Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna har utförts , 1920, 1933 och 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 har Folk- och bostadsräkningen ägt rum vart femte år. Folk- och bostadsräkningen Del 3:2, Folkmängd i tätorter = Population and Housing Census Part 3:2, Population in localities. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1975_032

3 Folk- och bostadsräkningen 1975 Del 3:2 Folkmängd i tätorter Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1976

4 Population and Housing Census 1975 Part 3:2 Population in localities Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1976 Tidigare publicering Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år, därefter vart femte år med undantag för år 1955 och från år 1960 i kombination med bostadsräkningar. Resultaten från räkningarna har from folkräkningen 1910 publicerats inom serien Sveriges officiella statistik: Folkmängden och dess förändringar. Publikationerna, i avseende på huvudtitel tom årgång 1960 benämnda Folkräkningen - årgång 1935/36 dock Särskilda folkräkningen - och därefter Folk- och bostadsräkningen, har utgivits av statistiska centralbyrån. Tidigare publicering skedde inom serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik. Uppgifter som motsvarar de i föreliggande publikation redovisade har för närmast föregående räkningar publicerats i Folkräkningen 1960, Del II, Folk- och bostadsräkningen 1965, Del II, samt Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 2. Previous publication In the period between population censuses have been taken every tenth year and since the latter date every fifth year with the exception of 1955 and from 1960 in co-ordination with housing censuses. Ever since the population census in 1910 the results of the censuses have been published in the Official Statistics of Sweden series as»population and Vital Statistics». These publications, entitled until the 1960 issue the»census of the Population» (the 1935/36 issue however being called the»special Census of Population») and since then the»population and Housing Census», have been issued by the National Central Bureau of Statistics. Earlier publications were issued in the Contributions to the Official Statistics of Sweden series. A. Population statistics. Figures corresponding most closely to those published in the present publication were issued for the last three censuses in the»census of the population in 1960», Part II, the»population and Housing Census in 1965», Part II, and the»population and Housing Census in 1970». Part 2. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm LiberFörlag/Allmänna Förlaget ISBN X Printed in Sweden Berlingska Boktryckeriet, Lund 1976

5 3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed del 3:2 av folkoch bostadsräkningen Den innehåller uppgifter om folkmängden den 1 november 1975 efter kön, ålder och civilstånd i landets tätorter. Tätortsavgränsningen har utförts på huvudsakligen ekonomisk karta. Uppgifter om tätorternas areal kommer att publiceras i del 2:4. Geografisk expertis vid planering och genomförande av 1975 års tätortsavgränsning har varit byrådirektör Hans Ylandermed biträde av aktuarie Ove Andersson. Planering och genomförande av tätortsavgränsningen har letts av byrådirektör Åke Nilsson. För datorbearbetningarna har aktuarie Åke Bruhn svarat. Denna publikation har redigerats av byrådirektör Erik Liljegren. Stockholm i september 1976 INGVAR OHLSSON Curt Nilsson

6 4 Innehåll Contents 5 Svensk-engelsk ordlista 6 Engelsk översikt 8 Inledning 8 Tätortsbegreppet 8 Definition av tätort 9 Avgränsningsmetoden 10 Markering av tätortsbefolkning 11 Tabellernas innehåll Texttabeller 12 A Folkmängd i miljoner fördelad på tätort och glesbygd B Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950,1960,1965, 1970 och C Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis, 1965, 1970 och D De femtio största tätorterna 1975 efter folkmängdsstorlek samt folkökning Tabeller 14 1 Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 Bilagor 86 1 Tätorter delade av länsgräns 87 2 Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med Register över tätorterna List of terms English summary Introduction The locality term Definition of locality The method of demarcation Marking of the population in localities Contents of tables Tables in text A Population in miljons by densely and sparsely populated areas B Number of localities by size of population 1950, 1960, 1965, 1970 and 1975 C Number and population of localities by county, 1965, 1970 and 1975 D The 50 biggest localities by size of population 1975 and population growth Tables 1 Population by sex and marital status in localities, November 1, Population by sex and age (year of birth) in localities, November 1, 1975 Appendices 1 Localities extending across county borders 2 Changes in localities registered compared with Index of localities Symboler använda i tabellerna Explanations of symbols» Upprepning Repetition - Intet finns att redovisa Magnitude nil

7 5 List of terms antal number län county av därav folkmängd folkmängdsstorlek folkökning frånskild fördelning gifta of of which population size of population population growth divorced distribution married M miljoner ogifta procent summa tätort(er) men miljons single percent total locality(ies) glesbygd sparsely populated area tätortsfolkmängd population in localities hela befolkningen total population år year(s) i in änklingar och änkor widowers and widows kommun KV commune women ökning growth

