Mätningar av luftföroreningar. vid de fasta stationema i stockhalm under 1993 och under vinterhalvåret Rapport från miljöförvaltningen
|
|
- Rolf Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Mätningar av luftföroreningar vid de fasta stationema i stockhalm under 1993 och under vinterhalvåret Rapport från miljöförvaltningen Slb analys Stockholm luft- och bulleranalys
3 Luftrororeningsmätningarna vid de fasta stationerna i Stockholm under 1993 och under vinterhalvåret I föreliggande rapport redovisas resultaten från luftföroreningsmätningarna vid stadens fasta mätstationer under Vidare redovisas för riktvärdesjämförelser mätresultat från vinterhalvåret Dessutomjämförs för trendanalyser årets mätningar med tidigare års. MÄTSTATIONER LOKALISERINGAR De fasta luftmätstationernas lägen i staden är Torkel Knutssonsgatan 20, Gubbängen (Skrinvägen 25 - Ungvägen 177), Kanaans friluftsbad, Sveavägen 59 och 88, Hornsgatan 85 och l 08 samt S :t Eriksgatan Sedan 1984 ingår också i stadens mätsystem en fast station för ozonkontroll belägen vid Ekerö kyrka. En fylligare redovisning av mätstationernas lägen och övriga förhållanden ges i bilagan "Mätplatsbeskrivningar''. Vid Torkel Knutssonsgatan och i Högdalen görs dessutom meteorologiska mätningar. MÄTKOMPONENTER De ämnen som kontrolleras i det fasta mätsystemet är svaveldioxid (S02), kväveoxider (N02/NOx), kolmonoxid (CO), ozon (03) och stoftburet bly (Pb). Dessutom registreras meteorologiska parametrar såsom temperatur, vindhastighet, vindriktning, luftens skiktningsförhållanden,relativ luftfuktighet och regnmängd. I tabell l visas med X vilka ämnen och parametrar som mäts vid respektive station. Tabell l: Mätststioner och komponenter i stadens fasta mätsystem Mitstation Områ- so 2 N02/NOx c o OJ Bly Vind Temp Luftfuk- Regn destyp tighet Torkel Knutssonsgatan l, t x x - x - x x x x Gubbängen Fo,t x x - x Kanaan Fr x x Sveavägen I,g+t - x x Hornsgatan l,g+t - x x - x - x - - S:t Eriksgatan l, g - x x Ekerö kyrka L x Högdalen F o x *I= tnnerstaden, F o= förort, Fr= friluftsområde, L= landsbygd. g= gaturuvå, t= taknivå. FAKTORER SOM PÅ VERKAR LUFTFÖRHÅLLANDENA Föroreningssituationen i stadsluften bestäms i huvudsak av luftföroreningsutsläppen i staden och av omgivningsluftens förutsättningar för utspädning och ventilation. I vissa fall, särskilt beträffande svaveldioxid och ozon, kan luftförhållandena påverkas mätbart även av långdistanstransporterade luftföroreningar. 2
4 Meteorologin spelar en mycket stor roll för vilka luftföroreningsförhållanden som kan uppstå. Exempelvis ökar vid kyla utsläppen av svaveldioxid från energiproduktionen och av koloxid och kolväten från personbilarna genom kallstarteffekter. Vid varm väderlek däremot minskar utsläppen. Även utspädningen och ventilationen bestäms av meteorologiska faktorer. Vid till exempellåg vindhastighet och stark värmeutstrålning från marken, kan inversionsförhållanden uppstå som försvårar utspädning och ventilation med höga luftföroreningshalter som följd. Kraftiga vindar däremot medför goda ventilationsmöjligheter och lägre halter. I gaturummet spelar även vindens riktning en stor roll för vilken luftföroreningshalt som uppmäts på respektive sida av gatan. Om vinden blåser längs med gatan blir luftföroreningshaltema förhållandevis jämnt fördelade på båda sidor av gatan. Vid vind tvärs över gatan uppstår ett vindfält med läsida och vindsida i gaturummet, se figur l, så att den avgasbemängda gatuluften förs mot läsidan medan vindsidan förses med "friskluft" från taknivå. Avgashaltema kan i sådana fall vara många gånger högre på läsidan än på vindsidan. --7 Byggnad Byggnad Figur l : Vindfält i gaturummet vid vindrikting ovan tak vinkelrätt mot gatusträckningen. Kemiska reaktioner mellan olika ämnen i luften kan också påverka föroreningssituationen. T ex oxideras kvävemonoxid till kvävedioxid av ozon. Vid hög ozonhalt, vilket är vanligt under vår och försommar, ökar därför ofta även kvävedioxidhalten. RESULTAT ÅRS MÄTNINGAR. För varje mätkomponent redovisas i figurer månadsmedelvärden så att eventuella årstidsvariationer kan ses. Beträffande vindförhållanden så redovisas dessutom i diagram fördelningen på olika vindriktningar under året. I tabeller anges vidare de olika luftmätvärdenas kumulativa frekvensfördelning i form av percentiler. Detta presentationssätt är vanligt för att statistiskt beskriva ett stort mätmaterial och möjliggör också direkta jämförelser med riktvärden och planeringsmål Med exempelvis 98- percentilen för ett ämne menas här den halt av ämnet som underskridits under 98 % alternativt överskridits under 2% av mättiden. För varje ämne och mätplats anges dessutom högsta timmedelvärde under året och årsmedelvärde.för trendstudier visas också i stapeldiagram den senaste och tidigare säsongers halvårsmedelvärden. 3
