= tdc7s; National Library of Sweden

Transkript

1 = tdc7s; National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

2 8TATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1926: 27 JOBDBBUKSDEPARTEMENTET INGENJÖR N.EKWALLS UTREDNINGAR. 9 (Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden) UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÄLVSBORGS LÄN S T O C K H O L M

3 Statens offentliga utredningar 1926 Kronologisk f ö r t e c k n i 11 se Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i issa främmande länder a John Nordin jämte uppgifter angående arbetstiden i issa länder, som sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsning, sammanställda inom Socialstyrelsen. Bihang 2 till socialstyrelsens den 2 noember 19 agina betankande med förslag till reiderad lag om arbetarskydd. Norstedt. (4), 211 s. S. Betänkande angående de icke riittsbildade domsagobiträdenas alöningsförhållanden och anställningsillkor. Norstedt. 32 s. Ju års pensionskommittés betänkande. 7. Betänkande med nytt förslag till militär tjänstepensionslag. Idun. 1 s. Fö. Posterket. Kort öersikt a dess historia, rörelse och organisation. A M. Marcus. Tiden. (8), 68 s. Fi. Utredning angående det senska skoläsendets organisation. Norstedt, ij, 462, 11 s. E. P. M. angående tätare tingssammanträden i häradsrätterna. Norstedt. 28 s. Ju. Betänkande och förslag, agiet den 12 maj 1926 a de jämlikt kungl. bre den IS juni 19 tillkallade sakkunniga för förenkling a föraltningsorganisationen id arméns högre och lägre truppförband. Norstedt, j, 222 s. Fö. Betänkande med förslag till lag om ändrad lydelse a issa delar a lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom. Norstedt. 3-4G s. Ju. Betänkande med förslag till lag om behandling a issa arbetsoilliga ocli samhällsädliga m. fl. författningar. Norstedt, x, 184 s. S. Betänkande med förslag angående gymnastiska centralinstitutets erksamhet och därmed sammanhängande frågor. Norstedt, j, 141 s. E. Betänkande och förslag till förenkling a organisation och föraltning å flottans stationer och ar samt örlogsdepån i Göteborg. Del 1. Flottans ar. Beckman. 143 s. Fö. Förslag till handbok för st-nska kyrkan. Uppsala, Almqist & Wiksell. xij, 402 s. K. Normalbestämmelser för leerans och proning a cement (cementbestämmelser) samwör byggnadserk a betong och armerad betong (betongbestämmelser), andra upplagan jämte tilläggsbestämmelser. Norstedt. 44 s, K. 14. Tilläggsbestämmelser (tillägg ur 1) till de den '.7 mars 1924 fastställda normalbestämmelser för leerans och proning a cement (cementbestämmelser). Slrtryck ur 1926: 13. Norstedt. 2 s. K. 10. Betänkande med förslag till lag angående a\ psikt å issa jordbruk. Norstedt. (2), 72 s. Ju. 16. Betänkande och förslag angående ordnandet i bangårdsförhållandena i Göteborg. Göteborg. Handelstidningen, j, 90 s. 1 pl. K. 17. Betänkande med förslag till lag angående åtgärder mot dryckenskap och fylleri. Idun. i, 1 s. Ju. 18. Betänkande angående beskattning a inländska juridiska personers inkomst och förmögenhet. Marcus. 136 s, Fi. 19. Betänkande och förslag till förenkling a organisation och föraltning å flottans stationer och ar" samt örlogsdepån i Göteborg. Del 2. Flottans stationer utom aren. Beckman. 116 s. 1 pat.-tab. FÖ, 20. Betänkande angående ändringar i horätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. m. Harens. 203 s. Ju. 21. Utlåtande med förslag angående statsbidrag tik nyodling och betesförbättring a ofullständiga joidbruk. Thule. 3 s. Jo. 22. Betänkande rörande cleh ekonomiska försarsbe.-edskapens organisation. Beckman. 39 s. Fö. 23. Ingenjör N. Ekwalls utredningar.. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Stockholms län. Beckman. 29 s. 2 kart. Jo. 24. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 6. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Uppsala län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo.. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygdei inom Södermanlands län. Beckman. 24 s. 2 kart. Jo. 26. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 8. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 27. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygdei inom Älsborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jo. 28. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 10. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Skaraborgs län. Beckman, 37 s. 2 kart. Jo. Anm. Om särskild tryckort ej angies, är tryckorten Stockholm. Bokstäerna med fetstil utgöra begynne.sebokstäerna till det departement, under, ilket utredningen agiits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) ntgias utredningarna i omslag med enhetlig färg för arje departement.

4 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1926: 27 JORDBRUKSDEPARTEMENTET IN.GENJÖR N. EKWALLS UTREDNINGAR. 9 (Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden) UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÄLVSBORGS LÄN STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1401 ] < & -C«HO V

5

6 INNEHÅLLSFÖKTEOKNING. Sid. Beskrining öer de befintliga elektriska anläggningarna i Älsborgs län Vattenkrafttillgångarna inom Älsborgs län 7 Energi- och effektbeho 8 Förslag till planmässig elektrifiering a Älsborgs län 10 Kraftkällor 10 Ortsdistributionen 10 Sammanfattning 11 FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR. Tabell öer befintliga elektriska anläggningar inom Älsborgs län med uppgifter om issa tekniska data bilaga 1 Karta öer befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Älsborgs län 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning, 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, ilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Älsborgs län 4

7

8 o Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Älsborgs län. Beskrining öer de befintliga elektriska anläggningarna inom Älsborgs län. Älsborgs, län är synnerligen rikt på attenkraft tack are krafttillgångarna i Göta äl. Äen i länets sydligaste delar förefinnes ett stort antal attenfall i Viskan och Ätrans öre lopp. Detsamma är förhållandet i Dalsland, ilket landskap utgör länets nordspets, och där bland andra Upperudsälen innehåller tämligen stora energitillgångar. Länets kraftleeranser äro också numera i stor omfattning utnyttjade i ett flertal kraftanläggningar. Uppgifter beträffande inom länet befintliga elektriska anläggningar ha sammanställts i bifogade tabell, bilaga 1. Dessa anläggningar haa äen markerats å bifogade karta, bilaga 2. Det största a Götaälsfallén, Trollhättan, tillhör staten, som där utbyggt landets största elektriska kraftstation. Därifrån utgå flera landsledningar för kv. Till dessa haa i de större belastningscentra inom länet anslutits transformatorcentraler, nämligen id Lilla Edet, där dessutom en ny, staten tillhörig kraftstation är under uppförande, samt id Nol, Alingsås, Borås och Ånimskog. Från dessa centralpunkter haa utdragits bygdeledningar för 10 eller 20 kv, ilka förse landsbygden med kraft. De i Viskan och Atran förekommande attenfallen hä redan tidigt tagits i anändning huudsakligast i industriens tjänst. Bland de iktigaste kraftanläggningarna i dessa floder må nämnas Borås stads kraftstationer id Häggårda, Hulta och Haby, från ilka Borås stad erhåller kraft öer en öerföringsledning för 30 kv, Eydboholms aktiebolags kraftstationer, bland ilka den största är belägen id Viskafors, Viskans kraftaktiebolags kraftstationer id Saneholm, Kungsfors och Lekad, ilka äro sammanbundna medelst ett ledningsnät för 30 kv. Från Aktiebolaget Assmebro elektricitetserks kraftstation id Assmebro har utdragits ett tämligen ittförgrenat 10 kv nät, från ilket landsbygden i länets sydligare delar erhåller kraft. De största kraftanläggningarna i Dalsland tillhöra Aktiebolaget BillingsforsLånged och Åmåls stad. I Dalsland haa utbyggts flera mindre och medelstora kraftstationer med tillhörände ortsdistributionsnät för landsbygdens elektrifiering. Bland dessa företag må nämnas Ärtemarks elektriska kraftaktiebolag, Dals-EdBölanda och Aktiebolaget Hökedalens kraftstation. Den inom Älsborgs län elektrifierade åkerarealen har beräknats omfatta c:a hektar, motsarande c:a 26"6 % a länets totala åkerareal. Den större delen hära erhåller kraft från Trollhätte krafterk. De inom Älsborgs län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår a följande tabell:

