Samverkan för ensamkommande barn Hur samtalar vi om asyl och avslag? Elisabeth Lindholm Marcus Olofsson

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan för ensamkommande barn Hur samtalar vi om asyl och avslag? Elisabeth Lindholm Marcus Olofsson"

Simon Öberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 Samverkan för ensamkommande barn Hur samtalar vi om asyl och avslag? Elisabeth Lindholm Marcus Olofsson

2 Projektet ska medföra effekter i form av Ökat fokus på barnets behov i återvändandeprocessen Ökad kvalitet och effektivitet i återvändandeprocessen Ökad förutsägbarhet för barn som ska återvända Ökad förståelse för återvändandeprocessen

3 Målet är att öka kompetensen och samverkan mellan inblandade aktörer. Det gör vi genom att: upprätta ett stödkontor som genomför kompetensutvecklingssatsningar tillsammans med pilotkommunerna utforma en webbaserad utbildning genomföra konferenser ta fram informationsmaterial

4 Styrgrupp Nationell referensgrupp Ensamkommandes förbund Migrationsverkets enhet för återvändandesamordning Polismyndigheten NOA Rädda Barnen Röda korset SKL Skolverket Socialstyrelsen UNICEF Barnombudsmannen Länsstyrelsen Stockholm UNHCR

5 Deltagande kommuner Oktober 2018 Berg Bräcke Hjo Hudiksvall Härjedalen Jönköping Karlstad Linköping Norrköping Skövde Storuman Tibro Tidaholm Umeå Västerås Östersund Överenskommelse Vårljus (Stockholms län)

6 Det är vi som jobbar i projektet Elisabeth Lindholm, Projektledare Strömsunds kommun Joakim Selén, Delprojektledare Migrationsverket Mia Krylén, Projektmedarbetare Länsstyrelsen Jämtland Marie Lidberg, Administratör Strömsunds kommun Marcus Olsson, Projektmedarbetare Strömsunds kommun Marcus Olofsson Projektmedarbetare Strömsunds kommun Jane Magnerot, Projektmedarbetare Migrationsverket Kjell-Terje Torvik, Migrationsverket Ebba Beattie Kommunikatör Strömsunds kommun

7 Strömsundsmodellen Kompetensutveckling med handledd uppföljning för personal och gode män inkl. utbildningsinsatser såsom ex. krishantering, PTSD, sekretess och asylprocessen Information till barn direkt efter ankomst till kommunen för att ge en känsla av sammanhang stöd i att tänka tanken om avslag finna vägar till vad han eller hon ska göra om det blir ett avslag och vad det i så fall kan komma att innebära Information, samtal och dialog efter avslag - finna alternativa målbilder - förbi katastroftänk, se andra möjliga utgångar och - möjlighet att komma vidare Samverkansmanual och processmanual för dem som arbetar runt barnet

8 Förstudie 2014 rekommendationer Gemensam kunskapsplattform Forum för samtal och dialog. Handledning för gode män. Utvecklad samverkan. Reflektion kring sekretess. Plan för krishantering. Utveckla arbetet med barnen i väntan på återvändandet. Reflektion kring etik.

9 Förstudien visade att rutiner och arbetssätt för att arbeta med ensamkommande barn är mer utvecklade fram till dess att de får ett avslagsbesked. I förstudien uttryckte flera intervjuade barn att de inte kände sig sedda efter avslaget. Intervjuade aktörer beskrev att de kände sig handfallna och saknade rutiner för arbetet efter avslag. Många beskrev en osäkerhet kring vad som faktiskt händer vid ett avslag, dels rent juridiskt men även med barnets mående, och hur man som vuxen kan hantera det. Förstudien visade även på bristande kommunikation kring avslagsbeskedet och svårigheter i att förhålla sig professionell till det beslut barnet fått. Från socialtjänstens sida anpassades sällan barnets planering efter de nya förutsättningarna och de gode männen upplevde ofta en ensamhet i sitt uppdrag. Sammantaget i det material som förstudien samlat in fanns många goda exempel på väl fungerande rutiner för arbetet med målgruppen i olika skeden. Samtidigt fanns också i alla kommuner olika kunskapsluckor, brister på tydliga rutiner och möjligheter till ett förbättrat arbetssätt.

11 Återvändande ensamkommande Ett arbetssätt för ökad kunskap och förståelse för både barn som fått eller kan komma att få avslag, och för aktörerna runt dem genom mer strukturerade informations- och stödinsatser

14 Om du inte får stanna är det Migrationsverkets fel Jag ska hjälpa dig Ensamkommande barn - Får jag stanna i Sverige? Klart du får stanna i Sverige, det ordnar sig Ja, om du sköter dig på boendet och går i skolan Att olika aktörsgrupper, liksom enskilda individer, kan ha olika uppfattningar om vad som är barnens bästa medför emellertid att de insatser som görs, eller inte görs, varierar och ibland går stick i stäv med varandra Ja de flesta barn får stanna i Sverige

17 Samverkan ett ansvar Alla landets kommuner har ett lagstadgat ansvar för ensamkommande flyktingbarn. För att kunna leva upp till detta ansvar krävs en samverkan mellan berörda aktörer i barnets närhet. Samverkan blir en förutsättning för att dessa barns rättigheter och möjligheter tillvaratas i enlighet med Barnkonventionen.

