvarar nivån av de senaste fyra årens utbetalda ersättningar i samband med reservatsärenden i länet (avser 2015). Reservaten ligger alla inom skogliga värdetrakter och skyddet bidrar till att uppfylla flera av miljömålen, i huvudsak Levande skogar, Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv. De förvärvade markerna utgör ett viktigt steg i arbetet med att nå målet levande skogar. Skogs - områdena utgörs till största delen av barrskogsmiljöer med inslag av lövträd och ädellövträd. I flera områden är det inslag av kalk i moränen. Kalkbarr skogar med trädkontinuitet är en prioriterad skogstyp viktig att värna och uppmärksamma i bevarandesammanhang då där finns förutsättningar för kalkgynnad flora och fauna. Då topografin är förhållande vis flack för huvudelen av områdena finns i flera av dem även olika våtmarks miljöer, såväl trädklädda som mer eller mindre öppna, bland annat ett mindre rikkärr. Rösaringsåsens skogsmiljöer är likaså betingad av topgrafi och geologi. Här är det dock åsbarrskog med främst tall på den mäktiga Uppsalaåsen som utgör värdena. På Rösaring finns även intressanta fornlämningar med gravrösen, en stenlabyrint och en processionsväg. Åsen har även ett högt naturgeografiskt värde och på de långsamt sluttande sidorna finns tydliga strandvallar och strandterasser. Rösaringsåsen är en av de nordligaste lokalerna för den ovanliga trumgräshoppan. Till vänster: Rösaringsåsen. Foto: Länsstyrelsen i Stockholm. Till höger: Bombmurkla som förekommer rikligt i område 9, Hållvik Edsbro. Foto: Mattias Jansson, Länsstyrelsen i Stockholm. 68

71 Figur 31. Kartöversikt Stockholms län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 28. Naturreservatsområden i Stockholms län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Svartsjön Häverö Norrtälje Holmen a Ersmossen Norrtälje Holmen b Ersmossen Norrtälje Uppsala stift Kolarmoraån Norrtälje Holmen Stor-Gränsjön Edsbro Norrtälje Holmen Liss-Mårdsjöskogen Edsbro Norrtälje Holmen Svarvarmosskogen Edsbro Norrtälje Holmen Mjölnarkärrskogen Edsbro Norrtälje Holmen Hållviksjön Edsbro Norrtälje Holmen Hållvik Edsbro Norrtälje Holmen Långholmen-Käringö, Vätö Norrtälje Uppsala stift Tuttboda Norrtälje Uppsala stift Rösaringsåsen Upplands-bro Uppsala stift Summa Vatten 69

72 3.4.8 Värmland I Värmland har Naturvårdsverket köpt mark av Bergvik och Karlstads stift inom 35 blivande naturreservatsområden, se figur och tabell nedan. Två områden med höga naturvärden på ersättningsmarken behåller Naturvårdsverket för reservatsbildning liksom den mark inom det befintliga naturreservatet Stora Vilången i Kristinehamns kommun som fördes över till ESAB. Naturvårds avtal tecknades med Bergvik för sammanlagt tolv mindre skogsområden med höga naturvärden på ersättningsmarkerna, se tabell 30. I Värmland erhöll Bergvik ersättningsmark i Kristinehamns och Storfors kommuner, Karlstads stift i Storfors kommun. Figur 32. Kartöversikt Värmlands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 70

73 Tabell 29. Naturreservatsområden i Värmlands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Päggonätto Torsby Bergvik Höljan Torsby Bergvik Märramyren Torsby Bergvik Västersjön Torsby Bergvik Havsvalladalen Torsby Bergvik Havsjöområdet Torsby Bergvik Havån Torsby Bergvik Harfjället Torsby Bergvik Trugåsen Torsby Bergvik a Långlikan Torsby Bergvik b Långlikan Torsby Karlstads stift Persby-Gillersberg Torsby Bergvik Rattsjöhallen Torsby Bergvik Tvärlikan Torsby Bergvik a Likan Torsby Bergvik b Likan Torsby Karlstads stift Kölarna Torsby Bergvik Fämtan Torsby Bergvik Gräsbäcken Torsby Bergvik Råda Stormosse Hagfors Bergvik Munkmossarna Filipstad Bergvik Stenbäcken Filipstad Bergvik a Nordmarksmyrarna Filipstad Bergvik b Nordmarksmyrarna Filipstad Karlstads stift Svartån Filipstad, Hagfors Vatten Bergvik Styggvrån Karlstad Bergvik Tjärnberget Forshaga Bergvik Torsberget Forshaga Bergvik Forsnor Forshaga Bergvik Billan Eda Bergvik Byamossarna Arvika Bergvik Älgån Arvika Bergvik Tegsnäset Årjäng Bergvik Kackerudsmossen Säffle Bergvik Stormossen Finndalen Filipstad Bergvik Lungälvsmyrarna Storfors, Filipstad 34 Stor-Älgsjön Domänreservat Kristinehamn, Storfors Bergvik Ersättningsmark i Sverige 35 Gockoöarna Kristinehamn Ersättningsmark i Sverige Visnums Stormosse Kristinehamn Karlstads stift Krokstadsön Kil Karlstads stift Summa

74 Tabell 30. Naturvårdsavtal som tecknats i Värmlands län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) 12 ESAB område nr 11 och 12 Bergvik (skog och våtmark) Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten VÄRMLAND OM ESAB-PROJEKTET För Värmlands del så har ESAB inneburit ett markant tillskott av areal skyddad natur. I bytesaffären förvärvades 35 objekt med en sammanlagd areal på drygt hektar. Av dessa 35 är 15 objekt under 100 hektar och tio objekt minst 500 hektar eller större. En handfull av de stora kommer tillhöra de största naturreservaten med strikt skydd som länet har. Av de 35 objekten ligger 24 helt eller delvis inom värdetrakter och 21 objekt är del av eller i sin helhet Natura 2000-områden. Slutligen ingår elva objekt helt eller delvis i länets Myrskyddsplan och nio objekt berör värdefulla vatten. Tittar man sen på den geografiska fördelningen i länet så återfinns ca 70 procent av den inbytta arealen i den nordligaste delen, vilket överensstämmer väl med Värmlands läns strategi för formellt skydd av skog då vi även har den största koncentrationen av värdetrakter i dessa delar. Som helhet innebär detta, för Värmlands del, att avsevärda arealer av höghöjdsgranskogar, brandpåverkade tallskogar på magra moränmarker samt skogsholmar i större skogs- och myrmosaiker i och med bytesaffären säkerställts och skyddas långsiktigt. Samtliga dessa naturtyper innehåller en mängd sällsynta och rödlistade arter som nu givits betydligt bättre förutsättningar för långsiktig överlevnad i länet. Bland dessa arter kan nämnas raggbock, lavskrika och långt broktagel. 72

75 Styggvrån. Foto: Fredrik Wilde.

76 3.4.9 Örebro I Örebro län har Naturvårdsverket köpt mark inom elva blivande naturreservatsområden av Bergvik och Karlstads stift, se figur och tabell nedan. Två områden med höga naturvärden på ersättningsmarken behåller Naturvårds verket för reservatsbildning. Bergvik erhöll ersättningsmark i Nora kommun, Karlstads stift i Storfors kommun i Värmland. ÖREBRO OM ESAB-PROJEKTET Ersättningsmark genom ESAB möjliggjorde och påskyndade skyddet av några av de bästa barrnaturskogarna och skogsmyrmosaikerna i norra länet på Bergviks marker. Områdena hade under flera år väntat på genomförande. Alla ligger inom värdetrakter för boreala barrskogar. För Örebro län motsvarade skyddet minst sex års arbete med reservatsbildning utan ESAB. Genom uppgörelsen löstes åtta områden varav Nittälven är det största och för Örebro län högst prioriterade området. Endast en mindre del i ett av de nya reservaten tillhörde sedan tidigare Natura All övrig areal är sedan 2015 föreslagen som nya Natura 2000-områden. ESAB-uppgörelsen innebar ett viktigt tillskott till miljömålet Levande skogar för Örebro län som nu har 2,49 procent av den produktiva skogsmarksarealen skyddad som naturreservat. Vy över Nittälven. Foto: Kjell Store. 74

77 Figur 33. Kartöversikt Örebro län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 31. Naturreservatsområden i Örebro län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Svinhöjden Hällefors Bergvik Nedre Sävälven (Hänglandsberget) Vatten Hällefors Bergvik Mettjärn Hällefors Bergvik Nittälven Hällefors, Ljusnarsberg 5 Meshattbäcken Nora Ersättningsmark i Sverige 6 Öst Meshattbäcken Nora Ersättningsmark i Sverige Bergvik Sundsjömarken Hällefors Bergvik Skärjenöarna Nora, Hällefors 9 Flymossen Karlskoga, Hällefors Bergvik Karlstads stift Örvartjärn Karlskoga Karlstads stift Trösälven-Silverhyttan Karlskoga Karlstads stift Trösälven Karlskoga Karlstads stift Djupedalsbäcken Karlskoga Karlstads stift Summa

78 Västmanland I Västmanlands län har Naturvårdsverket köpt mark inom fyra blivande naturreservatsområden av Bergvik och Västerås stift, se figur och tabell nedan. Den ersättningsmark (ESAB 15) som Bergvik erhöll i Sala kommun berördes av den stora skogsbranden augusti De brandskadade delarna av ersättningsmarken blev därefter föremål för markbyte inom ESAB-projektet under 2015 inför bildandet av Hälleskogsbrännans naturreservat. Bergvik erhöll då ersättningsmark utanför länet. VÄSTMANLAND OM ESAB-PROJEKTET I Västmanlands län har fem markbytesaffärer i fyra olika reservatsobjekt genomförts. Genom uppgörelser med Bergvik och Svenska kyrkans prästlönetillgångar har sammantaget drygt hektar, varav knappt 2000 hektar produktiv skogsmark, säkrats långsiktigt. Markerna utgörs i första hand av värdefulla skogsmiljöer men även stor arealer värdefulla våtmarker har tryggats genom överenskommelserna som därmed lett till ett stort kliv framåt i det regionala arbetet med miljömålen Levande skogar och Myllrande våtmarker. Efter den stora skogsbrand som härjade i Västmanland 2014 aviserade ett flertal markägare att de var beredda att släppa större arealer naturvårdsintressant brandskadad skog förutsatt att de erbjöds utbytesmarker. Tillgängliga ESAB-marker bidrog i stor utsträckning till att möjliggöra bildandet av naturreservatet Hälleskogsbrännan som med sin storlek, drygt hektar, och sina unika brandpräglade miljöer saknar motsvarighet, åtminstone nationellt. ESAB-markerna utanför Hälleskogsbrännan utgjordes av områdena som varit aktuella för reservatsbildning under en längre tid men där markersättningsfrågan inte kunnat lösas utan bytesmark. Samtliga tre områden domineras av gamla gran- och barrblandskogar som bitvis är lövrika. De två större områdena, Naddenäset, vedticka. Foto: Mårten Berglind. 76

79 Naddenäset och Ulvsbomuren som båda ligger inom Ramnäs värdetrakt, är exceptionellt artrika och hyser vardera mer än 60 naturvärdes intressanta mossor, lavar, svampar och kärlväxter där ca hälften också är upptagna på rödlistan. Områdenas artrikedom speglar på ett bra sätt kvalitén på de skogar som omfattades av markbytet i Västmanland där samtliga områden som inkluderades i markbytespaketet måste anses vara riktiga toppobjekt. I Västmanland finns ytterligare områden med motsvarande kvalitéer där markåtkomsten ännu inte lösts varför Länsstyrelsen gärna skulle se att ytterligare ersättningsmarker tillgängliggjordes för skydd av fler värdefulla skogar, våtmarker och vattendrag. Figur 34. Kartöversikt Västmanlands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 32. Naturreservatsområden i Västmanlands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1a Hälleskogsbrännan Surahammar, Sala Bergvik b Hälleskogsbrännan Sala Västerås stift Tärna Sala Västerås stift Ulvsbomuren Surahammar Bergvik Naddenäset Surahammar Bergvik Vatten Summa