5 METEOROLOGI I figurerna l,2 och 3 redovisas för 1993 månadsvis medeltemperatur, vindens medelhastighet och vindriktningsfördelning under året. För jämförelse visas också genomsnittsförhållandena under den senaste l 0- årsperiod en, flerårsvärd e. Temperatur o c lo o -2., --- jan fe b mar a pr Ocrlrsv. " ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' " ' ' maj ju n jul aug scp okt nov dec Figur 2: Temperatur, månadsmedelvärden vid Torkel Knutssonsgatan 20. Vindhastighet m/s flcrlnv. 6 s ~----~----~--~----~ ~----~----~ jan fcb mar a pr maj ju n jul au s ep okt nov dec Figur 3: Vindhastighet, månadsmedelvärden vid Torkel Knutssonsgatan 20. Vindriktningsfördelning Andel vindar inom N NO o so s sv v NV sektor o/o lo Flerårsvärde
6 Temperaturen var under årets första hälft mestadels något högre och den andra hälften något lägre än flerårsgenomsnittet Årsmedeltemperaturen blev 6,8 oc vilket är 0,5 oc lägre än flerårsvärdet Vindhastigheten under året var högre än flerårsvärdet under årets tre första månader men blev lägre än genomsnittet under i stort sett resten av året. Medelvindhastigheten för året blev 3,5 m/s vilket är lika med flerårsmedelvärdet. Vindar inom sektorerna syd till väst dominerade under året, vilket är normalt för Stockholm. Vindriktningsfördelningen var i relativt god överensstämmelse med flerårsgenomsnittet Sammanfattningsvis kan konstateras att från luftföroreningsynpunkt var de meteorologiska förutsättningarna under 1993 som helhet i stort sett normala. LUFTFÖRORENmNGAR Svaveldioxid, S02 Resultaten av svaveldioxidmätningarna vid Torkel Knutssonsgatan 20 och Kanaans friluftsbad redovisas i tabell 2 och figur 4. Tabell 2: Svaveldioxid, J.lg/m3. Percentiler av entimmesmedelvärden, högsta timmedelvärde och årsmedelvärde samt tidstäckning i procent av årets timmar. Mätplatser 75% 95% 98% 99% 99,9% högsta års- tidstimmedelv. medel v. täckning Tork. Knuts. g. 6, ,6 78 Kanaan 2,2 7, ,0 89 Svaveldioxidhalten i innerstadsluften vid Torkel Knutssonsgatan är 2-3 gånger högre än i bakgrundsluften i friluftsområdet Kanaan. s~~m o --Torkel Knutssonsgatan20--- Kansan..., / jan feb mar maj jun jul aug okt nov Figur 4: Svaveldioxid, månadsmedelvärden. Den för svaveldioxid typiska årstidsvariationen med lägre halt under den varma årstiden och högre under den kalla ses för båda mätplatserna. Förloppen speglar utsläppen från främst oljeeldningen. 5
7 Kvävedioxid, N02 Resultaten av kvävedioxidmätningarna i taknivå respektive gatunivå redovisas i tabell 3 och figur 5. Tabell J: Kvävedioxid, J..Lg/m3. Percentiler av entimmesmedelvärden, högsta timmedelvärde och årsmedelvärde samt tidstäckning i procent av årets timmar. Mätplatser 75% 95% 98% 99% 99,9% högsta års- tidstimmedel v. medelv. täckning Taknivå Tork.Knuts.g Sveav Homsg Kanaan Gatunivå Sveav Sveav Homsg Hornsg S:t Eriksg Kvävedioxidhalten i taknivå är i stort sett lika vid innerstadsstationerna. De högsta taknivåvärdena uppmäts vid Hornsgatan 108. I friluftsområdet vid Kanaan är kvävedioxidhalten generellt sett cirka en tredjedel av halten i taknivå i innerstaden. Vid höghalttillfållen, 95-percentilen och högre, närmar sig emellertid kvävedioxidvärdena vid Kanaan innerstadens taknivåvärden. Sett till gatumiljön så är kvävedioxidhalten på Hornsgatan högst och på S:t Eriksgatan lägst. skillnaden mellan gatorna är dock liten. I innerstaden är kvävedioxidhalten i taknivå storleksmässigt 60% av halten i gatunivå. 60 so ---Innerstaden Innerstaden Friluftsomride gata tak lo o jan feb mar a pr maj ju n jul aug sep okt nov dec Figur 5: K vävedioxid, månadsmedelvärden. En viss årstidsvariation med generellt sett ökande kvävedioxidhalt under våren och minskande halt under sommaren kan ses för samtliga miljöer. Kvävedioxidhalten i gatumiljön har en markerad topp i maj då ozonförekomsten är störst. 6
