Fossil åker vid Såsta

Transkript

1 RAPPORT 2015:3 Fossil åker vid Såsta ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Såsta 3:1, Täby socken, Täby kommun, Uppland Karin Beckman-Thoor

2

3 Fossil åker vid Såsta ARKEOLOGISK UTREDNING, etapp 1 Såsta 3:1 Täby socken Täby kommun Uppland Karin Beckman-Thoor KRAKA KULTURMILJÖ RAPPORT 2015:3

4 KRAKA KULTURMILJÖ AB 2015 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 KRAKA KULTURMILJÖ AB Johan Skyttes väg Älvsjö E-post: Omslag: Foton från den fossila åkermarken vid Såsta i sluttningen ner mot Vallentunasjön. Foto: Samtliga foton har tagits av Karin Beckman-Thoor Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet medgivande R172_ ISBN: Tryck: Modintryckoffset 2015

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Målsättning... 6 Genomförande... 6 Naturgeografi och kulturhistorisk bakgrund... 6 Utredningens resultat Referenser Administrativa uppgifter Bilaga 1. Objekttabell Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 3

6 4 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3

7 Sammanfattning Vid en arkeologisk utredning, etapp 1, inom Såsta ägor i södra kanten av Vallentunasjön påträffades ett område med fossil åkermark och två källargrunder. Den fossila åkermarken antas vara förhistorisk alternativt medeltida och utgör fornlämning. Den fossila åkern är även ett bra boplatsläge. En av källargrunderna har en ålderdomlig karaktär. Den andra källargrunden hör troligen samman med Såsta gårds bebyggelse, tidsställlningen är osäker och båda har bedömts utgöra övriga kulturhistoriska lämningar. I området finns även en sentida vägbank. Fig 1. Utredningsområdet ligger norr om Såstaholms konferensanläggning invid Vallentunasjöns södra strand. Digitala vägkartan i skala 1: Inledning Kraka kulturmiljö AB har utfört en arkeologisk utredning, etapp 1, inför en dragning av en avloppsledning som ska anslutas till kommunalt avlopp. Ledningsdragningen ska ske inom Såsta 3:1, invid Såstaholm i södra kanten av Vallentunasjön. Området är mycket rikt på fornlämningar och i samband med arbetsföretag i närområdet har det upptäckts många nya fornlämningar. Länsstyrelsen i Stockholms län bedömde därför att det behövdes en arkeologisk utredning för at kunna planera dragningen av avloppsledningen på ett bra sätt. Fältinventeringen utfördes 27 april 2015 av arkeologen Karin BeckmanThoor som också sammanställt denna rapport. Uppdraget har utförts enligt KML 2 kap. 11, efter beslut av länsstyrelsen i Stockholms län, dnr: Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 5

8 Målsättning Den arkeologiska utredningens syfte är att lokalisera och fastställa fornlämningar. I utredningen ingår även att dokumentera och lyfta fram övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningen ska omfatta en etapp 1, vilket innebär en inventering. Den arkeologiska utredningen ska kunna fungera som ett beslutsunderlag i den fortsatta handläggningen av det aktuella ärendet. Genomförande Arbetet inleddes med en bakgrundstudie som omfattade en genomgång av FMIS, historiskt kartmaterial vid Lantmäteriet och en sökning i SHMs digitala samlingar samt i Riksantikvarieämbetets digitala rapportarkiv. Fältarbetet omfattade en noggrann inventering, etapp 1, inom avloppets tänkta sträckning som utvidgades till att omfatta ett något större område då det framkom fornlämningar inom ledningens sträckning och tiden räckte för att de angränsande ytorna skulle kunna inventeras, se fig 2. Vid inventeringen noterades fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Samtliga lämningar mättes in med GPS-RTK och dokumenterades med fotografier och beskrivningar. Bakgrundstudier och resultat av fältarbetet presenteras i denna rapport. Naturgeografi och kulturhistorisk bakgrund Utredningsområdet ligger söder om Vallentunasjön och sträcker sig från en flack åkermark med lerjord nära Broby bro för att därefter passera norr om Såstaholms konferensanläggning i en slänt ner mot sjön och slutligen ansluta till en villatomt i väster. Såstaholms huvudbyggnad ligger på en markant höjd och nedan denna vidtar moränmark med bergklackar som skjuter ut i Vallentunasjön. I området finns några smala svackor med lerjord och moränblock som är ett resulatat av inlandsisens avsmältning och landhöjningen. Den östra delen utgörs av öppen åkermark som idag betas. Den norra delen, invid sjön består av hagmark med gles vegetation av lövträd, företrädesvis björk och enstaka enbuskar. Genom området som är naturskönt och betas löper en vandringsstig. Området runt Vallentunasjön är mycket rikt på fornlämningar från bronsålder och framåt i tiden. Fornlämningsbilden präglas av vitt förgrenade stensträngsssytem från äldre järnålder och många, omfattande gravfält från järnålder. Till yngre järnålder hör ett stort antal runstenar och flera vikingtida broläggningar som manifesteras genom resta runstenar. Området är också känt som Jaralbankes bygd, Jarlen som ensam ägde hela Täby. Såsta är en central plats i detta sammanhang genom att det var ett släktgods för Jaralbankesläkten. Hans farmor Estrid och farfar Östen antas vara begravda invid Broby bro, strax intill Såsta. Namnet Såsta är av en ortnamnsform som den senaste forskningen vill hänföra till äldre järnål- 6 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3