80 Uppsala I Uppsala län har Naturvårdsverket köpt mark inom 16 blivande naturreservatsområden av Bergvik, Uppsala stift samt Uppsala akademiförvaltning, se figur och tabell nedan. För en mindre del av den ersättningsmark som överfördes till Naturvårdsverket pågick arbete med markbyte inom Sveaskogs dåvarande uppdrag att vara behjälpliga med ersättningsmark (den så kallade Sveaskogs överenskommelsen). Den affären slutfördes inom ESAB-projektet då Ersätt nings mark i Sverige AB överlåtit de aktuella markerna till Naturvårds verket. Bergvik skog erhöll ersättningsmark utanför länet, Uppsala stift och akademi förvaltningen erhöll ersättningsmark i Östhammars kommun. UPPSALA OM ESAB-PROJEKTET I Uppsala län har markbyten gjorts med Bergvik, Uppsala Akademi förvaltning och Uppsala stift. Detta har medfört att fyra nya naturreservat har bildats och ytterligare12 kommer att bildas under de kommande åren. Samtliga områden ligger i utpekade värdetrakter enligt länets skogsstrategi. De ingående objekten spänner över ett stort antal av de naturtyper som finns i länet. Skyddet kommer därmed att bidra till att nå miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ett rikt växt- och djurliv. I Norduppland skyddas åtta områden som naturreservat. Norduppland karakteriseras av landhöjning och kalkrika jordar. Detta innebär att havsstrandängar, landhöjningsskogar, rikkärr, kalkbarrskogar med värdefull svampflora, kransalgsjöar och gölar med gölgrodor skyddas för framtiden. Violgubbe. Foto: Karin Wiklund 78

81 I denna del av länet skyddas till exempel det blivande naturreservatet Gårdskärskusten som sträcker sig längs en ca 3 mil lång kuststräcka, och som förutom de terrestra och limniska värden som nämns ovan också har marina värden. I anslutning till nedre Dalälven skyddas det stora extremrikkärret Tångsåmurarna med länets största population av den sällsynta orkidén gulyxne (ca exemplar). Florarna, som är länets största naturreservat sett till landarealen, är en mosaik av myrar, sjöar, sumpskogar och fastmarksskogar. I reservatet har tidigare funnits en yttre zon där skogsbruk varit tillåtet på fastmark. Genom markbytet utökas den helt skyddade arealen med ca hektar och reservatet kommer därmed att bestå av ett ca hektar stort område värdefullt för såväl friluftsliv som biologisk mångfald. Två relativt stora områden med värdefulla miljöer för vitryggig hackspett och andra arter beroende av lövskog och lövved skyddas. Båda dessa områden ligger inom vitryggstrakter utpekade i åtgärdsprogrammet för bevarande av vitryggig hackspett. I mellersta delen av länet skyddas fyra områden med asprika barrskogar, sumpskogar och de för biologisk mångfald så värdefulla glupmiljöerna. Glupar är sänkor i marken som är vattenfyllda på våren men ofta helt torrlagda på sommaren. Detta gör att gran trängs undan till förmån för ädellövträd och hassel och artrikedomen kring gluparna är i regel väldigt hög. Figur 35. Kartöversikt Uppsala län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 79

82 Tabell 33. Naturreservatsområden i Uppsala län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Häcksören Älvkarleby Bergvik Komossen Älvkarleby Bergvik Mararna Älvkarleby Bergvik Gårdskärskusten Tierp, Älvkarleby Vatten Bergvik Tångsåmurarna Älvkarleby Bergvik Brändäng Tierp Bergvik Strönningsvik Tierp Bergvik Göksnåre Tierp Bergvik Saxmarken Tierp Övriga a Florarna Östhammar, Tierp 10b Florarna Östhammar, Tierp Bergvik Uppsala stift Halmdal Heby Bergvik Kerstinbomyran Heby Bergvik Kerstinbomyran Heby Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 13 Hocksboglupen Uppsala Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 14 Stora Branden Uppsala Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 15 Andalsglupen Uppsala Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 16 Lindsjön Uppsala Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi Summa

83 Göl med spelande gölgrodor Gårdskärskusten. Foto: Karin Wiklund. 81

84 Dalarna I Dalarnas län har Naturvårdsverket köpt mark inom 48 blivande naturreservatsområden av Bergvik. I ett område Skattlösbergs stormosse där arbete med att bilda reservat hade påbörjats innan ESAB-projektet behåller Naturvårdsverket den del som ligger på ersättningsmarken för reservatsbildning. Av figur och tabell nedan framgår översiktligt områdena i Dalarna. Naturvårdsavtal tecknas med Bergvik för fyra mindre skogsområden med höga naturvärden på ersättningsmarkerna, se tabell 35. I Dalarna erhöll Bergvik ersättningsmark i Malung-Sälen, Älvdalen och Ludvika kommuner. Figur 36. Kartöversikt Dalarnas län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 82

85 Tabell 34. Naturreservatsområden i Dalarnas län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Byggningaån Älvdalen Bergvik Myrar vid Ögan Älvdalen Bergvik Bredvalla Malung-Sälen Bergvik Hykjeberget Älvdalen Bergvik Anderåsberget Orsa Bergvik Stora Laxtjärnen Rättvik Bergvik Blåbergsåsflyten Rättvik Bergvik Rotsjön Falun Bergvik Tallbergsklitten Falun Bergvik Spjärshällen Falun Bergvik Himmelsberget Falun Bergvik Sörmyren Falun Bergvik Berg-Annas berg Falun Bergvik Högsveden Falun Bergvik Kyrkberget Rättvik Bergvik Lilltuppen Falun Bergvik Gräsberget Falun Bergvik Ärtknubben Leksand Bergvik Lurån Falun Bergvik Slogmyrloken Falun Bergvik Hornbobrändan Falun Bergvik Långön Falun Bergvik Erik-Hans tjärn Falun Bergvik Ramsellskogen Falun Bergvik Kråkbergskärret Mora Bergvik Stikåsälsbäcken Mora Bergvik Åsberget-Åsklitten Malung-Sälen, Mora Bergvik Öjsberget Malung-Sälen Bergvik Bötåberget Malung-Sälen Bergvik Säxberg Mora Bergvik Långhedsberg Mora Bergvik Gönan Vansbro, Leksand Bergvik Åkersmyra Borlänge Bergvik Reptjärnsberget Borlänge Bergvik Vimyran Malung-Sälen Bergvik Svenmyran Malung-Sälen Bergvik Rostberget Vansbro Bergvik Sälsflotten Vansbro Bergvik Sälsklinten Vansbro Bergvik Predikstolen Ludvika Bergvik Lindbastmora Ludvika Bergvik Gänsberget Ludvika Bergvik Pajsoåbrännan Ludvika Bergvik Tomossen Ludvika Bergvik Lejberget Ludvika Bergvik Kullerbergen Ludvika Bergvik Kanaberget Ludvika Bergvik Skattlösbergs Stormosse Ludvika Ersättningsmark i Sverige Lilla Älgberget Hedemora Bergvik Vatten Summa

86 Tabell 35. Naturvårdsavtal som tecknats i Dalarnas län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) 4 ESAB område nr 22 Bergvik (skog och våtmark) Arealer Totalt Produktiv skogsmark Vatten DALARNA OM ESAB-PROJEKTET Under 2010 föreslog Dalarnas länsstyrelse ut uppemot 70 områden för Naturvårdsverket som potentiella kandidater till bytesmarksuppgörelsen. Efter uppgörelsen står nu staten som ägare till cirka hektar produktiv skog i 49 av de föreslagna områdena. De omfattar totalt knappt hektar. I stort sett all denna mark ägdes innan uppgörelsen av företaget Bergvik. Totalytan för de 49 blivande reservaten uppgår till drygt hektar, övrig mark som ingår i dem är företrädesvis privatägd. Merparten av områdena hyser skyddsvärda naturskogar. De största av dessa är Kullerbergen, Lejberget och Pajosåbrännan som alla ligger i Ludvika kommun och som var och en upptar drygt 600 hektar. Sju av områdena är skyddsvärda myrar vars totalyta uppgår till hektar. Av dessa är Svenmyran i Malung-Sälens kommun störst med sina knappt hektar. Ett par av de blivande reservaten syftar till att skydda vattendragen Lurån i Falu kommun och Gönan på gränsen mellan Leksand och Vansbro, båda skyddsvärda bl a för sin förekomst av flodpärlmussla och öring. Merparten av områdena har sedan tidigare utsetts till Natura områden. Endast ett mindre antal, 14 st, ligger inom tidigare utpekade värdetrakter. När väl alla reservat inrättats, vilket bedöms ta ytterligare några år, har arealen naturreservat i länet ökat med 3,2 procent sett till dagens nivåer. Denna ökning kan verka blygsam men för vissa kommuner blir den dramatisk. Störst blir den i Ludvika kommun där 7 nya reservat ökar reservatsarealen med 60 procent. Sett till antalet nya reservat vinner Falu kommun där 14 nya reservat inrättas, vilka får kommunens reservatareal att stiga med 47 procent. Även Vansbro och Rättviks kommun kommer att, med ett tillskott på 30 procent, öka sin reservatsareal betydligt. Det kan också nämnas att inom ramen för uppgörelsen tecknades fyra naturvårdsavtal öster om Fulufällets NP, på den mark som Bergvik fick i utbyte mot de blivande reservaten. 84

87 Lurån, Falu kommun. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. 85

88 Gävleborg I Gävleborgs län har Naturvårdsverket köpt mark inom 29 blivande naturreservatsområden. 21 områden av Bergvik, sex av Holmen, ett område av SCA samt två områden av Uppsala stift, se figur och tabell nedan. Inom fem områden med höga naturvärden på ersättningsmarken behåller Naturvårdsverket mark för reservatsbildning. Det är områden som ligger i Ljusdals och Hudiksvalls kommuner. Naturvårdsavtal tecknas med SCA och Bergvik för fyra mindre skogsområden med höga naturvärden på ersättningsmarkerna i samband med överlåtelsen, se tabell 37. Bergvik erhöll ersättningsmark i Ljusdal, Ockelbo och Sandvikens kommuner. Holmen erhöll ersättningsmark i Hudiksvalls kommun. SCA erhöll ersättningsmark utanför länet. Uppsala stift erhöll ersättningsmark i Östhammars kommun. Figur 37. Kartöversikt Gävleborgs län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 86

