Författare: Petra Lindmark

Transkript

1 Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Programmet för rättsvetenskap med internationell inriktning Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Handledare: Lars Dalenius Vårterminen 2007 Vilka rekvisit ska vara uppfyllda för att en fysisk person ska erhålla skuldsanering? Författare: Petra Lindmark

2 Sammanfattning Skuldsaneringslagen infördes för att överskuldsatta personer skulle erbjudas få en möjlighet till att bli fria från sina betungande skuldbördor. Anledningen till att skuldsaneringsinstitutet etablerades var att de svenska hushållen under 1980-talet drastiskt ökade sin skuldbörda och att fastighetskrisen i början på 1990-talet var ett faktum. Riksdagen ansåg att det fanns ett behov att instifta ett institut för att komma till rätta med privatpersoner överskuldsättning. Skuldsanering innebär det att gäldenären får leva på existensminimum under en viss tid, oftast fem år, och under den tiden betala av på sin skuld enligt en fastställd betalningsplan. En annan saneringsform är personlig konkurs. Problemet med personlig konkurs är att de skulder som inte blir betalda då kvarstår. Samhället betalar kostnader vid skuldsanering och obetalda skulder avskrivs efter det att gäldenären fullgjort sin betalningsskyldighet enligt betalningsplanen. I 4 skuldsaneringslagen räknas det upp ett antal rekvisit som ska vara uppfyllda för att gäldenären ska beviljas skuldsanering. Genom dessa rekvisit ska det finnas en möjlighet att avgöra vilka fysiska personer som kan erhålla skuldsanering. Det är svårt att direkt ur lagtexten utläsa vad dessa rekvisit innebär. Det medför att en granskning av både förarbeten och rättspraxis måste genomföras för att förstå vad som gäller. Några av de fakta som framkommit vid granskningen är att skulderna måste var minst tre till fyra år gammal och att det ska ha förflutit minst tre år från det att överskuldsättningen visade sig. Den omständigheten att ekonomiska rehabiliteringen ansetts önskvärd har ofta varit avgörande för om skuldsanering ska beviljas. Detta trots att det förelegat faktorer som talat emot skuldsanering exempelvis ekonomisk brottslighet. Ofta har skuldsanering också beviljats när sådana faktorer legat långt bakåt i tiden. Vare sig i förarbetena eller i praxis finns någon enkel precisering av hur stor skuldbördan ska vara för att skuldsanering ska medges. Storleken på skuldbördan, den ska bedömas från fall till fall. Gäldenärens ekonomiska beteende åren närmast före ansökan har tillmäts ganska stor betydelse då att prövningsmyndigheten i överensstämmelse med uttalanden i lagens förararbeten lagt stor vikt på vilket sätt gäldenären själv försökt lösa sin ekonomiska situation.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Problemformulering Avgränsning Material Disposition Allmänt om skuldsaneringsinstitutet Bakgrunden till skuldsaneringslagen Skuldsaneringsinstitutets funktion Utredning av 4 skuldsaneringslagen Rekvisiten i 4 skuldsaneringslagen Gäldenärskretsen Kvalificerad insolvens Den allmänna skälighetsbedömningen Omständigheter som särskilt ska beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen Skuldernas ålder Omständigheter vid skuldernas tillkomst De ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser Det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering Andra omständigheter Slutsats Källförteckning

4 1 Inledning I detta uppsatsarbete kommer det att utredas vilka rekvisit som prövningsmyndigheten ska ta hänsyn till för att kunna bevilja en skuldsanering till gäldenär. Enligt 4 i skuldsaneringslagen (2006:548) stadgas följande: Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om 1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder inom överskådlig tid, och 2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande att skuldsanering beviljas honom eller henne. Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skulderna ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda den närmare innebörden av de allmänna villkor som stadgas i 4 skuldsaneringslagen. Dessa villkor är i lagtexten tämligen generellt hållna och syfte med uppsatsen är att försöka förstå vad villkoren innebär och att undersöka hur rättspraxis tillämpat villkoren inom den ram som lagtexten och förarbetena ger. 1.2 Problemformulering Vilka rekvisit ska vara uppfyllda för att en fysisk person ska erhålla skuldsanering? 2

5 1.3 Avgränsning Uppsatsen kommer endast att behandla 4 skuldsaneringslagen och de rekvisit som gäller för att kunna erhålla skuldsanering samt hur de har tolkats i rättspraxis. Det krävs dock en viss redogörelse för skuldsaneringsinstitutets funktion. 1.4 Material Det lagrum som är aktuellt för uppsatsen är 4 skuldsaneringslagen och det är uppsatsens kärna. För att förstå lagrummets innebörd har förarbeten till skuldsaneringslagen studerats. Vidare har alla relevanta rättsfall från Högsta domstolen och hovrätten studerats. De rättsfall som använts i uppsatsen belyser rättsläget om hur domstolarna tolkat rekvisiten i gällande lagrum. Utöver detta har viss doktrin inhämtats och när uppgifter i den kunnat används framgår av framställningen. 1.5 Disposition Upplägget av uppsatsen har bearbetats på följande sätt. Kapitel två börjar med det allmänna om skuldsaneringsinstitutet och dess bakgrund samt att skuldsaneringsinstitutets funktion utreds. Tredje kapitlet är en djupare utredning av rekvisiten i 4 skuldsaneringslagen. Kapitel fyra innehåller uppsatsens slutsats. I kapitel fem återfinns källförteckningslistan. Författarens egna ståndpunkter återkommer löpande i uppsatsen och dessa har markerats med kursivt. 3

6 2 Allmänt om skuldsaneringsinstitutet 2.1 Bakgrunden till skuldsaneringslagen Den svenska kreditmarknaden avreglerades i mitten av 1980-talet. I slutet av 1980-talet hade hushållens nettoupplåning hos olika finansinstitut flerdubblads detta innebar att många av hushållen var överskuldsatta. Med nettoupplåning menas bruttoutlåning med avdrag för både förtidigt inlösta lån och amorteringar. Anledningen till skuldsaneringslagen tillkomst är att riksdagen ansåg att det fanns ett behov av en sådan reglering för att komma till rätta med hushållens överskuldsättning. Det gick inte att genomföra på frivillig väg. Situationen förvärrades i början av 1990-talet på grund av att värdet på fastighetsmarknaden sjönk och arbetslösheten ökande. 1 De disponibla inkomsterna steg inte i den takten som den privata konsumtionen gjorde. Under 1970-talet och in på 1980-talet var det enkelt att få låna pengar till både konsumtion och investeringar. Grunden till detta var att inflationen var hög och detta i kombination med höga marginalskatter och möjligheten till ränteavdrag stimulerade skuldsättningen. Sparandet kom i skymundan. 2 Skuldsättningen inom hushållssektorn förefaller vara ett bestående och växande problem och mycket tyder på att det kommer att bestå under lång tid framåt. Det har dock blivit en åtstramning på kreditmarknaden på senare år genom att det har blivit svårare att låna pengar till exempelvis konsumtion. Trots detta har många hushåll stora skulder. Dessa hushåll är känsliga för förändringar i omvärlden såsom ränteuppgångar, minskade inkomster eller arbetslöshet. Känsligheten består i att dessa hushåll inte har någon buffert att falla tillbaka på om någon av dessa situationer skulle inträffa. Det betyder att om ett hushålls ekonomiska situation ändras dramatiskt då kan hushållet komma att behöva hjälp. Det finns ett antal utmärkande situationer som kan vara orsaken till att ett hushåll blivit överskuldsatt: försämrade inkomster genom arbetslöshet, sjukdom eller studier, sociala förändringar som påverkar att man inte sköter sin ekonomi, vill skaffa sig högre social status, kontokorts 1 Hellners & Mellqvist, s Prop. 1993/94:123 s

7 användning till både stora och små inköp, ointresse eller saknad av kunskap om den egna ekonomin samt värdeförändringar på fastighetsmarknaden. 3 Innan skuldsaneringsinstitutet inrättades kunde fysiska personer åstadkomma skuldsanering genom att träffa avtal med borgenärerna. Lyckades man inte återstod endast möjligheten att begära sig själv i personlig konkurs. Resultatet blev att hela gäldenärens förmögenhet minus sådant som ingick i dennes beneficium - togs i anspråk för att betala; i första hand konkurskostnaderna och i andra hand skulderna - det vill säga i den mån det blev något över. Problemet med en personlig konkurs är att de skulder som inte blivit betalda efter konkursförfarandet kommer att kvarstå. Om gäldenären är en fysisk person har således hans fordringsägare möjlighet att efter konkursen åter kräva honom på betalning för obetalda skulder och begära utmätning och i sista hand ansöka om att gäldenären åter sätts i konkurs. 4 Rör det sig om ett bolag gäller detta inte eftersom konkursen medför att företaget likvideras och det upphör att existera. Om gäldenären medges skuldsanering betyder det att gäldenären blir kvitt sina skulder och kan börja om på nytt. 5 Utöver skuldsaneringsbegreppet finns också begreppet ackord men det är något som nästan bara förekommer i praktiken för juridiska personer som innebär att en uppgörelse träffas mellan gäldenärsföretaget och borgenärerna. Ackord är tillämpligt både i konkurs och vid företagsrekonstruktion. Uppgörelsen innebär att borgenärerna minskar sina krav till vissa utdelningsprocent och den resterande skulden avskrivs. 6 Huvudtanken i skuldsaneringsförfarandet är att gäldenären ska blir skuldfri, men det finns även andra fördelar med skuldsaneringsförfarandet genom att samhället kan göra vissa besparingar. Dessa besparingar kan bland annat göras genom att indrivningarna hos exekutiva myndigheter minskar. Förutom detta kommer skattebortfallet troligtvis bli mindre på grund av att fler människor kommer i förvärvsarbete eftersom de överskuldsatta får hjälp av skuldsaneringsinstitutet att reda upp sin ekonomi. 7 3 Prop. 1993/94:123 s Heuman, s Heuman, s Heuman, s Prop. 1993/94:123 s

8 Skuldsaneringsförfarandet sker på följande sätt. Uppfyller gäldenären de krav som ställs på gäldenären beslutar kronofogdemyndigheten om att skuldsanering ska inledas. Kronofogdemyndigheten framställer sedan ett förslag om skuldsanering som innebär att gäldenären får sina skulder helt eller delvis nerskrivna genom att erbjuda borgenärerna en betalningsplan. Efter att förslaget godkänts av gäldenären sänds detta förslag till samtliga borgenärer. Borgenärerna har en viss tid på sig att ta ställning till förslaget. Om någon eller flera av borgenärerna säger nej till förslaget har kronofogdemyndigheten ändå möjlighet att besluta om skuldsanering eftersom kronofogdemyndigheten är den första instansen. Beslut kan överklagas till domstol. 8 Anledningen till att det är kronofogdemyndigheten som handhar handläggningen av skuldsaneringsärenden beror på att kronofogdemyndigheten besitter en lång erfarenhet av insolvensrättsliga frågor och att skuldsaneringsförfarandet blir både enklare och mer effektivt. 9 Den juridiska konsekvensen av en skuldsanering innebär att förhållandet mellan de enskilda borgenärerna och gäldenären kommer att förändras. Den praktiska innebörden är att gäldenären under en viss tid, oftast fem år, ska leva på existensminimum och att resten av gäldenärens inkomster ska gå till att betala borgenärerna enligt fastställd betalningsplan. 10 Det innebär att borgenärerna endast kommer att få en mindre del av sina fordringar. Eftersom betalningsplanen anger hur stor procentsats av skulden som varje borgenär ska få betalt för. Skulle gäldenären inte kunna betala av någonting på sina skulder finns det inget som hindrar att gäldenären helt befrias från sitt betalningsansvar om dessa skulder ingår i skuldsaneringen. Kronofogdemyndigheten har då fastslagit ett s.k. nollavtal. 11 Det var bra att lagen om skuldsanering inrättades i mitten på 1990-talet eftersom det redan då fanns många hushåll som var överskuldsatta. Hade inte detta institut inrättats skulle det ha varit många fler hushåll som skulle ha haft skulderbördor som de aldrig skulle bli fria ifrån. Eftersom det enda sättet som fanns när man ville sanera sin ekonomi var att begära personlig konkurs. Att begära personlig konkurs är inte något bra alternativ eftersom de skulder som inte blivit betalda kommer att kvarstår efter att konkursförfarandet slutförts. Det innebär att 8 Kronofogdemyndighetens hemsida. 9 Prop. 2005/06:124 s. 1 och Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist, s

9 personlig konkurs inte är något att eftersträva eftersom det kan medföra att gäldenärens totala förmögenhet tas i anspråk och som är sådan att den kan utmätas. Det man förundras över är varför hushållen starkt påverkas när det inträffar förändringar i världen såsom exempelvis ränteuppgångar. Ett klart exempel på det var den s.k. fastighetskrisen under 1990-talet som gjorde att många fick sälja sin fastighet med följden av att de blev överskuldsatta trots att de hade kvar sitt arbete. Det vore även bra om kreditmarknaden stramades upp så redan överskuldsatta personer inte kan låna mer pengar. Det borde innebära att redan svårt skuldsatta personer inte kommer att kunna öka sin skuldbörda med mer än den stigande räntekostnaden. I propositionen uttalas det att problemet med överskuldsatta hushåll både är bestående och ett växande problem. Orsaken till det problemet är våra konjunkturer, som gör det lättare att låna i uppåtgående konjunktur. Är räntan låg är det förhållandevis lätt att låna pengar utan att det krävs några större säkerheter från gäldenären. Det innebär att hushållen skuldsätter sig mer än om räntan låg betydligt högre. Ser man till dagens låga ränta ser man att hushållen lånar betydligt mycket mer och det lånas både till stora och små inköp. Det är i dagsläget förhållandevis lätt att låna pengar både till dyra inköp såsom en fastighet. Men även små lån som bara kräver att låntagaren skickar ett sms från sin mobiltelefon och inom några minuter har låntagaren ex antal kronor på sitt konto. När det är enkelt att låna är det troligtvis fler som blir överskuldsatta. 2.2 Skuldsaneringsinstitutets funktion Den grundläggande tolkningen av skuldsaneringsförfarandet är att en gäldenär helt eller delvis ska befrias från sitt ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av förfarandet. 12 Detta stadgas i 1 skuldsaneringslagen. Begreppet skuldsanering betecknar i skuldsaneringslagen en sådan ekonomisk uppgörelse mellan en överskuldsatt privatperson och hans borgenärer som efter ansökan av gäldenären kommer till stånd på vissa i lagen angivna villkor och under medverkan av myndighet Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist, s

10 Utgångspunkten i skuldsaneringsförfarande är att förfarandet ska var definitiv det vill säga att när gäldenären har genomfört vad som ålagts honom enligt skuldsaneringsbeslutet är han fri från de skulder som omfattades av skuldsaneringen. 14 Skuldsanering är ett fristående insolvensinstitut som lämpar sig bäst för fysiska personer som är på obestånd. 15 Grundtanken i förfarandet är att alla fordringar ska behandlas lika enligt likabehandlingsprincipen. Det betyder att alla fordringar har samma rätt enligt 8 skuldsaneringslagen och det spelar ingen roll vilken karaktär fordran har eller på vilket sätt fordran har uppstått. Huvudregeln är att samtliga penningfordringar som gäldenären har omfattas av skuldsanering. Dock måste fordringarna ha uppkommit före beslutet om att skuldsanering ska inledas. Det finns ett antal fordringar som stadgas i 7 skuldsaneringslagen som aldrig får omfattas av en skuldsanering och dessa är: en fordran på familjerättsliga underhåll, en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 och 7 i förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran, en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanerings har meddelats, här fått förmånsrätt enligt 8 förmånsrättslagen, när det gäller egendom som har tagits i anspråk vid verkställighet vid utmätningsbeslut, en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller, en fordran som är tvistig 16 En funktion som skuldsaneringsinstitutet har är att institutet ska var rehabiliterande för djupt skuldsatta personer som kan få tillfälle att lösa sina ekonomiska problem och genom det få ett bättre och mer samhällsnyttigt liv. Det finns också en preventiv funktion i skuldsaneringssystemet som innebär att färre människor ska hamna i situationer där deras skulder är så stora att de inte kan betala tillbaka dessa. Skuldsaneringssystemet ska också gynna borgenärerna på så sätt att de åtminstone ska få tillbaka någon del av beloppet som gäldenären är skyldig. 17 En gäldenär får absolut inte tjäna på att direkt begära skuldsanering i 14 Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist s Prop. 1993/94:123 s

11 stället för att först genomgå ett konkursförfarande. Om borgenärerna varken tjänar eller förlorar på att skuldsaneringsförfarandet genomförs bör gäldenärens rehabilitering var den avgörande faktorn. 18 Tanken med lagen är att samhället i stort ska kunna minska sina kostnader. 19 När ett enskilt skuldsaneringsförfarande ska genomföras borde det finnas både för- och nackdelar som talar för eller emot en skuldsanering. Här ska gäldenärens intresse av ekonomisk rehabilitering vägas emot borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. I de fall gäldenären är aktuell för skuldsanering men saknar möjligheten att betala något efter det att avräkning i enlighet med förbehållsbeloppet gjorts, kan kronofogdemyndigheten inte avvisa en ansökan på den grunden att det inte skulle var borgenärsgynnande. Med förbehållsbelopp menas den summan som gäldenären och dennes familj får behålla för att klara sitt uppehälle. Förbehållsbeloppet beräknas genom den räkneformel som finns i 7 kap 5 utsökningsbalken. Tanken i skuldsaneringssystemet är att det ska skapa mer pengar till borgenärskollektivet än mer pengar i varje enskilt fall. Samhällets intresse av att upprätthålla den allmänna betalningsmoralen bör också vägas in vid skuldsaneringshanteringen. 20 När det gäller den allmänna betalningsmoralen har systemet utformats på sådant sätt att det klart framgår att skuldsanering är ett extraordinärt hjälpmedel som kan användas i svåra situationer av extrem skuldsättning. Det ska också framgå att en skuldsanering är förenad med stora uppoffringar från gäldenären sida. En lagreglerad skuldsanering bör inte ske om det kan uppfattas som stötande från allmänhetens sida. Det går inte att generellt närmare precisera vad som kan anses stötande. Därför finns det inte någon reglering i lagtexten utan det lämnats till rättstillämparen att avgöra vad som kan anses stötande ur allmän synpunkt. 21 Grunden i skuldsaneringsförfarandet är således bra eftersom en avvägning ska genomföras dels för att lagen ställer upp krav på ett rehabiliterande syfte och dels för att det finns ett intresse av att upprätthålla den allmänna betalningsmoralen. Det är betryggande att skuldsanering endast ska användas som ett extraordinärt hjälpmedel för personer som är 18 Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist, s Larsson, s Prop. 1993/94:123 s

12 tungt skuldsatta. Det är också bra att skuldsanering innebär en uppoffring från gäldenärens sida under själva förfarandet eftersom det förmodligen betyder att gäldenären kommer att kunna göra rätt för sig i framtiden och lär sig handskas med sin ekonomi. 3 Utredning av 4 skuldsaneringslagen Regleringen i 4 skuldsaneringslagen är de grundläggande för skuldsaneringsinstitutet. Innehållet i paragrafen börjar med att avgränsa vilken krets av gäldenärer som kan tänkas erhålla skuldsanering. Vidare inom denna krets avskiljs sedan personer som är överskuldsatta. Efter den avgränsningen ska en allmän skälighetsbedömning göras och den ska ta hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande. Är samtliga rekvisit uppfyllda kan gäldenären erhålla skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Eftersom dessa rekvisit är restriktivt hållna begränsar de möjligheten att få en skuldsanering beviljad. Anledning till att de är restriktivt hållna är för att man vill undvika att den allmänna betalningsmoralen i samhällets påverkas negativt. 22 Med restriktivt hållna rekvisit uppnår man att skuldsaneringsinstitutet endast är avsett för vissa skuldsatta personer som har blivit skuldsatta under speciella omständigheter. 3.1 Rekvisiten i 4 skuldsaneringslagen I 4 skuldsaneringslagen stadgas följande: Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om 1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder inom överskådlig tid, och 2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållande att skuldsanering beviljas honom eller henne. 22 Hellners & Mellqvist, s

13 Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skulderna ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. 3.2 Gäldenärskretsen I första stycket anges att skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är en fysisk person. Med begreppet hemvist menas att det ska finnas ett krav på att gäldenären har en anknytning till Sverige. Här har nationaliteten inte någon betydelse utan för att skuldsanering ska beviljas krävs det att gäldenären har en fast anknytning till Sverige det vill säga gäldenären ska vara stadigvarande bosatt i landet. Det innebär att någon som tillfälligt vistas i landet faller utanför skuldsaneringsinstitutets reglering. I lagtexten har man dock inte nöjt sig med det traditionella hemvistbegreppet utan där också lagt till, att den som är folkbokförd i Sverige ska anses ha hemvist i landet. Denna definition innebär att skuldsaneringslagen tekniskt sett kan bli tillämpbar på en gäldenär som inte är stadigvarande bosatt i Sverige men av någon orsak blivit folkbokförd här i Sverige. Att skuldsanering endast ska gälla för fysiska personer anses som självklart. För juridiska personer finns det andra vägar att gå för att sanera sin ekonomi. Det finns dock ett problem med begreppet fysiska personer och det är att det inte endast innefattar fysiska personer utan även fysiska personer som driver näringsverksamhet det vill säga näringsidkare. 23 Skuldsaneringsinstitutet bör endast vara till för privatekonomiska förhållanden. Svårigheten med begreppet näringsidkare är att det har en vid betydelse. Enligt konsumentlagstiftningens tolkning är en näringsidkare antingen en fysik eller juridisk person som driver en verksamhet av ekonomisk natur och att den är av sådan karaktär att den kan anses som yrkesmässig. Det betyder att det inte finns några krav på verksamhetens omfattning eller om verksamheten bedrivs med vinstsyfte. Under detta begrepp faller både den som livnär sig på sin verksamhet och den som utöver sin anställning driver en rörelse i liten skala. Den näringsidkare som bedriver rörelse i lite skala 23 Hellners & Mellqvist, s

14 och har sin privata ekonomi integrerad med den lilla rörelsens ekonomi skulle kunna anses vara en fysisk person som kan erhålla skuldsanering. Men i lagtexten har det preciserats att aktiva näringsidkare inte ska kunna bli beviljade skuldsanering om det inte finns särskilda skäl enligt 5 skuldsaneringslagen. Med särskilda skäl menas att hänsyn tas till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet. Om man skulle tillåta vissa näringsidkare att få skuldsanering skulle man i lagen vara tvungen att precisera vilka näringsidkare som skulle omfattas av lagen och den gränsdragningen skulle bli svår. Bedömningen blir nu istället upp till rättstillämparen att avgöra vad ringa omfattning och enkel beskaffenhet är. 24 Beträffande gäldenärskretsen har man i lagtexten först garderat sig med hemvistbegreppet som betyder att gäldenären ska ha en anknytning till Sverige. Men det verkar som om begreppet inte räckte till eftersom man i lagtexten även infört att den som är folkbokförd i Sverige ska anses ha sin hemvist här i landet. Det torde betyda att en person som inte är folkbokförd i Sverige men har en anknytning till Sverige kan erhålla skuldsanering. Det samma gäller för det som Hellner och Mellqvist poängterar. Att om någon person av misstag blivit folkbokförd i landet men inte är stadigvarande bosatt i Sverige kan den personen trots detta bli beviljad skuldsanering. Det borde således räcka med ett av rekvisiten för att bestämma vilka som har rätt till skuldsanering. Det känns som om man har försökt att gardera sig dubbelt eller på något sätt försökt att utöka kretsen av de som skulle kunna vara behöriga till att erhålla skuldsanering. Det är således bra att man i lagtexten gjort ett val beträffande aktiva näringsidkare, att aktiva näringsidkare endast kan få skuldsanering när det finns särskilda skäl. Det borde tala för att skuldsanering inte kommer tillämpas speciellt ofta för näringsidkare. Särskilt när det finns andra kanaler för näringsidkare att få sin ekonomi sanerad. Följande tre rättsfall belyser gäldenärskretsen. I rättsfallet RH 1995:154 skulle rätten utreda om en frilanstecknare var att betrakta som arbetstagare eller som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Gäldenären inkomst styrdes av hur många sidor han tecknar per månad åt ett serieförlag. Rätten poängterade att begreppet näringsidkare bör ges en vid tolkning i skuldsaneringslagens mening och den omfattar varje person som driver någon form av yrkesmässig och ekonomisk verksamhet. Det 24 Prop. 1993/94:123 s

15 avtal som dock träffats mellan gäldenären och serieförlaget var att se som ett anställningsavtal eftersom det reglerade företagets skyldighet att betala semesterlön och sociala avgifter samt att gäldenären inte fick arbeta för någon annan och att förlaget stod för materialkostnaden. I rättsfallet RH 1996:65 var gäldenären firmatecknare och anställd av ett aktiebolag. Hans före detta sambo ägde 50 procent av aktierna och de resterande 50 procenten ägdes av hyresvärden till fastigheten där bolaget bedrev näringsverksamhet. Gäldenären hade fått ett muntligt löfte att få köpa före detta sambons aktier vid tillfälle. Hovrätten fann att gäldenären inte kunde anses som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening. Däremot hade gäldenären fullt inflytande över bolagets verksamhet och hans lön var beroende av bolaget utveckling samt ett löfte om att få köpa en aktiepost var att likställa med en aktieägare. Det inflytande som gäldenären hade över bolaget var en omständighet som gjorde att det inte kunde anses skäligt att bevilja skuldsanering. I rättsfallet RH 1996:95 bedrev gäldenären näringsverksamhet i form av ett aktiebolag där han själv var ensam ägare till alla aktier och var anställd i aktiebolaget. Hovrätten fann att gäldenären var att anse som näringsidkare i skuldsaneringslagens mening och skuldsanering beviljades inte. För före detta näringsidkare finns det inget allmänt hinder att dessa inte ska kunna erhålla skuldsanering även om största delen av skulden härrör från tiden som näringsidkare. Det finns dock en begränsning för före detta näringsidkare och det är när gäldenären har ålagts med näringsförbud, då ska gäldenären inte kunna bli beviljad skuldsanering. Det stadgas i skuldsaneringslagens 6. Däremot finns inget hinder för beviljande av skuldsanering när förbudet har upphört. 25 I samma lagrum går det att utläsa att den som tidigare har beviljats skuldsanering endast kan få det igen om det finns synnerliga skäl för det. Eftersom skuldsaneringsförfarandet är extraordinärt bör en gäldenär endast kunna åtnjuta det en gång i livet. Har en gäldenär tidigare ansökt om skuldsanering och inte blivit beviljad finns det inget hinder att han inte kan ansöka igen. Tanken bakom synnerliga skäl är att en gäldenär eventuellt ska kunna åtnjuta skuldsanering en gång till. Ett tänkbart scenario är om någon i unga år erhållit skuldsanering 25 Prop. 1993/94:123 s

16 och mycket senare i livet i en helt annorlunda livssituation åter igen behöver hjälp med att sanera sin ekonomi kan skuldsanering vara tänkbart. Det ska dock bara tillämpas i sällsynta fall. 26 Det kan troligtvis uppfattas lite egendomligt att före detta näringsidkare ska ha möjlighet att erhålla skuldsanering trots att största delen eller kanske hela skulden kommer ifrån tidigare bedriven näringsverksamhet. Ett troligt motiv bakom denna möjlighet är att samhället eftersträvar eget företagande. Möjligheten till att inte erhålla skuldsanering får inte vara ett hinder för personer, som vill starta egna företag, även om företaget utav någon anledning skulle misslyckas och därmed skulle personen bli skuldsatt. Eftersom en gäldenär endast bör kunna åtnjuta skuldsanering en gång i livet är det dock bra att det finns en möjlighet att bevilja skuldsanering vid extraordinära situationer. Dock bör dessa extraordinära situationer inte tillämpas speciellt ofta på grund av att förtroendet för skuldsaneringsinstitutet förmodligen skulle försvagas om det var möjligt att erhålla skuldsanering mer än en gång. I propositionen uttalar Brottsförebygganderådet att det är av betydande vikt att samhället markerar att personer som begår ekonomisk brottslighet inte ska kunna få skuldsanering beviljad. Å ena sidan skulle personer som begått ekonomisk brottslighet erhålla skuldsanering skulle det allmänna förtroendet för skuldsaneringsinstitutet rubbas. Men det finns å andra sidan allvarliga brott som inte har att göra med ekonomisk brottslighet och det är i och för sig allvarligt men brottet är av en annan karaktär som kanske kräver en annan bedömning. I förarbetena går det att utläsa att den som dömts för ett brott inte automatisk ska få ett avslag på begäran om skuldsanering. Det betyder att ett brottsligt förflutet inte ska vara ett absolut hinder för att erhålla skuldsanering. Den brottsliga handlingen ska vägas in i den allmänna skälighetsbedömningen men dock borde ett brottsligt förflutet, främst vid ekonomisk brottslighet, vara en orsak som kraftigt talar mot att skuldsanering ska beviljas. 27 Följande rättsfall rör tidigare brottslighet. I rättsfallet NJA 2003 s. 437 var gäldenären en 35-årig akademiker med juristexamen. Gäldenärens skuldbörda var på drygt två miljoner kronor som hade uppkommit till följd av näringsverksamhet och borgensåtagande. Gäldenären hade dömts för bokföringsbrott i 26 Prop. 1993/94:123 s Prop. 1993/94:123 s

17 samband med näringsverksamheten. Gäldenären var ensamstående med barn och arbetade på försäkringskassan som utredare. Högsta Domstolen fann att omständigheterna kring den tidigare brottsligheten i kombination med den långa tid som förflutit inte var ett skäl som skulle hindra en skuldsanering. Högsta Domstolen ansåg också att gäldenären hade många yrkesverksamma år framför sig men att det var svårt att göra en exakt prognos. Möjligheterna för gäldenären att erhålla en större inkomst är synnerligen osäkra. Skulle gäldenären erhålla en bättre inkomst skulle det med sannolikhet endast räcka till att betala räntan på sin skuldbörda. Sammantaget fann Högsta Domstolen det skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering i den totalbedömning som gjordes. Det uttalande som Brottsförebygganderådet gjorde i propositionen borde ha fått större genomslagskraft eftersom rådet ansåg att samhället borde starkare markera att skuldsanering inte skulle beviljas till personer som begår ekonomisk brottslighet. Lagstiftaren var av en annan åsikt nämligen att ett brottsligt förflutet inte innebär ett automatiskt avslag på en skuldsaneringsansökan, dock skulle eventuellt ekonomisk brottslighet tala emot en skuldsanering. I rättspraxis finns det ett antal fall där domstolen har beviljat skuldsanering trots att gäldenären tidigare varit dömd för ekonomisk brottslighet. Det kan tyvärr uppfattas legitimt att begå ekonomisk brottlighet bara det har gått tillräckligt många år sedan brottet begicks tills att ansökan till kronofogdemyndigheten lämnas in. Det borde inte finnas en möjlighet att erhålla skuldsanering om det brottsliga förflutna har något samband med personens ekonomi att göra. 3.3 Kvalificerad insolvens Kriterierna till begreppet insolvens (obestånd) återfinns i 1 kap 2 i konkurslagen. Där stadgas det att Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Dessa kriterier bör även gäller vid användning av skuldsaneringslagen. I 4 skuldsaneringslagen stadgas det att om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Grunden för att få skuldsanering innebär att gäldenären ska vara insolvent det vill säga vara så skuldsatt att gäldenären inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder. Men det har inte ansetts tillräckligt, i skuldsaneringslagens 15

18 mening, utan det krävs också att insolvensen ska bestå långt in i framtiden. Uttrycket inom överskådlig tid som används i lagtexten markerar att den gjorda prognosen ska sträcka sig många år framåt i tiden. I princip ska det inte gå att skönja att insolvensen överhuvudtaget kommer att upphöra. För att erhålla skuldsanering måste det kvalificerade insolvensrekvisitet vara uppfyllt. Skuldsanering ska inte beviljas exempelvis när det inte är möjligt eller när det är svårt att göra en någorlunda säker prognos på gäldenärens ekonomiska situation. 28 Genom att man i skuldsaneringslagens lagtext har brukat kan antas har man använt sig av ett lågt beviskrav för att beskriva gäldenärens förmåga att betala sina skulder. Däremot har man i förarbetet uttalat att skuldsanering inte ska beviljas när det är svårt att göra en någorlunda säker prognos. Det innebär att förarbetets uttalande har ett högre beviskrav än vad lagtexten har. Förarbetes uttalandet står därmed i strid med lagtexten. Frågan blir då om det är felformulerat i förarbetet eller om lagtexten fick för lågt beviskrav. Troligtvis bör man således tolka att det som är skrivet i lagtexten är det korrekta, det vill säga att man använder sig av en objektiv lagtolkning. Det uttalande som återfinns i förarbetet borde domstolarna därför i praxis ha bortsett ifrån eftersom beviskravet är högre där. Trots detta har domstolarna mer gått på förarbetets linje än lagtexten och använt sig av en subjektiv lagtolkning och därför inte beviljat skuldsanering när prognosen inte har varit tillförlitlig. Det borde innebära att om domstolarna har tolkat efter lagtextens beviskrav hade kanske fler människor erhållit skuldsanering för att få hjälp med att sanera sin ekonomi. Följande två rättsfall berör prognosens säkerhet. I rättsfallet RH 1996:123 var den sökande en 32-årig ensamstående mor till fyra barn som var utbildad till undersköterska men arbetade som elevassistent i en förskola. Gäldenärens nettoskuldbörda uppgick till kronor som uppstått i samband med en separation och fastighetsförsäljning. Hovrätten beviljade inte skuldsanering på grund av att det ansågs vara för tidigt att genomföra en tillfredsställande säker prognos på gäldenärens kommande betalningsförmåga. I rättsfallet RH 1996:72 uppgav gäldenären att han var ensamstående och underhållsskyldig till två barn. Gäldenären uppbar arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag. Nettoskuldbördan uppgick till kronor. Gäldenären hade planer på att genomgå utbildning på 28 Prop. 1993/94:123 s

19 högskolenivå. Hovrätten konstaterade att gäldenären uppfyllde insolvens kriteriet men det var svårt att bedöma om insolvensen skulle bestå. Hovrätten framhöll att: [Gäldenären] är 35 år gammal och bör således, efter det att han avslutat sina studier, ha många yrkesverksamma år framför sig. Några omständigheter som förhindrar att han i framtiden skulle få en anställning har inte framkommit. Med beaktande härav och av skuldernas storlek föreligger enligt hovrättens mening sådana svårigheter att göra en någorlunda säker prognos avseende [gäldenärens] förmåga att inom en överskådlig tid betala sina skulder att förutsättningar saknas för att bevilja honom skuldsanering. I förarbetena diskuterades vilken betydelse som ska tillmätas en persons arbetslöshet när han ansöker om skuldsanering. Personens arbetslöshet är inte diskvalificerande i sig själv dock måste en säker prognos kunna utföras för att skuldsanering ska erhållas. 29 Propositionen nämner ett exempel när det är svårt att göra en säker prognos och det är när gäldenären har drabbats av en konjunkturbetingad arbetslöshet. 30 Hur många år framåt som prognosen ska tänkas täcka blir beroende av situationerna i varje enskilt fall. Exempel på omständigheter som kan tänkas spela in är gäldenärens ålder, förvärvsförmåga, yrke, utbildning och kön. Betalningsförmågan ska antas vara om än inte permanent så ska den i alla fall vara bestående under ett längre tidsperspektiv. 31 När det gäller en person som råkat i en konjunkturell arbetslöshet borde en yngre person mellan år har lättare att skaffa sig ett nytt arbete när konjunktionen vänder än vad en person över 50 år har möjlighet till. För personer över 50 år som ansöker om skuldsanering och som har drabbats av konjunkturell arbetslöshet borde inte ansökan kunna avslås med automatik på grund av att det är svårt att göra en säker prognos på gäldenärens ekonomiska förhållande. 32 Enligt propositionen ska skuldsanering inte beviljas när det antingen är svårt eller omöjligt att utfärda en säker prognos på gäldenärens ekonomiska situation. Det kan uppfattas en aning för hårt. I rättspraxis kan man också utläsa att domstolarna väljer att inte bevilja skuldsanering om det finns mista tvivel i gäldenärens ekonomiska prognos. Dock borde det gå att bevilja skuldsanering även om prognosen inte är totalt tillförlitlig det vill säga att 29 Hellners & Mellqvist, s Prop. 1993/94:123 s Hellners & Mellqvist, s Hellners & Mellqvist, s

20 gäldenären betalningsutrymme troligtvis inte kommer att öka i framtiden. Om domstolen väljer att bevilja en skuldsanering trots en osäker prognos ska det kunna tillskrivas i beslutet så att borgenärerna kan utläsa att det eventuellt finns en möjlighet till omprövning i framtiden. När det rör personer som har drabbats av en konjunkturbetingad arbetslöshet bör det vara lättare för äldre personer att erhålla skuldsanering än yngre personer. Det är beroende på att yngre personer troligtvis har lättare att skaffa sig ett nytt arbete eller om så krävs en ny utbildning som i sin tur leder till ett nytt arbete. Beträffande gäldenärens personliga förhållande kan man troligtvis anta att om gäldenären är ung och arbetslös eller studerande kommer förmodligen personens förhållanden förändras till det bättre i framtiden. Däremot när gäller det en äldre person som dessutom lider av en sjukdom är prognosen för en bättre framtid desto sämre. Här går det troligtvis att utläsa att ju äldre man är desto svårare är det att själv kunna komma till rätta med sina ekonomiska problem utan att man har ett större behov av hjälp från de allmännas sida. I förarbetena har det diskuterats om gäldenärens insolvens ska ställas i relation till gäldenärens skuldbörda. I propositionen ansåg man att det varken är önskvärt eller ens möjligt att fastställa en beloppsgräns i lag. Det grundar sig på att en extremt stor skuldbörda för den ene personen inte är speciellt stor för den andre. Varje enskilt fall ska bedömas individuellt utifrån de rekvisit som finns stadgat i lagen. Det kvalificerade insolvensrekvisitet borde dock medföra att en nettoskuldbörda som är lägre än ett par hundratusen kronor för en person med fast arbetsinkomst bör anses för låg för att erhålla skuldsanering i lagens mening. Dock kan det kvalificerade insolvensrekvisitet vara uppfyllt när det rör sig om personer med mycket låg eller oregelbunden inkomst. Nettoskuldbördan är den återstående skuldbördan efter det att gäldenären har sålt egendom som han eller hans familj inte är i nödvändigt behov av. Det anses inte rimligt att gäldenären behåller en dyrare bostad, sommarhus, bil, båt, eller liknande saker om en skuldsanering ska komma ifråga. Det vanligaste torde dock vara att gäldenären redan innan sålt det som varit tänkbart att sälja innan gäldenären ansöker om skuldsanering. 33 Huvudregeln är att gäldenären ska sälja all sin fasta egendom innan skuldsanering kan erhållas. Det finns dock vissa undantag som gör att gäldenären kan få bo kvar i sin fastighet. Dessa undantag är om det finns sociala eller ekonomiska skäl som talar för att gäldenären ska få bo kvar sin fastighet. Ett villkor för att undantaget ska gälla är att fastighetens standard inte är obefogat hög för vad gäldenären och dennes familj anses vara i behov av. Anledningen till 33 Prop. 1993/94:123 s