Naturvärdesinventering (NVI) Mellby

Transkript

1 Naturvärdesinventering (NVI) Mellby Arbetet är utfört på uppdrag av Partille kommun Svensk Naturförvaltning AB 2018

2 Rapportdatum: Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Text och foto: Emma Lind och Johan Truvé Flöjelbergsgatan 8B SE Mölndal Telefon

3 Innehåll Bakgrund... 4 Området... 5 Metod... 6 Resultat... 9 Översiktlig beskrivning av området... 9 Rödlistade arter Artskyddsförordningen Objektsbeskrivningar Diskussion Referenser Bilaga 1 Värdeelement Bilaga 2 Artförekomst... 24

4 Bakgrund Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Partille kommun utfört en naturvärdesinventering (NVI) av ett område som kallas för Mellby. Området som ingår i uppdraget framgår av Figur 1. Syftet med inventeringen är att identifiera, dokumentera och naturvärdesklassa de naturvärden som finns inom området. Partille kommun som är en kranskommun till Göteborgs kommun ligger öster om Göteborgs stad och har omkring 38,000 invånare. Naturvärdesinventeringen kommer att användas i arbetet med en detaljplan som utreder möjligheten att bygga två nya friliggande villor på fastigheten Mellby 2:211. Figur 1: Områdesöversikt där den inventerade ytan är avgränsad med röd linje.

5 Området Området som går under arbetsnamnet Mellby ligger på den norra sidan av E20, strax norr om bostadsområdet Paradiset, se figur 1. Inventeringsområdet är 3,8 hektar stort och utgörs av en sydsluttning av Ulvåsberget. Området är enbart skogsmark, är välbesökt och flera stigar går genom området. I väst rinner en mindre bäck. (Se figur 2) Figur 2: Flygfoto över området med inventeringsområdet markerat med rött

6 Metod Naturvärdesinventeringen har utförts enligt metod beskriven i SIS-standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden innebär i korthet att geografiska områden klassificeras utifrån förekomst av arter och biotopkvaliteter och avgränsas som naturvärdesobjekt om de uppfyller vissa kriterier. Naturvärdesklasser Det finns fyra olika naturvärdesklasser, högsta-, högt-, påtagligt- och visst naturvärde (Tabell 1). Områden som inte når upp till kriterierna för visst naturvärde klassas som lågt värde och avgränsas inte i inventeringen. I den här rapporten ingår naturvärdesobjekt med visst- till högsta naturvärde. Både biotopkvaliteter och arter ligger till grund för den sammanvägda bedömningen av naturvärdet. Tabell 1: De fyra naturvärdesklasserna. Naturvärdesklass Benämning Beskrivning 1 högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald 2 högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald 3 påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 4 visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald Detaljeringsgrad En NVI kan genomföras på olika nivåer och detaljeringsgrad. I detta uppdrag utfördes inventeringen på fältnivå enligt den högsta detaljeringsgraden som benämns som detaljerad. Det innebär att naturvärdesobjekt med en yta större än 10 m² eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 meter eller mer ska identifieras och beskrivas vid inventering i fält. Förstudie NVI på fältnivå ska inledas med ett förarbete motsvarande det arbete som görs i en NVI på förstudienivå. I förstudien ska tidigare dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet studeras. Vid förstudien har följande underlag använts: Utdrag från Artportalen för artfynd av naturvårdsarter i området. Samtliga arter registrerade inom ett område 500 m från inventeringsobjektet eftersöktes. Hämtning av data från artportalen utfördes Utdrag från Trädportalen Naturvårdsverkets verktyg skyddad natur Länsstyrelsernas webbgis Naturvårdsprogram för Partille kommun samt övrig information och kunskap som kommunen har för inventeringsområdet. Kartor och ortofoto. Mätutrustning Under fältinventeringen användes en handdator av modellen Nautiz X7 med integrerad GPS (SiRF III) för avgränsning av objekt och registrering av observationer. Positionsangivelser ligger i de flesta fall inom fem meter från mätpunkten. GPS-mottagarens noggrannhet kan variera från dag till dag och mellan olika platser och beror bland annat på antalet tillgängliga satelliter, placeringen av dessa i förhållande till GPS-mottagarens position, störningar i atmosfären eller sikthinder så som till exempel skog.

