G ÅNG - OCH CYKELVÄGAR

Transkript

1 Rapport 2007:23 Kulturhistorisk förstudie Hålta, Karbey, Ytterby, Solberga och Lycke socknar Kungälvs kommun Oscar Ortman G ÅNG - OCH CYKELVÄGAR LÄNGS MEDVÄG 168 OCH 574 G ÅNG - OCH CYKELVÄGAR LÄNGS MED VÄG 168 OCH 574 Oscar Ortman Rapport 2007:23

2

3 G ång- och c ykelvägar längs med väg 168 och 574 Kulturhistorisk förstudie Hålta, Kareby, Lycke, Solberga och Ytterby socknar Kungälvs kommun Bohusläns museum R a p p o r t :2 3

4 ISSN Författare Oscar Ortman Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Rolf Danielsson. Fotot visar Ingetorpsgravfältet, Solberga 66. UMA nr 53364:36 Tryck TH tryck, Uddevalla Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /919 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Delområde 1, Väg Delområde 2, Väg I nledning... 5 Omfattning... 7 Syf te och metod... 7 Redovisning av kulturhistorisk a värden... 7 Delområde 1, Väg 168 Ytterby Tjuvk il... 9 Landskapsbild... 9 Naturlandskap... 9 Kulturlandskap... 9 Fornlämningsmiljö Delområde 2, Väg 574 Ullstorp Kode Landskapsbild Naturlandskap Kulturlandskap Fornlämningsmiljö Konsek vensbesk r ivning Delområde 1, Väg 168 Ytterby Tjuvkil Delområde 2, Väg 574 Ullstorp Kode Referenser Litteratur Otryckta källor Tek nisk a och administrativa uppgif ter Figur för teck ning Bilagor... 17

6 4 Bohusläns museum 2007:23 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /919.

7 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Sammanfattning Som ett led i projekteringen av nya gång- och cykelvägar i Kungälvs kommun har FB Engineering gett Bohusläns museum i uppdrag att utföra en kulturhistorisk förstudie. Förstudien omfattar en värdering av kultur- och naturmiljöerna längs med väg 168 på sträckan Ytterby Tjuvkil och längs med väg 574 mellan Ullstorp och Kode. Delområde 1, Väg 168 Sträckan mellan Ytterby och Tjuvkil är relativt fornlämningstät men Bohusläns museum bedömer ändå inte att det skall föreligga några direkta hinder för anläggandet av en gång- och cykelväg längs den planerade sträckan. Bohusläns museum föreslår att gång- och cykelvägen får sin huvudsakliga dragning väster och söder om väg 168. Längs med sträckan finns en kritisk passage vid Hålta kyrka. Här föreslår Bohusläns museum att gång- och cykelvägen dras längs med mindre, delvis befintliga, vägar norr om Hålta kyrka. Om det är möjligt föreslår Bohusläns museum att man utnyttjar de delar av den äldre vägsträckan där denna är bevarad, dels mellan Bredsten och Lilla Risby, dels förbi Rosenlund och Torehagen. Delområde 2, Väg 574 Sträckan mellan Ullstorp och Kode är frånsett passagen vid Ingetorpssjön inte fullt så fornlämningstät som den berörda sträckan längs med väg 168. Bohusläns museum bedömer att det inte skall föreligga några direkta hinder för anläggande av en gång- och cykelväg. Bohusläns museum föreslår att gång och cykelvägen får sin huvudsakliga dragning väster om väg 574. Längs med sträckan Ullstorp Kode är det framförallt vid passagen förbi Ingetorpsgravfältet som extra antikvarisk hänsyn bör tas. Bohusläns museum föreslår att arkeologiska utredningar utförs i samband med det fortsatta arbetet med projektering av gång- och cykelvägarna längs väg 168 och väg 574. I nledning Som ett led i projekteringen av nya gång- och cykelvägar i Kungälvs kommun har FB Engineering gett Bohusläns museum i uppdrag att utföra en kulturhistorisk förstudie. Förstudien omfattar en värdering av kultur- och naturmiljöerna längs med väg 168 på sträckan Ytterby Tjuvkil och längs med väg 574 mellan Ullstorp och Kode. Förstudien utfördes under april månad 2007 av Oscar Ortman, antikvarie på Bohusläns museum.

8 6 Bohusläns museum 2007:23 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143, och 7163, med förstudieområden och berörda kmv-områden markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /919.