8 6 Summary The processing of the 1975 Census of Population and Housing was divided into a number of sections. The demographic section shows the population according to national registration distributed by sex, age, and marital status, etc. on November 1, 1975 for various regional breakdowns. The domographic section has been based on the Register of The Total Population (RTB) kept by the National Central Bureau of Statistics (SCB). This register is a copy of the Register of Individuals kept by the 24 County Administrations. The register is notified weekly by the County Administrations, on magnetic tape, of all relevant changes such as births, deaths, change of address, change in marital status, change in citizenship, etc. The register, with status as per November 1, 1975 has been updated with reports on births, deaths, changes in marital status, and changes of address which have occurred at the latest on November 1, 1975 and been registered at the County Administrations at the latest during the week of December (week 51) Part 3:1 records the population in communes and parishes 1, this volume - part 3:2 - contains data on the population in the localities, while part 3:3 contains tables for the counties and for the whole of Sweden, as well as figures relating to foreign citizens and the foreign born. The other sections of the Population and Housing Census are primarily based on particulars collected direct from the general public and real-estate owners on special forms. The findings of these sections mainly relate to housing conditions, economic activity, occupation, industry, commuting between place of residence and place of work, and income. Before these statistics can be presented, the time-consuming work of preparing the primary material has to be carried out; the findings of these sections will accordingly not be available in final form for some time. The data in the demographic section will be merged with the data obtained from the census forms and the income tape. It is not unlikely that there will be som minor discrepancies between the results obtained and the findings of the demographic section. The recording of localities A»locality» is an area having at least 200 inhabitants in which the buildings are much closer together than in the surrounding, more sparsely populated countryside. In addition, the nature of the settlement in a locality is generally dissimilar, the distribution of the inhabitants of localities by occupation and industry is often different, and certain service functions which also serve the surrounding countryside are usually to be found in localities. The localities are demarcated according to the common Nordic definition of a locality, which was laid down in 1960 and used for the first time in the census the same year. According to this definition all groups of houses having at least 200 inhabitants are counted as localities, as long as the distance between the houses does not normally exceed 200 meters. The distance may, however, be permitted to exceed 200 meters in the case of groups of houses within the sphere of influence of a major community. On the other hand, the maximum distance between the houses may be put at less than 200 meters when this is called for by the character of the settlement, that is to say in small localities where no distinct centres are apparent and where the boundary between locality and sparsely populated area is ill-defined. Areas used by the general public such as parks, sports grounds, churchyards, wharfs, etc. are not to be regarded as a break in the settlement. In the demarcation of the localities, no regard is paid to administrative divisions. When localities were being demarcated in the 1975 Census of Population and Housing, it was laid down as a fundamental requirement that comparisons with the immediately preceding censuses should be possible so as to provide continuity in the statistics of localities. Naturally, however, regard was nevertheless to be paid to changes in the physical environment such as the merging of localities. When the boundaries of the localities had been decided, they were plotted on large-scale maps (by the»free-lines method»); an economic map was used when possible. First of all the National Central Bureau of Statistics (SCB) drew on the maps the boundaries of localities from These maps were then sent to the county land-survey authorities so that any adjustments to the boundaries necessitated by the formation of new settlements, could be plotted on them. For certain parts of the country, such as the counties for which new economic maps have been issued since the previous census, the 1975 adjustments to boundaries were plotted centrally by the geographer employed by SCB. Representatives of the communes were also given an opportunity to study the maps and to comment on the demarcation adopted. During the autumn of 1975 a meeting was held between the county experts and the SCB's geographer to examine and finally approve the demarcation of the localities. The National Tax Board keeps a Real-Estate Register which contains, among other things, the locality codes according to the most recent demarcation of localities. In the autumn of 1975 the SCB received an extract from the register which contained all the real-estate units with the 1970 locality code. For all parishes where there has been a change in the boundaries of localities, the.coding bases was printed out on lists. The county land-survey authority then 1) For administrative purposes Sweden is divided into 24 counties, 278 communes and about parishes.

9 7 re-coded the locality codes in the Real-Estate Register. The changes were then punched by the SCB and inserted in the Real-Estate Register. By matching the Register of the Total Population as per November 1, 1975 with the updated Real-Estate Register, the locality codes were then transferred to all individuals. Contents of the tables Table 1 records data on the population in localities, with distribution by sex and marital status. Returns according to age are given in table 2, age here being indicated in five-year groups up to the age of 85. The age distribution relates to year of birth; this means that the 0 4 age-group covers those born between , the 5-9 age-group those born between , etc., irrespective of their date of birth. It should be noted, in particular, that children born after November 1,1975 are not included in the population. The text column, which is the same in both tables, records localities in alphabetical order, by county. Localities situated within two counties have been entered under the county in which the majority of the inhabitants of the locality reside. Furthermore, the text column indicates the commune in which the locality is situated according to the administrative divisions in force on January 1, In cases where a locality is divided up among two or more communes, the locality has been divided by the various parts of the communes. Appendix 3 contains an index of the localities with page references to table 1 and table 2.

10 8 Inledning Folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB 75) bearbetas i ett antal avsnitt. Räkningens demografiska avsnitt ger den mantalsskrivna befolkningens fördelning efter kön, ålder, civilstånd m m den 1 november 1975 för olika regionala indelningar. Uppgifterna bygger på SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Registret är en kopia av länsstyrelsernas personregister. RTB förnyas successivt med inkomna förändringar (aviseringar) som födelser, dödsfall och flyttningar i form av magnetband från länsstyrelserna via riksskatteverket. Länsstyrelserna aviseras ursprungligen av pastorsämbetena (i Stockholm och Göteborg lokal skattemyndighet). Vid länsstyrelserna sker uppdateringar av personregistret en gång per vecka. För att erhålla ett RTB över den mantalsskrivna befolkningen den 1 november 1975 har registret uppdaterats med aviseringar om födelser, dödsfall, civilståndsändringar och flyttningar som skett senast den 1 november 1975 och registrerats senast vecka 51 år 1975 vid länsstyrelserna. 1 aviseringar om ändringar av medborgarskap saknas uppgift om tidpunkten för medborgarskapsbytet, varför endast aviseringar före 1 november år 1975 medtagits. Resultaten från det demografiska avsnittet publiceras i del 3 innehållande tre band. Del 3:1 innehåller demografiska uppgifter för kommuner och församlingar (kyrkobokföringsdistrikt). 1 föreliggande del, 3:2, lämnas motsvarande uppgifter för tätorter. Del 3:3 innehåller bl a läns- och rikstabeller, tabeller för kommuner och tätorter i olika storleksklasser samt uppgifter om utländska medborgare och utrikes födda personer. I del 2:4 behandlas tätorternas areal. övriga avsnitt i folkoch bostadsräkningen bygger främst på uppgifter som inhämtats direkt från allmänheten och fastighetsägarna på särskilda blanketter. Resultaten från dessa avsnitt avser huvudsakligen boendeförhållanden, sysselsättning, yrke, näringsgren, pendling mellan bostad och arbetsplats samt inkomst. Framställningen av denna statistik föregås av en tidskrävande preparering av primärmaterialet, varför resultaten ej föreligger förrän senare. Det demografiska avsnittets uppgifter kommer att maskinellt sammanföras med uppgifter från blankettmatetialet och med inkomstuppgifterna. Smärre avvikelser kan därvid uppstå jämfört med de nu framlagda resultaten som dock bör betraktas som definitiva. Publicering av övriga resultat framgår av denna publikations fjärde omslagssida. Tätortsbegreppet Med tätort har man i allmänhet brukat avse ett område med minst 200 invånare, där bebyggelsen är avsevärt tätare än inom omgivande mera glesbebyggda områden. Därtill kommer att bebyggelsens karaktär i regel är annorlunda, att invånarna ofta har annan yrkes- och näringsgrensfördelning och att vissa servicefunktioner, som även betjänar omlandet, vanligen finns i tätorten. Uppgifter om tätorter har bearbetats vid varje folkräkning sedan år En sammanfattande beskrivning av metoder mm beträffande tätortsredovisningen vid de olika folkräkningarna finns publicerad i redogörelsen för folkoch bostadsräkningen 1970, Del 4, s 64. Redovisningen t o m år 1945 avsåg endast tätorter på den egentliga landsbygden (dvs landsbygden utom köpingar och municipalsamhällen). Städer, köpingar och municipalsamhällen ansågs nämligen i sin helhet kunna räknas som tätorter (»administrativa tätorter»), varför någon avgränsning av dessa tätbebyggda delar inte gjordes. Vid avgränsningen av tätorter på den egentliga landsbygden (»icke-administrativa tätorter») medräknades inte orter där jordbruksbefolkningen var betydande. Vid folkräkningen 1950 utfördes för första gången tätortsavgränsningen utan att någon principiell skillnad gjordes för städer och landsbygd; ej heller undantogs orter med stor jordbruksbefolkning. I de fall där en stads, en köpings eller ett municipalsamhälles gräns endast obetydligt avvek från den faktiska bebyggelsen, följdes dock den administrativa gränsen. Från och med räkningen 1960 genomfördes generellt principen att enbart bebyggelsens utsträckning och ej administrativa gränser skall vara avgörande för vad som skall anses höra till en tätort. Defitinion av tätort En gemensam nordisk tätortsdefinition fastställdes vid det nordiska chefsstatistikermötet Definitionen på tätort (tätbebyggt område), som tillämpats sedan 1960 har följande lydelse:»som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde. Å andra sidan bör maximigränsen mellan husen sättas lägre än 200 meter, där bebyggelsens karaktär så påkallar, nämligen då i små tätorter ingen tydlig tätortskärna (centrum, city) framträder och i de fall, då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, med andra ord då bebyggelsen i tätorten icke framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden. Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inräknat hus som uteslutande användes som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock ej jordbrukets ekonomibyggnader, såvida dessa är fritt liggande i förhållande tiil huvudegendomen. Frågan huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej hänskjutes till de enskilda ländernas avgörande. Anstalter o d, som är belägna utanför tätbebyggt område, räknas som tätort såvida