7 Tillägg En NVI kan kompletteras med ett antal i standarden föreslagna tillägg. De tillägg som ingår i uppdraget är: Naturvärdesklass 4 Naturvärdesobjekt med naturvärdesklassen 4, visst naturvärde har identifierats och avgränsats Värdeelement - Alla värdeelement som påträffats under fältstudien oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller ej har noterats och koordinatssats (Bilaga 2) Detaljerad artförekomst Naturvårdsintressanta arter som påträffats i fält har koordinatsats och redovisas med en noggrannhet på minst 25 m (Bilaga 1). Arter som räknas som typiska arter, signalarter, är rödlistade eller fridlysta har noterats under naturvårdsarter i objektsbeskrivningarna. Vilken kategori arten tillhör visas med en kod efter artnamnet. T står för typisk art, S för signalart, F för fridlyst och NT, VU, CR, EN är kategorier för rödlistade arter. SNF står för Svensk Naturförvaltning och är arter som inte tillhör någon av de egentliga kategorierna för naturvårdsarter men som av oss kan anses ha betydelse för den biologiska mångfalden. Exempel på en sådan art är svart spiklav. Arterna rapporteras till artportalen efter avslutad inventering Fördjupad artinventering Groddjur. Värdeelement Värdeelementen är indelade i ett antal huvud- och underkategorier, se Tabell 2. I kategorin träd ingår levande träd som på något sätt utvecklat ett naturvärde. Exempel på vanligt förkommande naturvärdesträd är träd med bohål, bärande eller blommande träd samt gamla och eller grova träd. Död ved är en bristvara i dagens skogar och här menas all form av död eller döende ved. Den delas in i liggande, lågor och vindfällen samt stående, torrträd, torrakor och högstubbar. Kvalitet och sällsynthet avgör värdet. Mängden naturlig död ved per hektar går att använda som ett mått på ett områdes förutsättningar till biologisk mångfald. Ingen skillnad har gjorts för lämningar eller spår efter människans tidigare bruk beträffande ålder och eventuellt lagskydd. Alla typer av element med värde för den biologiska mångfalden har därför angetts som kultur-/fornlämningar. Exempel på vanligt förekommande lämningar i landskapet är husgrunder, stenmurar och odlingsrösen. I kategorin geologi ingår terrängens fysiska strukturer så som block, lodytor och hällmark. Allt som har med vatten och dess flöde att göra tillhör kategorin hydrologi. Myr- och sumpark är vanliga element tillsammans med skogsbäckar och småvatten. Vid inventeringar på översiktlig nivå utgör värdeelementen urskiljbara delar, byggstenar av en biotop men på medel- och detaljnivå kan värdeelement i sig själva utgöra biotoper och naturvärdesobjekt. Exempel på sådana element är stenmur, myr, bäck men även solitära träd.

8 Tabell 2: Värdeelementen indelade i huvud- och underkategorier. Huvudkategori Träd Död ved Kultur-/fornlämning Geologi Hydrologi Övrigt Underkategori Hålträd, mulm, hamlade träd, brandljud, bärande, blommande, ålder, grovlek, trädslag, övrigt Låga, vindfälla, torrträd, torraka, högstubbe, döda grenar, övrigt Husgrund, odlingsröse, stenmur, övrigt Block, lodyta, bergvägg, hällmark, rasbrant, övrigt Sumpmark, småvatten, naturlig skogsbäck, å, övrigt Gryt, övrigt Objektens beskrivning Naturvärdesobjekten redovisas med följande innehåll: Objekt-ID och nummer Areal och koordinater (SWEREF99_12_00) Naturtyp och biotop Naturvårdsarter och värdeelement Beskrivning av naturvärdesobjektets huvuddrag Naturvärdesklass Motivering till klassningen Representativt foto

