För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Älvsborgs Luftvårdsförbund

Transkript

1 ) U/lQVVW\UHOVHQL9lVWUD* WDODQGVOlQ RFKbOYVERUJV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL 9lVWUD* WDODQGVOlQ 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 17 Aneboda, maj 2

2 1 För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Älvsborgs Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län Resultat till och med september 1999 På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Älvsborgs Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på olika lokaler i Västra Götalands län. Mätningarna startade 19. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfall av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och avtar mot nordost. Denna gradient återfinns i Västra Götalands län, med generellt större deposition av svavel, kväve och klorid längs västkusten än i de östra delarna av länet. Under de elva år som mätningar utfört har den genomsnittliga svaveldepositionen till skogsytorna i länet mer än halverats, från över kg/ha i början av 199-talet till omkring kg/ha. Även våtdepositionen har varit något mindre under senare halvan av 199-talet, samtidigt som nederbördsmängden generellt sett varit större, vilket indikerar att koncentrationen av svavel i nederbörden har minskat. För kväve finns ingen tydlig trend. Prognoser visar att om beslutade utsläppsminskningar genomförs kommer årlig deposition av svavel och kväve att ha minskat till kg/ha respektive 5,5 kg/ha år 21. Det hydrologiska året 199/99 kännetecknades av mycket stora nederbördsmängder; på de flesta lokalerna noterades den elvaåriga mätseriens högsta värden. Detta återspeglades inte i våtdepositionen av svavel, som var mindre än flera av de tidigare åren i mätserien. Det indikerar låg koncentration av svavel i nederbörden. Den genomsnittliga våtdepositionen av kväve under 199/99 var stor, enbart 199/97 noterades ett högre genomsnitt. Depositionen av svavel till skog var omkring kg/ha under 199/99, beräknat som ett genomsnitt från tio lokaler. Det innebär samma nivå som på öppet fält, vilket är ett tecken på att torrdepositionen var liten. Lufthalter av ozon mäts på två lokaler i länet. Mätningarna visar att ozonhalten har överskridit det av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålet. Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Älvsborgs Luftvårdsförbund Utförande organ: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE- LAMMHULT Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Västra Götalands län IVL rapport B 17 Beställs från: Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2 2 VÄNERSBORG eller IVL, Publikationsservice Box 21 SE-1 1 STOCKHOLM Tel: Fax: : 59 5 publikationsservice@ivl.se Figur 1. Principskiss för mätningarna.

3 2 Innehållsförteckning Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... Ord att förklara... Förklaring till stationsfigurer... Stationsvis redovisning... 5 Tidsutveckling deposition... 2 Tidsutveckling markvatten Tidsutveckling lufthalter... 1 Faktaruta: Ozonhalter... 2 Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten... Mer information om miljöövervakningen inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida: Där finns bland annat: bakgrund och metodbeskrivning information om provytorna databas och kartor för hela Sverige notiser och aktuell information

4 Inledning På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda deposition och markvatten på över 1 lokaler i Sverige. Fördelning i landet framgår av figur 2. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som omfattar oktober till september. Resultat avseende tillstånd och tidsutveckling redovisas i årliga länsrapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resultat från enskilda lokaler. Ytterligare information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hemsidan, Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av föroreningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmarkens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom markvattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observationsytorna ingår i såväl ett nationellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 195. Sedan har fler län kommit till och de samordnade undersökningarna omfattar nu större delen av landet. Metoderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatillgänglighet och samordning. Arbetet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organisationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationalisera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisades vid ett seminarium på Kronobergshed i januari 2. En sammanfattande slutrapport publiceras våren 2. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid seminariet och motiveras närmare i slutrapporten. Resultat från depositionsmätningarna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu föreslagna miljökvalitetsmål ska uppnås till år 21. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Götaland innebär miljökvalitetsmålet cirka kg svavel och 5,5 kg kväve per hektar och år, vilket är förväntad genomsnittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 21. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modellberäknad återhämtning som förväntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i Västra Götalands län är resultat av ett lagarbete. Provtagning har utförts av personal från Skogsvårdsstyrelsen, Länstyrelserna eller respektive kommun. IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databearbetning och figurframställning. Eva Hallgren Larsson har varit projektledare och tillsammans med Cecilia Akselsson, Olle Westling och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rapportering. Figur 2. Krondroppsnätet 199/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

5 Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca 2+, Mg 2+, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO 2-, NO -, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogen: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca 2+, Mg 2+, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: 25 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 5 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mellan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att nedfallet av kväve i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar kron- Förklaring till stationsfigurer Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterperiod (oktober-mars). Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält. Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminskningar. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ammoniak (NH ) och ozon (O ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 5 µg/m marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under Tidsutveckling lufthalter. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO 2 -halterna ej får överstiga 2 respektive 5 µg/m. Motsvarande för NO 2 är respektive µg/m. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, 5 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P ). ph-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre ph-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. SO -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H1) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 1 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se krondropp. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner. Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält. Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts. uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel (SO -S), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO -N), ammoniumkväve (NH -N), kalciumjoner (Ca 2+ ) och aluminium (Al).

6 5 Stationsvis redovisning Figur -2, deposition och markvatten, figur 21, halter i luft samt tabell 1-7. Åboland (O 1): EU-yta på plan mark i 52-årig tallskog med ståndortsindex T2. Jordarten utgörs av ett sandigt sediment, och jordmånen är podsol. Mätningar startade i oktober 199. I Åboland uppmättes 12 mm nederbörd under 199/99. Årlig kvävedeposition på öppet fält uppgick till 1 kg/ha, vilket innebär en av de högsta noteringarna i länet under 199/99. Större nederbördsmängder under 199/99 än under föregående år innebar något större våtdeposition av svavel och kväve. Däremot var våtdepositionen mindre än under 199/97, trots att nederbördsmängden var mindre under det året. Det innebär att koncentrationen av svavel och kväve i nederbörden varit lägre de båda senare åren. Svaveldepositionen i tallytan i Åboland var liksom på övriga lokaler längs västkusten relativt stor,, kg/ha exklusive havssaltsbidrag. Depositionen kan dock antas vara mindre än i granskog i närheten, eftersom tallskog är glesare och därmed inte filtrerar vinden lika effektivt som granskog. Under alla tre år som mätningar utförts i Åboland har uppmätt svaveldeposition i skogsytan varit något mindre än på öppet fält. Detta är ett tecken på liten torrdeposition. Markvattnets ph-värde var liksom tidigare år ungefär 5. Precis som på flertalet ytor i länet var kalciumhalten låg. Aluminiumhalten var måttlig, halter mellan, och, mg/l innebär länets lägsta noteringar. Halterna av nitrat- och ammoniumkväve var låga, liksom på flertalet ytor i länet. Klippan (O 5): 1-årig granskog med % tallinblandning och ståndortsindex G22. Jordarten är sandig-moig morän och jordmånen är podsol. Ytan som är belägen i ett naturreservat ligger på en höjd och markvegetation är av ristyp. Mätningar startade hösten 199. Klippan tillhör de nederbördsrikaste lokalerna i länet. Under 199/99 uppmättes nästan 1 mm nederbörd. Precis som på flertalet lokaler i länet gjorde det 199/99 till mätseriens nederbördsrikaste år. Detta medförde större våtdeposition av svavel och kväve än föregående år,,2 kg antropogent svavel och 9,9 kg kväve. Till skogsytan deponerades kg antropogent svavel. Det är bara drygt en tredjedel av depositionen första året i mätserien, 199/9. Förklaringen är en kraftig minskning av torrdepositionen. De två senaste åren har torrdepositionen varit obetydlig. Minskningen i torrdeposition syns även på att förhållandet mellan svaveldeposition via krondropp och på öppet fält har förändrats under den tioåriga mätserien. I början var depositionen i skogsytan avsevärt större, men skillnaden har minskat och under 199/99 uppmättes lika mycket på öppet fält som i skogsytan. Liksom tidigare år var markvattnet i Klippan kraftigt försurningspåverkat, med ph-värdet,5, låg halt av kalcium (,5-, mg/l) och hög aluminiumhalt (,-1, mg/l). Detta innebär en låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, mellan 1 och 2. Kvoter under 1 anses innebära ökad risk för skador på ekosystemet på sikt. Vid ett tillfälle, i april 1999, var kvävehalten förhöjd. Vättlefjäll (O 1): Lokal för undersökning av nederbörd på öppet fält. Under 199/99 noterades länets största nederbördsmängd i Vättlefjäll; 172 mm. Stor nederbördsmängd ledde till stor våtdeposition av svavel (9, kg/ha exklusive havssaltsbidrag) och kväve (17,9 kg/ha). Detta är de högsta noteringarna i länet, men större våtdeposition har förekommit tidigare år i mätserien, trots att nederbördsmängderna har varit avsevärt mindre. Detta visar att halten av främst svavel var relativt låg i nederbörden under 199/99. Hensbacka (O 5): Granyta, år, med ståndortsindex G2. EUyta som är etablerad i en redan befintlig provyta. Marken utgörs av sandig morän, jordmånen är podsol. Ytan är lokaliserad i den nedre delen av en sluttning åt norr och markvegetationen är av ristyp. Hensbackas läge nära kusten innebär stor nederbördsmängd samt höga depositionsvärden. Under 199/99 uppmättes 15 mm nederbörd. Endast i Vättlefjäll och Fristad noterades större nederbördsmängder. Detta ledde till relativt stor våtdeposition av svavel (,9 kg/ha) och kväve (1,1 kg/ha). Koncentrationen av svavel och kväve i nederbörden har dock varit mindre i slutet av mätserien än i början. Under de tre första åren i mätserien (199/9 till 1991/92) deponerades i genomsnitt 1,5 kg antropogent svavel per hektar och år på öppet fält. Motsvarande de tre senaste åren är, kg, trots att genomsnittlig nederbördsmängd var 1 mm större. Svaveldepositionen till skogsytan i Hensbacka uppgick till 7,9 kg/ha, en halvering sedan mätstart. Endast i en yta i länet deponerades mer, i Ösjö. Markvattnets ph-värde i Hensbacka var mellan,7 och,. Liksom på många andra ytor i länet var kalciumhalten låg och aluminiumhalten hög, med låga kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium som följd. Lufthalterna av svaveldioxid (SO 2 ) och kvävedioxid (NO 2 ) på årsmedelbasis var ungefär på samma nivå i Hensbacka som i Stora Ek. SO 2 -halterna vid närmaste EMEPstationen Rörvik sydväst om Kungsbacka (1,2 µg/m som årsmedelvärde), var högre än halterna i Hensbacka (,7 µg/m som årsmedelvärde) och Stora Ek (,5 µg/m som årsmedelvärde). Samma mönster syns för NO 2 - halterna där halterna var 5, µg/m i Rörvik,,5 µg/m i Hensbacka och, µg/m i Stora Ek.