9 6 Kraftstationer, som uteslutande eller,,.. till äseutlig del Slag a anläggning..,., aro disponerade för storindustrien och städerna Installorad.,,,., ' generator- Strömart Drikraft Antal effekt st. kva Kraftstationer, som uteslutande eller till äsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga beho och småindustri Installerad,,! bgenerator- Antal ;., effekt st. k V A Samtliga kraftstationer Installerad..,, i generator- Antal! effekt st. kva Vatten Värme 1 Värme Summa Summa Summa j i! 3! 72!! ! 42! , : i! \ Förutom de c:a kva, ilka enligt tabellen disponeras a landsbygdselektrifieringen inom för densamma särskilt asedda kraftstationer, utnyttjas iss del äen a storstationernas effekt härför, så att den sammanlagda generatoreffekt, ilken för närarande står till landsbygdens förfogande, utgör c:a kva. Visserligen har Älsborgs läns landsbygd till större delen elektrifierats från statens krafterk och därid enhetliga distributionssystem kommit till anändning, men inom de områden, som erhålla kraft från priata företag, råder däremot rätt stor oenhetlighet ifråga om tillämpade system. Detta framgår a följande tabeller, a ilka den första isar den omfattning, ari olika förbrukningsspänningar kommit till anändning inom länet. Distributionssystem Elektrifierad åkerareal Ström art Gårdsspänning i Hektar % Likström Växelström 1102 x 220 olt Summa c:a c:a o c:a c:a loo'o \ Hära isas, att 380 olt anändes å mera än 3 / t a den hittills elektrifierade åkerarealen. Likströmssystemet tillämpas blott på c:a 3 % dära, trots att antalet små likströmsstationer är omkring 40. Dessa stationers genomsnittliga storlek är dock mycket obetydlig eller i genomsnitt endast c:a 14 kva, så att deras betydelse för landsbygdselektrifieringen därigenom är rätt ringa.

10 Den omfattning, ari olika ortsspänningar anändas, isas a följande tabell: 7 Distributionssystem Elektrifierad åkerareal Systemtyp Ortsspänning Hektar % 1 Enspänningssyotem T åspänningssystem i 1 Trespänningssystem... Summa Lågspänning 1000 olt > c:a c:a «1-9 «2100 3' o I* c:a c:a Vid den a staten erkställda landsbygdsdistributionen tillämpas i regel trespänningssystemet med olts ortsspänning, med ilken spänning därför nära hälften a länets landsbygdselektrifiering är utförd. I örigt är tåspänningssystemet med olts distributionsspänning den anligaste och förekommer, som a tabellen framgår, id omkring.. 1 / a a länets landsbygdselektrifiering. Den a Trollhätte krafterk inom Älsborgs län erkställda landsbygdselektrifieringen är organiserad enligt det id statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda ha andelsföreningar bildats, ilka kooperatit inköpa kraft id bygdestationens sekundärsida samt öer eget ortsnät distribuera den till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles a kraftleerantören, ilken äenledes genom kontraktsbestämmelser öerakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor blia ändamålsenliga. Äen i ett flertal fall, där den elektriska energien tillhandahålles a priata företag, är organisationen analog med den nyss angina. I andra fall sker energileeransen direkt till de olika konsumenterna. I ett stort antal fall äges såäl kraftstation som ledningsnät kooperatit a konsumenterna. Vattenkrafttillgångarna inom Älsborgs län. Älsborgs län tillhör kraftdistriktet Göta älgullspång, för ilket utredning om krafttillgångarna erkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Denna utredning har isat, att krafttillgångarna inom länet äro så betydande, att de icke blott äro tillräckliga för länets beho under en mycket lång tid framåt, utan därifrån kan också kraft exporteras till angränsande kraftfattigare distrikt. Den rikliga krafttillgången inom länet är emellertid, som redan inledningsis antytts, till huudsaklig del koncentrerad till Göta äls öre lopp. Länets mellersta delar sakna i örigt nämnärd attenkraft, och behoet måste därför, så-

11 som redan skett, täckas från Götaälserken öer de a Trollhätte krafterk utbyggda distributionsnäten. Inom de nordligaste och sydligaste delarna finnes relatit riklig krafttillgång, men det är oisst, huruida denna är tillräcklig för de inom dessa områden för närarande befintliga eller i en framtid äntade kraftbehoen. Förmodligen kommer det att blia lämpligt att äen till dessa trakter framdraga Trollhätte krafterks landslinjer för samarbete med där befintliga enskilda anläggningar och för leerans a tillskottsenergi, såsom för örigt redan skett i iss omfattning. De stordistributionsnät, som sålunda redan finnas eller som i en framtid blia lämpliga, komma att möjliggöra kraftleerans till landsbygden inom länets samtliga delar. På grund hära behöyer man ej befara, att någon del a denna landsbygd i framtiden icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig myckenhet. Energi- och effektbeho. Beräkningen a kraftbehoet har erkställts för ar och en a de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnägar; därid haa tenne skilda ärden å kraftbehoet beräknats, nämligen dels ett nuärde, aseende de för närarande rådande förhållandena, och dels ett framtida ärde, aseende det kraftbeho, som med sannolikhet kan äntas uppstå efter en period a c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden haa beräkningar erkställts i enlighet med cle i Elektrifieringskommitténs meddelande nr uppställda principerna och haa sålunda i första hand asett en uppskattning a kraftbehoets storlek id en fullständig elektrifiering och id den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd a den inom länet förekommande karaktären. Resultatet a dessa beräkningar isas a följande tabell: ' K o n s u m t i o n s g r u p p Kraftbeho id fullständig elektrifiering- För närarande Om c:a 20 år milj. kwh milj. kwh Summa c:a ' 4'2 c:a 9'6 7-.) fi-k 9-R 8-6 ll-i C:a.24'8 c:a 38;o Mot de angina energibeloppen sara maximieffektbelopp a c:a kw resp kw" hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnägar har kraftbehoet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå angies det totala kraftbehoet; huudparten hära faller på den elektrotermiska och elektrokemiska industri, som för närarande är synnerligen rikt representerad i det omedelbara grannskapet a Trollhättan. Huruida denna industrigrupps

12 kraftbeho kommer att äxa under den närmaste 20-årsperioden, är en fråga, som är relatit ansklig att besara. I detta hänseende hänisas till ad därom anförts i Elektrifieringskonimitténs meddelande nr 8. Som resultat a den därstädes förda diskussionen framgår, att man lämpligen kan räkna med att den ifrågaarande industrigruppens kraftbeho bibehålies i stort sett oförändrat. I nedanstående tabell har därför lika stora kraftbelopp upptagits såäl för nuärdet som för det framtida ärdet. I tabellen har däremot ej medtagits någon nämnärd konsumtion a elektrisk energi för matlagning. 9 Kraftbeho id fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsum tiousgrupp Maximieffekt kw För närarande Energi- I Utnyttjn. beho tid milj. kwh' tim. Efter cirka 20 år Maximi- j Energi- j Utnyttjn. effekt beho tid kw J milj.,kwh j,.t im - Landsbygden c:a Städerna Storindustrien exkl. elektro-j termisk och elektrokemisk' Järnägarna i Elektrotermisk och elektro-j kemisk industri ' , Summa i c:a c:a 24' o c:a 647'0 c:a c.a 400 c:a ' c:a! c:a 38" c:a c: a ; ' era 600 Den nuarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 90 milj. kwh. Den genomsnittliga, elektrifieringsgraden utgör alltså e:a Fördelningen hära på de olika konsumtionsgrupperna är enligt följande tabell: Konsumtionsgrupp Totalt kraftbeho id fullständig elektrifiering för närarande Verklig förbrukning a elektrisk energi för nätyärande Elektrifieringsgrad milj. kwh milj. kwh % Landsbecden Städerna Storindustrien exkl. elektrotermisk och elektrokemisk :.. Elektrotermisk och elektrokemisk industri. Summa c:a '7 1'0 i ÖOo c:a 90-7 c:a 24' ' ' ' c:a 647o c:a 28 -'87 97 T 1ÖÖc:a 91 Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 % åtminstone för issa konsumtionsgrupper. Som sannolika ärden id nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angina anses:

13 10 Konsumtionsgrupp Kraftbeho om 20 år id fullständig elektrifiering Sannolik elektrifieringsgrad om 20 år Sannolik konsumtion a elektrisk energi om 20 år Landsbygden ] Storindustrien exkl. elektrotermisk! och elektrokemisk j Elektrotermisk och elektrokemisk in- milj. kwh c:a 3S'0 34o 260o -o 400o % c:a milj. kwh c:a 19 > ! Summa c:a ca 94 c;a731 Förslag till planmässig elektrifiering a Älsborgs läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan landsbygden inom Älsborgs län få sitt kraftbeho fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas eller som i en framtid blia lämpliga. En ytterligare utbyggnad a särskilt för landsbygden asedda kraftstationer torde därför i regel blia obehölig. I den mån de nu befintliga smärre kraftanläggningarna blia otillräckliga, torde det komma att blia fördelaktigt att antingen utidga dem med ytterligare maskineri eller också inköpa kraft från stordistributionsnätet. I arje fall synes ett samarbete mellan de befintliga anläggningarna ara lämpligt. Detta försåras i iss grad genom olikhet i periodtal mellan issa delar a Trollhätte krafterks distributionsnät och de enskilda anläggningarna. Det förstnämnda är nämligen utom i Dalsland utfört för perioder och de sistnämnda utan undantag för perioder per sek. Inom en snar framtid kommer en omläggning a periodtalet från till att ske inom sekundärstationsområdet id Borås (Sjömarken), ilken kan åstadkommas, sedan huudledningen TrollhättanAlingsås utbyggts och sedan driften å linjen AlingsåsSjömärken omlagts till perioder. Efter denna förändring kan samarbete etableras med de i länets södra delar befintliga stora kraftkomplexen. Det förordade samarbetet kan åstadkommas genom de olika anläggningarnas hopknytning sinsemellan och med stordistributionsnätet. l Ett förslag till sådan hopknytning lämnas å kartad, bilaga 2. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Älsborgs län är a den beskaffenhet, att, enligt ad som isas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet därstädes i regel är det lämpligaste. Detta system har också tillämpats id omkring % a den hittills utförda elektrifieringen och i öriga fall ha ortsnäten, ilka direkt anslutits till de smärre kraftstationerna, i regel erhållit en utsträckning, som öerensstämmer med den id trespänningssystemet förekommande. 1 Sådant samarbete har sedermera (bösten 19) etablerats med Borås stads och Viskans Kraft A.-B:s anläggningar.

14 Den id det fullt utbyggda trespänningssystemet anända ortsspänningen inom länet är olt, den är också den mest lämpliga och bör därför äen i framtiden komma till anändning. Ej heller i fråga om gårdsspänningar torde något skäl föreligga att frångå den redan utbildade standarden med 380 olt. Som a tabellen, bilaga 1, och kartan, bilaga 2, framgår, ha i erkligheten aikelse redan skett från det nu rekommenderade standardsystemet. En öergång till detta sistnämnda torde emellertid i regel icke ara ekonomiskt möjlig, då elektrifieringen redan fått alltför stor omfattning härför. De olika system och spänningar, som nu inom flera områden tillämpas, torde därför i regel få bibehållas. I bilaga 4 lämnas mera detaljerade anisningar härom. Som oan omtalats, har landsbygdselektrifieringen inom Alsborgs län i många fall organiserats enligt den id attenfallsstyrelsens bygdedistribution genomförda principen med andelsföreningar, ilkas erksamhetsområden apassats efter ortsnätens tekniskt lämpliga aktionsradie. Det är dock endast id attenfallsstyrelsens egen distribution, som fixerade gränser mellan de olika ortsnätens områden uppdragits. Detta kooperatia system torde ara lämpligt för länet i sin helhet och rekommenderas därför äen för de delar, där det hittills icke funnit tillämpning. Särskilt iktigt torde en rationell indelning i distributionsområden med fixerade gränser ara. Ett förslag till sådan indelning lämnas å kartan, bilaga 2. Vid detta förslag har i de fall, där fixerade distributionsgränser redan finnas, dessa i största utsträckning bliit följda. Endast i issa smärre detaljer ha aikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett principiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna dessa möjligen utan olägenhet utföras äen på annat sätt, i den mån lokala förhållanden skulle komma att motiera detta. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom art och ett a de ifrågaarande distributionsområdena. Sammanfattning. I förestående utredning lämnas o en redogörelse för den hittills erkställda elektrifieringen a Älsborgs län. Å kartan, bilaga 2, ha samtliga för närarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, issa tekniska data för dem sammanställts. Landsbygden inom länets mellersta delar samt inom Dalslands kustremsa har erhållit" energi från Trollhätte krafterk, arid i regel tillämpats trespänningssystem med eller /3 000/380 olt. I länets sydligare delar finnes ett flertal industriella anläggningar, exempelis Viskans Kraft A.-B. samt Borås stads anläggningar, arifrån landsbygden i iss omfattning elektrifierats med ett flertal olika tekniska system. I dessa trakter liksom äen inom Dalslands ästligaste delar finnes ett flertal speciellt för landsbygdselektrifiering utbyggda smärre kraftstationer med tillhörande högspänningsdistributionsnät eller mycket små kraftstationer med lågspänningsdistribution. En undersökning a landsbygdens nuarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen, ad statens distribution beträffar, id Trollhätte krafterk, där allt för idare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen a elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 90 milj. kwh, ilket belopp utgör c:a 91 % a det energibelopp, som sarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattats till c:a 647 milj. kwh för när- 11

15 12 rmimka^^axia^^i'^iss c:a. 20,.åi\ sannolika'kraftbehoyets storlek liar'beräknats. Detsamma.angies utredningen till c:a.782 milj. kwh' id fullständig elektrifiei ring, ara c^a 731/milj. JcWh id nämnda tidpunkt beräknats blia uttagna i form a elektrisk.energi., ',.,.Jitt förslag till planmässig elektrifiering, a länets landsbygd har framlagts, enligt ilket, kraftförsörjningen bör ordnas öer sammanhängande stordistributiönsnät, > ilka skulle, bildas genom anknytande a de befintliga lokala anläggningarna;-tjll de existerande större ledningsnäten från Trollhätte krafterk eller Borås stad och andra priata större kraftnät. För bygdedistributionen har såsom standard rekommenderats trespänningssystem med /380 olt. Ett fixerande a cgränserna för de olika distributionsområdena rekommenderas i utredningen. Eti förslag* till systematisk indelning i sådana områden har uppgjorts å kartan, bilaga 2.", 01'tsdistrihutionen inom dessa områden bör, med hänsyn till de tekniska systemen-, ordnas så, som angies i bilaga 4. Bildandet a kooperatia konsumentsammanslutningär, på grundal a en dylik distributionsområdesindelning-förordas.:: :,->' -.,,"' {. ; Det har- icke ansetts -nödän digt att erkställa kostnadsberäkning beträffande den- hittills : utförda resp. den för. framtiden ytterligare planerade landsbygdsr elektrifieringen...'detaljuppgifter;beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna åtminstone ad beträffar Trollhätte krafterks erksamhetsområde erhållas från Trollhätte krafterk.. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgif ter -erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast liar erinras om de siffror, ilka angiits a Elek-.trifieringskojnmittén i.dess meddelande nr 21, ilka siffror emellertid endast angia storleksordningen a kostnaderna (Statens offentliga utredningar 1923: 72)-. Där uppgies, att de.hittills totalt nedlagda kostnaderna för- samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 69 - o milj. kr., ara c:a 9-9 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen.. Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angies till c:a *0 milj. kr. Yid en fullständig elektrifiering a landsbygden, skulle -totalkostnaden id 1914 års prisläge kunna uppskattas till-e:a 21 ".ft.milj. kr. Stockholm dem 31 mars 19. ' > Nils Ekwall.