9 Resultat Vid förstudien av tillgängligt bakgrundsmaterial fanns uppgifter om både skyddsvärda arter och objekt. I blandskogen kring den mindre bäcken i väst finns uppgifter i artportalen om observationer av ett antal svampar, signalarten kambräken och den fridlysta idegranen. Bland svamparna finns bland andra signalarterna kantarellmussling (Plicaturopsis crispa) och kruskantarell (Pseudocraterellus undulatus). Cirka 25 meter väst om det torrlagda dämmet vid bäcken finns en höjd med hällmark och tall. Även här finns uppgifter i artportalen om observationer av ett antal svampar, bland andra den rödlistade arten mo-taggsvamp (Sarcodon squamosus) NT och signalarten blek taggsvamp (Hydnum repandum). Uppgiften är från vintern 2017 och på grund av tidpunkten för inventeringen kunde svamparna inte återinventeras och arterna återfanns därför inte under inventeringen. Kambräken och idegran återfanns och växer i de södra delarna av bäcken. Ett större lövskogsområde tangerar inventeringsområdet i öst. Området har naturvärdesklass 2, högt naturvärde i länsstyrelsens lövskogsinventering. En bit norr om inventeringsområdet finns ytterligare en lövskog, det här området har klass 3, påtagligt naturvärde i lövskogsinventeringen. Fältbesöken ägde rum mellan den 6-30 maj 2018 och utfördes av Emma Lind. Översiktlig beskrivning av området Inom inventeringsområdet har totalt fem så kallade naturvärdesobjekt identifierats och avgränsats. Fyra av dem har påtagligt naturvärde och ett har visst naturvärde (Figur 3). Strax norr om vägen finns ett område med äldre tall som har påtagligt naturvärde, nv-objekt 3. Träden börjar utveckla pansarbark och är grovgreniga. Bäcken i väst, nv-objekt 1 och den omgivande blandskogen, nv-objekt 4 har påtagligt naturvärde. Här finns bland andra signalarterna kantarellmussling och kruskantarell. Flera av träden är grova och här finns död ved. Väster om bäcken i höjd med det torrlagda dämmet finns en höjd med hällmarkstallskog, nv-objekt 5. Området har trädkontinuitet och här finns den rödlistade svampen mo-taggsvamp och signalarten blek taggsvamp. Även det här området har påtagligt naturvärde. Öster om den stig som löper strax öst om bäcken finns det till ytan största naturvärdesobjektet, nr 2. Det utgörs av en tallskog på blåbärsmark med inslag av hällmark. Det här området har visst naturvärde. Flera större stigar går genom området som är välbesökt. Inom inventeringsområdet har 75 värdeelement identifierats och koordinatssats. De flesta tillhör kategorierna död ved eller träd och är främst lågor av tall eller äldre träd av tall. (se figur 4 och bilaga 2)

10 Figur 3: Karta med naturvärdesobjekten med det nummer som hänvisas till i text.

11 Figur 4: Kartan visar position för värdeelement samt signalarter, fridlysta och rödlistade arter som registrerats vid inventeringen. Värdeelementen är numrerade med det löpnummer som hänvisas till i bilaga 1..

12 Rödlistade arter Två rödlistade arter har påträffats under denna naturvärdesinventering och en har rapporterats under tidigare inventeringar. Ask (Fraxinus excelsior) som är klassad som starkt hotad (EN). Asken är kraftigt drabbad av askskottsjukan som är en vindburen svampsjukdom som redan har påverkat eller dödat många träd. Det finns ännu inte några resistenta träd kända varför sjukdomen hotar att slå ut hela den svenska populationen. Skogsalm (Ulmus glabra) som är klassad som akut hotad (CR). Almen hotas av almsjukan som är en svampsjukdom som sprids av almsplintborren. Den kan även spridas från träd till träd genom rotkontakt. Större delen av den svenska populationen av skogsalm är idag drabbad av almsjukan. Till skillnad från askskottsjukan angriper almsjukan bara vuxna träd vilket innebär att träden oftast har hunnit reproducera sig. Almen kommer därför sannolikt att finnas kvar i framtiden men äldre och gamla träd riskerar att bli en bristvara. Med stöd av standarden och paragraf har inte varje ask eller skogsalm ett skydd som rödlistad art då den i första hand inte hotas av exploatering. Se nedan för utdrag ur paragraf texten. En del artförekomster saknar betydelse för naturvärdesbedömningen. Sådana artförekomster benämns som obetydliga. Obetydliga artförekomster kan vara Arter som är minskande på grund av sjukdomar, föroreningar, jakt eller fiske, och vars framtida existens inte i första hand beror av att vissa geografiska områden bevaras Både ask och skogsalm förekommer inom naturvärdesobjekt nr 2. Träden är unga och klena. Motaggsvamp är en marktaggsvamp som är stor, kompakt och köttig. Den bildar mykorrhiza med tall och förekommer i stort sett bara på marker med naturligt förekommande tall. Den är spridd över hela landet och föredrar öppna, varma, torra och gärna näringsfattiga naturtallskogsmiljöer. Svampen är klassad som nära hotad (NT) och hotas främst av skogsavverkning. Arten har under föregående höst observerats i naturvärdesobjekt 4 som är en höjd med hällmarkstallskog. Endast en fruktkropp påträffades. Då det är helt fel tid att observera arten under den här inventeringen har den inte heller påträffats. Artskyddsförordningen Tre arter som omfattas av artskyddsförordningen (SFS 2007:845) har påträffats under naturvärdesinventeringen. Större hackspett (Dendrocopos major) är fridlyst enligt 4. En individ observerades under födosök i naturvärdesobjekt 2. Vanlig groda (Rana temporaria) är fridlyst enligt 6. Ingen reproduktion av arten sker inom inventeringsområdet men en adult individ observerades i bäcken. Idegran (Taxus baccata) är fridlyst i Västra Götalands län enligt 8. Växten är troligen spridd från närliggande trädgårdar och förekommer ej vilt i området.