8 Kolmonoxid, CO Resultaten av kolmonoxidmätningarna i taknivå respektive gatunivå redovisas i tabell 4 och figur6. Tabell 4: Kolmonoxid mgtm3. Percentiler av entimmesmedelvärden, högsta timmedelvärde och årsmedelvärde samt tidstäckning i procent av årets timmar. o Mätplatser 75% 95% 98% 99% 99,9% högsta ars- tids- timmedel v. med elv. täckning % Taknivå Sveav. 59 0,7 1,1 1,5 1,6 2,8 4,0 0,6 88 Hornsg ,5 1,0 1,3 1,6 2,7 4, l 0,5 87 Gatunivå Sveav. 59 2,4 5,2 6,6 7,6 lo 12 1,8 87 Sveav. 88 2,3 4,3 5,3 5,9 8, l 16 1,6 87 Hornsg ,9 5,0 6,0 6,9 lo 22 2,0 87 Hornsg. 85 2,5 4,8 6,0 6,9 lo 17 1,8 87 Kolmonoxidhalten i taknivå är i stort sett lika vid Hornsgatan och Sveavägen. Även i gatumiljön är kolmonoxidhalten mycket lika på de två gatorna. Lägst halt gäller generellt sett för Sveavägens ostsida, nr 88. Att halten är lägre här än på gatans västsida förklaras med att dominerande vindar under året, vindar inom sektorn syd till väst, inneburit att gatans ostsida oftast varit vindsida, med åtföljande lägre halt jämfört med den motsatta sidan. På Hornsgatan har kolmonoxidhalten varit mer jämnt fördelad i gaturummet. CO mg/m 3 2,5 ---Innerstaden Innerataden gata tak 2,0 1,5 1,0 0, , ~--~----~--~~--~----~---r----~---+--~ jan fe b mar ap r maj ju n jul IUJ 1ep okt nov dec Figur 6: Kolmonoxid, månadsmedelvärden. En antydan till årstidsvariation ses i både taknivå och gatumiljö med förhållandevis låga halter under sommaren, speciellt under semestermånaden juli. 7
9 Ozon, 03 Resultaten av ozonmätningarna redovisas i tabell 5 och figur 7. Tabell5: Ozon, J.lg/m3. Percentiler av entimmesmedelvärden, högsta timmedelvärde och årsmedelvärde, samt tidstäckning i procent av årets timmar. Mätplatser 75% 95% 98% 99% 99,9% högsta års- tidstimmedel v. medelv. täckning Tork. Knuts. g Ekerö De klart högsta ozonhaltema uppvisar den på landsbygden belägna Ekeröstationen. I stadsluften blir halten lägre främst genom att ozon reagerar kemiskt med kvävemonoxid och bildar kvävedioxid. 03 f.1g/m 3 --Ekerö Torkel Kn.g ""'- so ---, lo o jan feb mar apr maj jun jul aug sep old nov dec Figur 7: Ozon, månadsmedel värden. Ozonhalten uppvisar samma årstidsvariation vid de båda mätstationema. Halten är högre under perioden april-juni då solinstrålningen är starkast och lägre under övriga månader. En varm och högtrycksbetonad väderlek som dominerade under maj månad medförde att båda mätstationerna erhöll en markerad ozontopp för månaden. Samvariationen vid mätplatserna speglar den allmänna ozonförekomsten i regionen som kan bero på både regionalt alstrade och långdistanstransporterade luftföroreningar. Den i allmänhet lägre ozonhalten i innerstaden jämfört med övriga områden sammanhänger med att innerstadsluften är mer förorenad av ämnen som förbrukar ozon, till exempel kvävemonoxid, kolväten och partiklar, än luften i ytterområdena 8
10 JÄMFÖRELSER MED NATIONELLA GRÄNSVÄRDEN OCH STADENS PLANERINGMÅL Från och med 1994 ändras som följd av Sveriges undertecknande av EES- avtalet nomenkla-turen vad gäller luftföroreningsnormer från riktvärden till gränsvärden. GRÄNSV ÄRDEN/PLANERINGSMÅL Nationella gränsvärden finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kolmonoxid och sot. Dessutom finns bedömningsgrunder för partiklar i luften. Vidare har naturvårdsverket i utredningen "Luft '90- Aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning" föreslagit riktvärden för ozon. Stockholms stad antog i början av 1980-talet WHO' s dåvarande rekommendationer beträffande kolmonoxid och kvävedioxid samt Kalifamiens riktvärde för stoftburet bly som planeringsmål för staden. De nationella gränsvärdena är angivna för vinterhalvår. Beträffande ozon gäller föreslagna riktvärden i huvudsak för sommarhalvåret.stadens planeringsmål däremot avser helårsförhållanden. Gränsvärdena och de föreslagna riktvärdena samt planeringsmålen redovisas i tabell 6. Tabell 6: Aktuella luftföroreningsnormer. a föreslaget riktvärde Ämne Gränsvärden Anmärkning Planeringsmål Anmärkning medelvärdestid nationella Stockholm Svaveldioxid, J.Lg/ml l h perc. l dygn perc. vinterhalvår 50 medelv. - - Kolmonoxid, m2fml l h max.medelv. 8h 6 98-oerc. lo max.medelv. Kvävedioxid, J12fml l h perc. ( ) 99,9-perc. l dygn perc. - - vinterhalvår 50 medelv. - - Ozon, J.Lg/m 3 0 l h ,9-perc. - 0 l h 150 max. medel v sommarhalvår 50 medelv.lcl Sot (sväv. part.), J12fml l dygn perc. - - vinterhalvår 40 medelv. - - stoftburet blv. J12fml l månad medelv. 9