9 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Omfattning Av väg 168 berörs en 13 kilometer lång sträcka av den planerade gång och cykelvägen och längs med väg 574 berörs en 10 kilometer lång sträcka. Förstudien är upplagd på följande sätt: först presenteras en översiktlig historik om de aktuella vägsträckningarna. Därefter redovisas de enskilda fornlämningar som dels kan knytas till vägen, dels berörs av de planerade gång- och cykelvägarna. I en tredje del beskrivs de miljöer som är uttagna som värdefulla med hänsyn till odlingslandskap, fornlämningsmiljöer och områden i Kungälvs kulturmiljövårdsprogram. Syf te och metod Avsikten med förstudien är att redovisa de kultur- och naturvärden som berörs av det tänkta projektet, samt att påpeka när hänsyn bör tas till dessa värden för att minska de planerade vägsträckningarnas inverkan på kulturmiljön. Förstudien har utförts som en byråmässig utredning med excerperingar (tolkningar) av kartor och arkiv för att sammanställa ett kulturhistoriskt underlag. Redovisning av kulturhistorisk a värden Allmänt kan man säga att de båda vägsträckningarna finns omnämnda i de kartmaterial och de beskrivningar av vägnätet som upprättades i och med att Bohuslän blev svenskt Vägarna har säkert fungerat som transportleder redan tidigare, men det var först i och med att vägöversynen centraliserades och systemet med gästgivargårdar byggdes ut under 1700-talet som vägsträckorna fick status som allmänt vägnät. På Kiettel Claesson Feterus karta från 1670-talet finns både vägen mellan Ytterby och Tjuvkil och vägen mellan Bohus och Kyrkebyn med (Vägar i Bohuslän 1981:27ff). På 1740-talet var Tjuvkil och Kyrkeby omtalade som gästgiverier, hundra år senare hade Bredsten tillkommit som gästgiveri. Gästgiveriet i Tjuvkil finns belagt sedan Fram till 1700 låg det i gården Kroken och mellan 1700 och 1748 förestod Västergården gästgiveriet för att därefter åter flyttas till Kroken. År 1803 flyttades gästgiveriet till Tjuvkils huvud (Tjuvkils bygderåd 1997:15f). Gästgiveriet i Kyrkebyn var mellan åren 1696 och 1919 förlagt till Kyrkeby Östergård. Innan dess hade gården Ingetorp i Solberga fungerat som gästgivaregård (Axelsson 1959:331).

10 8 Bohusläns museum 2007:23 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143 och , med förstudieområde och berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /919.

11 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Delområde 1, Väg 168 Ytterby Tjuvk il Landsk apsbild Naturlandskap Vägen går genom uppodlade lerdalgångar och flackare, ibland skogbevuxna bergspartier. Området, som präglats av jordbruket, är till stor del bebyggt. Det är rikt på fornlämningar från förhistorisk och historisk tid. Området vid Lökeberg, Vävra och Hålta (nr 82-04) samt vid Guddehjälm (nr 82-12) i Ytterby socken finns uttagna som värdefulla odlingsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän (Värdefulla odlingslandskap 1995:90, 97). Området vid Lökeberg Vävra är av stort värde för både natur- och kultumiljövården. Vid Vävra och Båröd ligger en mindre dalgång omgiven av mindre bergoch moränbackar, åkrar och betesmarker. Här ligger två stycken öppet och vackert belägna gravfält från järnåldern varav det ena är ett av länets större. Ett av gravfälten har en tydlig anknytning till Vävra by. Guddehjälmsområdet är ett omväxlande, mestadels uppodlat landskap med ett stort inslag av naturliga betesmarker och ett flertal betade kullar som ger stark karaktär åt området. Här finns det stora värden ur både natur och kulturmiljöhänsyn (Värdefulla odlingslandskap 1995:97). Dessa båda miljöer utgör två de större uppodlade områdena längs den aktuella vägsträckan. I Tjuvkil, i slutet av den planerade gång- och cykelvägen, finns ett tredje område med värdefull kultur- och naturmiljö. Här ligger ett äldre och mycket varierat odlingslandskap med ett flertal naturliga betesmarker upp mot de talrika hällmarkerna. Vid Tjuvkils by fanns 1995 en av de få ogödslade slåtterängarna i Bohuslän. Området är av stort värde ur natursynpunkt och av största värde ur kulturmiljöhänsyn (Värdefulla odlingslandskap 1995:94) Kulturlandskap Förutom miljöerna vid Guddehjälm och Vävra Lökeberg utgör även miljön vid Hålta kyrka en välbevarad kulturmiljö (Kungälv nr 28; Kulturminnesvårdsprogram 1990). Denna karakteriseras i programmet för värdefulla odlingslandskap på följande sätt: Hålta är ett gammalt sockencentrum där äldre bebyggelse omges av ett öppet kulturlandskap. Här finns en äldre, samlad och välbevarad centrumbebyggelse med en medeltida kyrka, skolbyggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och ett före detta prästboställe från 1700-talet (Värdefulla odlingslandskap 1995:91).

