Bevarandeplan för Natura 2000-området. Kråmö

Transkript

1 Bevarandeplan för Natura 2000-området Kråmö

2 Omslagsfoto: Per Folkesson

3 Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura områden bygger på krav som finns i EUs fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut områden dels för fåglar som anges i EUs fågeldirektiv, dels för naturtyper och arter som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de utpekade värdena i områdena ska bevaras långsiktigt. Natura 2000-nätverket är en av hörnstenarna i EUs arbete för att bevara biologisk mångfald. I fågeldirektivet och habitatdirektivet listas 170 naturtyper och sammanlagt cirka 900 växt- och djurarter som särskilt värdefulla. 90 av naturtyperna och drygt 100 av djur- och växtarterna i habitatdirektivets bilaga 1 och 2 finns i Sverige. Därtill häckar regelbundet cirka 60 av fågeldirektivets fåglar i vårt land. Bevarandeplaner För varje Natura område ska Länsstyrelsen ta fram en beskrivning. Detta ska göras i särskilda bevarandeplaner eller i en skötselplan om området även är naturreservat. I planen ska det finnas en beskrivning av området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturtyper och arter som ska bevaras och bidra till gynnsam bevarandestatus. Hot mot Natura 2000-områdets arter och naturtyper, och behov av bevarandeåtgärder, t ex skydd eller skötsel, ska beskrivas. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska fastställas av Länsstyrelsen, som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas, t ex skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura Tillståndsplikt och samråd För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Kartor Information om naturtypers utbredning och arter i ett enskilt område går att hitta med hjälp av kartverktyget Skyddad natur. Det kan nås på Naturvårdsverkets hemsida genom att söka på

4 kartverktyget skyddad natur. I kartverktyget söker du upp aktuellt område och klickar på namnet för mer information (se bilaga för användarhandledning). Det finns även möjlighet att ladda ner naturtypskartan som shp-fil. Det görs på Miljödataportalen. För mer information om Natura 2000: Länsstyrelsens hemsida: eller telefon Naturvårdsverkets hemsida: Miljödataportalen:

5 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Kråmö Kommun: Trosa Områdets totala areal: 243,6 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Trosa kommun Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: , SCI: , SAC: , regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Skär och små öar i Östersjön Hällmarkstorräng Taiga 91D0 - Skogsbevuxen myr Bevarandesyfte Det överordnade bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området. Prioriterade bevarandevärden i Natura 2000-området Kråmö: Den åldrade skogen med inslag av mycket gamla träd, floran kring de många hällarna samt skären och öarna med omgivande vatten och undervattensvegetation. Motivering: Mellansvenskt skärgårdslandskap med grunda vattenområden, skär och små öar, gamla talldominerade skogar samt hällmarker är unika miljöer i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv, vilket innebär ett stort skyddsansvar för både Sörmland och Sverige.

6 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Prioriterade åtgärder: Området är skyddat som naturreservat och sköts enligt reservatets skötselplan. Stora delar av området lämnas till fri utveckling, men vissa delar sköts för att gynna de stora grova tallarna i området. Lämpliga insatser för att gynna områdets marina värden prioriteras också. Beskrivning av området Kråmö är en skärgårdsfastighet bestående av ett tiotal öar och skär belägen ca 7 km sydost om Trosa. Den skyddade arealen utgörs av ca 36 ha land, resterande delar är vatten. Småöarna är kraftigt kuperade och består, liksom stora delar av huvudöns stränder, av naket, slipat urberg. Norra sidan av huvudön består dock till stor del av en skogsklädd sluttning ner mot den steniga stranden. Omgivande öar är till stor del också bevuxna med gammal tallskog. De inre delarna av huvudön är relativt flacka och huvuddelen av ytan domineras av hällmarkstallskog med ett stort antal grova och mycket gamla träd samt en ökande andel död ved. Kråmös centrala del utgörs av svagt kuperad hällmark och flackare partier med sumpskog och liten del ängsmark. Floran där är artfattig men i anslutning till ängen finns en artrik gräsmark med ängsflora. Fiskgjuse och spillkråka häckar på huvudön Kråmö. Havsörn syns regelbundet i luftrummet ovanför. Mellan öarna ligger fiskrika vatten med mestadels grunda bottnar. Naturvärdet är främst kopplat till äldre barrskogar och marina miljöer. Natura 2000-området, tillika naturreservatet Kråmö, har också höga värden kopplade till det rörliga friluftslivet. Vad kan påverka negativt Se under rubriken negativ påverkan i beskrivningen av respektive naturtyp. Bevarandeåtgärder Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). Skydd: Natura 2000-området Kråmö ingår i Kråmö naturreservat administrerat och förvaltat av Trosa kommun. Skötsel: Död ved skapas, grova träd frihuggs och brandefterliknande åtgärder utförs enligt gällande skötselplan. Rylbeståndet inventeras och åtgärder för att säkerställa artens förekomst på Kråmö vidtas enligt gällande skötselplan. Skötselplanen innehåller även åtgärder som innebär att ängsmarken ska hävdas genom slåtter eller bete och röjas från igenväxningsvegetation vid behov. Buskröjning genomförs vid behov på hällmarkstorrängarna. Inventeringen av marina miljöer, Marina naturvärden i Södermanlands län, Fifång-Askö-Hartsö MPA-område ( ), omfattade bl.a. vattnet i Kråmös Natura 2000-område. I inventeringen erhöll område närmast norr om huvudön, Kråmö, naturvärdesklass kommunalt värde (klass 3 på en fyrgradig skala ) och sundet mellan Kråmö, Grytan och Måsklubben erhöll lokalt värde (klass 4). Ytterligare inventeringar bör genomföras för att fastställa bevarandetillstånd och eventuella skötselbehov för naturtypen skär och små öar i Östersjön samt för att kartlägga om fler Natura 2000-naturtyper, t.ex stora vikar och sund finns i området.

7 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

8

9 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Ökad mängd koldioxid i atmosfären och ökad temperatur orsakar försurning av havet. Det är ett hot mot en rad organismer, men framförallt alla marina arter som har ett yttre eller inre skelett av kalk, som många växtplanktonarter, kräftdjur och musslor. Bevarandeåtgärder Åtgärder för att minska övergödning, kemikalieutsläpp, svallslitage, klimatpåverkan mm (se Negativ påverkan ) vidtas i den mån det är möjligt. De flesta av dessa åtgärder ligger dock på nationell och internationell politisk nivå och därmed till stor del utanför Länsstyrelsens kontroll. Förutsättningar för fiskefredning av rovfisk under reproduktionstid bör utredas. Ålgräs som är en känslig art (och omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter), hittades vid inventeringen i 2016 och dess förekomst bör undersökas närmare/miljöövervakas. Ålgräsäng hittades bl.a. i sundet mellan Kråmö och Måsklubben, där möjligheten för eventuellt ankringsförbud bör utredas. Möjligheten för motorbåtsförbud eller hastighetsreglering för att minska effekterna av propellermuddring samt ankringsförbud för att undvika ankringsskador på botten bör utredas inom reservatet och Natura 2000-området. Förslagsvis kan utplacerade ankringsbojar vara en lösning i de välbesökta, grunda områdena med finare bottenmaterial och känslig vegetation. Inventeringar behövs för att få kunskap om bevarandetillstånd och utbredning av naturtypen. Bevarandetillstånd Okänt bevarandetillstånd.

10

11

12 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Brist på dynamik. Arterna förekommer ofta bara i några få stadier i skogens utveckling. Om de dynamiska krafterna inte får verka kan det i landskapet uppstår brist på något av dessa stadier, med följd att de ingående arternas habitat försvinner. Detta gäller särskilt brand som verkar över stora ytor, men andra viktiga dynamiska krafter är översvämning, vind och angrepp av insekter och svamp. Systempåverkande arter, t.ex. klövvilt och vildsvin. Andra hot är invasiva främmande arter som har potential att skada den naturliga floran och faunan. Nya sjukdomar och skadeorganismer som redan är införda eller riskerar att bli ett problem om de införs. Området är skyddat som naturreservat, vilket torde säkerställa att några av de ovan angivna punkterna i dagsläget inte innebär något hot mot naturtypen i området. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd råder och områdets naturvärden ökar alltmer med skogens åldrande, ökande inslag av död ved och att alltfler, mer eller mindre sällsynta organismer, får chans att etablera sig.

13

14 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Dokumentation Exempel på arter i området (inom parentes noteras för naturtypen/-erna typiska arter, TA): Kärlväxter: Adam och Eva, Dactylorhiza sambucina (TA) Blåsippa, Hepatica nobilis Grönpyrola, Pyrola chlorantha (TA) Knägräs, Danthonia decumbens Pukvete, Melampyrum arvense Ryl, Chimaphila umbellata (TA) Skogslind, Tilia cordata Svinrot, Scorzonera humilis Tjärblomster, Viscaria vulgaris (TA) Svampar: Fläcksopp, Leccinum variicolor Grovticka, Phaeolus schweinitzii Grönköttig spindling, Cortinarius malicorius Mönjevaxskivling, Hygrocybe miniata Rothätta, Mycena megaspora Slemsopp, Suillus flavidus Strimspindling, Cortinarius glaucopus Tallticka, Phellinus pini (TA) Tvåfärgsticka, Gloeoporus dichrous Mossor: Blåmossa, Leucobryum glaucum (TA) Fåglar: Fiskgjuse, Pandion haliaetus Havsörn, Haliaeetus albicilla Spillkråka, Dryocopus martius (TA)

15 BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida av 11 Referenser Adoxa Naturvård - Janne Elmhag, Skötselplan Kråmö reviderad, Trosa Kommun, Edlund, J. och Siljeholm, E. Marina naturvärden i Södermanlands län, Fifång-Askö-Hartsö MPA-område Ej publicerad rapport. Länsstyrelsen i Södermanland. Länsstyrelsen i Södermanland, Bevarandeplan för Natura 2000-område Kråmö (SE ) Trosa kommun, Södermanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län 1991: Sörmlands Natur. Naturvårdsprogram. Riksantikvarieämbetet, Fornlämning RAÄ, Trosa Vagnhärad socken nr 404:1. Riksintresse för naturvården, NRO , Södermanlands kust och skärgård. Landsort-, Askö- Hartsöområdet. Länkar Inventeringar Rydberg, H. 2000: Svampfloran på Kråmö. Artförteckning. Opublicerad. Bilagor

16 SE ± Länsstyrelsen Södermanland Lantmäteriet Geodatasamverkan Natura 2000-område Kråmö LM Metria Skala 1:12 500

17 Karttjänst Skyddad natur För att få en bild av var i respektive Natura 2000-område naturtyperna finns kan Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur användas. Välj Detaljerad sökning Välj alternativ Kod (Natura 2000) skriv in SE0220 Välj Region och sök fram Södermanlands län Sök, det ska bli 197 träffar. När man klickar på ett av namnen i listan kommer man dit i kartan.

18 För att se Naturtyper för områdena i kartan gå in på fliken Kartskikt. Avmarkera allt i Naturvårdsregistret. Det är endast Naturtypskarteringar > Natura naturtypskartan (NNK) > Naturtyper (ytor) som ska vara markerade. Klicka sedan i kartan på den naturtyp du vill veta mer om så kommer en informationsruta upp i fönstret.