11 9 anstaltens bofasta personal med familjer osv, men utan patienter, utgör minst 200 personer. Även om avståndet mellan husen överstiger 200 meter, skall det icke betraktas som avbrott i bebyggelsen, när det mellan husen belägna området utnyttjas till allmännyttigt ändamål såsom vägar, parkeringsplatser, parker, idrottsplatser och kyrkogårdar; detsamma gäller sådana obebyggda områden som lagerplatser, järnvägslinjer och kajer. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden företages oberoende av den administrativa indelningen. Hussamlingar som utgör en direkt fortsättning av ett tätbebyggt område i en grannkommun, inräknas sålunda i detta område vid tätortsredovisningen.» Som framgår av tätortsdefinitionen hänsköts frågan om huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej till de enskilda ländernas avgörande. Genom kartavgränsningsmetoden går det i princip inte att urskilja fritidsbebyggelse. Då det emellertid fordras minst 200 invånare, dvs 200 mantalsskrivna personer, för att en tätort skall anses föreligga, och sommarstugornas ägare med familjer endast i undantagsfall torde vara mantalsskrivna där, blir aldrig de renodlade sommarstugeorterna räknade som tätorter. Beträffande fritidsbebyggelse i direkt anslutning till en tätort har man i Sverige sökt tillämpa principen att denna bebyggelse ej skall inräknas i tätorten. Speciella svårigheter uppstår emellertid i de fall där en permanentning av fritidsbebyggelsen påbörjats. Fritidsbebyggelse av denna blandade typ har förts till tätort, där det kunnat bedömas att bebyggelsen permanentats till minst 50 %. De variationer i fråga om godtagbart avstånd mellan husen, som tätortsdefinitionen medger, har möjliggjort en avgränsning, som tar hänsyn till den väsentligt olika bebyggelsestrukturen i olika delar av riket. För de flesta tätorter har ett avstånd på mellan 150 och 200 meter ansetts vara lämpligast. I tätbebyggda jordbruksbygder tillämpas i regel ett avstånd på omkring 150 meter. Om 200-metersregeln här skulle ha tillämpats, skulle vidsträckta områden utan annan bebyggelse än spritt liggande småbruk komma att räknas som tätorter. Även vid pärlbandsbebyggelse längs en väg skulle 200-metersregeln ofta medföra orimligt långsträckta tätortsbildningar; genom tillämpning av ett avstånd på 150 meter har dylika tätorter givits en mer begränsad utsträckning eller uppdelats på två eller flera tätorter. Avstånd på mer än 200 meter kan å andra sidan stundom tolereras för att inkludera grupper av samlad bebyggelse med nära anknytning till en större tätort. Avgränsningsmetoden Folkräkningarna tom år 1945 avsåg den kyrkobokförda befolkningen och grundade sig i huvudsak på av pastorsämbetena gjorda utdrag ur församlingsböckerna. Då pastorsämbetena ansågs äga god lokalkännedom, uppdrogs åt dessa att avgöra vilka fastigheter och därmed vilka personer som skulle anses tillhöra tätort. Trots att uppgifterna granskades av statistiska centralbyrån (SCB) och blev föremål för en stundom omfattande skriftväxling och trots att olika myndigheter, såsom överlantmätare och länsarkitekter, fick ta del av uppgifterna torde avgränsningen inte ha blivit konsekvent genomförd för hela riket. Även vid folkräkningen 1950, som avsåg den mantalsskrivna befolkningen och där pastorsämbetenas medverkan eljest var tämligen ringa, var det pastorsämbetena som utförde tätortsavgränsningen i flertalet län. Beträffande tre län uppdrogs dock åt geografisk expertis, såsom ett försök, att med hjälp av kartor och flygbilder göra avgränsningen. Vid folkräkningen 1960 genomfördes tätortsavgränsningen centralt medelst kartavgränsningsmetoden för samtliga län; sålunda anförtroddes åt geografisk expertis att i enlighet med tätortsdefinitionen avgränsa tätorterna efter enhetliga principer för hela landet. Arbetet utfördes på storskaligt kartmaterial (ekonomiska kartor, flygbilder, grund- och översiktskartor m m). Till stor del anskaffades kopior av länslantmäterikontorens med hänsyn till fastighetsbildningen ajourförda kartor. För städer och vissa köpingar med kommunalt mätningsväsende erhölls kartor från stadsingenjörskontor eller byggnadsnämnd. Efter en preliminär avgränsning, vilken där så erfordrades skedde efter jämförelse med senaste flygbild, tillställdes kartorna överlantmätarna. I samband därmed bereddes representanter för kommunerna möjlighet att studera de på kartorna inritade tätortsgränserna och att inkomma med eventuella synpunkter beträffande dessa. Därefter hölls för varje län sammanträde med länsexpertis och den av SCB anlitade geografen. Därvid genomgicks avgränsning, namnfrågor m m i detalj, och vid behov korrigerades avgränsningen. Kartorna tillsändes därefter de för folkräkningen inrättade kommunala granskningsorganen, vilka enligt erhållen instruktion markerade de i tätort boende personerna i folkräkningens mantalslängd. Huvudprincipen vid tätortsavgränsningen i samband med folkoch bostadsräkningen 1965 var att uppnå direkt jämförbarhet mellan tätorterna 1960 och Det ansågs vidare önskvärt att förenkla rutinerna i avgränsningsarbetet genom att främst inrikta detta på en aktualisering av 1960 års avgränsning. Förenklingen av arbetssättet skedde genom övergång till s k lokal rutin samt genom användning av 1960 års kartor utom i vissa fall, då dessa visade sig vara föråldrade, övergången till lokal rutin innebar att avgränsningen utfördes vid lantmäteristatens läns- och distriktskontor. Där aktualiserades tätortsgränserna med ledning av lantmäteriets ajourförda fastighetskarta. Tätorterna i Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län, där ny ekonomisk karta var under utgivning eller just utgiven vid denna tidpunkt, avgränsades dock centralt enligt 1960 års rutin av den av SCB anlitade geografen. Avgränsningen för varje tätort fastställdes slutligt vid sammanträden mellan länsexpertis och SCBs geograf. Även vid folkoch bostadsräkningen 1970 var målet vid tätortsavgränsningen att uppnå jämförbarhet med de närmast föregående räkningarna. Arbetsgången vid 1970 års tätortsavgränsning kan närmast karaktäriseras som en kombination av central och lokal rutin. Vid SCB överfördes 1960 och 1965 års tätortsgränser på kopior av lantmäteriets ajourförda fastighetskartor, vanligen den ekonomiska kartan men även i många fall till storskaliga specialblad. Kartmaterialet skickades till lantmäteriets distriktskontor där sedan tätortsgränserna aktualiserades med hänsyn till nytillkommen bebyggelse. I Hallands län och Värmlands län samt för flertalet tätorter i Kopparbergs län och Västernorrlands län gjordes avgränsningarna centralt på nyutkommen ekonomisk karta. Vidare gjordes centralt en preliminär avgränsning för flera av de större tätorterna med stöd av färska flygbilder innan tätortskartorna återsändes till länen för vidare justering enligt lokal