13 Objektsbeskrivningar ID: 1805_1 Vattendrag, bäck NV-Klass: 3 NR: 1 Koordinater: Areal: 606 m 2 Mindre bäck samt gammalt dämme, ej permanent vattenförande. I början av maj var bäcken vattenförande med ett maxdjup på ungefär 2 dm för att i stort sett helt ha torkat ut i slutet av maj. Området strax norr om dämmet var vattenförande under hela maj om än knappt. Bäcken beskuggas av ett högväxt trädskikt med stor trädslagsblandning och dominans av normalgrov till grov björk och klibbal i söder och inslag av tall i norr. Bottenmaterial i form av grus, sten och block i vattenfåran som meandrar något. Finkorniga sediment i norr. Längst i söder är vattenfåran något uträtad och bäcken slutar i söder i en kulvert under vägen. Värdeelement: Block, sten och grus Naturvårdsarter: Vanlig groda (Rana temporaria) F Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde knutet till vatten och dess betydelse för biologisk mångfald även om den inte är permanent vattenförande. Bäcken skapar ett fuktigt mikroklimat i den omgivande lövblandskogen. Inga noggrannare undersökningar har gjorts av vattendragets vattenkvalitet. Även befintlig fakta saknas varför bedömningen av naturvärdet är preliminär. Figur 5: Den mindre bäcken meandrar sig fram.

14 Figur 6: Det torrlagda dämmet i norr. Figur 7: Dämmet från norr till söder.

15 ID: 1805_2 Skog och träd, Tallskog NV-Klass: 4 NR: 2 Koordinater: Areal: 2,5 ha Mogen och högväxt tallskog i södersluttning av Ulvåsberget på något näringsrik mark av blåbärstyp. Bitvis är skogen hällmarksartad med berg i dagen och ljung, lingon och lavar i fält-och bottenskiktet. Svagt inslag av ek och björk samt enstaka rönn, asp, hassel och gran förekommer också. Buskskikt med ek-och rönnuppslag, enstaka kaprifol, en och hassel. Förutom blåbär, ljung och lingon förekommer även vitsippa, örnbräken, hultbräken, harsyra och ekorrbär i fältskiktet. I den östra gränsen finns en bergvägg med östvända lodytor. Här gränsar objektet till ett större lövskogsområde. Allmänt med död ved i form av främst normalgrova tallågor men även förekomst av stående död ved. På hällarna finns enstaka solbelysta tallågor. Flera vältrampade stigar går genom objektet. Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet i norr. Värdeelement: Död ved i form av främst lågor av tall men även torrakor och högstubbar av tall. Enstaka lågor är solbelysta. Hällmark och östvända lodytor Naturvårdsarter: Större hackspett (Dendrocopos major) F SNF Enligt bakgrunds data: Nattskärra (Caprimulgus europaeus) F Naturvärdesklass: Visst naturvärde. Extensivt brukad skog med allmän förekomst av död ved, främst i form av lågor, även solbelysta lågor förekommer. Död ved är en bristvara i dagens skogar med värde för många organismgrupper. Objektet har högst värde för lavar, insekter och marksvampar. Figur 8: Högväxt tallskog på blåbärsmark i sydsluttning.