12 10 Bohusläns museum 2007:23 Säterimiljön vid Gullbringa utgör en miljö som är uttagen i Kulturmiljövårdsprogrammet för Kungälvs kommun (Kungälv nr 27; Kulturminnesvårdsprogram 1990:118). Säteriet är belagt sedan 1366 och miljön består av ett tjugotal byggnader uppförda mellan sent 1600-tal och slutet på talet. Vad beträffar vägens kulturlandskap kan följande sägas: vägen mellan Ytterby och Tjuvkil finns på kartor från slutet av 1600-talet och följer i stora drag dagens sträckning. På sträckan mellan Bredsten och Lilla Risby finns en cirka 2 kilometer lång sträcka av 1600-talsvägen bevarad. Här passerar vägen även en historisk ristning daterad till 1850 (Hålta 16). Enligt uppgift skall Kung Karl XV:s följe ha kört fast här, en händelse som föranledde att vägen breddades och sänktes. Mellan Bredsten och Lilla Risby fick vägen sin nuvarande sträckning år 1900 (Kulturhistorisk undersökning 1982:29). Strax väster om Lilla Risby finns en kortare del av den ursprungliga vägsträckningen bevarad norr om nuvarande väg. Söder om Vävra vid Torehagen finns ytterligare en bevarad sträcka av 1600-talsvägen. Här passerar vägen också en äldre stenplattbro med två spann (VM i länsstyrelsens vägminnesinventering). Även vid Gullbringa säteri finns en kortare del av den äldre vägsträckningen bevarad. Om man jämför de två generationerna av vägar på sträckan mellan Bredsten och Lilla Risby, ser man tydligt hur 1600-talsvägen slingrar sig fram utlämnad åt de topografiska förutsättningarna medan vägen från år 1900 är en ingenjörsritad väg som tar åkermarken i anspråk på ett helt annat sätt än 1600-talsvägen. Fornlämningsmiljö Förutom de fornlämningar som kan knytas till vägen som milstenar, väghållningsstenar och gränsstenar, passerar vägen genom ett rikt fornlämningslandskap. I anslutning till vägsträckningen finns stensättningar, hällristningar och enstaka boplatser. I Länsstyrelsens sammanställning av fornlämningsmiljöer i Bohuslän finns miljön vid Vävra Båröd i Hålta socken (Fornlämningsmiljöer 1984:122). Miljön karakteriseras av två större gravfält från järnåldern (Hålta 32 och 33). Miljön är också uttagen som kulturhistoriskt värdefull miljö i det kommunala kmv-programmet (Kungälv nr 6; Kulturminnesvårdsprogram 1990).

13 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Delområde 2, Väg 574 Ullstorp Kode Landsk apsbild Naturlandskap Vägen löper över Karebyslätten för att sedan passera över mer kuperad utmark upp mot Ingestorp och Kode. Kulturlandskap Längs med väg 574 finns en bevarandevärd kulturmiljö i gravfältet norr om Ingetorpssjön (Solberga 66). Miljön är uttagen både i kulturmiljövårdsprogrammet för Kungälvs kommun (Kungälv nr 12; Kulturminnesvårdsprogram 1990:95) och i Fornminnesmiljöer i Göteborgs och Bohuslän (Fornlämningsmiljöer 1984). Denna del av väg 574 utgjorde länge en del av riksvägen mellan Göteborg och Svinesund. Mellan Ullstorp och Höjer, öster om Kareby kyrka, har dagens väg samma sträckning som 1700-talets kungsväg. Kareby kyrkby är en väl sammanhållen kulturmiljö i form av en traditionell kyrkby med kyrka, löneboställe och skola (Kungälv nr 32; Kulturminnesvårdsprogram 1990). På sträckan mellan Höjer letade sig kungsvägen förbi Källstorp, Ingestorp och Kolleröd för att åter ansluta till Väg 574 där denna passerat under väg E6. Här löper alltså den gamla vägen väster om Ingetorpssjön. Den nuvarande sträckningen öster om Ingetorpssjön byggdes Även här kan man se hur den äldre vägsträckningen följer topografin på ett annat sätt än den yngre vägen. Fornlämningsmiljö Förutom de fornlämningar som kan knytas till vägen som milstenar, väghållningsstenar och gränsstenar, passerar vägen ett större gravfält, Solberga 66, vid Ingetorpssjön. I gravfältet ingår ett tiotal högar, ett tjugotal stensättningar och elva resta stenar. Konsek vensbesk rivning Delområde 1, Väg 168 Ytterby Tjuvk il Även om sträckan mellan Ytterby och Tjuvkil är relativt fornlämnigstät bedömer Bohusläns museum att det inte skall föreligga några direkta hinder för anläggandet av en gång- och cykelväg.