Struktur för samverkan Individnivå Forum för informationsutbyte kring ett enskilt barn Skapa samsyn kring vad som är det barnets bästa Planering och tydlig struktur för uppföljning Kräver att det

19 Struktur för samverkan Individnivå Forum för informationsutbyte kring ett enskilt barn Skapa samsyn kring vad som är det barnets bästa Planering och tydlig struktur för uppföljning Kräver att det inte finns motsättningar mellan verksamheter/personer Verksamhetsnivå Forum för generellt informationsutbyte Skapa samsyn i verksamhetsfrågor Förtydliga roller och ansvarsområden Kräver att info och beslut vidareförmedlas till alla berörda

20 Dialog och samtal med barn i återvändandeprocess Illustration: Catrina Norman Tengroth

21 Förstudien visade att: - Många barn upplevde att ingen lyssnade på dem Personalen sa att dom inte brukar prata om sådana saker. Det fanns ingen att prata med om detta ( ) Dom gjorde inget speciellt, bara sina rutiner ( ) Det var bara vi killar som satt och pratade. Personalen brydde sig inte om det. (Barn 4, Förstudie Återvändande Ensamkommande)

22 Varför var det så? Rädsla för krisreaktioner Vi saknar kunskap om asylprocessen Vi är rädda för våra egna reaktioner Någon har sagt att det inte är vårt uppdrag

23 Våra utgångspunkter Barnet behöver nära vuxna som visar att de tar ansvar för situationen och inbjuder till samtal Relationsbyggandet börjar redan första dagen Vuxenvärlden behöver ha kontinuerlig dialog och sända ut tydliga signaler om vad som gäller om barnet ska kunna slappna av Samtal behöver pågå på flera nivåer

24 Den som möter barnet Professionell Personlig men inte privat Närvarande inför varje möte Ger barn möjlighet och förutsättningar att våga prata Många aktörer runt barnet

25 Det handlar om att hjälpa barnet att fundera på vad de kan förändra och vad de behöver acceptera. Barnet kan bli bättre rustat att ta beslut om när hen ska hålla fast vid sina mål och kämpa för förändring, eller det är dags att släppa taget och hitta nya mål. Stötta i att finna inneboende förmågor och flexibilitet för att kunna ny orientera sig - bygga upp alternativa målbilder.

26 Vuxenvärlden måste stå redo den dag barnet hamnar i kris och veta när det är dags att hjälpa barnet vidare Ett återvändande blir lättare att förhålla sig till om man får möjlighet att komma vidare, förbi katastroftänk och se andra möjliga utgångar. Det finns alltid flera tänkbara scenarion Alla känslor är okej Val av samtalsmetod är sällan så viktigt som engagemang, empati och relation

27 Samtalet Bjuda in till samtal Våga prata om asylprocess och återvändandearbete tidigt Lyssna, våga, orka Avsätta tid Inte inge falska förhoppningar Återkomma med svar Neutralt och professionellt förhållningssätt

28 Att vägleda barn i samtal Hur asylprocessen ser ut och fungerar Målbilder Vad kan en plan A,B,C innebära? Barnets valmöjligheter - Vi ska prata om återvändande. - Varför berättar du det här för mig? Jag ska inte åka hem!

29 Min uppgift är att förklara så att du kan ta rätt beslut och komma fram till vilken väg du ska ta. Men det upp till dig att bestämma. - Marcus

30 Återvändandet Stöd vid återvändande Tillgång till information Mycket stor skillnad för barnet om man förberett inför ett eventuellt återvändande eller inte Inte se fram emot - men i alla fall se framåt

31 Nationaliteter 2017 Egypten-Ryssland-Azerbadjan-Turkiet-Sudan-Sierra Leone-Guinea- Serbien-Libanon-Mongoliet-Tadzjikistan-Mocambique-Jordanien- Nigeria-Guinea Bissau-Japan-Kosovo-Brasilien-Venezuela-Gabon- Ukraina-Makedonien-Bosnien Hercegovina-Staten Palestina-Chile- Ghana-Kazakstan-Kenya-Colombia-Pakistan Bangaladesh-Algeriet-Marocko-Mauretanien-Afghanistan-Albanien- Etiopien-Eritrea-Libyen-Jemen-Irak-Somalia-Syrien-Kenya-Peru-Burundi- Statslös-El Salvador-Uganda-Tchad-Mali-USA-Georgien-Uzbekistan- Nepal-Niger-Demokratiska Republiken Kongo-Gambia-Iran

Relevanta dokument

atervandande@stromsund.se När börjar och när slutar asylprocessen? När börjar och när slutar återvändandearbetet? Fundera lite själv, dela sedan med dig till din granne. Jag ska inte åka hem - Vi ska