89 Tabell 36. Naturreservatsområden i Gävleborgs län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer 1 Tväringsskogen Ljusdal Ersättningsmark i Sverige 2 Skruvtjärnsbäcken Ljusdal Ersättningsmark i Sverige 3 Norra Brassberget utvidgning Ljusdal Ersättningsmark i Sverige 4 Enan Ljusdal Ersättningsmark i Sverige 5 Basttjärns rönningen Totalt Produktiv skogsmark Vatten Nordanstig Holmen Hångelån Ljusdal Bergvik Brassberget Ljusdal Bergvik Lilla Helvetet Ljusdal Bergvik Hästmyrberget Nordanstig SCA Måndagsbergs området Ljusdal Holmen Måndagsberget Ljusdal Bergvik Stensjöns utvidgning Hudiksvall Holmen Smeslåtten Ljusdal Bergvik Gräsberget Ljusdal Bergvik Långtjärnsberget Ljusdal Bergvik a Gröntjärn Ljusdal, Hudiksvall Bergvik b Gröntjärn Ljusdal, Hudiksvall Holmen Mellanljusnan Ljusdal Holmen Kolarsjöbäcken Ljusdal Bergvik Tornmyran Ljusdal Bergvik Klimparna Ljusdal Bergvik Andersvallsslåtten Ljusdal Bergvik Ysberget Laxtjärnsberget Hudiksvall Holmen Enångersån Hudiksvall Ersättningsmark i Sverige Ålkarstjärnarna Ovanåker Bergvik Tälningsbrännan Ovanåker Bergvik Storröjningsmoran Söderhamn Bergvik Axmar Gävle, Söderhamn Bergvik Rotsjön Bollnäs Bergvik Näset Gävle Uppsala stift Harkskärsfjärden Gävle Bergvik Håmansmaren Gävle Bergvik Lomsmuren Sandviken, Gävle Bergvik a Tjursöarkipelagen Gävle Bergvik b Tjursöarkipelagen Gävle Uppsala stift Gysinge Sandviken Bergvik Summa

90 Tabell 37. Naturvårdsavtal som tecknats i Gävleborgs län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 ESAB område nr 59 Bergvik (skog) ESAB område nr 62B SCA (skog) Summa Vatten GÄVLEBORG OM ESAB-PROJEKTET ESAB-paketet har betytt mycket för naturskyddet i Gävleborgs län. Inom bytespaketet har stora arealer skog med mycket höga naturvärden kunnat säkerställas. Arbetet med områdesskydd i många av de berörda områdena har legat vilande under ett antal år i väntan på någon lösning. I och med ESAB har staten blivit ägare till ett antal för naturvården mycket betydelsefulla områden. Många av de områden som kommer att få ett skydd i och med ESAB är ur ett länsperspektiv relativt stora och sammanhängande. Exempelvis har markfrågorna i flera objekt i Måndagsbergsområdet lösts. Måndagsberget, Måndagsbergsområdet, Hångelån och Lilla Helvetet gränsar mot varandra och i och med att dessa lösts i ESAB har staten blivit markägare till ett mer än hektar stort sammanhängande område med höga naturvärden där hela hektar utgörs av produktiv skogsmark. Flera områden som lösts i ESAB har även utgjort mindre pusselbitar som saknats för att komma vidare med områdesskydd i några objekt. Det gäller exempelvis naturreservaten Mellanljusnan och Andersvallsslåtten. För de flesta områden som ingår i markbytet kommer nya naturreservat att bildas. Fem befintliga naturreservat kommer dessutom att utvidgas, däribland Stensjöns naturreservat och Brassbergets naturreservat som båda har mycket höga naturvärden knutna till brandpräglade skogar. För tre naturreservat innebär det att skyddet förbättras i och med att skogsbruk i reservaten förbjuds. Detta gäller exempelvis det välbesökta naturreservatet Gröntjärn, där skogsbruk länge varit tillåtet. En stor del av den skogsmark som omfattas av markbytet ligger inom skogliga värdetrakter. Störst andel ligger inom värdetrakten Norra Hälsinglands gammelskogar men även flera andra värdetrakter i olika delar av länet får ytterligare bidrag av skyddad areal. Bytespaketet bidrar därmed till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Även om fokus i projektet har varit skogar med höga naturvärden, har mark bytet även inneburit att andra naturtyper med höga naturvärden får ett skydd. Elva av de planerade naturreservaten med höga skogliga naturvärden innebär även skydd av områden som är utpekade som nationellt särskilt värdefulla vattendrag och sjöar. Flera objekt har höga naturvärden knutna till våtmarker varav sex områden till stora delar sammanfaller med objekt i den 88

91 nationella myrskyddsplanen. Två av objekten ligger vid kusten och omfattar marina naturvärden. 15 av objekten som omfattas av ESAB-markbytet i länet är också helt eller delvis Natura 2000-områden och ytterligare tre objekt gränsar mot Natura 2000-områden. Även arter som ingår i olika Åtgärdsprogram för hotade arter förekommer i flera av objekten i bytespaketet. Till exempel finns flodpärlmussla, mosippa och sötgräs, samt arter av björklevande vedskalbaggar och hotade arter som lever på asp i områdena. Måndagsberget. Foto: Helena Persson. 89

92 Jämtland I Jämtlands län har Naturvårdsverket köpt mark inom 53 blivande naturreservatsområden. 39 områden av SCA, 11 av Bergvik samt 3 områden av Härnösands stift. Tre områden med höga naturvärden på ersättningsmarken behåller Natur vårdsverket mark för reservatsbildning. Det är områden som ligger i Bräcke och Ragunda kommuner, se figur och tabell nedan. Naturvårdsavtal tecknas med SCA och Bergvik Skog för tolv mindre skogsområden med höga naturvärden på ersättningsmarkerna i samband med överlåtelsen, se tabell 39. Bergvik skog erhöll ersättningsmark i Härjedalens kommun. SCA erhöll ersättningsmark i Bergs, Bräcke, Ragunda och Strömsunds kommuner. Härnösands stift erhöll ersättningsmark i Bergs kommun. Figur 38. Kartöversikt Jämtlands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 90

93 Tabell 38. Naturreservatsområden i Jämtlands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Hyktaberget Strömsund SCA Midsommarfjället Strömsund SCA Väster-Fånsjön Strömsund SCA Stormyrhöjden Strömsund SCA Kvarnberget Strömsund SCA Grubbmyran Strömsund SCA Stormyran Strömsund SCA Rökberget Strömsund SCA Siljeåsen; Ersta-Enrisvägen Vatten Strömsund SCA Byvattnet Strömsund SCA Prästtjärnmyran Strömsund SCA Smalåbäcken Strömsund SCA Finnvattnet Strömsund SCA Bodberget Hoting Strömsund SCA Prästhöjden Krokom Härnösands stift Lomtjärnen Krokom SCA Nabben Strömsund SCA Edsån Strömsund SCA Malmån Strömsund SCA Rosenbergsråkarna Strömsund SCA Videberget Åre Bergvik Båthushöjden Strömsund SCA Björntjärnlokarna Strömsund SCA Stämpelhön Åre Bergvik Tännforsen Åre Bergvik Skallflohålen Strömsund SCA Långstrandberget Ragunda SCA Prästvallen Åre Härnösands stift Höksberget Ragunda SCA Eldsjöbäcken Ragunda SCA Storflohöjden Ragunda SCA Vårvsberget Ragunda SCA Stugubyn Ragunda Ersättningsmark i Sverige Kvisseln Berg SCA Björnsjöberget Berg SCA Storselbodarna Bräcke SCA Björnhåberget Berg SCA Dalbergstorpet Bräcke SCA Ansjö 1 Bräcke Ersättningsmark i Sverige 40 Ansjö 2 Bräcke Ersättningsmark i Sverige Älgsjöberget Berg SCA Djupdalsbäcken Bräcke SCA

94 Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 43 Storfloberget Bräcke SCA Stuguåberget- Märlingsberget Vatten Bräcke SCA Kroktjärnen Bräcke SCA Slättbrännberget Berg SCA Lokmyran Bräcke SCA Frägnhällorna Härjedalen Bergvik Lill-Rånddalen Härjedalen Bergvik Himmelsflöten Härjedalen Bergvik Telebäckdalen Härjedalen Bergvik Skalet-Ryggen Härjedalen Bergvik Fagerbäcken Härjedalen Härnösands stift Knätten Härjedalen Bergvik Storsvedberget Härjedalen Bergvik Gräsbäckkojan Härjedalen Bergvik Summa Tabell 39. Naturvårdsavtal som tecknats i Jämtlands län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) 1 ESAB område nr 25 Bergvik (skog utmed bäck) 11 ESAB område nr 26 och 29 SCA (skog och våtmark) Arealer Totalt Produktiv skogsmark Summa Vatten JÄMTLAND OM ESAB-PROJEKTET Markbytena inom ESAB har inneburit ett enormt framsteg för skyddet av produktiv skogsmark och dess biologiska mångfald i Jämtlands län. Bytesaffären kommer att medföra ett tillskott till den skyddade skogsarealen nedan fjällnäragränsen med ungefär 30 procent och rymmer många av länets skogsområden med de absolut högsta naturvärdena, även jämfört med skogar i redan skyddade områden. Som ytterligare jämförelse motsvarar det ekonomiska värdet av bytesaffären i länet det sammanlagda anslaget för markersättningar under de senaste 10 åren ( ). ESAB-uppgörelsen kommer också att innebära ett formellt skydd för 12 av länets Natura 2000-områden. Huvuddelen av de skogar som nu skyddas genom ESAB utgörs av större sammanhängande naturskogsområden, både tall- och grandominerade. Några av dessa, främst Byvattnet, Finnvattnet och Telebäckdalen, ligger i direkt 92

95 anslutning till stora skyddade fjällområden och stärker därmed deras naturoch upplevelsevärden väsentligt. Flera områden, till exempel Stämpelhön och Stormyrhöjden, omfattar näringsrika granskogar med höga boniteter, något som förekommer i mycket liten utsträckning i länets befintliga naturreservat. Bytesaffären omfattar även merparterna av två av länets värdefullaste och största våtmarksområden, Himmelsflöten och Grubbmyran, vilka ingår i myrskyddsplanen. Omkring tio av ESAB-objekten, bland annat Storselbodarna, Skallflohålen och Långstrandberget, omfattar kalkbarrskogar med mycket höga naturvärden. Kalkbarrskogar är en naturtyp som Jämtland har ett internationellt ansvar för att bevara. I Storfloberget, Kroktjärnen, Smalåbäcken och ytterligare några områden finns lövträdrika miljöer med mycket höga naturvärden, en skogstyp som också är prioriterad för skydd. De tre områdena Edsån, Tännforsen och Lill-Rånddalen bidrar dessutom väsentligt till skyddet av vattendrag som klassats som särskilt värdefulla, även om detta inte varit huvudsyftet med utpekandet. Många liknande skogsområden i Jämtlands län kom inte med i detta markbyte, till exempel på Holmens samt andra mellanstora bolags innehav. Dessa oskyddade skogar, tillsammans med ytterligare ett flertal stora områden på bolagsmark som nyligen hittats, väntar ivrigt på en ny markbytesaffär. Utan en paketlösning, liknande den genomförda ESAB-affären, kommer vi att få det mycket svårt att skydda dessa stora naturskogsområden inom den ordinarie verksamheten. Råndalen. Foto: Länsstyrelsen i Jämtlands län, Pär Hedberg. 93

96 Västernorrland I Västernorrlands län har Naturvårdsverket köpt mark inom 46 blivande naturreservatsområden. 42 av SCA, två av Holmen samt två av Härnösands stift, se figur och tabell nedan. Naturvårdsavtal har tecknats med SCA för fyra mindre skogsområden med höga naturvärden på ersättningsmarkerna i samband med över låtelsen, se tabell 41. SCA erhöll ersättningsmark i Sundsvalls kommun, Härnösands stift i Bergs kommun, Jämtland. Holmen erhöll ersättningsmark utanför länet. Figur 39. Kartöversikt Västernorrlands län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. Tabell 40. Naturreservatsområden i Västernorrlands län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Kälberget (AC-objekt) Sollefteå SCA Stormyran vid Åkerbränna Sollefteå SCA Ostnördkullen Örnsköldsvik Holmen Nördhöjden Sollefteå SCA Tvärmyran Sollefteå SCA Stockberget Sollefteå SCA Älggårdshöjden Oringsjö Sollefteå SCA Nävernäsan Sollefteå SCA Lill-Brännkullen Sollefteå SCA Vatten 94

