Skogsbruksplan. Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö. Jämtlands län

Transkript

1 Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Överhogdal 17:3 Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö Härjedalen Jämtlands län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m

2 Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Linjer: väg/ledning/vatten Övrig areal Summa landareal Summa vatten hektar 35,2 5,4 0,2,8 86,3 13,2 0 0,5 0 0 Virkesförråd Tall Totalt Gran Löv Ädellöv Contorta Medeltal Naturvårdsvolym per 119 Bonitet och tillväxt Fastighetens medelbonitet per Tillväxt per år vid framskrivnings- är beräknad till 3,7 tidpunkten uppskattad till cirka 171 Avverkningsförslag Totalt under perioden 422 Varav gallring 422 och föryngringsavverkning

3 Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Totalt / Tall Gran Löv Ädellöv Contorta Kalmark - 9 år , , , , , , Lågprodskog(E) Överst / Frötr [3,3] Övriga skikt [] Summa/Medel 35, Arealfördelning Areal Åldersklasser

4 Skogens fördelning på huggningsklasser Areal Virkesförråd Huggningsklass Totalt / Tall Gran Löv Ädellöv Contorta Kalmark K1 K2 Röjningsskog R1 R2 5, Gallringsskog G1 11, G2 1, Föryngrings- S1 16, avverknings- S2 skog S3 Lågproducer- E1 ande skog E2 E3 Överst / Frötr ÖF [3,3] Övriga skikt [] Summa/Medel 35, Huggningsklasser Kalmark K1 K2 Röjningsskog R1 R2 Gallringsskog G1 G2 Kalmark, återväxtåtgärder återstår Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. Kalmark där återväxtåtgärderna är utförda Mark som fullständigt bendlats med återväxtåtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Plantskog < 1,3 m Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. Ungskog > 1,3 m Skog som är över 1,3 m och som i utvecklingshänseende motsvarar röjningsskog. Yngre gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Föryngringsavverkningsskog S1 S2 S3 Lågproducerande skog E1 E2 E3 Slutavverkningsbar skog Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. Slutavverkningsmogen skog Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden Slutavverkningsbar skog som ej bör slutavverkas Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog/skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av gmarkskaraktär Gles skog av gmarkskaraktär.

5 Skogens fördelning på målklasser Areal Virkesförråd Tillväxt Målklass 32,6 92, , ,2 K - produktion K - naturvård NS 2,6 7, , ,8 NO Summa 35, Impediment Myr Berg 5,4 Målklasser Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna r följande innebörd: Produktion med Generell naturhänsyn Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av detaljhänsyn och hänsynsytor. K * Kombinerade mål Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn. NS Naturvård Skötselkrävande Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel. NO Naturvård Orört Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört. * PF enligt Skogsstyrelsen

6 Avverkning och tillväxt Avverkning Under gallring och föryngringsavverkning ingår alla lövträdsarter i begreppet löv. I redovisad avverkningsvolym ingår tillväxt från det år planen är framskriven till och t.o.m. medelåret för föreslagen åtgärdstidpunkt. Åldersklass Kalmark - 9 år Lågprodskog(E) Övriga skikt Summa Total avverkning 422 7,4 3,3 1,8 12,5 Högre alt: Lägre alt: Barr Gallring Löv varav gallring varav gallring Totalt Föryngringsavverkning Barr Löv och föryngringsavverkning och föryngringsavverkning Tillväxt I sammanställningen redovisas tillväxt under kvarvarande planperioden samt areal och virkesförråd vid planperiodens slut. Obs: Såväl tillväxt som areal och virkesförråd vid planperiodens slut förutsätter att föreslagna åtgärder utförs. Åldersklass Kalmark - 9 år Lågprodskog(E) Övriga skikt Summa Barr Tillväxt Löv Totalt ,5 3,3 0,8 0,9 5,4 12,4 [3,3] 35, Totalt 85 0 Areal och virkesförråd vid planperiodens slut /

7 Skogsvårdsåtgärder Blanketten innehåller ett sammandrag av avdelningsvis föreslagna åtgärder. Sammanställningen förutsätter att samtliga åtgärder enligt grundförslaget utförs. Åtgärd Angelägenhetsgrad (F)=Följd (Fb)=Förberedande (A)=Alt. Snarast 2-5 år 6-10 år 11 - år Summa Naturvårdshuggning 1,8 1,8 Röjning 12,5 12,5 (Fb)Underväxtröjning före gallring 3,3 3,3 Summa 15,8 1,8 17,7

8 Åtgärdsöversikt Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här uppräknade. Utföres snarast ( ) Skifte - Avd 0-3 Skikt Åtgärd (F)=Följd (Fb)=Förberedande (A)=Alt. Röjning Utförs Fr o m 2017 T o m 2018 Areal Ålder 5,1 30 SI T18 Volym / Uttag inkl. tillv. Röjning Anteckning 0-4 Röjning ,4 38 T20 75 Röjning 0-8 (Fb)Underväxtröjning före gallring ,3 T18 75 Underväxtröjning före gallring 0-8 ÖF (A)Avverkning av överståndare/fröträd ,3 145 T Avverkning ÖF

9 Åtgärdsöversikt Utföres inom 2-5år ( ) Skifte - Avd 0-7 Skikt Åtgärd (F)=Följd (Fb)=Förberedande (A)=Alt. Naturvårdshuggning Utförs Fr o m 2019 T o m 2022 Areal Ålder 1,8 90 SI G22 Volym / 180 Uttag inkl. tillv. Anteckning 52 Naturvårdshuggning

10 Åtgärdsöversikt Utföres inom 6-10år ( ) Skifte - Avd 0-4 Skikt Åtgärd (F)=Följd (Fb)=Förberedande (A)=Alt. Gallring Utförs Fr o m 2023 T o m 2027 Areal Ålder 7,4 38 SI T20 Volym / 75 Uttag inkl. tillv. 259 Gallring Anteckning 0-8 Gallring ,3 T Gallring

11 Åtgärdsöversikt Utföres efter 11år ( ) Inga planerade åtgärder finns för detta tidsintervall.

12 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr Areal (-) [Skikt] Ålder år Hkl Skikt SI Virkesförråd avd Målklass Trädslag T G L Ä C Med diam cm Beskrivning Åtgärd Alternativ A n g Uttag inkl tillväxt Löp tillv per 1 0,9 60 S1 B Fd inäga Ingen åtgärd 3 Gallrat 2 0,9 55 G1 T NS,b Delv försumpat Ingen åtgärd 5,7 (-0,1) Olikåldrigt 3 5,1 30 R2 T Blockigt Röjning ,5 Älgbetad Tätt Enst. äldre träd 4 7,4 38 G1 T Röjning ,2 Gallring ,4 85 S1 G Gallrat Ingen åtgärd 3,4 6 10,5 95 S1 G Delvis gallrat Ingen åtgärd 4,1 Olikåldrigt Generell Kommentar: Värdefull bäck genom beståndet. Lämna lövträd och avverka högra granar intill bäcken vid åtgärder. 7 1,8 90 G2 G NS,s Kantzon till Naturvårdshuggning ,2 Råbäcken Ingen åtgärd (Alternativ ) 8 3,3 G1 T Enstaka öf Underväxtröjning före gallring (Förberedande ) ,4

13 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr Areal (-) [Skikt] Ålder år Hkl Skikt SI Virkesförråd avd Målklass Trädslag T G L Ä C Med diam cm Beskrivning Åtgärd Alternativ A n g Uttag inkl tillväxt Löp tillv per Gallring [3,3] 145 ÖF Ingen åtgärd 0,4 Avverkning av överståndare/fröträd (Alternativ ) ,3 Myr 10 0,2 Jordbruksmark

14 Skifte - Avd: 0-2 Naturvård Skötselkrävande (NS) med bevarande av värde som syfte. Skogliga data NS Areal: 0,8 Ståndortsindex: T20 Huggningsklass: G1 Virkesförråd Skikttyp Ålder Totalt / Tall Gran Löv Ädellöv Contorta Huvud ÖF Skärm Underväxt Annan Summa Beskrivning: Ojämt bestånd med en barrdominerad del i öst och en lövdominerad del i väst. Gott om grova lövträd och inslag av död ved. Buskskikt och undervegetation är rikt och varierat. Tidigare r området troligen använts för bete och slåtter. Biotopen är viktig för bl a järpe och ckspettar. Mål: Bibehålla ett tillstånd av förändring (ständig föryngring och avdöende - successionsstadium) med stor mängd död ved. Fuktigheten/vattenflödet är en förutsättning för områdets fortsatta utveckling. Åtgärd: I samband med eventuell gallring av gran kan vissa delar av lövskogen föryngras genom luckhuggning - då bör överståndare av äldre träd lämnas kvar.

15 Skifte - Avd: 0-7 Naturvård Skötselkrävande (NS) med nyskapande av värde som syfte. Skogliga data NS Areal: 1,8 Ståndortsindex: G22 Huggningsklass: G2 Virkesförråd Skikttyp Ålder Totalt / Tall Gran Löv Ädellöv Contorta Huvud ÖF Skärm Underväxt Annan Summa Beskrivning: Lövrik, skiktad och olikåldrig skog runt värdefull bäck, bitvis sumpig mark med fattig vegetation men närmast bäcken riklig högörtvegetation. Död ved finns i olika nedbrytningsstadier, den fuktiga miljön gör en relativt snabb omsättning av den döda veden, ett flertal krävande växt- och djurarter är beroende av dessa. Beståndet följer ett bäcksystem som fungerar som spridningszon för många arter - landskapsekologiskt intressant. Mål: Skapa en lövrik skiktad skog intill bäcken som kan stå kvar som skydd när skogen runt omkring avverkas. Skapa mer död ved av löv och barrträd i olika nedbrytningsfaser. Bevara bäcksystemets funktion som spridningskorridor. Åtgärd: Lämna lövträd och avverka högre granar vid gallring, skapa skiktad skog som aldrig kalavverkas.

16 Kommentarer till Överhogdal 17:3 Belägenhet Fastigheten är belägen i södra delen av Jämtlands län, i Härjedalens Kommun, i trakterna kring Överhogdal. Fastigheten består av ett skifte där den största delen mark klassas som produktiv skogsmark. Den totala arealen är,8. Produktiv skogsmark är 35,2. Mål och inriktning Tillväxt och avverkning Fastigheten r skog i många åldrar vilket medför att åtgärderna de närmsta åren kommer att vara av varierande art. Tillväxt på fastigheten ligger på 171 m³sk/år och grundavverkningsförslaget är ca 422 m³sk på 10år. Det är mindre än vad tillväxten är på 10 år, men avverknings förslaget grundar sig främst på de enskilda beståndets behov för att öka sina ekonomiska möjligheter. Om man följer grundavverkningsförslaget kommer fastighetens medelvolym att öka. Markägarens mål på ett långsiktigt ekonomiskt och ekologiskt hållbart skogsbruk uppfylls därmed. Skogsvård Skogsvård är en mycket viktig del för ett bestånd under en omloppstid. Försummad skogsvård kan i framtiden ge instabila bestånd vid extrema vädersituationer. Markberedning och plantering Vid nyetableringen av skogsbestånd är det viktigast att man får en bra start genom markberedning och plantering. Enstaka bestånd på fastigheten kan det fungera bra med självföryngring under fröträd eller skärm. Marken bör dock då blottläggas en del för att få fram så stor yta mineraljord som möjligt för att en stor mängd frö ska kunna gro. Är marken allt för sten- och blockbunden bör man dock undvika markberedning. Röjning Till skogsvården hör den viktiga röjningen. Under de första åren behöver träden konkurrens för att skapa god kvalitet. Dock behöver man sära på dessa konkurrenter för att ge den bättre parten bättre tillväxtmöjligheter av rotsystem, grönkrona och stamdimension.generellt kan det vara lämpligt med två röjningar under beståndets ungdomsfas. På fastigheten finns det 15,8 röjning och dessa bör utföras inom en snar framtid. 3,3 är underväxtröjningar före gallring. Naturvård och kulturvärden Det frivilliga naturvårdsåtagandet på fastigheten är 7,4 av den produktiva arealen. Den arealen är NS (naturvård skötsel) Vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar, r man inte registrerat någon nyckelbiotop på fastigheten. Det finns inga registrerade fornminnen på fastigheten. Men det kan finns kulturspår såsom gamla vägar och kolbottnar på fastigheten. Misstänker man något är det viktigt att vara försiktig med avverkning och främst markberedning. Jakt och viltvård Jakt och viltvård är en viktig del av markägande idag. Det viktigaste när det gäller skogsskötseln är att minimera riskerna för skador på stående skog. Det första man kan göra är att se till att nivån på viltstammen hålls på en rimlig nivå gentemot vad naturen kan erbjuda i form av grönfoder. Viltbetning av ungskogen kan minskas genom att skapa lämpligt foder under rätt årstid. Älgen behöver t.ex. färsk barrmassa under vintersäsongen vilket man kan skapa genom att styra tallavverkning till vinterlvåret för att undvika att de ger sig på tallungskogen. I röjningsskogen kan man även spara lövträd som man kapar på en betesvänlig höjd för att skapa ett träd med stor

17 och låg grönkrona. Skogstillstånd Virkesförrådet på fastigheten är strax under 4200 m³sk vilket ger ett medelförråd som är 119m³sk/. Den större delen av skogen består av tallskog. Tall 30 Gran 54 Löv 17 Åldersklassfördelningen är ojämn, med den större delen skog i åldersklasserna 30 år till år och 90 år till 100 år. Mellanskogs skötselråd Under planperioden är det viktigt att på denna fastigheten sköta om gallringsskogen och lägga stort fokus på röjningsarbetet. När det gäller föryngringsavverkning bör man välja bestånd som r högre granandel först och eventuellt överhålla skog där tallandelen är högre. Äldre gran kan få en negativ ekonomisk utveckling där de står. Därmed bör dessa områden tas bort och ersättas med skog som är frisk och r en hög tillväxt både volymmässigt och ekonomiskt. Vissa tallskogsbestånd bedöms kunna stå längre.i samband med föryngringsavverkning är det viktigt att titta på markens vattenavrinningsförmåga. Grundförslaget när det gäller avverkning är en rekommendation som man bör sträva efter, så att skogen ska öka sina ekonomiska värden. Vid framtida eventuella investeringar i fastigheten kan man nytta av att det går att avverka mer än tillväxten för att kunna finansiera delar av investeringen genom skogen. Det viktigaste i korthet för Överhogdal 17:3 under denna planperiod. Utföra kommande ungskogsröjningar. Utföra kommande gallringar, Se över fastighetens rågångar och vid behov förbättra märkningen.

18 Sammanställning lövdominerade bestånd Fastigheten utgörs till 35,2 av produktiv skogsmark. Av denna är 35,2 (10 ) frisk och fuktig skogsmark. Befintligt lövdominerade bestånd Bestånd med lövandel > 50 och fuktklass = frisk eller fuktig Skifte - Avd Summa 0-1 Summa(NO + NS) Summa( + K) Ålder 60 Trädslag T G L Ä C Areal 0,9 0,9 0,9 Andel av frisk + fuktig 2,5 2,5 2,5 Målklass Framtida lövdominerade bestånd Bestånd med beskrivningskod = "Framtida lövdominans" och fuktklass = frisk eller fuktig Skifte - Avd Summa Ålder Trädslag T G L Ä C Areal Andel av frisk + fuktig Målklass Summa(NO + NS) Summa( + K)

19