7 Säsongsmedelhalten för ammoniak (NH ) i Hensbacka,, µg/m, låg mellan halten i Stora Ek (, µg/) och halten i Hallestorp (2, µg/m ). Halterna av marknära ozon för Hensbacka 1999 var i nivå med halterna i Stora Ek under samma period, säsongsmedelvärdet var omkring µg/m. Medelvärdet för EMEP-stationen Rörvik under samma period var 7 µg/m. Dosmåttet AOT (se sid. 2) för Rörvik var 119 ppbtimmar (beräknat på hela dygnet). Med stor sannolikhet har de marknära ozonhalterna i regionen skadat känslig vegetation. De högsta halterna inträffade i april, maj och juni vilket är normalt för ozon. Jakobsbyn (P 2): 9-årig granyta (G2) på sandig moig morän och en jordmån av övergångstyp. Ytan ligger i en sluttning mot sydost och markvegetationen är av ristyp. Det hydrologiska året 199/99 var det i särklass nederbördsrikaste året i den tioåriga mätserien. Nederbördsmängden uppgick till 12 mm, nästan mm mer än året före som är tidsseriens näst nederbördsrikaste år. Våtdepositionen av svavel och kväve var något större än föregående år, men skillnaden motsvarar inte skillnaden i nederbördsmängd, vilket innebär att koncentrationen i nederbörden var lägre under 199/99. Svaveldepositionen via krondropp uppgick till, kg/ha under 199/99. Det är mer än de tre föregående åren, vilket kan förklaras med den avsevärt större nederbördsmängden under 199/99. Jämfört med tidigare år i mätserien var dock 199/99 års deposition mindre. Denna minskning syns i skogsytor runt om i Sverige och beror på en minskad torrdeposition, till följd av utsläppsminskningar i Europa. Markvattnet i Jakobsbyn är mindre försurat än på flertalet övriga lokaler i länet. Markvattnets phvärde under 199/99 var mellan 5, och 5,2. Kalciumhalten var låg, mellan,5 och, mg/l. Aluminiumhalten var omkring, mg/l, men endast en mindre del var i oorganisk form. Detta ledde till att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var något högre än i de flesta andra skogsytorna i länet. Björkered (P ): Lokal för undersökning av nederbörd på öppet fält. Under 199/99 uppmättes 111 mm nederbörd. Övriga nio år i mätserien har nederbördsmängden underskridit 1 mm. Trots detta var våtdepositionen av svavel och kväve relativt låg jämfört med övriga år i mätserien. Under 199/99 deponerades, kg antropogent svavel per hektar. 1997/9 är det enda året i mätserien med lägre notering. Kvävedepositionen var 7,9 kg/ha, vilket också är mindre än de flesta tidigare år i mätserien. Detta indikerar att koncentrationen av svavel och kväve i nederbörden minskat. Jämfört med övriga lokaler i länet var depositionen av svavel och kväve relativt liten, precis som under 1997/9. Ösjö (P 52): Granskog, år, med ståndortsindex G, belägen i en södersluttning. Ytan är en EU-yta som etablerats i en tidigare utnyttjad provyta. Jordarten är morän dominerad av finmo och jordmånen är podsol. Ytan är bördig och markvegetationen domineras av gräs. Liksom tidigare år var skogsytan i Ösjö den som fick ta emot mest svaveldeposition, 9, kg exklusive havssaltsbidrag under 199/99. Positivt i sammanhanget är att 199-talet har inneburit mer än en halvering av svavelnedfallet. Under de tre första åren i mätserien var depositionen över 2 kg/ha. Även kloriddepositionen till skogsytan i Ösjö, nästan kg/ha, var länets högsta notering. Kvävedepositionen på öppet fält uppgick till 1, kg/ha och Ösjö tillhör därmed de lokaler i länet med störst kvävenedfall. På grund av torrdepositionen kan det totala nedfallet till skogsytan antas vara något större. Uppmätt kvävedeposition via krondropp var 7,9 kg/ha, vilket visar att ungefär hälften av det kväve som deponeras i trädkronorna tas upp eller omvandlas. Markvattnets ph i Ösjö var strax under 5, precis som på flertalet lokaler i länet. Halterna av kalcium och magnesium har minskat under den tioåriga mätserien, men fortfarande är halterna bland de högre i länet. Kalciumhalten var mellan 1,2 och 1, under 199/99, och magnesiumhalten var något lägre. Aluminiumhalten var relativt hög, omkring, mg/l. Nitratkvävehalten var förhöjd vid ett tillfälle, i april Fristad (P 5): Granyta, år, med ståndortsindex G27. Jordarten är morän med huvudsakligen finmo och jordmånen är av övergångstyp. Ytan ligger i en sluttning mot söder. Markvegetationen domineras av gräs. Stormfällning och riklig kådrinning har förekommit i ytan under senare år. Mätningar i skogsytan i Fristad avslutades i december 199. Fristad var den lokal i länet med näst störst nederbördsmängd under 199/99; mm. Endast i Vättlefjäll var nederbörden rikligare. Våtdepositionen av klorid uppgick till nästan kg/ha, vilket är länets högsta notering. Även våtdeposition av svavel och kväve var förhållandevis stor, 7,7 kg antropogent svavel och 1 kg kväve. Tidigare års provtagningar i skogsytan har visat att svaveldepositionen minskat från 17 till 5 kg/ha under 199-talet. Resultat från krondroppsmätningarna i oktober-december 199 presenteras i tabell. Inga markvattenmätningar finns för det hydrologiska året 199/99. Mätningar från tidigare år visar att markvattnet varit kraftigt förurningspåverkat. Markvattnets phvärde har varit lågt, omkring,, och aluminiumhalten förhöjd, cirka 2 mg/l. Detta har lett till att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium ofta varit omkring 1. Kvoter under 1 anses

8 7 medföra ökad risk för skador på skogsekosystemet på sikt. Koberg (P ): Granyta (1 % tall), 9 år med ståndortsindex G2. Jordarten är torv på sand/silt och jordmånen är podsol. Ytan är belägen i småkuperad terräng och dominerande markvegetation är gräs. Ytan blev mer exponerad hösten 199 i samband med en skogsbrand i omgivningen. Stormfällning i ytan inträffade vintern 1995/9. Mätningar i skogsytan i Koberg avslutades i december 199. Under 199/99 deponerades,9 kg antropogent svavel och,9 kg kväve på öppet fält i Koberg. Det var mer än föregående år, vilket beror på mer nederbörd; skillnaden uppgår till nästan mm. Mätningar i skogsytan från tidigare år har visat på en markant minskning av svavelnedfallet, från 1 kg antropogent svavel per hektar 199/9 till 5 kg 1997/9. I tabell redovisas resultat från perioden oktober-december 199. I november 199 var markvattnets ph-värde,7, kalciumhalten, mg/l och halten aluminium 1, mg/l. Det visar på att markvattnet, precis som på många andra lokaler i länet, var kraftigt försurat. Hudene (P 7): Granyta, 7 år med ståndortsindex G1. Jordarten är morän med huvudsakligen finmo och jordmånen är podsol. Ytan ligger i småkuperad terräng, och marken saknar i stort sett fältskikt. Våtdeposition av svavel och kväve i Hudene var liksom tidigare år liten jämfört med övriga provytor i länet, på samma nivå som de tre lokalerna i före detta Skaraborgs län. På öppet fält deponerades,5 kg antropogent svavel och,2 kg kväve per hektar och år. Depositionen av svavel i skogsytan var, kg/ha. Endast i skogsytan i Stora Ek i östra delen av länet noterades lägre depositionsvärden. Både våt- och torrdeposition har minskat i Hudene under 199- talet. Trots det måttliga nedfallet brukar markvattnet i Hudene vara surt. Medianvärdet för ph i markvatten under hela mätperioden sedan 199 är mycket lågt,,. Från 199/99 finns ingen provtagning av markvatten i Hudene. Lurås (P 9): Lokal för undersökning av nederbörd på öppet fält. Under 199/99 noterades den femåriga mätperiodens största nederbördsmängd i Lurås, 1 mm. Därmed var Lurås en av de lokaler i länet med rikligast nederbörd. Även våtdepositionen av svavel och kväve var förhållandevis stor; 7,7 kg antropogent svavel och 15,2 kg kväve per hektar och år. Lindås (P 91): Lokal för undersökning av nederbörd på öppet fält. Svavel- och kvävedepositionen i Lindås var avsevärt större under 199/99 än föregående år;,1 kg antropogent svavel och 1, kg kväve. Detta kan förklaras med betydligt större nederbördsmängder under 199/99. Bullsäng (P 92): EU-yta i granskog, 9 år med ståndortsindex G. Jordarten är sandig-moig morän och jordmånen av övergångstyp. Ytan ligger i en sluttning åt nordväst. Under det hydrologiska året 199/99 deponerades,5 kg svavel per hektar skogmark i Bullsäng, vilket innebär samma nivå som föregående år. Även våtdepositionen av kväve var ungefär lika stor som under 1997/9, 1 kg/ha. Den totala depositionen till skogsytan kan antas vara något större på grund av torrdeposition. Markvattnets ph var omkring,7, liksom de två tidigare åren som provtagningar utförts. Aluminumhalten var hög, mellan 1 och 2 mg/l, och kalciumhalten var under 1. Detta innebär låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Vid ett tillfälle, april 1999, var kvoten så låg som,7. Kvoter under 1 anses medföra ökad risk för skador på ekosystemen på sikt. Humlered (P 9): EU-yta i 5- årig tallskog med ståndortsindex T2. Ytan ligger på plan mark på ett sediment (grovmo), med jordmånen podsol. Depositionen av antropogent svavel till skogsytan i Humlered var, kg/ha under 199/99 och lokalen tillhör därmed de lokaler i länet med minst deposition. På öppet fält deponerades mer; 5 kg/ha. På grund av torrdeposition till skog är det vanliga att depositionen till skogsytan är större än depositionen på öppet fält. Omvända förhållanden indikerar liten inverkan av torrdeposition. Torrdepositionen är vanligtvis mindre i tallskog än i granskog, eftersom tallskogen är mycket glesare och därigenom ett mindre effektivt filter för luftföroreningar. Våtdepositionen av kväve var under 199/99 samma som föregående år, 9,1 kg/ha. Det totala nedfallet till skogen kan på grund av torrdepositionen antas vara något större. Markvattnets ph-värde i Humlered var omkring,. Kalciumhalten var låg och aluminiumhalten omkring 1 mg/l. Detta innebär låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Härslätt (P 9): EU-yta i granskog, 72 år med stånd-ortsindex G2. Jordarten i ytan är morän med jordmånen brunjord. Ytan ligger i en sluttning åt väster. Under 199/99 noterades den treåriga mätperiodens minsta våtdeposition av antropogent svavel (,9 kg/ha) och kväve (7,9 kg/ha), trots att nederbördsmängden var avsevärt större än tidigare år. Detta indikerar att koncentrationen i nederbörden var lägre under 199/99. Svaveldepositionen via krondropp var 5,7 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag). Markvattnet i Härslätt har varit något mindre försurat än på de flesta övriga ytor i länet. Detta kan förklaras med att jordmånen är brunjord, vilket normalt innebär högre ph-värde i marken än podsol. Medianvärdet för ph från samtliga mätningar är 5,, kalciumhalten över 1 mg/l och aluminiumhalten,7 mg/l, varav nästan hälften är organiskt bundet. Under

9 199/99 var förhållandena något sämre, med något lägre ph-värde och lägre kalciumhalt. Blängsmossen (R ): Granyta (1 % tall), 79 år. Ytan ligger på plan mark på Billingen nordväst om Skövde. Lokalen valdes ursprungligen för att visa nedfallet i exponerad skog på ett platåberg. Mätningar i skogsytan i Blängsmossen avslutades i december 199. Liksom tidigare år var depositionen av svavel och kväve på öppet fält i Blängsmossen förhållandevis liten jämfört med övriga lokaler i länet. Enbart på de två andra lokalerna i före detta Skaraborgs län samt i Hudene var depositionen lika liten eller mindre. Tidigare års mätningar i skogsytan har visat betydligt större svavelnedfall än i närliggande skogsytor, vilket kan förklaras med det exponerade läget uppe på Billingen. Uppmätt deposition via krondropp under perioden oktober-december 199 redovisas i tabell. Den förhållandevis stora depositionen till skogsytan avspeglas även i markvattenstatusen. Markvattnets ph i november 199 var,, kalciumhalten 1,2 mg/l och aluminiumhalten 1 mg/l. Detta innebär låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium; 1,9. Stora Ek (R 9): EU-yta i granskog, 5 år med ståndortsindex G, där mätningarna av deposition och markvattenkemi påbörjades hösten Jordarten är sandig morän och jordmånen av övergångstyp. Ytan ligger på plan mark. Depositionen av svavel och kväve i Stora Ek var liten; våtdepositionen var i samma storlek som på de andra två lokalerna i före detta Skaraborgs län. I skogsytan deponerades 2, kg antropogent svavel och 2,5 kg kväve per hektar under 199/99. Det innebär de lägsta noteringarna i länet. Trots förhållandevis liten deposition var markvattnets ph-värde så lågt som,7. Aluminiumhalten var hög, över 1 mg/l. Länets högsta halter av kalcium och magnesium, över 2 mg/l för kalcium och omkring 2 mg/l för magnesium, ledde dock till att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium inte blev så låg, mellan och 5. Årsmedelvärden av svaveldioxid (SO 2 ) och kvävedioxid (NO 2 ) samt säsongsmedelhalten av marknära ozon (O ) var av samma storleksordning i Stora Ek som i Hensbacka under 199/99. Säsongsmedelhalten av ammoniak (NH ) var lägre i Stora Ek än i Hensbacka och Hallestorp. Halterna under 199/99 överensstämmer väl med halterna föregående år förutom när det gäller marknära ozon. Eftersom våren och sommaren var soligare under 1999 var halterna av marknära ozon högre. Hallestorp (R 1): Yta i -årig granskog. Lokalen har ersatt Agnestad, där skogen avverkades vintern På samma sätt som Agnestad har den valts för att visa förhållanden i ett jordbruksintensivt område dominerat av animalieproduktion. Provytan ligger i ett relativt litet bestånd i jordbrukslanskapet. Skogen är första generationens granskog på tidigare betesmark. Mätningar av deposition och markvatten i skogsytan i Hallestorp avslutades i december 199, medan depositionsmätningarna på öppet fält fortsätter. Provytan på öppet fält i Hallestorp hade under 199/99 länets minsta deposition av svavel;, kg/ha exklusive havssaltets bidrag. Även depositionen av kväve var förhållandevis liten. Depositionen till skog under oktober-december 199 redovisas i tabell. Markvattenstatusen i Hallestorp skiljer sig markant från övriga provytor i länet. Markvattnet från provtagningen i november 199 hade ph-värde 5,, mycket hög kalciumhalt (21,5 mg/l) samt måttlig aluminiumhalt,, mg/l. Nitratkvävehalten var dock kraftigt förhöjd, 5, mg/l. Det indikerar betydande utlakning av kväve från skogsekosystemet till omgivande yt- och grundvatten. I Hallestorp mäts endast lufthalter av ammoniak (NH ). Säsongsmedelvärdet var betydligt högre i Hallestorp än i Hensbacka och Stora Ek. Förklaringen är stationens läge i ett jordbruksintensivt område dominerat av animalieproduktion. Detta syns även på att halterna var högst under april och augusti, i samband med stallgödselspridning på åkrarna.

10 Figur. Lokal O 1, Åboland Tall, 52 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 97/9 9/99 Sommar Vinter /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/ /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/

11 Figur. Lokal O 5, Klippan Gran, 1 år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

12 Figur 5. Lokal O 1, Vättlefjäll Öppet fält Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/99

13 Figur. Lokal O 5, Hensbacka Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

14 Figur 7. Lokal P 2, Jakobsbyn- Gran, 9 år Ödegård Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

15 Figur. Lokal P, Björkered Öppet fält (Tranemo) Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/99

16 Figur 9. Lokal P 52, Ösjö Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

17 Figur 1. Lokal P 5, Fristad Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

18 Figur 11. Lokal P, Koberg Gran, 9 år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

19 Figur. Lokal P 7, Hudene Gran, 7 år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

20 Figur 1. Lokal P 9, Lurås Öppet fält Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/99

21 Figur 1. Lokal P 91, Lindås Öppet fält Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 97/9 9/99 Sommar Vinter /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/ /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99

22 Figur 15. Lokal P 92, Bullsäng Gran, 9 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 97/9 9/99 Sommar Vinter /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/ /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/

23 Figur 1. Lokal P 9, Humlered Tall, 51 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 97/9 9/99 Sommar Vinter /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/ /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/

24 Figur 17. Lokal P 9, Härslätt Gran, 72 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 97/9 9/99 Sommar Vinter /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/ /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/

25 Figur 1. Lokal R, Blängsmossen Gran, 79 år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter /9 9/99 97/9 9/ /9 9/99 97/9 9/99 97/9 9/

26 Figur 19. Lokal R 9, Stora Ek Gran, 5 år Nederbörd på ÖF (mm) MV 97/9 9/99 Sommar Vinter MV 97/9 9/99 MV 97/9 9/ MV 97/9 9/99 MV 97/9 9/99 MV 97/9 9/

27 Figur 2. Lokal R 1, Hallestorp Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 97/9 9/99 Sommar Vinter /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/ /97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/99 9/97 97/9 9/

28 27 ug/m 2 2,7,5,5,,, 2 2, Figur 21. Periodmedelvärde (mg/m) av halter i luft på öppet fält. För SO2, och NO2 gäller perioden oktober 199 till september 1999 och för NH och O april - september 1999.