9 der, vilket stämmer bra med stensträngsmiljöerna vid många av dessa -stagårdar. Såsta omnämns i skriftliga källor 1457 då det skrivs Sadistom och 1473 skrivs det Sadistaa, enligt uppgifter i Ortnamnsarkivet. En genomgång av äldre, historiska kartor speglar bebyggelsens utveckling vid Såsta och markanvändningen inom det aktuella utredningsområdet. Kartbilderna är av stort intresse och har betydelse för att förstå utredningens resultat. Den geometeriska kartan från 1636 visar att Såsta bestod av två gårdar vid denna tid. Nästa kartläggning från 1724 visar att de två Fig. 2. Den geometriska kartan från 1636 visar två gårdar vid Såsta. Utredningsområdet som ligger norr om gårdarna ner mot sjön var vid denna tid skogsmark. Fig. 3. Ägomätning av Såsta från 1724 visar två gårdar och hur viken gick längre in än idag. Utredningsområdet var skogsmark i början av 1700-talet. Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 7

10 gårdarna fanns kvar och att området för utredningen fortfarande utgjorde utmark. Därefter dröjde det mer än 100 år innan vi möter Såsta i kartmaterialet igen. På en sockenkarta från 1831 finns det två gårdar vid Såsta, på nästa sockenkarta från 1851 finns det en park och flera byggnader i anslutning till gårdens huvudbyggnad, den senare kartan är delvis otydlig och svårtolkad. Utredningsområdet utgjorde dock utmark på båda dessa kartor. Nästa kartbild är Häradsekonomiskakartan från som visar Såsta gård på sin ursprungliga plats innan huvudbyggnaden plockades ner och flyttades till den plats där Såsta gård ligger idag. Strax efter sekelskiftet såldes gårdstomten till Max Sieverts, en affärsman, som lät uppföra en ståndsmässig herrgårdsanläggning i jugensstil. I samband med att herrgården uppfördes anlades en park med planteringar och promenastigar, bland Fig. 4. På sockenkartan från 1831 finns det två gårdar vid Såsta. Nästa sockenkarta från 1851 (ej med i bild då den är av mycket dålig kvalitet), är mer otydlig. Det framgår dock att det anlagts en trädgård runt bostadshuset på höjden. Fig. 5. Häradsekonomiskakartan från visar Såsta med trädgård i söder och alléer. På denna karta finns endast en huvudbyggnad. 8 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3

11 annat i sluttningen ner mot sjön. Kartan som visar avstyckningen dateras till Knappt tio år senare, 1917, övergick herrgården till att bli ett hem för pensionerade skådespelare och andra artister. Anläggningen fick då namnet Höstsol. Idag huserar Såstaholms konferensanläggning på platsen och Såsta gård präglas av hästverksamhet. Fig. 6. Såsta runt år 1908, efter att den äldre huvubyggnaden fått ge plats för en modern herrgårdsanläggning. Bebyggelsen och anläggningarna runt denna kan antas illustrera sin tids syn på ett ståndmässigt boende för en framgångsrik affärsman. Fig. 7. Såsta på 1950-talet, då den ursprungliga bebyggelseplatsen på berget var ålderdomshem med namnet Höstsol. Såsta gård har flyttat till SV. Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 9