16 Bilaga 1. TABELL öer befintliga elektriska anläggningar inom Älsborgs län med uppgifter om issa tekniska data.

17 14 : Nr Företagets namn, ägare eller innehaare Kommun, stad Tabell öer befintliga elektriska anläggning-ar inj Kraftstationens namn eller läge Drikraft Utbyggstallerad In- fallhöjtoreffekt genera i ra i kva StröJ art «i ) ] Trollhätte krafterk Trollhätte stads el.-erk Ortsdistributionen i Hjulkarn etc. Nydqist & Holms A.-B. Trollhätte kanal A.-B. Stridsberg & Björck Trollhätte krafterk Dierse industrier å Stallbacka Vargöns A.-B. Ortsdistributionen id Vargön m. fl. Vänersborgs el.-erk Nygårds egendom V. Tunhems el. distr.-fören. Montén i Lunden Karlsson i Galltorp Väne-Asaka el. distr.-fören. Väne-Asaka N. Björke el. distr.-fören. ; N. Björke^ E. Andersson och G. Johansson i Torsereds el. distr.-fören. Vassända-Naglums el. distr.- fören. egen Almas och Frigårds domar etc. Kållereds Karn A.-B. i Gärdhems el. distr.-fören. Velanda el. industrier Trollhättan 1 Trollhättan <Ab. från Trollhätte krafterk Trollhättan, Vänersborg Trollhättan V. Tunhem Vänersborg V. Tunhem 0 i Vassända- Naglum ' Vassända- Naglum Väne-Ryr Gärdhem Väne-Asaka Trollhättan Ab. från Trollhätte krafterk M Fördelningscentralen i Stallbacka Ab. från Trollhätte krafterk 1 a B Vargöns A.-B. Trollhätte krafterk )) )) )) «Björbofors i Ab. från Trollhätte krafterk a! )> Kållerö 1 Ab. från Trollhätte krafterk 1 Velanda _ ~ " * " ~~ _ ~ 10 ' " " 88 3-faaj 8 } " l I * 8 * 8 1 ji 3-fa:

18 L 1 Lsborgs län med uppgifter om issa tekniska data. Bilaga 1. dtal Spänningssystem olt Huudtransformatorns effekt kva antal st. Ortstransformatorernas sammanlagda effekt kva motorer kw Anslutnin g år 1922 belysning kw öriga apparater kw summa kw Energiförbrukning år 1922 kwh Elektrifierad åkerareal den Vi 1923 hektar Anmärkningar Nr 9 10 ii , , 000 och / / s # ' / / di. lågsp / /220 och / / / / /3000, /3000/380 lågsp. " / ,3000/ /3000/190 O / '380 24!

19 A.-B. Sjuntorp Alfr. Larsson i Herrklättan Trollhätte krafterk: Sekundärstationen i Lilla Edet Fuxerna Trollhätte krafterk Lilla Edets samhälle Göta sulfitfabrik Haneströms tegelbruk Södra Garns ar m. fl. småindustrier i Garn Lödöse ar Propsexporten Ale-Sköde el. distr.-fören. Kalltorps egendom Upphärads el. distr.-fören. Kobergs egendom Trollhätte krafterk. Sekundärstationen i Nol Dierse industrier id Nols j ärn ägsstation NolRished och Moljes el. distr.-fören. Alafors spinneri H. Carlmark repslageri Älängens el. distr.-fören. Tjurholmens egendom Kilanda karn och el.-erk Anders Lundkist Backa säteri A.-B. DeNoFa St. Vikens egendom Bohus elektriska Dierse industrier i Bohus Surte glasbruk (A.-B. Surte Liljendal Angereds el. distr.-fören. P. 0. Stockebyes karn och A.-B. Dorch Bäcksin & Co. Gunnilse el.-erk och karn Ytterstafors El. A.-B. Dierse egendomar mellan Jonsered och Lerum Pors Asbräcka Tunge Sanct Peter Ale-Sköde Rommele Upphärad Lagmansered Starrkärr Kilanda Nödinge Starrkärr Nödinge Angered a St. Lundby Lerum fab. från Trollhätte [ Sjuntorp kraft- erk! Ab. från Trollhätte kraft-! erk' i H )) )) i) )) )) )l )l )> Ab.från Trollhätte u )) Kilanda karn Lindas Ab. från Trollhätte )) )> )> )> i) Gunsered Ytterstafors Ab. från Trollhätte krafterk erk - - "" kraft-i erk j)! " Lilla Edet (under utförande) Ab. från Trollhätte kraft- krafterk 1 V ~ n j _ j " ' ~ fäs ii B ) 8 >} )) >' ): " t) J. " ) L j) u B "

20 17 on 9 10 ii j /760 och 190 J 10000/3000/ / /380 och / / 10000/ / 10000/ 10000/3000/ / /3000/ / / / /3000/ / 10000/ 10000/10/ /3000/ /380 2 x / / 10000/ / / 10000/ /3000/ / / / / i 1401

21 B Lerums El. A.-B. Nääs Fabr. A.-B. Adelstierna-Adelsköldska fideikommisset Alingsås Snickerifabr. A.-B. Sekun Trollhätte krafterk. därstationen i Alingsås Alingsås stads el.-erk Distribut, id Alingsås Bolltorps sanatorium Björkekärrs el. distr.-fören. Vikaryds egendom Antens el. distr.-fören. och Långareds el. distr.-fören. Östads el. distr.-fören. Lerum, Skallsjö, St. Lundby, Bergum Skallsjö, Hemsjö Skallsjö, Hemsjö Alingsås Ab. från Trollhätte kraft- -erk Nääs eller Tollered ström Soleden Linnafors Ab. från Trollhätte krafterk Alingsås stads el.-erk Trollhätte krafterk B n >). ~ " I -,, L Bälinge el. distr.-fören. och. Rödene el. distr.-fören. Bäne el. distr.-fören. S. Mark Lena el. distr.-fören. Magra el. distr.-fören. och Uplo egendom Hol Fullestad Lena, Bergstena Magra, Lån gared )) Lagmansholm Ab. från Trollhätte krafterk 110 " Mellbydalens el. distr.-fören. Erska el. distr.-fören. Siene sockens el. distr.-fören. Vårgårda karn Vårgårda tegelbruk Vårgårda samhälle samt "Vårgårda armaturfabrik Vårgårdatraktens el. distr.- fören. S. Härene el. distr.-fören. och Eggena el. distr.-fören. Fölene el. distr.-förening Herrljunga El. A.-B. Jenny Anjou A.-B,. Kissle kraftstation St. Mellby Erska Siene Algutstorp Kullings- Sköde Kullings- Sköde Kullings- Sköde, Algutstorp, Tumberg S. Härene, Eggena Fölene, Tarsled Herrljunga Hudene Hellestad, Mjälldrunga )> >) )> M )) Trollebo Kissle " 8 (Se nr 14 i Skaraån) 13orgs 1 B "

22 19 9 > / 1000/ / / /10000 och /380 2X / / 10000/ / /3000/ /3000/ /3000/ / /3000/ /3000/ /3000/ /3000/ /3000/ / 10000/ 10000/ /3000/380 J 0000/3000/ /3000/ /lågsp /380 ii "I " "

23 20 'i 1 %! s A.-B. Vimle kraftstation Grolanda m. fl. socknars el. distr.-fören. A. H. Andersson Ljurs el. distr.-fören. och Nårunga el. ab.-fören. Bredareds och Vänga el. distr.-fören. Mindre kraftstation Hedareds el. distr.-fören. Alb. Andersson Edin Eliasson N. Månsson Trollhätte krafterk. Ljushults el. distr.-fören. och Sexdrega el. distr.-fören. Ljungaskogs A.-B. Senljunga el. distr.-fören. J. A. Larsson Målsrydsnätet med di. industrier Dalsjöfors Väeri A.-B. Toarpu El. A.-B. Hillareds Bl. A.-B. A. Hillström och A. Gustafsson Johan S. Johansson m. fl. Bångedala el. fören. Borås spetsfabrik A.-B. Lantmossen Hökerums el. distr.-fören. Ulricehamns stads el.-erk Karl Klaesson Adolf Molander Knut Andersson Bedägs Kraft A.-B. A. J. Josefsson J. E. Gustafsson Daid Olsson Norra Åsarps el. distr.-fören. Skölene Broddarp Ho Nårunga, Ornunga Bredaredoch Vänga Töllesjö Sandhult Töllesjö Sandhult Torpa Sekundärstationen i Sjömarken Sandhults el. distr.-fören. Sandhult Hill are d Senljunga Toarp Hill are d Toarp Hillared Toarp Bångedala Fristad S. Vin g, Härna, Hällstad Ulricehamn Vist Timmala Dalum Blidsberg, Dalum Humla Kälaby Solberga N. Asarp Vimle Ab.från Trollhätte krafterk Annelund Ljurs kraftstation Skattegården Gantarås Hedareds kraftstation Lobo Henå Hällered Ab. från Trollhätte krafterk (Ljungafors lab.från Trollhätte kraftl erk Herrekarn Ab. från Trollhätte krafterk <Gölared IVeka Ab. från Dalsjöfors Väeri A.-B. «Häljerads karn Sparyd Klemmerfcorp Borås spetsfabrik Lantmossen Ab. från Trollhätte krafterk Vistafors Timmala karn Flata Henakarn Dreta karn Brokarn Baggekarn Ab. från Trollhätte krafterk 30 (Se ni 1 i Skaraorgs län) b 30 1 ii ~ 1 n å )) 17- ~ ' - 10 ~ a (Se n r 149 i Skaram) orgs Ii ' L 3-f as i L " " L l!! i " L \ L!) L >.