11 Svaveldioxid vinterhalvåret I tabell 7 redovisas för gränsvärdesjämförelser svaveldioxidmätningarna under vinterhalvåret oktober 1993 till mars Tabell 7: Svaveldioxid, J.lg/m3. 98-percentil aventimmes-och dygnsmedelvärden samt vinterhalvårsmedelvärde. Torkel Knuts. g. Kanaan 98-perc av timmedelvärden. (nat. gränsv. 200 J.Lg/m 3 ) perc av dygnsmedelvärden. (nat. gränsv. 100 J.Lg/m 3 ) Vinterhalvårsmedelvärde. (nat. gränsv. 50 J.Lg/m 3 ) 7,4 3,6 A v tabellen framgår att gränsvärdena för svaveldioxid klarats med god marginal vid samtliga mätstatio ner. Kvävedioxid 1993 och vinterhalvåret I tabell 8 redovisas för jämförelser med gränsvärden och planeringsmål kvävedioxidmätningarna under året 1993 och under vinterhalvåret Tabell8: Kvävedioxid, J.lg/m3. 99,9-percentil av timmedelvärden för hela 1993, 98-percentil av entimmesmedelvärden och dygnsmedelvärde för vinterhalvåret ,samt vinterhalvårsmedelvärde. S:t Hornsgatan Sveavägen Eriksg perc av timmedelvärden. (nat. gränsv. 110 J.Lg/m3) ,9-perc. av timmedelvärden. (plan.mål Sthlm 190 J.Lg/m3) perc av dygnsmedelvärden. (nat. gränsv. 75J.Lg/m3) Vinterhalvårsmedelvärde (nat. gränsv. 50 J.Lg/m3) Beträffande entimmesmedelvärden så har såväl det nationella gränsvärdet som stadens planeringsmål klarats på samtliga mätplatser. Det nationella gränsvärdet för dygn har överskridits vid S:t Eriksgatan och Hornsgatan
12 Det nationella gränsvärdet för vinterhalvårsmedelvärden har klarats på samtliga mätplatser med undantag för Hornsgatan 108. Kolmonoxid 1993 och vinterhalvåret I tabell 9 redovisas för jämförelser med gränsvärden och planeringsmål års och vinterhalvårets kolmonoxidmätningar. Tabell 9: Kolmonoxid, mgtm3. Högsta entimmes- och åttatimmarsmedelvärde under 1993 samt 98-percentil av glidande åttatimmarsmedelvärden under vinterhalvåret Hornsgatan Sveavägen S:t Eriksgatan A Högsta timmedelvärde, (plan.mål Sthlm 40 mg/m3) , l 7,9 98-perc av 8-timmarsmedelv. (nat. gränsv. 6 mg!m 3 ) 5,3 5,6 5,6 4,5 3,8 3,9 Högsta 8-timmarsmedelv. (plan.mål Sthlm 10 mgtm3) 8,3 8,1 7,7 7,0 5,0 5,3 Det nationella gränsvärdet för kolmonoxid har klarats vid samtliga mätplatser. Marginalen till gränsvärdet är dock liten vid Sveavägen 59 och vid Hornsgatans båda mätplatser. Stadens planeringsmål både förentimmes-och åttatimmarsmedelvärden har klarats på samtliga mätplatser. Ozon I tabell l O redovisas för jämförelser med föreslagna riktvärden ozonmätningarna under dels hela 1993 dels sommarhalvåret april-september. Tabell lo: Ozon, flglm3. 99,9 percentilen aventimmesmedelvärden och antalet värden över 150 flglm3 för hela 1993 samt medelvärdet kl under sommarhalvåret. Torkel Ekerö Knuts. g 99,9-perc av timmedelvärden (nat. riktv g/m3) Antal timmedelvärden över g/m 3 o 2 Sommarhalvårsmedelvärde kl (nat. riktv g/m3) Det föreslagna riktvärdet avseende en timmesmedelvärden har överskridits i landsbygdsmiljön vid Ekerö kyrka men klarats i innerstaden. Takvärdet 150 flglm3 som entimmesmedelvärde har överskridits vid två tillfållen vid Ekeröstationen men klarats vid Torkel Knutssonsgatan. Riktvärdet avseende sommarhalvårsmedelvärde har överskridits vid båda mätstationema. 11
13 Det nationella gränsvärdet för vinterhalvårsmedelvärden har klarats på samtliga mätplatser med undantag för Hornsgatan 108. Kolmonoxid 1993 och vinterhalvåret I tabell 9 redovisas för jämförelser med gränsvärden och planeringsmål års och vinterhalvårets kolmonoxidmätningar. Tabell 9: Kolmonoxid, mg!m3. Högsta entimmes- och åttatimmarsmedelvärde under 1993 samt 98-percentil av glidande åttatimmarsmedelvärden under vinterhalvåret Hornsgatan Sveavägen S:t Eriksgatan A Högsta timmedelvärde, (plan.mål Sthlm 40 mg/m3) , l 7,9 98-perc av 8-timmarsmedelv. (nat. gränsv. 6 mg/m 3 ) 5,3 5,6 5,6 4,5 3,8 3,9 Högsta 8-timmarsmedelv. (plan.mål Sthlm 10 mglm3) 8,3 8,1 7,7 7,0 5,0 5,3 Det nationella gränsvärdet för kolmonoxid har klarats vid samtliga mätplatser. Marginalen till gränsvärdet är dock liten vid Sveavägen 59 och vid Hornsgatans båda mätplatser. Stadens planeringsmål både för entimmes- och åttatimmarsmedelvärden har klarats på samtliga mätplatser. Ozon I tabell l O redovisas för jämförelser med föreslagna gränsvärden ozonmätningarna under dels hela 1993 dels sommarhalvåret april-september. Tabell 10: Ozon 1Jglm3. 99,9 percentilen aventimmesmedelvärden och antalet värden över 150 1Jglm3 för hela 1993 samt medelvärdet kl under sommarhalvåret. Torkel Ekerö Knuts. g 99,9-perc av timmedelvärden (nat. gränsv. 120 J1g/m3) Antal timmedelvärden över 150 J1g/m 3 o 2 Sommarhalvårsmedelvärde kl (nat. 2fänsv. 50J1g/m3) Gränsvärdet för entimmesmedelvärden har överskridits i landsbygdsmiljön vid Ekerö kyrka men klarats i innerstaden. Takvärdet 150 1Jglm3 som entimmesmedelvärde har överskridits vid två tillfållen vid Ekeröstationen men klarats vid Torkel Knutssonsgatan. Gränsvärdet avseende sommarhalvårsmedelvärde har överskridits vid båda mätstationerna. 11
