UTRIKESUTSKOTTETSBETÄNKANDE 3/2000 rd

Transkript

1 UTRIKESUTSKOTTETSBETÄNKANDE 3/2000 rd Regeringens proposition med forslag till godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet till avtalet mellan de kärnvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska Atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel och i fordraget om förhindrande av spridning av kärnvapen samt tilllag om ändring av kärnenergilagen INLEDNING Remiss Regeringen remitterade den 22 februari 2000 en proposition med förslag till godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet till avtalet mellan de kärvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska Atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärvapen samt till lag om ändring av kärnenergilagen () till utrikesutskottet för beredning. Utidiande I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i saken (GrUU 11/2000 rd). Utlåtandet ingår som bilaga till betänkandet. sakkunniga Utskottet har hört - utrikessekreterare Pasi Tuominen, utrikesministeriet - konsultative tjänstemannen Arja Tanninen, handels- och industriministeriet PROPOSITIONEN Regeringens proposition Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de bestämmelser som kräver riksdagens samtycke i tilläggsprotokollet till avtalet mellan de kärnvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska Atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet rörande tillämpningen av artikel och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. Till- läggsprotokollet kompletterar avtalet mellan parterna rörande tillämpningen av artikel III. l och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. Tilläggsprotokollet har förhandlats fram utgående från en protokollmall som godkänts av Internationella atomenergiorganets (IAEA) styrelse. Finland undertecknade tilläggsprotokollet tillsammans med de andra kärnvapenfria EVländerna i Wien den 22 september Till

2 Motivering läggsprotokollet avser att effektivisera IAEA:s system för kontroll genom att utvidga staternas skyldighet att rapportera om kärnenergiverksamhet som bedrivs inom deras territorium, bl.a. om en bestämd form av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kärnenergiområdet samt om gruvor där det bryts uran- och toriummalmer. Samtidigt utvidgas IAEA:s inspektionsbefogenheter i någon mån. De begränsas inte längre till att styrka inlämnade uppgifter. Tilläggsprotokollet träder i kraft den dag IAEA får en skriftlig anmälan från Europeiska Atomenergigemenskapen (Euratom) och staterna om att deras respektive krav rörande ikraftträdandet är uppfyllda. I propositionen ingår ett förslag tilllag om godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet och ett förslag till lag om ändring av kärnenergilagen på grund av tilläggsprotokollet Lagarna avses träda i kraft samtidigt med tilläggsprotokollet UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Tilläggsprotokollet ger IAEA utvidgade inspektionsbefogenheter visavi de kärnvapenfria medlemsstaterna i EU genom att de inte längre inskränker sig bara till att styrka inlämnade uppgifter. Orsaken till att IAEA behövde ett effektivare kontrollsystem var att det i början av talet avslöjades att Irak hade ett hemligt kärnvapenprogram. Irak hade lyckats ta fram kärnvapen i största hemlighet trots att landet hade ett kontrollavtal med IAEA och trots att IAEA verkställde inspektioner i landet. Utifrån kontrollavtalen med Irak var det omöjligt för IAEA att avslöja sådana funktioner som Irak inte hade anmält. Utskottet finner det viktigt att Finland fortsättningsvis aktivt stöder alla insatser för att utveckla IAEA:s kontrollsystem som kompletterar fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och finner det fullt motiverat att kontrollsystemet skärps genom tilläggsprotokollet Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande om propositionen (GrUU 11/2000 rd) vissa konstitutionella synpunkter på hur tilläggsprotokollet skall sättas i kraft nationellt. Utskottet har på det sätt som framgår längre fram i detaljmotiveringen tagit hänsyn till de