24 / /6000/380 2x / /380 10/380 2x / /3000/ /3000/ /380 och /3000 / 20000/3000/380 2x /3000/ / / / 10000/ /380 och / /3000/ /8000/220 2,20 2x220 2x /380 2x220 2x220 2X220 ii ' L ' * i

25 i Se nr 178 i Skaraborgs län Lein Jobansson Carl E. Rylander S. A. Rundquist 0. E. Nygren N. H. Nilsson A. Nyström K. Dalheim m. fl. Liared Marbäck Gällstad Månstad Dalstorp Bredgården Berga Göransfors Rånnoäg Björnarp Ods karn " " _ 21 1 L " 1 J) L j J. A. Jobansson John Göransson A.-B. Fred. Brusewitz Ljungsarp S. Åsarp 134 Tranemo El. Karn & B< jl. Tranemo A.-B. 13 Mossebo el. and.-fören. Mossebo a b c Mindre anläggning J. B,. Lagerström Sjötofta Tråddrageri A.-B. Ekedals bolag Kles ocb Vallens karnbolag S. J. Larsson Hids el. distr.-fören. A.-B. Assmebro el.-erk A.-B. Uddebo trikåfabriker Seriges fören. trikåfabr. Strömfors bruk Axelfors Fabr. A.-B. Charlotte Sparre, Torpa gård med abon. Länghems el. distr.-fören. Fritz Sterner P. J. Johansson m. fl. Galtholmens kraftförening Borås stads el.-erk )) Distr. i Borås omnejd 2 Eydboholms A.-B. Viskafors Kraft A.-B. Fritsla mek. äeri och) spinneri ( Viskans Kraft A.-B. Ambjörnarp Ambjörnarp och Sjötofta Sjötofta Ö. Frölunda Delar a Kinds härad Örsås Örsås och Tranemo Örsås och Reesjö L änghem Torestorp Örby «Kinnaromma Borås Kinnaromma Se glor a Fritsla Kinna Åsarps karn Björsdamm Mossebo Mossebo karn Högalids karn Hunnabo Ekefors Hyndarp Mölnaby Assmebro Fredriksberg Åstafors Strömfors Axelfors Forsa Örbrandsfors Annebergs sågerk Heby Hulta Häggårda Borås Ab. från Borås el. erk Eydboholms fabriksfall Viskafors sågfall Viskafors Sanholm Kinnaström " > H å U ' e 6 3' " L L " L L " / l L 1 " 1 } '

26 x220 2x220 2x220 2x /380 10/380 2x220 2x220 2x / / /380 lågsp. 2x /- 3000/190 2x / / / lågsp. 6000/ / / /00/220 \ 2x120 00/ / / /12000/380

27 Ortsdistributionen i Kinna Kinna, Fritsla m. fl. 8 etc. Viskans Kraft A.-B. Örby «Berghem Ortsdistributionen från Lekad l S. Marks el. distr.-fören. 3 Hyssna,Hagrim, Berghem m. fl. Harred, Istorp, Örnealla 4 Ab. från Viskans Kraft A.-B. Kungsfors Lekad Ab. från Viskans Kraft- A.-B / a b M. Bengtsson S. A. Johansson Eydals Manuf. A.-B. Fjärås Kraft A.-B. Ingeruds ilohem. Harred Kungsäter Kinna Sätila, Björketorp Sätila Vosse Stämmerad Eydal Se nr 19 i Hallands län Ingerud f L " L E. Sensson m. fl., Björkäng Knut Gustafsson m. fl. Forssa bruk Bollebygds el. distr.-fören. Hindås el. distr.-fören. Björketorp Bollebygd Björketorp Hellingsjö såg Apelnäs 1 Forssa < Ab. från Trollhätte kraft- 1 erk 1 34 i Grönkullens äeri S. mått- och tumstocksfabriken Ortsdistributionen från Hultafors Gesebols el. distr.-fören. Sandhults och Bollebygds el. distr.-fören. Bollebygd Bollebygd, Sandhult Bollebygd Sandhult, Bollebygd fgrönkullen <Ab. från Trollhätte krafterk Hultafors J Ab. från Trollhätte krafterk Ab. från S. mått- och tumstocksfabr. Geskeby Bertilshult a b Herm. Vednell m. fl. Assarebyns och Vena Kraft A.-B. Assarebyns och Vena Kraft A.-B. Böns El. Karn A.-B. Melleruds köpings el.-erk ÖrMelleruds El. Kraft A.-B. och Melleruds El. A.-B. Bollebygd Frändefors, Bråland, Bolstad, Gestad Frändefors, Bråland, Bolstad, Gestad Ör Holm Ör, Holm Hedegärde (Böns karn ^Ab. från Trollhätte kraftl erk Assarebyns karn Böns Ab. från Trollhätte krafterk Stampen L

28 -^ 9 10 ii /12000/ /12000/ /12000 och 6000/ / /3000/ /380 2x / / _ \ / / /3000/ /3000/ _ \ J 3000/- 176 \ f 20000/3000/ / / /380.,, _ /och 4000/ / / t ( 4182J a b 3000/ /3000/ /190 och 380 <

29 a b Hilmer Kellman Köpmarmebro el. distr.-fören. Håreströms A.-B. A.-B.Upperuds trämassefabr. S. silikattegelfabr. Trollhätte krafterk. Sekundärstationen i Animskog Ö. Ånimskogs el. distr.-fören. Gru A.-B. Lake Copper Elektromangan A.-B. Tegnersfors A.-B. Skållerud Holm. Skållerud Upperud Skållerud Animskog Ingribyn Ab. från Trollbätte krafl erk f )> B \Håerud Upperudsfallen Djupelund Säljedalen Ab. från Trollbätte krafl H erk I \Rodane V )) 9' } 1 ' )> L a b c a b Hannebols bruk TösseTydje el. distr.-fören. Åmåls stads el.-erk Knut Larsson A. Gustafsson Teta el. distr.-fören. Laxarby Karn och El. A.-B. Gustasfors Fabr. A.-B. A.-B. BillingsforsLånged A.-B. Mustad & Son E. Hansson Rämne Kraft A.-B. Elektrokemiska A.-B. Ärtemarks El. Kraft A.-B. Nössemarks el. distr.-fören. Nössemark Dals-EdEölanda A.-B. Hökedalens kraftst. Ernst Samuelsson A.-B. Grorads karn & såg Möns El. A.-B. Sarps el. and.-fören. Bäckefors El. A.-B. Tösse Mo Åmåls lf. Åmåls stad Mo Åmåls lf. Se nr Laxarby Steneby Håbol Ärtemark Ärtemark, Torrskog Dals-Ed )) Töftedal Gesäter Backe Hannebols öre nedanfall Ab. från Trollbätte kraf er k Hanefors I Korsbyn <Ab. från Trollbätte krafl er k l (Nygård låmåls kraftstation (Ab. från Trollbätte krafl er k [Låbyfors Karnberg 282 i Värmlands län Laxarby Skåpafors Billingsfors Långed Mustadfors Gråsjö Bengtsfors Ab. från kraftstation Norge Kalbotten Hökedalen Mon Fjätta Bäckefors nr 2 1 d L a V )> /) ' L 1 ;) L L

30 / /3000/ /lågsp. 00/ / /20000/ / /lågsp /lågsp /lågsp. \ 2x220 / 20000/3000/ / / / /380 och 220 2x / / , / / / /. 8000/220 00/ / /380 och 110 2x / x /380 ii _ (S e nr dd i Vi irmlanc s län) < a b a b c a b