97 Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 10 Midskogen Sollefteå SCA Storklocken Örnsköldsvik Härnösands stift Vitberget Sollefteå SCA Bågtjärnsskogen Sollefteå SCA Stenbittjärns utvidgning Örnsköldsvik SCA Björnberget (Västeråsbodarna) Vatten Sollefteå SCA Djupdalen Sollefteå SCA Edsbodskogen Kramfors SCA Bjursjöberget- Hålldammberget Sollefteå SCA Sundsjöhöjden Kramfors SCA Horntjärnberget Sollefteå SCA Nävertjärnsdalen (fd Grundsjöberget) Kramfors SCA Drickesmyrhöjden Kramfors SCA Långvattenhöjdens naturreservat 24 Mellanbergsmyrarna Härnösand, Sollefteå 25 Bastusjöberget Härnösand, Sollefteå Kramfors SCA SCA SCA Nävertjärn-Fällebodhöjden Kramfors SCA Habborn Härnösand, Kramfors 28 Storvattenkullen- Bjuktemyrberget SCA Härnösand SCA Långmyrberget Sela Härnösand SCA Surpussen Härnösand SCA Gillersberget Härnösand SCA Korstjärnsmyran Timrå SCA Lill-Oxsjöskogen Ånge SCA Storbacken Timrå SCA Dysjöbergets naturreservat Ånge SCA Fårbergets naturreservat Ånge SCA Halmmyran Ånge SCA Vattenån Ånge SCA Lill-Gravbergets naturreservat Ånge SCA Edstaåsens naturreservat Sundsvall Härnösands stift Floberget Ånge SCA Kullarna-Häxtjärn Ånge SCA Röjtjärnsmyran och Spångmyran 43 Röjtjärnsmyran och Spångmyran Ånge Holmen Ånge SCA Rörmyrberget Ånge SCA Djupdalsberget Sundsvall SCA Stor-Lomsjömyran- Björkbäcksmyran Sundsvall SCA Summa

98 Tabell 41. Naturvårdsavtal som tecknats i Västernorrlands län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) Arealer Totalt Produktiv skogsmark 4 ESAB område nr 27 SCA (skog) Vatten VÄSTERNORRLAND OM ESAB-PROJEKTET Mer än hälften av länets skogar ägs av bolagen SCA och Holmen. Andelen statligt ägd skog är liten. Sålunda har möjligheterna för markbyten genom åren varit små. ESAB innebar att staten kunde gå framför allt SCAs mång åriga önske mål om ersättningsmark istället för pengar till mötes. Ett flerårigt stillestånd vad gäller reservatsbildning på bolagsmark kunde brytas. De hektar skogsmark som rymdes inom ESAB kan jämföras med de hektar som enligt de regionala målen ska skyddas som naturreservat eller nationalpark från och med år Länets 45 områden inom ESAB utgör alltså ett mycket påtagligt bidrag till länets skyddsareal. Länets ESAB-områden inrymmer flera olika naturtyper, såsom fem objekt i myrskyddsplanen, en kalkbarrskog, ett av länets typiska sydväxtberg och 11 långskäggsskogar. Ungefär en fjärdedel av områdena ligger inom prioriterade bränningslandskap och har naturvårdsbränning som planerad skötsel. 39 av områdena återfinns inom aggregeringar av skyddsvärd skog (kluster). Paketet har inneburit skydd för starkt hotade arter med egna åtgärdsprogram; bland annat ingår två vattendrag med flodpärlmussla, liksom fyra lokaler med större barkplattbagge knuten till gamla, urskogsartade gransumpskogar och känd från ett knappt tjugotal lokaler i landet. Längs ett av vattendragen finns också såväl mikro- som timmerskapania på fuktig död ved. Fyra av områdena i länet ingår i nätverket Natura 2000 och femton är föreslagna att ingå Länets ringa yta statlig skog gör det svårt att erbjuda enskilda privata markägare mark som ersättning. Denna brist har länsstyrelsen påtalat under lång tid. Möjligheten att genom trepartsbyten få loss ersättningsmark även för enskilda var ett viktigt argument för det som kom att bli ESAB-paketet. Här tvingas länsstyrelsen dock konstatera att ESAB utgjorde en besvikelse, då inga trepartsbyten har kunnat komma till stånd. ESAB innebar inte heller någon acceptabel ersättning för Holmens skog i norra delen av länet. När Holmens objekt väl ersätts, innebär det att länets arealbeting vad gäller produktiv skogsmark nås. Sålunda är det i högsta grad önskvärt att nya ersättningspaket kommer till stånd i denna del av landet. 96

99 Vattenån. Foto: Pekka Bader. Större barkplattbagge. Foto: Pekka Bader. 97

100 Västerbotten I Västerbottens län har Naturvårdsverket köpt mark inom 73 blivande naturreservatsområden. 54 av Holmen och 22 av SCA. Inom sju områden med höga naturvärden på ersättningsmarken behåller Naturvårdsverket mark för reservatsbildning. Det är områden som ligger i Norsjö, Lycksele och Åsele kommuner, se figur och tabell nedan. Naturvårdsavtal har tecknats med Holmen och SCA för sex mindre skogsområden med höga naturvärden på ersättningsmarkerna i samband med överlåtelsen, se tabell 43. Holmen erhöll ersättningsmark i Åsele, Vindelns, Lycksele och Norsjö kommuner. SCA erhöll ersättningsmark i Bjurholm, Lycksele och Skellefteå kommuner. VÄSTERBOTTEN OM ESAB-PROJEKTET I och med ESAB har ett stort antal av Västerbottens finaste och mest värdefulla oskyddade naturskogsområden säkrats för framtiden. Många av områdena har varit föremål för skyddsdiskussioner med de stora skogsbolagen under lång tid men har inte kunnat skyddas i brist på ekonomiska resurser och ersättningsmark. Totalt rör det sig om nästan hektar produktiv skogsmark vilket innebär att Västerbotten uppnår länets miljömål (delmål 1 inom Levande skogar). Markbytena inom ESAB har också bidragit till uppfyllelsen av miljömålen Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Här har mark säkrats inom fyra områden i myrskyddsplanen och inom fem områden utmed Figur 40. Kartöversikt Västerbottens län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 98

101 nationellt särskilt värdefulla vattendrag. Drygt hälften av ytan inom ESAB Västerbotten är boreala barrskogar medan resterande arealer till övervägande del är myrar. Bland skogarna finns mycket stora skog-/myrmosaiker såsom områdena vid Arasjö, brandpräglade tallnaturskogar samt lövrika gran naturskogar utmed länets outbyggda älvar. Många av områdena är stora och över 80 procent av skogsarealen återfinns i områden större än 100 hektar. 60 procent av skogsarealen återfinns inom värdetrakter men även övriga arealer kommer att spela en viktig roll för att bygga upp den gröna infrastrukturen i länets skogar. Tabell 42. Naturreservatsområden i Västerbottens län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 Sörblankberget Skellefteå SCA Sörsveneberget Skellefteå SCA Åbränna Skellefteå SCA Furuberget Skellefteå Holmen Sör-Degerberget Skellefteå SCA Stortallberget Skellefteå Holmen Borstaberget Skellefteå Holmen a 8b Lycksamyran utökning Lycksamyran utökning 9 Vormforsen utökning Sorsele, Storuman, Lycksele Sorsele, Storuman, Lycksele Ersättningsmark i Sverige Vatten SCA Lycksele SCA Rödmossamyran Norsjö Holmen Godtjärn Norsjö Holmen Tvärliden Norsjö Ersättningsmark i Sverige Skarvsjömyrarna Storuman Holmen Hemberget- Björnberget Storuman Holmen Paubäcken Storuman Holmen Trolltjärnen Lycksele Holmen Mastakludden Lycksele Holmen Kniptjärnbäcken Skellefteå Holmen Harakälen Skellefteå Holmen a 20b 21a 21b Arasjö utökning Norrvik Arasjö utökning Norrvik Arasjö utökning Araliden (Baksjöberg) Arasjö utökning Araliden (Baksjöberg) Vilhelmina Holmen Vilhelmina SCA Vilhelmina Holmen Vilhelmina SCA Tallvattensjöarna Dorotea SCA Gäddsjömyran utökning Dorotea, Vilhelmina SCA

102 Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 24 Krutsjöberget Vilhelmina SCA Tallsjöberget utökning 26 Flatberget- Mossaberget Vatten Åsele SCA Lycksele, Åsele Holmen Navarträskliden Lycksele Holmen Noforsberget Lycksele Holmen Orrmyrberget Lycksele Ersättningsmark i Sverige 30 Pundliden Lycksele Ersättningsmark i Sverige Storbacken_natura Lycksele Holmen Yttre Fjälabodliden Vindeln Holmen Kammen utökning Vindeln SCA Djupsjöbrännan Åsele Holmen Vackerkullen Åsele Holmen Grovsjöbrännan utökning Åsele Holmen Rönnåsliden Lycksele Holmen Hornmyrskogen Lycksele Holmen Hornmyrbäcken Lycksele Holmen Storliden - Lycksele Lycksele Holmen Mossavattenberget Lycksele Holmen Stor-Rotliden utökning Stöttingberget Lycksele Holmen Lill-Skardberget Lycksele Holmen Stor-Skardberget Lycksele Holmen Norr-Korbeberget Vindeln SCA Gransjöberget Vindeln Holmen Gransjöbäcken Vindeln Holmen Hälltjärnberget Vindeln Holmen a 49b Nedre Vindelforsarna Nedre Vindelforsarna Vindeln SCA Vindeln Holmen Bjärntjärnliden Umeå, Vindeln Holmen Bågakälen Umeå Holmen Hökälen Umeå Holmen Rengårdsberget Umeå Holmen Middagsberget- Baksjönäs Åsele Holmen Ludvigsmyran Åsele Holmen Mustagumbuberget Bjurholm Holmen Stenbacksberget Vindeln Holmen Grankullen Åsele SCA Tallkullarna utökning 60 Värniksberget utökning Åsele Holmen Åsele Holmen Stockholmsgata N Åsele Ersättningsmark i Sverige

103 Område Namn Kommun Ursprung Arealer 62 Svedjeberget utökning Rönnlandet 63 Björnlandet öst utökning Totalt Produktiv skogsmark Vatten Åsele Holmen Åsele Holmen Lars-Larsberget Åsele Ersättningsmark i Sverige 65a Stor-Holmsjön Bjurholm Ersättningsmark i Sverige b Stor-Holmsjön Bjurholm SCA Björnberget- Bjurholm Bjurholm SCA Balåliden Bjurholm Holmen Lappavaberget Bjurholm Holmen Kvillträsket Bjurholm Holmen Långbergskullarna Umeå Holmen Hörneån Nordmaling, Umeå Holmen Bjännberget Umeå Holmen Bergsjöberget Nordmaling SCA Tobölesberget Nordmaling SCA Sågbäcksliden Nordmaling SCA Lögdeälvens delta Nordmaling SCA Rudtjärnberget Umeå Holmen Örefjärden- Snöanskärgården Nordmaling Holmen Summa Tabell 43. Naturvårdsavtal som tecknats i Västerbottens län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) Avtal med (huvudsaklig naturtyp) Arealer Totalt Produktiv skogsmark 1 ESAB område nr 31B SCA (skog) ESAB område nr 34 och 38 Holmen (skog och våtmark) Summa Vatten Vy över de vidsträckta skog-/myrmosaikerna på Stöttingfjället vid Arasjö. Foto: Per Nihlén. 101