synpunkter som grundlagsutskottet anför i sitt utlåtande. Med stöd av erhållen utredning föreslår utskottet jämfört med grundlagsutskottets utlåtande vissa kompletteringar i förslaget till den del det gäller 63 2 mom. kärnenergilagen. Detaljmotivering l Förslaget tilllag om ikraftträdande Utskottet föreslår att rubriken för den föreslagna lagen om ikraftträdande ändras på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter. Utskottet har ändrat lydelsen i l ikraftträdelselagen på det sätt som grundlagsutskottet har förutsatt. Det föreslår även vissa andra språkliga preciseringar i l. I 2 föreslås en sådan ändring att förordningen om ikraftträdelsetidpunkten för lagen utfärdas av republikens president, i linje med det som grundlagsutskottet föreslår i sitt utlåtande. 2 Lag om ändring av kärnenergilagen Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att tilläggsprotokollet inte kräver att strålsäkerhetscentralen får större tillsynsbefogenheter, utan att de har nationella orsaker. I detta hänseende gäller förslaget inte ikraftträdande av ett fördrag och därför bör hänvisningen till inskränkt grundlagsordning i ingressen strykas, menar grundlagsutskottet 2. Regeringen föreslår att kärnenergilagens räckvidd skall utsträckas till att omfatta sådan 2

3 Motivering forskning och utveckling enligt tilläggsprotokollet som hänför sig till kärnbränslecykeln och bedrivs utan kärnämnen. Enligt propositionen föreskrivs det närmare genom förordning utifrån definitionen i tilläggsprotokollet vilket slag av forskning och utveckling i anknytning till kärnbränslecykeln som omfattas av lagen. Grundlagsutskottet anser att lagens tillämpningsområde inte på ovan föreslaget sätt bör slås fast i förväg genom förordning, när det samtidigt genom förordning utfärdas bestämmelser om räckvidden för myndigheternas befogenheter. Den föreslagna 2 bör kompletteras med en direkt hänvisning till definitionen på forsknings- och utvecklingsverksamhet i tillläggsprotokollet, menar grundlagsutskottet En annan möjlighet är att befogenheten att utfärda förordning kopplas till den anknytande bestämmelsen i tilläggsprotokollet Då måste statsrådet vara den som har rätt att utfärda förordningar. Utskottet föreslår det senare regleringsalternativet 63. Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande att rätten att utföra inspektioner enligt den sista meningen i 63 l mom. 8 punkten kärnenergilagen inte gäller på platser som är skyddade av hemfrid. Utskottet påpekar vidare att om strålsäkerhetscentralens tillsynsbefogenheter i 1-7 punkten betraktas enligt slutsatsen om ett motsatsförhållande, förefaller de i princip att också omfattas av hemfriden. Med tanke på vad som är de huvudsakliga kontrollobjekten är detta inte nödvändigt enligt utskottets mening. Hänvisande till grundlagsutskottet ståndpunkt föreslår utrikesutskottet att paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom. om att tillsynsbefogenheterna i 63 l mom. inte i något som helst hänseende omfattar lokaler underkastade konstitutionellt hemfrids skydd, det vill säga fasta bostäder. När det gäller det föreslagna 63 2 mom. framhåller grundlagsutskottet i sitt utlåtande att det är skäl att stryka det som hänvisar till denna bestämmelse eftersom den inte längre har karaktär av en befogenhet som avviker från konstitutionen, vilket grundlagsutskottet tillerkände redan i ett tidigare utlåtande (GrUU 17/1985 rd). Enligt grundlagsutskottet kan detta göras genom att de internationella kärnenergiorgan som Finland garanterar kontrollbefogenheter specificeras i lagen. De är Internationella atomenergiorganet IAEA och Europeiska atomenergigemenskapen Euratom. Befogenheterna för Internationella atomenergiorganet IAEA:s inspektörer bygger på avtalet (FördrS 55/1995) om genomförande av artiklarna III. l och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (FördrS l ). Befogenheterna för Europeiska atomenergigemenskapens inspektörer bygger på detta avtal och på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (FördrS ). Utskottet föreslår utifrån erhållen utredning att momentet utöver