31 G a 2 b A. M. Lindström A. Pettersson \ P. J. Mellin & A. Ran A.-B. Färgelanda el.-erk Näsböle el. distr.-fören. Odeborgs Bruks A.-B. Stigens A.-B. Dalskog, Skållerup Skällsäter Remmalanda Högsäter ocb Färgelanda Högsäter och Färgelanda Färj elända, Ödeborg Odeborg Färgelanda Rådanefors el. and.-fören. Gustasfors Fabr. A.-B. Kinnaströms Väeri A.-B. Ödeborg Torrskog Kinna Skepplanda el. distr.-fören. Skepplanda Famred Singån Häröholm Edstenefors Alnäs Dystorp Odeborg Ö. och V. Stigens fall )) u Gustasfors Johannesdal Ab. från Trollhätte krafterk n B )) )) L 1 " L *) Häri ingå bl. a.: Berghems nedre kraft- och belysn.-fören., Surte el. distr.-fören., Södra Surte el distr.-fören., Fotskäls el. distr.-fören., Haj oms el. distr.-fören., Hysums el. distr.-fören., Surteby el. distr.- fören., Surtedalens el. distr.-fören., Tostareds el. distr.-fören. 2 ) Häri ingå bl. a.: Brännhults el. and.-fören., Hulta och Trandareds el. distr.-fören., Byn el. distr.- fören., Kärads el. distr.-fören., Torpa södra el. distr.-fören. 3 ) Häri ingå bl. a.: Kinnarumma el. distr.-fören., Örby el. distr.-fören. 4 ) Häri ingå bl. a.: Sätila el. distr.-fören. ) Häri ingå bl. a.: Västra Bodarnes el. distr.-fören. 6 ) Häri ingå bl. a.: Å.mål sockens V. el. distr.-fören.

32 / / / / /lågsp 3000/ / / a 2 b

33

34 KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM ÄLVSBORGS LÄN. PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL år 19 SKALA 1 : Befintlig. Projekterad. TECKENFÖRKLARING: Vattenkraftstation större än.000 kva. Vattenkraftstation mellan 200 och.000 kva. Vattenkraftstation mindre än 200 kva. Värmekraftstation större än.000 kva. Värmekraftstation mellan 200 och.000 kva. Värmekraftstation mindre än 200 kv A Transformatorcentral ansluten till stamlinje. Transformatorcentral ansluten till landslinje. Bygdetransformatorstation. Ortstransformatorstation. Stamlinje. Ortslinje. Gräns för distributionsområde. Nummer å elektriska anläggningar enligt tabellen bilaga 1. Nummer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.

35

36 KARTA OVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UT STRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM ÄLFSBORGS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 19 AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL MED FIL. DR. J. ANRICKS KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL SÅSOM UNDERLAG BETECKNINGAR: ' 1 kkm åker SKALA 1: elektrifierat område w m io km. Unik iniilllluj I 11 I I I! I I I I I i 1 I I! IJJLlliiJJliLLlijLiUilJLlliil., 11 I I 11 i.jjuj Statens Reproduktionsanstalt

37

38 31 Redogörelse Bilaga 4. för de tekniska anordningar, ilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Älsborgs län i och för främjande a den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Vänersborgs stad. Stadens elektricitetserk erhåller kraft' från Trollhätte krafterk. Distributionssystemet är /220 olt, ilket bör bibehållas. Nr 2. Vargöns distributionsområde. Området är delis elektrifierat från Vargöns A.-B. Det därid anända distributionssystemet är åtminstone delis 800/220 olt. Den nämnda distributionsspänningen är för låg för en mera fullständig elektrifiering a området olt bör föredragas. Nr 3. Västra Tunhems Elektriska Disiributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte krafterk. Det anända distributionssystemet 3 000/380 olt är lämpligt. Nr 4. Vassända-Naglums Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, ad som oan anförts beträffande område nr 3. Nr. Väne-Ryrs distributionsområde. Endast några gårdar inom detta område äro hittills elektrifierade med kraft från Trollhätte krafterk. Det hittills anända distributionssystemet 3 000/190 olt kan äen anändas id den fortsatta elektrifieringen, men det kan ifrågasättas, om ej 380 olts gårdsspänning ore att föredraga. Nr 6. Torsereds Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte krafterk. Det anända distributionssystemet 1 0/380 olt är lämpligt. Nr 7. Trollhättans stad. Stadens elektricitetserk erhåller kraft från Trollhätte krafterk. Det anända distributionssystemet 3 000/380 olt är lämpligt. Nr 8. Väne-Asaka Elektriska Distributionsförening, Nr 9. Norra Björke Elektriska Distributionsförening och Nr 10. Mellby'dalens Elektriska Distributions förening. Beträffande dessa områden gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 11. Kobergs distributionsområde. Elektrisk energi leereras till Kobergs egendom, men området är i örigt oelektrifierat. En idare elektrifiering bör kunna ske med anändandet a systemet 3 000/380 olt. Nr 12. Upphärads Elektriska Distributionsförening, Nr 13. Gärdhems Elektriska Distributionsförening och Nr 14. Asbräcka distributionsområde. Om dessa områden gäller, ad oan anförts beträffande område nr 3. Nr 1. Lilla Edets samhälle. Samhället erhåller kraft från Trollhätte krafterk med /380 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 16. Ale-Sköde Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 3. Nr 17. Skepplanda Elektriska Distributions förening. Området erhåller kraft från Trollhätte krafterk. Distributionssystemet är /380 olt. Åtgärder böra idtagas för öergång till trespänningssystemet med 3 000/380 olts ortsdistribution.

39 32 Nr 18. Aniens Elektriska Distributionsförening och Långareds Elektriska Distributionsförening, Nr 19. Er ska Elektriska Distributionsförening, Nr 20. Magra Elektriska Distributionsförening, Nr 21. Lena Elektriska Distributions förening, Nr 22. Vårgårdatraktens Elektriska Distributionsförening, Nr 23. Södra Härena Elektriska Distributionsförening och Eggena Elektriska Distributionsförening samt Nr 24. Fölene Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, ad oan anförts beträffande område nr 3. Nr. Herrljunga distributionsområde. Herrljunga samhälle erhåller elektrisk energi från Trollhätte krafterk. Dessutom har dit framdragits en 10 kv" ledning från Trollebo kraftstation. Den omgiande landsbygden är ännu icke elektrifierad. Lämpligt distributionssystem för områdets landsbygd är 3 000/380 olt. Nr 26. Hudene distributionsområde. Detta område har ännu ej elektrifierats. Detsamma kan lämpligen erhålla energi från Trollhätte krafterk. Lämpligt distributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 27. A.-B. Kissle Kraftstation. Se område nr 92 i Skaraborgs län. Nr 28. Grolanda m. fl. socknars Elektriska Distributionsförening. Se område nr 90 i Skaraborgs län. Nr 29. A.-B. Vimle Kraftstation. Området är elektrifierat från Yimle kraftstation med /380 olt, ilket system torde få bibehållas, då det utbyggda nätet erhållit för stor omfattning för att en öergång till det lämpligare systemet med olts ortsspänning skulle kunna ske. Nr 30. Asklanda distributionsområde och Nr 31. Vesene distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, ad oan anförts beträffande område nr 26. Nr 32. Ljurs Elektriska Distributionsförening. Från Ljurs kraftstation har utdragits ett distributionsnät för 3 000/380 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 33. Hol och Horla distributionsområde. Endast en mindre del a området är elektrifierat genom Siene sockens elektriska distributionsförening. Det anända ortsdistributionssystemet 3 000/380 olt är lämpligt, men den för hela området erforderliga bygdestationen bör lämpligen förläggas längre söderut, exempelis id Horla. Nr 34. Balinge Elektriska Distributionsförening och Bödene Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 3. Alingsås stad. Stadens elektricitetserk erhåller kraft från Trollhätte krafterk. Inom de centralare delarna är systemet likström 2 X 220 olt, i de yttre delarna äxelström 3 000/380 olt, ilket bör bibehållas. Nr 36. Vikaryds distributionsområde. Vikaryds egendom erhåller kraft från Trollhätte krafterk genom direkt transformering från olt till lågspänning. I den mån äen andra delar a området skola erhålla energi, bör en mellanspänning införas och trespänningssystemet 3 000/380 olt anändas. Nr 37. Östads Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 38. Kilanda karn och elektricitetserk. Från Kilanda karn erhåller området elektrisk energi, som distribueras id 3 000/380 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 39. Alängens Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 6.