14 12 Bohusläns museum 2007:23 Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad och 7163, med förstudieområde och berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /919.

15 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Först kan man konstatera att alla milstenar är placerade på höger sida om vägen räknat från Kungälv. Följden av detta blir att projekteringen kommer att underlättas om man strävar efter att lägga cykelvägen på vägens vänstra sida räknat från Kungälv. Alla fem milstenar längs med vägen står närmare än 10 meter från nuvarande vägren. Berörs dessa måste de flyttas i sidled, ett ingrepp som kräver beslut från Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen. Förutsatt att den planerade gång- och cykelvägen förläggs på vägens vänstra sida räknat från Kungälv kvarstår ändå sex känsliga passager: 1. Vid gränsen mellan Hålta och Ytterby socknar på fastigheten Ekelöv 1:13 finns en gränssten 3 meter sydväst om landsvägen (Hålta 105). 2. Vid Lilla Risby finns en skålgropsförekomst 11 meter söder om landsvägen (Hålta 57). 3. Vid Stora Risby, på gränsen mot Hålta annex Hålta kyrka, passerar väg 168 strax norr om en gravgrupp (Hålta 19) bestående av tre resta stenar. Enligt äldre inventeringsuppgifter stod här fler och större stenar på platsen innan vägen på 1930-talet fick den sträckning den nu har. De resta stenarna stod 2 meter norr om landsvägen på 1930-talet. I dag står de 5 meter sydsydost om den nuvarande landsvägen. Eventuellt är det möjligt att lägga en cykelväg i det före detta grustag som finns mellan gravgruppen och landsvägen. Mindre än 50 meter väster om Hålta 19 ligger också Hålta 70, en förhistorisk boplats. Boplatsen ligger norr om vägen men är avskuren av landsvägen. Passagen vid Hålta kyrka bör också den anpassas efter kulturmiljöns förutsättningar. Här krävs fortsatta arkivstudier och antikvariska insatser samt en fördjupad diskussion. Alternativt kan gång- och cykelvägen läggas norr om väg Vid Rosenlund Torehagen passerar vägen en gravgrupp bestående av tre stensättningar och en hög samt en skålgrop (Hålta 30). Om gångoch cykelvägen följer den äldre vägsträckningen berörs gravgruppen även vid en dragning söder om befintlig väg. Därför bör förekomsten av ytterligare fornlämningar i gravgruppens närhet utredas. 5. Stenplattbron vid Torehagen bör renoveras i samråd med antikvarisk expertis. 6. Dras gång- och cykelvägen söder om Gullbringa säteri gör den inget allvarligt ingrepp i kulturmiljön. Även denna passage bör dock omfattas av fortsatta antikvariska insatser. Förutsatt att den planerade gång- och cykelvägen förläggs på vägens östra sida räknat från Kungälv kvarstår området vid Hålta annex/hålta kyrka, område 3. Ingreppet på gravgruppen (Hålta 19) minskar samtidigt som ingreppet i KMV-miljön kring Hålta Kyrka och boplatsen (Hålta 70) ökar. En dragning på norra sidan om vägen förbi Gullbringa säteri, område 7,

