Länsstyrelsen Jämtlands län Naturvård Olof Ternström

Transkript

1 Olof Ternström BESLUT Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GRUBBDALEN I KROKOMS KOMMUN Uppgifter om naturreservatet Naturreservatets namn Grubbdalen Kommun Krokom Socken Hotagen och Offerdal Fastigheter Juthatten 2:1 respektive 1:1 Markägare Fastighetsverket (renbetesfjäll) Lägesbeskrivning I Offerdalsfjällen, cirka 100 km NNV Östersund Kartblad Topografiska kartbladen 21D SO och 21 E Areal 2059 hektar varav 50 hektar vatten Fastighetsförvaltare Fastighetsverket och, rennäring Renbetesrätt Hela reservatet är åretruntmark för renbete. Beskrivning av området - naturförhållanden och naturvärden Grubbdalen är en stor, obruten skogrik dalgång, som sträcker sig in i ett vidsträckt, sammanhängande lågfjällsområde. Liksom i de flesta dalgångar är skogen koncentrerad till dalsidorna samtidigt som stora skoglösa myrområden breder ut sig i dalens botten kring Grubbdalsån. Sammanhängande granskogar når sydsluttningarna upp mot 600 och 700 meter över havet. Lågväxt fjällbjörk tar därefter vid och är skogsbildande till en nivå mellan 700 och 800 meter över havet. I de branta och välöversilade sydsluttningarna står en frodig och väl sluten granskog med ibland riklig lövinblandning, bland annat en hel del gamla trädformiga sälgar. Dominerande skogstyper är övergångar mellan frisk ristyp, örtristyp och örttyp. På speciellt gynnsamma partier framträder en välsluten och rik högörtvegetation med bland annat stormhatt, tolta, vänderot och tibast. Skogens ålder varierar mellan 100 och 200 år och inslaget av torrträd och lågor är sparsamt. Höbergfjället - strax utanför reservatet - är omnämnt som "sydväxtberg" (Andersson och Berger, 1912), och under tidigt 1900-tal återfanns här tre stycken buskformiga almar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post ÖSTERSUND Köpmangatan olof.ternstrom@z.lst.se

2 Skogen har tidigare huvudsakligen nyttjats för husbehov, slåtter och kreatursbete. Hela dalgången försörjde åtta familjer vid sekelskiftet mellan 18 och 1900-talet. Av dessa bodde tre i Grubbdalen, en i Arvaslien (Norge), två i Höberg och två i Nöjden. Rester av en husbehovssåg finns i närheten av Höbergstjärnarna. Förutom skogen i anslutning till barrskogsgränsen, har i stort sett hela dalgången genomhuggits i olika omgångar under 1900-talet. Timmer flottades i Grubbdalsån så sent som år Inga avverkningar har dock varit av sådan omfattning att skogens naturliga karaktär allvarligt har förändrats. Mindre områden med mager mark, som saknar lämpligt gagnvirke, har lämnats i det närmaste orörda. Grubbdalsån avvattnar dalgången men har i dag en minskad vattenföring på grund av omfattande vattenregleringar av åns källflöden. Friluftsliv Området nås lättast från sydöst via allmän väg till Rörvattnet och därefter enskild väg och stig till Höberg. Särskilda anordningar för friluftslivet saknas. Hela området ligger inom skoterförbudsområde. Rennäring Hela området är präglat av samiskt liv och arbete allt ifrån lämningarna av den tidigaste fångstkulturen till anläggningarna för renskötseln idag och områdets utnyttjande i övrigt för de samiska näringarna. Hela reservatet är åretruntmarker för renbete. Renskötseln bedrivs av Jovnevaerie sameby. Ärendets beredning Bakgrunden till detta beslut om naturreservat framgår av länsstyrelsens ärende dnr Reservatet utgörs av före detta fjällnära domänreservatet Grubbdalen med beteckningen FDR-Z-057. I regeringsbeslut ( M95/4758/4 och M95/4836/4) har regeringen förklarat att "det ankommer på berörda länsstyrelser att besluta om erforderligt förordnande enligt naturvårdslagen" för detta område. Kommunen har tillstyrkt reservatsbildning. s beslut Det beskrivna området som avgränsas med en heldragen linje på bifogade karta bör av skäl som ovan nämnts särskilt skyddas och vårdas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov av områden för friluftslivet. förklarar därför med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken området som naturreservat. Naturreservatets namn skall vara Grubbdalen. I detta beslut har beaktat de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark och vattenområden enligt 3 kap. miljöbalken (MB). finner att detta beslut om naturreservat stämmer väl överens med

3 dessa bestämmelser. Sålunda är hela området riksobjekt för friluftsliv enligt 3 kap. 6 MB. Området ingår även i det europeiska nätverket av värdefulla naturområden - Natura Bestämmelserna härom - det sk Art- och habitatdirektivet - återfinns numera i 7 kap. 27 punkt 2, i miljöbalken. Enligt direktivet utgörs huvuddelen av naturtyperna av västlig taiga (9010) och nordisk fjällbjörkskog (9040) men även av örtrika, näringsrika skogar (9050). Myrarna i området är öppna eller mycket glest bevuxna (7140). Området har mycket stor betydelse för rennäringen. finner att detta beslut om naturreservat även bevarar och stärker rennäringens intressen i området. Ändamålet med reservatet skall vara att bevara områdets olika naturtypers ekosystem och naturliga processer samt att bevara landskapets orörda karaktär i väsentligen orört och ostört tillstånd för framtiden. Ändamålet är även att - inom ramen för detta ändamål - ge möjlighet till friluftsliv och vetenskaplig forskning i orörd natur. Ändamålet skall tryggas genom att skogen och all annan natur lämnas att utvecklas fritt alla exploaterande verksamheter undviks friluftslivet kanaliseras vid behov För området skall gälla de föreskrifter enligt 7 kap. 5-6 och 30 miljöbalken jämfört med 22 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, vilka anges nedan. Nedanstående föreskrifter skall inte utgöra inskränkning i samernas rättigheter enligt rennäringslagen. Föreskrifterna skall inte heller utgöra hinder för åtgärder enligt skötselplan. A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 miljöbalken om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheten inom reservatet Utöver vad som eljest gäller är det förbjudet att 1. Uppföra byggnad 2. Anlägga väg 3. Anlägga luft- eller markledning 4. Bedriva täkt av berg, sten, grus eller torv 5. Borra, spränga, gräva, schakta, utfylla eller tippa 6. Dika, dämma eller vidta vattenreglering 7. Fälla växande eller döda träd, upparbeta vindfällen eller vidta någon skogsvårdsåtgärd 8. Plantera in för trakten främmande växt- eller djurart 9. Använda kemiska bekämpningsmedel på land eller i vatten

4 10. Utan länsstyrelsens tillstånd sprida ut kalk på land eller i vatten B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång Markägare och innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att följande anordningar utförs och åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet, nämligen 1. Utmärkning och information om reservatet 2. Uppsättning av informationstavlor på platser som anges i skötselplanen 3. Eventuell anläggning och underhåll av leder inom området C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken om vad allmänheten har att iaktta inom reservatet Utöver vad som eljest gäller är det förbjudet att 1. Klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 m 2. Göra åverkan på mark eller växtlighet, torrträd och vindfällen inräknade 3. Framföra motordrivet fordon i terräng D. Föreskrifter enligt 3 förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. fastställer de föreskrifter om naturvårdsförvaltningen mm som framgår av bifogad skötselplan Övrigt Enligt 27 verksförordningen skall göra en konsekvensutredning över de föreskrifter som riktar sig mot allmänheten vid bland annat naturreservatsbildning. finner att de aktuella föreskrifterna endast innebär en marginell begränsning för allmänheten. Detta beslut kan överklagas hos Regeringen, Miljödepartementet, se bilaga. Kungörelsedelgivning skall ske enligt 17 delgivningslagen. I handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade även länsantikvarie Kjell-Åke Aronsson, avdelningsdirektör Bengt Ekendahl, länsarkitekt Kaj Wejander och jurist Jon Ericsson deltagit. Maggi Mikaelsson Olof Ternström

5 Bilagor 1. Skötselplan 2. Kombinerad besluts- och skötselplanekarta 3. Hur man överklagar Sändlista sverket, Stockholm Statens Fastighetsverk, Box 2263, Stockholm Statens Fastighetsverk, Storsjöstråket 15, 5tr, Östersund Krokoms kommun, Offerdalsvägen 8, Krokom Boverket, Box 534, Karlskrona Vägverket, Region Mitt, Box 186, Härnösand Skogsvårdsstyrelsen, Mellannorrland, Skedom, Sollefteå Skogsvårdsstyrelsen, Offerdalsvägen 7, Krokom Lantmäterimyndigheten i, Fastighetsregistret Lantmäterimyndigheten i, Östersundskontoret Jovnevaerie sameby, Kjell Ove Klemensson, Frankrike 4165, Offerdal SWEMO, Box 384, Östersund Jämtland-Härjedalens naturvårdsförbund, Box 595, Östersund Krokoms naturskyddsförening, Paul van den Brink, Trusta, Rödön 1806, Rödön Östersundsposten, Box 124, Östersund Länstidningen, Östersund Länskungörelserna Rennäring Kultur Plan Fältpersonalen

6 SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET GRUBBDALEN Skötselplanen omfattar denna textdel och den kombinerade besluts och skötselplanekartan. Planen upprättades år Syftet med naturvårdsförvaltningen Bevara och vårda områdets naturtypers ekosystem och naturliga processer samt att bevara landskapets orörda karaktär i väsentligen orört och ostört tillstånd. Bibehålla områdets goda förutsättningar för naturstudier och annat rörligt friluftsliv. Disposition och skötsel av mark och vatten Hela området (utom den gamla bosättningen Grubbdalen) Beskrivning: Området utgörs av den norra sidan av Grubbdalsåns dalgång med omgivande naturskogar, myrar och enstaka lågfjäll. Själva Grubbdalsån är delvis påverkad av vattenreglering. Mål: Orörda fjäll, urskogar och myrar. Områdets orörda karaktär skall i största möjliga utsträckning bibehållas. Riktlinjer: Inga särskilda åtgärder vidtas. Vid behov röjs stigen genom dalgången. Bosättningen Grubbdalen Beskrivning: Mål: Riktlinjer: Den gamla bosättningen Grubbdalen hyser endast förfallna byggnader. Om så bedöms önskvärt får byggnader och mark upprustas och hållas i vårdat skick. Sedvanlig vård och underhåll av byggnader och mark. Anordningar för rekreation och friluftsliv Tillgänglighet och friluftsanordningar Beskrivning: Mål: Åtgärder: Området nås lättast via allmän väg till Rörvattnet och därefter enskild väg och stig till Höberg. Rörligt friluftsliv skall kunna bedrivas. Friluftslivets intresse skall underordnas intresset att bevara naturkvalitéerna. Inga särskilda åtgärder vidtas. Renhållning För renhållning i terrängen svarar naturvårdsförvaltaren.

7 Information Informationsskyltar sätts upp på lämpliga ställen där man når reservatet från sydöst. sförvaltaren svarar för detta. Utmärkning Reservatet skall utmärkas på strategiska platser t ex där leder går in i området. Finansiering av naturvårdsförvaltningen Ekonomisk utredning Initialkostnader Framställning av skylt Utmärkning av reservatsgräns Årliga kostnader Tillsyn kr kr kr Finansiering sverket finansierar naturvårdsförvaltningen.