40 Nr 40. Nols distributionsområde. Landsbygden inom detta område är endast i obetydlig utsträckning elektrifierad. Om en mera fullständig elektrifiering skall komma till stånd, bör den ske med trespänningssystemet 3 000/380 olt och bygdestationen placeras i närheten a Nödinge. Nr 41. Angareds Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 3. Nr 42. Gunnilse elektricitetserk och karn. Området är elektrifierat från egen kraftstation id Gunnilse med anändande a 2 000/380 olt. Detta system måste bibehållas, då en ändring till det lämpligare systemet 3 000/380 olt ej lär kunna ske. Nr 43. Ytterstafors Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från egen kraftstation id Ytterstafors. Distributionssystemet är /380 olt, som måste bibehållas. Nr 44. Lerums Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från Trollhätte krafterk. Det anända distributionssystemet är olt direkt nedtransformerad till lågspänning, ars storlek är obekant. Lämpligare för ortsdistributionen hade arit en mellanspänning a olt. Till följd a att det befintliga distributionsnätet redan erhållit tämligen stor omfattning, kan antagligen en öergång till sistnämnda spänning ej ske. Nr 4. Nääs distributionsområde. Från Nääs fabriker leereras energi till issa delar a området med 1 000/380 olt. Detta system torde få bibehållas. Nr 46. Solinds distributionsområde. Från egen kraftstation id Solind leereras energi id 3 000/380 olt, ilket system bör bibehållas. Nr 47. Hindås Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 3. Nr 48. Töllesjö distributionsområde. Inom detta område finnas 3 småstationer med lågspänningsdistribution, i örigt är landsbygden icke elektrifierad. En mera fullständig elektrifiering bör kunna ske från Trollhätte krafterk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 49. Gesebols Elektriska Distributionsförening. Området är delis elektrifierat med kraft från egen kraftstation. Det anända ortsdistributionssystemet 3 000/380 olt bör bibehållas. Nr. Sandhults och Bollebygds Elektriska Distributionsförening. Från en kraftstation id Pukared distribueras energi öer ett ortsnät för 3 000/380 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 1. Bollebygds Elektriska Distributionsförening och Nr 2. Sandhults Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 3. Bredareds och Vänga Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation id Skattegården. Det anända distributionssystemet 3 000/380 olt bör bibehållas. Nr 4. Fristads distributionsoynråde. Området erhåller energi från Borås spetsfabrik, id /380 olt. Detta system måste bibehållas. Nr. Fenneslunda distributionsområde, Nr 6. Alboga distributionsområde och Nr 7. Kärråkers distributionsområde. Dessa områden ha hittills icke elektrifierats. Kraft bör erhållas från Trollhätte krafterk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 8. Bedägs Kraft A.-B. Från egen kraftstation id Blidsberg erhåller området energi öer ett distributionsnät för /380 olt. Dessutom finnas några småstationer med lågspänningsdistribution, arjämte Hökerums elektriska distributions

41 34 förening (se område nr 62) utdragit sitt olts nät till nu ifrågaarande områdes sydligaste delar. Sistnämnda distribution torde helst böra öerflyttas till Redägsnätet. Det bör tagas i öerägande, om ej en öergång från 10 kv till 3 kv är möjlig. Nr 9. Se område nr 110 i Skaraborgs län. Nr 60. Liareds distributionsområde. Området är så gott som oelektrifierat, i det att endast en liten station med lågspänningsdistribution finnes. En fullständigare elektrifiering kan åstadkommas med kraft från Trollhätte krafterk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 61. Ulricehamns stad. Stadens elektricitetserk erhåller kraft från Trollhätte krafterk. I stadens centrala delar distribueras likström id 2 X 220 olt och i de yttre delarna äxelström med 3 000/220 olt. Dessa system äro lämpliga. Nr 62. Hökerums Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 63. Rångedala distributionsområde. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 48. Nr 64. Toarps Elektriska A.-B. Landsbygden inom detta område erhåller kraft från Dalsjöfors Väeri A.-B. Det anända distributionssystemet /380 olt måste bibehållas. Nr 6. Borås stad. Stadens elektricitetserk erhåller kraft från egna kraftstationer id Häggårda, Haby och Hulta. Energien tillföres staden öer en 30 kv ledning. Inom staden distribueras energi dels med likström 2 X 120 olt, dels med äxelström 000/220 olt. Det sistnämnda systemet anändes äen för den omgiande landsbygden och måste sannolikt där bibehållas, då distributionsnätet redan erhållit en relatit stor utbredning. Nr 66. Rydboholms distributionsområde. Områdets landsbygd är ännu ej elektrifierad. Kraft bör kunna erhållas från Rydboholms A.-B., ars kraftstationer, Viskafors m. fl., äro belägna inom området. Lämpligt ortsdistribntionssystem är 3 000/380 olt. Nr 67. Seglora distributionsområde. Områdets landsbygd är så gott som oelektrifierad. Kraft bör kunna erhållas från Viskans kraftaktiebolag. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 68. Fjärås Kraft A.-B. Se område nr i Hallands län. Nr 69. Lekads distributionsområde. Området erhåller kraft från Viskans Kraft A.-B. Det anända distributionssystemet är /380 olt, ilket torde komma att bibehållas på grund a att distributionsnätet redan erhållit alltför stor omfattning för att en öergång till mera normal distributionsspänning skulle kunna ske. Energi försäljes till ett flertal, ofta mycket små distributionsföreningar. Det rekommenderas, att dessa erhålla gemensam organisation. Nr 70. Kinnaströms distributionsområde. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 69. Nr 71. Skephults distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Kraft bör kunna erhållas från Borås stads 30 kv ledning från Haby och Häggårda. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 72. Senljunga distributionsområde. Om detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 48. Nr 73. Sexdrega Elektriska Distributionsförening och Nr 74. Ljushults Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, ad oan anförts beträffande område nr 3.

42 Nr 7. Dalsjöfors distributionsområde. Området är delis elektrifierat från Dalsjöfors äeri med /380 olt, ilket system måste bibehållas. Nr 76. Forssa distributionsområde. Området erhåller kraft från kraftstationen id Forssa. Det anända distributionssystemet är 6 000/380 olt, ilket 'måste bibehållas. Nr 77. A.-B. Assmebro Elektricitetserk. Från kraftstationen id Assmebro distribueras energien öer detta idsträckta område med /380 olt. Det hade arit att föredraga att uppdela området i några mindre delområden och ordna ledningsnätet med centraliserad ledningsföring, så att ett ortsnät kunnat utbyggas inom arje sådant delområde, arid helst en lägre ortsspänning, exempelis olt, bort komma till anändning, men med den stora omfattning distributionen redan erhållit, synes en förbättring i antydd riktning numera icke kunna ernås. Möjligen skulle en organisation i konsumentsammanslutningar kunna företagas på basis a en genomförd centralisation a ledningsföringen, arid issa delar a ortsdistributionen, som nu äro anslutna till nätets huudsträckor, skulle skiljas från dessa och öerföras på befintliga eller nya agreningar. Nr 78. Gällstads distributionsområde. Från en kraftstation id Rånnaäg distribueras energien till en mindre del a området med 3 000/380 olt. Dessutom finnas några småstationer med lågspänningsdistribution. En mera fullständig elektrifiering bör kunna åstadkommas med systemet 3 000/380 olt, arid småstationerna böra anslutas till det gemensamma ortsnätet. Nr 79. Grönahögs m. fl. socknars distrihttionsområde. Bygden inom detta område är så gles, att en sammanhängande elektrifiering synes relatit osannolik. Förmodligen måste, därest en elektrifiering a issa delar a området skall kunna ske, småstationssystemet tillämpas såsom redan skett i områdets södra delar. Nr 80. Mossebo distributionsområde. Från en kraftstation id Mossebo distribueras energien öer ett distributionsnät för /380 olt. Detta system måste bibehållas. Nr 81. Tranemo Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag. Från en kraftstation id Tranemo distribueras energien öer ett distributionsnät för 3 000/380 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 82. Sjötofta distributionsområde. Området är endast obetydligt elektrifierat. En fullständigare elektrifiering kan ske från Trollhätte krafterks 30 kv ledning till Gislaed. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 83. Ekedals distributionsområde. Från en kraftstation id Ekefors har utdragits ett distributionsnät för 3 000/190 olt, ilket system bör bibehållas. Nr 84. Hids Elektriska Distributionsförening. Från en kraftstation id Mölneby har utdragits ett distributionsnät för 3 000/380 olt, ilket system bör bibehållas. Nr 8. Holtsljunga distributionsområde. Detta område är så gott som oelektrifierat, i det att endast en mindre kraftstation med lågspänningsdistribution finnes. Området bör kunna erhålla kraft från en planerad samlingsskena längs Ätran. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 86. Torestorps distributionsområde. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 67. Nr 87. Södra Marks Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Viskafots Kraft A.-B. Ortsdistributionssystemet är 3 000/380 olt, som bör bibehållas. Nr 88. Grimmareds distributionsområde. Detta område har hittills ej elektrifierats. Det bör erhålla kraft från Yngeredsfors Kraft A.-B. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 89. Gunnarsjö distributionsområde. Om detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 67. 3