12 Utredningens resultat Den östra delen av området utgjordes av plan åkermark utmed ett mindre vattendrag som idag är utdikat och sträcker sig rakt ner mot Vallentunasjön i norr. I denna del noterades inget av antikvariskt intresse. I sluttningen ner mot sjön, norr om Såstaholm noterades ett område med fossil åkermark, objekt 1, som klassas som fornlämning. Området omfattar ca. 10 odlingsytor samt tre små, djupt nedsjunkna röjningsrösen. Flera av odlingsytorna var långsmala och skålade vilket visar att de brukats med åder. Några låg i sluttande terräng och uppvisade terrasskanter i nederkanten. Området är ett väl sammanhållet och fint exempel på fossil åker. De fossila åkrarna återfinns inte i något kartmaterial, se den tidigare kartredovisningen. Odlingsytan längst i väster har en större form och mer rensad yta. Den har sannolikt odlats periodvis in på 1900-talet, även om den uppvisar ett tydligt samband med övriga ytor. Vid provstick inom ytorna noterades upp till 15 cm tjocka odlingslager. Mellan ytorna finns naturliga vallar där det kunde iaktas mer stenmaterial. På odlingsytorna förekommer enstaka stenblock. Resultattabell Objekt Lämningstyp Antikvarisk bedömning 1 Område med fossil åkermark, Fornlämning utgör även ett fint boplatsläge 2 Källargrop Övrig kulturhistorisk lämning 3 Källargrund Övrig kulturhistorisk lämning 4 Vägbank Övrig kulturhistorisk lämning Fig. 8 Utredningens resultat, redovisat på digitala fastighetskartan, skala 1:4000. Inledningsvis skulle endast en smal ledningskorridor inventeras, men när den uppvisade fornlämningar så utvidgades området till att omfatta hela udden ut i Vallentunasjön. 10 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3

13 Den fossila åkermarken består av mjuka sluttningar och avsatser som även utgör ett fint boplatsläge. Inom den fossila åkermarken ligger en källargrund, objekt 3, med öppning mot Ö. Den är kallmurad av tillhugna stenblock. Grunden har troligen samband med Såsta bebyggelse och kan vara från talet. Något längre åt väster ligger en mycket stor källargrop, objekt 2, med oklar funktion och tidsställning. Den saknar ingång, har kallmurade insidor och utanför, i NO, finns en jordhög som antas ha samband med denna. Källargropen kan möjligen utgöra en iskällare eller en avsevärt äldre, kanske medeltida anläggning. Markägaren och dennes far har inga uppgifter om källargropens funktion eller ålder. Källargrunden och källargropen har bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar, vilka skulle kunna komma att klassas om till fornlämningar om de skulle vara äldre än Lämningarnas funktion och ålder skulle eventuellt kunna klargöras genom fördjupade arkivstudier eller utredningsgrävningar. I dagsläget kommer de att undvikas och ligga kvar orörda i området. Kant i kant med och norr om den fossila åkermarken löper en väg, som delvis har formen av en vägbank, objekt 4. Vägen är sentida och utgör en övrig kulturhistorisk lämning med miljöskapande värden. Norr om objekt 4 finns en naturlig sänka med lerjord och stora mängder stenblock, som var en blockrik strandkant på 1700-talet enligt kartmaterialet. Norr om sänkan sträcker sig en udde ut i Vallentunasjön. Under järnålder var udden en mindre ö. Utredningens resultat är intressant och visar hur det inom ett litet område kan komma fram rika kulturhistoriska lämningar. I detta fall fossil åker, källargrunder och en fin vägbank. Länsstyrelsen beslutar om fortsatta antikvariska insatser. Fig. 10. Objekt 3, en källargrund, ingrävd i sluttningen nedan Såstaholm. Ålder ej känd.. Fig. 11. Objekt 2, Källargrop, med kallmurade innerväggar och utan ingång. Ålderdomlig, oklar ålder och funktion. Fig. 12 Objekt 2, Källargropen är placererad i sluttningen nedanför Såstaholm. Fig. 9. Objekt 1, i sluttningen ner mot Vallentunasjön finns ett fint område med fossil åkermark som omfattar ca 10 röjda ytor, som är skålade och terrasserade. På ytorna finns enstaka röjningsrösen och i kanterna anas röjningssten. Fig. 13. Objekt 4, en vägbank som sannolikt anlades i början av 1900-talet, jämf. fig. 6. Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 11

14 Referenser Anderssson, L m.fl Jarlabankeättens gravplats vid Broby bro. Stockholms läns museum, rapport 1999:4. Historiska kartor, hämtade från Lantmäteristyrelsens arkiv och Lantmäterimyndigheternas arkiv, vid Lantmäteriet. Broby Storskifte 1787, Akt 108-2:3 Ekonomen 1952,Täby 10i9f Häradskartan Sollentuna , J Såsta Arealavmätn1724 Akt 01-Täby-15 Såsta nr1o2, Ägomätning 1724, Akt A108-28:1 Såsta ägostycklning från år 1908 Akt 01-Täby-126 Såstanr1o2, Geom avmätning 1636, Akt A108-28a:10 Täby sockenkarta, år 1837, Akt108-1:1 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens beteckning: Lst beslutsdatum: Landskap: Uppland Län: Stockholms län Kommun: Täby Socken: Täby Fastighet: Såsta 3:1 Fornlämningsnummer: ej inom området Höjd över havet: 5-15 m.ö. h. Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Undersökningsperiod: En fältdag i mars 2015 Koordinatsystem: Swereff 99 TM Inmätningsmetod: GPS Kraka projektnr: UP, Täby, Såsta Undersökare: Kraka Kulturmiljö AB, Johan Skyttes väg 232, Älvsjö, Tel , e-post: krakakulturmiljo@gmail.com. 12 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3

15 Bilaga 1. Objekttabell Objekt Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Område med fossil åkermark, (boplatsläge) Område med fossil åkermark, bestående av 10 röjda ytor 10x10-44x35 meter stora. Flera har en långsmal form och är skålade. 6 uppvisar terrasskanter. På några finns antydan till åkerhak. I området noterades 4 låga, djupt nedsjunkna röjningsrösen. Hela området utgör även ett fint boplatsläge. Terräng: N-sluttning i moränmark. Hagmark. Ca m.ö.h. 2 Källargrop Källargrop ca 9x9 m och intill 1,6 m dj. Den N innersidan är uppbyggd av kallmurad sten, rester av kallmurning anas i S. Kanterna nedrasade och skräp i botten. Ålderdomlig, saknar ingång. Oklar funktion. 5 m N om källargropen är en jordhög, oval, 6-7 m st och 0,8m h, belägen något nedanför i sluttningen. Jordhögen har troligen ett samband med källargropen. Terräng: N-sluttning i moränmark. Hagmark. Ca m.ö.h. Kommentar: Källargropens ålder och funktion är oklar. den har delvis karaktär av en källare i en medeltida stenhusgrund, men den skulle möjligen kunna vara en iskällare från 1800-talet. Enligt markägare till Såsta så är dess funktion oklar och den är äldre än 1900-talet. Lämningen kan vara äldre än Källargrund Källargrund, 4x5m st (ONO-VSV), ca1,9 m dj. Ingrävd i en NO-sluttning av kallmurade, tillhuggna stenblock. Terräng: N-sluttning i moränmark. Hagmark. Ca m.ö.h. Kommentaqr: Källargrundens ålder okänd, den kan vara från tiden före 1850 och ha samband med Såsta säteri vars huvudbyggnad låg i närområdet fram till sent 1800-tal. Lämningen kan vara äldre än Vägbank Vägbank, 40 m l (NV-SO), ca 2, 5 m br, 0,5-0,7 m h i N. Avsnitt som är uppbyggd med stensatt kant. Ingår i vägsträckning. Alltjämt i bruk, från sent 1800-tal eller 1900-talet. Terräng: N-sluttning i moränmark. Hagmark. Ca m.ö.h. Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Kraka kulturmiljö rapport 2015:3 13

16 14 Kraka kulturmiljö rapport 2015:3

17

18