12 10 rutin. Liksom vid de tidigare avgränsningarna fastställdes tätortsgränserna på länsvisa sammanträden i närvaro av länsexpertis och SCBs geograf efter att kommunerna beretts tillfälle att granska materialet. I folkoch bostadsräkningen 1975 har kontinuiteten i tätortsavgränsningen till de tre senaste läkningarna bibehållits. Arbetsmetodiken i avgränsningsarbetet överensstämmer väl med 1970 års. Liksom i 1970 års folkoch bostadsräkning har nyutkommet kartmaterial använts för att tätortsredovisningen skall bli så fullständig och aktuell som möjligt. Den successiva utgivningen av den ekonomiska kartan har nu möjliggjort att tätortsavgränsningen även i Blekinge län, Kristianstads län och Malmöhus län har kunnat utföras på detta kartmaterial. Hela landet utom ett fåtal tätorter i inre Norrland och delar av Kopparbergs län har därmed avgränsats på ett enhetligt kartmaterial. Metodiken i avgränsningsarbetet 1975 kan liksom 1970 närmast beskrivas som en kompromiss mellan central och lokal rutin. Den geografiska expertisen vid SCB har svarat för avgränsningen av tätorter i de län som sedan 1970 fått ny ekonomisk karta. Centralt har för övriga län samtliga tätortsgränser från 1970 överförts till ajourförda ekonomiska kartor samt i de flesta fall även till specialblad. Kartmaterialet har sedan skickats ut till överlantmätarmyndigheten (ÖLM) där tätortsgränserna aktualiserats med hänsyn till nytillkommen bebyggelse. För tätorter med kommunalt mätningsväsende har i stort sett samma tillvägagångssätt tillämpats. Så aktuella kartor som möjligt, ofta stadskartor, har införskaffats till SCB. Centralt har 1970 års tätortsgräns ritats in varefter även många stadskartor åsatts en preliminär tätortsgräns för 1975 med stöd av färska flygbilder. Även detta kartmaterial har sedan sänts till ÖLM för eventuell justering för nytillkommen bebyggelse. Allteftersom det lokala avgränsningsarbetet avslutats under sommaren och hösten 1975 har kommunerna beretts tillfälle att granska avgränsningarna och ta ställning till eventuella namnfrågor. Under hösten 1975 har sedan i samtliga län vid särskilda sammanträden tätortsgränserna granskats och fastställts i närvaro av representanter för ÖLM, länsstyrelsernas planeringsavdelningar, enskilda kommuner samt SCBs geograf. Vid de länsvisa sammanträdena har tätortens exakta utbredning kontrollerats. Likformigheten i bedömningar mellan länen har på detta sätt kunnat upprätthållas. Vidare har namnfrågor för sammanslagna och nytillkomna tätorter diskuterats och fastställts. Kartmaterialet med de inritade tätortsgränserna kommer att arkiveras hos SCB. överlantmätarmyndigheterna har även kopior av kartmaterialet. I samband med arealmätning av tätorterna kommer tätortsgränserna att koordinatsättas och finnas lagrade på magnetband. Markering av tätortsbefolkning Efter folkoch bostadsräkningen 1970 överfördes tätortskoder för bebodda fastigheter enligt 1970 års tätortsavgränsning till det av riksskatteverket på ADB förda fastighetsregistret. De lokala skattemyndigheterna har senare även åsätt obebodda fastigheter tätortskod efter 1970 års tätortsgränser utom i Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län. Alla Tablå A Antal individer boende på fastigheter med invalid kod enligt 1970 års avgränsning samt tätortskod enligt 1975 års avgränsning efter 1970 inom tätort nytillkomna fastigheter har genom samarbete mellan lokal skattemyndighet och fastighetsbildningsmyndighet erhållit tätortskod enligt 1970 års avgränsning. SCB fick under hösten 1975 ett utdrag ur skattemyndigheternas fastighetsregister med aktualitet den 1 november Registret omfattade samtliga huvudfastigheter med uppgift om bl a regionala koder för län, kommun och församling, alfabetisk beteckning, femställigt fastighetsnummer, art- och typkod enligt 1975 års fastighetstaxering samt 1970 års tätortskod. Genom en samköming mellan fastighetsregistret och RTB kompletterades fastighetsregistret med uppgift om folkmängd per fastighet, överlantmätarmyndigheterna (ÖLM) erhöll därefter kodningsunderlag i form av utlistningar från fastighetsregistret från SCB för samtliga församlingar där någon förändring av tätortsgränserna gjorts enligt kartmaterialet. ÖLM svarade sedan för omkodningen av de fastigheter som berörts av gränsjusteringar mellan 1970 och SCB kontrollerade även i samband med matchningen mot RTB validiteten i 1970 års tätortskod i fastighetsregistret. Samtliga invalida koder (inkl blank) har rättats av ÖLM utom i Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län. I dessa län var antalet fastigheter som saknade tätortskod så stort att upprättningen av tids- och kostnadsskäl måste inskränkas till samtliga bebodda fastigheter samt fastigheter som enligt fastighetstaxeringen taxerats som flerfamiljshus eller småhus. Totalt uppgick antalet fastigheter i fastighetsregistret till I 1970 års folkoch bostadsräkning erhöll fastigheter som delades av en tätortsgräns en speciell kod (99). De boende på sådana fastigheter (i fortsättningen kallade 99-fastigheter) erhöll tätorts- eller glesbygdskod av det lokala granskningsorganet beroende på om det aktuella huset låg innanför eller utanför tätortsgränsen. Individer som bodde på samma fastighet behövde alltså inte ha samma tätortskod. I 1975 års folkoch bostadsräkning har begreppet 99-fastighet ej funnits. Fastigheter som delats av tätortsgräns har i princip förts till tätorten om det funnits boende på fastigheten inom tätortsgränsen. I de fall där länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter har bedömt att tätortens/glesbygdens folkmängd har ändrats på ett oacceptabelt sätt genom ovanstående förfaringssätt så har varje boende (liksom i 1970 års folkoch bostadsräkning) individuellt förts till tätort eller glesbygd beroende på var vederbörande bodde på fastigheten. I fastighetsregistret har fastigheten behållit tätortskoden. Detta förfaringssätt har endast utnyttjats i mycket få fall. Några 99-fastigheter har erhållit glesbygdskod liksom alla individer som var mantalsskrivna där. Det ändrade tillvägagångssättet

