Bedömningsgrunder för fisk

Transkript

1 Bedömningsgrunder för fisk exempel på hur man kan använda fisk för att bestämma ekologisk status Rinnande vatten Ulrika Beier 1 Erik Degerman 2 Berit Sers 2 Björn Bergquist 1 Magnus Dahlberg 1 Sjöar Kerstin Holmgren 1 Susanna Pakkasmaa 1 Anders Kinnerbäck 1 1 Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, Drottningholm. 2 Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, lokalkontor Örebro.

2 Innehåll 1. Europeiskt fiskindex EFI för rinnande vatten 2. Nya bedömningsgrunder VIX - för rinnande vatten 3. Nya bedömningsgrunder EQR8 - för sjöar

3 AME-projektet institutioner i 12 länder kande 16 av 25 ekoregioner marbete mellan vetenskapliga h tillämpande institutioner DES FIsh Database of European Streams ik europeisk databas 12 länder 16 ecoregions floder lokaler elfisken

4 AME-metoden 1. Samla in oberoende data på påverkan 2. Modellera referensvärden för potentiella indikatorer 3. Undersöka indikatorernas svar på påverkan 4. Välja ut relevanta indikatorer till ett index 5. Sätta gränser mellan statusklasser

5 AME-metoden Samla in oberoende data på påverkan Flodnivå (3) Segmentnivå (6) Lokalnivå (14) (av 23) variabler, 1 (hög) till 5 (dålig): Försurning / giftpåverkan Övergödning Hydrologisk regim Morfologiskt tillstånd

6 AME-metoden odellera referensärden för potentiella dikatorer. Klassificera fiskarter funktionella grupper abitatval ödoval eproduktion andring Species Species group Feeding Repro d uchabitat MFe e ding MIGR ATIOve rall TLON GE V Abramis bra ma cyprinids OMNI EURY B POTAD TOLE LL Alburnus alburnus cyprinids OMNI EURY WC TOLE SL Anguilla a nguilla e e l EURY B LONG TOLE Barbatula barbatula other LITH RH B Blicca bjoe rkna cyprinids OMNI EURY B TOLE Ca ra ssius ca ra ssius cyprinids OMNI PHYT LI B TOLE Coregonus albula other LITH LI WC INTOL Coregonus lavaretus other LITH EURY WC POTAD INTOL LL Cottus gobio bullhead INSV LITH RH B INTOL SL Cottus poecilopus alpine bullhead INSV LITH RH B INTOL SL Esox lucius pike PISC PHYT EURY WC LL Gasterosteus aculeatus sticklebacks OMNI EURY WC TOLE SL Gobio gobio cyprinids RH B SL Gymnoce pha lus ce rnuus pe rcids EURY B La mpe tra fluvia tilis la mpre y LITH RH B LONG INTOL Lampetra planeri lamprey LITH RH B POTAD INTOL Le uca spius de line a tus cyprinids OMNI PHYT LI WC SL Le uciscus ce pha lus cyprinids OMNI LITH RH WC POTAD Le ucis cus idus cyprinids OMNI RH WC P OTAD Le uciscus le uciscus cyprinids OMNI LITH RH WC Lota lota burbot P IS C LITH EURY B P OTAD LL Oncorhynchus mykiss ra inbow trout LITH RH WC POTAD Osmerus eperlanus other PISC LI WC Perca fluviatilis percids EURY WC TOLE Petromyzon marinus lamprey LITH RH B LONG INTOL Phoxinus phoxinus minnow LITH RH WC SL Pla tichthys fle sus othe r LI B LL P ungitius pungitius s tickle ba cks OMNI LI WC TOLE S L Rutilus rutilus cyprinids OMNI EURY WC TOLE Sa lmo sa la r sa lmon INSV LITH RH WC LONG INTOL S a lmo trutta fa rio trout INS V LITH RH WC INTOL S a lmo trutta la cus tris trout INS V LITH LI WC P OTAD INTOL S a lmo trutta trutta trout INS V LITH RH WC LONG INTOL S a lve linus a lpinus cha rr LITH LI WC INTOL LL S a lve linus fontina lis brook trout INS V LITH RH WC INTOL Sander lucioperca percids PISC EURY WC LL Sca rdinius e rythrophtha lmus cyprinids OMNI PHYT LI WC Thyma llus thyma llus gra yling INS V LITH RH WC P OTAD INTOL Tinca tinca cyprinids OMNI PHYT LI B TOLE LL

7 AME-metoden odellera referensärden för potentiella dikatorer. Multipel njär regression ör varje referensvärde - avrinningsområde area - avstånd från källa - tillrinningsområde area - lufttemperatur - geologi (2 typer) - sjö uppströms - altitud - lutning - bredd - metod (2) - strategi (2) - flödesregim (2) Illies ecoregions biogeographical and geographical criterias fiskregioner likheter i flodområdesspecifika arter

