Lärande. på hållbar väg LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG

Transkript

1 Lärande på hållbar väg LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG

2 Lärande på hållbar väg I arbetet med skriften har många varit inblandade och följande personer ska speciellt omnämnas och tackas: Inger Björneloo, Lärarutbildningen i Göteborg Tomas Krigsman, Lärarhögskolan i Stockholm Kalle Lindeborg, Naturskolan i Sollentuna Valdy Lindhe, Institutionen för lärarutbildningen vid Uppsala Universitet Iann Lundegård, Lärarhögskolan i Stockholm Claes Malmberg, Lärarhögskolan i Malmö Ulrich Nitsch, professor emeritus, Kivik Anders Szczepanski, Centrum för miljö- och utomhuspedagogik, CMU, Linköpings universitet Varje soluppgång borde ses som en ny möjlighet, varje dag som en ny utmaning att rädda vår planet och dess liv i alla former för kommande generationer. Jens Wahlstedt, Så länge solen går upp Lärande på hållbar väg är producerad av Världsnaturfonden WWF Redaktör: Germund Sellgren, projektledare Naturväktarna Foto: Germund Sellgren (sid 1, 2, 4, 6, 7, 8, 13, 14, 15, 16, 17, 20, 22, 24, 25, 34, 35, 36, 37 barn med flöjt, barn med vattenhink) 38, 39, 40, 43 (nyckelpiga), 46, 47; WWF-Canon / Chris Martin BAHR (sid 9), WWF-Canon / Wim VAN PASSEL (sid 10 isbjörn), Allan Carlson (sid 10 barn, sid 11 bambu, sid 37 banporträtt), WWF-Canon / Michel GUNTHER (sid 11), Ola Jennersten (sid 12), WWF-Canon / Eduardo RUIZ (sid 19), Bengt Ekman/N (sid 19 sädgäss), Timmy Carlsson (sid 21), Bonnie Jacobs (sid 28), Satu Knape (sid 31), Lennart Mathiasson (sid 23, 41, 43 smultron),; Livia Rostovanyi (sid 42), Illustration: Annika Rockström (sid 18). Grafisk form och teknisk produktion: Odelius # 3857 SGS-COC-2688 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG

3 Förord Smältande glaciärer, översvämningar, jordskred, orkaner, ökenspridning, ökad temperatur... Listan kan göras lång. Är det normala klimatsvängningar eller förändringar skapade av människan? Hur kommer det sig att vi i den rika världen överkonsumerar när svält och fattigdom är vardag i andra delar av världen? Hur ska vi lösa alla problem kring fattigdom, svält, bristande jämlikhet, minskad biologisk mångfald etcetera? Frågorna är många och svaren inte självklara trots att vi lever i ett så kallat kunskapssamhälle. Ända sedan 1960-talet har vi haft speciella miljöavsnitt och miljökurser i den formella utbildningen. Men det har inte varit tillräckligt. Samhällsförändringar och nya insikter har lett fram till en FN-proklamerad tioårssatsning på utbildning för hållbar utveckling. Syftet med denna skrift är att belysa Världsnaturfonden WWFs syn på utbildningens roll för att nå ett hållbart samhälle. Vi vänder oss i första hand till skolpersonal och lärarstuderande. Lärande för hållbar utveckling är ett förändrat sätt att uppfatta världen. Inger Björneloo, Lärarutbildningen Göteborg LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG

4 i n l e d n i n g Trollsländans landskap en inledande betraktelse om kunskap på hållbar väg Följ med på en spännande upptäcktsfärd in i framtiden där vi blott kan ana möjligheterna bortom nästa flodkrök. Kanoten förs obehindrat nedströms flodslingan. Paddlarna doppas rytmiskt i det strömmande vattnet, men i en av den slingrande flodens innerkurvor går vi på grund. Mödosamt tvingas vi staka oss bort från grundet. En kort diskussion och vi enas om att vi bör undvika flodens innerkurvor; ett stilla vattenflöde och sedimentation gör floden svårframkomlig. Bakom oss hör vi ett prasslande ljud. Miljontals myggor, flugor och sländor avtecknar sig som siluetter mot den nedåtgående solen. Fascinerade upptäcker vi att ljudet kommer från trollsländornas vingar, från deras flykt efter föda. Snart närmar vi oss nästa flodkrök och väljer då ytterkurvans energirika och kraftfulla vattenström. Ingen sedimentation, snarare djup och kraft. Vi förs lätt och självklart framåt. Att då och då vända sig om och få syn på det oväntade föder nya tankar. Trollsländan, en luftens virtuos, är en uråldrig insekt som har sett ungefär likadan ut i nästan 300 miljoner år. Den flyger framåt, bakåt, kan stå blick stilla och till och med para sig i luften. Allt detta med hjälp av tunna, genomskinliga vingar. Att de bara håller! Men trollsländan lever utifrån minimalprincipen: resurssnålhet och styrka är dess dygd. De tunna vingribborna, som är formade i sexkantiga mönster, ger stadga och hållbarhet. Trollsländan har kommit på lösningen för hur man kan leva hållbart och långsiktigt! Den hållbara trollsländan flyger över ett vattendrag. Flodens slingrande och sökande form skulle kunna vara en bild över lärandets landskap, lärandet som en tudelad process. Efter att ha tagit emot ny information behöver vi alla en stund av rofylld eftertanke, tid för reflektion, då saker och ting sjunker in och införlivas i erfarenheternas bank. En plats där det nya sedimenterar i vårt inre och lägger sig till rätta i olika lager. Men ytterkurvans energi är också viktig som ny och kraftfull stimulans. Människan behöver utmaningar där gamla invanda tankar kan påverkas, förändras och bli till nya erfarenheter. Att vistas i detta fält mellan innerkurva och ytterkurva i ett verkligt sammanhang, där erfarenheterna är mina och därmed personliga, samtidigt som de formas i ett socialt sammanhang, är en grund i lärandet. Att leva är som att färdas i ett landskap, säger den norske filosofen Arne Naess. Hur framtiden kommer att gestalta sig är svårt att bedöma. Vi tar nu klivet in i en tioårsperiod med en kraftfull satsning på lärande för hållbar utveckling. Låt oss vända oss om i trollsländans meandrande metaforlandskap och med vidöppen blick söka efter hållbar kunskap. Följ med på en spännande upptäcktsfärd in i framtiden där vi blott kan ana möjligheterna bortom nästa flodkrök. Att leva är som att färdas i ett landskap med lätt eller oländig terräng, ljusa eller mörka platser, under alla omständigheter med dolda överraskningar. Arne Naess, Livsfilosofi LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG

5 b a kg r u n d Fig. Fig 1: LIVING 1: The PLANET Living INDEX, Planet Index, Index (1970=1.0) 1.8 1, , , , , , , , , The Living Planet Index mäter trender beträffande den biologiska mångfalden. Populationer av 1313 ryggradsdjur har undersökts. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt med 30 procent mellan 1970 och 2003 (Index 1970=1,0). Våra ekologiska fotavtryck är för stora Vår konsumtion av jordens naturresurser sker för närvarande 25 procent snabbare än naturens förmåga att skapa nya. Skillnaderna i levnadssätt mellan olika länder är stora och det är bara befolkningen i de så kallade utvecklingsländerna som inte lämnar för stora fotavtryck. Väldiga utmaningar väntar The earth has enough for man s need but not for man s greed. Mahatma Gandhi Hur mår egentligen jorden? Världsnaturfonden WWF använder två mätare för att avläsa tillståndet på jordklotet. En handlar om antalet fåglar, däggdjur, reptiler och fiskar. The Living Planet Index mäter förändringar i populationsstorleken för arter av jordens vilda ryggradsdjur. Tyvärr är utvecklingen dyster; kurvan pekar neråt. Mellan 1970 och 2003 har The Living Planet Index minskat med 30 procent. Det andra som vi mäter är hur stor vår påverkan på jordklotet är, det vill säga vår konsumtion av resurser och dess effekt på jorden. År 2003 var människans ekologiska fotavtryck tre gånger större än år Fig. 2: EKOLOGISKA FOTAVTRYCK, Antal jordklot Fig 2: Ekologiska fotavtryck, , , , , , , , , , Människans ekologiska fotavtryck blir allt större. Sedan slutet av 1980-talet har vi överskridit jordens biokapacitet. Idag skapar vi mer avfall än naturen kan ta emot och återskapa till nya resurser. LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG

6 b a kg r u n d I Europa lever vi som om vi hade tre jordklot en minst sagt ohållbar utveckling. + Vår konsumtion av naturresurserna sker för närvarande 25 procent snabbare än naturens förmåga att skapa nya. Svenskens ekologiska fotavtryck är 6,1 globala hektar per person att jämföra med det tillgängliga utrymmet 1,8 globala hektar per person. Om alla människor på jordklotet skulle leva som vi gör, skulle det krävas drygt tre jordklot! Vi står inför avgörande val. Antingen fortsätter vi som vanligt vilket leder till förödelse eller så bestämmer vi oss för att leva, äta, bo och transportera oss på ett uthålligt sätt. Vi står inför väldiga utmaningar: Antalet ryggradsdjur minskar, mängden naturfrämmande, kemiska ämnen ökar kraftigt och klimatet förändras. Så många som 37 fotbollsplaner tropikskog försvinner varje minut, dammar har negativ påverkan på naturen, en dryg miljard människor har inte tillgång till rent vatten och antalet fiskar och valar i haven minskar kraftigt. Listan kan göras lång. Därtill lever vi i Europa som om vi hade tre jordklot en minst sagt ohållbar utveckling! Men vi ser också en värld som enas kring Kyotoprotokollet. Vi ser hav och skogar som skyddas och att andelen barn i världen med grundskoleutbildning har ökat med 80 procent på trettio år. Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF bildades 1961 i London i syfte att samla in pengar för att rädda utrotningshotade djur. Idag är WWF en global naturvårdsorganisation med en bred inriktning. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. WWF använder sig bland annat av naturvård, forskning, lobbyverksamhet, information och utbildning som verktyg för att bevara ekosystem och arter men också för att lösa grundorsakerna till miljöproblemen. WWFs tre grundpelare är att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion I ett globalt perspektiv är varje människa mycket liten. Men många små människor kan göra väldigt stor nytta. 10 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 11

7 b a kg r u n d Miljöfrågorna i skola och samhällsdebatt en tillbakablick Hållbar utveckling innebär inte bara ekologisk hållbarhet utan inbegriper även sociala och ekonomiska dimensioner. I början av 1960-talet var tiden mogen för en bred samhällsdebatt om miljöfrågor. Boken Tyst vår från 1962 av Rachel Carson blev en startsignal. Kopplingen mellan gulsparvarnas död och utsäde betat med kvicksilver gav underlag till hennes bok. Under 1960-talet anpassades samhället till att åtgärda uppkomna miljöproblem. Medlet var teknik, till exempel rening i skorstenar och avloppsrör. I Sverige skapade Naturvårdsverket strukturer och lagar. För vanligt folk handlade det mest om att slänga skräpet rätt. I skolan läste man ekologi och miljö. Tanken var att kunskap om problemen automatiskt skulle leda till ett förändrat beteende. Den första internationella miljökonferensen i FNs regi hölls 1972 i Stockholm. Västvärldens miljöproblem diskuterades. De skulle åtgärdas av forskare, experter och tekniker. Vanligt folk skulle inte oroas. Men något lugn lyckades man inte sprida. Under 1970-talet växte både missnöje och engagemang. Miljöorganisationer bildades, folk blev aktiva och trycket på politikerna ökade. År 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften vilket engagerade många människor och 1981 bildades Miljöpartiet. Tjugo år efter Stockholmskonferensen ville FN åter lyfta fram miljöfrågan, denna gång på en global arena och med sikte in i 2000-talet. Konferensen hölls 1992 i Rio de Janeiro och hade förberetts på olika sätt, bland annat genom rapporten Vår gemensamma framtid av UNEP *, IUCN ** och Världs- * UNEP är FNs miljöprogram. ** IUCN är världens största nätverk för naturvård. naturfonden WWF. I rapporten betonades begreppet hållbar utveckling. Begreppet definierades som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att begränsa kommande generationers möjlighet till utveckling. Hållbar utveckling innebär inte bara ekologisk hållbarhet utan inbegriper även sociala och ekonomiska dimensioner. Resultatet av Riokonferensen blev Agenda 21 med riktlinjer för världens regeringar, kommuner och viktiga samhällsgrupper att under det tjugoförsta århundradet skapa utveckling utan att skada miljön. I Sverige skapade varje kommun lokala versioner av Agenda 21. Idag har de reviderats och ingår i kommunernas utbud av planer och policydokument. Budskapet från Rio var att den rika världen har sina miljöproblem och den fattiga sina. Lösningarna finns lokalt och härrör ofta från livsstil och lokala beslut. Miljöundervisning tre traditioner 1. Faktabaserad miljöundervisning Miljöproblemen beror på dåliga kunskaper. Naturvetenskapen ska lösa miljöproblemen. Undervisning om objektiva fakta ska leda till förändrat beteende och bättre miljö (1960-talet och framåt). 2. Normerande miljöundervisning Enbart kunskaper räcker inte. Miljöproblemen hänger ihop med värderingar. Vetenskapliga experter ska vägleda människan till goda miljöhandlingar, vetenskapliga kunskaper ska vara normerande (1980-talet och framåt). 3. Undervisning om hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter betonas i miljöundervisningen. Olika människor har skiftande synsätt. Reflektion och kritiskt tänkande betonas (1990-talet och framåt). Att lära för hållbar utveckling J Öhman/ L Östman 12 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 13

8 b a kg r u n d Hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att begränsa kommande generationers möjlighet till utveckling. FNs rapport Vår gemensamma framtid, 1987 Skolan fick ett eget avsnitt i Agenda 21, kapitel 36. Från detta har initiativen fördjupats fram till idag. Skola och universitet har nu en skyldighet att arbeta med utbildning för hållbar utveckling. Tio år efter Rio-mötet träffades världens länder igen för ett FN-toppmöte i Johannesburg om hållbar utveckling. Här slog man bland annat fast att hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt bevarande av naturresursbasen är prioriterade områden i ett hållbart samhälle. Perioden utropades av FN till ett årtionde med fokus på utbildning för hållbar utveckling. Här betonas utbildningens betydelse för hållbar samhällsutveckling. Att leva ett gott liv Alla människor vill innerst inne leva ett gott liv. I de bästa av världar bestämmer du själv över livets riktning och innehåll. Du kanske vill odla tomater, turista i Grekland eller driva ett sommarcafé på Gotland. Alla val du gör påverkar både natur och människor. Andra människors livsvägar korsar kanske dina och intressekonflikter kan uppstå. När mår du som bäst? Vad är ett bra liv för dig och mig och hela jordens befolkning? Kan livet bli bättre? Vad längtar du efter? Vad är egentligen välfärd? Är det att färdas väl? Vilka grundläggande behov måste tillfredsställas? Naturligtvis måste det mest fundamentala vara uppfyllt; mat och dryck, husrum, kläder och en god hälsa. Men vi behöver också känna oss trygga och säkra, ha goda sociala relationer med gemenskap och kärlek, få uppskattning och respekt och få möjlighet att förverkliga våra drömmar och möjligheter. Hur ser din bild av det goda, värdefulla livet ut? Den så kallade Brundtlandkommissionen formulerade på uppdrag av FN 1987 en handlingsplan kallad Hållbar utveckling. Den pekar ut en inspirerande riktning, men tolkningarna om framtida vägval är många. Det ska va gôtt att leva utan att sabba för andra Wolfgang Brunner, lärare från Visby at t l e va e t t g o t t l i v 14 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 15

9 h å l l b a r u t v e c k l i n g Vad är hållbar utveckling? Enough for all forever! Okänd elev Hållbar utveckling kan ses som en resa, en ständigt pågående process inom de ekologiska ramarna. Det långsiktiga målet är att vi får ett så bra liv som möjligt utan att skada andra människor eller omgivande natur och samhälle i både tid och rum, med andra ord omsorg! Detta kan formuleras i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk. Trots alla larm och satsningar på ett intensivt miljöarbete försämras jordens tillstånd; växter, djur och ekosystem drabbas och människor lider under en allt mer tyngande miljöskuld. Vid Riokonferensen 1992 enades jordens länder om att vända på den negativa utvecklingen genom satsning på hållbar utveckling; men vad betyder begreppet hållbar utveckling? Vad är det som inte får gå sönder utan måste vara hållbart? Vilken eller vems utveckling syftar man på? Hållbar utveckling En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Ur Vår gemensamma framtid, FN definierade hållbar utveckling utifrån tillfredsställandet av våra behov. Men vilka behov avses? Mina eller dina? Är det grundläggande behov som mat och kläder? Eller räknas även tillfredsställelsen i att resa, inreda sitt hem med vackra möbler och platta TV-apparater? För att ytterligare beskriva vilken hållbar utveckling man syftade på formulerade man vid mötet i Rio en helhetssyn inför framtiden: Hållbar utveckling handlar om att förena tre aspekter: ekologiska, sociala och ekonomiska. Här finns olika tolkningar; en del betonar vikten av en fungerande natur och miljö, andra demokrati och jämställdhet eller att samhället har en stabil, ekonomisk tillväxt. Vad innebär de tre dimensionerna för dig? Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. T Tranströmer, författare 16 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 17

10 h å l l b a r u t v e c k l i n g En ekonomi som inte är socialt rättvis eller som bryter mot de ekologiska ramarna är inte hållbar. Med andra ord är det ekonomiskt att handla hållbart. Tre dimensioner i det hållbara samhället Tre cirklar får illustrera dimensionerna i det hållbara samhället. Den yttre, ekologiska cirkeln handlar om att värna om ett väl fungerande ekosystem med stor biologisk mångfald ett ekologiskt fundament som utgör alltings grund. Det är oerhört viktigt att bevara naturens långsiktiga, ekologiska processer som utgör en framtida livförsäkring för människan. Naturen tillhandahåller en mängd gratistjänster som till exempel naturlig vattenrening, filtrering av UVstrålar och pollination av insekter. Allt i naturen har sitt berättigande. Den ekologiska aspekten sätter de yttre ramarna för all mänsklig verksamhet. Den sociala cirkeln omfattar den mänskliga dimensionen, att vi lever i ett lokalt och globalt samhälle i ett ömsesidigt beroendeförhållande och att rättvist, jämlikt och jämställt ta del av jordens resur- ser utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Kort sagt bygga ett samhälle där våra grundläggande behov uppfylls och de mänskliga rättigheterna respekteras. Den sociala aspekten handlar om att ständigt hålla de goda delarna av livet i hävd. Vilka mänskliga behov ska vi lyfta fram? Hur ska vi skapa ett samhälle med stort, mänskligt välbefinnande med nyckelord som trygghet, delaktighet, integration och kultur? Den ekonomiska cirkeln beskriver en hushållande aspekt att vara sparsam med de resurser vi har, mänskliga såväl som materiella. En ekonomi som inte förbrukar kapitalet utan tar av avkastningen. En ekonomisk utveckling som ger ekonomiska fördelar till samhället som helhet och som inte hotar konstgjort och naturligt kapital. En ekonomi som inte är socialt rättvis eller som bryter mot de ekologiska ramarna är inte hållbar. Med andra ord är det ekonomiskt att handla hållbart. WWF tar avstamp i de ekologiska frågorna och tar hjälp av sociala och ekonomiska dimensioner i naturvårdsarbetet. Det finns många definitioner på hållbar utveckling, men vad det ytterst handlar om är: omsorg om oss själva omsorg om andra omsorg om planeten omsorg om kommande generationer Department for Education and Skills, UK 18 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 19

11 h å l l b a r u t v e c k l i n g Millenniemålen Minska de ekologiska fotavtrycken Varje dag påverkar vi vår miljö på olika sätt när vi till exempel handlar mat, kör bil eller värmer upp våra bostäder. Vi påverkar omgivningen och avsätter då så kallade ekologiska fotavtryck. Avtryckets storlek kan man mäta. Det tillgängliga fotavtrycket, det vill säga om vi fördelar jordens förnybara resurser på jordens hela befolkning, är cirka 1,8 ha per person. Sveriges ekologiska fotavtryck är drygt tre gånger så stort som det tillgängliga. Vi skulle med andra ord behöva cirka tre jordklot till om hela jordens befolkning skulle leva som vi svenskar gör. En ohållbar situation! Vårt ekologiska fotavtryck måste därför minska med 70 procent på 30 år. Det är en väldig utmaning som kräver massiva utbildningsinsatser. Hur kan jag som individ minska mitt ekologiska fotavtryck? Det finns en hel del att göra: minska konsumtionen av varor äta mer vegetarisk mat reducera bilåkandet sänka inomhustemperaturen gå över till hållbara energisystem köpa miljömärkta produkter köpa second handkläder stödja miljöorganisationer och mycket annat. Mät ditt eget ekologiska fotavtryck på Omkring en miljard människor lever i extrem fattigdom och hunger barn dör varje dag av sjukdomar. 40 miljoner människor bär på hiv/aids. En miljard människor har en inkomst som är lägre än 200 kr per månad. År 2000 enades FNs medlemsländer om en gemensam internationell dagordning för global utveckling. Det praktiska arbetet fokuserar på åtta mätbara och tidsbundna mål för att skapa ett hållbart samhälle och ska vara genomförda fram till Målen berör fattigdom, utbildning, diskriminering av kvinnor, sjukdomsbekämpning, barn- och mödradödlighet, miljö och ett globalt samarbete. När vi äter sushi i Sverige påverkar vi många andra länder med våra ekologiska fotavtryck. 20 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 21

12 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Hur utbildningssystemets strävan mot en hållbar utveckling ska se ut är en stor och mångfacetterad fråga. Låt oss spalta upp ämnet i fyra delar där vi ställer oss frågorna vad, varför, hur och var. Vad ska utbildningen ha som övergripande mål? Varför just lärande om hållbar utveckling? Hur ska lärande för hållbar utveckling utformas? Var ska lärande för hållbar utveckling ske? VaD ska utbildningen ha som övergripande mål? Målet för utbildningen är att alla ska ha kunskap och motivation för att kunna agera för en hållbar utveckling. Lärande för hållbar utveckling omfattar alla processer som främjar kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som berör individens, skolans och samhällets arbete med att skapa ett rättvist samhälle, ekonomisk trygghet, ekologisk bärkraft och demokrati. Världsnaturfonden WWF betonar att lärande för hållbar utveckling kan ses som ett övergripande perspektiv och en ständigt pågående process i en föränderlig värld. Det långsiktiga målet är att vi kan leva ett så bra liv som möjligt utan att skada andra människor eller omgivande natur och samhälle i både tid och rum. För den enskilde individen krävs en utvecklad handlingskompetens för att agera för ett hållbart samhälle det vill säga kunskaper, möjligheter och motivation. Vår största utmaning i detta vårt nya århundrade är att fånga en idé som låter abstrakt om hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan, FN, LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 23

13 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Varför ska vi återigen förändra skolans innehåll? Jo, en hållbar utveckling kräver ett ständigt lärande! Varför ha lärande för hållbar utveckling som ett övergripande mål? Idag ser vi en utveckling på jorden som är ohållbar. För att möta den nya världens problem och möjligheter måste vi vara rustade för att kunna verka för en mer hållbar framtid. Många av grundskolans, gymnasieskolans och högskolans/universitetens styrdokument har formuleringar som berör lärande för hållbar utveckling. Varför ska vi återigen förändra skolans innehåll? Jo, en hållbar utveckling kräver ett ständigt lärande! Skolan styrs och utsätts för en ständig påverkan av samhället. Frågan är om skolan ska kopiera den rådande samhällsutvecklingen eller öppna för möj- ligheterna att tänka om och tänka nytt? Ingen kan med säkerhet beskriva hur framtiden kommer att te sig. Förändringar sker i allt snabbare takt. Kommande generationer måste klara av att leva med förändringar. I grund- och gymnasieskolans styrdokument finns numera skrivningar som betonar vikten av miljökunskaper. I Skollagen står till exempel att vi ska främja respekt för de mänskliga rättigheterna, hälsa och en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. I Läroplanen (Lpo 94) lyfts fyra övergripande perspektiv fram, bland annat ett miljöperspektiv. I kursplanerna för grundskolan kan man finna formuleringar som: Skolan skall med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt. I Högskolelagen betonas hållbar utveckling i kapitel 1: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Kommande generationer måste klara av att leva med förändringar. 24 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 25

14 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Olika perspektiv Reflektion Livslångt lärande Lärande för hållbar utveckling Demokratiska arbetsformer Eleven i centrum Helhetssyn Hur ska lärande för hållbar utveckling utformas? Kunskap handlar mycket om att hantera problem i en föränderlig omvärld och söka sig fram i tillvaron likt en slingrande flod i ett landskap. Trots att vi lever i ett så kallat kunskapssamhälle ser vi samtidigt, utbildningen till trots, en ökad miljöbelastning på jorden. Ett nytänkande i skolans värld är ett måste. Men hur ska det nya lärandet för hållbar utveckling utformas? Blir dagens ungdomar verkligen rätt rustade för att verka för en hållbar utveckling? Vi inom WWF vill börja från grunden och fundera kring kunskapsbegreppet för att sedan söka oss vidare till att utveckla en handlingskompetens. Livslångt lärande Samhället kan bygga upp ett formellt lärande genom grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning etcetera. Men det finns även ett informellt lärande i det vardagliga livet, varje dag, dygnet runt. Man lär för livet så länge man lever. Barnet tar sina första stapplande steg, lär sig prata, cykla och sedan är det dags för skola. TV-program, böcker, alla mänskliga möten, resor, situationer, skrubbsår och skratt... Kanske är nyfikenhet nyckelordet i det livslånga lärandet. Att vetgirigt söka, leta, upptäcka, undra och uppmärksamma. Kunskapens väg är sällan rak och enkel, snarare en krokig och mödosam omväg. Nyfikenheten blir då en bro mellan oss och verkligheten, mellan dig och mig. Allt som vi människor lär oss påverkar hur vi alla, som individer, uppfattar vår omvärld. I olika utbildningssammanhang är det därför viktigt att personliga erfarenheter och kunskaper uppmärksammas. Lärande för hållbar utveckling Sex hörnstenar Sex viktiga hörnstenar kan ses som kreativ grund för ett lärande för hållbar utveckling. Varje enskild hörnsten blir i sin tur koppling till ny kunskap i en formbar struktur. Både bin och getingar vet att den sexkantiga formen är den starkaste och mest flexibla. De bygger den ena cellen efter den andra enligt ett genetiskt nedärvt mönster för att ge bästa tänkbara förutsättningar till kommande generationer. 26 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 27

15 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Lärande för hållbar utveckling Eleven i centrum Kunskap kan vara arbetskrävande att tillägna sig men den är lätt att bära den sitter i kroppen och är personlig. Jag skapar själv min kunskap i det livslånga lärandet i samspel med en social omgivning. Ibland är jag ensam, andra gånger utbyter jag tankar och idéer tillsammans med andra. Hela tiden sker lärandet mot en social och kulturell bakgrund. En konsekvens av denna kunskapssyn betonar vikten av att utgå från individens förkunskaper i vars kropp kunskap formas. Helhetssyn Ett lärande för hållbar utveckling som känns relevant, meningsfullt och verklighetsförankrat för eleverna underlättas av ett arbetssätt som främjar helhetssynen. Grundläggande kunskaper om den gröna cirkeln, den yttre ekologiska ramen från vilken samhället måste utgå, är nödvändigt. Det kan handla om kunskaper om ekologins ramar, systemtänkande, energiflöden, olika kretslopp, samspelet i naturen och biologisk mångfald. Det kan också vara kunskaper om mänskliga behov, språk, kultur, skapande och frågeställningar kring etik och meningen med livet samt hur vi med tekniska lösningar kan möta framtidens utmaningar i energi- och resurssnåla konstruktioner. När jag äter min frukost bestående av en smörgås med bordsmargarin och en tallrik filmjölk med müsli och lyfter blicken ovanför tekoppen inser jag att jag påverkar regnskogar på andra sidan jordklotet. Mycket av det jag äter innehåller den vegetabiliska matoljan palmolja som bland annat produceras på omvandlad regnskogsmark i Malaysia och Indonesien. Tillvaron är minst sagt komplicerad. Det går inte längre att studera varje del för sig, varje ämne åtskilt från något annat. Allt hänger ihop. Mitt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga mig att leva ett annat liv. Lärande för hållbar utveckling Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man chans att få se sig själv. T Tranströmer, författare 28 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 29

16 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Lärande för hållbar utveckling Träna diskussioner Demokrati innebär bland annat att man diskuterar och det kräver träning. En isländsk modell kan vara en väg: Ett problem 1. Definiera problemet. Vilket är problemet? Analysera. Tänk efter. 2. Hur känner sig de inblandade? Empati och känslor. 3. Vad kan jag göra för att lösa problemet? Inga rätt eller fel i detta moment. 4. Enas kring det bästa förslaget. 5. Konsekvensbeskrivning. Vad händer nu? Vad är det bästa och det värsta som kan hända? 6. Ta ställning Demokratiska arbetsformer En hållbar utveckling förutsätter en delaktighet och ett engagemang från alla. Vi påverkar alla samhällsutvecklingen i olika roller som konsumenter och producenter, som politiker och väljare. Vi föds inte till demokrater. Det är något som vi tidigt måste lära oss. Steg för steg bygger vi en demokrati. För att vara en del av samhällsbygget måste vi bli berörda, engagerade och motiverade. I unga år kan det bestå i att tränas som sociala varelser; ta hänsyn, uttrycka egna tankar, lyssna på andra, respektera varandra som medmänniskor och varandras åsikter, samarbeta, ta ansvar, reflektera, vara delaktiga med mera. Längre fram kan demokratisk fostran även handla om en fördjupad reflektion, träning i argumentation och om att få möjlighet att fatta demokratiska beslut. En demokratisk skolvardag underlättas om hela skolans organisation med personal, chefer och föräldrar agerar i en demokratisk anda. Elevens inflytande kan vara formellt eller informellt, individuellt och kollektivt. Alltifrån individuella utvecklingsplaner och vardagliga samtal till elevråd och samverkan med omgivande samhälle. Demokrati är nära knuten till kunskap. Ska vi själva förkovra oss och utveckla vår kunskap eller ska vi lämna över de svåra frågorna till experter? Måste vi inte ha goda kunskaper för att kunna delta i en demokratisk process? Är kunskap demokratins förutsättning och är kunskap makt? Reflektion Vi lever mitt ibland ett ständigt pågående brus av intryck. Endast en bråkdel av detta kan vi ta emot och erfara. Det är när vi reflekterar som erfarenheten blir till kunskap. Ibland måste vi stanna upp och ta oss tid för eftertanke. Reflektion kan vara av olika slag. Den kan vara en tyst, pågående och omedveten inre dialog. Den kan också vara ett strukturerat samtal tillsammans med andra. Formerna kan skifta: att lyssna, tala, skriva, konstnärligt skapande med mera är viktiga redskap i det reflekterande arbetet. Att dokumentera det man gör, att förhålla sig kritisk och ställa frågor är verktyg i reflektionens konst. Vi vet inte svaren på hållbar utveckling i det föränderliga samhället. Vi behöver ständigt tänka nytt, ifrågasätta nuvarande trender och sätt att tänka i en processinriktad undervisning. Detta inbegriper även pedagogerna: våga lära nytt! Lärande för hållbar utveckling Det är när vi reflekterar som erfarenheten blir till kunskap. 30 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 31

17 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Lärande för hållbar utveckling Exempel på olika perspektiv Underifrån Etiska Historiska Internationella Miljö Lokala/ globala Igår/ idag/ i morgon Olika perspektiv Kommer vargarna att äta upp våra barn? Ännu en vargriven älg Dessa två tidningsrubriker andas fientlighet gentemot vargarna. Men det finns även en annan uppfattning. Risken att bli skadad eller dödad av en varg är näst intill obefintlig. Att vargarna skulle utrota älgstammen är felaktigt, säger andra. Tillvaron kan betraktas utifrån skiftande utgångspunkter till exempel etiska, historiska och internationella perspektiv. Synsätt kan ställas mot varandra. Ett lärande med en kultur som tar avstamp i vardagens lokala och konkreta verklighet, betonar en öppen och vidsynt inställning till olika frågor och problem och ger en grogrund för egna, genomtänkta ställningstaganden. Vi löser inte vargproblematiken genom en svepande formulering, men kanske genom respektfulla samtal. Ett vidare betraktelsesätt kring till exempel rovdjursfrågorna öppnar för frågor som hur vi ska leva i samexistens med vargen. Människan formar olika perspektiv beroende på när och var vi lever. Förr i tiden levde och verkade man i ett lokalt sammanhang. Man skötte sin åker och skog och färdades sällan längre sträckor. Att det fanns länder och människor många hundra mil bort var okänt för många. Idag arbetspendlar vi och reser till andra sidan jordklotet på semester. När vi vill kan vi ta del av händelser i främmande länder. Vi kan kommunicera blixtsnabbt med mobiltelefoner och Internet. Vi lever stundtals i en gränslös värld, i en global by med hackan i ena handen och mobiltelefonen i den andra. För lärandet innebär detta en öppenhet för olika perspektiv och synsätt. Var ska lärande för hållbar utveckling ske? Svaret på frågan var? är enkelt att formulera: Där det bäst gynnar kunskapens mylla. Skolans traditioner är emellertid starka. Undervisning bedrivs ofta inomhus i ett klassrum. Men det är viktigt att ställa sig frågan; var ska lärandet äga rum? WWF vill uppmuntra oss att gå ut och med egna upplevelser möta den rena vitsippan, den ålderdomliga runstenen eller bonden på sin gård. Det är berikande av flera skäl. Man lyfter fram den egna, unika erfarenheten som inte kan ersättas av någon annans. Man befinner sig i ett sammanhang som är verkligt med dofter, ljud och synintryck. Man är fysiskt aktiv man kan gå, springa och röra sig. Att uppleva med egna sinnen är något naturligt i en utomhusmiljö. Att vara medskapare till en hållbar samhällsutveckling innebär bland annat att ha etablerat starka och positiva relationer till den miljö som vi alla kommer ifrån och som vi alla är totalt beroende av. Men närmiljö som lärmiljö är bara ett steg. Omvärlden är större än så. Att ha nära och levande relationer, kanske göra studiebesök i andra landsdelar eller till och med besöka eller skapa kontakter med ett främmande land, är ett ytterligare kliv; ökad förståelse för andra kulturer och en känsla av att vi hör ihop är viktiga kvaliteter. Jag tror på ett lärande liv där jag går ut för att lära in, i sol, vatten och vind. Jag tror på en vandring ut i det oförutsägbara och verkliga. Jag tror på en vind; en oväntad bris av intensiv närvaro. Jag tror ock på reflektionens återsken, eftertankens reliefartade skuggbild. Jag tror på ett lärande liv där jag går ut för att lära in. Sellgren, G Naturpedagogik LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 33

18 l ä r a n d e f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Det är viktigt att ge barn tillfällen att skapa uterum som de känner samhörighet med. Tillhörigheten till en plats skapar motiv att arbeta för att inte skada natur och kultur. Lars Olof Dahlgren Intervju i Tidningen Förskolan nr 3, 2006 WWF betonar värdet av täta kontakter med omgivande natur och samhälle. Det kan handla om att lägga ekologiska aspekter på skolgården till exempel genom att öka den biologiska mångfalden med hjälp av odlingar, kanske en damm och genomtänkta val av blommor, buskar och träd. Att ha nära kontakter med det omgivande samhället är också av stort värde till exempel genom att ha dialog och samverkan med föräldrar, politiker, tjänstemän med flera. Det kan också handla om att aktivt delta i lokala samhällsfrågor. Några exempel: Barnet ser sopbilen hämta sopkärlen med buller och bång och fascineras över mekaniken. Barnet fångas av dramatiken, den stora lastbilen och undrar storögt vart soporna tar vägen. En annan skolklass hjälper miljökontoret med inventeringar av växter i ett naturreservat. En tredje skola skickar iväg några ungdomar till Lettland för att diskutera Östersjöns övergödningsproblem med elever i samma ålder. Rådslag - en metod att skapa delaktighet i samhällsdebatten. Ungdomar får möta forskare, politiker, företrädare för olika organisationer med flera för debatt och samtal. 34 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 35

19 h a n d l i n g s ko m p e t e n s f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g HANDLINGSKOMPETENS FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Varje dag påverkar vi miljön i vår närmaste omgivning eller i fjärran länder. Med vårt västerländska sätt att leva belastar vi miljön alldeles för mycket. Vi måste minska vårt ekologiska fotavtryck, något som kräver drastiska förändringar. Men hur ska det gå till? Handlar det inte ofta om alla små, små steg i vardagen som jag tar, som du tar, som vi alla tar i en hållbar riktning, till synes obetydliga kursändringar och förskjutningar beträffande våra vanor och beteenden? Vi behöver utveckla en personlig handlingskompetens för en hållbar utveckling. Det handlar om vår vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor med ett globalt ansvar och respekt för kommande generationer, men också att ha kunskaper för att kunna aktivt delta i samhällsutvecklingen. Hur kan vi slå in på en ny, icke miljöförstörande väg? Hur kan vårt sätt att leva förändras? Tre faktorer påverkar vår handlingsförmåga: ökade kunskaper, att det erbjuds olika möjligheter och en personlig drivkraft en inre och yttre motivation. Kunskap Handlingskompetens Motivation Möjlighet Till en början hade jorden inga vägar, men när många människor har samma mål, skapas det en väg. Lu Hsün, författare Figuren visar hur kunskap, möjligheter och motivation tillsammans bygger upp handlingskompetensen. 36 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 37

20 h a n d l i n g s ko m p e t e n s f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Kunskap Möjlighet Motivation Handlingskompetensens tre delar Kunskaper handlar om rena fakta, praktiska färdigheter, djupare förståelse, bred kännedom och klokskap, kort sagt vad vi vet. Själv är jag till exempel bekant med en bonde som utfodrar sina kor med kraftfoder som innehåller sojabönor odlad på Brasiliens nedhuggna savanner. Samtidigt känner jag till att ekologisk mjölk kommer från kor som har ätit lokalproducerat foder. Jag har en med andra ord kunskap om det svenska jordbrukets koppling till och beroende av länder på andra sidan jordklotet. Möjligheter berör att det finns olika alternativ och fysiska möjligheter för de flesta vi kan! Därmed känns det meningsfullt att bidra till ett miljöanpassat samhälle. Om det till exempel finns ekologisk mjölk i affären, som dessutom har ett rimligt pris, ökar viljan att köpa den. Motivation, en inre drivkraft som gör att jag vill ändra mig. Jag bär på en attityd jag vill och jag ser de möjligheter som erbjuds. Jag kanske erhåller vinster som bättre hälsa, högre status eller tidsbesparing. Ett lärande som utgår från den verklighet som man befinner sig i kan skapa ökad motivation liksom att låta eleverna identifiera problem och finna lösningar. Eleverna måste ges utrymme och stöd för att faktiskt agera. Kanske den allra viktigaste källan till att förändra sitt beteende är tron på framtiden; jag har god hälsa och lever i ett tryggt och fredligt samhälle, jag tillhör ett socialt sammanhang, har ett arbete, har tillgång till ren luft, rent vatten i en vacker natur, känner att jag utvecklas och har roligt... Kort sagt jag bär på en framtidstro! Kort sagt jag bär på en framtidstro! 38 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 39

21 h a n d l i n g s ko m p e t e n s f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Jag utgår alltid från frågorna: Vad är verkligt för dig? Hur vill du förändra världen? Vad vill du ta med dig in i framtiden? När eleverna svarar säger jag: Men gör det då! Så säger Anders Erixon, lärare på Värmdö gymnasium. Anders betonar vikten av verklighetsperspektivet i undervisningen och använder reella problem, rollspel och verklighetskoppling som metoder. (Från Myndigheten för skolutvecklings hemsida) Vad är kunskap? Låt oss stanna upp en stund vid den viktiga kunskapsdelen. Ställ dig frågan: Vad är kunskap?. Svaren blir antagligen många och skiftande: Något man gör i skolan. Läsa, skriva, räkna. Sveriges huvudstäder. Hur man slår i en spik eller kanske förmågan att hitta den rätta vägen genom skogen Världsnaturfonden WWF tror på en kunskapssyn som är bred och har olika valörer. Människan bär på ett vetande, ett kunnande och en praktisk klokhet. I En skola för bildning från 1992 sammanfattades detta i 4 F: fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Utvecklingsinriktad pedagogik Med en utvecklingsinriktad pedagogik vidgas kunskapsbegreppet; det blir mer värderande samtidigt som mer kvalitet, teori och praktik integreras. Se tabellen på nästa sida. Det får konsekvenser för lärandeprocessen med en ökad betoning på förståelse, reflektion och djup. Kunskapen ska leda till handling. I en mer utvecklingsinriktad pedagogik förändras också lärarollen till att bland annat vara handledare som erbjuder olika varierande arbetssätt och uppmuntrar att ta ett eget ansvar för lärandet. Hur påverkar kunskapssynen lärandet och i sin tur lärarrollen? Det kan vara intressant att jämföra en traditionell pedagogik med en mer utvecklingsinriktad. Kunskapssyn Lärandeprocessen Lärarroll Traditionell pedagogik Kunskap är en produkt. Objektiva och kvantitativa aspekter är viktiga. Lärandet präglas av ytlighet, texter memoreras och motivationen skapas utifrån. Läraren har ansvar för undervisningens innehåll och upplägg. Utvecklingsinriktad pedagogik Kunskap är en process där kvalitet och kunskapens värdeberoende betonas. Teori och praktik går hand i hand. Ett djupinriktat lärande med betoning på förståelse och reflektion. Motivationen kommer inifrån. Tidigare kunskaper och erfarenheter är värdefulla och eleven är aktiv i samverkan med andra. En betoning på kunskap i handling. Läraren är mer av handledare med ett varierat arbetssätt. Uppmuntrar eleven att ta ett eget ansvar för lärandet. Källa: L Svensson, A Hedin (1997), Nycklar till kunskap. En bred syn på kunskap har rötter tillbaka till Aristoteles. Kunskapens tre sidor: a) Teoretisk/vetenskaplig sida som bygger på vunna erfarenheter det jag vet. b) En praktisk del, ett kunnande det vi kan. c) Klokskap, en praktisk klokhet som det levda livet skänker när vi lever i ett socialt sammanhang som öppna och lyhörda individer. 40 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 41

22 h a n d l i n g s ko m p e t e n s f ö r h å l l b a r u t v e c k l i n g Arbeta med visioner ÄR viktigt Att arbeta med visioner är en viktig del av lärande för hållbar utveckling. Tänk dig 50 år tillbaka i tiden. Det är efterkrigstid och 1950-tal. Jordbruk och industrier är småskaliga. På dammiga grusvägar ses en och annan Volvo och i hemmen finns möjligen en telefon. TV, mp3-spelare, diskmaskin och andra teknikens under går inte att finna. Om vi i stället vänder blicken mot framtiden, hur kommer det att se ut på planeten jorden runt 2055? Är det krig? Fred? Svält? Miljökatastrofer? Nya uppfinningar? Vällevnad? Folkvandringar? Att arbeta med visioner är en viktig del av lärande för hållbar utveckling. Hur framtiden kommer att gestalta sig bortom nästa flodkrök är svårt att sia om. Men vi kan drömma och fantisera och ta fram kompassen för att ställa in den mot en så hållbar riktning det bara går. Vilka kunskaper som kommer att bli viktiga och hur vi kan förbereda oss för den okända framtiden med dagens kunskap, det är viktiga frågor att ställa sig. Låt oss avsluta med att konstatera att det sällan har varit så spännande att leva som nu. Vi har tekniska lösningar som gör det möjligt att kommunicera med hela världen. Vi kan bygga hus som skapar sin egen energi och mat kan produceras på ett ekologiskt hållbart sätt. Det går att bygga en infrastruktur som inte bygger på ständiga transporter, men som samtidigt ger oss möjlighet att ha fordon som drivs med förnybara bränslen för både kortare och längre transporter. Vi lever i en situation då djurens rättigheter börjar tas på allvar, respekten för ekosystemen fördjupas och rättvisa mellan människor och hänsyn till framtida generationer är mer än en dröm. Att vi inte behöver spendera massa tid på att genomföra tunga och tråkiga arbeten bör ses som en möjlighet. Utmaningarna är enorma och starka aktörer kommer att göra allt för att bromsa många av de steg som är nödvändiga om vi ska nå en hållbar samhällsutveckling. Trots detta är det svårt att se hur dessa bakåtsträvare annat än med våld kan hålla tillbaks ett samhälle som lämnar industrialismens och bristens tidevarv. Dennis Pamlin ur Hur mycket är tillräckligt?. Dennis Pamlin, klimatansvarig, WWF 42 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 43 43

23 av s l u ta n d e f r å g o r åtta frågor för dig i lärande för hållbar utveckling fem frågor för skolan i lärande för hållbar utveckling 1. Kan utbildning förändra världen? 2. Vad innebär det att kunna leva ett gott liv? 3. Vad är hållbar utveckling för dig? 4. Vad är din syn på de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk? 5. Vilken kunskapssyn har du och vilka kunskaper är speciellt viktiga i ett hållbart samhälle? 6. Reflektera kring orden nyfikenhet och hållbar utveckling. 1. Hur kan vi få hela skolan delaktig alla lärare, elever, skolledning och föräldrar? 2. Hur kan vi vidareutveckla metoder och resurser? 3. Hur kan eleverna engageras mer i beslut som gäller deras lärande och skolan? 4. Hur kan vi utveckla skolans samarbete med samhället för att identifiera och behandla olika frågor? 5. Hur kan skolan arbeta mer aktivt efter hållbara strategier för skolans skötsel och resursförbrukning? Reflektera kring orden nyfikenhet och hållbar utveckling. 7. Lärande för hållbar utveckling ställer andra krav på läraren. Vilka roller kan läraren ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns med den nya lärarrollen? 8. Vår handlingsförmåga beskrivs som en kombination av kunskap, möjligheter och motivation. Tycker du att det stämmer (se figur på sidan 37)? 44 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 45

24 t i p s på l ä n k a o c h l i t t e r at u r TIPS PÅ LÄNKAR OCH LITTERATUR Internet Att leva är som att färdas i ett landskap med lätt eller oländig terräng, ljusa eller mörka platser, under alla omständigheter med dolda överraskningar. I detta landskap färdas vi på små och stora expeditioner, hela tiden i samarbete och samspel med andra. Vi kan inte röra oss fullständigt på egen hand, lika lite som vi alltid kan befinna oss på solsidan. En viktig del av färden är att ta sig tid att stanna upp vid livets egna värden. En vacker soluppgång, ett kärleksfullt leende, ett gripande musikstycke, en molnfri himmel. Arne Naess, Livsfilosofi Albaeco ARTDATABANKEN Myndigheten för skolutveckling Millenniemålen NATURVÅRDSVERKET Olika lärstilar One Planet Living Världsnaturfonden WWF Naturväktarna Litteratur Axelsson, H (1997) Våga lära. Om lärare som förändrar sin miljöundervisning, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Björneloo, I (2004) From straight answers to complex questions, Göteborgs universitet, Göteborg Björneloo, I (2007) Innebörder av hållbar utveckling, Göteborgs universitet, Göteborg Brunner, W (1996) Solvagnen visioner till din miljöundervisning, Liber utbildning, Arvlöv Dahlgren, L O, Szczepanski, A (1997) Utomhuspedagogik, Skapande vetande, Linköping Gustavsson, B (2001) Kunskapsfilosofi, Wahlström & Widstrand, Smedjebacken J Huckle/ S Sterling, (1996) Education for sustainability, Earthscan, London Jenner, Håkan (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm Jönsson, B och Wickenberg, P (1992) På goda grunder, Wiken, Lund L Svensson, A Hedin (1997), Nycklar till kunskap: Om motivation, handling och förståelse i vuxenutbildningen, Studentlitteratur AB, Lund Liedman S-E (2002) Ett oändligt äventyr, om människans kunskaper, Albert Bonniers förlag, Falun Lundegård et al (2004) Utomhusdidaktik, Studentlitteratur, Lund Lönngren, M (2005) Att påverka och engagera, kompendium. Utmärkelsen skola för hållbar utveckling. Myndigheten för skolutveckling Naess, A (2001) Livsfilosofi, Natur och kultur, Uddevalla Nemert, E (1997), Öppna samtal, en arbetsmodell för samtalet, Liber AB Orr, D W (1994) Earth in Mind, Island press, California Pedagogiska magasinet nr 4 (2005) Tema: Kan man förändra världen, Lärarförbundet Påhlman et al (2005), Världens eko, Atlas och CTM, Danmark Sellgren, G (2003) Naturpedagogik, Gleerups, Malmö Skolverket (2002) Hållbar utveckling i skolan, SOU 2004:104, Att lära för hållbar utveckling, Statens offentliga utredningar, Stockholm Wickenberg et al (2004) Learning to change our world, Studentlitteratur, Lund WWF (2006) Living Planet Report 46 LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG LÄRANDE PÅ HÅLLBAR VÄG 47

25 Lärande på hållbar väg ingår i en serie temamaterial från Världsnaturfondens utbildningssatsning Naturväktarna. Nya temamaterial: Lärande på hållbar väg, Mat på hållbar väg, Energi på hållbar väg, Vatten på hållbar väg Läs mer på Stena Metall, Nordens ledande företag inom återvinning och miljöservice, är Naturväktarnas huvudsponsor. Västra Götalandsregionen är huvudfinansiär för Naturväktarna och Länstyrelsen i Västra Götaland är medfinansiär. Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel Fax info@wwf.se Plusgiro Bankgiro