16 14 Bohusläns museum 2007:23 skulle förorsaka ett betydande ingrepp i kulturmiljön där. Förutom område 3 och de fem mil- och väghållningsstenarna framträder inga ytterligare känsliga passager. Delområde 2, Väg 574 Ullstorp Kode Sträckan mellan Ullstorp och Kode är, frånsett passagen vid Ingetorpssjön, inte lika fornlämnigstät som den berörda sträckan längs med väg 168. Bohusläns museum bedömer att det inte skall föreligga några direkta hinder för anläggande av gång- och cykelvägen. Liksom längs med väg 168 står här mil- och väghållningsstenar på höger sida sett från Kungälv. För att undvika konflikt med dessa fornlämningar, som med få undantag står närmare än 10 meter från befintlig väg, bör gång- och cykelvägen i möjligaste mån förläggas väster om väg 574. I de fall detta inte är möjligt måste de flyttas i sidled, ett ingrepp som kräver beslut från Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen. Förutsatt att den planerade gång och cykelvägen förläggs på vägens vänstra sida räknat från Kungälv kvarstår ändå tre känsliga passager: 7. Arntorp 1:2. Skålgropar, så kallade älvkvarnar, finns ca 33 meter sydväst om vägen (Kareby 151), på toppen av en stor häll. Här bör arbetsområdet anpassas så att de kända fornlämningarna inte påverkas. 8. Hagstorp1:7, 2:7. En gränssten mellan Inlands Södre och Nordre härader (Kareby 74) står i vägslänten på vägens västra sida. Passerar vägen på västra sidan får gränsstenen flyttas. Tillstånd krävs från Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen. 9. Ingetorp 1:1 och 1:7. Gravfältet Solberga 66. Ett flertal av gravarna är skadade av den nuvarande vägens dragning. Här krävs ytterligare antikvariska insatser för att utröna om gång-/cykelvägen skall dras väster eller öster om väg 574. Förläggs gång- och cykelvägen på den östra sidan om väg 574 tillkommer, förutom mil- och väghållningsstenarna, följande konflikter: 9. Ingetorp 1:1 och 1:7. Gravfältet Solberga 66. Till skillnad mot det västra alternativet finns inga synliga gravar öster om vägen. Bohusläns museum bedömer dock att gravar utan synlig markering ovan mark kan förekomma även öster om vägen. 10. Passagen nedanför Fornborgen, Ingetorpsborgen (Solberga 69) och väster om den äldre stenvalvsbron (Solberga 247) över Ingetropsån kräver en fortsatt antikvarisk diskussion vad beträffar utformning av gång- och cykelvägen.

17 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Referenser Litteratur Axelsson, Josef Boken om Jörlanda. En socken skildring i ord och bild. Jörlanda Hembygdsförening. Broar och vägminnen i Bohuslän Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Rapport nr 9. Göteborg. Elling, Bengt & Kullbratt, Lars Kungsvägen genom Bohuslän. Vägverket 150 år En historisk tillbakablick. Vägverket Göteborgs och Bohus län. Surte. Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän. Rapport nr 10 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän Göteborg. Kulturminnesvårdsprogram Kungälvs kommun, Kungälv. Vägar i Bohuslän Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Rapport nr 6. Göteborg. Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohuslän. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Miljöavdelningen, Publikation 1995:21. Göteborg. Otr yckta k ällor Broar och vägminnen i Kungälvs kommun. Inventering utförd av Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän Kulturhistorisk undersökning Kungälvs kommun. Bohusläns museum. Tjuvkil. Byn som stiger ur havet Tjuvkils byaråd.

18 16 Bohusläns museum 2007:23 Tek nisk a och administrativa uppgif ter BM dnr: NOK BM pnr: Län: Kommun: Socken: B158 Västra Götalands län Kungälv Hålta, Kareby, Lycke, Solberga och Ytterby Väg 168: Ek. karta: 7143, 7153, 7152, 7151 Läge: X Y Väg 574: Ek. karta: 7153, 7154, 7163 Läge: X Y Koordinatsystem: - Höjdsystem: - Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Johan Pihlgren Samhällsbyggnad Nämndhuset KUNGÄLV Bohusläns museum Oscar Ortman Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

19 Gång- och cykelväg längs med väg 168 och Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143, och 7163, med förstudieområden och berörda kmv-områden markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143 och , med förstudieområde och berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad och 7163, med förstudieområde och berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Bilagor Bilaga 1. Tabell 1. Berörda fornlämningar, Väg 168. Bilaga 2. Tabell 2. Berörda fornlämningar, Väg 574.