16 Figur 9: I objektet finns höjder med hällmarkstallskog. Figur 10: Bergväggen som begränsar inventeringsområdet i öst.

17 ID: 1805_3 Skog och träd, Tallskog NV-Klass: 3 NR: 3 Koordinater: Areal: 0,4 ha Äldre tallskog i södersluttning av Ulvåsberget norr om Paradisvägen. I den nordöstra delen av objektet är det hällmark. Äldre normalgrov till grov tall dominerar trädskiktet med inslag av ek och närmast vägen är det ett yngre trädskikt av främst björk, asp, rönn och ek. Tallarna börjar utveckla pansarbark, vissa är grova och grovgreniga och flera är naturvärdesträd. Hassel, kaprifol och ekuppslag i buskskiktet. Blåbär i fältskiktet. Död ved i form av talltorraka och enstaka tallågor. Värdeelement: Äldre, grov och grovgrenig tall. Talltorraka och tallåga. Naturvårdsarter: Grön spiklav (Calicium viride) SNF, Svart spiklav (Calicium glaucellum) SNF Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde knutet till de äldre grova och grovgreniga tallarna. Objektet har trädkontinuitet och högst värde för lavar och svampar. Figur 11: Äldre tall som börjar utveckla pansarbark.

18 ID: 1805_4 Skog och träd, Blandlövskog NV-Klass: 3 NR: 4 Koordinater: Areal: 0,7 ha Blandlövskog med stor trädslagsblandning på mullrik och tämligen näringsrik jord med lundkaraktär. Objektet löper på båda sidor av en mindre bäck vilken skapar ett fuktigt mikroklimat. Trädskiktet domineras av normalgrov till grov klibbal och björk med enstaka klen till grov tall, rönn, ek, sälg, ask, gran, skogsalm, hägg, fågelbär och lönn. Enstaka björkar är mycket grova. Längst i norr med inslag av tall. Allmänt med hassel i busk-och underskiktet och i söder finns ett par större hasselbuketter. Rikt fältskikt med bland andra harsyra, skogsstjärna, hultbräken, träjon, kambräken, vitsippa och blåbär. I buskskiktet finns förutom hassel även vildkaprifol, björnbär och hallon. Död ved i form av högstubbar och lågor av björk, grov talltorraka samt en normalgrov högstubbe av klibbal. Flera större stigar går genom objektet. Värdeelement: Mycket grov björk. Högstubbar och lågor av björk och klibbal. Talltorraka. Naturvårdsarter: Kambräken (Blechnum spicant) S, idegran (Taxus baccata) S, F Troligen spridd från närliggande trädgårdar, ask (Fraxinus excelsior) EN, skogsalm (Ulmus glabra) CR, styvskinn (Stereum rugosum) SNF Enligt bakgrundsfakta: kantarellmussling (Plicaturopsis crispa) S, kruskantarell (Craterellus sinuosus) S Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde. Äldre lövblandskog med fuktigt mikroklimat, förekomst av död ved och stor trädslagsblandning. De båda signalarterna kantarellmussling och kruskantarell är båda bra signalarter som indikerar lövskogar eller hassellundar med högt naturvärde. Kantarellmusslingen är indikator på kontinuitet av död ved. Objektet har högst värde för svampar, mossor och lavar. Figur 12: Lövblandskogen på båda sidor om den större stigen.

19 Figur 13: Kambräken växer i objektet i kanten mot bäcken. ID: 1805_5 Skog och träd, Hällmarkstallskog NV-Klass: 3 NR: 5 Koordinater: Areal: 0,2 ha Mindre höjd med hällmarkstallskog. Trädskiktet domineras av tall med enstaka rönn, björk och ek. En i buskskiktet. Flera av tallarna är äldre, en är grov och grovgrenig. Fältskiktet domineras av blåbär, ljung och lingon förekommer också. Död ved i form av tallågor. Värdeelement: Äldre och grov tall. Hällmark. Tallågor. Naturvårdsarter: Rostfläckig nållav (Chaenotheca ferruginea) SNF Enligt bakgrundsfakta: motaggsvamp (Sarcodon squamosus) NT S, blek taggsvamp (Hydnum repandum) S Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde. Objektet har trädkontinuitet och förekomst av den rödlistade svampen motaggsvamp. Värdeelement i form av hällmark och äldre tall. Objektet har högst värde för lavar och svampar.

20 Figur 14: Knotig och gammal hällmarkstall på gränsen av inventeringsområdet. Figur 15: Mindre höjd med hällmarkstallskog. Diskussion Svampar och då i synnerhet marksvampar är bra indikatorer på skyddsvärda skogar och med tanke på tidpunkten för den här inventeringen och att motaggsvamp har påträffats inom området vid tidigare inventeringar föreslås en fördjupad artinventering av svamp vid lämplig tidpunkt. Naturvärdesklassningen av naturvärdesobjekt nr 2 ska ses som preliminär.

21 Referenser Litteratur Mossberg, B., Stenberg, L Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. Utgåva 1 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) komplement till SS SIS-TR Nitare J Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Nordiska ministerrådet, Vegetationstyper i Norden, TemaNord 1998:510, ISBN Digitala källor Artdatabanken (skogslam) Artdatabanken (ask) Artdatabanken (mo-taggsvamp) Artportalen, Naturvårdsverkets verktyg skyddad natur, Trafikverket/Lastkajen, Trädportalen,

22 Bilaga 1 Värdeelement Värdeelement som koordinatsatts under fältbesöken angivna med nr, kategori, typ och beskrivning. Koordinater angivna i SWEREF99_12_00. Nr Värdeelement X- koordinat Y- koordinat Huvudkategori Underkategori Artnamn Beskrivning träd ålder Tall pansarbark träd låga Tall normalgrov tallaga träd ålder Tall pansarbark träd ålder Tall pansarbark träd ålder Tall pansarbark träd ålder Tall pansarbark träd ålder Tall pansarbark träd låga Tall solbelyst träd högstubbe Tall vedsvamp träd ålder Tall träd ålder Tall träd grovlek Tall träd ålder Tall träd ålder Tall träd ålder Tall pansarbark. grovgrenig pansarbark pansarbark. grov och grovgrenig pansarbark pansarbark. grovgrenig pansarbark. grov och grovgrenig geologi bergvägg bergvägg med lodytor träd låga Tall träd låga Tall solbelyst. klen träd låga Tall solbelyst träd ålder Tall träd ålder Tall pansarbark. grovgrenig pansarbark träd torraka Tall normalgrov träd ålder Tall pansarbark träd ålder Tall pansarbark träd ålder Tall pansarbark. grov och grovgrenig träd ålder Tall pansarbark. grov och grovgrenig träd torraka Tall grov träd grovlek björk träd grovlek björk träd låga björk grov träd högstubbe klibbal

23 Nr Värdeelement X- koordinat Y- koordinat Huvudkategori Underkategori Artnamn Beskrivning träd högstubbe björk grov med tickor träd låga björk träd ålder Tall träd ålder Tall träd låga Tall träd låga Tall solbelyst träd låga Tall träd låga Tall pansarbark pansarbark. grov träd låga Tall grov och solbelyst träd låga Tall träd låga Tall klen men solbelyst pa häll träd låga Tall vedsvamp träd låga Tall träd låga Tall träd högstubbe björk normalgrov solbelyst pa häll träd låga Tall solbelyst pa häll träd hålträd björk träd låga Tall träd låga Tall avsågade träd högstubbe Tall träd låga Tall träd låga Tall kultur /fornlämning stenmur träd låga Tall solbelyst träd högstubbe björk träd låga Tall träd låga Tall träd låga Tall normalgrov till grov träd grovlek björk grov björk med sprickbark träd torraka Tall grov torraka med bohål träd högstubbe björk träd låga björk träd grovlek Tall grov och grovgrenig träd grovlek björk grov till mkt grov träd grovlek Gran träd låga Tall träd låga Tall träd ålder Tall geologi hällmark geologi hällmark geologi hällmark geologi hällmark hydrologi bäck

24 Bilaga 2 Artförekomst Naturvårdsintressanta arter som koordinatsatts under fältbesöken. Koordinater angivna i SWEREF99_12_00. Nr Art X-koordinat Y-koordinat Artgrupp Artnamn Fåglar Större hackspett Kärlväxter Ask Kärlväxter Kambräken Kärlväxter Idegran Kärlväxter Skogsalm Kärlväxter Ask Svampar Styvskinn Lavar Svart spiklav Lavar Rrostfläckig nållav Lavar Grön spiklav Groddjur Vanlig groda