Lag och rätt. Soldatforskning. Hur att hitta i olika rullor! Hur hittar jag min soldat? BSF. Mats Johansson

Transkript

1

2 Lag och rätt Soldatforskning Hur att hitta i olika rullor! Hur hittar jag min soldat? Mats Johansson

3 Är alla som hamnar i domböckerna brottslingar? Exempel på vad man kan hitta i domböckerna utan att något brottsligt inträffat. Vid försäljning av mark står ofta både säljarna och köparna med. Testamente lästes ofta upp på tinget. Ville man få ut brandstod efter eldsvåda fick man först gå till tinget för att utreda hur branden uppstått. Ibland kan man få reda på vilka som inte kunnat betala skatt t.ex. på grund av missväxt. Man kan få veta vilka som gått i borgen för någon annan. Om det blir arvstvister utreds det på tinget. Vem som ska bli förmyndare till föräldralösa barn kan utredas av domstolen. Det brukar också gå att hitta en del personer i samband med mål som handlar om vägunderhåll. Ibland får man veta när någon lånat ut pengar till en annan person. Man får veta vilka som fått betalt för att de skjutit rävar och vargar. Ett av de vanligaste målen var att två personer tvistade om något t.ex. tomtgränser Sida 3

4 1734-års lag Rättegångsbalken (om hur rättegångar skulle hållas) Missgärningsbalken (om brott) Kroppsskador Stölder Sexuella brott Ärekränkning Jordabalken (om köp och försäljning av mark) Sida 4

5 1734-års lagar, med 1842 års revidering Giftermålsbalken Handelsbalken Ärvdabalken Missgärnin.balken Jordabalken Straffbalken Byggningabalken Utsökningsbalken Rättegångsbalken Sida 5

6 Rättsutvecklingen På landet Häradsrätt Lagmansrätt (-1849) Hovrätt Högsta domstolen (1789-) I staden Kämnärsrätt (-1849) Rådhusrätt Hovrätt Högsta domstolen (1789-) Lokalt Regionalt Centralt Lokalt Regionalt Centralt

7 Sveriges domstolsindelning från 1614 till 1789 Landsbygd Stad 1 Häradsrätt Kämnärsrätt 2 Lagmansrätt Rådhusrätt 3 Hovrätt 4 (Kungen) Sida 7

8 Sveriges domstolsindelning från 1789 till 1849 Landsbygd Stad 1 Häradsrätt Kämnärsrätt 2 Lagmansrätt Rådhusrätt 3 Hovrätt 4 Högsta domstolen Sida 8

9 Sveriges domstolsindelning från 1849 till 1970 Landsbygd Stad 1 Häradsrätt Rådhusrätt 2 Hovrätt 3 Högsta domstolen Sida 9

10 Sveriges domstolsindelning från Tingsrätt 2 Hovrätt 3 Högsta domstolen Sida 10

11 tullrätt posträtt domkapitel Några andra domstolar skattemålsdomstolar (allmänna förvaltningsdomstolar, länsskatterätt) militära domstolar (krigsrätt och krigshovrätt, amiralitetskammarrätt) poliskammare och polisdomstol borgrätt, slottsrätt, kommissorialrätt, hallrätt Sida 11

12 Domstolar för jord och fast egendom mm Avvittringsrätt i de norrländska länen från mitten av Ägoskillnadsrätt i Skåne ; i Jämtland = avvittringsrätt Ägodelningsrätt på landsbygden Expropriationsnämnder i länen Expropriationsdomstolar Fastighetsdomstol ersatte expropriationsdomstol Sida 12

13 1969 fick sex underrätter uppgift att vara fastighetsdomstol enligt följande indelning: Stockholms rådhusrätt för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Örebro och Västmanlands län Jönköpings rådhusrätt för Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Skaraborgs län Malmö rådhusrätt för Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län Göteborgs rådhusrätt för Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län Falu domsagas norra tingslags häradsrätt för Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län Västerbottens södra domsagas häradsrätt för Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län När 97 tingsrätter ersatte rådhusrätt och häradsrätt från 1971, fick 27 av dem också funktionen som fastighetsdomstol, som har egen arkivbildning Sida 13

14 Några viktiga ord att kunna (1) Häradsrätten (på landsbygden) höll tre lagtima (ordinarie) ting om året Vinter- (ibland kallat vår-), VT sommarting, ST höstting, HT Rådhusrätten (i städerna) sammanträdde dock oftare. Om det inträffade något grovt brott mellan de lagtima tingen kunde det hållas urtima (extra) ting Sida 14