13 11 Tablå B Antal boende på 99-fastigheter enligt 1970 års avgränsning fördelade på tätort och glesbygd 1975 fastighetsregistret åsattes personen denna tätortskod. I övriga fall kontaktades lokal skattemyndighet för rättning. Personer mantalsskrivna under rubrik på församlingen skrivna eller utan känt hemvist har fördelats på tätort och glesbygd enligt följande regler. Om tätortsfolkmängden exklusive under rubrik skrivna personer understigit 50 procent av församlingens folkmängd, har berörda personer erhållit glesbygdskod; om tätortsfolkmängden utgjort 50 procent eller mer av församlingens folkmängd har de förts till den största tätorten i församlingen. Efter samkörningen av fastighetsregister och personregister har i personregistret tätortskoden maskinellt ändrats till glesbygdskod i de fall tätorten ej uppnått minst 200 invånare. Såväl länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter som de enskilda kommunerna har gjort rimlighetsbedömningar av de erhållna uppgifterna om tätorts- och glesbygdsfolkmängd. För Hallands samt Göteborgs och Bohus län har dessutom geografisk expertis medverkat. De gjorda bedömningarna har i vissa fall medfört justeringar av kodningen. Motsvarande uppgifter från FoB 70 finns tyvärr ej tillgängliga. Även i FoB 70 fördes dock den övervägande delen av de boende på 99- fastigheter till tätort. Tabellen får därför inte tolkas så att det nya förfaringssättet medfört en ökning av tätortsfolkmängden med personer. Flera av 99-fastigheterna från FoB 70 torde dessutom genom expansion av tätorten i sin helhet ligga innanför 1975 års tätortsgräns. har ytterst marginellt påverkat folkmängdens fördelning på tätort och glesbygd. Ovanstående tablå visar länsvis hur de boende på de tidigare 99-fastigheterna fördelats på tätort och glesbygd. Efter avslutat kodningsarbete sände ÖLM kodningsunderlagen till SCB som stansade materialet och införde 1975 års tätortskoder i fastighetsregistret. Det uppdaterade fastighetsregistret samkördes därefter med personbeståndet från RTB avseende den 1 november 1975 varvid samtliga individer erhöll kod för tätort eller glesbygd. Vid matchningen' som gjordes på det femställiga fastighetsnumret i båda registren visade det sig att i några fall fastighetsnummer i RTB saknade motsvarighet på fastighetsregistret. Detta berodde på både fel i folkbokföringen och att aktualiteten i de båda registrens fastighetsnummer ej sammanföll exakt. Fastighetsnumren är ej beständiga över tiden utan kan ändras flera gånger per år. Samtliga s k singlar matchades därför mot ett register över fastighetsnummerändringar, varvid de flesta singlar matchade mot fastighetsregistret och tätortskod kunde påföras. Efter sista matchningen återstod personer (0,08 procent av hela befolkningen) som bodde på fastigheter som saknades i fastighetsregistret. De flesta erhöll tätortskod enligt följande: överensstämde tätortskoderna för närmast föregående och närmast efterföljande bebodda fastighet i Tabellernas innehåll I tabell 1 lämnas uppgifter om tätorternas folkmängd med fördelning efter kön och civilstånd. Redovisning efter ålder och kön ges i tabell 2, varvid åldern anges i femårsklasser upp till 85 år. Åldersfördelningen avser födelseår; således omfattar gruppen 0-4 år personer födda , gruppen 5-9 år personer födda osv, oberoende av födelsedatum. Det bör särskilt observeras att barn födda efter den 1 november 1975 inte ingår i populationen. Förspalterna i de båda tabellerna redovisar tätorterna i alfabetisk ordning länsvis. Tätorter, som är delade på två län, har upptagits under det län där huvuddelen av tätortens befolkning är bosatt. I förspalten lämnas även uppgift om i vilken kommun tätorten är belägen enligt indelningen den 1 januari I de fall en tätort är delad på flera kommuner, har en uppdelning på kommundelar gjorts. I bilaga 1 redovisas länsvis inom länet belägna tätortsdelar, som upptagits under annat län. Bilaga 2 ger uppgifter om nytillkomna, utgående, sammanvuxna och namnändrade tätorter sedan Bilaga 3 innehåller ett alfabetiskt register över tätorterna med sidhänvisning till tabell 1 och 2. I registret anges tätortens belägenhet i län och kommun enligt indelningen den 1 januari 1976.