14 Ozonhalter nära eller över gränsvärdena förekommer sannolikt i hela regionen och är ett resultat av den allmänna förorening av luftrummet som sker främst genom utsläpp av kväveoxider och kolväten. Långdistanstransport av fororenade luftmassor spelar stor roll. stoftburet bly I tabell 11 redovisas för jämförelse med stadens planeringmål, mätningarna av stoftburet bly under Tabell 11: stoftburet bly, Jlg/m3. Högsta månadsmedelvärde under mätperioden. Hornsgatan 108 Högsta månadsmedelvärde l (plan. mål Sthlm 1,5 J1g/m 3 ) O, 16 Blyhaltema är låga och stadens planeringsmål har klarats med god marginal. 12
15 UTVECKLING A V LUFTFÖRORENINGSSITUA TIONEN, TRENDER Luftföroreningshalten i stadsluften påverkas i första hand av emissioner inom stadens gränser. Långdistanstransport av luftföroreningar kan dock tidvis, vid så kallade episoder, spela stor roll. Detta gäller beträffande exempelvis svaveldioxid och ozon. Förändringar av luftföroreningsförhållandena från en tid till en annan uppstår om utsläppens storlek ändras eller om luftens förutsättningar för utspädning, ventilation och meteorologi ändras. För att reducera meteorologins inflytande vid utvärdering och jämförelser av luftförhållanden på en plats vid olika tillfållen bör jämförelserna avse samma årstid. Dessutom bör mätperioderna inte vara för korta. Under korta mätperioder kan nämligen tillfåtliga meteorologiska förhållanden spela stor roll för mätresultatet och utvecklingstendenser kan vara svåra att se. METEOROLOGI I figur 8 visas medelvindhastighet och medeltemperatur vid Torkel Knutssonsgatan under vinterhalvåren, oktober-mars, sedan Vind h. m/s ' ', ' ' ' ' ---Vindhastighet --- Temperatur l l l l l l l l , ' '...-" ' "" ',, ' ' ' ' ' ' ' ' Temp. O+-----r---~ r---;-----~--~~--~ ~ o Figur 8: Medelvindhastighet och medeltemperatur per vinterhalvår. När det gäller de meteorologiska förhållandena så har under den gångna vintersäsongen medeltemperaturen varit flera grader lägre jämfört med de sex säsongerna närmast innan. Vindhastigheten var också genomsnittligt förhållandevis låg under den gångna vintern. Dessa förhållanden pekar mot att de meteorologiska förutsättningarna var från luftföroreningssynpunkt relativt ogynnsamma under vintersäsongen åtminstone i jämförelse med säsongerna närmast innan. EMISSIONER Sedan slutet av 1960-talet har skett en successiv minskning av svaveldioxidutsläppen i staden. Detta främst genom sänkt svavelhalt i eldningsoljan och utbyggnad av fjärrvärmen. Den senaste skärpningen av svavelkraven gjordes under 1989, då exempelvis högsta svavelhalten i tjock eldningsolja sänktes från 0,8 till 0,5 procent. 13
16 Mellan 1970 och 1993 har svavelutsläppen från de stora energianläggningarna i staden minskat med nära 95 %. Jämfört med 1980 så har utsläppen minskat med ca 85%. Kväveoxidutsläppen från de stora energianläggningarna i staden har mellan 1980 och 1992 minskat med drygt 55 % sett på årsbasis. Utsläppen av kväveoxider från trafiken i staden ökade på grund av trafikökningar i stort sett oavbrutet under 1980-talet fram till 1990 då trafikökningen bröts samtidigt som skärpta avgaskrav på personbilar började få effekt. Därefter har trafikens kväveoxidutsläpp enligt SLB- analys' beräkningar minskat och var 1992 l 0-15% lägre än Enligt beräkningarna har kväveoxidutsläppen i staden från energiproduktionen och trafiken totalt sett minskat med 30-35% mellan 1980 och 1992, räknat på årsbasis. Koloxidutsläppen, som helt domineras av personbilstrafiken, har också minskat under senare år genom förbättrad avgasrening. Mellan 1989 och 1992 har enligt SLB-analys' beräkningar utsläppen i innerstaden minskat med ca 20 %. Utsläppen av bly som till helt övervägande del sker från personbilar beräknas ha minskat med mer än 80 % i staden mellan 1979 och Detta tack vare minskat blyinnehåll i bensinen. Blyutsläppenkommer att ytterligare minska framgent i takt med att användningen av blyad bensin går ned. Ozon emitteras inte direkt till atmosfåren utan bildas genom fotokemiska reaktioner i luften varvid kväveoxider och kolväten spelar stor roll. Ökade utsläpp av dessa ämnen har lett till att ozonhalten i de lägre luftlagren sedan länge ökat i nordvästeuropa. HALTER Svaveldioxid, SOz I figur 9 visas utvecklingen av svaveldioxidhaltens vinterhalvårsmedelvärden vid innerstadsstationen Torkel Knutssonsgatan 20. I figuen har även lagts in glidande femårsmedelvärde för vinterhalvåren. 200 Glidande 5-årsmedelvärde l.so 100 so Figur 9: Svaveldioxid, vinterhalvårsmedelvärden. Svaveldioxidhalten har som ses i figuren kraftigt minskat sedan mitten av 1960-talet och är idag endast några hundradelar av dåtidens. En väsentlig haltminskning inträffade i och med att svavelhalten i eldningsoljan begränsades till l viktsprocent från och med oktober
17 Summa kväveoxider, NOx, och kvävedioxid, N02 Utvecklingen vad gäller vinterhalvårsmedelvärden av summa kväveoxider, NO x och kvävedioxid, N02. vid innerstadsstationen Torkel Knutssonsgatan 20, visas i figur 10. I figuren ses även glidande vinterhalvårsmedelvärden i femårsperioder för respektive komponent. J.lg/m3 80 ONOx EIN02 - Glid 5-årsmed NOx Glid 5-årsmed N~ o Figur l 0: Summa kväveoxider och kvävedioxid, vinterhalvårsmedelvärden. Sett till enskilda vinterhalvårsmedelvärden så uppvisar varken ~umma kväveoxider- eller kvävedioxidhalterna några entydiga utvecklingstendenser. Lägre halt under en vintersäsong kan följas av högre under efterföljande säsong och tvärtom. Sedan vintersäsongen har emellertid värdena för NOx och N02 i stort sett minskat för vatje period. Den senaste säsongens NOx- värde är det lägsta sedan mätningarna påhöljades och N02- värdet är tillsammans med föregående vinters värde det lägsta. De glidande vinterhalvårsmedelvärdena avtar successivt sedan mitten av 1980-talet för både summa kväveoxider och kvävedioxid. Avtagandetakten har ökat under de senaste vintersäsongerna. NOx-haltens femårsgenomsnitt har minskat med ca 30 % och N02-haltens med ca 17 % sedan mitten av 1980-talet. Dessa minskningar beror till viss del på varmare vintrar under senare år men främst på att kväveoxidutsläppen har minskat. Kolmonoxid, CO Sedan 1990 mäts kolmonoxid kontinuerligt på Sveavägen och Hornsgatan. Mätningar görs i gatunivå på båda sidor av respektive gata samt ovan tak. Mätvärdet för en viss gatusida är, som nämns i avsnittet "Faktorer som påverkar luftförhållandena", starkt beroende av vindriktningar ovan tak relativt gatans sträckning. För att i trendstudien reducera effekterna av varierande vindriktningsförhållanden mellan de studerade mätperioderna redovisas i figur 11 för respektive gata medelvärdet av båda sidornas kolmonoxidhalt 15
18 C0mg/m 3 4 C Hornsgatan D Sveavägen Figur 11: Kolmonoxid, vinterhalvårsmedelvärden. Som ses i figuren har periodmedelvärdet för kolmonoxid minskat kontinuerligt under de år mätningar gjorts. Minskningen är på Hornsgatan drygt 30% och på Sveavägen cirka 25 %. Ozon, 03 I figur 12 visas utvecklingen av sommarhalvårsmedel värden, april-september, för ozon vid innerstadsstationen Torkel Knutssonsgatan 20 och mätstationen i landsbygdsområdet vid Ekerö kyrka. 03 f..lg/m 3 C Ekerö kyrka C Torkel Knuts.g ~~~~~~--~~-4~~~~ Figur 12: Ozon, sommarhalvårsmedelvärden. Vid innerstadsstationen Torkel Knutssonsgatan är årets sommarmedelvärde för ozon något lägre och vid landsbygdsstationen Ekerö kyrka oförändrat jämfört med året innan. Någon klar tendens kan ej ses för någon av stationerna. 16
19 stoftburet bly, P b Utvecklingen av blysituationen vid Hornsgatan l 08, där mätningar görs i trafikmiljö under två månader per år, visas i figur 13. Pb JJ.g/m 3 2,S 2 l,s O,S c::::::j Blyhalt -G-Trafik -Glid S-Arsmed Pb Trafik f/d soooo 4SOOO SOOO SOOO SOOO sooo 0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ S Figur 13: Stoftburet bly, tvåmånadersmedelvärden, och trafikmängd. Blyhalten i luften har minskat kraftigt vid Hornsgatan genom åren och var 1993 lägre än en tiondel av års halt. Trafiken på gatan har dock varit tämligen oförändrad åtminstone sedan Den största haltminskningen ses mellan 1980 och 1981 som en följd av den begränsning av blyinnehållet i bensin från O, 40 g/liter till O, 15 g/liter, som infördes En tydlig utveckling mot lägre blyhalt ses även efter
20 BILAGA Mätplatsbeskrivningar Torkel Knutssonsgatan 20, cirka20meter över mark. Mätplatsen är belägen i innerstadsmiljö med till övervägande del fjärrvärmeuppvärmd bostadsbebyggelse. Hornsgatan passerar cirka l 00 meter norr om mätplatsen och trafikeras här av cirka fordon per dygn. Gubbängen, Skrinvägen 25- Lingvägen 177, cirka10meter över mark. Mätplatsen ligger i ett förortsområde med flerbostadshus. Cirka 1,5 kilometer sydväst om mätplatsen ligger Högdalens avfallsförbränningsanläggning och cirka 200 meter öster om platsen passerar Nynäsvägen som trafikeras av cirka fordon per dygn. Kanaans friluftsbad, cirka 4 meter över mark. Mätplatsen är belägen i Grimsta friluftsområde. Närmaste bebyggelse finns i flerbostadsområdet Råcksta, cirka l kilometer nordost om mätplatsen. Ekerö kyrka, cirka 4 meter över mark. Mätplatsen är belägen i ren landsbygdsmiljö. Varken bostadsområden eller större trafikleder finns i närheten. Sveavägen 59, cirka 3 meter och cirka20meter över gatunivå. Mätplatsen är belägen på gatans västra sida, i utpräglad innerstadsmiljö. Sveavägen trafikeras på platsen av cirka fordon per dygn. Avståndet mellan husfasaderna är cirka 33 meter. Sveavägen 88, cirka 3 meter över gatunivån. Mätplatsen är belägen på gatans östra sida. Beräffande övriga mätplatsförhållanden se Sveavägen 59. Hornsgatan 85, cirka 3 meter över gatunivå. Mätplatsen är belägen på gatans södra sida i utpräglad innerstadsmiljö. Gatan trafikeras på platsen av cirka fordon per dygn. Avståndet mellan husfasaderna är cirka 24 meter. Hornsgatan l 08, cirka 3 meter och cirka 20 meter över gatunivå. Mätplatsen är belägen på gatans norra sida. Beträffande övriga mätplatsförhållanden se Hornsgatan 85. S:t Eriksgatan 33-39, cirka 3 meter över gatunivå. Mätplatsen är belägen på gatans västra sida. Gatan trafikeras på platsen av cirka fordon per dygn. Avståndet mellan husfasaderna är cirka 30 meter.
21 Slbyanalys Stockholms luft- och bulleranalys är en resultatenhet inom miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys: x Utreder x Mäter x Beräknar x Informerar när det gäller ljudmiljö och luftkvalitet både utomhus och inomhus. SLB-analys genomför uppdrag inom dessa områden såväl lokalt (i tätorter) som regionalt (i länet). Miljöförvaltningen i Stockholm Rosenlundsgatan 60. Box 38024, Stockholm Tel , direkt Slb-analys
Mätningar av luftföroreningar. vid de fasta stationerna i Stockholm under och under vinterhalvåret Rapport från miljöförvaltningen
1 9 92 Å rsrap port Mätningar av luftföroreningar vid de fasta stationerna i Stockholm under 1992 och under vinterhalvåret 1992-1993 Rapport från miljöförvaltningen Slb analys Stockholms Luft- och Bulleranlys
vid de fasta stationerna i Stockholm under 1995 och under vinterhalvåret
Mätningar av luftföroreningar vid de fasta stationerna i Stockholm under 1995 och under vinterhalvåret 1995-1996 Rapport från miljöförvaltningen Slb analys Stockholms Luft- och Bulleranlys INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Luften i Stockholm \\\\\\\\
Luften i Stockholm Sommarhalvåret 1997 april september \\\\\\\\ Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm december 1997 Stockholms Luft- och Bulleranalys Miljöförvaltningen Box
Luften i Stockholm \\\\\\\\
Luften i Stockholm Sommarhalvåret 1996 april september \\\\\\\\ Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholms Luft- och Bulleranalys Miljöförvaltningen Box 3824 1 64 STOCKHOLM ISSN
Luften i Stockholm \\\\\\\\
Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1996/1997 oktober mars \\\\\\\\ Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm maj 1997 Stockholms Luft- och Bulleranalys Miljöförvaltningen Box 3824
LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys
LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1998/1999 oktober mars \\\\\\\\ Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm juni
LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys
LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1997/1998 oktober mars Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm maj 1998 Stockholms
LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys
LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Luften i Stockholm Sommarhalvåret 1998 april september Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm november 1998
Luften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
SLB 1:2004. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2003
SLB 1:4 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 3 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MAJ 4 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Stockholms och Uppsala län
2:22 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 21 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala
Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad
Slbyanalys Stockholms luft- och bulleranalys En kartläggning av Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Norra Stationsgatan Sveavägen Valhallavägen Lidingövägen S:t Eriksgatan Odengatan Karlavägen Vasagatan
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999
Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1
December 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Maj 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...
Maj 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar maj 217...
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1
November 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1
Oktober 17 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 17... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar oktober
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Februari 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet februari 218... 1 Vad mäter
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Mars 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1
September 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län. Mätdata år Omslag: Ann-Christin Reybekiel. STOCKHOLM I JUNI 2001
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län Mätdata år STOCKHOLM I JUNI 1 Boel Lövenheim, Lars Burman, K-G Westerlund, Tage Jonson och Malin Pettersson Omslag: Ann-Christin Reybekiel. Stockholms Luft-
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter
Luftkvalitet i Göteborgsområdet
, Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport April 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet april 218... 1 Vad mäter
Luften i Stockholm 1999
1 9 99 Å rsrappo rt Luften i Stockholm 1999 \\\\\\\\ Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund, SLB-analys. Följande personer har lämnat synpunkter på rapporten; K-G Westerlund, Tage Jonsson
Luften i Stockholm. Lars Burman, K-G Westerlund, Tage Jonson och Christer Johansson. Stockholm i maj 2001
2 Årsrapport Luften i Stockholm 2 Lars Burman, K-G Westerlund, Tage Jonson och Christer Johansson. Stockholm i maj 21 Stockholms Luft- och Bulleranalys Avd för miljöövervakning Miljöförvaltningen Box 3824
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Luftföroreningar i Stockholms län. mätdata vinterhalvåret 1996/97. beräkning av svavel- och kvävenedfall
1:97 Luftföroreningar i Stockholms län x mätdata vinterhalvåret 199/97 x beräkning av svavel- och kvävenedfall STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rappor ten tag ram f är a v SLBxanalys Miljöförvaltningen
Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:1 Mätning av PM 1, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 18 under april-juni 2 samt under motsvarande period 1994-1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 21 Innehållsförteckning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Januari 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftföroreningar i Stockholms län
1:96 Luftföroreningar i Stockholms län x 1995-1996 x STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys Miljöförvaltningen i Stockholm Stockholms Luft- och Bulleranalys Luftföroreningar
SLByanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys
SLByanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys 2000:05 Känslighetsanalys avseende prognos av kvävedioxidhalter 2006 Utredningen är genomförd av SLB-analys på uppdrag av Miljöförvaltningen i Stockholm Stockholms-
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Mars 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet mars 18... 1 Vad mäter vi?...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 23:8 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län MÄTDATA FÖR ÅR 22 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 23 Innehållsförteckning Förord...2 Sammanfattning...3 Inledning...4 Luftföroreningar...5 Kväveoxider NO x och
SLB 1:2009. Luften i Stockholm
SLB 1:29 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 28 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter... 6 Index för luftkvalitet... 7 Kväveoxider,
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Maj 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 18... 1 Vad mäter vi?...
Luftföroreningssituationen I Landskrona
Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna
SLB 1:2008. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2007
SLB 1:28 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 27 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MARS 28 Innehållsförteckning Förord... 3 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Index för luftkvalitet... 7 Kväveoxider, NO X
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002
SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Luftföroreningar i Stockholms län
1:98 Luftföroreningar i Stockholms län x svavel- och kvävenedfallet okt. 1994 - sept. 1997 x mätdata vinterhalvåret 1997/98 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys
1:2000 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
1:2 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 1999 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR
SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR 2003-2004 PM februari 2005 Ekvivalenta ljudnivåer 2005 dba 80 75 Sveavägen, dygnsekvivalenta ljudnivåer Observatorielunden, dygnsekvivalenta
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
SLB 1:2007. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2006
SLB 1:27 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 26 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MARS 27 Innehållsförteckning Förord... 3 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Index för luftkvalitet... 7 Kväveoxider, NO X
Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun
LVF 2007:16 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun KONTROLL OCH JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Miljöförvaltningen Rapport 2002:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning
Miljöförvaltningen Rapport 2002:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Metodik 5 3. Resultat 6 3.1 Väder
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2
Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
December 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftföroreningar i Stockholms län
2:97 Luftföroreningar i Stockholms län x utsläppsdata 1996 x mätdata sommarhalvåret 1997 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys Miljöförvaltningen i Stockholm
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 26:16 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län MÄTDATA FÖR ÅR 25 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 26 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Luftföroreningar... 5 Kväveoxider NO
Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum
SLB 11:2013 Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum UPPMÄTTA HALTER AV KVÄVEOXIDER VID SVEAVÄGEN, STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, OKTOBER 2013 Förord I rapporten
Luftfäroreningar på Svenska Högarna och LandsorL
Slb analys Stockholms Luft- och Bulleranalys R A P P O R T B R F R Å N S L B - A N A L Y S N R I : 9 3 Luftfäroreningar på Svenska Högarna och LandsorL STOCKHOLMSREGIONENS INVERKAN PÅ OMGIVNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
September 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 29:1 Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun KONTROLL OCH JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER ÅR 28 SLB-ANALYS, MARS ÅR 29 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning...
Luftföroreningar i Botkyrka kommun
Miljöförvaltningen Rapport 2001:3 Luftföroreningar i Botkyrka kommun - mätdata -2000 Miljöförvaltningen Botkyrka kommun Enheten för Luftföroreningar miljöövervakning i Botkyrka kommun Mätdata 2000 Tumba
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)