Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2

Transkript

1 Rapport 2016:8 Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Hästholmen 1:67, Torhamns socken, Karlskrona kommun Mikael Henriksson, Björn Nilsson och Ingrid Gustin

2

3 Rapport 2016:8 Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Hästholmen 1:67 Torhamns socken Karlskrona kommun Blekinge län Mikael Henriksson, Björn Nilsson och Ingrid Gustin

4

5 Blekinge museum Borgmästaregatan Karlskrona Växel: vardagar 8-16 Reception: Blekinge museum Omslagsfoto: Mikael Henriksson/Blekinge museum LMV Ärende i 2014/00931, LMV 2016.

6 Hästholmen 1:67 Arkeologisk efterundersökning etapp 2 Innehåll Bakgrund 5 Topografi och kulturhistoria 6 Arbetets genomförande 8 Resultat och tolkningar 9 Avslutande diskussion 11 Figurförteckning 13 Bilagor 14 Källor 13

7 Bakgrund Blekinge museum, tillsammans med Lunds Universitet efterundersökte hösten 2014 en fyndplats i Östra skärgården i enlighet med beslut av länsstyrelsen (Henriksson & Nilsson 2015). Enligt en anonym uppgift framkom på platsen för undersökningen, under 2015 en mindre mängd klippta silvermynt i en miljö som röjts på växtlighet genom Länsstyrelsens försorg. De helt ytligt påträffade mynten skall, efter upphittandet ha lagts tillbaka på den faktiska fyndpunkten. Personen som upptäckte dem fann sedan för bäst, att via ombud kontakta Blekinge museum för en korrekt, antikvarisk hantering av ärendet. Utifrån de slutsatser som kunde dras från ombudets beskrivning, bestod fyndet av 9 fragment av arabiska silvermynt daterade till vikingatiden. Fig. 1. Öppenskär markerad med en svart ring på Översiktskartan över Blekinge Platsen ifråga låg på en flack höjd på den södra delen av ön Öppenskär (fig.1). Efterundersökningen gav vid handen att fynden påträffats i en 8x4 m stor rektangulär stensättning. Inom en ca 8 kvadratmeter stor yta framkom fler föremål och metallindikationer. Bland annat påträffades ytterligare 7 myntklipp i plundringsgroparna, varefter den totala summan uppgick till 16 stycken. Därutöver framkom två ringspännen, vilka grovt kunde dateras till mitten av 900-talet, något som överensstämde med huvuddelen av mynten. En del av ett svärdshjalt samt svärdsdetaljer påträffades även, vilket antydde att myntfynden härstammade från en grav med en eller flera gravlagda individer. Stensättningen utsattes några veckor efter undersökningen för ytterligare skador, denna gång av maskinarbeten i samband med röjningsarbeten inom ramen för Life + projektet GRACE (Lst dnr ). Vid en första dokumentation av dessa skador, som berörde stensättningens centrala delar samt delar av själva stenkonstruktionen, framkom ett mindre 5

8 fragment av bränt ben, vilket hypotetiskt bedömdes kunna härröra från den förmodade graven. De ytliga körskadorna på den nogsamt markerade undersökningsplatsen var visserligen tydliga att se, men en mer djupgående åverkan var oklar. Tillika var fyndförhållandena i sig inte tillräckligt utredda för att platsens arkeologi skulle gå att förklara på ett tillförlitligt sätt. Av dessa anledningar beslutade länsstyrelsen att ytterligare en efterundersökning skulle utföras 2015 (Lst beslut ). Enligt länsstyrelsens beslut syftade denna andra efterundersökning till att utreda stensättningens omfattning samt totalundersöka de skadade partierna. I samband med efterundersökning etapp I noterades en fornlämningsliknande bildning belägen 10 meter SV om fyndplatsen (fig.2) (Henriksson & Nilsson 2015). Även denna möjliga stensättning om ca 5 m i diameter, uppvisade ytliga körskador, varför den likaså skulle undersökas genom en mindre grävinsats Efterundersökningens andra fas utfördes genom Blekinge museums försorg till Föreliggande avrapportering utgör en i huvudsak teknisk redovisning av undersökningens tillvägagångssätt och övergripande resultat. Som komplement till rapporten beslutades att två artiklar skulle publiceras. Den ena (Landeschi et al 2016) berör den digitala metodanvändningen på platsen samt en utvärdering av körskadorna i förhållande till fyndmaterialet och fornlämningens karaktär, och den andra (Gustin & Nilsson in prep) utgör en kulturhistorisk sammanfattning av fyndkontexten. Utöver arkeologerna Mikael Henriksson (Blekinge museum) och Björn Nilsson (Lunds Universitet) deltog detekteringsexpert Jonas Paulsson under fältarbetet, och det insamlade fyndmaterialet konserverades av Max Jahrehorn, Oxider AB. Genomgång av grävningens fragmenterade myntmaterial gjordes under senhösten 2015 och vintern 2016 av Gert Rispling, Kungliga Myntkabinettet. Efterundersökningen har i huvudsak bekostats av länsstyrelsen genom belastning av det statliga 7:2-anslaget, men även möjliggjorts genom omfattande egeninsatser från personalen vid både Lunds Universitet och Blekinge museum. Toopografi och kulturhistoria Undersökningsområdet låg på den sydvästra delen av ön Öppenskär (fig.1 resp 2), inom fastigheten Hästholmen 1:67. Ön ligger i den yttre delen av Östra skärgården, 15 km sydost om Karlskrona tätort. Undersökningsområdet låg 6,5-7 m.ö.h., och det präglades av en i hög utsträckning exponerad berggrund och en flack topografi, ställvis bevuxen med gräs och enbuskar. Strax norr om undersökningsområdet låg en mindre mosse med strandängar. Nya pollenundersökningar av våtmarken visar att den isolerades från Östersjön under äldre järnålder (muntlig uppgift Björn Berglund, LU), men att den kunnat användas som en inre hamn flera hundra år efter detta om båtarna dragits över den låga pasströskeln i sydöst. 6

9 Fig. 2. Aktuell fornlämningsbild för Öppenskär hösten Ön har under historisk tid nyttjats för slåtter och bete, och under 1900-talet även brukats för militära ändamål. Äldre kulturhistoriska inslag utgörs av stensättningar från brons- och järnålder (RAÄ Torhamn 79:1 resp., 80:1,2 och 3). I undersökningsområdets närhet finns ett stenbrott av ålderdomlig karaktär. Sydväst om stensättningen vilken är belägen på en av ön och skärgårdens högsta punkter, finns registrerat en båtlänning samt en tomtning (RAÄ 78:1,2). Tomtningarna på ön är av både förhistorisk och historisk karaktär. Ett sent förhistoriskt bosättningsområde kan möjligen sökas vid Gastaviken, på öns östra sida. En riktad inventering i Östra skärgården 2016 innebar på Öppenskär bl.a. att förekomst av slagen flinta registrerades på ett par punkter, vilket ytterligare understryker en närvaro på ön under förhistorisk tid (Nilsson 2016). Den för efterundersökningen aktuella fornlämningen benämns efter 2014 RAÄ Torhamn (fig.2 och 3). Fig.3 Undersökningsområdets objekt inom den sydvästra delen av Öppenskär. 7