14 12 Tabell A Folkmängd i miljoner fördelad på tätort och glesbygd Population in miljons by densely and sparsely populated areas Tabell B Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950,1960,1965,1970 och 1975 Number of localities by size of population 1950, 1960, 1965, 1970 and 1975

15 13 Tabell C Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis, 1970 och 1975 Number and population of localities by county, 1970 and 1975 Tabell D De 50 största tätorterna 1975 efter folkmängdsstorlek samt folkökning The 50 biggest localities by size of population 1975 and population growth

16 14 Tabell 1 Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 Population by sex and marital status in localities, November 1, 1975

17 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november

18 16 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975

40 38 Tabell 2 Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 Population by sex and age (year of birth) in localities, November 1, ) SE BILAGA 2

41 39

42 40 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november ) SE BILAGA 2

43 41

44 42 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975

45 43

46 44 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november ) SE BILAGA

47 45

49 47

51 49

53 51

55 53

57 55

58 56 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november ) SE BI LAGA 2

59 57

61 59

63 61

65 63

67 65

69 67

71 69

73 71

75 73

77 75

79 77

81 79

83 81

85 83

87 85

88 86 Bilaga 1 Tätorter delade av länsgräns Localities extending across county borders En del av den under Södermanlands län förda tätorten Gnesta är belägen inom Södertälje kommun i Stockholms län. En del av den under Södermanlands län förda tätorten Kvicksund är belägen inom Västerås kommun i Västmanlands län. En del av den under Uppsala län förda tätorten Skutskär är belägen inom Gävle kommun i Gävleborgs län. En del av den under Kronobergs län förda tätorten Lindshammar är belägen inom Vetlanda kommun i Jönköpings län. En del av den under Kristianstads län förda tätorten Valje är belägen inom Sölvesborgs kommun i Blekinge län. En del av den under Älvsborgs län förda tätorten Fdglavik är belägen inom Vara kommun i Skaraborgs län.

89 Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med 1970 Changes in localities registered compared with 1970 Bilaga 2 87

90 88 Bilaga 2

91 Bilaga 2 89

92 90 Bilaga 2

93 Bilaga 2 91

94 92 Bilaga 2

95 Bilaga 3 93 Register över tätorterna Index of localities AEEEKÅS SKURUP MALMÖHUS ABBORRBERGET STRÄNGNÄS SÖDERMANL ADAK NCRSJÖ VÄSTERB ALBERGA ESKILSTUNA SÖDERMANL ALBY ÅNGE VÄSTERNORR ALFTA BOLLNÄS GÄVLEBORG ALINGSÅS ALINGSÅS ÄLVSBORG ALLERUM HELSINGBORG MALMÖHUS ALMUNGE UPPSALA UPPSALA ALSIKE UPPSALA UPPSALA ALSTAD TRELLEBORG MALMÖHUS ALSTERBRO NYBRO KALMAR ALSTERMO UPPVIDINGE KRONOBERG ALUNDA ÖSTHAMMAR UPPSALA ALVESTA ALVESTA KRONOBERG ALVHEM ALE ÄLVSBORG ALVIK LULEÅ NORRBOTTEN ALVIK SUNDSVALL VÄSTERNORR AMEJÖRBY TORSBY VÄRMLAND AMEJÖRNARP TRANEMO ÄLVSBORG ANDERSLÖV TRELLEBORG MALMÖHUS ANDERSTORP GISLAVED JÖNKÖPING ANEBY ANEBY JÖNKÖPING ANGELSTAD LJUNGBY KRONOBERG ANKARSRUM VÄSTERVIK KALMAR ANKARSVIK SUNDSVALL VÄSTERNORR ANNEBERG KUNGSBACKA HALLAND ANNEBERG NÄSSJÖ JÖNKÖPING ANNELUND HERRLJUNGA ÄLVSBORG ANNELÖV LANDSKRONA MALMÖHUS ANTNÄS LULEÅ NORRBOTTEN APLARED BORÅS ÄLVSBORG ARBOGA ARBOGA VÄSTMANL ARERÅ BOLLNÄS GÄVLEBORG ARDALA SKARA SKARABORG ARENTORP VARA SKARABORG ARILD HÖGANÄS MALMÖHUS ARJEPLOG ARJEPLOG NORRBOTTEN ARKELSTORP KRISTIANSTAD KRISTIANS ARNÄSVALL ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR ARVIDSJAUR ARVIDSJAUR NORRBOTTEN ARVIKA ARVIKA VÄRMLAND ASBY YDRE ÖSTERGÖTL ASKEBY LINKÖPING ÖSTERGÖTL ASKERSBY ÖREBRO ÖREBRO ASKERSUND ASKERSUND ÖREBRO ASMUNDTORP LANDSKRONA MALMÖHUS ASPÅS KROKOM JÄMTLAND AVAHEDEN BODEN NORRBOTTEN AVAN LULEÅ NORRBOTTEN AVESTA AVESTA KOPPARBERG AXVALL SKARA SKARABORG BACKA KUNGSBACKA HALLAND BACKARYD RONNEBY BLEKINGE BACKBERG SANDVIKEN GÄVLEBORG BACKE STRÖMSUND JÄMTLAND BAGGETORP VINGÅKER SÖDERMANL BALLINGSLÖV HÄSSLEHOLM KRISTIANS BALSBY KRISTIANSTAD KRISTIANS BANKEKIND LINKÖPING ÖSTERGÖTL BANKERYD JÖNKÖPING JÖNKÖPING BARA BARA MALMÖHUS BARKARÖ VÄSTERÅS VÄSTMANL BARNARP JÖNKÖPING JÖNKÖPING BARSEBÄCK KÄVLINGE MALMÖHUS BASKEMÖLLA SIMRISHAMN KRISTIANS BASTUTRÄSK NORSJÖ VÄSTERB BENGTSFORS BENGTSFORS ÄLVSBORG BENGTSHEDEN FALUN KOPPARBERG BENSBYN LULEÅ NORRBOTTEN BERG ÅTVIDABERG ÖSTERGÖTL BERGA HÖGSBY KALMAR BERGBY GÄVLE GÄVLEBORG BERGEFORSEN TIMRÅ VÄSTERNORR BERGHEM MARK ÄLVSBORG BERGKVARA TORSÅS KALMAR BERGNÄSET LULEÅ NORRBOTTEN BERGS SLUSSAR LINKÖPING ÖSTERGÖTL BERGSBYN SKELLEFTEÅ VÄSTERB BERGSHAMMAR NYKÖPING SÖDERMANL BERGSHAMRA NORRTÄLJE STOCKHOLM BERGSJÖ NORDANSTIG GÄVLEBORG BERGSVIKEN PITEÅ NORRBOTTEN BERGSÄNG HAGFORS VÄRMLAND BERGVIK SÖDERHAMN GÄVLEBORG BESTORP LINKÖPING ÖSTERGÖTL BETTNA FLEN SÖDERMANL BIE KATRINEHOLM SÖDERMANL BILLDAL GÖTEBORG GÖTEB O B BILLEBERGA SVALÖV MALMÖHUS BILLESHOLM BJUV MALMÖHUS BILLINGE ESLÖV MALMÖHUS BILLINGSFORS BENGTSFORS ÄLVSBORG BILLSTA ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR BISPGÅRDEN RAGUNDA JÄMTLAND BJURHOLM VÄNNAS VÄSTERB BJURSÅS FALUN KOPPARBERG BJUV BJUV MALMÖHUS BJARNUM HÄSSLEHOLM KRISTIANS BJARRED LOMMA MALMÖHUS BJARSJÖLAGÅRD SJÖBO MALMÖHUS BJÄSTA ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR BJÖRBO GAGNEF KOPPARBERG BJÖRBOHOLM LERUM ÄLVSBORS BJÖRKE GÄVLE GÄVLEBORG BJÖRKETORP MARK ÄLVSBORG BJÖRKLINGE UPPSALA UPPSALA BJÖRKNÄS NACKA STOCKHOLM BJÖRKVIK KATRINEHOLM SÖDERMANL BJÖRKÖ ÖCKERÖ GÖTEB O B BJÖRKÖBY VETLANDA JÖNKÖPING BJÖRNA ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR BJÖRNEBORG KRISTINEHAMN VÄRMLAND BJÖRNLUNDA NYKÖPING SÖDERMANL BJÖRSÄTER ÅTVIDABERG ÖSTERGÖTL BLANKAHOLM VÄSTERVIK KALMAR BLEKET TJÖRN GÖTEB O B BLENTARP SJÖBO MALMÖHUS BLIDSBERG ULRICEHAMN ÄLVSBORG BLOMBACKA KARLSTAD VÄRMLAND BLCMSTERMÅLA MÖNSTERÅS KALMAR BLÅSMARK PITEÅ NORRBOTTEN BLÖTBERGET LUDVIKA KOPPARBERG BOCKARA OSKARSHAMN KALMAR BODA RÄTTVIK KOPPARBERG BODA GLASBRUK EMMABODA KALMAR BODAFORS NÄSSJÖ JÖNKÖPING BODEN BODEN NORRBOTTEN BODTRÄSKFORS BODEN NORRBOTTEN BODÅSGRUVAN HOFORS GÄVLEBORG BOLIDEN SKELLEFTEÅ VÄSTERB BOLLEBYGD BORÅS ÄLVSBORG BOLLNÄS BOLLNÄS GÄVLEBORG BOLLSTABRUK KRAMFORS VÄSTERNORR BONÄS MORA KOPPARBERG BONÄSET ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR BOR VÄRNAMO JÖNKÖPING BORENSBERG MCTALA ÖSTERGÖTL BORGGÅRD FINSPÅNG ÖSTERGÖTL BORGHAMN MOTALA ÖSTERGÖTL BORGHOLM BORGHOLM KALMAR BCRGSTENA BORÅS ÄLVSBORG BORGVIK GRUMS VÄRMLAND BORLÄNGE BORLÄNGE KOPPARBERG BORRBY SIMRISHAMN KRISTIANS BORÅS BORÅS ÄLVSBORG BOSJÖKLOSTER HÖÖR MALMÖHUS BOTSMARK UMEÅ VÄSTERB BOTTNARYD JÖNKÖPING JÖNKÖPING BOVALLSTRAND SOTENÄS GÖTEB O B BOXHOLM BOXHOLM ÖSTERGÖTL BRANTEVIK SIMRISHAMN KRISTIANS BRASTAD LYSEKIL GÖTEB O B BRAÅS VÄXJÖ KRONOBERG BREDARED BORÅS ÄLVSBORG BREDARYD VÄRNAMO JÖNKÖPING BREDBYN ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR BREDSJÖ HÄLLEFORS ÖREBRO BREDVIKEN KALIX NORRBOTTEN BREVENS BRLK ÖREBRO ÖREBRO 29 68