43 36 Nr 90. Mjöbäcks och Mårdakles distributionsområde samt Nr 91. Kals distributionsområde. Om dessa områden gäller, ad oan anförts beträffande område nr 8. Nr 92. Frändefors södra distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Det bör erhålla kraft från Trollhätte krafterk. Lämpligt distributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 93. Se område nr 18 i Göteborgs och Bohus län. Nr 94. Valbo-Byrs distributionsområde. Om detta område gäller, ad oan anförts beträffande område nr 92. Nr 9. Näsböle elektriska distributions förening. Områdets landsbygd erhåller energi huudsakligen från Näsböle elektriska distributionsförening, från ars kraftstation id Ålnäs utdragits ett distributionsnät för /380 olt. Dessutom lämnas kraft från A.-B. Färjelanda Elektricitetserk id 1 000/380 olt, från Stigens A.-B. id 1 000/110 olt och från Ödeborgs Bruks A.-B. Ett enhetligt distributionsnät bör om möjligt ordnas, till ilket all distribution öerflyttas. Detta bör lämpligen utbildas som en påbyggnad till det största a de inom området befintliga näten, nämligen Näsbölenätet, och följaktligen /380 olt genomgående anändas. Nr 96. Assarebyns och Vena Kraft A.-B. Från Kraftstationerna id Assarebyn och Böns karn leereras kraft öer distributionsnät för dels /380 olt, dels 4 000/380 olt. Inom detta område ore ett trespänningssystem med olts ortsspänning att föredraga, men det synes tielaktigt, om en öergång till ett sådant system kan ske. Nr 97. Grinstads distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Det bör lämpligen erhålla kraft från Trollhätte krafterk. Ortsdistributionssystemet bör ara 3 000/380 olt. Nr 98. Böns Elektriska karn. Från Böns Anolfsbols kraftstation distribueras energi öer ett nät för 3 000/190 olt, ilket system bör bibehållas. Nr 99. ÖrMelleruds Elektriska Kraft A.-B. Från en kraftstation id Stampen distribueras energien öer ett nät för /190 och 380 olt. Vid en fortsatt elektrifiering bör sistnämnda förbrukningsspänning föredragas. Nr 100. Melleruds köping. Kraft leereras dels inom köpingen från Trollhätte krafterk id 3 000/190 olt, dels från kraftstationen id Ingridsbyn, dels från en kraftstation id Stampen, id /190 olt. En enhetlig distribution bör anordnas, arid ortsdistributionen bör ske med 3 000/380 olt men inom köpingen med 220 olt (möjligen kan 190 olt bibehållas inom köpingen). Nr 101. Köpmannebro Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 102. Famseds distributionsområde. Området erhåller kraft från en kraftstation id Famsed. Ortsdistributionssystemet är 000/220 olt, ilket måste bibehållas. Nr 103. Singåns distributionsområde. Området erhåller energi från Singåns kraftstation med 7 000/220 olt, ilket system måste bibehållas. Nr 104. Gesäters och Lerdals distributionsområde 1 samt Nr 10. Gerbo och Båggärds distributionsområde. Dessa områden äro så gott som oelektrifierade, i det att endast några småstationer finnas. En mera fullständig elektrifiering skulle kunna åstadkommas från en planerad agrening från Trollhätte krafterks bygdenät. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 106. Möns 'Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från Möns kraftstation. Det anända distributionssystemet 3 000/380 olt bör bibehållas. Sedermera har området elektrifierats från nr 107.

44 Nr 107. A.-B. Hökedalens Kraftstation samt Dals-Eds distributionsområde. Området erhåller kraft dels från en kraftstation id Kolbotten, dels från Dals-Eds kraftstation. Distributionssystemet är /380 olt, ilket bör bibehållas. Nr 108. Dingeliks distributionsområde. Från en kraftstation id Taxiken har utdragits ett distributionsnät för 3 000/190 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 109. Långeds distributionsområde. Från A.-B. Billingsfors kraftstation id Långed leereras energi till områdets norra del. Det anända distributionssystemet 000/220 olt måste bibehållas. Nr 110. Håreströms distributionsområde. Landsbygden inom detta område kan erhålla energi från Håreströms A.-B. Lämpligt distributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 111. Tisselskogs distributionsområde. Beträffande detta område gäller, ad oan anförts om område nr 104. Nr 112. Östra Animskogs Elektriska Distributionsförening och Nr 113. Tösse-Tydje Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, ad oan anförts om område nr 3. Nr 114. Fröskogs distributionsområde. Områdets landsbygd är ännu ej elektrifierad. Kraft kan erhållas från Trollhättan. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 11. Laxarby Karn och Elektriska A.-B. Från en kraftstation id Laxarby har området elektrifierats med 3 000/220 olt, ilket system kan bibehållas. Nr 116. Billingsfors distributionsområde. Områdets landsbygd är endast i obetydlig utsträckning elektrifierad. En mera omfattande elektrifiering kan ske från Billingsfors eller från Bengtsfors. Som ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt lämpligt. Nr 117. Ränne Kraft A.-B. Från en kraftstation id Gråsjö har utdragits ett distributionsnät för 3 000/220 olt. Detta system bör bibehållas. Nr 118. Nössemarks distributionsområde. Kraft erhålles från en kraftstation i Norge. Det anända distributionssystemet är 000/220 olt. Detsamma kan bibehållas. Nr 119. Ärtemarks Elektriska Kraft A.-B. Från egen kraftstation har området elektrifierats med 3 000/220 olt. Detta system kan bibehållas. Nr 120. Våriks distributionsområde och Nr 121. Edsleskogs distributionsområde. Dessa områden äro hittills oelektrifierade. Kraft kan erhållas i det förstnämnda området från en planerad samlingsskena i Upperudsälen och i det sistnämnda området från Trollhätte krafterk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 olt. Nr 122. Åmåls stad. Staden erhåller kraft från egna kraftstationer id Hanefors och Korsbyn. Det anända distributionssystemet är inom staden likström 2 X 220 olt och i omginingarna äxelström 3 000/380 olt. Dessa system äro lämpliga. Nr 123. Låbyfors distributionsområde. Från en kraftstation id Låbyfors distribueras energi öer ett distributionsnät för 3 000/380 olt, ilket system bör bibehållas

45

46

47 Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande ang. ändringar i horätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. m. [20] Vattenägen. Skogsbruk. Bergsbruk. Statsförfattning. Allmän statsföraltning. Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas alöningsförhållanden och anställningsillkor. [2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3] Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan med tilläggsbestämmelser. [13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. Särtryck ur '926: 13. [14] Kommunalföraltning. Handel och sjöfart. Statens och kommunernas flnansäsen. Betänkande ang. beskattning a inländska juridiska personer. [18] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17] Kommunikations äsen. Betänkande och förslag ang. ordnandet a banglrdsförhållandena i Göteborg. [16] Bank-, kredit- och peiiniiigäsen. Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begräns- ning i issa främmande länder m. m. [1],.,- -.. L J Posterket. [4] lorsakringsaseii. Förslag till lag om behandling a issa arbetsoiljiga och ' samhällsådliga m. m. [9] Hälso- och sjukård. Allmänt näringsäsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar.. Ang. elektrifiering a landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering a landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering a landsbygden inom Södermanlands län. [] 8. Ang. elektrifiering a landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering a landsbygden inom Älsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering a landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse a issa delar a lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å issa jordbruk. [1] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21] Kyrkoäsen. Underisningsäsen. Andlig odling i örigt. Det senska skoläsendets organisation. [] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för senska kyrkan. [12] Försarsäsen. Betänkande ang. förenkling a föraltningsorgacisitionen id arméns truppförband. [7] Förenkling a organisationen å flottans stationer m. m. Del 1. Flottans ar. [11] Del 2. Flottans stationer utom aren. [19] Betänkande rörande den ekonomiska försarsberedakapens organisation. [22]. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Stockholm. K. L. Beckmans Boktr.,