8 2nd FAME Working group meeting, 17-20/10/03 Lisbon, Portugal. Rivergroups classification : D an ube E b ro M e d.ca talon M e d.fra nc e River groups M e us e.no rth N or th.po rtu N or th er n.e u R ho ne S o uth.s we de U nited.kin g W es t.fr an ce

9 AME-metoden Oberoende påverkan Referensvärden (lokaler) + Förklassad påverkan Utvalda indikatorer till index - EFI Jämförelse av indexklassning med förklassad påverkan 81,4% Insektivora M dens Omnivora Ö dens Phytofila Ö dens Litofila M % dens Bentiska M n sp Rheofila M n sp Långmigrerande M n sp Kortmigrerande M n sp Intoleranta M % n sp Toleranta Ö % n sp Index

10 ndex classes : esultat 1 hög 2 god 3 måttlig 4 otillfredsställande 5 dålig

11

12 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige

13 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Antal arter per avrinningsområde Area (km2) Obs log10-skala Norra Östersjön Södra Östersjön Kattegatt Skagerrak 2-3 arter per lokal

14 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 40 Gradient slope Wetted_width N_sp N_sp % CI rest SE EU rest SE

15 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Öring Täthet av öring och öring 0+ 95% CI

16 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Syfte Möjliggöra rättvis bedömning av artfattiga system. Ta hänsyn till öringens populationstyp (havsvandrande, sjövandrande eller stationär). Ta hänsyn till geografiska skillnader i förutsättningar för fiskfaunan. Följa samma procedurer för utveckling av index som i FAME-projektet. Fokusera på gränsen mellan god och måttlig status enligt Vattendirektivet. Kunna indikera olika slags mänsklig påverkan.

17 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Indikatornamn Benämning FIX EFI HÖL Enhet Sammanlagd täthet av öring och lax Tnölax x n / ha Andel rheofila arter (proportion antal individer) Tnandrheo x % n / ha Andel öring och lax (proportion antal individer) Tnandölax x % n / ha Andel långmigrerande individer Tnandlongm x % n / ha Kvot intoleranta : toleranta individer Tkinttol x - Andel toleranta individer R%i Tnandtol x Täthet insektivora individer Fi Tninsev x n / ha Täthet omnivora individer Fi Tnomni x n / ha Täthet phytofila individer Ri Tnphyt x n / ha Andel lithofila individer R%i Tnandlith x % n ind Antal bentiska arter Ha Tnspb x n Antal rheofila arter Ha Tnsprh x n Andel toleranta arter (antal arter) T%a Tspproptol x % n arter Andel intoleranta arter (antal arter) T%a Tsppropint x % n arter Antal långmigrerande arter Ma Tnsplong x n Antal potamodroma arter Ma Tnsppotad x n Antal arter Tnsp x n Täthet biomassa TBerW100m2 x g / ha Täthet antal individer TBerN100m2 x n / ha Andel laxfisk (antal individer) TAndlax x % n / ha Andel laxfiskarter som reproducerar sig TKvot2 x % n Försurningsklass (förekomst arter och årsungar)tsurklass x - Andel främmande arter TAndfrart x % g / ha Simpsons diversitetsindex

18 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 6 typer av påverkan Försurning Övergödning Generell påverkan (max av 4) Morfologi Hydrologi Konnektivitet

19 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 6 indikatorer olika bra för olika slags påverkan Täthet av öring och lax (F Ö M H G) Andel toleranta individer (Ö H K G) Andel litofila individer (F Ö M G) Andel toleranta arter (Ö H M G) Andel intoleranta arter (F Ö M G) Andel laxfiskarter som reproducerar sig (F Ö M G) (Simpsons diversitetsindex (H) ) tor G alla G G o m F alla F F o m Ö alla Ö Ö o m M * M o m H alla H H o m alla K K anlagd täthet av öring och lax ( - + ) toleranta individer R%i ( + + ) ( + ) lithofila individer R%i ( - + ) ( + - ) toleranta arter (antal arter) T%a ( - - ) ( + ) intoleranta arter (antal arter) T%a ( - + ) ( + - ) laxfiskarter som reproducerar sig ( - - ) ( + - ) ons diversitetsindex ( + - ) ( - - ) ( + - ) ( - ) ( - + ) * endast "opåverkade" och måttligt påverkade

20 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Generell indikator VIX 1,00 pg1_2 1, pg1_2 1, ,80 0,80 0,80 0,60 0,40 66% tcum_1prop 0,60 0,40 tcum_3prop 0,60 0,40 0,20 0,20 0,20 0,00 0,00 0,00 0, , , , , ,00000 g_mean6 0, , , , , ,00000 g_mean6 0, , , , , ,00000 g_mean6 a b c Generell påv. Försurning Övergödning

21 0, , , , , , , ,35000 Generell 0, , , , , , pgg pgö 0, , ,50 0, , , , , ,40 Försurning 0,30 Sidoinde 0, ,20 0, , , pgf pgf VIXf 0, ,50 0, ,30000 Morfologi 0,40 0,30 Sidoindex 0,20 0, , pgm pgm VIXm

22 ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Generell indikator VIX 1,00000 g_mean6 0, , , % P-R = R-P G skärp % F skärp % Ö skärp % M skärp % H skärp % K skärp % , , pred_imp

23 1 Är vattendraget lämpligt att hysa fisk? Ja 2 Är den fiskade lokalen minst 400 m 2? Median i FIDES, 19% elfisken i SERS? Ja Använd EFI parallellt eller enbart Altitud som kriterium: preliminärt under 800 m över havet (figur) Avrinningsområdesarea, preliminärt över 3 km 2 (50% fisktomma vid 3 km 2 ) med skillnad beroende på region, t.ex. öst/väst Nej Nej 3 Är lokalen lämplig för laxfisk? Lutning som kriterium, preliminärt 0-5% för de två minsta avrinningsområdesklasserna <10 och <100 km 2 Alternativt kriterium strömmande/forsande, d.v.s. flöde >0.2 m/s Nej 5 Har lokalen historiskt hyst vandrande laxfisk? Kriterium baserat på historiska data, kända laxälvar m.m. Här kan många HMWB hamn samt alla lokaler ovan vandringshinder till havet. Ja Nej eller vet ej Bedömningsgrunder för fisk inte tillämpbara Ja Använd 5 Har lokalen historiskt hyst vandrande laxfisk? Ja Nej eller vet ej Använd FIXVV Använd FIXVS Strömlevande eller vet ej 4 Är det strömlevande eller vandrande laxfisk? Bedömning görs i första hand subjektivt av utförare/utvärderare. Årsungars storlek kan ge en fingervisning (havsvandrande är större) baserat på SERS-data.. Kriteriet är dock inte tillämpbart i sydliga regioner p.g.a. temperatur och näringstillgång. Vandrande Använd FIXVV

24 FIX alla elfisken Mean = 2,28 Std. Dev. = 1,341 N = Ecological status FAME-database SE Mean = 2,11 Std. Dev. = 0,682 N = 2 388

25 Ecological status EFI FAME-database Mean = 2,89 Std. Dev. = 1,099 N = Ecological status FAME-database SE Mean = 2,11 Std. Dev. = 0,682 N = 2 388

26 ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige

27 ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige Antal Kalkad * Med * Med * Med % markslag Län sjöar Ja/Nej ph-mätn Tot-P-mätn i avrinningsområdet 1: Stockholms 28 3 / (22) 26 (22) 28 (24) 3: Uppsala 6 0 / 6 2 (2) 2 (2) 6 (6) 4: Södermanlands / 5 15 (5) 6 (4) 3 (2) 5: Östergötlands / 5 19 (4) 6 (2) 2 (1) 6: Jönköpings / (28) 74 (24) 29 (15) 7: Kronobergs / (46) 162 (46) 41 (20) 8: Kalmar / (15) 24 (15) 14 (9) 10: Blekinge / (10) 15 (9) 11 (9) 12: Skåne / (26) 57 (56) 21 (16) 13: Hallands / 6 57 (6) 24 (5) 21 (5) 14: Västra Götalands / (14) 17 (10) 16 (10) 17: Värmlands / (24) 32 (15) 31 (14) 18: Örebro 10 5 / 5 5 (1) 5 (1) 10 (5) 19: Västmanlands 10 4 / 6 5 (4) 5 (4) 3 (3) 20: Dalarnas / (62) 82 (35) 161 (78) 21: Gävleborgs 16 9 / 7 13 (5) 11 (4) 4 (1) 22: Västernorrlands / 6 25 (6) 24 (5) 24 (5) 23: Jämtlands 10 0 / 10 5 (5) 5 (5) 0 24: Västerbottens / (10) 13 (10) 25: Norrbottens 9 0 / 9 5 (5) 5 (5) 5 (5) Summa / (304) 592 (249) 443 (238)

28 ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige 8 av 20 testade utvalda indikatorer till EQR8 Antal inhemska arter Simpsons D (täthet) Simpsons D (biomassa) Relativ biomassa Relativ abundans Medel individvikt i fångsten Proportion fiskätande abborrfisk Kvot (biomassa) abborre/cyprinider

29 ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige,00,80,60 a) Påverkad Index EQR8 = medel av 8 indikatorer,40,20,00 Referens 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Gränsvärde EQR8 Tröskelvärde EQR8 R8 = % rätt klassning ämfört med ca 80% för EFI (FAME)

30 ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige Index EQR8 = medel av 8 indikatorer Generell a) EQR SE 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 40 b) EQR SE 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0, Försurning Övergödning c) 0 0,20 0,20 Referenser ph < 6 Referenser Ptot > 20 Referenser Påverkade Ref. Påverkade Ref. Påverkade Ref. = okalkade = kalkade

31 Slutsatser EFI ej användbart för alla lokaler i Sverige FAME-metoden gångbar för både sjöar och rinnande vatten Nya bedömningsgrunder för fisk i vattendrag och sjöar Rätt klassning referens / påverkad 66 respektive 63%

32

33