104 Norrbotten I Norrbottens län har Naturvårdsverket köpt mark inom 42 blivande naturreservatsområden. 29 av SCA och 14 av allmänningar i länet. Det är allmänningar i Arjeplog, Jokkmokk, Kiruna och Pajala kommuner. Inom fem områden med höga naturvärden på ersättningsmarken i Jokkmokks kommun behåller Naturvårdsverket mark för reservats bildning, se figur och tabell nedan. Naturvårds avtal har tecknats med SCA för tio mindre skogsområden med höga natur värden på ersättningsmarkerna i samband med överlåtelsen, se tabell 45. SCA erhöll ersättningsmark i Piteå, Arjeplog, Jokkmokk, Boden, Luleå och Gällivare kommuner. NORRBOTTEN OM ESAB-PROJEKTET För Norrbottens län har ESAB inneburit att många planerade naturreservat som legat låsta beträffande ersättningsfrågan plötsligt har gått att genomföra. Det rör sig dels om 29 områden på SCAs innehav där bolaget inte har velat avyttra mark utan att få ersättningsmark istället, något som hade varit mycket svårt med tanke på att det rör sig om flera tusen hektar skogsmark. Flera av de planerade reservaten har legat olösta i mer än 10 år. Detsamma har gällt för skogsallmänningarna i inlandskommunerna Arjeplog, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Dessa har en hög andel skyddsvärda skogar och Länsstyrelsen har haft ett flertal planerade naturreservat där ersättningsmark varit ett önskemål eller t o m krav från allmänningarna. Det rör sig i huvudsak om urskogsartade objekt och många (12) av dessa har kunnat lösas in med hjälp av ESAB-mark. Figur 41. Kartöversikt Norrbottens län. Läge för de områden som skyddas som naturreservat i ESAB-projektet. Läge för ESAB-mark i länet har markerats. 102

105 Överlag är de områden som lösts in med ESAB-marker av hög klass.framförallt har många medelstora ur- och naturskogsområden om hektar lösts in, vilket gett ett betydande tillskott i skyddad naturskog nedan fjällområdet. Tabell 44. Naturreservatsområden i Norrbottens län som skyddas i ESAB-projektet. Område Namn Kommun Ursprung Arealer 1 Mukkaharjut Pajala Karesuando Skogsallmänning 2 Rautusakkara-utv Kiruna Jukkasjärvi Sockenallm. 3 Vathanvaara-Nälkäjoki allmänning Kiruna Jukkasjärvi Sockenallm. Totalt Produktiv skogsmark Vatten Miesvaara Kiruna SCA Vännijänkkä Pajala Pajala Socknars Allmänningsskog 6 Päävaara Pajala Pajala Socknars Allmänningsskog Linavare-Råneträsket Gällivare SCA Iso Linkkavaara-utv Gällivare SCA Sasnek-Jullevare-allm Jokkmokk Jokkmokks allmänning 10 Luspevaratj Jokkmokk Jokkmokks allmänning 11 Pietartievva Jokkmokk Jokkmokks allmänning 12a Såkåive Jokkmokk Jokkmokks allmänning b Såkåive Jokkmokk SCA Hemberget-Rönsjärv Överkalix SCA Kaltisbäcken Jokkmokk Jokkmokks allmänning 15 Ranesvare Jokkmokk Ersättningsmark i Sverige 16 Kaipajoki Jokkmokk Ersättningsmark i Sverige Måkkaure Jokkmokk SCA Tilak Jokkmokk Jokkmokks allmänning 19 Palkijaur Jokkmokk Ersättningsmark i Sverige 20 Talvatis Jokkmokk Jokkmokks allmänning Suoineåive Gällivare SCA Puoutavare-utv Gällivare SCA Pärlälven-Naustajåkkå Jokkmokk SCA Njallavare Gällivare SCA Blåkölen-utv Boden SCA Norra Bergnäs Arjeplog SCA Rutosberget Jokkmokk Ersättningsmark i Sverige Bratt-Gallaberget Boden SCA

106 Område Namn Kommun Ursprung Arealer Totalt Produktiv skogsmark 29 Mossavikberget Boden SCA Abborrtjärnbergshuvudet Boden SCA Teunok Jokkmokk SCA Åsarna Boden SCA Yttre Storberget Boden SCA Hänghuvudet-utv Boden SCA Mosterberget Luleå SCA Kilberget Luleå, Boden Vatten SCA Stor-Killer Jokkmokk SCA Södra Storberget Boden SCA Revelberget Kalix SCA Abborrtjärnhuvudena Boden SCA Snipen Boden SCA Gássabåtkkå Arjeplog Arjeplogs Nybyggesallmänning 43 Tjuorre-Biessetjåkkå Arjeplog Arjeplog Allmänningsskog 44 Västra Stårbatjvare Arjeplog Ersättningsmark i Sverige Vilhatten Älvsbyn SCA Stor-Klockarträsk Piteå SCA Flakaliden Piteå SCA Summa Tabell 45. Naturvårdsavtal som tecknats i Norrbottens län. Antal Berört ESAB område (se kap 3.2) 10 ESAB område nr 44A, 46, 47 och 66A Avtal med (huvudsaklig naturtyp) Arealer Totalt Produktiv skogsmark SCA (skog och våtmark) Vatten Abborrtjärnbergshuvudet. Foto: Frédéric Forsmark. 104

107 3.5 Bildade reservat till och med 2017 Till och med 2017 har naturreservat bildats eller utvidgats för 231 av de drygt 450 blivande naturreservaten där mark förvärvades inom ESAB-projektet. Av tabell 45 nedan framgår antal blivande naturreservat och areal produktiv skogsmark där mark förvärvades i ESAB-projektet och antal beslutade naturreservat till och med Ett blivande naturreservat kan, förutom den mark som ersatts inom ESAB-projektet, beröras av flera markägare där det återstår att lösa ersättningsfrågor inför beslut om bildande av naturreservat. Tabell 45. Antal bildade eller utvidgade naturreservat till och med 2017 för områden där mark förvärvades i ESAB-projektet. Areal produktiv skog enligt den satellitbildskartering som görs för skyddade områden (KNAS) Blivande reservat där mark förvärvats i ESAB-projektet Län Antal Areal produktiv skog (ps) Varav beslutade och gällande reservat till och med Antal Andel Areal produktiv skog (ps) Andel AB % 0 0 % C % % D % 0 0 % E % % F % % M % % N % % O % % S % % T % % U % % W % % X % % Y % % Z % % AC % % BD % % Summa % % 105

108 4 Kommentarer, erfarenheter och förslag ESAB-projektet innebär att ett stort antal områden av mycket högt värde för skogens biologiska mångfald får ett långsiktigt skydd som naturreservat. Områdena omfattar bland annat många väldokumenterade större naturskogar med lång skoglig kontinuitet. Genomförandet innebär också att ett flertal värdefulla våtmarker och värdefulla vattendrag i skogslandskapet får ett skydd som naturreservat. Naturvårdsverket bedömer vidare att ESAB-projektet haft en stor betydelse för att säkerställa skyddet av sårbara habitat och arter inom ett stort antal utpekade Natura 2000 områden. Sammantaget har ESABprojektet varit en viktig del i genomförandet av miljömålet Levande skogar och gett ett betydelsefullt bidrag till miljömålen Ett rikt djur- och växtliv, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Arbetet med bytesmarker har inneburit betydande tidsvinster vid en jämförelse med det ordinarie arbetet med områdesskydd, framförallt med de tre stora skogsbolagen Bergvik, Holmen och SCA. Bland annat för att värderings- och förhandlingsarbetet förenklades radikalt. Den med de stora skogsbolagen överenskomna värderingsmetoden bidrog till mycket snabbt genomförande. Med stickprovsinventering och kalibrering av data från både de planerade reservatsobjekten på bolagens marker och ersättningsmarkerna kunde de värderas utan att varje område behövde inventeras i fält, vilket är det normala tillvägagångssättet i naturreservatsarbetet. Värderingarna inom ESAB-projektet genomfördes på drygt ett år att jämföras med cirka åtta år om värderingarna gjorts på sedvanligt vis. Kostnadsbesparingen för värderingsarbetet kan uppskattas till drygt 300 miljoner kr. Även förhandlingsarbetet, särskilt med de stora bolagen, har förenklats och gått mycket snabbare då det omfattat ett stort antal områden vid varje överenskommelse. Markägarnas vilja att medverka till bildandet av nya naturreservat genom markbyten är en bidragande orsak till att många markbyten kunnat genomföras på kort tid. Tillgång till ersättningsmark har visat sig vara ett smidigt och snabbt sätt att skydda värdefull skog på de stora skogsbolagens marker. Kostnadsbesparingen för förhandlingsarbetet kan upp skattas till cirka 150 miljoner kr i jämförelse med sedvanligt naturreservatsarbete. Arbetet med bytesmarkerna har bedrivits parallellt med det ordinarie bevarandearbetet. Länsstyrelserna, värderarna och Naturvårdsverkets egen personal har gjort en stor insats inom ESAB-projektet då huvuddelen av bytena genomfördes (se figur 11). Cirka 92 procent av ESABmarkerna byttes bort under de inledande två åren. Det omfattade huvudsakligen byten med Bergvik, SCA och Holmen. Förutom de tidsvinster som ESAB-projektet har gett så är det kostnadseffektivt jämfört med att bilda naturreservat på sedvanligt sätt med intrångsersättning. Vid byte av mark utgår inte det lag stadgade påslaget om 25 procent som utgår vid intrångs- 106

109 ersättning vilket är en stor kostnad när naturreservat ska bildas. Besparingen på Naturvårdsverkets anslag för skydd genom att inget 25 procents påslag utgått i ESAB-paketet motsvarar ca miljoner kr. I början av 2015 tog Naturvårdsverket fram en informationsbroschyr om arbetet inom ESAB - Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär, se bilaga 4. Även en film togs fram där vi berättar om resultatet av att byta mark mot skogar med höga naturvärden. Den finns att nå via Naturvårdsverkets webbplats. 2 Trots att målsättningen om att skydda hektar produktiv skogsmark inte nåddes anser Naturvårdsverket att ESAB-projektet som har inneburit att stora arealer skyddsvärd skog har kunnat förvärvas på kort tid är ett mycket bra och kostnadseffektivt sätt att arbeta för att skydda områden på i första hand de stora skogsbolagens marker. Naturvårdsverket föreslår i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 (Rapport 6666, oktober 2015, Styr med sikte på miljömålen) att ytterligare ersättningsmark bör tillgängliggöras för skydd av värdefulla skogar. De tre stora skogsbolagen SCA, Holmen och Bergvik som deltagit i markbyten inom ESAB-projektet anser att markbyten är ett bra sätt att arbeta och föreslår en fortsättning för att kunna nå de nya etappmålen för skydd av hektar skog till 2020 som regeringen fattade beslut om 2014, se bolagens skrivelse, bilaga 5. Naturvårdsverket delar bolagens uppfattning om att markbyten är ett bra sätt att arbeta för skydd av värdefull natur. Vid arbetet med ESAB-projektet har många erfarenheter gjorts som kan tas till vara vid utformning av ett nytt ersättningsmarkpaket. Framförallt vid urval av ersättningsmarker, vilket i ett nytt upplägg måste ske i samråd med Naturvårdsverket. 2 Naturvard/Skydd-av-natur/Formellt-skydd-av-skog/Skogsskydd-genom-ersattningsmarker/ 107

110 5 Referenser Naturvårdsverket Kartering av skyddade områden. Kontinuerlig naturtypskartering. Rapport Naturvårdsverket Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten Informationsbroschyr. Naturvårdsverket Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen Rapport Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Nationell strategi för formellt skydd av skog. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Nationell strategi för formellt skydd av skog. Reviderad version, januari Regeringens beslut M2014/593/Nm Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Regeringens proposition 1997/98:145. Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Regeringens proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Regeringens proposition 2009/10:169. Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ). Riksrevisionen Sveaskog AB och dess uppdrag. Rapport RIR 2010:8. Statistiska centralbyrån Skyddad natur 31 dec MI 41 SM

111 Bilagor Bilaga 1 I bilaga 1 redovisas innehållet om ersättningsmarker för skydd av natur i propositionen 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ). Bilaga 2 Sammanställning över vilka som erhållit respektive bytesmark i ESABprojektet. Av figur 10 i rapporten framgår översiktligt bytesmarkernas läge. Bilaga 3 Länsstyrelsen i Kalmar läns yttrande Yttrande gällande Ersättningsmark för skydd av natur. Bilaga 4 Naturvårdsverkets information. Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten Bilaga 5 Bolagens skrivelse den 25 februari Förslag till hur Etappmål för skydd av landområden kan nås på ett effektivt sätt. 109

112 Bilaga 1 Faktaruta Följande framgår av proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) avseende ersättningsmarker för skydd av natur. Propositionens huvudsakliga innehåll (sammanfattning sid 1) Regeringen föreslår att uppdraget för Sveaskog AB (publ) (Sveaskog) förändras i enlighet med följande. Sveaskogs verksamhet ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. Sveaskog bör också kunna bedriva närliggande verksamhet om det bidrar till att öka bolagets avkastning. Dessutom ska Sveaskog även fortsättningsvis genom försäljning av mark på marknadsmässiga villkor möjliggöra omarronderingar och tillköp för enskilt skogbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning av mark ska ske till dess att tio procent av den areal bolaget hade 2002, vid bolagets bildande, är avyttrad. Regeringen föreslår vidare att Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark till staten ska upphöra vid utgången av Samtidigt föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark. Överföringen ska ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog ägt dotterföretag. I propositionen hemställs det även att regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen samt att regeringen får avyttra de tillgångar som förvärvas genom överföringen. Propositionen angående överföring av ersättningsmark (Kap 6, sid 10) Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog ägt dotterföretag, 2. till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier enligt 1, 3. vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen enligt 1 och 2, 4. avyttra de tillgångar som överförs till staten enligt 1 och 2. Skälen för regeringens förslag: Dagens system för att tillhandahålla ersättningsmark är ett verktyg som syftar till att underlätta formellt skydd av skogsmark. Processen som följer av nuvarande system är resurs- och tidskrävande för alla berörda parter. Friktion och fördröjningar uppstår ofta, exempelvis på grund av olika syn på värdering av den mark som ska överföras. I genomsnitt köper Naturvårdsverket cirka hektar per år av Sveaskog. Vidare är det enligt avtal mellan Sveaskog och Naturvårdsverket endast skogsägare med mindre än hektar som är berättigade till ersättningsmark. Dagens system med ersättningsmark har inte i tillräcklig omfattning bidragit till att nå miljökvalitetsmålen, i synnerhet Levande skogar. Systemet bedöms vara ineffektivt och förhållandevis kostsamt. Regeringen bedömer därför att en förändring bör ske. 110

113 Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark samt att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen. Överföringen ska ske genom utdelning av fastigheter eller genom utdelning av aktier i ett av Sveaskog ägt dotter företag, varvid dotterföretagets fastigheter senare ska kunna överföras till staten. Detta bidrar till att delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark kan nås, samtidigt som Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark till staten upphör vid utgången av Därmed renodlas och tydliggörs bolagets affärsmässiga inriktning ytterligare. De identifierade skyddsvärda objekten återfinns i huvudsak på mark som ägs av skogsägare med markinnehav som överstiger hektar. Länsstyrelserna och Naturvårds verket har kännedom om betydande skogsarealer med höga naturvärden hos dessa markägare och möjligheten att tillhandahålla ersättningsmark och nå överenskommelser om markbyten bedöms vara den avgörande faktorn för att kostnadseffektivt och relativt snabbt nå resterande del av målet Levande skogar. Regeringen utvecklar detta ytterligare i proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Om framtida behov av resurser uppstår för att bidra till måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar ska regeringen återkomma med vilka verktyg som då kan vara aktuella. Centrala utgångspunkter för den beskrivna överföringen, urval av arealer och val av transaktionsteknisk lösning kommer att vara de aktuella arealernas värden, geografisk närhet till de identifierade skyddsvärda objekten och arronderingsmässiga begränsningar samt transaktionskostnader. För att kunna använda de överförda fastigheterna som ersättningsmark måste staten kunna avyttra de tillgångar som erhålls genom överföringen och regeringen bör därför redan nu bemyndigas att avyttra tillgångarna. Propositionen angående finansiella konsekvenser (Kap 7, sid 11) Förändringen av systemet med ersättningsmark har finansiella konsekvenser. Överföringen av mark till staten, bytet av mark eller skyddandet av marken påverkar inte de takbegränsade utgifterna och inte heller det finansiella sparandet eller statens lånebehov Dock minskar värdet på statens reala tillgångar när marken skyddas, och värdet skrivs ner. Vidare uteblir avkastningen från Sveaskog när den aktuella arealen tas ur produktion. Effekten av de medel som staten får del av via utdelning från bolaget motsvarar högst 100 miljoner kronor årligen. När denna intäkt faller bort minskar statens finansiella sparande och dess lånebehov ökar med motsvarande belopp, eftersom de med ersättningsmarken förvärvade fastigheterna inte kommer att ge någon avkastning. De finansiella konsekvenserna blir desamma oavsett vilken av de ovan beskrivna metoderna som väljs för att överföra mark från Sveaskog. De statsfinansiella konsekvenserna som beskrivs ovan utgör dock inte en relevant grund för beräkning av det faktiska värdet av de hektar produktiv mark som avses överföras från Sveaskog. Detta beror på att den areal som sedermera ska överföras ännu inte är identifierad på bolagets marker. Samtidigt bedömer regeringen att det under utgiftsområde 20 uppförda anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald kan sänkas med 210 miljoner kronor under åren 2011 till 2020 eftersom medel tidigare avsatts på detta anslag för att nå delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark Sammantaget leder detta till att de takbegränsade utgifterna sjunker samt att det finansiella sparandet och statsbudgetens saldo stärks under dessa år. 111

114 Bilaga 2 Tabell B2-1. Sammanställning över vilka som erhållit respektive bytesmark i ESAB-projektet, se även kartbild figur 10. ID Län Kommun Mottagare Land 1 Skåne Osby Lunds stift Skåne Osby Bergvik Kronoberg Uppvidinge Bergvik Halland Varberg Göteborgs stift Jönköping Nässjö Växjö stift Kalmar Västervik Linköpings stift Östergötland Mjölby Linköpings stift A Östergötland Norrköping och Finspång Vatten Holmen Östergötland Norrköping Naturvårdsverket A Västra Götaland Munkedal och Tanum Göteborgs stift B Västra Götaland Munkedal Bergvik C Västra Götaland Munkedal Naturvårdsverket A Östergötland Finspång Holmen B Östergötland Finspång Holmen C Östergötland Finspång Fortifikationsverket A Värmland Storfors Karlstads stift B Värmland Kristinehamn och Storfors Bergvik B1 Värmland Kristinehamn Naturvårdsverket B2 Värmland Kristinehamn och Storfors 12A Värmland Storfors, Karlstad och Kristinehamn Naturvårdsverket Bergvik Värmland Kristinehamn Naturvårdsverket Värmland Storfors och Kristinehamn Naturvårdsverket A Örebro Lindesberg Västerås stift B Örebro Lindesberg och Nora Bergvik B1 Örebro Nora Naturvårdsverket B2 Örebro Nora Naturvårdsverket Stockholm Norrtälje Holmen Västmanland Sala Bergvik A Dalarna Ludvika Bergvik Dalarna Ludvika Naturvårdsverket Dalarna Ludvika Bergvik A Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 18B Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi 18C Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi D Uppsala Östhammar Uppsala stift E Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid Uppsala Akademi F Uppsala Östhammar Övriga/privatperson

115 ID Län Kommun Mottagare Land 19 Gävleborg Sandviken Bergvik Gävleborg Ockelbo Bergvik Dalarna Malung-Sälen Bergvik Dalarna Älvdalen Bergvik A Gävleborg Hudiksvall Holmen Gävleborg Hudiksvall Naturvårdsverket Gävleborg Ljusdal Bergvik Jämtland Härjedalen Bergvik A Jämtland Bräcke SCA Jämtland Bräcke Naturvårdsverket Jämtland Bräcke Naturvårdsverket Västernorrland Sundsvall SCA A Jämtland Ragunda SCA Jämtland Ragunda Naturvårdsverket Jämtland Strömsund SCA A Västerbotten Åsele Holmen Västerbotten Åsele Naturvårdsverket A Västerbotten Åsele Holmen B Västerbotten Bjurholm SCA A1 Västerbotten Åsele Naturvårdsverket B2 Västerbotten Bjurholm Naturvårdsverket Västerbotten Åsele Holmen Västerbotten Vindeln Holmen Västerbotten Vindeln Holmen Västerbotten Åsele Holmen A Västerbotten Lycksele Holmen Västerbotten Lycksele Naturvårdsverket Västerbotten Lycksele Naturvårdsverket Västerbotten Lycksele Holmen A Västerbotten Norsjö Holmen Västerbotten Norsjö Naturvårdsverket Västerbotten Norsjö Holmen A Västerbotten Lycksele SCA Västerbotten Lycksele Naturvårdsverket Västerbotten Skellefteå SCA Norrbotten Piteå SCA Norrbotten Arjeplog SCA A Norrbotten Jokkmokk SCA Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket Norrbotten Boden Jokkmokks allmänning Norrbotten Boden och Luleå SCA Norrbotten Gällivare SCA Norrbotten Pajala Pajala allmänning Norrbotten Kiruna Jukkasjärvi allmänning Norrbotten Pajala Karesuando allmänning Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning A Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning Vatten 113

116 ID Län Kommun Mottagare Land 53.1 Norrbotten Arjeplog Naturvårdsverket Norrbotten Arjeplog Arjeplogs nybyggesallmänning Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning Norrbotten Arvidsjaur Arjeplogs allmänning Gävleborg Sandviken Bergvik Gävleborg Sandviken Bergvik Gävleborg Sandviken Bergvik A Gävleborg Ljusdal Bergvik Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket A Gävleborg Ljusdal Bergvik Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket A Gävleborg Ljusdal Holmen B Gävleborg Ljusdal SCA Jämtland Berg SCA Jämtland Berg Härnösands stift Jämtland Berg SCA A Norrbotten Jokkmokk SCA Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket A Norrbotten Jokkmokk Jokkmokks allmänning Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket 32 2 Vatten 114

117 Bilaga 3 YTTRANDE 1 (2) Naturvårdsverket Att. Maria Tiricke Manoo Aunapuu Mikael Lindberg Ulf Birgersson Yttrande gällande Ersättningsmark för skydd av natur Länsstyrelsen i Kalmar län är tacksam för möjligheten att få lämna synpunkter på arbetet med att skydda skog inom ESAB-projektet. Först och främst vill vi påtala fördelarna med ESAB-projektet; stora områden skyddas som bidrar till ekologisk funktionalitet, större myr- och naturskogsmosaiker (skogstyp av internationell betydelse) skyddas, ersättningspåslaget på 25 % vid intrång undviks samtidigt som förhandlings- och värderingsuppdrag blir samlade och effektiva. Länsstyrelsen har förstått att Naturvårdsverket ser projektet som mycket lyckat och gärna ser en fortsättning med ett nytt ESAB-projekt. Länsstyrelsen är också positiv till en fortsättning då arbetssättet innebär skydd av stora arealer naturskog i framför allt mellersta och norra Sverige. Vid en eventuell fortsättning med ett nytt ESAB menar dock Länsstyrelsen att vad som anförs nedan behöver beaktas. Inför ett nytt ESAB-projekt är det viktigt att utvärdera det första projektet. Länsstyrelsen ser behov av en analys av de skogar som skyddats inom projektet. Länsstyrelsen bedömer det som troligt att flera internationellt prioriterade skogstyper inte kan fångas in vid markbyten med de stora bolagen och kyrkan i den omfattning som behövs. Ädellövskog, hassellundar, kalkbarrskogar och skärgårdsnaturskog är exempel på miljöer utpekade i Strategin för formellt skydd av skog som arealmässigt måste antas vara underrepresenterade i ESAB-projektet. Om så är fallet behöver det klarläggas hur detta ska hanteras i ett eventuellt nytt ESAB-projekt. Istället för att följa vad som anges i Strategin för formellt skydd av skog anser Länsstyrelsen att fokus under de senaste åren, i och med skyddet av statlig skog och bolagsskog, legat på boreala miljöer. Länsstyrelsen instämmer i att fortsatta resurser behövs för att skydda boreala naturskogsmiljöer. Detta får dock inte gå ut över arbetet med att bevara biologisk mångfald som enligt dagens forskning bedöms som ett av de största hoten mot fungerande ekosystem och som också är ett av 115

118 YTTRANDE 2 (2) (Dnr) Miljöbalkens syften. Med ett fortsatt fokus på boreala skogstyper ökar risken att Sveriges naturmiljöer med internationell klass gällande biologisk mångfald utarmas och därmed också de ekosystemtjänster dessa ekosystem bidrar med. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns ha (2,4 %) produktiv skogsmark i Kalmar läns naturreservat, varav ha (1,8 %) med föreskrifter som ger fullgott skydd av skogen. Under senare år har två stora skyddsprojekt genomförts i Sverige; Skydd av statliga skogar och ESAB-projektet. Genom skydd av statliga skogar skyddades ca ha produktiv skogsmark i Kalmar län på Sveaskogs marker, vilket motsvarar drygt 2 % av den areal som skyddades i landet. ESAB-projektet har som sagts ovan inte inneburit något skydd alls i Kalmar län. Kalmar län har en stor andel av de skogsnaturtyper av internationell betydelse som pekats ut i Strategin för formellt skydd av skog, såsom ädellövskog, hassellundar och skärgårdsnaturskog. Av rödlistade arter knutna till skog (uppgifter från Artdatabanken) förekommer drygt 75 % av dessa arter i Götaland jämfört med drygt 60 % i Svealand och knappt 44 % i Norrland. Kalmar län har flest rödlistade arter knutna till skog av alla Sveriges län (drygt 44 %), fler än alla Norrlandslän tillsammans. Länsstyrelsen ser det som viktigt att hänsyn tas till detta i samband med det fortsatta skyddsarbetet. Kalmar, Blekinge och Gotland är alla län som i liten omfattning berörts av satsningarna på skydd av skog. Dessa län hyser dock en stor andel av Sveriges biologiska mångfald och en ännu större andel av landets rödlistade arter. Alla tre länsstyrelserna har förhållandevis små resurser för arbetet med områdesskydd, vilket medför svårigheter att uppnå uppsatta mål. Länsstyrelsen i Kalmar län ser gärna fortsatta satsningar på skydd av skog, även boreal, men vill visa på behovet av särskilda satsningar även i södra Sverige för att målen med skydd av värdefulla naturmiljöer och bevarande av biologisk mångfald på sikt ska kunna uppnås. Johan Linde, chef Naturenheten Arbetsgruppen för områdeskydd 116

119 Bilaga 4 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten

120 Resultat i korthet nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt hektar produktiv skogsmark. 450 nya reservat bildas, hit räknas även utökning av befintliga. + Betydande tidsvinster: Resultatet har kunnat nås på drygt två år. Skydd av samma antal områden och areal med intrångsersättning enligt Miljöbalken skulle tagit minst åtta år. + Ett kostnadseffektivt arbete: Att skydda samma areal skog genom att bilda naturreservat på vanligt sätt med intrångsersättning till markägare hade kostat drygt 5 miljarder kr mer från anslaget för skydd av värdefull natur. + Nöjda skogsägare: Att få ersättningsmark är ofta mer värt för skogsägare än att få ersättning i pengar. Ersättningsmark har länge varit ett krav från stora skogsägare för att de ska medverka till att bilda nya reservat. Målet inte nått: Regeringens ambitioner år 2010 var att ersättningsmarkens hektar produktiv skog skulle räcka till hektar produktiv, skyddsvärd skogsmark. På grund av lågt värde på ersättningsmarkerna i jämförelse med reservatsobjekten har detta mål inte nåtts. Av Naturvårdsverket förvärvade reservatsobjekt från olika markägare SCA Holmen skog AB Bergvik skog AB Kyrkan Allmännings- och besparingsskogar Övriga 2014 Naturvårdsverket och Lantmäteriet Databearbetning och karta: Metria AB 118

121 Markbyten med många plus Att byta skogsmark ägd av staten mot skogar med höga naturvärden är ett kostnadseffektivt och snabbt sätt för staten att skydda skog. Genom markbyten med en rad större skogsägare kan 450 nya naturreservat bildas runt om i Sverige. Detta är en vinst för samhället och gynnar friluftslivet och bevarandet av värdefulla skogar och hotade arter. För att öka takten i skyddet av värdefulla skogar beslutade riksdagen år 2010 att använda hektar produktiv skog från statliga Sveaskog för att byta till sig skogsmark med höga naturvärden från de stora skogsbolagen, kyrkan och allmänningar med flera. Bakgrunden var behovet att nå målet om formellt skydd av hektar produktiv skogsmark (delmål 1, miljökvalitetsmålet Levande skogar). Den mark som byts in ska skyddas som naturreservat. Staten Sveaskog Regeringen Aktier ESAB Naturvårdsverket Ersättningsmark Reservatsmark Skogsbolag Kyrkan Allmänningar m fl Mark Sveaskog bildade dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB och överförde ersättningsmarkerna till ESAB. I april 2011 överförde Sveaskog ESAB till staten genom att överlåta aktierna i bolaget till regeringen. I december 2012 sålde ESAB ersättningsfastigheterna till Naturvårdsverket började Naturvårdsverket genomföra markaffärerna med de stora bolagen, kyrkan och allmänningar m fl. Ersättningsmark för skydd av skog Med hjälp av ersättningsmark har Naturvårdsverket sedan 2013 bytt till sig skogar från främst de stora skogsbolagen, Svenska kyrkan och allmänningar. Ersättningsmarkerna har förvärvats från Sveaskog via ESAB, Ersättningsmark i Sverige AB, ett dotterbolag till Sveaskog. 67 områden med ersättningsmark i 18 län berörs. De sista markbytena slutförs under Värdefulla skogsområden som länsstyrelserna pekat ut har varit underlag för arbetet. 119

122 Från låst läge till framgång Det har tidigare funnits möjligheter för Naturvårdsverket att få ersättningsmark från statliga Sveaskog. Men då större markägare som kyrkan och de stora skogsbolagen inte omfattades av möjligheten att få sådan mark, har användningen varit begränsad. Ersättningsmark var ett krav från de stora skogsägarna för att medverka till att bilda nya naturreservat. Skydd av skog med hjälp av ersättningsmark har många fördelar jämfört med att bilda naturreservat med intrångsersättning till markägare. För många skogsägare är det ofta mer intressant att få brukningsbar skog än ersättning i form av pengar. Markägarnas vilja att medverka till bildandet av nya naturreservat är en bidragande orsak till att så många markbyten kunnat genomföras på kort tid. Tillgång till ersättningsmark har visat sig vara ett smidigt och snabbt sätt att skydda värdefull skog. DETTA HAR HÄNT 2010 Riksdagen beslutar att använda skogsmark från Sveaskog som ersättningsmark vid reservatsbildning. Mål: skydda hektar produktiv skogsmark Ersättningsmarken förs över från ESAB till Naturvårdsverket Skogsbolagen och kyrkan skickar brev till regeringen vill ha ersättningsmark. Bakgrunden är att stora skogsägare tidigare inte kunnat få sådan mark Länsstyrelserna pekar ut cirka 900 skogsområden som lämpliga att byta in för att bilda naturreservat. Sveaskog bildar bolaget Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). 2011/2012 Ersättningsmarken liksom tänkbara, blivande naturreservat värderas. 120

123 Foto: Jonas Salmonsson Ett rationellt, tidsbesparande och mycket kostnadseffektivt sätt att skydda mark för biologisk mångfald och friluftsliv. Det säger Bo Lundin, som har ansvarat för ESAB på Naturvårdsverket. Bo Lundin är nöjd med både arbetsprocessen med markbytena och resultatet av det omfattande pussel som nu lett till att rekordmånga skogsområden på bara några få år får ett långsiktigt skydd. Länsstyrelserna, värderarna och Naturvårdsverkets egen personal har gjort en stor insats för att få ESAB i hamn så snabbt. Till lärdomarna hör behovet av kvalitet på de marker som staten avsätter som ersättningsmark och att marken är intressant för mottagarna. Att ersättningsmarkernas värde var lågt i jämförelse med värdet för de skyddsvärda områden som vi ville byta till oss är förklaringen till att vi inte kunnat skydda så stor areal som regeringen avsåg med paketet för ersättningsmark Stormarna Hilde och Ivar drabbar norra Sverige. Förhandlingarna försenas, nya värderingar måste göras pga stormskador i många skogar Den sista ersättningsmarken används för att byta in mark från vissa stift och allmänningar i Norrbotten Utredningar om ansvaret för tidigare miljöfarlig verksamhet på ersättningsmarker försenar förhandlingarna. 2013/2014 Naturvårdsverket träffar överenskommelser med skogsbolagen. Dessa ligger till grund för avtal om köp/försäljning/markbyten. Affärer med flera skogsbolag, Svenska kyrkan och vissa allmänningar genomförs. 2015/2017 Nya naturreservat bildas och befintliga utökas. 121

124 Därför behöver skogen skyddas Att skydda skog är viktigt eftersom trycket på de naturskogar som fortfarande finns kvar är mycket stort. Gamla skogar avverkas i rask takt. Att formellt skydda områden är idag det bästa sättet att långsiktigt garantera att varierad och värdefull natur verkligen bevaras för framtida generationer. Skogsbruket har tillfört stor samhällsnytta i århundraden. Samtidigt har bruket av skog omvandlat landskapet på ett avgörande sätt för både växter, djur och människor. I stora delar av landet är det idag svårt att uppleva gammal skog. Avverkningar, markberedning och skogsplanteringar har format ett skogslandskap där den biologiska mångfalden minskat kraftigt det finns helt enkelt för få livsmiljöer för att många av skogens växter och djur ska kunna leva kvar. Gäddsjömyrans skogar i Västerbotten omfattar närmare hektar. Här finns naturskogar och värdefulla myrmarker. Från Sagatun på Blaikfjällets kant har du en fantastisk utsikt över Gäddsjömyran

125 Mål för skogen Skydd av skog är en viktig del i arbetet för att infria de åtaganden som Sverige gjort internationellt. Arbetet utgår från miljöbalken, riksdagens miljökvalitetsmål, konventionen om biologisk mångfald och EU:s direktiv på området. Miljökvalitetsmålet Levande skogar: Riksdagsbeslut 2014: Konventionen om biologisk mångfald: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Nuläge: Uppföljningen 2014: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ytterligare hektar produktiv skogsmark ska skyddas som naturreservat jämfört med läget år Nuläge: Arbetet mot målet har inletts. 17 procent av Sveriges landyta ska skyddas till år 2020, andelen gäller alla naturtyper. Nuläge: Cirka 13 procent av landytan har skydd i någon form. Siffran är betydligt lägre för skog som är den naturtyp som har lägst andel skydd i Sverige. Foto: Rolf Löfgren Utmaningen Situationen för skogens biologiska mångfald är allvarlig. Naturskogar och andra skyddsvärda skogar minskar kontinuerligt. Många skogslevande arter är hotade och missgynnas av skogsbruket då de är beroende av de livsmiljöer som finns i naturskogarna. Formellt skydd av natur innebär att skogar kan bevaras långsiktigt. Det är därför som nästan alla länder i världen bildar nationalparker och naturreservat. Många skyddade skogar har en nyckelroll för friluftsliv och turism. Naturskogar har utvecklats under mycket lång tid och deras värden kan inte återskapas

126 Välkommen till gammelskogen Foto: Ida Schönfeldt Foto: Fredrik Wilde På berget Vithatten vid Piteälven finns drygt 200 hektar värdefull skog, med bland annat mycket gamla tallar. Tallskogen har en medelålder på 250 år. Vildmarken kommer nära bland mossar och kärr, skogsbevuxna myrar och gammal tallskog i Ålkarstjärnarna i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län. Här har planer på reservat funnits sedan länge, nu kan de infrias. Foto: Peter Ståhl Foto: Hans Sundström Havsvalladalen i norra Värmland rymmer gammal tallskog och gransumpskog. I vargreviren trivs lavskrikan, liksom tretåig hackspett. I ån som rinner i dalgången bygger bävern ständigt vidare. I Aborrtjärnbergshuvudet fyra mil från Boden finns urskogsliknande skog. Området är varierat med både riktigt gamla tallar och lavdraperade granskogar. 124

127 Foto: Monica Mathiasson Foto: Jenny Gustafsson Nordost om Oskarström i Halland finns Hälleberget. Området klyvs av en dalgång med branta sluttningar. Lövträdens stammar är täckta av mossor och lavar, ett tecken på anmärkningsvärd ålder. En del träd är mer än 200 år gamla. Håll utkik efter den ståtliga koralltaggsvampen som trivs på döda bokar. I Prästbonnaskogen en knapp mil utanför Höör i Skåne samsas bok, ek och hassel, och mängden död och döende ved är stor. Att främja friluftslivet är ett tydligt syfte med det nya reservatet. Skåneleden går genom området som är cirka 42 hektar stort. Om staten har tillgång till ersättningsmark kan man hitta snabba lösningar på oförutsedda händelser. Efter den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 kunde ersättningsmark inom ESAB användas för att säkra naturvärden genom en kedja av markbyten med bland annat Bergvik Skog och Västerås Stift. Foto: Christer Persson I en brandhärjad skog som får återhämta sig på naturlig väg skapas särskilda naturvärden. Det blivande reservatet beräknas bli cirka hektar stort. 125

128 Skydd av natur med e rsättningsmark Skogslandet Sverige Mer än hälften av Sveriges landareal, eller 23 miljoner hektar, är täckt av skog. En hektar är knappt en och en halv fotbollsplan. De vanligaste trädslagen i våra skogar är gran (42 procent), tall (39 procent) och björk (12 procent). Fördelning av skogsmarksareal Naturvårdsverket Övriga statliga ägare Privata skogsägare och markägare < ha skog Sveaskog SCA Holmen skog AB Bergvik skog AB Övriga Allmännings- och besparingsskogar Kommuner Kyrkan Övriga aktiebolag Markägarkartan visar vilka som äger Sverige. Markägare som äger mer än 1000 hektar produktiv skog redovisas, var och en med sin egen färg. Vissa har dock förts ihop till en grupp, t ex kommuner, övriga aktiebolag, allmännings- och besparingsskogar. Varje markägares totala innehav redovisas på kartan, d v s inte bara produktiv skogsmark, utan myr, fjäll, impediment m m. Detta gör att kartan blir heltäckande för hela Sverige Naturvårdsverket och Lantmäteriet Databearbetning och karta: Metria AB

129 Skydd av natur med e rsättningsmark Foto: Christer Persson Att lämna ifrån sig mark med höga naturvärden och få brukningsbar mark som ersättning är en lösning som alla vinner på, anser Elisabet Salander Björklund, vd för skogsföretaget Bergvik Skog. Foto: Jyrki Siikanen Både samarbetet och den värderingsmodell som använts lyfts fram som framgångsfaktorer. Markbyten enligt principen värdemot-värde gjorde processen effektiv och smidigare jämfört med regelrätt försäljning och köp. Skogsföretagets vd är också positiv till att värderingsmodellen utformades i samarbete med skogsägarna, liksom till att all värdering av markerna gjordes av en extern part. Bergvik är den markägare som bidragit med mest mark i ESAB-paketet. När affärerna är slutförda beräknas cirka hälften av de områden i företagets ägo som länsstyrelserna angivit som lämpliga för skydd, ha lösts in. Cirka hälften återstår och en hel del av dem är redan värderade. Elisabet Salander Björklund hoppas att nya initiativ ska göra det möjligt för övriga områden att gå samma väg. Processen är inarbetad och markerna är värderade, det finns mycket att vinna på att gå vidare på samma spår och att hålla tempot uppe

130 Potential för framtiden Att skydda den areal skyddsvärd skog som behövs för att nå nationella mål och internationella åtaganden kommer att medföra en kostnad långt utöver befintligt anslag för skydd av värdefull natur. Ytterligare ersättningsmark är ett komplement vid skydd av natur för att komma närmare uppsatta mål. Intresset för ersättningsmark är stort hos både privata skogsägare, skogsbolag, allmänningar och kyrkan. Den ersättningsmark som riksdagen tog beslut om 2010 kommer att räcka till att skydda 450 av de cirka 900 skyddsvärda skogar som länsstyrelserna pekat ut. Av Naturvårdsverket förvärvade reservatsobjekt och objekt som inte fått plats i ESAB-paketet SCA Holmen skog AB Bergvik skog AB Kyrkan Allmännings- och besparingsskogar Övriga Objekt som inte fått plats i ESAB 2014 Naturvårdsverket och Lantmäteriet Databearbetning och karta: Metria AB 128

131 Tidsvinster och minskade kostnader Ersättningsmarken har gjort det möjligt att nå resultat på kortare tid och till väsentligt lägre kostnader jämfört med om markerna skyddats på vanligt sätt med intrångsersättning enligt miljöbalken. Intrångsersättningen med det lagstadgade påslaget om 25 procent ersättning utöver marknadsvärdet till markägaren, är den största utgiften när reservat ska bildas. Utöver utebliven kostnad för intrångsersättning bidrar ersättningsmark vid reservatsbildning även till att kostnaderna kan hållas nere avseende: Förhandlingar med markägare Värdering av den skogsmark där reservat ska bildas Ombudskostnader för markägarombud Samförstånd om värderingsmodell Värderings- och förhandlingsarbetet förenklas vid användning av ersättningsmark för reservatsbildning. Det sker genom att ersättningsmarken och naturreservatsobjektet värderas med samma värderingsmetod och samma värderare. Bytet av mark sker därefter värde mot värde. Den med de stora skogsbolagen överenskomna värderingsmetoden bidrog till snabbt genomförande. Med stickprovsinventering och kalibrering av data från både skogsbolagens reservatsobjekt och ersättningsmarkerna, kunde markerna värderas utan behov av att besöka varje reservatsobjekt. Detta är normalt nödvändigt vid traditionell värdering inför förhandling med markägare om naturreservatsbildning. Värderingarna inom ESAB-projektet genomfördes på drygt ett år, i jämförelse med cirka åtta år om värderingarna skett genom besiktning på varje enskilt reservatsobjekt. Totalt värderades cirka hektar produktiv skogsmark i ESAB-projektet. 129

132 ESAB i siffror Faktiska utgifter för att genomföra ESAB-paketet (mkr) Kostnadsslag/betalats av ESAB Naturvårdsverket Fastighetsbildning ESAB1* 6,2 Stämpelskatt 50,2 Köpeskilling ESAB1* 0,1 Fastighetsbildning ESAB2* (beräknad) 15,0 Värdering 16,6 Förhandling 0,1 Ombudskostnader Summa 56,4 31,8 *Lantmäteriförrättningarna för att genomföra ESAB-paket sker inom ramen för två så kallade Riksförrättningsprojekt. ESAB 1 avser avskiljandet av ESAB:s marker från Sveaskogs innehav. ESAB 2 avser markbytena mellan Naturvårdsverket och skogsbolagen, kyrkan m fl. Alternativkostnad för skydd av hektar produktiv skogsmark genom intrångsersättning enligt miljöbalken Kostnadsslag Mkr Värdering 136 Förhandling 152 Ombud 32 Intrångsersättning %-påslag 950 Summa (mkr) Naturvårdsverkets beräknade kostnader om cirka 32 miljoner kr för att genomföra markaffärerna inom ESAB har belastat anslaget för skydd av värdefull natur. Om samma areal produktiv skogsmark i stället skulle ha skyddats inom ramen för ordinarie områdesskydd (genom intrångsersättning) hade den totala belastningen på anslaget blivit sammanlagt drygt 5 miljarder kronor och den beräknade genomförandetiden hade blivit åtta år 130

133 Markägare som bidragit till nya naturreservat med stöd av ersättningsmark Landareal, hektar Antal områden Bergvik SCA Holmen Jokkmokk Jukkasjärvi Göteborgs stift Västerås stift Lunds stift Linköpings stift Övriga På ersättningsfastigheterna från ESAB finns större och mindre områden med värdefull natur. Större områden har Naturvårdsverket behållit i sin ägo, för att områdena ska bli naturreservat. Det rör 28 områden med en totalareal på ungefär hektar. För mindre områden, normalt kring cirka 5 hektar, har Naturvårdsverket skrivit 50-åriga naturvårdsavtal utan avgift med köparen av området. Det berör cirka 52 områden, med en totalareal på omkring 560 hektar. 131

134 Skydd av skog är en viktig del i det svenska miljöarbetet. I den här broschyren berättar vi om resultat och möjligheter att använda ersättningsmarker. 450 blivande naturreservat och hektar värdefull mark har säkrats för långsiktigt skydd genom arbetet med ersättningsmarker Uppgörelsen med Lunds stift är otroligt värdefull för Skåne. Nu kan vi göra reservat av tio olika skogsområden med värdefull ädellövskog som stärker den biologiska mångfalden och blir en tillgång för skåningarnas friluftsliv, säger Per-Magnus Åhrén, chef för naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i Skåne län, som räknar med kunna fatta beslut om naturreservat för de aktuella områdena under ESAB har inneburit att vi kunnat lösa markfrågorna för ett stort antal blivande naturreservat på ett rationellt och effektivt sätt. Men även efter ESABbytena finns det många stora, oskyddade gammelskogar kvar i länet, och vi vet att det i många fall kommer att krävas ersättningsmarker för att dessa ska kunna skyddas, säger Ulf Bergelin, naturvårdschef på Länsstyrelsen i Norrbottens län. PRODUKTION: Naturvårdsverket GRAFISK FORM: BNG Communication SKRIBENT: Maria Kvarnbäck OMSLAGSFOTO: Frédéric Forsmark (framsida), Mikael Svensson/Scandinav (baksida) TRYCK: Arkitektkopia mars 2015 ISBN: Miljömärkt trycksak Naturvårdsverket Stockholm Tel: e-post: registrator@naturvardsverket.se Webb: naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: , e-post: natur@cm.se ISBN