20 Bilaga 1. Tabell 1. Berörda fornlämningar, Väg 168. Raä nummer Kommun Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning Egenskap1 Egenskap2 Hålta 16:1 Kungälv Hålta Historisk ristning Fast fornlämning Typ:Inskription på bergvägg Hålta 17:1 Kungälv Hålta Vägmärke Fast fornlämning Typ: Milstolpe Material: Ev. i beskrivning Hålta 19:1 Kungälv Hålta Grav markerad av sten/block Fast fornlämning Typ: Rest sten Hålta 19:2 Kungälv Hålta Grav markerad av sten/block Fast fornlämning Typ: Rest sten Hålta 19:3 Kungälv Hålta Grav markerad av sten/block Fast fornlämning Typ: Rest sten Hålta 25:1 Kungälv Hålta Hällristning Fast fornlämning Hålta 29:1 Kungälv Hålta Gravfält Fast fornlämning Hålta 30:1 Kungälv Hålta Stensättning Fast fornlämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund Hålta 30:2 Kungälv Hålta Stensättning Fast fornlämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund Hålta 30:3 Kungälv Hålta Stensättning Fast fornlämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund Hålta 30:4 Kungälv Hålta Hög Fast fornlämning Form: Rund Hålta 30:5 Kungälv Hålta Hällristning Fast fornlämning Hålta 32:1 Kungälv Hålta Gravfält Fast fornlämning Hålta 33:1 Kungälv Hålta Gravfält Fast fornlämning Hålta 39:1 Kungälv Hålta Vägmärke Fast fornlämning Typ: Milstolpe Material: Ev. i beskrivning Hålta 57:1 Kungälv Hålta Hällristning Fast fornlämning Hålta 64:1 Kungälv Hålta Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Material: Ev. i beskrivning Hålta 70:1 Kungälv Hålta Boplats Bevakningsobjekt Fyndmaterial: Ev. i beskrivning Hålta 95:1 Kungälv Hålta Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Fyndmaterial: Ev. i beskrivning Hålta 105:1 Kungälv Hålta Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Hålta 109:1 Kungälv Hålta Depåfynd Övrig kulturhistorisk lämning Hålta 117:1 Kungälv Hålta Byggnad annan Övrig kulturhistorisk lämning Hålta 128:1 Kungälv Hålta Depåfynd Uppgift om Lycke 116:1 Kungälv Lycke Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Typ: Övrig Material: Ev. i beskrivning Lycke 83:1 Kungälv Lycke Gränsmärke Fast fornlämning Ytterby 158:1 Kungälv Ytterby Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Typ: Väghållningssten Material: Ev. i beskrivning Ytterby 81:1 Kungälv Ytterby Vägmärke Fast fornlämning Typ: Milstolpe Material: Ev. i beskrivning

21 Bilaga 2. Tabell 2. Berörda fornlämningar, Väg 574. Raä nummer Kommun Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning Undersökningsstatus Kareby 16:1 Kungälv Kareby Övrigt Övrig kulturhistorisk lämning Kareby 55:1 Kungälv Kareby Stensättning Fast fornlämning Kareby 63:1 Kungälv Kareby Vägmärke Fast fornlämning Kareby 74:1 Kungälv Kareby Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Kareby 94:1 Kungälv Kareby Vägmärke Fast fornlämning Kareby 125:1 Kungälv Kareby Stensättning Fast fornlämning Kareby 133:1 Kungälv Kareby Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Kareby 143:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 144:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 151:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 153:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 153:2 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 154:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 158:1 Kungälv Kareby Boplats Fast fornlämning Kareby 159:1 Kungälv Kareby Terrassering Fast fornlämning Solberga 247:1 Kungälv Solberga Bro Bevakningsobjekt Solberga 56:1 Kungälv Solberga Hög Övrig kulturhistorisk lämning Undersökt och borttagen Solberga 64:1 Kungälv Solberga Röse Fast fornlämning Solberga 66:1 Kungälv Solberga Gravfält Fast fornlämning Solberga 68:1 Kungälv Solberga Stensättning Fast fornlämning Solberga 69:1 Kungälv Solberga Fornborg Fast fornlämning Solberga 71:1 Kungälv Solberga Vägmärke Fast fornlämning Solberga 81:1 Kungälv Solberga Minnesmärke Övrig kulturhistorisk lämning

22

23 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR LÄNGS MEDVÄG 168 OCH 574 Oscar Ortman Rapport 2007:23