10 Arbetets genomförande Undersökningen innebar inledningsvis att platsen och området okulärbesiktigades utifrån de markskador som uppstått efter fältinsatsen Metalldetekterande expertis genomgick platsen för stensättningen (fig.3 Objekt 1) systematiskt, men även området runtomkring samt vid den struktur som eventuellt kunde vara en raserad eller övertorvad stensättning (fig.3 Objekt 2). Alla ytliga metalldetektorutslag markerades och mättes in digitalt. Utifrån utslagen samt synlig sträckning för den tolkade stensättningen, avtorvades en större yta i två etapper. Eftersom silverfynden tidigare legat mycket ytligt genomsöktes dessa först med metalldetektor och sållades därefter i finmaskigt torrsåll. Försök med våtsållning skedde, men den höga humushalten medförde att denna metod inte var tillrådlig, främst med tanke på det stora antalet starkt fragmenterade silvermynt. Istället kombinerades handgrävning, metalldetektering och sållning, med gott resultat. En större mängd av materialet från de djupare grävda ytorna sållades och genomgicks även på museet för att säkerställa ett noggrant tillvaratagande. 8 Fig.4 Objekt 2 under framrensning. I övre högra bildkanten syns Objekt 1 Undersökningen dokumenterades löpande genom fotogrammetriska metoder. För att effektivisera detta dokumentationssätt fanns det tillgång till ett elförsörjt kontor under tält. I samband med undersökningen mättes alla enstaka viktigare fynd in med totalstation. Ett antal fixpunker etablerades på ön för framtida bruk. I förfrågningsunderlaget angavs att stensättningen och de skadade delarna i möjlig mån skulle totalundersökas. För att detta skulle låta sig göras under en begränsad tid, kom undersökningen att använda sig av ett digitalt fotogrammetriskt dokumentationssystem som möjliggjorde centimeternoggrann uppmätning och dokumentation, utan att totalstation eller GPS behövde användas under själva undersökningen (Landeschi et al 2016). Genom en kontinuerlig fotogrammetrisk dokumentation, samt registrering av kontexter digitalt kunde

11 fältarbetsflödet optimeras och basdokumentationsarbetet förkortas. Fynd, anläggningar, strata etc. dokumenterades i förekommande fall direkt på 3D-modellen med hjälp av PC-tablets. ArcGIS utgör dokumentationspaketets mjukvarustomme, modellering sker i AgiSoft Photoscan Pro, samt i Meshlab. Resultat och tolkningar Efterundersökningens större yta uppgick till 79 kvadratmeter (Objekt 1 fig.3 resp. 4) och det mindre provschaktet till ca 4 kvadratmeter (Objekt 2 fig.3 resp. 4). Resultat Objekt 1. Utifrån den första efterundersökningen 2014 konstaterades det att den förmodade stensättningen var drygt 8x4 meter och att den var belägen i öst-västlig riktning. Tydligt tuktade och delvis rubbade stenar utgjorde dess ram. Några hörnstenar synes ha varit uppresta och ca 0,8 meter stora. Fyllningen bestod bedömt utifrån undersökningen av plundringsgroparna - av en blandning av påförda humösa lager samt erosionsmaterial från den underliggande bergytan. Mäktigheten beräknades vara omkring 0,2 0,4 m. Fig.5 Total fyndspridning inom framrensad del av Objekt Undersökningen 2015 gav en delvis annorlunda bild av lämningen. Vid avtorvning för hand framträdde stenbemängda ytor. Stenhorisonten visade sig delvis vara en naturlig, men kanske modifierad, bädd av klappersten, sannolikt utbildad under littorinatid. Inom denna fanns linjära stråk med upp till 0,75 m stora, i vissa fall tuktade stenar. Dessa ut- 9

12 gjorde en närmast rektangulär Ö-V orienterad krets om ca 9 x 6 m. Fynden var koncentrerade till det inre av stenkretsen och merparten av fynden från det större schaktet tillvaratogs vid rutgrävning inom en 4,5 m 2 stor yta i schaktets NV del (fig.5). Förutom myntklipp av silver tillvaratogs glaspärlor, järnfragment, hängbrynen samt en del bränd flinta. Myntbeståndet, liksom övriga fynd i form av ringspännen och svärdshjalt, överensstämmer i tid med motsvarande artefakter från 2014 års undersökning (Bilaga 2 fyndtabell, Bilaga 4 Konserveringsrapport). Aktiviteter på platsen kan således även fortsatt tidfästas till 900-talets mitt. Dateringsmässigt infaller fynden under ungefär samma tid (muntligt meddelande Johan Callmer (glaspärlor); Anders Carlsson (ringspännen). De bestämbara mynten 745 st behandlas utförligt i bilaga 3, och sätts där i ett större sammanhang. De många hängbrynena som är påfallande lika och välanvända, talar för ett stort behov av skärpning av vapen och redskap och flintmaterialet sannolikt för eldslagning. De många och extremt sönderdelade mynten som i flera fall uppvisar hypotetiska spår av att blivit sekundärt brända är både svårbedömda och svårtolkade. Förutom de 745 bestämbara ingår 2512 smulor av mynt eller silver/järn (12,43 g), se Risplings bilaga samt fig. 7. Noggranna analyser krävs framgent för att utröna vilka av dessa fragment som överhuvudtaget är av silver samt då möjligen rester av mynt. Totalsumman av mynt- och/eller silverfragment från lämningen på Öppenskär är därför ännu en tid i högsta grad svävande. De djupare liggande fynden av vapen och smycken kräver en tolkning. Trots en noggrann genomgång av fyllnadsmaterialet påträffades inte några rester av ben, vare sig brända eller obrända. Det är möjligt att detta beror på dåliga bevaringsförhållanden; samtidigt borde exempelvis tandemalj ha påträffats. Det kan varken avfärdas eller beläggas att platsen använts för gravläggningar. En tidigare tolkning av stenramen som rektangulär stensättning bör dock revideras, åtminstone preliminärt, till en husgrund. Viss reservation lämnas således mot att det fortfarande kan röra sig om någon slags grav- eller depårelaterad kontext, eller att platsen använts på olika sätt under skilda tider. Det daterbara materialet antyder dock en relativt snäv tidsperiod omkring 900-talets mitt. Objekt 1 är ej att betrakta som totalutgrävt, även om de mest skadade partierna och områdena med störst fyndkoncentration är totalt genomundersökta. Skadorna och dokumentationsmetoden redovisas i den separata artikeln i Journal of Archaeological Science Report Series (Landeschi et al 2016). Resultat Objekt 2. Ett tiotal meter SV om den plundrade ytan påträffades en möjlig stensättning vid besiktning i samband med efterundersökningen Även denna skadades senare av maskinarbeten. I förfrågningsunderlaget skulle även denna undersökas, främst för att utröna dess karaktär och eventuella status som fornlämning. Under första fältdagen torvades stensättningen av (fig.4) och det framgick snart att de tidigare uppstickande stenarna sannolikt var delar av en utjämnad del av det naturliga klapperstensfältet. Objekt 2 bedömdes vara en naturbildning och dokumenterades endast med foto samt översiktlig fotogrammetri. 10

13 Avslutande diskussion Läget, fynden och de landskapliga sammanhangen gör lämningen på Öppenskär tämligen unik. Lämningstypen glider mellan olika arkeologiska kategorier och följer ingen given typologi. Själva lösningen på platsen står möjligtvis att finna i en studie av närområdet. Här kan såväl tomtningar, gravar och spärranläggningar kasta ljus över fyndplatsen. Det är troligt att Öppenskär och även Inlängan spelat en speciell roll under vikingatiden. De 745 fragmenterade mynten, har en sammanlagd vikt på drygt 100 gram motsvarar inte mer än 35 dirhemer. Frågan är naturligtvis hur dessa hamnat i marken. Spridningsbilden och den fragmenterade karaktären antyder att det inte rör sig om en engångshändelse utan en ackumulation genom återupprepade handlingar. Vad som ligger bakom detta är ännu inte möjligt att svara på. Ett problem kan vara att de arkeologiska platskategorierna så att säga inte räcker till eller att vi har att göra med överlappande funktionalitet (handel/hantverk/grav). Öppenskär, och platsen för anläggningen är kommunikativt strategiskt belägen. Från platsen har man en vida överblick av farvatten och farleder som leder vidare in mot land. Om platsen endast fungerat som en hantverksplats, tyder detta på att man velat bemanna övervakningspunkter i landskapet. Fynden av svärd och dräktdetaljer är svårtolkade (fig. 6), och det är inte omöjligt att vi här har att göra med en plats som i något skede använts som gravplats. Om graven föregår eller efterföljer en mer hantverksorienterad funktion är mycket svårt att avgöra eftersom varken stratigrafier eller fyndens datering tillåter någon vidare tidsupplösning. Fig. 6. Den allmänna fyndspridningen, samt fynd av svärd och dräktdetaljer gör att man inte kan utesluta en gravläggning. Se fyndtabell samt konserveringsrapport för närmare fyndbeskrivning. 11

14 En tolkning av platsen beror till hög grad hur man väljer att kategorisera Öppenskärsanläggningen. Som skattfynd är det unikt fragmenterat. Som gravfynd är fragmenterade silvermynt i denna omfattning, mycket ovanliga. En analys av brynena, och eventuella silverrester på dessa, kunde undersöka platsen utifrån ett hantverksperspektiv. En sådan analys planeras under 2017, men saknar ännu resurser. Fig. 7. Myntens fragmenteringsgrad varierade kraftigt, från tydliga fragment med prägling och metallglans, till små brända eller oxiderade smulor. De största smulorna är inte större än 2-3 mm. Foto: BLM. En diskussion av platsens mångfacetterade karaktär, främst ur ett Östersjöperspektiv kommer att publiceras i en kommande artikel (Gustin & Nilsson in prep). Här kommer olika tolkningsmodeller att undersökas samt eventuella kopplingar till andra kända fynd. Redan nu kan ett möjligt spår antydas. Klart är att den ena av Öppenskärs grannöar, Utlängan, under tidig medeltid utgjorde den sydligaste utposten för den sjöled som sträckte sig från östra Blekinge och bort till Estland. Leden finns beskriven i det danska itinerariet, även kallat Kung Valdemars segelled, och rutten antas ha anor som sträcker mycket längre tillbaka än medeltid. Av de skriftliga beskrivningarna framgår att leden, efter Blekinge skärgård, fortsatte upp längs den svenska östkusten till Arholma. Därefter löpte den via de åländska och finska skärgårdarna. Slutligen korsade leden Finska viken och nådde som slutmål Reval (Talinn) i Estland. Genom denna led länkades Östersjöområdets södra och östra delar samman. I de skriftliga källorna omnämns de viktiga rast- och hamnplatser som låg utmed leden. Genom Öppenskärs närhet till leden är det i högsta grad relevant att jämföra de fynd som framkom vid utgrävningarna på platsen med de som framkommit vid undersökningar av andra hamnplatser som räknas i upp beskrivningen av Kung Valdemars segelled. Av speciellt intresse är de undersökningar som företagits vid Kyrksundet, Hitis, i den sydvästfinska skärgården (Edgren 1995; 2005). Det arkeologiska materialet från Kyrksundet har många paralleller till materialet från Öppenskär, till exempel har delar av svärd framkommit i en gravliknande anlägg- 12

15 ning som dock inte innehöll några ben. Jämförelser av de båda platserna kan därför förutom att ge mer kunskap om segellederna och deras hamnar även bidra till att förklara de svårtolkade anläggningar och fynd som gjorts på Öppenskär. Lämningen på Öppenskär kan utan tvekan sägas vara en av de viktigaste lämningar från perioden i regionen, och understryker dessutom behovet av en ökad förståelse av skärgårdens kulturmiljöer i stort. Undersökningen har gett en ny inblick i Östersjöandskapens vikingatid. Ur en regional arkeologisk horisont aktualiserar fyndet vikten av att förstå den yngre järnålderns kulturlandskap i kustbandet. Anläggningens unika karaktär både vad gäller fyndbild, datering och läge medför emellertid att en exakt tolkning är svår att göra utan en kompletterande undersökning av området. Figurförteckning Fig.1 Öppenskär markerad med en svart ring på Översiktskartan över Blekinge Fig.2 Aktuell fornlämningsbild för Öppenskär hösten Fig.3 Undersökningsområdets objekt inom den sydvästra delen av Öppenskär. Fig.4 Objekt 2 under framrensning Fig.5 Fyndspridning inom framrensad del av Objekt 1 Fig.6 Fyndspridning, fragm. svärd etc. Fig.7 Mynt av olika fragmenteringsgrad. Källor Tryckta källor Landeschi, G; Nilsson, B & Dell Unto, N Assessing the damage of an archaeological site: new contributions from the combination of Image-based 3D modelling techniques and GIS. Journal of Archaeological Science: Reports. November Torsten, E Kyrksundet i Hitis : ett arkeologiskt forskningsprojekt kring en av "det danska itinerariets" hamnar i sydvästra Finlands skärgård. Budkavlen. Åbo. Torsten, E Kyrksundet in Hitis, SW Finland. A Viking Age resting place and trading post on the sailing route to the East. In: A. Mortensen & S. V. Arge (eds.) Viking and Norse in the North Atlantic. Selected Papers from the Proceedings of the Fourteenth Viking Congress,Torshavn, July 2001, pp Foroya Fródskaparfelag: Torshavn. 13

16 Otryckta källor Henriksson & Nilsson Hästholmen 1:67. Torhamns socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk efterundersökning. Blekinge museum rapport 2015:4. Nilsson, H Inventering och registrering av kulturlämningar på öar inom Karlskronas östra skärgård, Blekinge län. Rapport KNATON November Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Blekinge museum dnr: BM Undersökningstid: till Personal: Blekinge museum: Mikael Henriksson, Giacomo Landeschi, Martin Svanberg, Arwo Pajusi. Lunds Universitet: Björn Nilsson, Nicolo Dell onto, Helene Wilhelmsson. Kula HB: Jonas Paulsson. Volontär: Jakob Hedlund. Läge: Fastighetskartan, blad 62F 1ES Koordinatsystem: SWEREF 99 TM, samt lokalt upprättat system Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N,E Dokumentation: Mätdata och digitala fotografier förvaras i Blekinge museum. Fynd: Blm 28688:1-80 Kartanvändning: LMV Ärende i 2014/00931, LMV Bilagor Bilaga 1 - Detekteringsrapport Bilaga 2 - Fyndtabell Bilaga 3 - Bestämning av samlat myntmaterial Bilaga 4 - Konserveringsrapport 14

17 Bilaga 1 Detekteringsrapport

18

19 Metalldetekteringsrapport Metalldetektering i samband med arkeologisk efterundersökning av förmodat vikingatida gravområde på Öppenskär, Hästholmen 1:67, Torhamns sn, Karlskrona kn. Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett största djup av cirka 30 cm. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: En systematisk metalldetektering genomfördes i flera moment och berörde två olika objekt. Objekt 1: Först utfördes en ytmässig totaldetektering av den rektangulära stensättningen och området omedelbart utanför densamma. Tydliga metallutslag markerades som en vägledning inför kommande avtorvning. Därefter vid avlägsningen av grässvålen fördes torvorna till en presenning som var placerad på en magnetiskt neutral plats, där varje torva sedan kunde undersökas noggrant. Påträffade metallföremål mättes sedan in vid torvans ursprungliga läge. Objekt 2: En ytmässig totaldetektering utfördes av den del av en möjlig stensättning (SO om objekt 1) som hade skadats vid maskinarbeten. Utslag från metallföremål markerades för att senare kontrolleras vid de fortsatta arkeologiska undersökningarna. Vid detekteringarna beaktades alla typer av metallutslag. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som kan påverka detekteringsresultatet) Undersökningsområdet bestod av betesmark, som vid detekteringstillfället hade en låg vegetation. Riklig förekomst av sten i kombination med ytlig berggrund skapade en komplicerad magnetisk situation för metalldetektorn och påverkade därmed undersökningen negativt. Arbetet utfördes vid meteorologiskt gynnsamma förhållanden. Jonas Paulsson, Kula HB Arkeolog och Metalldetekteringsspecialist

20

21 Bilaga 2 Fyndtabell Blm 28688

22

23 Fyndnummer Beskrivning Ev. Ruta, Kontext, fältnummer 1 Bryne X031 y331 NV K1, 2 g 2 Bryne X032 y334 K0 NÖ, 16g 3 Bryne Fnr384 Fynd i torv/dump, 3g 4 Bryne Fnr376, 11g 5 Bryne X031 y332 Fnr386 K1 SV, 6g 6 Bryne K0 Nr380, 5g 7 Bryne X031 y332 Fnr383 K1 SV, 26g 8 Bryne X1, 11g 9 2 järnobj. Fnr järnfragm. Fnr glaspärla X2: järnfragm, bl.a. pilsp. X järnfragm, svärdsdelar? och hjalt Fnr Ringspänne (järn och Cu-leg) Fnr Ring av Cu-leg samt 2 fragm. av Culeg Fnr Ring av Cu-leg Fnr Bryne, fragment av X031 y331 SV K1 18 Segmenterad pärla av blått glas Fnr 379 K0 19 Blå glaspärla X030 y331 NV K1 20 Gul glaspärla X031 y332 K1 21 Gul glaspärla X031 y332 SV K0 22 Gul glaspärla X028 y330 SV K0 23 Blå glaspärla Inmätt nummer 354 (med P54) 24 Segmenterad pärla av blått glas X031 y332 K1 25 Segmenterad pärla av blått glas X031 y331 NÖ K1 26 Segmenterad pärla av blått glas X030 y331 NÖ/NV K1 27 Segmenterad pärla av blått glas X031 y332 SV K1 28 Blå glaspärla X031 y331 NV K1 29 Melonformad pärla av X031 y332 K1 genomskinligt glas 30 Bryne X031 y332 SV Fnr384 K1 31 Bryne X030 y332 NV K1 32 Bryne X031 y332 NÖ 33 Bryne Fnr Bryne Fnr Bryne X031 y331 K0 NÖ 36 Bryne X031 y332 K1 Fnr Bryne Fnr 392 K1 38 Bryne Fnr 385 X031 y332 SV K1 39 Bryne Fnr 382 K0 40 Bryne Fnr 269 K1 41 Sten, slipspår? Fnr Sten Fnr Bryne X031 y331 NV K1 44 Brynen X031 y332 K1 45 Brynen X031 y332 SV K1 46 Sten X030 y331 NÖ/NV K1 47 Bryne samt sten X031 y231 NV K0

24 Fyndnummer Beskrivning Ev. Ruta, Kontext, fältnummer 48 Flinta, ssk. cortex nodul Lösfynd torv 49 Flinta, 2 frag. 2 splitter, brända X031 y331 NV K1 50 Flinta, 1 ssk. splitter X030 y333 NÖ K0 51 Flinta, 1 frag. ssk Inmätt nr Flinta, 2 ssk splitter brända X030 y332 NV K1 53 Flinta, 1 splitter, bränt X029 y329 SÖ K0 54 Flinta, 1 splitter, bränt Inmätt nr 354 (med P23) 55 Flinta, stort frag. ssk kärna/nodul X031 y334 SÖ K0 kortex 56 Flinta, 3 splitter, brända X031 y331 NV K1 57 Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr Flinta, 1 frag. 1 splitter brända X030 y331 SV K1 61 Flinta, frag. stor nodul/kärna, X032 y333 SÖ K0 kortex 62 Flinta, splitter bränt X030 y331 SÖ K1 63 Flinta, frag. nodul (klyftavslag?), Inmätt nr 271 bränt 64 Flinta, 2 splitter brända X031 y331 NE K1 65 Flinta,2 splitter brända X031 y332 NÖ K1 66 Flinta, ssk splitter bränt inmätt nr 1 67 Flinta, 1 frag. nodul (klyftavslag?), X031 y231 NV bränt, 4 splitter brända 68 Flinta,2 splitter brända Inmätt nr Flinta, 2 splitter, 1 bränt X031 y332 NV K1 70 Flinta, 1 splitter bränt X031 y332 NÖ 71 Flinta, 1 splitter bränt Inmätt nr Flinta,1. frag. nodul, bränd Inmätt nr Flinta, 1 splitter bränt X031 y331 SÖ K1 74 Flinta, 4 splitter brända X031 y331 NV 75 Flinta, 4 splitter brända X031 y332 SV K1 76 Flinta, 4 splitter brända X031 y331 SÖ K0 77 Flinta, 1 splitter bränt X031 y331 NÖ K1 78 Flinta, 3 splitter brända X031 y332 K1 79 Flinta, 2 splitter brända X031 y Flinta (?) 1 splitter X032 y332 K0

25 Bilaga 3 Besta mning av silvermynt

26

27 Öppenskär, Torhamn, Blekinge (2014, 2015) Blekinge Museum, Karlskrona dnr KJ , varav 742 arabiska och 3 västeuropeiska. Formellt yngsta mynt dateras till 309 efter Hijra (=921/22 e.kr), men antalet helt eller delvis daterade reguljära mynt i fyndet är förhållandevis lågt. Ett par imitationer - "irreguljära" mynt utan årtal - är klart senare och dateras till e.h. (= e.kr). De västerländska mynten är nordiska penningar från Hedeby (Haithabu), ca e.kr (s.k. Carolus-efterpräglingar). Antal och fysiskt skick Totalt 745 mynt (alla är små fragment), varav 742 arabiska dirhemer och 3 nordiska penningar. 16 har fyndår 2014 (bestämda genom foto). Resten (729) har fyndår 2015 (varav 3 på foto). I KMK Stockholm finns nu 726 ex. De presenterade siffrorna är osäkra och ungefärliga. En påse med massor av "smulor" ingår inte i ovanstående siffror. Det kan finnas bitar av silver som inte är mynt och det kan finnas annan metall (järn?). Det finns så lite att gå på, när de s.k. "mynten" är nere i vikter kring 0,10-0,20 gram (dvs 1/30 eller 1/15 fragment). Ett helt mynt ska väga runt 3 gram. Detta är verkligen ett extremt fynd. Aldrig har det funnits ett mer fragmenterat vikingatidsfynd i vårt land. Många mynt är även starkt korroderade. Ingen metallanalys har gjorts, däremot tvätt med vatten i ultraljudsapparat. Nästan alla mynt var täckta av jord/dy med något organiskt inslag (mossa?), vilket omöjliggjorde direkt visuell bestämning. Inget försök har gjorts att ta bort oxideringen av metallen, så mynten - av silver - är efter tvätt i regel fortfarande bruna eller missfärgade. För identifieringens skull behövs ingen mer konservering. Myntens totala vikt (fyndår 2015) 411 ex i 411 påsar: 62, ex i sammanlagt 24 påsar: 27,47? "smulor" (ej räknade) i 1 påse: 12,43 3 ex funna 2015: Har ej vägts 16 ex funna 2014 Har ej vägts 19 ex har inte varit tillgängliga för vägning. Den nuvararande sammanlagda vikten (102,44 g) motsvarar 35 hela dirhemer. Något om sammansättningen Det är typiskt för vikingatidsfynd att mynten i stor utsträckning har mycket olika ursprung och representerar olika epoker. Trots att så många mynt i Öppenskärsfyndet måste lämnas obestämda och trots att mycket av det som kan sägas beträffande mynten inte är fullständiga uppgifter, pekar även Öppenskärsfyndet i samma riktning i fråga om sammansättning. Således finns här mynt från både 700-, 800- och 900- tal. Här finns mynt både från Kalifatets centrum (Irak-Iran) och dess periferi (Nordafrika resp. Centralasien-Afghanistan). Arabiska (som ju även kallas kufiska eller islamiska) mynt brukar indelas efter dynasti. De två viktigaste dynastierna är de kalifbärande umayyaderna (fyndmynt , ) och abbasiderna ( , ). De abbasidiska delas ibland in i tre undergrupper: Ab1, Ab2 och Ab3. Strax före år 900 påbörjade samaniderna i Centralasien/Afghanistan en intensiv myntning med ett antal viktiga myntorter, bl.a. al-shash, Samarqand, Bukhara, Andaraba och Balkh. Samanidmynten dominerar alltid stort i 900-talsfynden, och så även i Öppenskär. Här är dock de flesta

28 formellt obestämda ("Islamisk" på påsen). I Öppenskär finns bara de tre första samanidiska emirerna representerade, nämligen Ismail ( ), Ahmad ( ) och Nasr ( ). Utanför Kalifatet - i nuvarande Ryssland-Belarus-Ukraina - uppstod ett antal imitativa myntningar. Källan till dessa imitationer (efterpräglingar) var khazarerna (belagd från 800-tal, men måste också ha funnits på 900- talet), volga-bulgarerna (900-tal) och ruserna (fr.o.m. 940). I Öppenskär finns två grupper av imitationer, en okänd och en volgabulgarisk. Något om dateringen Varje reguljärt mynt (när det var helt och oskadat) bär uppgift om myntort, årtal, kalif och (i fråga om samanidmynt) emir. Det sista lästa årtalet på ett sådant mynt i Öppenskär är 309, dvs 921/22 e.kr. Normalt skulle man då säga att mynten blivit deponerade i jord någon gång därefter, kanske år efter 921/22. Och de i Öppenskärsfyndet ingående imitationerna - som ju inte bär på "sanna" uppgifter om sitt ursprung - skulle normalt bli daterade "309" eller "efter 309". Men Öppenskär är inget normalt fynd. Alltför många mynt har lämnats obestämda, så 309 är inget tillförlitligt tpq. Jag nämnde, att man kan urskilja två grupper av imitationer Öppenskär. Den första gruppen kallas "ImUgly" - eftersom de är så barbariska - och källan är antingen khazarerna eller bulgarerna. Två andra imitationer (ImVb) i Öppenskär avviker kronologiskt från den stora massan av mynt. ImVb kan med säkerhet attribueras till volga-bulgarerna, närmare bestämt myntorten Bulgar (ungefär vid den nuvarande staden Kazan, vid floden Kama, biflod till Volga). Det finns åtskilliga imitationsmynt av typen ImVb i svenska fynd, men dateringen av gruppen görs bäst med hjälp av två fynd från Ukraina: Máramaros (tpq 323_934/35) och Bezlyudovka (tpq 324_935/36). Bezlyudovka är världens största fynd med imitationer (totalt 1200 ex, varav ca 100 reguljära och ca 1100 imitationer). Dessa referensfynd är publicerade med slutår 323 resp Denna datering skulle då normalt vara att betrakta som även Öppenskärsfyndets. Mer om dateringen Frågan om dateringen kan tas ännu ett varv. Den grupp som de två sena imitationerna i Öppenskär tillhör dateras av de två nämnda fynden i Ukraina, Máramaros och Bezlyudovka. Alla andra fynd med sådana mynt, t.ex. sådana fynd från Sverige, är senare och bestämmer därför inte Öppenskärsfyndets datering. Efter diskussion med Slava Kuleshov (orientalist i Eremitaget, S:t Petersburg, och en av en författarna till Bezlyudovka) vill jag senarelägga Öppenskärsfyndets datering med ännu några år. Varken Öppenskär, Máramaros eller Bezlyudovka ger en riktigt rättvisande bild av kronologin. Det finns för få reguljära mynt i förhållande till de obestämda resp. de imitativa. Både Máramaros och Bezlyudovka innehåller - har det visat sig - en ännu senare grupp imitationer, de rusiska (fast det har uppmärksammats först efter deras publicering). Märk väl: inga rusiska imitationer har påträffats i Öppenskär, men här är det fråga om att i möjligaste mån korrigera dateringen av de volga-bulgariska imitationerna i M. och B. och med hjälp av denna datering datera Öppenskär. Det rusiska riket i Kiev (Ukraina) är källan till ett antal fantastiska imitationer i främst svenska fynd, där en falk avbildas. Dessa falkmynt (t.ex. CNS 1.2, fynd 18, plansch 48) dateras till ganska precis 950. Andra typer av rusiska imitationer kan dateras till _ Dessa senare utnyttjas här till en härledd, vidare tpq-datering för Öppenskär; bör ge ett riktigare slut av Öppenskärsfyndet.

29 F Y N D L I S T A UMAYYAD 1 Um NM [79-132] f 018 Blekinge Museum Um NM [79-132] f Um NM 1[00-32] f Ab1 2 2 [almuhammadiyya/alrayy] [148-55] f 393 x030 y329 SV Kontext 0 ABBASID 5 Ab1 3 3 NM [159-64] f 411f x=032, y=231 SÖ 6 Ab1/Id 5 5 NM (Africa) 17x f Ab1 5 5 NM 18[x] f 418b x=031, y=331 NV 8 Ab1 7 7 NM 2[06-18] f Ab [al`abba]siyya xx f 2n Ab NM [132-46] f 401e x=032, y=331 NÖ Kontext 0 11 Ab NM [132-46] f 1n Ab NM (Africa) [c160-70]c f 416g x030 y332 SV 13 Ab NM xx7 [137-97] f Ab NM 1[32-99] f Ab NM 1xx (c150-99) c f 405c x=031, y=331 NV 16 Ab NM [ ] f Ab NM [ ] f Ab [Madinat al]salam [206-95] f Ab Wa[sit] [254-55] AR dirham f 347 Ovanlig! Verkar inte vara Fa[ris] 20 Ab NM [262-78] f 398 x=031, y=332 NV Kontext 1 21 Ab NM [c270] c883/ f Ab NM [219-79] f Ab NM [219-79] f 399 x030 y332 NV Kontext 1 24 Ab NM 2[19-79] f Ab NM 2[19-79] f Ab NM [219-79] f 2n Ab NM [219-79] f 401c x=032, y=331 NÖ Kontext 0 28 Ab NM [219-79] f 406f x=031, y=331 NV 29 Ab NM [219-79] f 407n x=031, y=331 SÖ 30 Ab NM [219-79] f Ab NM [219-79] f 025 ex 2 32 Ab NM [219-79] f 400b x030 y332 NV Kontext 1 (2) 33 Ab NM [219-79] f 421 x=032, y=333 SV Kontext 0 34 Ab NM [c270-95] c f 412b x=031, y=331 NÖ SAMANID Isma`il b. Ahmad 35 Sa [Andaraba] [c294] c906/ f 413d x=031, y=332 NV 36 Sa [Andaraba/Balkh/Ma`din] [293-5] f Sa1 Ba 17 1 [Balkh] [292] 904/ f Sa Balkh [c292-93] c f 405g x=031, y=331 NV 39 Sa [Andaraba/Balkh] [29]3 905/ f Sa [alshash] 28[1-3] f 412a x=031, y=331 NÖ 41 Sa alshash [280-89] f Sa [alshash] [288-89] f 386a x=032, y=231 SV Kontext 0 43 Sa [alshash] [2]9[2,5] f 406c x=031, y=331 NV 44 Sa NM [28]6 899/ f 405d x=031, y=331 NV 45 Sa NM [28]8 900/ f Sa NM [280-89] f Sa NM [280-89] f 140

30 48 Sa NM [2]8x f Sa NM [2]8[7-9] f 286 Ahmad b. Isma`il 50 Sa [Andaraba] [ ] f Sa [Andaraba] [ ] f Sa1 Ba 18 2 [Andaraba/Balkh] f Sa [Samarqand] [ ] f Sa Sa[marqand] [ ] f 401b x=032, y=331 NÖ Kontext 0 55 Sa [alshash] [29]5 907/ f Sa alshash [ ] f 354 "Grovt" 57 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f 099 Nasr b. Ahmad 60 Sa [Andaraba] [30]3 915/ f Sa [Andaraba] [303-7] f Sa [alshash] c3[04] c916/ f Sa [alshash] [c304] c916/ f Sa [alshash] [30]9 921/ f 414a x=031, y=331 NÖ Leimus 2357 (stid) 65 Sa [alshash] [301-20] f Sa alshash [301-20] f Sa [alshash] 3[01-20] f Sa [alshash] [301-20] f Sa [alshash] [308-24] f Sa NM [30]3/[31] f Sa NM [301-24] f 194 Obestämd emir 72 Sa [Andaraba] [c295] c907/ f Sa Ma`[din] [ ] f Sa Samarqand [ ] f 406e x=031, y=331 NV 75 Sa [Sa]marqa[nd] [ ] f 418e x=031, y=331 NV 76 Sa [Samarqand?] [ ] f Sa Samarqand [ ] f 406d x=031, y=331 NV 78 Sa [Sama]rqand [ ] f Sa [alshash] 2[80-99] f Sa alshash [287-99] f Sa [alshash] [2]9x f 427c x=032, y=330 SÖ Kontext 0 82 Sa [alshash] [c ] c f 405a x=031, y=331 NV 83 Sa [alshash] [30]1 913/ f 430b Såll nr x2 84 Sa [alsha]sh [ ] f Sa NM 2[80-99] f Sa NM 2[80-99] f 416f x030 y332 SV 87 Sa NM [290-99] f Sa NM 2[90-99] f 405f x=031, y=331 NV 89 Sa NM [2]9[0-9] f 405h x=031, y=331 NV 90 Sa NM [2]9[0-9] f Sa NM [28]3-[32] f Sa NM [28]3-[32] f Sa NM [ ] f 412c x=031, y=331 NÖ 94 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] fg Sa NM [ ] f 418c x=031, y=331 NV

31 98 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] fg Sa NM [ ] f 407m x=031, y=331 SÖ 102 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f 401g x=032, y=331 NÖ Kontext Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] fg Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f 418d x=031, y=331 NV 111 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] fg Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] fg Sa NM [ ] f 401f x=032, y=331 NÖ Kontext Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f 281

32 156 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f 418h x=031, y=331 NV 160 Sa NM [ ] fg Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f 418g x=031, y=331 NV 174 Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM [ ] f Sa NM xx4/7/9 ( ) 0.13 f Sa NM [ ] f Sa NM 3[00-24] f 234 IMITATIONER/EFTERPRÄGLINGAR 182 ImUgly NM ND (c ) 0.27 f ImUgly NM ND (c ) 0.23 f 406b x=031, y=331 NV 184 ImUgly NM ND (c ) 0.18 f 428a x=031, y= ImUgly NM ND (c ) 0.17 f ImUgly NM ND (c ) 0.15 fg 409h x=031, y=332 SV 187 ImUgly NM ND (c ) 0.14 f ImUgly NM ND (c ) 0.10 f 388 x030 y331 SV Kontext ImUgly NM ND (c ) 0.09 f 391d x=032, y=331 NV Kontext ImUgly NM ND (c ) 0.09 f 405i x=031, y=331 NV 2 sammanhörande 191 ImUgly NM ND (c ) 0.09 f 409g x=031, y=332 SV 192 ImUgly NM ND (c ) 0.09 f 427a x=032, y=330 SÖ Kontext ImUgly NM ND (c ) 0.07 f 406g x=031, y=331 NV 194 ImUgly NM ND (c ) 0.04 f 407o x=031, y=331 SÖ 195 ImVb NM 3xx (c324_c935/36 AR dirham f 401a x=032, y=331 NÖ ImVb of "round" type, dateable to c ImVb NM ND (c324_c935/36) AR dirham f 405b x=031, y=331 NV Cf. Bezlyudovka hoard #996,1191,1192,1193,1194 OBESTÄMD ISLAMISK DYNASTI 197 Ab/Sa alshash ND [ ] f 383 "Fynd i dumphög" 198 Ab/Sa NM 2[00-99] f 406a x=031, y=331 NV 199 Ab/Sa NM [2]9[0-9] f DynX NM ND f 418i- x=031, y=331 NV 53 ex i samma påse Nr DynX NM ND f 404d- x=031, y=331 NÖ 37 ex i samma påse Nr

33 290 DynX NM ND f 414c- x=031, y=331 NÖ 32 ex i samma påse 322 DynX NM ND f 428c- x=031, y= ex i samma påse 354 DynX NM ND f 415a- x=031, y=331 NÖ 10 ex i samma påse 364 DynX NM ND f 20 ex, "grovt", vägda i klump 384 DynX NM ND f 430a 23 ex i samma påse vägda tillsammans. Såll nr x2 405 DynX NM ND f 407al x=031, y=331 SÖ 12 ex i samma påse 419 DynX NM ND f 408aj x=031, y=331 SÖ 10 ex i samma påse 429 DynX NM ND f 386bk x032 y=231 SV Kontext 0. 9 ex i samma påse (ursprungligen 10) 438 DynX NM ND 0.95 f DynX NM ND f 410 x=031, y=332 SV L=1. 12 ex i samma påse 451 DynX NM ND f 426ag x=031, y=333 NV 458 DynX NM ND f 411ae x=032, y=231 SÖ 5 ex i samma påse 463 DynX NM ND f 413an x=031, y=332 NV Kontext ex i samma påse 473 DynX NM ND f x=031, y=331 NÖ 12 ex i samma påse 485 DynX NM ND f 401h- x=032, y=331 NÖ Kontext 0. 5 ex i samma påse 490 DynX NM ND f 409af x=031, y=332 SV 6 ex i samma påse 496 DynX NM ND 0.43 f DynX NM ND 0.42 f DynX NM ND fg 391ac x=032, y=331 NV Kontext 0. 3 ex i samma påse 501 DynX NM ND f 420ad x=031, y=333 SV 4 ex i samma påse 505 DynX NM ND 0.39 f DynX NM ND 0.39 f DynX NM ND 0.35 f DynX NM ND 0.34 f DynX NM ND 0.33 f DynX NM ND 0.31 f DynX NM ND 0.28 f DynX NM ND f 422ac x=033, y=334 SÖ Kontext 0. 3 ex i samma påse 515 DynX NM ND 0.25 f DynX NM ND 0.25 f DynX NM ND 0.24 f 401d x=032, y=331 NÖ Kontext DynX NM ND 0.23 f DynX NM ND 0.23 f DynX NM ND 0.23 f 419 x030 y333 NÖ Kontext DynX NM ND 0.22 f DynX NM ND 0.22 f DynX NM ND f 387 x=032, y=332 SV Lager 0. 2 ex i samma påse 525 DynX NM ND 0.19 f DynX NM ND 0.19 f DynX NM ND 0.19 f DynX NM ND 0.19 f DynX NM ND 0.18 f DynX NM ND 0.18 f DynX NM ND 0.18 f DynX NM ND 0.18 f DynX NM ND 0.18 f DynX NM ND 0.18 f 394e x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 535 DynX NM xx f 405e x=031, y=331 NV 536 DynX NM ND 0.17 f 007

34 537 DynX NM ND 0.17 f DynX NM ND 0.17 f DynX NM ND 0.17 f DynX NM ND 0.17 fg DynX NM ND 0.16 f DynX NM ND 0.16 f DynX NM ND 0.16 f DynX NM ND 0.16 f DynX NM ND 0.16 f DynX NM ND 0.16 f DynX NM ND 0.16 f 403a x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 548 DynX NM ND 0.16 f 403e x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 549 DynX NM ND 0.16 f 417c x030 y332 SV Kontext 2. 3 ex i samma påse 550 DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 fg DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.15 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f DynX NM ND 0.14 f 385 "Fynd i torva/dump" 573 DynX NM ND 0.14 f 397 x=031, y=332 SÖ 574 DynX NM ND 0.14 f 417b x030 y332 SV Kontext 2. 3 ex i samma påse 575 DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f DynX NM ND 0.13 f 403c x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 584 DynX NM ND 0.13 f 416a x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 585 DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f 117

35 591 DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f DynX NM ND 0.12 f 403d x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 600 DynX NM ND 0.12 f 414b x=031, y=331 NÖ 601 DynX NM ND 0.12 f 425 x=031, y=333 SÖ 602 DynX NM ND 0.12 f 427b x=032, y=330 SÖ Kontext DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.11 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f DynX NM ND 0.10 f 394b x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 628 DynX NM ND 0.10 f 423 x030 y333 SV Kontext DynX NM ND 0.09 fg DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f DynX NM ND 0.09 f 390b x030 y331 NÖ/NV Kontext 1. 2 ex vägda individuellt 639 DynX NM ND 0.09 f 394a x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 640 DynX NM ND 0.09 f 396 x030 y332 NÖ Kontext DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f 135

36 647 DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f DynX NM ND 0.08 f 392a x030 y331 SÖ Kontext 1. 3 ex vägda individuellt 662 DynX NM ND 0.08 f 394d x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 663 DynX NM ND 0.08 f 395a x030 y332 SÖ Kontext 1. 2 ex i samma påse 664 DynX NM ND 0.08 f 416c x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 665 DynX NM ND 0.08 f 424 x=032, y=333 NÖ Kontext DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f DynX NM ND 0.07 f 389a x030 y331 NÖ/NV Kontext DynX NM ND 0.07 f 390a x030 y331 NÖ/NV Kontext 1. 2 ex vägda individuellt 678 DynX NM ND 0.07 f 400a x030 y332 NV Kontext 1 (2) 679 DynX NM ND 0.07 f 418a x=031, y=331 NV 680 DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f DynX NM ND 0.06 f 416d x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 692 DynX NM ND 0.06 f 418f x=031, y=331 NV 693 DynX NM ND 0.05 f DynX NM ND 0.05 f DynX NM ND 0.05 f DynX NM ND 0.05 f DynX NM ND 0.05 f DynX NM ND 0.05 f DynX NM ND 0.05 f 392c x030 y331 SÖ Kontext 1. 3 ex vägda individuellt

37 700 DynX NM ND 0.05 f 416e x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 701 DynX NM ND 0.05 f 417a x030 y332 SV Kontext 2. 3 ex i samma påse 702 DynX NM ND 0.04 f DynX NM ND 0.04 f DynX NM ND 0.04 f 416b x030 y332 SV Kontext 1. 5 ex i samma påse, vägda individuellt 705 DynX NM ND 0.03 f DynX NM ND 0.03 f 389b x030 y331 NÖ/NV Kontext DynX NM ND 0.03 f 395b x030 y332 SÖ Kontext 1. 2 ex i samma påse 708 DynX NM ND 0.03 f 403b x030 y331 NV Kontext 1. 5 ex vägda individuellt 709 DynX NM ND f 413ac x=031, y= ex i samma påse 712 DynX NM ND 0.01 f DynX NM ND 0.01 f DynX NM ND 0.01 f DynX NM ND 0.01 f DynX NM ND 0.01 f DynX NM ND 0.01 f 392b x030 y331 SÖ Kontext 1. 3 ex vägda individuellt 718 DynX NM ND 0.01 f 394c x030 y332 NV/SV Kontext 1. 5 ex i samma påse 719 DynX NM 3[00-24] f 402 x=030 y=331 NW Kontext 0 VÄSTEUROPEISKA MYNT Nordiska mynt: Hedeby (Haithabu) vid nuv. Schleswig. Danska kolleger kallar gärna mynten "danska". Carolus-efterpräglingar, ca (p.g.a. myntens tillstånd är en närmare bestämning inte möjlig). (Reservation: kanske tillhör två av fragmenten ett och samma mynt; det får en specialist titta på i sinom tid). 720 Eu NM ND AR denier f 404ac x=031, y=331 NV 723 Eu NM ND AR denier 0.10 f Eu NM ND AR denier 0.10 f 428b x=031, y=332 EJ RÄKNADE 725 DynX NM ND 0.00??f 429a- x031 y=332. Hundratals "smulor", ej räknade men vägandes 12,43g FUNNA 2014: ABBASID 726 Ab1 3 3 mint?(afr)[c160-80] c f 6:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/6 frg 727 Ab mint? [279-95] f 6:4 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (1/10 frg) SAMANID 728 Sa [alshash] [286-88] f 6:5 Öppenskär, Bl (2014). Shash 298 less likely. 1/6 frg 729 Sa mint? [280-95?] f 8:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 730 Sa [Samarqand?] [301-24] f 9:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 731 Sa [alshash] [308-24] f 7:1 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg OBESTÄMD ISLAMISK DYNSTI

38 732 DynX NM ND 0.00 f 6:7 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 733 DynX NM ND 0.00 f 6:8 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 734 DynX NM ND 0.00 f 6:9 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 735 DynX NM ND 0.00 fg 6:6 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 736 DynX NM ND 0.00 f 6:2 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c ?) 1/10 frg 737 DynX NM ND 0.00 f 6:3 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c ?) 1/10 frg 738 DynX NM ND 0.00 f 7:2 Öppenskär, Bl (2014) 1/10 frg 739 DynX NM ND 0.00 f 9:2 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c ?) 1/10 frg 740 DynX NM ND 0.00 f 9:3 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c ?) 1/10 frg 741 DynX NM ND 0.00 f 9:4 Öppenskär, Bl (2014) Ab3 (c.330?) or Sa2 (c ?) 1/10 frg SAMANID 742 Sa NM ND 0.00 f 1(3) Öppenskär, Bl (2015) Tre fragment funna senare, inga vikter 743 Sa NM ND 0.00 f 2(3) Öppenskär, Bl (2015) Tre fragment funna senare, inga vikter 744 Sa NM ND 0.00 f 3(3) Öppenskär, Bl (2015) Tre fragment funna senare, inga vikter Förkortningar mm: Ab1 abbasid-dynastin, / Ab2 abbasid-dynastin, / Ab3 abbasid-dynastin, / Sa1 samanid-dynastin, / Sa2 samanid-dynastin, / C cirka f fragment, bit g graffiti NM no mint, myntortsangivelse saknas ND no date, årtal saknas Madînat al-salâm =Bagdad, Irak Wâsit =Wasit, Irak (övergiven, norr om staden Basra) al-muhammadiyya =Teheran, Iran Surra man ra'â =Samarra, Irak Samarqand =Samarkand, Uzbekistan al-shâsh =Tasjkent, Uzbekistan Andarâba =Andarab, norra Afghanistan (övergiven) Balkh =Balch, norra Afghanistan (också övergiven, men faktiskt exakt där den svenska militären låg förlagd intill nyligen) De nordiska mynten bestämda av prof.kenneth Jonsson. Gert Rispling , ,

39 Bilaga 4 - Konserveringsrapport

40

41 Konserveringsrapporter över föremål från Öppenskär, Torhamn Max Jahrehorn Rapport maj 2016 K15-87 OXIDER AB

42 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering Sållning av material.. 3 Konserveringsrapporter 4 Omslagsbild: Hjalt, f.nr X2.

43 Inledning Materialet kommer från Öppenskär, Torhamn Föremålen består av järn, cu-legeringar samt glas. Sammanlagt består fynden av 8 fyndposter och material för sållning. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring.

44 Sållning av material Vissa av föremålen var placerade i påsar eller burkar med material från fält. Då fynden lyfts sållades materialet och undersöktes under mikroskop. Materialet torkades och placerades åter i märkta påsar. Om något avvikande upptäcktes gavs detta ett följande undernummer. Påse X2, vikt 2500g. Förutom järnföremålen i påse X2 så upptäcktes vid sållning en segmenterad glaspärla (X2-1) samt 24 myntfragment. Dessa fragment sändes obehandlade åter till museet eftersom numismatiska studier pågick. Vidare hittades även ett mindre benfragment (X2:A), ett frö (X2:B) samt ett eventuellt fragment av bergskristall (X2:C).

45 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 199 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Sölja samt två lösa järnfragment Material: Cu-legering, järn Antal: 3 Mått: Vikt in: 9,41g (sölja), 1,92g (2 fe) Vikt ut: 7,41g, 1,94g Foto: Ja Behandling: Söljans ytor täcks delvis av föroreningar och korrosionsprodukter som relateras till dess torne av järn. Cu-legeringen uppvisas en kraftigt vittrad struktur utan ursprunglig yta, med flera områden som är voluminösa och består av koppar(ii)klorid. Järnet bedöms vara helt utkorroderat, vars form består endast av ett skal. Järnfragmenten är hyggligt stabila. Söljan före konservering, pilen markerar dess torne. 1

46 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Söljan rengörs under mikroskop med trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Föremålets torne är helt av enligt den streckade pilen på sidan ett och lyfts av, vid fortsatt rengöring. Då föremålets ytor är ömtåliga så rengörs dessa inte kemiskt utan urlakas i flera bad med avjoniserat vatten. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas. Detaljfotografi på tornen av järn. Tornens utkorroderade inre markeras i bild samt dess område för brottet, innan tornen lyfts av. 2

47 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Järnfragmenten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Delarna urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Till viss del gäller denna behandling även för söljans torne (i två delar), då ytorna mikroblästras med glaspärlor under mikroskop. Arbetet utförs för att få en något tydligare bild av söljans torne, som är mycket hårt korroderad. En del korrosionsprodukter lämnas kvar eftersom de är av bärande struktur och ett avlägsnande skulle medföra att element kollapsar. Efter rengöringen behandlas tornen som resten av söljan. Tornen monteras ihop med Paraloid B72 1:1 i aceton. Söljan efter konservering. 3

48 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Järnfragmenten efter behandling. 4

49 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 381 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Fragment Material: Järn Antal: 3 Mått: Vikt in: 26,45g Vikt ut: 24,62g Foto: Ja Behandling: Fragmenten är mycket hårt korroderade och kraftigt förorenade, några sprickbildningar och krustor är synliga. Fragmenten före konservering. Delarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Fragmenten urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1

50 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Fragmenten efter konservering. 2

51 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 390 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Armring Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 8,14g, 0,93g( frag.) Vikt ut: 7,90g 0,92g Foto: Ja Behandling: Ringens ytor täcks delvis av föroreningar, men stora områden saknar dessa och här uppvisas en kraftigt vittrad struktur utan ursprunglig yta. Skikten är voluminösa och på några mindre ställen finns antydan till metall under, inslaget av koppar(ii)klorid är tydligt. Korrosionsförloppet har varit mycket aggressivt, där en stor del av föremålet försvunnit. Påsen med jord sållades och två cu- fragment upptäcktes, dess status likvärdig med armringen. Armringen före konservering, pilen markerar den kraftiga korrosionsbilden. 1

52 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Fotografi på ringens olika föroreningsgrader samt nedbrytningsstatus. Områden som är krackelerade saknar underliggande suport och vissa delar av metallen exponeras som en rödare metall. Vid rengöringen av det vänstra hålet i ovan bild, satt ett träfragment (ev. rot), märks :A. De två sållade fragmenten. Mekanisk rengöring under mikroskop med trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Då föremålets ytor är ömtåliga så rengörs dessa inte kemiskt utan urlakas i flera bad med avjoniserat vatten. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 8% i toluen samt lufttorkas. 2

53 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Föremålen efter konservering. Pilen i bild markerar ett område med fragmentarisk ursprunglig yta. Hanteras mycket varsamt, ömtåliga ytor. Lyft armringen enligt pilarna på sidan 1. 3

54 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 393 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Armring Material: Cu-legering Antal: 1 Mått: Vikt in: 4,73g Vikt ut: 4,56g Foto: Ja Behandling: Ringens ytor täcks delvis av föroreningar, men stora områden saknar dessa och här uppvisas en kraftigt vittrad struktur utan ursprunglig yta. Skikten är voluminösa och på några mindre ställen finns antydan till metall under, inslaget av koppar(ii)klorid är tydligt. Korrosionsförloppet har varit mycket aggressivt, där en stor del av föremålet försvunnit. Armringen före konservering, områden som är krackelerade saknar underliggande suport. 1

55 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Mekanisk rengöring under mikroskop med trästicka samt mjuk pensel, för att avlägsna hårdare föroreningar. Då föremålets ytor är ömtåliga så rengörs dessa inte kemiskt utan urlakas i flera bad med avjoniserat vatten. Dehydrering i 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med Inkralack 8% i toluen samt lufttorkas. Armringen efter konservering. Hanteras mycket varsamt, ömtåliga ytor. Lyft armringen enligt pilarna på sidan 1. 2

56 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: 395 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Fragment Material: Järn Antal: 2-3? Mått: Vikt in: 39,60g Vikt ut: 10,65g Foto: Ja Behandling: Fragmenten är mycket hårt korroderade och kraftigt förorenade. Fragmenten före konservering. Delarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Fragmenten urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. 1

57 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Torne tillhörande en pilspets samt ett kil liknande föremål med ett lätt stukat huvud, föremålet påminner om en huggmejsel. Föremålen efter konservering. 2

58 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: X1 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Bryne Material: Sten Antal: 1 Mått: Vikt in: 11,47g Vikt ut: 11,36g Foto: Ja Behandling: Brynet har lätt förorenade ytor, dess centrumhål är delvis fyllt. Brynet före behandling. Stenen rengörs med mjuk borste och en neural tvållösning samt placeras i avjoniserat vatten för urlakning med följande torkning. Brynet efter behandling.

59 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: X2 Kons nr: Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Hjalt (knapp), kniv mm? Material: Järn Antal: 6 Vikt in: 277,58g (hjalt), 42,72g (5frag.). Vikt ut: 222,91g, 22,31g Foto: Ja Behandling: Samtliga delar är mycket hårt korroderade och några delar har i det närmaste korroderat ut, i brottytorna finns inge kärna av järn. Delarna är kraftigt förorenade med inslag av rötter och sandkorn. Det fem fragmenten före konservering. Pilarna markerar de föremål som saknar inre metallkärna. De delar som markerats i ovan bild, har hygglig passform och de två till vänster har recenta brottytor. Hjalten före konservering. 1

60 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Metallytor med tunn korrosion, syns i krustan. Delarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Föremålen urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Föremålen efter konservering. 2

61 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Pilen i bild markerar området där god passning mellan delarna fanns och har monterats åter. Detaljfotografi på hjaltens vertikala streck. 3

62 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Hjalten har en stor variation i korrosionsbilden där vissa områden helt korroderats bort, medan andra har tryckts upp med sin ursprungliga yta. Dessa upptryckta ytor bär i några fall en vertikal linje dekor, som har varit fyllda med tunna silvertrådar/band. Trådarna är några fall synliga i mikroskop. En del korrosionsprodukter lämnas kvar eftersom de är suport eller av bärande karaktär för omgivande områden. På föremålets ena sida sitter troligen ett silvermynts fragment, fastkorroderat. Bilderna ovan visar på de vertikala linjer som finns spritt över föremålet, pilen markerar ett område där linjerna befinner sig i en något upplyft skorpa. 4

63 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Pilen markerar ett silverfragment. Hanteras varsamt 5

64 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 Ort/Anläggning: Öppenskär, Torhamn 2015 Fynd nr: Kons nr: X2:1 Kontaktperson: Mikael Henriksson Datum in: Datum ut: Föremål: Pärla Material: Glas Antal: 1 Mått: Vikt in: 0,41g Vikt ut: 0,38g Foto: Ja Behandling: Den segmenterade pärlan består av tre segment av en transparant glasmassa. Föremålet är lätt förorenat och dess centrumhål är fyllt. Pärlan hittades vid sållning av påse X2. Pärlan före konservering. Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt rengöring samt urlakning. Inget avvikande noterades vid rengörning av centrumhålet. Dehydrering i 1

65 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K15-87 steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas. Pärlan efter konservering. 2

66 OXIDER AB Box Kalmar Telefon: E-post: