Övervakning av luftföroreningar i Hallands län

Transkript

1 RAPPORT För Länsstyrelsen i Halland Övervakning av luftföroreningar i Hallands län Resultat till och med september Anna Nettelbladt, redaktör B 17 Juli 7

2 För Länsstyrelsen i Halland Övervakning av luftföroreningar i Hallands län Resultat till och med september På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sju platser i länet. ätningarna startade 197. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Samtliga provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att föreliggande data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SHI utförs även yttäckande modellberäkningar av deposition.dessa redovisas på IVL s hemsida under hösten 7. ätningarna visar liksom tidigare relativt stor belastning av svavel och kväve, som är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Halland tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Till marken i de fem granytorna var nedfallet knappt, kg svavel och 1 kg oorganiskt kväve per hektar. Detta är betydligt mer än vad skogsmarken tolererar på lång sikt. Det är fortfarande en bit kvar till målen för förväntad belastning år 1. För att nå dessa, är det viktigt att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Flera lokaler visar fortsatt förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet och även ammonium visar förhöjda halter på flera lokaler under senare år. Detta indikerar att kvävebalansen i marken är störd, vilket medför risk för betydande utlakning av kväve från skogsmarken. arkvatten från Halland bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och visar ökad risk för ekologiska skador i området. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Timrilt det gränsvärde som skall gälla från 1. Dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från och det svenska miljömålet som skall gälla från med målvärdet µg/m3. Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Halland Utförande organ: IVL Svenska iljöinstitutet AB Box 3, SE- 1 GÖTEBORG Figur 1. Principskiss för mätningarna. Författare: Anna Nettelbladt, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Hallands län IVL rapport B 17 Beställs från: Länsstyrelsen i Halland Britt Floderus 31 HALSTAD eller Publikationsservice@ivl.se IVL, Publikationsservice Box 1 SE-1 31 STOCKHOL Tel: -9 3 Fax: : 9 3 1

3 Innehåll Övervakning av luftföroreningar i Hallands län... 1 Innehåll... Inledning... Inledning... 3 Ord att förklara... Förklaring till stationsfigurer... Stationsvis redovisning... Tidsutveckling deposition... 1 Tidsutveckling markvatten Faktaruta: Lufthalter och årsmedelvärden... 1 Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten Rapporten godkänd John unthe Avdelningschef er information finns på Krondroppsnätets hemsida: Där finns bland annat: bakgrund och metodbeskrivning information om provytorna länk till modellberäknade data databas och kartor för hela Sverige

4 Inledning På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsstyrelsen och kommuner mäter IVL deposition och markvatten på över 1 lokaler i Sverige (figur ). Syftet är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av olika föroreningar. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år, från oktober till september. Resultat avseende tillstånd och tidsutveckling redovisas i årliga rapporter och på Krondroppsnätets hemsida, under Vissa ord och begrepp förklaras i faktarutan på sidan. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resultat från enskilda lokaler. Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor. Analys av föroreningar ger mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmarkens reaktion på surt nedfall studeras framför allt genom markvattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som analyseras. Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogsstyrelsens skogliga observationsytor. Skogsstyrelsen undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observationsytorna ingår i såväl ett nationellt som ett Europeiskt nät och är delvis EUfinansierade. De samordnade undersökningarna startade i Blekinge 19 och omfattar nu större delen av landet. etoderna har i princip bibehållits sedan början av mätningarna och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Denna redovisning är den sista enligt Program - för regional övervakning av luftföroreningar. Det är resultat av ett samarbetsprojekt mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL och har bland annat inneburit ökad samordning med nationell övervakning av luft, redovisning av resultat både via hemsida och ordinarie rapporter, förbättrade metoder för att undersöka torrt nedfall i skog samt ett program för kvalitetssäkring av mätningarna. Resultat från Krondroppsnätets mätningar av deposition, tillsammans med liknande mätningar i andra länder, har fortlöpande under program-perioden utnyttjats som underlag för att utveckla nya metoder för modellberäkningar av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa. De nya metoderna kan med ökad precision beräkna nödvändiga utsläppsbegränsningar för nå en rad miljömål bland annat i Sverige. Programmet har även varit grund i det styrgruppsarbete och diskussioner som mynnat i ett nytt omarbetat program för 7-1. Programmet till, liknar i stora drag utförandet 3, men nu finns minst en lokal per län med nederbördskemiska mätningar på öppet fält. Totalt antal skogslokaler är dock något mindre än förut. Liksom var avsikten att denna rapport skulle redovisa modellberäknad våtdeposition i figurer och tabeller, som jämförelse till krondropps-mätningarna. Försening i leverans av data har dock gjort att denna redovisning istället kommer ske på Krondroppsnätets hemsida ( under hösten. odellberäknad deposition bygger på ATCH-Sverige, en spridningsmodell framtagen av SHI. Svenska miljökvalitetsmål förutsätter att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. inskningen kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Götaland år 1 är förväntad genomsnittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden cirka 3 kg svavel och, kg kväve per ha och år. Undersökningarna i Hallands län är resultat av ett lagarbete där provtagning utförts av Villy Klevedalen, Skogsvårdsstyrelsen samt Helen Ahlström och Hans Schibli, Länsstyrelsen. På IVL har K Koos, I Torbrink, Irene Wåhlström, C Hållinder, S Honkala, V Andersson, N Nilsson, C Larsson, K Hommerberg och B Dusan analyserat proverna. Validering av data har huvudsakligen utförts av Irene Wåhlström och A Nettelbladt. A Nettelbladt har även arbetat med databearbetning och figurframställning, samt utvärderat och rapporterat resultaten tillsammans med Gunilla Pihl- Karlsson (lufthalter). Figur. Krondroppsnätet under /. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor. 3