96 94 Bilaga 3 BREVIK LIDINGÖ STOCKHOLM BRC UPPLANDS-BRO STOCKHOLM BROARYD GISLAVED JÖNKÖPING BROBY ÖSTRA GÖINGE KRISTIANS BR0DALEN LYSEKIL GÖTEB O B BROKIND LINKÖPING ÖSTERGÖTL BROMÖLLA BROMÖLLA KRISTIANS BRCTTBY VALLENTUNA STOCKHOLM BRUNFLO ÖSTERSUND JÄMTLAND BRUNN VÄRMDÖ STOCKHOLM BRUNNA UFPLANDS-BRO STOCKHOLM BRUNNA UPPSALA UPPSALA BRUNNSBERG ÄLVDALEN KOPPARBERG BRUZAHOLM EKSJÖ JÖNKÖPING BRÅLANDA VÄNERSBORG ÄLVSBORG BRÄCKE BRÄCKE JÄMTLAND BRÄKNE-HOBY RONNEBY BLEKINGE BRÄNNA MELLERUD ÄLVSBORG BRÄNNLAND UMEÅ VÄSTERB BRÖSARP TOMELILLA KRISTIANS BRÖTJEMARK JÖNKÖPING JÖNKÖPING BUA VARBERG HALLAND BUNKEFLO STRAND MALMÖ MALMÖHUS BUREÅ SKELLEFTEÅ VÄSTERB BURGSVIK GOTLAND GOTLAND BURSERYD GISLAVED JÖNKÖPING BURTRÄSK SKELLEFTEÅ VÄSTERB BUSKHYTTAN NYKÖPING SÖDERMANL BYGDEÅ ROBERTSFORS VÄSTERB BYGDSILJUM SKELLEFTEÅ VÄSTERB BYSKE SKELLEFTEÅ VÄSTERB BÅLSTA HÅBO UPPSALA BÅRSLÖV HELSINGBORG MALMÖHUS BÅSTAD BÅSTAD KRISTIANS BÅTSKÄRSNÄS KALIX NORRBOTTEN BÄCKASKOG KRISTIANSTAD KRISTIANS BÄCKEBO NYBRO KALMAR BÄCKEFORS BENGTSFORS ÄLVSBORG BÄCKHAMMAR KRISTINEHAMN VÄRMLAND BÄLINGE UPPSALA UPPSALA BÄSNA GAGNEF KOPPARBERG BÖLE PITEÅ NORRBOTTEN CHARLOTTENBERG EDA VÄRMLAND DALA-FLODA GAGNEF KOPPARBERG DALA-HUSBY HEDEMORA KOPPARBERG DALA-JÄRNA VANSBR0 KOPPARBERG DALARÖ HANINGE STOCKHOLM DALBY LUND MALMÖHUS DALS LÅNGED BENGTSFORS ÄLVSBORG DALS ROSTOCK MELLERUD ÄLVSBORG DALSJÖFORS BORÅS ÄLVSBORG DALSTORP TRANEMO ÄLVSBORG DALUM ULRICEHAMN ÄLVSBORG DANHOLN FALUN KOPPARBERG DANNEMORA ÖSTHAMMAR UPPSALA DANNIKE BORÅS ÄLVSBORG DEGEBERGA KRISTIANSTAD KRISTIANS DEGERFORS DEGERFORS ÖREBRO DEGERHAMN MÖRBYLÅNGA KALMAR DEGERÄNGET PITEÅ NORRBOTTEN DEJE FORSHAGA VÄRMLAND DELARY ÄLMHULT KRONOBERG DELSBO HUDIKSVALL GÄVLEBORG DIKANÄS VILHELMINA VÄSTERB DINGLE MUNKEDAL GÖTEB O B DINGTUNA VÄSTERÅS VÄSTMANL DISERÖD KUNGÄLV GÖTEB O B DIÖ ALMHULT KRONOBERG DJURA LEKSAND KOPPARBERG DJURMO GAGNEF K0PPARBERG DJURÅS GAGNEF KOPPARBERG DJURÖ VÄRMDÖ STOCKHOLM DOCKSTA KRAMFORS VÄSTERNORR DOMSTEN HELSINGBORG MALMÖHUS DONSÖ GÖTEBORG GÖTEB O B DOROTEA ÅSELE VÄSTERB DROTTNINGHOLM EKERÖ STOCKHOLM DROTTNINGSKÄR KARLSKRONA BLEKINGE DUVED ÅRE JÄMTLAND DVÄRSÄTT KROKOM JÄMTLAND DÅNGEBO TINGSRYD KRONOBERG DÖSJEBRO KÄVLINGE MALMÖHUS ED DALS-ED ÄLVSBORG EDA GLASBRUK EDA VÄRMLAND EDANE ARVIKA VÄRMLAND EDEBÄCK HAGFORS VÄRMLAND EDSBRO NORRTÄLJE STOCKHOLM EDSBRUK VÄSTERVIK KALMAR EDSBYN OVANÅKER GÄVLEBORG EDSELE SOLLEFTEÅ VÄSTERNORR EDSVALLA KARLSTAD VÄRMLAND EGGBY SKARA SKARABORG EKEBY BJUV MALMÖHUS EKEBY KUMLA ÖREBRO EKEBY SÖDERTÄLJE STOCKHOLM EKEBY-ALMBY ÖREBRO ÖREBRO EKEDALEN TIDAHOLM SKARABORG EKENÄSSJÖN VETLANDA JÖNKÖPING EKERÖ EKERÖ STOCKHOLM EKET ÖRKELLJUNGA KRISTIANS EKSJÖ EKSJÖ JÖNKÖPING ELDSBERGA HALMSTAD HALLAND ELLÖS ORUST GÖTEB O B EMMABODA EMMABODA KALMAR EMMALJUNGA HÄSSLEHOLM KRISTIANS EMSFORS MÖNSTERÅS KALMAR EMSFORS OSKARSHAMN KALMAR EMTUNGA VARA SKARABORG ENBACKA SÄTER KOPPARBERG ENERYDA ÄLMHULT KRONOBERG ENKÖPING ENKÖPING UPPSALA ENSTABERGA NYKÖPING SÖDERMANL ENVIKEN FALUN KOPPARBERG ENÅNGER HUDIKSVALL GÄVLEBORG ERIKSLUND ÅNGE VÄSTERNORR ERIKSMÅLA EMMABODA KALMAR ERINGSBODA RONNEBY BLEKINGE ERSMARK SKELLEFTEÅ VÄSTERB ERSNÄS LULEÅ NORRBOTTEN ESKILSTUNA ESKILSTUNA SÖDERMANL ESLÖV ESLÖV MALMÖHUS ESSVIK SUNDSVALL VÄSTERNORR EVERTSBERG ÄLVDALEN KOPPARBERG EVERÖD KRISTIANSTAD KRISTIANS FAGERHULT HABO SKARABORG FAGERHULT HÖGSBY KALMAR FAGERSANNA TIBRO SKARABORG FAGERSTA FAGERSTA VÄSTMANL FAGERÅS KIL VÄRMLAND FALERUM ÅTVIDABERG ÖSTERGÖTL FALKENBERG FALKENBERG HALLAND FALKÖPING FALKÖPING SKARABORG FALLA FINSPÅNG ÖSTERGÖTL FALUN FALUN KOPPARBERG FEGEN FALKENBERG HALLAND FELLINGSBRO LINDESBERG ÖREBRO FENGERSFORS ÅMÅL ÄLVSBORG FIGEHOLM OSKARSHAMN KALMAR FILIPSTAD FILIPSTAD VÄRMLAND FILSBÄCK LIDKÖPING SKARABORG FINJA HÄSSLEHOLM KRISTIANS FINNERÖDJA LAXÅ ÖREBRO FINSJÖ MÖNSTERÅS KALMAR FINSPÅNG FINSPÅNG ÖSTERGÖTL FISKEBÄCKSKIL LYSEKIL GÖTEB O B FISKSÄTRA NACKA STOCKHOLM FJUGESTA ÖREBRO ÖREBRO FJÄLKINGE KRISTIANSTAD KRISTIANS FJÄLLBACKA TANUM GÖTEB O B FJÄRDHUNDRA ENKÖPING UPPSALA FJÄRÅS KYRKBY KUNGSBACKA HALLAND FLEN FLEN SÖDERMANL FLERCHOPP NYBRO KALMAR FLISBY NÄSSJÖ JÖNKÖPING FLISERYD MÖNSTERÅS KALMAR FLOBY FALKÖPING SKARABORG FLODA LERUM ÄLVSBORG FLYGSFORS NYBRO KALMAR FLYINGE ESLÖV MALMÖHUS FORNÅSA MOTALA ÖSTERGÖTL

Visa mer