15 Några viktiga ord att kunna (2) Saköreslängder (över dem som bötfällts) och stämningslistor (över dem som instämts till tinget) kan användas som personregister Inneliggande handlingar är domstolsarkivens "fyndlåda", där man kan hitta alla möjliga handlingar som inlämnats till rätten i de olika målen. Renoverade domböcker. Ett exemplar, en s.k. renovation, av underrätternas domböcker skulle sändas in till hovrätten för kontroll (av re = åter, dvs kopia) Sida 15

16 Några viktiga ord att kunna (3) Uppbuds- och lagfartsprotokoll Bördsrätten innebar att släktingar hade förköpsrätt till gården. Ett gårdsköp skulle därför uppbudas (kungöras) på tre lagtima ting. Det var köparen som ansökte om uppbud (upphörde 1875) Lagfart eller fastebrev Det utfärdades ett år efter det tredje uppbudet, om ingen av säljarens släktingar begärt att få utnyttja sin förköpsrätt dessförinnan. Det tog alltså cirka två år från det första uppbudet till fastebrevet. Fr.o.m. år 1800 kortades tiden så att fastebrevet utfärdades på det första tinget efter tredje uppbudet hos rätten. Obs - de tre uppbuden kommer inte alltid på tre ting i direkt följd, ibland väntar man ett eller flera ting med andra eller tredje uppbudet om det t.ex. är några oklarheter i köpebrevet Sida 16

17 Några viktiga ord att kunna (4) Förmynderskapsprotokoll Om det fanns omyndiga barn när en förälder dog skulle det utses förmyndare. Ofta var det en släkting på den döda förälderns sida. Här kan man också få en annars namnlös hustrus namn Sida 17

18 Arkivförteckning Sida 18

19 Hitta rätt tingslag/härad Hedesunda Sida 19

20 Sida 20

21 Sida 21

22 Ingress Medelsta VT hölls ordinarie ting med allmogen i Medelstad härad i Ronneby, övervarande häradshövdingen Sven Carlheim och kronans befallningsman Johan Seth samt häradets nämnd: Olof Persson i Stensjö, domare, Anders Larsson i Buskaboda, Nils Löf i Repemåla, Lars Pålsson i Bröstorp, Olof Andersson i Möllenäs, Håkan Persson i Kölja, Hans Andersson i Vång, Jöns Gummesson i Boahaga, Per Hansson i Ryd, Sven Gisesson i Vambåsa, Abraham Stensson i Backaryd, Håkan Andersson i Stenshaga Sida 22

23 Medelsta VT mål 12 Per Tröstensson i Lilla Vambåsa hade instämt trädgårdsmästare Hans Andersson på Tromtö för att han beskyllt honom för överfall på en resa mellan Karlskrona och Tromtö som skulle skett när det kom till en ö Svinö, vittne: Olof Larsson i Nättraby, Per Månsson i Vambåsa, Per Larsson Hökhuvud i Vambåsa Sida 23

24 Medelsta VT mål 32 befallningsman Per Larsson Hökhuvud anklagar Anders Håkansson i Vambåsa för begånget lägersmål med Kerstin Persdotter i Vambåsa och avlat ett flickebarn som lever Sida 24

25 Medelsta VT mål 28 Håkan Håkansson i Stegeryd hade instämt Måns Nilsson i Pålycke och Anders Håkansson i Pålycke för en fjärdepart av 2/3 del hemman i Pålycke som de omtvista och han anser sig nästmast att inbörda. Måns Nilsson mötte och förevisar befallningsman Seths inskrivningssedel för fjärdedelen av kronogården Pålycke av den 1 juli 1686 och den 9 juli 1688 och efter gården är krono skall Måns Nilsson kvarsitta på hemmanet Sida 25

26 Sida 26

27 Sida 27

28 Sida 28

29 Dödlistor Listor över de avlidna i varje församling sändes in till härads- och rådhusrätterna för att man skulle kunna kontrollera att bouppteckningar upprättades. Dödlistorna kan ersätta förlorade dödböcker, men är dessvärre dåligt bevarade och ofta ofullständiga Sida 29

30 Vemmenhögs häradsrätt FV: Sida 30

31 Himle häradsrätt FIa:350 ( ) Inneliggande handlingar Sida 31

32 Sida 32

33 Herrestad häradsrätt AIa:70 Dombok Sida 33

34 Sida 34

35 Nederkalix tingslags häradsrätt AIa: Saköreslängd Sida 35

36 Sida 36

37 Sida 37

38 Sida 38

39 Sida 39