29 2 Tidsutveckling deposition Figur 22 visar att genomsnittlig nederbörd i länet varierat mellan 7 och 1 mm under 199- talet. Skillnader mellan åren vad gäller våtdeposition av svavel och kväve beror till stor del av skillnader i nederbördsmängd. För svavel finns svaga tendenser till minskning av våtdepositionen under 199-talet, orsakad av minskad svavelkoncentration i nederbörden. Nederbördens ph har varit något högre under de tre senaste åren än tidigare år i mätserien. Det finns tydliga trender som visar att svavelnedfallet till granskog ph 5. mer än halverats under mätserien. Förklaringen är att torrdepositionen minskat kraftigt på grund av reducerade utsläpp i Europa. Minskningen i torrdeposition har inneburit att deposition via krondropp nu är på samma nivå som på öppet fält. Krondroppets ph har ökat från drygt till nästan 5 under 199-talet. Prognoser visar att det årliga svavelnedfallet kommer att minska till kg/ha år 21 om beslutade utsläppsminskningar genomförs. Motsvarande för kväve är 5,5 kg. Kvävedepositionen på öppet fält har varierat mellan och kg/ha Öppet fält Gran Tall (n 1 =15, n 2 =17) (n 1 =11, n 2 =) under de senaste tioårsperioden och det totala nedfallet till skog kan på grund av torrdepositionen antas vara något högre. Eftersom ingen trend i tiden kan skönjas verkar förutsättningarna att nå prognostiserad nivå år 21 vara sämre än för svavel. I de två tallytorna har depositionen av svavel och kväve varit mindre än i granytorna, under de tre år som mätningar utförts. Det beror troligtvis på att torrdepositionen generellt sett är mindre i tallskog än i granskog och att en del av nedfallet kan ledas bort som stamavrinning. (n 1 =, n 2 =2) /91 92/9 9/95 9/97 9/99.5 9/91 92/9 9/95 9/97 9/99.5 9/91 92/9 9/95 9/97 9/99 Nederbörd (mm) 9 9/9 92/9 95/9 9/99 9 9/9 92/9 95/9 9/99 9 9/9 92/9 95/9 9/99 Svavel (kg/(ha*år)) /91 92/9 9/95 9/97 9/ /91 92/9 9/95 9/97 9/ /91 92/9 9/95 9/97 9/99 Kväve (kg/(ha*år)) /91 92/9 9/95 9/97 9/99 9/91 92/9 9/95 9/97 9/99 9/91 92/9 9/95 9/97 9/99 Figur 22. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Västra Götalands län; öppet fält, granskog och tallskog, uppdelat på två tidsserier. Den första tidsserien (n 1 ) omfattar15 lokaler där mätningarna startade 199/9. I den andra tidsserien (n 2 ) som började 199/97 ingår 17 lokaler. Streckad linje anger förväntad nivå år 21 om beslutade åtgärder genomförs (se sid. ).

30 29 Tidsutveckling markvatten Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifikant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar ( 2 år) ingår ej. Figur 2 visar att markvattnets innehåll av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium, samt mangan har minskat signifikant på nära hälften av lokalerna i Götaland. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. På en fjärdedel av lokalerna har kvoten mellan baskatjoner och aluminium minskat. Förhållandena i skogsytorna i Västra Götalands län avviker inte från andra näraliggande regioner. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen är inte tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga. Modellberäkning av återhämtning från försurning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 199-talet och hastigheten i förbättring av ANC var % per år, räknat från 199. Beräkningarna kan jämföras med mätningar av markvatten i skogsytorna i södra Sverige. Mätningar finns från 9 lokaler under perioden 199 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under perioden 199 till 1995 uppvisade 2 lokaler en ökning av ANC som i genomsnitt är över 2 % per år. Ökningen under perioden 199 till 1995 är dock inte så stor och dessutom statistiskt osäker på de flesta lokalerna. + Antal lokaler Ca 2+ Mg 2+ Mn 2+ SO -S K + Cl - f TOC f (Ca+Mg+K)/ooAl nn Na + oal ooal TAl Fe 2+/+ H + NH -N NO -N Figur 2. Trendberäkningar för markvatten på 52 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-). Att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år har flera orsaker. En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 2 visar utvecklingen av ANC i markvatten i fyra provytor i Västra Götalands län under 199- talet. Förändringarna i ANC samvarierade i många fall med halten klorid i markvattnet. Kloridhalterna var relativt höga på många lokaler i Västra Götalands län under perioden 199 till 199 på grund av flera episoder med högt nedfall av havssalt. Skogsytan vid Jakobsbyn - Ödegård i norra Dalsland uppvisade en minskning av ANC (surare förhållanden) under främst 1992, samtidigt som kloridhalterna ökade. Efter 1992 började ANC stiga snabbt (mindre sura förhållanden) för att stabilisera sig kring under Ökningen av ANC skedde när kloridhalterna minskade och stabiliseringen av ANC sammanföll med att variationen av kloridhalterna var liten. Skogsytan vid Högsäter i södra Dalsland hade en liten variation av ANC under hela perioden 199 till 199, samtidigt som kloridhalterna var relativt höga men med måttlig variation. Skogsytorna i Bohuslän, Klippan och Hensbacka visade även de en tydlig och likartad samvariation mellan ANC och klorid i markvatten under 199-talet. De lägsta ANC-värdena noterades under 199 efter flera kraftiga episoder med nedfall av havssalt. Naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och aluminium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets ph eller ANC. Den stora variationen i nedfall av

31 havssalt mellan år och olika områden gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Undersökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år. mg/l Cl, mg/l 15 ANC, mekv/l 1 5 Jakobsbyn mekv/l mg/l 2 Cl, mg/l ANC, mekv/l 1 Högsäter mekv/l mg/l Cl, mg/l ANC, mekv/l mekv/l mg/l Cl, mg/l ANC, mekv/l mekv/l Klippan -. Hensbacka Figur 2. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i fyra skogsytor i Västra Götalands län under perioden 199 till 199 (glidande medel räknat på tre värden).

32 1 Tidsutveckling lufthalter Idag finns resultat från lufthaltsmätningar från mellan ett och två år vid två lokaler för svaveldioxid, kvävedioxid och ozon, samt för tre lokaler vad gäller ammoniak. Figur 25 visar årstidsvariationen (månadsmedelvärden) av svaveldioxid och kvävedioxid i Stora Ek och EMEP-stationen Rörvik. Figur 2 visar årstidsvariationen för ammoniak i Hallestorp, Stora Ek och Hensbacka. Mätserierna är ännu för korta för att man skall kunna se någon trend i resultaten vid mätlokalerna. Generellt krävs cirka 1 års data för att säkert kunna utläsa trender. SO 2 - och NO 2 -halterna i länet har varit långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa (se förklaring under lufthalter på sidan ). EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO 2 sedan början av 19-talet. Även för NO 2 tycks en viss nedgång i haltnivån ha skett sedan början av 199-talet. Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O, var högre än året innan på grund av den soligare våren och sommaren Figur 27 visar årstidsvariationen av O i Rörvik, Hensbacka och Stora Ek fram till september Ozonhalterna på samtliga lokaler överskred det av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålet för ozon. Marknära ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten, under påverkan av solljus. Hög solinstrålning medför högre ozonhalter. Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozonhalterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserierna är kortare än 2- år. För mer information angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan ug/m 2 NO2 Rörvik (EMEP) NO2 Stora Ek SO2 Rörvik (EMEP) SO2 Stora Ek Figur 25. Månadsmedel av SO 2 och NO 2 i Stora Ek och Rörvik oktober 199 till september Hallestorp Stora Ek Hensbacka ug/m Figur 2. Månadsmedel av NH i Hallestorp, Stora Ek och Hensbacka oktober 199 till september 1999.

33 ug/m Rörvik (EMEP) 2 Hensbacka 1 Stora Ek Figur 27. Månadsmedel av O i Rörvik, Stora Ek och Hensbacka oktober 199 till september Faktaruta: Ozonhalter Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvalitetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 5 µg/m. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedelvärde visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med observerade ozoneffekter, vilket motiverade det dosrelaterade AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,9 µg/m ). Det exponeringsindex som används är AOT (tröskelvärde ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT endast för dessa. För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritiska ozonnivån ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 1 ppb-timmar för aprilseptember. AOT avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat exponeringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusionsprovtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprovtagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

34 Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten Tabell 1. Öppet fältdata från Västra Götalands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Åboland 9/97 97,2, 9,,, 7,,,,5 2,,1 (O 1 A) 97/9 11, 7,, 22,5,7 5,, 2, 1, 1,9,21 9/99 12,5,,9 1, 7,,7 2, 2,2 1, 2,,1 Klippan /9 7,1 7,1,2 1,,1, 1, 1,2 (O 5 A) 9/9 1172,5 11, 1, 1,,2 7,2 2,1 2,1 17,9,5,2 9/91 9,29,9 7,9 2, 5,, 1, 1,,9 1,7,1 91/92 115,5, 1,5 1,9,2,9 2, 2, 2,2 1,,2 92/9 119,,2 9,,5 7,2 7,,, 2, 2,5,5 9/9,2, 7,7 1,7 5, 5,5 2,2 1, 11, 2,, 9/95 117,5 9,7 7, 1,,1 5,5,7 2,7 2, 2,,5 95/9 79,2 7,2,, 5,5 5,9 2,2 1, 7,7 1,9,7 9/97, 9, 7,7,,5 5,7,2, 2,5 2,1,11 97/9 1,29,5 5, 25, 5,,1 2, 1,9,,,1 9/99 19, 7,9,2 7,1 5,5,, 2, 21,2 2,,1 Vättlefjäll /9 29,1 7,,5 1,,1,7 1,5 1, (O 1 A) 9/9, 11,1 9,2 1,,1, 2, 2, 2,1 2,7 9/91 51,5 9,,2 2, 5,9, 1,5 1,9 17, 1, 91/92 11,51,9 1,7 7,5,,2 2,,2 29,9 1,9 92/9 1,2 9, 7,,9 5,1 5, 1,7 2,7 19, 2,,7 9/9 1,7 9,1 7,9 25,2 5,7 5, 1, 1,7 15,2 1,7, 9/95 5,5 1,,5,,2 5,,1, 25,,2, 95/9 97,2,7,1,, 5, 2,2 1, 7,7 1,5,7 9/97, 1, 11,2 51,1 1,1 1,9,,7, 2,,1 97/9 1199,2 7,,5 2, 5, 5,5,1 2,5 17,5 2,,11 9/99 172,2 11, 9,,1 9,,9,,1 2,5,,17 Södra Fjället /9 7,5 7,, 22,,2, 1,7, (O 25 A) 9/9, 1, 9, 1,1, 7,7 1,9 2,1 19,2 2,,21 9/91 77,2 7,7,7 21,,5,7 1,1 1,, 1,1,15 91/92 15, 11, 1,,,2, 2,1 2,2 2, 1,,21 92/9,1 7,,5 19,,, 1, 1,5 1, 2,,1 9/9 11,,5 5,9 1,9,2, 1, 1,, 1,,7 9/95 7,5 11,5 9, 9, 7,5 5,7,9 2,7 2,1 2,, 95/9 77,2,5 5,9 1,,7, 2,2 1,2,7 2,2, 9/97 99,2,, 2,5 5, 5,9 2, 2, 1, 1,9,1 97/9 97,2 5,, 21,2,5, 2,1 1,7, 1,,9 Hensbacka 9/9 957, 1,7 9, 2,,2 7,7 1, 1,9 17,2 2,1,19 (O 5 A) 9/91 15, 11, 9,2 9,2,, 2,5,1 2,1 2,,21 91/92 11, 15,5 1, 5, 1, 1,7 2,,,5 2,,2 92/9,2 7, 5, 7,9,9,2 1, 2, 2, 2,2, 9/9 119,, 7,2 25, 5,5,5 1,9 1, 15, 1,, 9/95 9, 7,, 2,5,,9, 1, 1, 1,5, 95/9 72,27, 5,7 1,,, 1, 1,2 9, 1,, 9/97 11,,,,, 5, 2,2 2, 17, 2,,2 97/9 1155,7 7,9,,,7 5,,1 2, 17,5 2,9,1 9/99 15,1,2,9 2,1 7,1, 2,9 2, 1, 2,,1

35 Tabell 1. (forts.) Öppet fältdata från Västra Götalands län. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Jakobsbyn- 9/9 7,29,, 9,,, 1,,, 1,9,1 Ödegård 9/91 19,1,9, 7, 2, 1,7 1,2,7,2 2,, (P 2 A) 91/92 5,22 5,1, 7,1, 2,9 1,,7,9 2,1,1 92/9,22 5,9 5, 11,,1, 2,1 1,,1 2,9, 9/9 9, 7, 7, 7,9,1, 2,5,, 2,1,11 9/95 75,27 5,7 5, 7,, 2,,1,, 2,,1 95/9 55,19,5,,2 2, 2,9 2,1, 2, 1,, 9/97 1,1,1, 7,, 2,5 2,,, 1,2,15 97/9 92,1,1 5,5 11,9,1,9 2,5 1,1, 2,,2 9/99 12,29 7,,2 1,,7, 2,7 1,2 9,5 2,1,1 Lindhult 9/9 99,2 1,5,9, 5,7 5,1 2,1 2, 19,1 2, (P A) 9/91 9, 9,2, 25, 5,, 2, 1, 1,7 1, 91/92 12,57 1,9 9, 2,1 7, 7,1 2, 2, 17,5 2,2 92/9 919,,9 7,7 2,5 5, 5,9 2, 2, 1, 2,7, 9/9 117,5, 7,7 2,5 5,7 5, 1, 1, 11, 1,5, 9/ , 11, 1,1,7 7,2 7, 5,1 2,7 22, 2,,5 95/9 75,7,,1 11,1,,5 2,7 1,, 1,5,7 9/97,51, 1,5,7,7 9,9,, 25,9 2,,1 97/9 117,1, 5,5 21,1 5,1,7 2,5 1,, 2,1,15 Erikstad- 9/9 75, 7,7 7,2 11,,1,2 1, 1, 7,2 1,1 Kullen 9/91 591,17 5,1,5 11,9 2,,2 1,2, 7, 1,2 (P 9 A) 91/92 571,22 5,,9 11,5,, 1,2,,1 1, 92/9,1 5,5, 15,7 2,9,7 2, 1,,7 2,,1 9/9 2,29 5,,7,9,2, 1,,5,9 1,1, 9/95 21,25 5,,7 11,5,2,7 2,9,, 1,,5 95/9,22,9,5 7,,5, 2,1,,7 2,1,11 9/97 97,1,9 5,9 21,,9 5,,2 1, 11,9 2,7,15 97/9 952,21 5,9 5, 19,1,7, 2,7 1, 1,2 2,,1 Björkered, 9/9 955,7, 7,2 25,,7, 1,7 1, 1, 1,7 Tranemo 9/91 775,2,9,2 15,, 5, 1, 1, 9,2 1, (P A) 91/92 71,, 5, 1,9,,7 1, 1, 7,9 1, 92/9 915, 7,, 2,,5,7 1, 1,7,7 1,9,1 9/9 971,, 5, 1,1,2,2 1,, 7, 1,,2 9/95 9,1,5 5,7 17,5,, 2, 1,2 1, 1,,2 95/9 59,2,9, 5,5,2,1 2,2,, 1,1,7 9/97 1,2 5,7, 19,7,, 2, 1, 1,9 1,,1 97/9 92,17,9,5 1,1,,1 1,7 1, 5,7 1,5,1 9/99 111,2 5,, 2,,2,7 2,9 1,5 11,9 2,,2 Ösjö 9/9 1,9 11, 9,7 7,2,,1 2, 2, 21, 1,9,22 (P 52 A) 9/91 795,1, 7,7 2,1 5,, 2, 1,5 11, 1,2,1 91/92 11,7 1,1,5,5,2 5, 1,9 2,1 1,2 1,,2 92/9 99,, 7, 1,7 5,2 5, 2,5 2, 17,2 2,, 9/9 11,5 9,,2 2,1, 5,5 2, 1, 1, 1,, 9/95,5 7,9, 2,,,5,5 1, 1, 1,, 95/9 2,5,9, 11,, 5, 2,7 1,,9 1,,7 9/97 11,,2,7 1, 5,5,2,1 2,5 1, 1,,1 97/9 11,1 7,5, 25,9, 5,, 2,1 15,1 1,9,1 9/99 1,29 7,7,5 25,2 7,,,2 1,7 15, 2,9,1

36 5 Tabell 1. (forts.) Öppet fältdata från Västra Götalands län. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Sexdrega 9/9 111,1 1,9 9,, 5, 5, 2, 2, 19, 1,9,22 (P 5 A) 9/91 9, 9, 7,7,1 5,2 5,1 2, 2,1 2, 2,1,1 91/92 2,, 5,9 2,7,7 5, 1, 1,2 11, 1,,1 92/9 5,29 7,9,5 2,9 5, 5, 1,7 1,9 15,5 2,, 9/9 1,55, 7, 17, 5,5 5, 2,1 1,2 1, 1,9, 9/95 91,2 7,1, 2,9,,1, 1,7 1,5 1,, 95/9 5,15,,,9,, 2,2,7 5,7 1,, 9/97 92,2 7,, 27, 5,9, 2, 2,1 15, 1,7, 97/9 11,2,2 5, 1,7 5,1,9 2,2 1, 11, 1,9,1 Fristad 9/9 1177,9 1, 9,1, 5, 5,2 2, 2,1 17,7 1,,2 (P 5 A) 9/91 91, 7, 7, 1,2,2,5 1, 1,2 9, 1,,1 91/92 2,2, 5,9 1,,1, 1,,9 7, 1,1,17 92/9 9,2,7 5, 22,7,, 1,7 1,7 11,7 1,9,7 9/9 1199,51, 7, 15,7 5,2,5 2, 1, 9,5 1,5,5 9/95 95,,7 5,9 1,9,,,7 1, 1, 1,9,5 95/9 79,,, 11,9 5,1,, 1, 7, 2,, 9/97 1, 9, 7,, 7,,,1, 22, 2,,11 97/9, 7,, 22,,,, 1,9 1,9,1,11 9/99,7 11, 7,7 7,, 7,2 5,,9,,2,19 Valshalla 9/9 997, 9,, 2, 5,, 2,1 2,2 1,9 2,,2 (P 57 A) 9/91 77,1 5,1,5 11, 2,,,9,7 7, 1,5,1 91/92 77,1,9, 7, 2, 2,1,,5,5 1,,1 92/9 77,2, 5, 2,5,,1 1,7 1,, 1,, 9/9 72, 5, 5, 7,5, 2, 1,,5,2 2,, 9/95 91,, 5,5 17,,9 2,9,1 1,2 1, 1,2, 95/9 5,2,,1,1 2, 2, 1,, 2, 1,, 9/97 5,2,7 5, 2,7,, 2, 1,9,7 1,5,1 97/9 1117,2 5,,7,,,2 2, 1,2,1 1,,1 Koberg 9/9 5,, 7,1 25,,, 1,7 1, 1, 1,,17 (P A) 9/91 71,22,1 5, 22,5,, 1, 1, 11, 1,,1 91/92 2,21 7, 5,5 1,9,,7 1, 2, 17,9 1,1,1 92/9 91,21,, 1,,2,5 1,7 2, 21, 1,,1 9/9 75, 5,5 5,1 1,1,,2 1,2,7 5,,,1 9/95 95, 1,2, 5,,7 5,,1 2, 2,2 1,, 95/9 19,2 5,2,5 1,5,7,2 2,2 2,, 1,,5 9/97 1,7 1,1 7,7 51,9 7,,,,9 27, 2,,1 97/9 9,2, 5,2 1,1 5,,2, 2, 1, 1,9,9 9/99 155,9 9,2,9 9, 7,2 5,7,7, 27,9 2,5,1 Högsäter 9/9 97, 1, 11,,,5,,1, 2,9 1,7,2 (P A) 9/91 7, 7,, 2,,, 2, 1,, 1,,15 91/92,1, 7, 21, 5,2, 1,7 1,5 11,9 1,1,17 92/9 111, 1,,5 5, 5,,5 2,,2 2,,, 9/9 11,9 7,, 1,1,2, 1,9,9, 1,, 9/95 99,7 7,,2 17,, 2, 2, 1,2 1, 1,1, 95/9 7,,,9 2,7,,5,1 1,2 15, 1,9,9 9/97 972,5 7,,2 2, 5,,9 2, 1,9 1, 2,1,11 97/9 11,2 5, 5,2 1,,9,2, 1,,1 2,,1

37 Tabell 1. (forts.) Öppet fältdata från Västra Götalands län. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Hudene 9/9 71,21, 5,9 1,7,2,2 1,5 1,1 1, 1,7,15 (P 7 A) 9/91 7,2, 5,5 1,,1 2,9 1, 1, 9, 2,2,1 91/92,1, 5, 1,,,2 1, 1, 9,5 1,,1 92/9 791,2 7,2 5,, 2, 2, 2,7 2, 1,2 2,, 9/9 7,1 5,2,,7,1,1 2,1,7 5, 1,7, 9/95 911,2, 5, 15,7,2,,7 1,1 9, 1,7,5 95/9 592,11,,1,2 2, 2, 1,7,5, 2,2,5 9/97 77,17,,9 15,1 2,9, 2, 1,1 9, 2,1,7 97/9 1,9,2 2,9,2 2, 2,1 1,5,7 5, 2,,1 9/99 11,15,2,5 1,, 2,9 2, 1, 9, 2,,1 Lurås 9/95 2,52 1,,,,5 7,1,,1 25,9 1,9, (P 9 A) 95/9 9,55 9,5 7,7, 7,,5,7 2, 21, 2,1, 9/97 5,7, 1,1 5,9 9,9 9,,, 1, 2,,11 97/9 975,2, 5,1 27,9,,7 2,1 2,1 15,9 1,7,9 9/99 199,7 1, 7,7 59,1,,9,,1, 2,7,1 Lindås 9/97 111,2 1,7 11, 7,7 9, 9,5,2 7,,,2,11 (P 91 B) 97/9 79,1 5,5, 15,2,2,, 1,7 9,2 2,, 9/99 11,2 9,,1, 7, 7,5,,1 19,,,11 Bullsäng 9/97 1,25,7 5,5 25, 5,1 5, 2,2 2, 1,2 2,1,11 (P 92 A) 97/9 11,2, 5,5 2, 5, 5, 2, 1,7 11, 2,,2 9/ ,2,2 5, 2, 5,2, 2,2 1, 15,5 2,7, Humlered 9/97 9,25 5,,9 1,,,7 2, 1,5 9, 1,7,19 (P 9 A) 97/9 11,, 5,,5 5,,1 2,2 1,2 7, 1,,11 9/99 75,,9 5, 2,,9,2 2, 2, 2,9 2,,1 Härslätt 9/97 199,21 7,, 2,2 5,,1 2,7 2,2 15,,1,11 (P 9 A) 97/9 15,29 5,9 5, 1,5 5,, 2, 1,,2 2,2,1 9/ ,25 5,7,9 17,2,, 2, 1, 1, 2,, Blängsmossen 9/9,25 5,9 5,,,1, (R A) 9/95 111,2,,1 11,,, 95/9 59,1, 2,,1 2, 1,9 9/97 725,15,, 9, 2,7 2, 97/9 9,15 5,, 1,,,1 9/99 1,17,,2 7,,,2 Stora Ek 95/9 1,7 2, 1,9 2, 1,5 1,,,2 1,7,7, (R 9 A) 9/97,2,5, 1,2,5, 1, 1,, 1,2,1 97/9 9,17,2,7 1,9, 2,9 2,2,9 5, 1,,2 9/99 7,17,5,1 7,, 2, 1,,,9 2,2,9 Hallestorp (R 1 A) 9/99 1,1,7, 1,,2,

38 7 Tabell 2. Krondroppsdata från Västra Götalands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Åboland 9/97 7,25 1, 7, 5, 5,5, 5,2,5, 1, 1,15 (O 1 A) 97/9 7,1 7, 5, 7,, 2,9,9,2 21, 1,9, 9/99 95,22,1, 9,9,9 2,1,, 2, 11, 1, Klippan 9/9 2, 19, 1,,1,9,2 (O 5 A) 9/91 19, 17,1 15, 5,9, 1,9 91/92 2,2 15,7 1,5 7,7,1,2 92/9 755,5 17,, 9,7,, 9/9 79, 1,9 1,,5 2, 1,,7,1 2, 1,1 2,9 9/95 7, 1,,5 9,,2 1,,1,2 27, 17, 2, 95/9 52,2 11,7 1, 27,,2 2,1 5,9, 1,5 15,1 2,75 9/97 717,2 1, 1,9 75,7,5 2,9,7,1, 17,, 97/9 72,1 9, 7,7 7,1 2,7 2,,, 25, 2,7 2,5 9/99 1,1 7,,,2 2, 2,1 Södra Fjället 9/9 2, 2, 1,9 1,9,,2 (O 25 A) 9/91 55, 1,7 1,,, 2,2 91/92 55,51 2, 1, 7,2 7,,5 92/9 595,2 1,7 1,5 11,2,5,1 9/9 7,55 1,9 1,2 5,7 5,7, 7, 5,, 1,,9 9/95 9,59 1,2 1, 77,1,2 2, 1, 7,,1 1,, 95/9 1,2 11,1 9,, 5,9,,,2 22,2 11,2,7 9/97, 1,5,1 9,5 7,9,7 1,7,2 55,5 1,2,91 97/9 92,21 1,9,,1,9 2,7, 5, 5, 1,1,2 Hensbacka 9/9 79, 19, 15,7 1,2 7,,9 (O 5 A) 9/91 577,2 1, 1,9,2,7 2,5 91/92 591,29 1,2 1,1,,2, 92/9 59,22 1,2 1,5,7,,5 9/9 77,29 11,9 1,,2, 2,,,7 22, 1,9,77 9/95 1,29,5 9,9 55,1 5, 2, 7,,,7 1,, 95/9 1,11,1,,2,9 2, 5,1, 17,1 1,,5 9/97 9,19,1, 7,2,7, 7, 5,, 1, 1,1 97/9 7,1 1, 7,5 59,7 5,,5,9,9, 22,,7 9/99 92,1 1, 7,9 5,,7 2,5,,7 1,7 21,5,5 Jakobsbyn- 9/9 529,2 11, 1, 22,,9,5 Ödegård 9/91 1,2 1, 9, 17,2 2, 2,1 5, 1, 9, 1,5 1,25 (P 2 A) 91/92 5,19, 7, 17,7,1 2,2,7 1, 9,2,7 1,2 92/9 7,1,7 7,5 2,2 2, 1, 9/9 52,2 1, 9,7 1,7,5 2,, 1,9,5 11, 1,5 9/95 55,1, 7,7 15, 2, 1,9, 1,, 1,1 1,9 95/9 5,1 5, 5,2, 2, 1,9 9/97 1,1,5 5, 19,, 2, 97/9 1,1 7,1,2 2,,2 2, 9/99 79, 7,5, 2,9, 2,5 Ösjö 9/9 71,9 2, 21, 7,5,7, (P 52 A) 9/91 15, 22,9 2,2 5, 7,, 1, 5,5 29,9 1,9 2,72 91/92 7,5 2, 21,1 72, 1,,9,9, 9,5 17,9, 92/9 1,5 19, 15,5 9, 5,2,9 9/9, 1,1 15,,9 5,9, 9,2 5, 2, 21,,27 9/95 55,2 1, 11,9,,7,2,, 25,5 1,9 2,91 95/9 5,1 11,2 9, 29,,7,9 9/97 5,25 1, 11,2 72,,7 5, 97/9 71,1 11,, 55, 5,,7 9/99 79,19, 9, 59,1,,

39 Tabell 2. (forts.) Krondroppsdata från Västra Götalands län. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Sexdrega 9/9 75,9 19,2 15, 7,2,5, (P 5 A) 9/91 55,9 15, 1, 9,,2 1,9 91/92 51,1 1,2 1,7 55,2 5, 2,7 92/9 5, 15, 11, 9,,1 2, 9/9 1,,7 1,9,1,2 1,5,, 22,, 2,95 9/95 2,9,7 1, 51,,7 1, 7,,5 2, 11,9,7 95/9,2,5 7, 2,9 2, 1,1 9/97 552,2,2,9 7,1,7 2, 97/9 5, 7, 5,9 2,1 2,5 1,7 Fristad 9/9 52, 2,1 17, 5,,2, (P 5 A) 9/91 5, 19,1 1,7 52,9, 2, 91/92 55,2 19, 17,1 5, 5,1,7 92/9 5,2 1,7 11,2 7,2, 2,7 9/9,,9 11,2 7,, 2,1 7,5,9 2, 1,1 2,15 9/95,2 11, 9,5,2, 1, 7,,9 21, 1, 2,2 95/9 19,21, 7, 2,7 2, 1, 9/97 2,2 9, 7, 5,, 1, 97/9,9,5 5, 1,9 2,1 1, Valshalla 9/9 92, 1, 1,7 7,,2 2, (P 57 A) 9/91 5,2 1,9,7 25,5 1,7 1, 91/92 27,19,9 11, 2, 2, 2, 92/9 51,2 15,5,2 72,1 2, 2, 9/9 525, 1, 1,2 2,1 2,5 2,2 7,2 2,9, 15,1 2,5 9/95 55,29 1, 11, 29,1 1,7 1, 7,, 15, 19, 2,9 95/9 1,21,,2 1,1 1,5, 9/97 552,1, 5,7 25, 1,7 1, 97/9 77,1, 5,2 1,1 1, 1,5 Koberg 9/9 5,9 1,5 1,1 7,5,2, (P A) 9/91 1,2 1, 1,7 9,, 1,9 91/92 7,17,9 1,1 1,2 5,,1 92/9 2,2 1, 11, 5,,2 2, 9/9 7,,2 1,2, 5,5,,, 2, 1, 1,5 9/95 7,2 11, 9, 52,,2 1,5 7,1, 2,5 15,7 1,5 95/9,29 9, 7,7, 5,9 2,7 9/97 57,2,,5 2,7 5,5 1,7 97/9 521, 7,1 5, 5,1 2,7,9 Högsäter 9/9 71,,7 1,5,2 5,,9 (P A) 9/91 51,21,7 1,7, 2,9 2, 91/92 59,22 1, 11, 57,,, 92/9 519,2, 1, 1,2 2,7, 9/9 9,29 11,7 9,9 9,2,,2 5,7, 2, 17,7,57 9/95 1,19 11, 9,2,5,5,7,5,1 2,7 2,,5 95/9 71,17 9,,1,,,7 9/97 57,11 9, 7,1 55,,,7 97/9 5,9 7, 5,7,7,, Hudene 9/9 27, 11,1 9,2 1,7,7 2,1 (P 7 A) 9/91 5,2,2 1,7 2,1 2, 1, 5,, 1,,,92 91/92 297,1,,5 1,1 2, 1,,, 1, 1,,97 92/9 9,1,,9 1, 1,5 1,1 9/9 77,1 7,1, 2,7 2, 1,, 2,,7 1,1,7 9/95 5,1 7, 5,7 29, 2,2 1,1, 2, 1,1 1,5, 95/9,,,9 15,9 2, 1,5 9/97 9, 5,,, 2,2 1, 97/9 79,5,1,1 2, 1, 1, 9/99 555,9,9, 27,5 1,7 1,1

40 9 Tabell 2. (forts.) Krondroppsdata från Västra Götalands län. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Bullsäng 9/97 1,22 1,, 7,2,2,,,9 25, 17,1 1,91 (P 92 A) 97/9 7,,,7,,2 2,9 5, 2, 1, 22, 1,7 9/99 7,1,2,5,9 2,9,,,1 2,1 19, 1,55 Humlered 9/97 79,2,,7 19,7 2,1 1,,2 2, 11, 5,5,9 (P 9 A) 97/9 75,1,,7,5 1,7 2,2 2, 1,,9 7,2, 9/99 79,1,5, 19, 1,9 1,5 2, 1, 1, 7,2,2 Härslätt 9/97 72, 9,7 7, 5,2,,1 7,7, 29,5 19,5 1, (P 9 A) 97/9,7, 5,2,, 2,,5 2, 15,9 1,1, 9/99 2, 7, 5,7,7, 2,,2, 19, 19,, Blängsmossen 9/9 557,5 19,7 17, 5,1 1,9, (R A) 9/95 7, 15, 1, 1,9 7,5, 95/9 1,2 11, 9,9 2,7, 5,5 9/97 7,2 1,1 9,9 9, 9,7 5, 97/9 7,2 11,2, 52,2 7,, Stora Ek 95/9 29,,2 2,9, 1, 1, 1,7,9,,,75 (R 9 A) 9/97,5,1, 17, 1,5 1,,1 2, 9, 11,2 1,7 97/9 592,5,9,, 2,2 1,5 2,7 1,5,7 1,,9 9/99 55,5, 2,, 1,5 1, 2,5 1,5,5 9, 1,1 Tabell. Öppet fältdata från Västra Götalands län, icke komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm, övriga parametrar i kg/hektar. Lokal Period Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Södra Fjället 19/ 211,,,7,9,,,5, 2,,,2 (O 25 A) 9 Lindhult 19/ 1,1 2, 1, 11, 1,9 1,2 1,,,,7, (P A) 9 Erikstad-Kullen (P 9 A) 19/ 9, 2, 2, 1, 1, 1,9 1,, 7,9 1,1, Sexdrega (P 5 A) 19/ 9,11, 1,7, 1,9 1,5 1, 2, 1,1 1,, Valshalla 19/ 25,9 1,7 1, 15, 1,,,7,9,7,7, (P 57 A) Högsäter (P A) 9 19/ 9 25,5 1,,,1,,,5, 2,,5, Tabell. Krondroppsdata från Västra Götalands län, icke komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm, övriga parametrar i kg/hektar. Lokal Period Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Södra Fjället 19/ 15, 2, 1, 11,,,2 1,,9,,,5 (O 25 A) 9 Sexdrega 19/ 15, 2, 1,7 1,9,,2 (P 5 A) 9 Fristad 19/ 25,,2 2,1 2,5,5, (P 5 A) 9 Valshalla 19/ 17, 2,1 1,7,1,,2 (P 57 A) 9 Koberg 19/ 17, 2,5 1,7 1,,,2 (P A) 9 Högsäter (P A) 19/ 9 175,2 2,2 1,5 1,,5,2 Blängsmossen 19/ 1,, 2, 15, 1,1,5 (R A) Hallestorp (R 1 A) 9 19/ 9,1 1,, 5,,5,

41 Tabell 5. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Västra Götalands län, kg/hektar och år. Lokal År H + Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Åboland 9/97,52 5, 5,9,,,22 (O 1 A) 97/9,1,9,1 21,9 2,5,25 9/99,,2 2,9 2,,1,1 Klippan 9/97,,1 5,1, 2,7,1 (O 5 A) 97/9,7,,5 25,,,1 9/99,7,,1 2, 2,5,1 Hensbacka 9/97,51, 5,5,,1,2 (O 5 A) 97/9,5,5,,,,1 9/99,5,, 1,7,,15 Jakobsbyn- 9/97,2 2, 1,5 1,2 1,7,1 Ödegård (P 2 A) 97/9,2, 1, 1,1,2, 9/99,7,2 1, 11, 2,5,1 Ösjö 9/97,7, 5,1 9,2 2,2,1 (P 52 A) 97/9,55,, 29,9,,19 9/99,5,, 2,,7,15 Hudene 9/97,22,2 2, 1, 2,9,1 (P 7 A) 97/9,1 2, 1, 1,9,2,2 9/99,2,1 1, 1,,, Bullsäng 9/97,7 2,, 25, 2,,11 (P 92 A) 97/9,,5 2, 19,2,1,2 9/99, 2,7 2, 2,,1,1 Humlered 9/97,29 2,5 1,9, 1,,19 (P 9 A) 97/9,7 2, 1,5 9, 2,,15 9/99, 2,7, 27, 2,,1 Härslätt 9/97,29,7,1 29,5,2,2 (P 9 A) 97/9,5,1 2, 15,9,9,1 9/99,5,5 2, 19,,,17 Stora Ek 9/97,2 2, 1,, 1,7,1 (R 9 A) 97/9,19, 1,,5 2,2,5 9/