de internationella organisationerna på kärnenergiområdet också skall ta hänsyn till bilaterala avtal som Finland ingått om samarbete rörande atomenergins fredliga utnyttjande. Bland dem kan nämnas avtalen med Storbritanien (FördrS 15-16/1969), Ryssland (FördrS 38-39/1969), Sverige (FördrS ), Kanada (FördrS ), Australien (FördrS ) och Förenta Staterna (FördrS ). Rättigheterna till kontroll över dessa avtal har i första hand anförtrotts IAEA. I avtalen finns också specifika bestämmelser för den händelse att det inte är IAEA som utövar kontrollen. I enlighet med närmare bestämmelser och villkor i avtalen kan staterna i så fall utöva kontroll i Finland över material eller teknik inom kärnenerginområden som definierats särskilt i varje avtal eller överenskommelse. Utskottet föreslår att momentet ändras så att där särskilt hänvisas till internationella fördrag som satts i kraft genom lag. Denna hänvisning täcker med undantag för tillämpningen av artikel III. l och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och överenskommelsen med Förenta Staterna ovan uppräknade avtal som gäller IAEA och Euratom samt ovan nämnda bilaterala avtal och överenskommelser. Utskottet föreslår att tillämpning av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och överenskommelse med Förenta Nationerna uttryckligen nämns i mo- 3

4 Förslag till beslut mentet, eftersom det inte har satts i kraft genom lag. Utskottets förslag till ett nytt 2 mom. betyder att 2 mom. i lagförslaget blir 3 mom. Grundlagsutskottet har vidare uppmärksammat att ikraftträdelsebestämmelsen i förslaget till lag om ändring av kärnenergilagen föreskriver att ikraftträdelsetidpunkten bestäms i samband med stadfästelsen av lagen. Lagens nära samband med en internationell förpliktelse gör att grundlagsutskottet anser att det i enlighet med 79 3 mom. grundlagen kan föreskrivas genom förordning när lagen träder i kraft. A v samma orsak finnner grundlagsutskottet det befogat att presidenten bemyndigas att utfärda förordningen. Utrikesutskottet föreslår att ikraftträdelsebestämmelsen ändras på det sätt grundlagsutskottet föreslagit. Lagstiftningsordningen Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att tilläggsprotokollet inte innefattar bestämmelser som strider mot grundlagens bestämmelser om statens suveränitet. Förslaget tilllag om godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet kan därför behandlas i vanlig lagstiftnings- ordning. Utskottet föreslår att ikraftträdelselagen ändras på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår grundlagsutskottet vördsamt att riksdagen godkänner tilläggsprotokollet till avtalet mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Österrike, Europeiska Atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel III./ och 1//.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och att det första och andra lagförslaget godkänns med vissa ändringar (Utskottets å"ndringsfiirslag). Utskottets ändringsförslag l. Lag om sättande i kraft av bestämmelser som hör till områdetför lagstiftningen i tilläggsprotokollet till avtalet mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Österrike, Europeiska Atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel III. l och i fordraget om forhindrande av spridning av kärnvapen I enlighet med riksdagens beslut (utesl.) föreskrivs: l stiftningen i det i Wien den 22 september 1998 De bestämmelser som hör till området för lag- undertecknade tilläggsprotokollet till avtalet 4

5 Förslag till beslut mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Österrike, Europeiska Atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel och III.4 i fördra- get om förhindrande av spridning av kärnvapen är (utesl.) i kraft som lag i denform Finland åtagit sig att iaktta dem. 2 Om denna lags ikraftträdande föreskrivs genom förordning av republiken president. 2. Lag om ändring av kärnenergilagen I enlighet med riksdagens beslut (utesl.) ändras i kärnenergilagen av den 11 december 1987 (990/ 1987) 2 l m om. 4 och 5 punkten, 63 l m om. l, 5 och 6 punkten och 2 m om., 68 2 mom. 4 punkten, 73 2 mom. 4 punkten och 76 2 mom., av dessa lagrum 68 2 mom. 4 punkten sådan den lyder i lag , samt fogas till 2 l mom. en ny 6 punkt, till 8 ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., och till 63 l mom. en ny 7 punkt och en ny 8 punkt samt ett nytt 3 mom. som följer: 2 Lagens tillämpningsområde Denna lag skall tillämpas ( 4 och 5 punkten som i RP) 6) i de fall, om vilka bestäms genom förordning av statsrådet, på sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet relaterad till kärnbränslecykeln som anges i artikel JB.a i tilläggsprotokollet (FördrS l ) till avtalet rörande tilllämpningen av artikel lll.l och Ill.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. 8 skyldighet att ansöka om tillstånd (Som i RP) 63 Tillsynsbefogenheter För den övervakning som förutsätts i denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser samt i de internationella avtal på kärnenergiområdet som är förpliktande för Finland har strålsäkerhetscentralen rätt att (l punkten som i RP) (5-7 punkten som i RP) 8) för övervakningen i syfte att förhindra spridningen av kärnvapen ta omgivningsprov och använda utrustning för detektering och mätning av strålning så att det kan säkerställas att verksamhet enligt 2 l mom. inte utövas utan tillstånd och att de uppgifter som lämnats är riktiga. (utesl.) Tillsynsbefogenheterna enligt l mom. gäller dock inte en lokal som används som bostad. (Nytt) 5

6 U tub 3/2000 rd- Vad som bestäms i l mom. l, 2, 5, 7 och 8 punken gäller även, i den omfattning som de för Finland förpliktande avtalen för fredlig användning för kärnenergi, som satts i kraft genom lag, samt avtalet om genomförande av artikel ll/.1 och Il/.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (FördrS 55/1995) och överenskommelsen med Amerikas förenta stater om samarbete rörande fredlig användning av kärnenergi (FördrS ), sådana av Finlands regering godkända inspektörer från Internationella atomenergiorganet och Europeiska atomenergigemenskapen samt andra personer som i närvaro av en representant för strålsäkerhetscentralen utför i avtalen nämnd övervakning. 73 Förverkandepåföljd (Som i RP) 76 Anmälningsskyldighet för den som befriats från tillståndsplikt samt användning av kärnenergi utan tillstånd (Som i RP) Om denna lags ikraftträdande föreskrivs genom förordning av republiken president. 68 Handräckning och beslag (Som i RP) Helsingfors den 25 maj 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Liisa Jaakonsaari /sd medl. Ulla Anttila l gröna Tytti Isohookana-Asunmaa /cent Antti Kalliomäki /sd B jarne Kallis /fkf Ilkka Kanerva l sam l Ante ro Kekkonen l sd Kimmo Kiljunen /sd ers. Outi Ojala /vänst Mirja Ryynänen /cent Hannu Takkula /cent Martti Tiuri /saml Ben Zyskowicz /saml Paula Kokkonen /saml Esko-Juhani Tennilä /vänst. Sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Antti Pelttari. 6

7 Bilaga- GrUU 11/2000 rd GRUNDLAGSUTSKOTTETSUTLÅTANDE 11/2000 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet till avtalet mellan de kärnvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel och i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen samt tilllag om ändring av kärnenergilagen Till utrikesutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 22 februari 2000 en proposition med förslag till godkännande av vissa bestämmelser i tilläggprotokollet till avtalet mellan de kärnvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och IAEA rörande tillämpningen av artikel III. l och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen samt till lag om ändring av kärnenergilagen () till utrikesutskottet för beredning och bestämde samtidigt att grundlagsutskottet skall lämna utlåtande om propositionen till utrikesutskottet. sakkunniga Utskottet har hört - utrikesrådet Pasi Tuominen, utrikesministeriet - lagstiftningsrådet Risto Eerola, justitieministeriet - professor Ilkka Saraviita - professor Kaarlo Tuori. PROPOSITIONEN I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner de bestämmelser som kräver riksdagens samtycke i tilläggsprotokollet till avtalet mellan de kärnvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet rörande tillämpningen av artikel III. l och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. Tilläggsprotokollet kompletterar avtalet mellan parterna rörande tillämpningen av artikel III. l och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. Propositionen innefattar ett förslag tilllag om godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet och ett förslag tilllag om ändring av energilagen. Tilläggsprotokollet avser att effektivisera Internationella atomenegiorganets (IAEA) kontroll av kärnämnen i syfte att avslöja hemliga kärnvapenprogram. Protokollet ålägger staterna 7

8 Bilaga - GrUU 11/2000 rd större skyldighet att rapportera till IAEA om kärnenergiverksamhet inom deras territorium. Samtidigt får IAEA större inspektionsbefogenheter. Tilläggsprotokollet är ett avtal som skall genomföras dels av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), dels av medlemsstaterna. Tilläggsprotokollet träder i kraft den dag IAEA får en skriftlig anmälan från Buratom och staterna om att deras respektive krav rörande ikraftträdande är uppfyllda. De föreslagna lagarna avses träda i kraft samtidigt med tilläggsprotokollet Enligt motiveringen till lagstiftningsordningen strider bestämmelserna i 63 kärnenergilagen och i artiklarna 4--7 och 9 i tilläggsprotokollet angående kompletterande tillträde mot bestämmelserna i grundlagen om statens suveränitet. Därför bör lagförslagen behandlas i så kallad inskränkt grundlagsordning. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Riksdagens samtycke Nödvändigheten av riksdagens samtycke Enligt 94 l mom. grundlagen godkänner riksdagen fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. I förarbetena till bestämmelserna sägs det att uttrycket "området för lagstiftningen" har tolkats utifrån den praxis som grundlagsutskottet följt i sina utlåtanden på senare år (se t.ex. GrUU rd). Tolkningen måste ta hänsyn till den nya bestämmelsen i 80 1 mom. grundlagen, som begränsar den materiella räckvidden för befogenheten att utfärda förordning. Enligt bestämmelsen skall det genom lag utfärdas bestämmelser om grunden för individens rättigheter och skyldigheter och om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag (RP rd, s. 149, andra spalten). Tolkningen av uttrycket påverkas också av att avsikten med grundlagsreformen var att stärka riksdagens ställning i beslutsprocessen rörande godkännande och ikraftträdande av internationella förpliktelser (RP rd, s. 51, första spalten). Enligt utskottet täcker riksdagens befogenhet i 94 l mom. grundlagen att godkänna internationella förpliktelser alla materiella bestämmelser om internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen. En bestämmelse om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse skall således anses höra till området för lagstiftningen, l) om den gäller utövande eller begränsning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen, 2) om den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, 3) om den sak som bestämmelsen gäller enligt grundlagen skall föreskrivas i lag eller 4) om det finns lagbestämmelser om den sak som lagen gäller eller 5) det enligt rådande uppfattning i Finland skalllagstiftas om saken. Enligt dessa kriterier hör en bestämmelse om en internationell förpliktelse till området för lagstiftningen oavsett om den strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland. Bestämmelserna i tilläggsprotokollet om kompletterande tillträde gäller utövande av offentlig makt. I Finland skall utövande av offentlig makt vara baserat på lag. Vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet hör, som regeringen framhåller, till tillämpningsområdet för atomenergilagen och vissa av dem kräver lagändringar. De bestämmelser i tilläggsprotokollet som gäller frågorna i kärnenergilagen hör till området för lagstiftningen. Artikel 2.b i tilläggsprotokollet gäller bl.a. personuppgifter. Med hänsyn till l O l m om. i grundlagen som gäller skydd för personuppgifter hör protokollbestämmelsen till området för lagstiftningen. Tilläggsprotokol- 8

9 Bilaga - GrUU 11/2000 rd let innehåller således ett flertal bestämmelser som kräver riksdagens samtycke. Godkännandebeslutets räckvidd I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bara skall godkänna de bestämmelser i tilläggsprotokollet som kräver riksdagens samtycke. Förslaget följer den praxis som tillämpades före grundlagsreformen och som gick ut på att riksdagen bara godkänner bestämmelser som hör till området för lagstiftningen men inte hela förpliktelsen. I förarbetena till grundlagen ansåg regeringen emellertid att riksdagen i sitt beslut kunde uttala att beslutet gäller förpliktelsen i sin helhet (RP 1/1998 rd, s. 150, andra spalten). Denna hållning stämmer bättre överens med den nya formuleringen i 94 l mom. grundlagen. Enligt lagrummet godkänner nämligen riksdagen fördrag och andra internationella förpliktelser, som innehåller bestämmelser som hör tiii området för lagstiftningen, och inte bara de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Utskottet anser att riksdagens beslut om godkännande av tilläggsprotokollet gäller protokollet i sin helhet. Beslut om godkännande Enligt 94 2 mom. grundlagen skall riksdagen besluta om godkännande av en internationell förpliktelse med enkel majoritet. Om ett förslag om godkännande av en förpliktelse gäller grundlagen, skall beslutet fattas med minst två tredjedelsmajoritet av de avgivna röstena. Kärnenergilagen från år 1987 ger företrädare för internationella organisationer rätt att genom inspektioner utöva självständig offentlig makt i Finland. Detta ansågs strida mot de konstitutionella bestämmelserna om statens suveränitet. Denna så kallade undantagslag stiftades under medverkan av grundlagsutskottet (GrUU rd). Tilläggsprotokollets bestämmelser om kompletterande tillträde innebär att inspektörerna från Internationella Atomenergiorganet (IAEA) godkänns genom ett särskilt förfarande och får komma in på finskt territorium. Inspektörena har rätt att utföra inspektioner på de områden som nämns i tilläggsprotokollet och att i överensstämmelse med tillläggsprotokollet utföra specificerade inspektioner, tiii exempel göra okulärbesiktningar, samla in omgivningsprov och använda mätapparatur. Tilläggsprotokollets konstitutionella betydelse hänger samman med bestämmelserna i grundlagen om statens suveränitet, men också med att kärnenergilagen är en så kallad undantagslag. I l 3 mom. grundlagen finns bestämmelser om att Finland deltar i internationellt samarbete. Den tidigare konstitutionen hade inga sådana bestämmelser. Enligt förarbetena till bestämmelsen har den nya bestämmelsen betydelse för bedömningen av när en internationell förpliktelse kan anses stå i konflikt med bestämmelserna om suveränitet i den nya regeringensformen (RP rd, s. 7 4, andra spalten). När grundlagen har ändrats på denna strategiska punkt, måste bestämmelserna i tilläggsprotokollet bedömas direkt utifrån den nya grundlagen och inte utifrån det gamla konstitutionella undantaget i kärnenergilagen (GrUU rd). Tilläggsprotokollets bestämmelser om kompletterande tillträde har samband med det kontrollsystem som föreskrivs i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (FördrS ). Avtalet syftar till att verifiera att parterna uppfyller sina förpliktelser att förhindra att en fredlig användning av kärnenergi inte innebär utveckling av kärnvapen eller andra kärnexplosionsmedel De bestämmelser om kontrollsystemet som är förpliktande för Finland ingår numera i avtalet om kontroll av kärnämne (FördrS 55/1995). I den konstitutionella bedömningen av IAEA:s inspektioner ingår exceptionellt vägande villkor för hälsa och fysiskt skydd. Dessutom är det nödvändigt med en internationell kontrollmekanism för att målen skall kunna nås. Enligt artikel Il i tilläggsprotokollet och artikel 9 i avtalet om kontroll av kärnämne skall IAEA-inspektörerna alltid godkännas av staterna. De får bara tillträde till de platser som avses i tilläggsprotokollet (artikel 5 a-c och artikel 9). De platser som huvudsakligen inspekteras är kärnanläggningar, gruvor, anrikningsanlägg- 2 ::!

10 Bilaga- GrUU 11/2000 rd ningar och platser, där relativt stora kvantiteter kärnämnen används eller har använts. Enligt motiveringen till propositionen (s. 5, andra spalten) omfattar IAEA:s tillsyn i Finland för närvarande åtta innehavare av kärnämnen. Det totala antalet objekt att kontrollera ökar på grund av tilläggsprotokollet med några anläggningar eller företag. De nya objekten omfattas redan nu av Buratoms kontroller. Anläggningarna och företagen arbetar inom ett mycket specifikt område och är därför mycket få. Därför har det inga omfattande konsekvenser att IAEA har rätt att utöva offentlig makt. Aktörerna inom kärnämnessektorn är eller borde åtminstone vara medvetna om branschens unika karaktär och känna till de internationella kontrollerna, som redan nu är ett vanligt inslag. Inspektionerna inkräktar inte på hemfriden som är skyddad i l O l mom. grundlagen. Detta eftersom de platser som avses i artikel5.a i praktiken inte kan vara bostäder och eftersom de avtalsslutande staterna i de fall som avses i artiklarna 5.b, 5.c och 9 inte är skyldiga att ordna med tillträde för inspektörerna. Inspektörerna har inga befogenheter att självständigt bruka maktmedel. Med avseende på den inspekterade verksamheten är inspektionsmetoderna inte överdimensionerade eller i övrigt problematiska i konstitutionellt hänseende. Bestämmelserna om kompletterande tillträde är inte identiska med bestämmelserna om rutinkontroller i avtalet om kontroll av kärnämne. Det kompletterande tillträdet betyder inte att inspektörerna mekaniskt och systematiskt försöker verifiera informationen till IAEA, utan de utreder misstankar i fråga om uppgifter från olika källor och eventuella inkonsekvenser i uppgifterna. Kompletterande tillträde behövs således om flera olika informationskällor ger anledning att misstänka att kärnämnen används i strid med fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. I förarbetena till bestämmelsen i grundlagen om Finlands deltagande i internationellt samarbete sägs att det befogat att utgå från att internationella förpliktelser som är sedvanliga i modernt internationellt samarbete och som bara i ringa utsträckning påverkar statens suveränitet inte direkt kan anses vara en kränkning av statens suveränitet. Sett i ett helhets perspektiv påverkar bestämmelserna om kompletterande tillträde statens suveränitet bara i obetydlig grad. De strider inte mot bestämmelserna i grundlagen om statens suveränitet. Riksdagen kan därför besluta om tilläggsprotokollet med enkel majoritet. Förslaget tilllag om godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet Som ovan sägs innefattar tilläggsprotokollet enligt utskottets uppfattning inga bestämmelser som strider mot grundlagens bestämmelser om statens suveränitet. Förslaget tilllag om godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet kan därför behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Följaktligen måste hänvisningen till så kallad inskränkt grundlagsordning i ingressen till det första lagförslaget strykas. Lagens rubrik måste ändras i överensstämmelse med lagens syfte. Lagen gäller inte godkännande av vissa bestämmelser i tilläggsprotokollet, utan är en sådan i 95 l mom. grundlagen avsedd lag som avser att sätta i kraft fördragsbestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Också l bör ses över. Paragrafen skall ange att de bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till området för lagstiftningen är direkt tillämplig lag på det nationella planet i den form som Finland har förbundit sig till dem. Befogenheten att utfärda förordning kan i 2 lämpligen avdelas presidenten (RP rd, s. 152, andra spalten). Förslaget tilllag om ändring av kärnenergilagen strålsäkerhetscentralens tillsynsbefogenheter Den föreslagna lagen om ändring av kärnenergilagen avser att ge strålsäkerhetscentralen större tillsynsbefogenheter i syfte att anpassa dem till IAEA:s kontrollbefogenheter på grundval av tilläggsprotokollet. Tilläggsprotokollet kräver i sig inte detta. De föreslagna bestämmelserna 10

11 Bilaga - GrUU 11/2000 rd UtUB 3/2000 rd - grundar sig således inte på bestämmelser i fördraget utan har nationella orsaker. I detta hänseende gäller förslaget inte ikraftträdande av bestämmelser i ett fördrag. De bestämmelser i tillläggsprotokollet som hör till området för lagstiftningen sätts nationellt i kraft genom det första lagförslaget. Därför och inte heller i övrigt finns det någonting som talar för att förslaget till lag om ändring av kärnenergilagen skall betraktas som en lag för införande av ett fördrag i enlighet med 95 2 mom. grundlagen. Hänvisningen till inskränkt grundlagsordning i ingressen bygger följaktligen på felaktiga premisser och måste strykas. Den föreslagna ändringen i 63 l mom. l punkten kärnenergilagen innebär att strålsäkerhetscentralens tillsynsbefogenheter utsträcks till forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 l mom. 6 punkten i samma lag. Enligt propositionen skalllagen tillämpas på forsknings- och utvecklingsverksamhet "i de fall, om vilka bestäms genom förordning". Utskottet menar att lagens tillämpningsområde inte bör slås fast i förväg genom förordning, när det samtidigt genom förordning utfärdas bestämmelser om räckvidden för myndigheternas befogenheter. Den föreslagna 2 paragrafen bör kompletteras med en direkt hänvisning till definitionen på forsknings- och utvecklingsverksamhet i tilläggsprotokollet. En annan möjlighet är att befogenheten att utfärda förordning kopplas till den anknytande bestämmelsen i tilläggsprotokollet. Då måste statsrådet vara den som har rätt att utfärda förordningar. I den sista meningen i 63 l mom. 8 punkten sägs att rätten att utfärda inspektioner inte gäller på platser som är skyddade av hemfrid. Betraktar man strålsäkerhetscentralens tillsynsbefogenheter i 1-7 punkten enligt denna slutsats om ett motsatt förhållande, förefaller det i princip att också omfattas av hemfriden. Med tanke på vad som är de huvudsakliga kontrollobjekten är detta inte nödvändigt. Enligt utskottets mening bör förslaget ändras så att tillsynsbefogenheterna i 63 l mom. i inget som helst hänseende omfattar lokaler underkastade konstitutionellt hemfridsskydd, det vill säga fasta bostäder mom. När frågan var aktuell ansåg grundlagsutskottet att 63 2 mom. kärnenergilagen är en befogenhet som avviker från konstitutionen i och med att den tillåter att främmande stater eller internationella organisationer genom en vanlig lag får rätt att göra de inspektioner som nämns i lagrummet men som vid den tidpunkten ansågs kränka statens suveränitet (GrUU 17/1985 rd). Det är skäl att stryka det som hänvisar till denna befogenhet och samtidigt till undantagslagen, anser utskottet. Detta kan till exempel göras genom att de internationella kärnenergiorgan som Finland garanterar kontrollbefogenheter för specificeras i lagen. Ikraftträdande Lagen avses träda i kraft samma dag som tillläggsprotokollet och den anknytande lagen om tilläggsprotokollets i kraftträdande. I propositionen föreskriver ikraftträdelsebestämmelsen på vanligt sätt att ikraftträdelsetidpunkten bestäms i samband med stadfästelsen av lagen. Ikraftträdelsetidpunkten bör kunna bestämmas genom förordning för att syftet med propositionen skall kunna uppnås. I grundlagen föreskriver 79 3 mom. att det i en lag av särskilda skäl kan anges att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms genom förordning. I detta fall kan lagens nära samband med en internationell förpliktelse betraktas som ett särskilt skäl. A v samma anledning är det befogat att presidenten bemyndigas att utfärda förordning om ikraftträdelsetidpunkten för lagen. Utldtande Grundlagsutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande att riksdagens samtycke behövs för tillläggsprotokollet till avtalet mellan de kärnvapenfria medlemsstaterna i Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och IAEA rörande tilllämpningen av artikel Il/.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, Il

12 Bilaga- GrUU 11/2000 rd att riksdagen godkänner hela tilläggsprotokollet med enkel majoritet och att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Helsingfors den 27 april 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Ville ltälä /saml medl. Jouko Jääskeläinen /fkf Jouni Lehtimäki /saml Johannes Leppänen /cent Hannes Manninen/cent Pekka Nousiainen /cent sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Sami Manninen, ers. Heli Paasio /sd Osmo Puhakka /cent Petri Salo /saml Art o Seppälä l s d Ilkka Taipale /sd Veijo Puhjo /vänst. utskottsrådet Jarmo Vuorinen. 12