5 Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca +, g +, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO -, NO 3-, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogen: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca +, g +, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: 3 skogliga observationsytor lades ut ingår i ett Europeiskt nät och av dessa används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mellan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Intensivyta: 11 av SVOs skogliga observationsytor. Ingår i Naturvårdsverkets nationella program för krondroppsmätningar i skog. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av markorganismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att nedfallet Förklaring till stationsfigurer Figuren redovisar deposition av ett urval ämnen de två senaste åren och jämförs med ett medelvärde för hela perioden. Åren är indelade i sommar- (april-sep) och vinterperiod (okt-mars). Olika tidsperioder kan gälla uppmätt deposition på öppet fält eller via krondropp alternativt modellberäknad våtdeposition. arkvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka jämförs med ett långtidsvärde. edianvärde används för att undvika en kraftig inverkan av kväve i områden med låg eller måttlig belast- ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält. Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminskningar. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och ozon (O 3 ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. När det gäller normer och gränsvärden hänvisas till separat faktaruta i anslutning till avsnitt om lufthalter samt Krondroppsnätets hemsida. arkvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P ). ph-värde: ått på surhetsgrad. Ju lägre ph-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. SO -S ex : ängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H1) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 1 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se krondropp. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner. Våtdeposition: Deposition via nederbörd. äts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält eller modellberäknas genom samarbete med SHI (högupplöst Sverigemodell). Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts. av enstaka höga halter som ibland uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel (SO -S), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (), ammoniumkväve (NH -N), kalciumjoner (Ca + ) och aluminium (Al).

6 Stationsvis redovisning Se figur 3-11 om deposition och markvatten samt tabell 1-. Notera att nederbördskemiska mätningar på öppet fält återupptogs i Söstared /, efter tre års uppehåll. Utöver mätningarna i Söstared genomförs också nederbördskemiska mätningar i Timrilt. Resultat från tidigare års mätningar som inte redovisas i rapporten, finns utlagda på Krondroppsnätets hemsida Söstared (N 1): EU-yta som är belägen i nordöstra delen av Kungsbacka kommun och utgörs av en äldre (3-år), ganska gles tallskog och ståndortsindex T. I och med att beståndet är glest har det vuxit upp en tät föryngring, av tall och i viss mån björk och gran, under huvudbeståndet. arkvegetationen domineras av blåbärsris. Beståndet är uppkommet efter skogsbrand 193. Ytan anlades 19 och strax därefter genomgallrades beståndet i sin helhet (inklusive själva provytan). Deposition och markvatten har undersökts sedan hösten 197. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1, men återupptogs igen, efter ett treårigt uppehåll. ätningarna på öppet fält har fram till de avslutades 1 visat att nedfallet, och nederbördens innehåll, av antropogent svavel minskat med i genomsnitt 1 % under de sista sju åren, samtidigt som nederbörden ökat med i genomsnitt 13 %. Detta innebär att nederbörden blivit mindre sur. De senaste två mätningarna, efter det treåriga uppehållet, visar på fortsatt litet nedfall av antropogent svavel (omkring ). De två senaste mätningarna har svavelnedfallet varit lägre än något år under hela den tidigare 1-åriga mätperioden mellan 197 och 1. Senaste årets data visar att på öppet fält deponerades 1,9 kg oorganiskt kväve, och 1, kg organiskt kväve per hektar, vilket är jämförbara nivåer med det föregående årets mätningar. Krondroppsmätningarna som pågått kontinuerligt under 19 år visar också en tydligt nedåtgående trend i svavelnedfallet. Som genomsnitt för de fem senaste åren noterades knappt hälften så mycket svavel som tidigare;, jämfört med,. Detta har påverkat krondroppets ph-värde i positiv riktning Även för oorganiskt kväve visar mätningarna en viss minskning av nedfallet till marken i skogen; från i genomsnitt 11, till, räknat som genomsnitt från de fem första och fem senaste åren. Detta kan vara ett tecken på att det totala nedfallet av kväve har minskat, men det påverkas också av olika förutsättningar för upptag och omvandling av kväve i vegetationen. Påverkan från havet, mätt som kloridnedfall till marken i skogen, var större under de första fem åren ( ) jämfört med de senaste fem åren ( ). Under det hydrologiska året / deponerades, kg antropogent svavel till marken i skogen, vilket är i nivå med medelvärdet (, ) under de senaste åren. Nedfallet av oorganiskt kväve var,7 och påverkan från havet; kloridnedfallet var 3. Generellt kan sägas att markvatten från Söstared visar mindre försurningssymptom än länets övriga lokaler. arkvattenmätningar har gjorts strax utanför själva provytan sedan 197. Prover från dessa lysimetrar redovisas som N 1 A i tabell samt i figur 3. Under 1999 installerades nya provtagare inom själva ytan. Resultat från dessa redovisas som N 1 B i tabell. Resultaten från de båda grupperna skiljer sig såtillvida att ursprunglig placering generellt har visat något surare förhållanden; lägre phvärden, högre halter av totalt och oorganiskt aluminium och därigenom lägre kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Skillnaden mellan de båda grupperna är dock mindre än vad tabell antyder, eftersom angivna medianvärden omfattar hela mätperioden för respektive prov. Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning sedan mätningarna startade på den ursprungliga platsen 197 visar ett antal signifikanta förändringar. Det gäller ökat värde för ph och ANC (syraneutraliserande förmåga), vilket indikerar minskad försurningsnivå i markvatten från Söstared under perioden 197 till. Signifikant minskande halter har noterats för sulfatsvavel, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium, oorganiskt, organiskt och totalt aluminium samt totalt organiskt kol. För den nya placeringen, provtagningar, finns sju signifikanta förändringar. Det är ökat innehåll av oorganiskt, organiskt och totalt aluminium, samt minskat innehåll av totalt organiskt kol. Resultaten visar även ökat innehåll av magnesium, natrium och mangan. ätningar av nitrat och ammoniumkväve i markvattent har de sensate tre åren vid ett par tillfällen uppvisat förhöjda värden och för ammonium är ökningen signifikant, detta kan tyda på att kvävebalansen i marken är störd, med risk för kväveutlakning som följd. Borgared (N1): EU-yta mellan Falkenberg och Torup i anslutning till väg 1. Ytan, med snart 7-årig granskog och ståndortsindex G3, ligger i ett flackt och homogent tio år äldre granbestånd. Sannolikt är det första generationen granskog på gammal betesmark. arkvegetationen är sparsam och utgörs av smalbladigt gräs. ätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar avslutades i december 1. Tio års data från denna granskog centralt i länet visar att i genomsnitt, kg antropogent svavel och 11,9 kg oorganiskt kväve (räknat som summa oxiderat nitratkväve och reducerat ammoniumkväve) har deponerats per hektar och år till marken i skogen. Påverkan från havet, mätt som kloridnedfall är fortsatt större än i Söstared. Senaste årets data visar att,9 kg svavel, 13,9 kg oorganiskt kväve och 3 kg klorid har deponerats per hektar vilket är en minskning jämfört med förra året, delvis beroende på att nederbörden varit något lägre. Både svavel och kväve visar betydligt större deposition än vad som är långsiktigt hållbart om ekologiska skador ska undvikas. Liksom övriga lokaler i länet, visar markvatten från Borgared att området är påverkat av lång tids belastning av försurande ämnen. För lokalen typiska resultat har varit ph-värde,7, låga halter av kalcium och magnesium,, av oorganiskt aluminium samt en relativt låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (,1). Linjär

7 regressionsanalys visar att halterna av sulfatsvavel, kalcium, magnesium, kalium, mangan och totalt organiskt samt kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium har minskat, vilket indikerar ökad försurningsgrad. Fortsatta mätningar är viktiga för att visa åt vilket håll utvecklingen går. Timrilt (N 13): EU-yta som är belägen mellan Simlångsdalen och Oskarström. Ytan ligger i nedre delen av en mindre sluttning. Beståndet utgörs av 9-årig granskog med sparsam markvegetation och ståndortsindex G3. Beståndet och ytan gallrades säsongen 1/. Lokalen är en av elva intensivytor i landet som sedan 1 ingår i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning av deposition till skog. Bland annat innebär det att vissa mätningar bekostas av nationella anslag. På samma sätt som i Borgared startade mätning av deposition och markvatten 199. Sedan hösten mäts även halter i luft. Krondroppsmätningarna i granytan visar att genomsnittlig belastning till marken i skogen under den 1-åriga mätperioden varit, kg antropogent svavel och 1,9 kg oorganiskt kväve per hektar, vilket är nivå med nedfallet av svavel och kväve i Borgared. Senaste årets data visar att,1 kg antropogent svavel deponerades på öppet fält, vilket är det lägsta värdet under hela den 1- åriga mätperioden. Året innan noterades dock det näst högsta värdet (1 ), vilket kan förklaras av den kraftiga nederbörden under det hydrologiska året /, vilken var dubbelt så hög som under /. Generellt sett har svaveldepositionen på öppet fält minskat, från, som ett genomsnitt för de fem första åren till, under de senaste fem åren av mätperioden. Även för kvävenedfallet noterades det lägsta nedfallet under hela mätperioden (1,9 oorganiskt kväve och, organiskt kväve), vilket också förklaras av den knappa nederbörden under det aktuella året. Via krondropp deponerades något mer svavel än på öppet fält under /,,. I likhet med tidigare år visade krondroppet högre värden för kvävenedfallet än öppet fält, vilket visar att lokalen är mycket starkt belastad av kväve, för svenska förhållanden. arkvatten från Timrilt har generellt varit surt. edianvärden från 9 provtagningar visar ett ph-värde på,, tydligt negativa värden för ANC (syraneutraliserande förmåga), höga värden för aluminium (totalt 1,, varav 1, har varit oorganiskt aluminium) och en låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (1,). arkvattnets uppvisar förhöjda halter av nitratkväve, och senaste årets mätningar visar på en kraftig ökning med det högsta mätvärdet (7,1 ) under hela mätserien. Tidigare har signifikanta förändringar noterats i markvattnet, med minskande halter av mangan och baskatjonerna magnesium, kalium och kalcium. Det senare årets mätningar visar dockpå högre halter av dessa ämnen, vilket gör att den nedåtgående trenden har avbrutits. Dock har trenden med minskade halter av svavelsulfat och totalt organiskt kol fortsatt. ätningarna visar på en signifikant minskning av den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium under hela mätperioden, vilket indikerar ökad försurningsgrad. Frånsett de två första provtagningarna 1997 som visade förhållandevis höga kvoter (3-7) har samtliga provtagningar visat en kvot i närheten av 1. Kvoter under 1 anses utgöra en ekologisk risk. Halter i luft av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och marknära ozon (O 3 ) har inom detta mätprogram mätts sedan november vid lokalen i Timrilt. Årsmedelhalterna (hydrologiskt år) av SO har sedan mätningarna startade varierat mellan,7-1,7 µg/m 3 med det högsta medelvärdet under den senaste mätperioden. ånadshalten i oktober var 7, µg/m 3 vilket är den absolut högsta sedan mätningarna startade. Förhöjda SO -halter i oktober har även uppmätts vid Tagel i Kronobergs län, dock var halten där betydligt lägre än den vid Timrilt. Inga anmärkningar finns vare sig från provtagaren eller från analysen vilket gör att halten kvarstår. Årsmedelhalten av NO under / var 3, µg/m 3 och jämförbar med tidigare års medelhalter som varierat mellan,-3, µg/m 3. Sommarhalvårsmedelhalten av NH 3 var, µg/m 3 vilket är i nivå med tidigare år då halterna varierat mellan mellan. -.7 µg/m 3. Sommarhalvårsmedelhalterna av O 3 har sedan mätningarna startade varierat mellan - 71 µg/m 3. Under den senaste mätperioden var sommarhalvårshalten av O 3 i Timrilt 71 µg/m 3, ett haltmedelvärde som även uppmättes 1/. Den enskilt högsta månadshalten av ozon under - var i maj då µg/m 3 uppmättes, vilket är den högsta månadshalten som hittills uppmätts vid lokalen. ånadsmedelhalterna av SO i Timrilt har under perioden generellt varit något högre än halterna i Tagel, i Kronobergs län, och på jämförbar nivå med de Västra Torup, i Skåne län, om man undantar den extremt höga halten i Timrilt i oktober. Uppmätta halter av NO vid de tre lokalerna har under mätperioden visat samma mönster men generellt var halterna vid Timrilt något lägre än halterna i Västra Torup och något högre än halterna i Tagel. Även månadshalterna av ozon uppvisade samma mönster vid de tre lokalerna men haltnivåerna var högst vid Timrilt och lägst vid Västra Torup. Sommarhalvårsmedelvärdet för ozon vid Timrilt var som tidigare nämnts 71 µg/m 3, motsvarande halt vid EEPstationen Vavihill i Skåne län var 7 µg/m 3. EEP-stationen i Vavihill ligger dock topografiskt högt i landskapet, vid Söderåsen, vilket ofta ger högre ozonhalter. ånadshalterna av NH 3 varierade något olika på de tre lokalerna, men sommarhalvårshalten vid Timrilt var lite lägre än motsvarande halter vid Tagel och Västra Torup. Djupeåsen (N1): EU-yta som är belägen mitt i det centralhalländska bokskogsområdet i gränsområdet mellan Varbergs och Falkenbergs kommuner. Själva ytan ligger i övre delen av en sluttning mot sydväst i ett -årigt bokbestånd. arken innehåller en del grönsten och är därigenom mycket bördig. Ståndortsindex är F, Ytan saknar i stort sett markvegetation. ätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska

8 mätningar på öppet fält avslutades i december 1. Krondroppsmätningarna i Djupeåsen har pågått under 1 år och visar att den genomsnittlig belastningen till marken i skogen varit,1 kg antropogent svavel och 13, kg oorganiskt kväve per hektar. Detta är mer än dubbelt så mycket som förväntad genomsnittlig belastning i Götaland år 1, efter det att utsläppsbegränsande åtgärder genomförts i enlighet med internationella överenskommelser. Att mätningarna görs i ett bokbestånd bidrar till att svavelnedfallet till marken i skogen generellt varit mindre än på länets övriga ytor. Under oktober till september deponerades 3,7 kg svavel och 1,3 kg oorganiskt kväve per hektar. Kvävenedfallet får betraktas som högt för att vara lövskog i Sverige. Påverkan från havet, mätt som kloridnedfall, var vilket är lågt jämfört med som medelvärde från hela perioden. arkvattenmätningarna visar sura förhållanden med ph-värden runt,7 och negativa värden för ANC, och höga halter av aluminium (totalt 1,3 ), varav merparten som oorganiskt aluminium. Halterna av kalcium har ofta varit högre än på länets övriga ytor, vilket möjligtvis kan förklaras av förekomsten av grönsten. Halterna av nitratkväve har ofta varit höga; med,7 som medianvärde. Detta är ytterligare tecken på hög kvävebelastning i beståndet och risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag. Sedan mätningarna startade 199 har halterna av ammoniumkväve ökat signifikant. Samtidigt har halterna av sulfatsvavel, kalium, mangan och totalt organiskt kol minskat signifikant. Gårdshult (N 1): EU-yta strax söder om Simlångsdalen. Skogen består av -årig tallskog med viss underväxt av gran. Beståndet gallrades i samband med anläggningen av själva observationsytan 199. arkvegetationen består av blåbärs- och lingonris. I anslutning till öppet fältmätningen har det, under slutet av 197-talet, genomförts mätningar av svavelnedfallet. Pågående mätningar av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december. Under oktober till september deponerades,3 kg antropogent svavel per hektar till marken i skogen, vilket är ett av de lägsta värdena som noterats under 1-års perioden då mätningarna pågått. Genomsnittet under mätperioden är,9, och har minskat från 7, som ett genomsnitt för de första fem åren, till, under den senaste femårsperioden. Senaste årets nedfall av oorganiskt kväve var 1,3, vilket kan jämföras med 13,3 som genomsnitt från samtliga års mätningar. Påverkan från havet, mätt som kloridnedfall, var 37, vilket är det lägsta värdet under mätperioden och betydligt lägre än föregående år då det högsta värdet under tioårsperioden noterades ( ). edelvärdet för hela tioårsperioden har legat på 3. arkvatten från Gårdshult visar sura förhållanden med ph-värden runt, som medianvärde från provtagningar. arkvattnet i Gårdshult karaktäriseras också av låga halter av baskatjoner (exempelvis, av kalcium) och höga halter av aluminium (totalt 1, varav, som oorganiskt aluminium). Sedan mätningarna startade har halterna av kalcium, kalium och totalt organiskt kol minskat signifikant. Även den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium har minskat signifikant, vilket indikerar ökad försurningsgrad. Kvoter under 1 anses utgöra en ekologisk risk, och vid den senaste mätningen var kvoten strax däröver (1,1). Vallåsen (N 17): Nationell yta på östra delen av Hallandsåsen. Ytan är placerad på ett krön och är därigenom starkt utsatt för allmän exponering. Skogen består av en mycket sluten snart 7-årig granskog som saknar markvegetation. Ståndortsindex är G3. ätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december. Lokalens läge i södra Halland och att den är kraftigt vindexponerad 7 framgår genom höga värden för nedfall av svavel och kväve. Höga värden för svavel och kväve poängterar vikten av att internationella överenskommelser avseende utsläppsbegränsande åtgärder verkligen följs för att nivåerna i länet ska bli acceptabla. Från oktober till september deponerades, kg antropogent svavel per hektar skogsmark. Genomsnittet för tio års mätningar i Vallåsen är,3 kg antropogent svavel per hektar skogsmark. I likhet med andra ytor i länet så har svavelnedfallet minskat. edelvärdet under de första fem åren av den tioåriga mätserien var 9, jämfört med 7, för de senaste fem åren. För kvävenedfallet syns inte denna minskande trend, och nedfallet av oorganiskt kväve till marken i skogen under / var samma värde som genomsnittet för tio års mätningar (1, ), räknat som summa nitratkväve och ammoniumkväve. Den kraftiga belastningen av försurande ämnen har bidragit till att markvatten från Vallåsen varit mycket surt. Den är en av de suraste av samtliga lokaler inom Krondroppsnätet. edianvärden från 7 provtagningar visar ph-värde på,3, kraftigt negativa värden för ANC (syraneutraliserande förmåga), höga halter av nitratkväve (1, ), låga halter av baskatjoner (exempelvis, av kalcium) samt mycket höga halter av totalt och oorganiskt aluminium, respektive,1 ). Tillsammans ger det en mycket låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (,), vilket innebär en ökad risk för skador på känsliga organismer i ekosystemet eller omgivande vattendrag. Värt att notera är att halterna av nitratkväve alltid varit förhöjda, men visat en tydlig årstidsvariation med generellt högst värden under våren till och med 1. Sedan har alla provtagningar (med ett undantag) visat mycket höga halter av nitratkväve på upp till,. Detta förstärker bilden av Vallåsen som kraftigt kvävebelastad och indikerar risk för betydande utlakning av kväve från skogsmarken till omkringliggande vattendrag. Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning

9 sedan mätningarna startade visar dessutom att kvävehalterna har ökat signifikant. Även markvattnets innehåll av natrium har ökat, medan sulfatsvavel har minskat. Fastarp (N1): Nationell yta på östra delen av Nyårsåsen endast cirka km från havet. Skogen utgörs av ett homogent 7-årigt granbestånd med ståndortsindex G3 i övre delen av en sluttning mot sydost. arkvegetationen domineras av smalbladigt gräs. I närheten har IVL försök avseende askåterföring och vitaliserinsgödsling i skogliga avrinningsområden. Som på flertalet övriga lokaler i länet startade mätning av deposition och markvatten i oktober 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december. Fastarps västliga läge med närhet till havet innebär kraftig belastning av svavel och kväve. Endast Vallåsen i sydvästra delen av Halland har en deposition i nivå med Fastarp. ätningarna under det hydrologiska året / visade att, antropogent svavel deponerades till marken i skogen. Detta är det lägsta värde som noterats under mätserien, att jämföra med medelvärdet för hela tioårsperioden som är på,3. Det låga värdet beror dels på att svaveldepositionen har minskat med tiden, men förklaras också av att nederbörden var relativt låg under det aktuella året. Senaste årets mätningar av oorganiskt kväve visade på en deposition på 1,, vilket kan jämföras med 17, som genomsnitt från samtliga års mätningar. Påverkan av saltförande vindar, mätt som kloriddeposition, har vanligtvis varit större i Fastarp än på länets övriga lokaler. Det senaste året har dock kloridnedfallet till marken i skogen varit på liknande nivåer i Vallåsen och Farstarp (37-3 ). Sedan mätningarna startade i mitten av 199-talet har nedfallet av antropogent svavel via krondropp minskat. De tre första åren mätningarna pågick uppmättes i genomsnitt 1,1 jämfört med, de tre senaste åren. Jämförelse för oorganiskt kväve under samma tidsperioder visar att depositionen via krondropp har minskat, från i genomsnitt 19,1 till 1,7. Dock är skillnaden mellan olika år stor och det är svårt att se någon tydlig trend för kvävenedfallet. Liksom i Vallåsen visar markvatten från Fastarp stark försurningspåverkan med låga värden för ph och baskatjoner samtidigt som halterna av oorganiskt aluminium varit höga. edianvärden från provtagningar visar ph-värde,, kraftigt negativa tal för ANC (-,3 mekv/l), låga värden av baskatjoner (exempelvis, av kalcium), mycket höga värden för aluminium (totalt 3, varav, som oorganiskt aluminium) och en mycket låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (,7). Även i Fastarp syns en tydlig säsongsvariation avseende markvattnets innehåll av nitratkväve. Den har regelmässigt varit hög (,-1 ) under vårprovtagningarna, men betydlig lägre under de provtagningar som genomförts sommar och höst. Då har den oftast varit under detektionsgränsen på,.. Liksom tidigare mönster var haltern under våren också hög. Förhållandet indikerar att betydande utlakning av kväve kan ha förekommit från skogsmarken till omkringliggande vattendrag under vårarna. Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning har visat vissa signifikanta förändringar som indikerar att markvattnets försurningsgrad har minskat sedan mätningarna startade. Det gäller signifikant ökat ph-värde, ökande värden för ANC, samt minskande halter av oorganiskt (och totalt) aluminium. Dessutom har halterna av mangan och totalt organiskt kol (TOC) minskat signifikant.

10 Söstared (N 1) Tall, 3 år DEPOSITION (N 1) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V / / =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : / KD : 197/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / 1 1 SO -S ex ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / Cl NH -N ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / ARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian 19- S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n= ph n= Ca Al SO -S n= n= n= n=1 U U Figur 3. Depositions- och markvattendata från Söstared, N 1. 9

11 Borgared (N 1) Gran, år DEPOSITION (N 1) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V 9 99 =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : 199/1 KD : 199/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + V / / 1 1 SO -S ex V / / Cl NH -N V / / V / / V / / ARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian 199- S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=3 ph n=3 Ca Al SO -S n= n= n= U n= Figur. Depositions- och markvattendata från Borgared, N 1. 1

12 Timrilt (N 13) Gran, 1 år DEPOSITION (N 13) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V / / =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : 199/ KD : 199/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / 1 1 SO -S ex ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / Cl NH -N ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / ÖF KD ÖF KD ÖF KD V / / ARKVATTEN (N 13) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=3 ph n=3 Ca Al SO -S n= n= n= n= Figur. Depositions- och markvattendata från Timrilt, N

13 Djupeåsen (N 1) Bok, år DEPOSITION (N 1) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : 199/1 KD : 199/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + V / / 1 1 SO -S ex V / / Cl NH -N V / / V / / V / / ARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian 199- S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=3 ph n=3 Ca Al SO -S n= n= n= n= Figur. Depositions- och markvattendata från Djupeåsen, N 1. 1

14 Gårdshult (N 1) Tall, år DEPOSITION (N 1) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V 7 =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : 199/ KD : 199/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + V / / 1 1 SO -S ex V / / Cl NH -N V / / V / / V / / ARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=7 ph n=3 Ca Al SO -S S S n= n= n= U. U U. n= Figur 7. Depositions- och markvattendata från Gårdshult, N 1. 13

15 Vallåsen (N 17) Gran, 9 år DEPOSITION (N 17) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V 739 =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : 199/ KD : 199/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + V / / 1 1 SO -S ex V / / Cl NH -N V / / V / / V / / ARKVATTEN (N 17) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n= ph n= Ca Al SO -S n= n= n= n= Figur. Depositions- och markvattendata från Vallåsen, N 17. 1

16 Fastarp (N 1) Gran, 7 år DEPOSITION (N 1) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) V 9 =Sommarperiod =Vinterperiod V =Årsmedelvärde ÖF : 199/ KD : 199/ ÖF =Öppet fält KD =Krondropp H + V / / 1 1 SO -S ex V / / Cl NH -N V / / V / / V / / ARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium =edian S =Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=7 ph n=7 Ca Al SO -S n= n= n= U U U. n= Figur 9. Depositions- och markvattendata från Fastarp, N 1. 1

17 ph. Tidsutveckling deposition Tidsserie gammal visar lokaler som varit med sedan mätningarna startade i oktober 197, och tidsserie ny visar resultat från nuvarande lokaler. Generellt visar gammal serie utveckling i tiden, medan ny serie ger en bättre bild av nuvarande nivå. Figur 1 visar generellt större nederbördsmängder under senare halvan av den 19-åriga mätserien. Nederbörden minskade något under 1 till 3 för att åter öka 3/. Det senaste årets nederbördsmängder var låga, särskilt i jämförelse med föregående år. Trots högre nederbörd under senare år har depositionen av antropogent svavel till öppet fält halverats sedan mätningarna startade. Nedfallet av oorganiskt kväve visar inte någon liknande trend och depositionen har varit -1 under hela mätserien. Nederbörden har tydligt blivit mindre sur sedan mätningarna började. Under mätningarnas tre första år var nederbördens ph-värde i genomsnitt,1, men under de tre senaste åren har phvärdet varit,7-,9. Utvecklingen är tydligare i kronropp, speciellt från granskog, eftersom krondropp också påverkas av torrdeposition. Nedfallet av antropogent svavel via krondropp har minskat omkring 7 % från 197/-199/9 till /3- /. Nedfallet av oorganiskt kväve till marken i granytorna har inte minskat i samma utsträckning, och ligger ungefär på samma nivå (runt 1 ) vid en jämförelse av samma tidsperioder. Stora årliga variationer förekommer dock. Under senaste hydrologiska året visade krondroppsmätningarna i genomsnitt drygt kg antropogent svavel och drygt 1 kg oorganiskt kväve per hektar till marken i granytorna. Den totala depositionen av kväve till granytotna är dock ännu större, eftersom endel av det deponerade kvävet tagits upp i trädkronorna. Om avtalade utsläppsminskningar görs beräknas nedfallet av svavel och kväve att i genomsnitt minska till 3 respektive, kg per hektar och år i Götaland år 1. För svavel har merparten av denna minskning redan skett, men för kväve är det långt kvar för att nå, kg per hektar. Öppet fält Gran Tall (gammal=1, ny=1) (gammal=, ny=) (gammal=1, ny=) /9 93/9 97/9 1/ / 3. 9/97 99/ /3 / 3. 9/9 93/9 97/9 1/ / Nederbörd (mm) /91 9/9 /1 / 9/97 99/ /3 / 9/91 9/9 /1 / Svavel (kg/(ha*år)) 1 1 9/9 93/9 97/9 1/ / 1 1 9/97 99/ /3 / 1 1 9/9 93/9 97/9 1/ / Kväve (kg/(ha*år)) 1 1 9/9 93/9 97/9 1/ / 1 1 9/97 99/ /3 / 1 1 9/9 93/9 97/9 1/ / Figur 1. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Hallands län; öppet fält, gran- och tallskog och två delvis överlappande tidsserier. Den första tidsserien (gammal) startade 197/, medan den andra tidsserien (ny) startade 199/97. Streckad linje anger förväntad genomsnittlig nivå i Götaland år 1 om beslutade åtgärder genomförs. 1

18 Tidsutveckling markvatten Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifikant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten på samtliga lokaler med minst fem provtagningar ( år). Figur 11 visar liknande tidsutveckling som redovisats tidigare. Tydligast är minskat innehåll av sulfatsvavel, vilket förekommer på tre femtedelar av alla lokaler i Götaland. Det är en logisk följd av minskad svaveldeposition. Sjunkande halter redovisas även för kalcium, magnesium, kalium och mangan. Nästan hälften av lokalerna i Götaland visar signifikant sjunkande halter av dessa baskatjoner och på en femtedel av lokalerna har halterna av mangan tydligt minskat. Förklaringen kan vara en kombination av att buffringsbehovet har minskat, i takt med att nedfallet av försurande svavel har minskat, samt att markernas innehåll av dessa ämnen har minskat. På nästan hälften av lokalerna har innehållet av organiskt kol minskat och på nästan en fjärdedel av lokalerna har kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium minskat signifikant liksom halterna av klorid. Halterna av oorganiskt aluminium har minskat på en nästan hälften av lokalerna medan organiskt aluminium inte visar någon tydlig trend. arkvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC (se ord att förklara, sidan ) har ökat på hälften av lokalerna och indikerar minskad försurningsgrad. Detta kan delvis ha samband med sjunkande kloridhalter, vilket diskuterats närmare i årsrapporter för 199/99 och /1. + Antal lokaler SO -S Ca + TOC K + g + H + ooal n + TAl (Ca+g+K)/ooAl Fe +/3+ Cl - f Na + oal Figur 11. Trendberäkningar för markvatten på lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-). NO 3 -N ANC NH -N 17

19 LUFTHALTER ug/m 3 SO NO 1, 1,,9, 1,,7, 1,7 3,, NH 3 O 3,,, 71 Figur 1. Periodmedelvärde (μg/m 3 ) av halter i luft på öppet fält. För SO, och NO gäller oktober till september och för O 3 och NH 3 gäller perioden april - september. Faktaruta: Lufthalter och årsmedelvärden Svaveldioxid Hälsa: iljökvalitetsnormerna är baserade på tim- och dygnsmedelvärden. Ekosystem: En miljökvalitetsnorm till skydd av ekosystem har tagits fram och gäller från den 31 december. Enligt normen får inte µg/m 3 överskridas, varken som årsmedelvärde eller som vinterhalvårsvärde (oktober-mars). aterial: I miljömålet Frisk luft har Naturvårdsverket föreslagit ett delmål som innebär att år skall årsmedelhalten av svaveldioxid inte överstiga µg/m 3 för skydd av kulturvärden och material. arknära ozon Hälsa: Tröskelvärde enligt EUs senaste direktiv (/3/EG) är baserade på timhalter. Ekosystem: ålvärde enligt EUs senaste direktiv är baserade på timhalter. aterial: Naturvårdsverkets förslag till delmål gällande miljömålet Frisk luft innebär bland annat att medelhalten under sommarhalvåret inte ska överskrida µg/m 3 till skydd av hälsa, kulturvärden och material år. Enligt EUs senaste ozondirektiv bör inte årsmedelhalten av ozon överstiga µg/m 3 till skydd av material. Kvävedioxid Hälsa: iljökvalitetsnormerna för kvävedioxid till skydd av människors hälsa gäller från den 31 december. Till skydd av människors hälsa får inte µg/m 3 överskridas som årsmedelvärde. Utöver detta finns miljökvalitetsnormer som är baserade på tim- och dygnsmedelvärden. Naturvårdsverkets förslag till delmål gällande miljömålet Frisk luft innebär bl.a. att årsmedelhalten inte ska överskrida µg/m 3 till skydd av hälsa, kulturvärden och material år 1. Ekosystem: En miljökvalitetsnorm till skydd av ekosystem har tagits fram och gäller från den 31 december. Enligt normen får inte 3 µg/m 3 överskridas som årsmedelvärde. Naturvårdsverkets förslag till delmål gällande miljömålet Frisk luft innebär bland annat att årsmedelhalten inte ska överskrida µg/m 3 till skydd av hälsa, kulturvärden och material år 1. aterial: Naturvårdsverkets förslag till delmål gällande miljömålet Frisk luft innebär bland annat att årsmedelhalten inte ska överskrida µg/m 3 till skydd av hälsa, kulturvärden och material år 1. Ammoniak Det finns idag inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för halter i luft av ammoniak. 1

20 Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten Tabell 1a. Data från mätningar på öppet fält i Hallands län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Obs! Senaste årets data överst! Lokal Period Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NH -N Ca + g + Na + K + n + mm Söstared / 99,13,,3 1,9,,,3 1,7 9,9 1,9,3 (N 1 A) / 9,1,9 3, 3,,, 1, 1, 1,1 1,, /1 11,1,, 19,9,, 1,7 1, 1,9 1,,1 99/ 11, 11, 9,, 7,, 3,9 3,7,7,, 9/99 1, 9,, 3,1 7,3 7, 1,7 1, 13, 3,, 97/9 1117,19 7,,, 7,7 7, 1,9 1, 1,,7,1 9/97 19,33 9, 7,9 3,7 7,3,,,7 19,,,1 9/9,1, 7,7 11,,, 9/9 117, 11, 9, 39,1 7, 7, 93/9 1,31,3 7,,9,, 9/93 99,9, 7, 9,3,, 91/9 997,3 1,,7 31,,9 7, 9/91 3,39 9, 7,9 3,,, 9/9 11,7 11,7 1, 31,7,, /9 77, 11,7 1, 31,,,3 7/ 197,9 13,1 1,3 17,1 7,3 7, Timrilt / 7,1,,1 17,,,,1 1, 1, 1,1, (N 13 A) / 1731,3 1, 1, 177, 1,1,3 1,1 13,7, 7, 1, 3/ 13,,,1 7,9,,9,,3 1,7,,13 /3 9,9,1,3 1,,3,7, 1, 9,7 3,,9 1/ 119, 1,,,9 7,,9,,,9 3,7,1 /1 17,, 7, 3,7 9,,,9,1, 1,3,13 99/ 11,3 1, 11,,9, 7,,,7 1,1 3,1, 9/99 1,7,7 7,7,9,7 7,, 1, 11,7 1,9, 97/9 11,3,9 7,3 33,,7, 1,, 19,,3,17 9/97 11,39 9,1 7,7 31, 7, 7,1,1, 19,,,1 Tabell 1b. Öppet fältdata från Hallands län för yta Timrilt där organiskt kväve och totalt organiskt kol (TOC) analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgn = + NH -N) och (orgn = Kj-N - NH -N) Lokal Period Nedb oorg N org N TOC mm Söstared / 99 1,9 1, (N 1 A) / 9 9,1 1, Timrilt / 7 1,9, 13 (N 13 A) / ,,9 3 3/ 13 13,3,3 1 /3 9 11,,1 1/ 119 1,, /1 17 1, 1,3 7 19

21 Tabell a. Krondroppsdata från Hallands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal Period Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NH -N Ca + g + Na + K + n + mm Söstared / 77,1,3, 3,, 3,7 3,,7 17, 13,,7 (N 1 A) / 3,1 7,,,7,,,,1 3, 1,, 3/,1,9, 1,1,,9, 3, 3, 11,,3 /3 91,13,1 3, 7,1, 3,3 3,3, 1, 1,1,3 1/ 79,1,9,,1,9 3,3,9,3 31, 1,,3 /1 1,1,1,7,,3,9 3,, 17, 11,, 99/,1 9,1,1,,3,7,3, 37,7 1,1,77 9/99 77,1,,,3 3,,7 3,, 1, 1,,9 97/9 9,1,,1 3, 3,3 3,1 1,7 3, 1, 1,7, 9/97 79, 1, 7, 3,, 3,9,,9 3, 11,1 1,11 9/9 17,17 1,1,9,9,, 9/9 93,9 1, 7,7,9, 3,3 93/9, 9,3 7,1,,7 3, 9/93 7,3 1,7 9, 9,1,, 91/9, 1, 9,, 7,, 9/91,3 1,9 1,7,,,7 9/9 7, 1,9 11,1 3,1 7,, /9, 1,7 11, 7,9 7,1, 7/ 777,7 1,1 1,1 3,,3 3,7 Borgared / 7,9,7,9 3,,9 7,, 3,,7 1,7,9 (N 1 A) / 799,1 9,9,9,3,,1 7,7 7,7,3 19,7 1,1 3/ 3,11,,1,,9,3,1, 31,7 1,, /3 91,,, 3,1,, 3,9 3,3,1 1,7 1,7 1/ 737,11 1,,9 71,,9,,9,7,7 17,,39 /1 71,9,9,9 1,,7,3, 3, 3,,3 1,3 99/ 77,1 1,,9 7,1,7, 7,, 1,,7 1,9 9/99 7,9,, 3, 3,,,3, 1,1, 1,9 97/9 9,11 9, 7,,,, 3,, 3,7,1 1, 9/97 9,1 1,7 9,3 7, 7,,,, 37, 1,3 1, Timrilt / 7,1,, 37, 7,, 3, 3,3, 1,1, (N 13 A) / 11,, 3,,3,9,,, 7, 17,, 3/ 93,13,,9, 7,7,1,7, 3, 19,,17 /3 9,1 7,1, 1,1 7,,, 3,7,7 1,9, 1/ 9,1 1,1, 7,,1,9 7,,3,3 1,,3 /1 79,9,,7 33,1,3,,,9 1, 1,, 99/ 77,13 9,9 7, 3,3 7,1, 7,9, 3,3 17, 1,9 9/99 79,1 7,,9 3,,9,, 3, 17, 1,1, 97/9 7,1,9,,7,, 3,1,3, 1,,71 9/97 71, 13, 9,,7,3 7,,9, 3, 19,,9 Djupeåsen /,,9 3,7,, 7,3, 3,1 1,,9, (N 1 A) /, 7,3,,3,,3,1, 3, 1,, 3/,,,1,,,9,1 3,,7 1,, /3 9,,9 3,7,,,3 3,3,3 13, 1,1, 1/ 7,,9,,,,3,3, 7,9 1,, /1,1,7, 33,,3 7,1,3,7 1,1 13, 1,19 99/ 1, 9,,1,,, 7,3 7, 3, 1, 1,3 9/99 71,,,3 3,3,,9, 3, 1, 1, 1, 97/9 3,,3, 3,3,,,1, 1,1 1, 1,3 9/97,1 1, 7, 9,9 9,7,,,9 33, 1, 1,9

22 Tabell a krondroppsdata forts Gårdshult / 7,17 7,,3 37, 7,, (N 1 A) /,1 1,, 7, 9,, 3/ 91,,9,,1,1,9 /3 7,1 7,3,3 1,7 7,,7 1/ 9, 1,7 7, 1,,,7 /1 77,1 9, 7,, 7,, 99/,7 1,,9 79, 7,,,3 7,3 7,1 1,3,3 9/99 71,1,1,3 3,9,1,7 3,9 3,,7 1,1,37 97/9 7, 9,,7,,,7,,7, 1,, 9/97 9,3 13, 9, 1,,,,7, 1,9 1,1, Vallåsen /,1 7,9, 3, 1,, (N 17 A) / 7,11 11, 7,, 1,3 1, 3/ 7,13 9,3 7,1 7,9 9, 9, /3 7,1,, 3, 9,3,3 1/ 11,17 11,3,1,7 9, 1, /1,1 1,,9 31, 7,,9 99/ 77,19 1, 1, 1,3 11, 1, 9,,,9, 1, 9/99,1,, 3, 7,3,,1 3, 1, 1,,7 97/9 1,1 1,,1, 7,7, 3,,1,,,33 9/97 1, 1, 1, 77, 1, 11, 7,, 39,3,,7 Fastarp / 3,1 7,1, 37,3, 7, (N 1 A) /, 11, 7,, 1,1, 3/ 7,13 1, 7,3,9,7 7, /3,7 7,9,9 3,,1, 1/ 7,13 1,,3 7,,9 7, /1 9,1 1,,7,9,3, 99/ 1, 1,7 1, 1,1 1, 1, 9,1 9,3 7, 3, 1,37 9/99 713,1 1, 7, 7,, 7,,7,, 19,,7 97/9 7,17 13,1 9, 71,9, 1,7 3,7,,1,9,79 9/97 19, 17, 1,7 9,9 11, 11, 7,7 7,, 1, 1,1 Tabell b. Krondroppsdata från Hallands län för ytor där organiskt kväve och totalt organiskt kol (TOC) analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgn = + NH -N) och (orgn = Kj-N - NH -N) Lokal Period Nedb oorg N org N TOC mm Söstared / 77,7 3, (N 1 A) / 3 9,,3 3/ 7,7,3 /3 91 7,9 3, 1/ 79, 3, Borgared / 7 13, 3,7 (N 1 A) / 799 1, 3, 3/ 3 1,, /3 91 1,,3 1/ 737 1,,3 Timrilt / 7 13,,1 (N 13 A) / 11 1,3, 3/ 93 13, 3, 7 /3 9 1,7 3, 1/ 9 1,,1 / ,9 3, Djupeåsen / 1,3, (N 1 A) / 1,,1 3/ 11,3, /3 9 1,,7 1/ 7 11, 3, 1

23 Tabell 3. Lufthalter i Hallands län, diffusionsprovtagning, μg/m 3. Lokal Period SO NO NH 3 O 3 ug/m 3 ug/m 3 ug/m 3 ug/m 3 Timrilt 1 7, 3, <,3 7 (N 13 A) 11, 7,, 3 1,,1, 1, 7,3 <,3 7 1,3 3,, 1 3 1, 3,1, 7,7,9, 7,7 1,9,, 1,, 73 7,9 1,9, 7 U,7 1, <,3 9 1,7,, 3 v hydr. år 1-19,9 3, ,7 3, ,, ,1 3, (9),9 (9), ,7 3, - - v sommar , , , , , , 71 U uppskattat värde