42 1 Tabell. Lufthalter i Västra Götalands län, diffusionsprovtagning, ug/m. SO 2 Svaveldioxid, NO 2 Kvävedioxid, NH Ammoniak Hensbacka Stora Hens- Stora Hens- Stora Hallestorp År, mån Ek backa Ek backa Ek Hensbacka O Ozon Stora Ek Mv ,7 -, Mv ,7,5,, Mv ,2,2-5 Mv ,,2, ,, 2, 2,9,2 1),2 1), ,,,5 5,5,2 2),2 2) 1, ,,7, 7,,2,2 2), 991,,, 5,,5,, 2 992,7,7 5,,,,2 2), , 1,, 2,7,,2 2), 5 5 1) 99,, 2,1 1,,2 2),2 2), ,, 2,2 1, 1,,2 2) 1, ,, 1,7 1, 1,,5, ,, 2, 1,,,, ,,5 1,9 1,7 1,,, ,1,,2 1) 2,,2 2), 1, 51 1) Mv ,7,5,5, Mv ,, 2, 2 1) uppskattat värde 2) under detektionsgränsen

43 2 Tabell 7. Markvattendata från Västra Götalands län. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Åboland ,1 - -,22 1,2 5,7,2 <,1,79,1,75, <,2,7,259,2 2,2 5,5 (O 1 A) ,9 - -, 1,5 5,5 <,2 <,1,7,5 2,, <,2,,51,55 1, 2, , - -, 2,, <,2 <,1,1,7 2,1,1 <,2,,,1,, median,9 - -,9 1,9 5,9 <,2 <,1,79,9,75,5,,,259,2, 5, n= Klippan ,5 - -,5,7 9,5 <,2 <,1,2,7 7,,71,,1,55 1, 5, 2,2 (O 5 A) ,5 - -,1,2 1,9,29,1,, 5,9,,29, 1,2 1,1, 1, ,5 - -,,11 5,21 <,2 <,1,5,9,,9,11,9,,75, 2, median,5 - -,217 5,, <,2,1,9,9 7, 1,5,557,11 1,92 1,59, 1,9 n= Södra Fjället ,7 - -,115,7 1,,9,1,1, 9,7,5 <,2,9 1, 1,9 5,1 1,1 (O 25 A) median, - -,15,5 17, <,2 <,1,1,91 9,97, <,2,11 1,217 1, 5, 1, n= Hensbacka ,7 - -,2 2,2 9,17 <,2,1,,75,,2 <,2,5,5 1,75 1, 1,7 (O 5 A) , -,1 1,7 5,7 <,2 <,1,,2 5,2,15 <,2,7,5 1,5 9, 1, , -,7 1,59 5,95 <,2 <,1,,2,95,22 <,2,72,11 1,95, 2,1 median, - -,7 2,1 1,5 <,2 <,1,71 1,2 9,, <,2,,999 1,71 1, 1,9 n= Jakobsbyn ,2 -,17 1,,9 <,2 <,1,5,,2, <,2,5,27,5,7, Ödegård ,1 -,2 1,7 2,5 <,2 <,1,, 2,7,9 <,2,1,152,57,2 7, (P 2 A) , -,9 1,2 2,7 <,2 <,1,79, 2,2, <,2,51,2,27 9,, median 5, -,5 2, 5,2 <,2 <,1 1,5,79,,2,59,9,,77 7,,9 n= Ösjö (P 52 A) ,9 - -,,92 9,9 <,2 <,1 1,1 1, 7,2,1 <,2,,1,71 1,, , - -,,11 7,,25 <,1 1, 1,2,1,15 <,2,,5,19 1,, , - -,,9 11,1 <,2 <,1 1,2 1,1,1,1 <,2,1,55,575 2,,2 median,7 - -,11,17 19,9 <,2,1 2,1 2,,59 <,25,1,1,79,959 5, 5,1 n=

44 Tabell 7. (forts.) Markvattendata från Västra Götalands län. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Sexdrega (P 5 A) median,5 - -,1,27,7 <,2,11,7,, <,25,5,17 1,5 1,9 7, 1, n= Fristad (P 5 A) median, - -,211 5,52 1,1 <,2 <,1 2, 1,1 7,1 <,2,29,1 1,59 2,15 5, 1,5 n= Valshalla ,7 - -,1,71 5,1,2,1,99,71,2,,17, 1, 1,22, 1,5 (P 57 A) median, - -,1,5 7, <,2 <,1 1,1, 5,5,77,, 1, 1,22, 2, n= Koberg ,7 - -,57 2,72,51 <,2 <,1,,,1,27 <,2,,99 1, 1, 1, (P A) median,5 - -,15,1 1,22 <,2 <,1,59,95 9, <,25,,1 1,59 2,17 11, 1, n= Högsäter , - -,7, 2,,2,,1,2,72,5 <,2,2 2,7,5,,5 (P A) median, - -,,7 25,17 <,2 <,1,5 1, 11,9 <,25,2,27 2,5, 1,, n= Hudene (P 7 A) median, - -,12 5, 1,1,,29 1, 1,5,9 1,1,197,7 1,57 2,1, 1,7 n= Bullsäng , - -,119,9 9,1,115 <,1,95,,59,17 <,2,19 1, 1,5,2 1, (P 92 A) , - -,11,5 7,5,7 <,1,7,7 5,5,21,1,1 1,9 2, 2,,7 median,7 - -,15,51 1,2,5 <,1 1,, 7,,2,,2 1,295 1,5, 1, n= - - Humlered ,9 - -, 2,,57,2,,79,1,,2 <,2,5,527,55 5, 2,2 (P 9 A) , - -,52 1,,9,,1,, 2,79,1 <,2,29,5 1,5, 1, , - -,5 2, 5, <,2 <,1,72,,1,2 <,2,27,751,25,2 1,5 median, - -,2 2,,71 <,2,1,7,,1,2 <,2,,5,92, 1, n=

45 Tabell 7. (forts.) Markvattendata från Västra Götalands län. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Härslätt , -,2 2, 7,1 <,2,1,97,7,9,25 <,2,929,29,1, 5, (P 9 A) ,9 -,22 2,25 5,59 <,2 <,1,,71,,29 <,2,,22,57, 5, , -,1 2, 7, <,2 <,1 1,,1 5,97,2 <,2,151,17,99,, median 5, -,1 2, 9,7 <,2 <,1 1,2 1,,9,9 <,2,151,17,99 9, 5, n= Blängsmossen , - -,5,2 7,57 <,2 <,1 1,2,52 5,,5,25,,9 1,15 5,2 1,9 (R A) median, - -,11,,99 <,2 <,1 1,2,97 7,2 1,7,9, 1, 1, 5, 2,5 n= Stora Ek , - -,7,99 19, <,2 <,1 2,1 2, 1,9, <,2,1, 1,21, 5,1 (R 9 A) ,7 - -,2 5,9 1,2 <,2,1 2,52 1,1 9,,,,2,5 1, 1,, ,7 - -, 5,92 2,75 <,2 <,1 2,2 1,99 15,25,2 <,2,15,95 1,5,, median,7 - -,1,9 1,92 <,2 <,1 2, 2,9 21,7,5,,7 1,159 1,9,,7 n= Hallestorp , - -,29 2,5 2,2 5,599 <,1 21,,5 2,2,2 <,2,7,25,7 2, 59 (R 1 A)

46 IVL Svenska Miljöinstitutet AB,9/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHW9LHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI UVDPPDQVDWWDPLOM IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM DUEHWHW,9/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH,9/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I UHQElWWUHPLOM Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i,9/5dssruw,9/vsxeolndwlrqvvhulh%vhulh,9/1\khwhu1\khwhurpsnjnhqghsurmhnwsnghqqdwlrqhoodrfklqwhuqdwlrqhoodpdunqdghq,9/)dnwd5hihudwdyiruvnqlqjvudssruwhurfksurmhnw,9/vkhpvlgdzzzlyovh )RUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJVRPSXEOLFHUDVXWDQI U,9/VSXEOLNDWLRQVVHULHUHJLVWUHUDVL,9/V$VHULH 5HVXOWDWUHGRYLVDVlYHQYLGVHPLQDULHUI UHOlVQLQJDURFKNRQIHUHQVHU IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd Box 21, SE-1 1 Stockholm Hälsingegatan, Stockholm Tel: Fax: Box 7, SE-2 5 Göteborg Dagjämningsgatan 1, Göteborg Tel: Fax: Aneboda, SE- Lammhult Aneboda, Lammhult Tel: Fax: