Cementa AB Mätning av fallande och svävande stoft i Skövde 2007

Transkript

1 Handläggare Kjell Ericson Tel Mobil Fax RAPPORT 1 (29) Datum Cementa AB Marie Sjöstrand Cementvägen 1 Box Skövde Uppdragsnr Cementa AB Mätning av fallande och svävande stoft i Skövde 2007 ÅF-CONSULT AB Säkerhet, Hälsa och Miljö Kjell Ericson Granskad Lennart Karlsson ÅF-Consult AB Ågatan 40, Linköping. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

2 RAPPORT 2 (29) Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 REGELVERK Miljökvalitetsnormer Kvalitetskrav vid utvärdering av MKN 5 3 MÄTNING AV PM 10 I UTOMHUSLUFT Placering av mätstationerna Metodik Allmän statistik Jämförelse TEOM IVL Meteorologiska förhållanden 10 4 ANALYS AV TIMVISA VÄRDEN AV PM Tidserier PM-10 och vindriktning PM-10 och rapporterade problem Driftstatistik Cementa Sprängning Krossning Malning Ugnen Filterstatistik Övrigt 26 5 NEDFALLANDE STOFT 27 6 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Svävande stoft PM Nedfallande stoft Slutsatser 29 Bilagor Bilaga 1 Mätning av fallande stoft och PM-10 i Skövde under IVL Rapport U XXX, IVL

3 RAPPORT 3 (29) Sammanfattning Under sommarhalvåret 2007 har svävande stoft (PM-10) mätts i ett bostadsområde drygt en halv km öster om Cementas anläggning i Skövde. Mätningarna har skett dels med ett kontinuerligt registrerande instrument dels med en referensmetod. Samtidigt har bl.a. vindens riktning och styrka mätts på samma plats. På fyra platser runt Cementas fabrik och stenbrott har dessutom fallande stoft mätts under samma period. Resultatet av mätningarna visar att omgivningarna runt Cementa inte är mer belastade av svävande och nedfallande än andra delar av tätorten. De uppmätta haltnivåerna är lägre än gällande normer för PM-10 och är vad avser fallande stoft att betrakta som låga. Mätningarna visar inget entydigt samband mellan episoder med kortvarigt förhöjda halter och verksamheten vid Cementa med undantag för något enstaka fall. De uppmätta halterna orsakas sannolikt av flera stoft från flera olika källor av vilka Cementa kan antas vara en. Ett betydande bidrag till förekommande halter är vägtrafiken men det finns också andra källor i omgivningen som kan antas bidra till halterna. Även förekomsten av stoft i bakgrundsluften har betydelse för uppmätta stofthalter i mätpunkten. 1 Inledning och bakgrund Under sommaren och hösten 2007 har ÅF genomfört mätningar av stoft i Skövde på uppdrag av Cementa AB. Fyra olika typer av mätningar har genomförts: Meteorologiska mätningar vind, temperatur och solinstrålning Kontinuerliga mätningar av PM-10 1 som timmedelvärden med ett automatiskt registrerande instrument TEOM Dygnsvisa mätningar av PM-10 genom insamling av stoft på filter, vilka sedan har analyserats i laboratorium Nedfallande stoft över längre tidsperioder i sk. nedfallstrattar För mätningarna av dygnsvisa PM-10-halter och fallande stoft har IVL anlitats och dessa resultat finns redovisade i en separat mätrapport, bilaga 1. Vid flera tillfällen har episoder med nedfallande stoft förekommit i de västra delarna av Skövde. Cementa har av naturliga skäl utgjort en misstänkt källa Trots omfattande genomgång av anläggningen i samband med episoderna har 1 PM-10 är benämningen på partiklar vars diameter är <10 mikrometer

4 RAPPORT 4 (29) det inte gått att härleda dessa till någon särskild aktivitet inom fabriksanläggningen. De nu genomförda mätningarna har tillkommit som ett försök till att skapa bättre förståelse för vilken betydelse fabriksanläggningen kan ha och om möjligt finna någon faktisk orsak till de olägenheter som till och från förekommer. 2 Regelverk 2.1 Miljökvalitetsnormer Förordningen SFS 2001:527 om Miljökvalitetsnormer för utomhusluft ändrades med vissa tillägg strax innan årsskiftet 07/08, SFS 2007: 771. Dessa regler gäller bl.a. för PM-10, i linje med EU:s ramlagstiftning på området. I tabell 1 nedan anges de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN), vilka inte får förekomma i högre halter än vad som anges i tabellerna. Tabell 1 Miljökvalitetsnormer till skydd av människors hälsa Ämne Medelvärdestid MKN Kommentar PM-10 1 år 40 g/m 3 1 dygn 50 g/m 3 90-percentil Dessutom gäller följande värden för respektive utvärderingströskel: Norm för dygnsmedelvärde: Övre tröskel: 30 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre tröskel: 20 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde: Övre tröskel: 14 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel: 10 mikrogram per kubikmeter luft Gällande regelverk för partiklar avser gränsvärden eller MKN som ska innehållas idag. Ytterligare skärpning är att vänta till I förlängningen ligger också regler för halten av ännu finare partiklar, PM PM-2.5 är fina partiklar med en diameter < 2.5 m

5 RAPPORT 5 (29) 2.2 Kvalitetskrav vid utvärdering av MKN I linje med SFS 2001:527 har Naturvårdsverket utfärdat föreskrifter för bl.a. mätningar av reglerade ämnen (NFS 2007:7). I NFS 2007:7 fastslås de speciella kvalitetsmål som ska vara uppfyllda och hur mätningarna ska vara redovisade. Dessa föreskrifter gäller för kommuner som i sitt uppdrag har att övervaka kvalitén i utomhusluft. Mätningarna av partiklar i Skövde under 2007 som redovisas här har i allt väsentligt följd dessa föreskrifter. 3 Mätning av PM 10 i utomhusluft 3.1 Placering av mätstationerna De kontinuerliga mätningarna av meteorologi och PM-10 som tim- respektive dygnsmedelvärden har skett i Vasastaden i Skövde, i en trädgård till fastigheten med adress Ingegatan 5, figur 1 & 2. Figur 1 Plats för mätstationen i Vasastaden, Skövde. Mätstationen har bestått av en container med utrustningen för kontinuerlig mätning av PM-10 som timvärden och dygnsvärden samt meteorologiska parametrar (temperatur, vindhastighet riktning samt solinstrålning).

6 RAPPORT 6 (29) Figur 2 Stationen vid Ingegatan 5 i Skövde. Förutom dessa kontinuerliga och automatiska eller semi-automatiska mätningar av meteorologi och PM-10, har nedfallande stoft fångats i sk. nedfallstrattar på fyra olika platser. Dessa platser är belägna vid (N1) Bilskrot, (N2) Skyttesledet, (N3) Våmb samt intill containern på Ingegatan (N4), se figur 3. Figur 3 Lokalisering av de fyra mätstationerna för fallande stoft i Skövde.

7 RAPPORT 7 (29) 3.2 Metodik Tekniken som tillämpats vid de fyra stationerna för fallande stoft behandlas i bilaga 1, liksom mätningarna av PM-10 som dygnsmedelvärden. Den metod som använts för just dygnsmedelvärden utgör den sk. referensmetoden för mätning av PM-10 enligt SS-EN 12341:1998, föreskriven i Naturvårdsverkets Författningssamling NFS2007:7. Den metoden tillfredställer visserligen kraven på mätvärden för att fastställa Miljökvalitetsnormen, men ger ingen möjlighet till en mer detaljerad analys och förståelse av orsakerna till de uppmätta halterna. Till detta krävs mätningar med högre upplösning i tiden, åtminstone tim-upplösning. Vi har i denna studie därför genomfört mätningar med ett kontinuerligt registrerande instrument TEOM. Denna metod är inte är klassad som ekvivalent med referensmetoden. Mätningarna av med referensmetoden görs för att ge underlag till att bestämma hur jämförbara timvärdena är, eftersom mätningar med TEOM är belastad med en förlustfaktor orsakad av att provluften hettas upp innan mätningen. Detta orsakar att en del partiklar förångas och inte kommer med i mätningen. Jämförande studier som har gjorts inom ramen för Europeiska Unionen har visat att denna faktor varierar med mätplats och tid på året. En mätstation har satts upp temporärt för denna studie. Stationen består av en uppvärmd container där utrustningen varit placerad. Ovan tak har en meteorologisk mast varit monterad liksom intaget till PM 10 -analysatorn (på taket har också IVL:s insamlingsutrustning varit placerad). Under perioden till har följande parametrar mätts och lagrats: Vindriktning och vindhastighet som 10-minuters medelvärden. Standardavvikelse av vindriktning och vindhastighet under varje 10- minuters period. Max vindhastighet under varje 10-minuters period. Temperaturen var 10:e minut. Solinstrålningen (globalstrålningen), dvs. kortvågig strålning var 10:e minut. Koncentrationen av PM 10 som timmedelvärde.

8 RAPPORT 8 (29) 3.3 Allmän statistik Mätplatsen vid Ingegatan har följande karaktäristik vad gäller PM-10- mätningarna: Typ av provtagningsplats: Höjd över mark: Emissioner i närheten: Övrigt: Urban bakgrund 4 m Cementa, västerut ca 600 m Större trafikplats, västerut ca 150 m Stationen placerad i en trädgård ganska nära ett hus (norr om), avstånd ca 5 m, två våningar högt. Uppnådda kvalitetsmått sammanfattas i tabell 2 nedan. Tabell 2 Mått på uppnådd kvalité i de kontinuerliga mätningarna jämfört med motsvarande krav enligt NFS 2007:7 Egenskap TEOM IVL Kvalitetsmål enl. NFS 2007:7 Osäkerhet ~22% ( 0% ) 25% Datafångst 99,93 93,55 90 % Eftersom IVL:s mätningar av dygnsmedelvärden utförts med referensmetoden, har vi ansatt osäkerheten 0 % för dessa. I jämförelse med de värden som IVL rapporterat, har osäkerheten för TEOM UTAN korrektion skattats som en medelavvikelse under perioden. Datafångsten är angiven som den procentsats av säkra värden som erhållits, dygnsmedelvärden för IVL och timmedelvärden för TEOM. Avsaknaden av värden för TEOM:s del uppkommer vid filterbyten. Tre sådana byten har genomförts. Avsaknad av värden i IVL:s mätning behandlas i bilaga 1. Mätningarna av meteorologiska parametrar har pågått utan problem under hela perioden. Allmän statistik över mätningarna av PM-10 sammanfattas i tabell 3 nedan. Tabell 3 Allmän statistik över mätningarna av PM-10, TEOM och IVL Halt [µg/m 3 ] Medel 90%til 98%til Max MKN medel MKN 90%til TEOM 1h 9,7 17,5 33,1 233, TEOM 24h 9,8 16,7 21,7 42, IVL 24h 11,7 19,6 30,3 41,

9 RAPPORT 9 (29) All statistik ovan baseras på den faktiska mätperioden. MKN ska enligt NFS 2007:7 utvärderas över helt kalenderår. 3.4 Jämförelse TEOM IVL För att ytterligare belysa skillnaderna i mätningarna enligt referensmetoden (IVL) och TEOM, har en regressionsanalys på de två uppmätta tidserierna av dygnsmedelvärden gjorts. Resultatet visar på en korrelationskoefficient på 0,92. Regressionssambandet, TEOM = 2,47 + IVL * 0,97 illustreras i spridningsdiagrammet, figur 4 TEOM vs IVL TEOM [µg/m3] Figur IVL [µg/m3] Spridningsdiagram med inritad regressionslinje för sambandet mellan TEOM och IVL. Det ideala sambandet är inritat som en tunnare linje. Vi kan se att sambandet är tämligen linjärt och att en korrektionsfaktor skulle kunna sättas till ~+2,5. De tämligen stora avvikelsepunkterna med värden runt för IVLs mätning inträffade i början av mätperioden, då också många värden fick ogiltigförklaras p.g.a. felaktigt placerade filter. I figur 5 visas samvariationen mellan TEOM och IVL av PM-10 som dygnsmedelvärden.

10 RAPPORT 10 (29) Dygnsmedelvärden PM Halt [µg/m3] TEOM IVL Figur Datum Samvariation av mätningarna av PM-10 som dygnsmedelvärden 3.5 Meteorologiska förhållanden Mätstationen vid Ingegatan har också mätt de meteorologiska förhållandena under perioden. Värden för temperatur, vindhastighet och vindriktning samt globalinstrålning har lagrats var tionde minut. Denna uppsättning av parametrar möjliggör också framtida beräkningar med en spridningsmodell. 330 Vindros 0 25% 20% 30 Figur % 10% 5% 0% m/s 2-5 m/s 5 - m/s Vindros från Ingegatan med statistik uträknad i 30º-sektorer

11 RAPPORT 11 (29) I figur 6 visas en sk. vindros, dvs ett diagram som visar hur ofta (frekvent) det blåst från olika sektorer under mätperioden, uppdelat i tre hastighetsintervall. Vi kan konstatera att den förhärskande vinden har varit sydvästlig till västlig samt att det enbart i några få fall har blåst mer än 5 m/s på mätplatsen. 4 Analys av timvisa värden av PM Tidserier I de följande figurerna 7-13 redovisar vi tidseriediagram med samtidiga registrerade vindriktningar och uppmätt halt PM-10 som timvärden, ett diagram per månad. Dessa figurer ger en översiktlig bild av hur halterna, speciellt episoder med höga värden, infaller i tiden och en vindriktning som gällt vid dessa tillfällen. Skalan har trunkerats vid 40 µg/m 3 trots att det finns några enstaka värden som är betydligt högre. Speciellt under oktober är det många höga värden uppmätta. Observera att i alla figurerna har halten PM-10 multiplicerats med 10 för att göra diagrammen tydliga. Figur 7 Samvariation av vindriktning och PM-10 under maj 2007

12 RAPPORT 12 (29) Figur 8 Samvariation av vindriktning och PM-10 under juni 2007 Figur 9 Samvariation av vindriktning och PM-10 under juli 2007

13 RAPPORT 13 (29) Figur 10 Samvariation av vindriktning och PM-10 under augusti 2007 Figur 11 Samvariation av vindriktning och PM-10 under september 2007

14 RAPPORT 14 (29) Figur 12 Samvariation av vindriktning och PM-10 under oktober 2007 Figur 13 Samvariation av vindriktning och PM-10 under november PM-10 och vindriktning Samvariationen mellan vindriktning och PM-10 kan illustreras på ett annat och mer sammanfattande sätt i from av ett s.k. Breuer-diagram. Detta diagram liknar en vindros men ger de uppmätta medelvärdena och percentiler i respektive sektor, figur 14.

15 RAPPORT 15 (29) 330 Breuerdiagram PM ,9%h 98%h Medel Figur Samvariation av vindriktning och PM-10 som Breuerdiagram Av figur 14 kan vi dra slutsatsen att de högsta halterna uppkommer då vinden blåser från sektorn 255º - 285º. Det är en sektor som är vanligt förekommande under perioden (jmf figur 6), ett faktum som ibland kan vara svårtolkat eftersom spridningsförloppet kan betraktas som en stokastisk process. Eftersom denna riktning är vanligt förekommande uppkommer fler möjligheter (ökad sannolikhet) till att mäta höga halter jämfört med en sektor som är sällan förekommande, oaktat vad som orsakar höga halter. Den förekommer också relativt sett högre halter vid sydliga vindar, trots att dessa inte är speciellt vanliga under perioden. Just detta faktum är av samma orsak som diskuteras ovan en mer tydlig signal. Sammantaget tyder detta på att det förekommer källor väster om mätplatsen som påverkar mätningarna, men att det också söderut finns något som har inflytande. Identifierar vi speciellt den sektor där vi har inflytande från Cementas anläggning, kommer den att hamna i (se figur 15), dvs nästan identiskt med den som redovisas i Breurdiagrammet. I samma sektor hamnar också den vältrafikerade knutpunkten mellan Skaravägen, Vadsbovägen, Falköpingsvägen och Kungsgatan. Trafiken är en viktig källa till partiklar framför allt genom vägslitage och uppvirvling.

16 RAPPORT 16 (29) Figur 15 Vindar från sektorn är intressanta eftersom de kan utvisa en påverkan från Cementas anläggning på mätningarna Om vi delar upp hela materialet i två grupper, dels alla värden som faller inom sektorn och dels alla andra värden, kan vi konstatera att följande statistik, tabell 4: Tabell 4 Allmän statistik över mätningarna av PM-10, timvärden TEOM uppdelat så att alla observationer vid västlig vind jämförs med övriga Halt [µg/m 3 ] Medelvärde 90%til 98%til Max ,1 24,8 58,1 233,4 Övriga 8,9 15,5 22,9 220,3 Dessa värden utgör punkter på den kurva som kallas den kumulativa frekvensfördelningen, vilken illustreras i figurerna 16 och 17. Båda figurerna avser just denna fördelning men med lite olika skalor och uppdelning. Vi kan se att medelvärdet motsvarar percentilen. E sådan log-linjär fördelning är typiskt för halter i omgivningsluft. Av diagrammet framgår att västsektorn har en något flackare kurva, dvs det förekommer relativt sett oftare lite högre halter i spannet mellan medelvärde och 98-percentil, medan maxvärdena för de två grupperna är i stort sett detsamma. Som mest skiljer sig grupperna åt med 10 procentenheter, dvs i sektor väst förekommer en viss halt 10% oftare än i övriga sektorer sammantaget.

17 RAPPORT 17 (29) Kumulativ frekvensfördelning 110,0% 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Övriga Västsektor 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Figur Halt [µg/m3] Kumulativ frekvens av PM-10-observationer uppdelat i två grupper, en representerande västsektorn ( ) samt övriga Kumulativ frekvensfördelning 100,0% Frekvens 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Figur Halt [µg/m3] Övriga Västsektor Kumulativ frekvens av PM-10-observationer uppdelat i två grupper, en representerande västsektorn ( ) samt övriga

18 RAPPORT 18 (29) 4.3 PM-10 och rapporterade problem Cementa och Skövde kommun får ibland klagomål från omkringboende, och dessa klagomål antecknas. Under mätperioden har totalt 17 dylika ärenden registrerats. De uppgifter som registrerats är ibland knapphändiga, men har ändå här analyserats och jämförts med mätningarna. I tabell 5 finns dessa presenterade. Tabell 5 Registrerade klagomål med anteckning om position (relativt Cementa), tid, anmärkning och vad som observerats (vindriktning och halt) vid tillfället Plats Tid Anmärkning Jämförande tolkning Paroc parkering (sydvart) Dag 4/6 el. 5/6 Smutsiga bilar Mestadels E, en episod med halt ~27 µg/m 3. En timme W halt ~10 µg/m 3. Frygiigatan (NO vart) 18/6 Svart kletigt nedfall Långvarigt W, halt < 5 µg/m 3 Ingegatan (O vart) Vasagatan (OSO vart) 11 15/7 Dammig bil S W, halt < 10 µg/m 3, enstaka värde ~15 µg/m 3 30/7 Dammig bil Långvarigt WSW, halt < 10 µg/m 3 Skaraborgsgatan (OSO vart) Simsjövägen (S vart) Paroc parkering (sydvart) Gesällgatan (SO vart) Frygiigatan (NO vart) 8/8 Dammig bil Kortvarigt W, halt upp till 24 µg/m 3 10/9 Smuts på husvagn N vridande till W, halt < /10 Stoft på bil Mestadels W NW, flera episoder med halter upp mot 50 µg/m /10 Stoft på 3 bilar SW vridande mot W, halter ~18 µg/m 3 på kvällen 17/ /10 Stoft på bil SW, halter ~16 µg/m 3 på morgonen 15/10 Frygiigatan 19/10 Stoft på bil W, halt ~5 µg/m 3

19 RAPPORT 19 (29) Plats Tid Anmärkning Jämförande tolkning (NO vart) Ingegatan (O vart) Södra Bergsv. (NNO vart) Falkvägen (N vart) Falkvägen (N vart) Vintergatan (N vart) 23 25/10 Stoft på bil Mestadels W, flera höga episoder, några > 100 µg/m 3, en > 200 µg/m /10 Stoft på bil S vridande mot SSW, Halt ~15 µg/m 3 sjunkande till < 5 µg/m /10 Stoft på bil Se ovan samt kvällen 27/10; S vind och halter upp mot 27 µg/m /10 Stoft på bil Se ovan samt 31/10; kortvarigt S-vind och halt upp mot 36 µg/m 3 31/10 Stoft på altan Se ovan Sturegatan (E vart) 29/10 1/11 Stoft på bil Kortvariga W-vind med halter upp mot 25 µg/m 3 Falkvägen (N vart) 25/10-1/11 Stoft på bil Se ovan Ingegatan (O vart) 15-18/11 Stoft på bil W, växlande, halt ~15 µg/m 3 em 15/11, mätning slut 16/11 Tolkningarna är gjorda i förhållande till tidsperiod och position på klagomålen. OBS att haltmätningen alltid är gjord vid och representativ för Ingegatan, medan vindriktningen kan gälla över ett större område. Vi kan se att vindriktning och de relativt låga halter som uppmätts i många fall gör det osannolikt att Cementa har orsakat problemen. Vid andra tillfällen, speciellt under oktober visar de uppmätta halterna och vindriktningen att Cementa kan vara en källa. Vid dessa tillfällen har också flera olika klagomål som sammanfaller tidsmässigt och position förekommit. De episoder som kan ha ett samband med Cementas verksamhet (utifrån observerade halter och vindriktning) är indikerade med grön färg. Av dessa inträffar huvuddelen under oktober.

20 RAPPORT 20 (29) 4.4 Driftstatistik Cementa Ur information från driften vid Cementa som vi fått ta del av har följande uppgifter sammanställts Sprängning Sprängningar utför som regel kl 13 på dagen, även så om flera salvor skjuts efter varandra. Oftast är antalet mellan 2 4, men det förekom dagar då upp till sju salvor sköts. Produktionen är tämligen jämt fördelad över perioden med lite lägre frekvens under juli / augusti. Figur 18 visar antal och fördelning i tid. Sprängningar Antal Figur Krossning Datum Sprängningar genomför som regel kl 13. Figuren visar dagar då sprängningar utförts, staplarnas höjd visar antal sprängningar. Det finns ett krossverk som behandlar sk. högsten, lågsten samt skrotsten. Produktionen under perioden är illustrerad i figur 19. Man ser även här en tämligen jämn produktion måndag till fredag med en blandning av respektive högsten, lågsten och skrot. Vecka 30 låg produktionen nere

21 RAPPORT 21 (29) Runt krossverket förekommer också annan aktivitet såsom städning, transport, tippning mm Produktion krossar Skrot Lågsten Högsten Datum Figur 19 Volymer som krossats under perioden i de tre krossverken Malning Efter krossen behandlas kalken genom malning i cementkvarnar, tre till antalet. Fem olika kvalitéer produceras. Figur 20 visar produktionsvolymer under perioden. Produktion [ton] Figur Produktion kvarnar Datum Cementkvarnarnas produktion CKV6 Gullex CKV8 SH-P CKV8 Bygg CKV7 SH-P CKV7 Bygg

22 RAPPORT 22 (29) Även detta moment fortgår med tämligen konstant volym under veckorna, med ett kortare uppehåll ve Ugnen Ur driftsstatistiken för ungen har figur 21 skapats, som utvisar dels produktionsmängd och dels driftstid. Ugnen har haft ett tio-tal stopp under perioden, i regel har den varit igång igen inom ett dygn, men även längre planerade och oplanerade stopp har förekommit. Produktion och drifttid Ugn Produktion [ton], tid [tim*100] Produktion Drifttid Datum Figur 21 Ugnens produktion och driftstid. Skalan anger produktion i ton och driftstid under dygnet i timmar * 100. Återigen, processen går med en tämligen jämn produktionsnivå när allt fungerar som det ska Filterstatistik Det finns ett trettiotal filter inom anläggningen för att fånga upp damm och partiklar från olika processer. De sex största av dessa filter är försedda med utrustning som kontinuerligt indikerar förekomsten av stoft i den renade luften. Resultaten från denna mätning har studerats. I sammanställningen nedan redovisas resultaten från de indikerande instrumenten adderade tillsammans som emitterat stoft, g/s. Denna beräkning har gjorts med vetskap om att instrumenten inte kan användas för att bestämma faktiska halter utan enbart för satt indikera haltnivåer. Beräkningen är således en förenkling för att underlätta analysen.

23 RAPPORT 23 (29) För att försöka förstå detaljer bakom några vid Ingegatan uppmätta PM-10- episoder har ett antal sådan valts ut för fördjupad analys. Tabell 6 sammanfattar denna analys. Tabell 6 Uppmätta mängder stoft och driftstatistik från filtren, räknat som summan över alla sex. Underlaget utgörs av minutvärden från vart och ett av filtren. Period Uppmätt min max [µg/m 3 ] Uppmätt vindriktning [º] Medel emission [g/s] Max emission [g/s] 16/10 kl ,4 23, ,56 1,0 16/10 kl ,4 28, ,51 0,85 22/10 kl ,9 23, ,12 0,19 23/10 kl ,2 42,8 265, 100 0,14 0,24 23/10 kl ,7 233, ,23 1,45 24/10 kl ,3 120,6 270, 90 0,25 0,64 25/10 kl ,2 99,1 260, 70 0,21 0,39 25/10 kl ,7 139, ,2 0,4 27/10 kl ,7 27, ,15 0,42 Den episod som är mest anmärkningsvärd är den som inträffar den 23 oktober mellan kl 18 och 23. Under samma period visar stofthaltsindikeringen för filtret vid cementkvarn 8 (CKV 8) att något problem i just detta filter inträffat, se figur 22. Andra perioder som är intressanta att studera är den 24 och 25 oktober, alla med uppmätta halter i omgivningsluft upp mot eller över 100 µg/m 3. Det verkar sannolikt att problemet med filtret de 23 oktober kan ha haft ett samband med den uppmätta ökningen av halten PM-10 vid Ingegatan. Episoden stämmer tidsmässigt och vindriktningen är hela tiden så att det blåser från Cementas anläggning mot mätstationen. Vindhastigheten var vid tillfället ca 1 m/s och globalstrålnings- mätningarna visar att stabil skiktning just inträtt efter solnedgången.

24 RAPPORT 24 (29) Emission av stoft 23/10 kl ,60 1,40 1,20 1,00 [g/s] 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Figur 22 Uppmätta emissioner som summan stoft från filtren, minutvärden (övre delen) och uppmätta halter och vindriktningar som timvärden (undre delen) En andra episod inträffar strax efter, den 24:e på morgonen. Figuren 23 visar på motsvarande sätt händelsen. Under samma period indikerar emissionsmätningarna förhöjda halter från Beth-filtret även om utsläppet är mer kortvarigt och inte så uttalat. Detta sker under morgonen efter solens uppgång och vi börjar få ökad turbulens och omblandning i atmosfären. Vi har sannolikt också en påverkan från morgontrafiken på närliggande trafikleder. Utifrån detta enskilda fall är det svårt att sluta sig till orsak och verkan. Klart är att vindriktningen spelar in, när vinden mot slutet av perioden vrider sjunker halterna något. Det kortvariga utsläppet av stoft från Cementa verkar inte få någon tydlig betydelse för omgivningshalten, såsom var fallet ovan (figur 22).

25 RAPPORT 25 (29) Emission av stoft 24 okt kl [g/s] 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Figur 23 Uppmätta emissioner som summan stoft från filtren, minutvärden (övre delen) och uppmätta halter och vindriktningar som timvärden (undre delen) I figur 24 sammanfattas två kortvariga episoder med halter upp mot 100 µg/m 3. Emissionerna är givna under två kortare perioder, men självfallet är utsläppen från filtren kontinuerligt när produktion pågår. Figuren visar emissionerna under två perioder utan någon tillfälle med utpräglad topp på kurvan. Haltmätningen vid Ingegatan visar däremot en förhöjd nivå på morgonen runt kl 07 och en på kvällen vid kl 22, upp mot eller över 100 µg/m 3. Det finns således inget tydligt orsakssamband mellan uppmätta emissioner och halter i omgivningen vid detta tillfälle. Vindriktningen är västlig vid båda tillfällena och utsläppen från Cementa kan således vara en bidragande orsak till de uppmätta halterna.

26 RAPPORT 26 (29) Emission av stoft 25/10 kl [g/s] 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Figur 24 Uppmätta emissioner som summan stoft från filtren, minutvärden (övre delen) och uppmätta halter och vindriktningar som timvärden (undre delen) Sammantaget kan konstateras att filterstatistiken, förutom det specialgranskade fallet den 23 oktober, inte ger någon entydigt indikation på ett samband mellan utsläppen från Cementa och uppmätta halter av PM Övrigt Förutom brytning och produktion fortgår en mängd andra aktiviteter, med transporter som en viktig del. Under perioden har det förekommit en registrerad driftsavvikelse, som bestod i att under lossning av osläkt kalk från bil skedde en sk. överblåsning. Detta innebar att kalk kom ut i luften som ett damm-moln och ca 1 ton hamnade på marken. Avvikelsen inträffade den 8:e oktober.

27 RAPPORT 27 (29) 5 Nedfallande stoft Beskrivning av mätmetod och resultat redovisas i Bilaga 1. Här återges enbart slutresultatet i form av tabell 6. Tabell 6 Uppmätta mängder nedfallande stoft som månadsvärden Nedfallande stoft [g/m 2 ] Maj/ Juni Juni/ Juli Juli/ Aug Aug/ Sep Sep/ Okt Okt/ Nov Medelvärde Bilskrot 2,6 2,1 1,0 2,7 0,7 0,4 1,6 Skyttesledet 0,9 1,1 1,2 1,1 1,2 0,2 1,0 Våmb 1,4 2,0 1,6-0,2 0,1 1,1 Ingegatan 2,7 1,5 0,8 3,1 0,9 1,2 1,7 De redovisade värdena utgör totala depositionen, dvs summan av våt- och torrdepositionen. 6 Sammanfattning och slutsatser Under perioden 10:e maj till 16:e november 2007 har svävande stoft som PM- 10 mätts kontinuerligt i ett bostadsområde ca drygt en halv km öster om Cementas anläggning i Skövde. Samtidigt har också bl.a. vind mätts på samma plats. Förutom dessa kontinuerliga mätningar har också nedfallande stoft samlats på fyra platser runt anläggningen. 6.1 Svävande stoft PM-10 Resultaten av mätningarna visar att de uppmäta halterna är jämförbara med många andra städer av Skövdes storlek och något lägre än tidigare vintermätningar gjorda på olika platser i Skövde. Mätstationen vid Ingegatan får betecknas som urban bakgrund och påverkas av både industrier och trafik i närområdet. Tabell 7 sammanfattar de nu uppmätta halterna i jämförelse med gällande miljökvalitetsnormer.

28 RAPPORT 28 (29) Tabell 7 Uppmätta halter under perioden jämfört med gällande normer PM-10 [µg/m 3 ] Medelvärde 90%til dygn 98%til dygn Max dygn Uppmätt TEOM Uppmätt IVL MKN Övre utvärderingströskel De uppmätta totalhalterna under perioden indikerar att området inte har halter av partiklar som ligger över miljökvalitetsnormen, men att det är sannolikt att den övre utvärderingströskeln kan överskridas. Mätningarna omfattar i huvudsak sommarhalvåret, medan utvärdering av normer ska baseras på data från hela året. Mätningar under tidigare år och på andra platser i Skövde ( uppvisar liknande eller något högre nivåer. Vidare analys av mätningarna visar att de högsta halterna uppmäts då vinden är västlig, men att också en förhöjning kan skönjas vid sydlig vind. Studier av inkomna klagomål visar att det inte gått att påvisa något entydigt orsakssamband vid något tillfälle. Verksamheten vid Cementa är en möjlig källa till en del av de påtalade problemen, speciellt under oktober, men i andra fall är orsaken mest troligen en annan. Under oktober har flera kortvariga episoder registrerats med höga halter. Frekvensen av klagomål är också högre. Driftsdata från Cementa indikerar dock normal och stadig drift med få driftsavbrott eller störningar. En avvikelse inträffade den 8/10 då osläckt kalk kom ut i luft och på mark i samband med lossning. Denna kortvariga händelse kan dock inte förklara de återkommande klagomålen under månaden. 6.2 Nedfallande stoft Mängden nedfallande stoft (våt- och torrdeposition) har mätts med sk. nedfallstrattar på fyra platser fördelade runt Cementa. Proverna har analyserats för perioder om ca en månad. Alla enskilda månadsmedelvärden ligger inom

29 RAPPORT 29 (29) vad som kan betecknas som bakgrundsnivå 3 (2-3 g/m 2 och månad), inget mätvärde faller i intervallet som kan anses godtagbart i tätort (5 8 g/m 2 och månad). 6.3 Slutsatser Mätningarna som utförts visar att halterna av svävande stoft i omgivningarna runt Cementa inte är högre än i andra delar av tätorten och att nivåerna är inom gällande normer (PM-10). Halterna av fallande stoft är låga. Det har inte gått att påvisa något säkert samband mellan episoder med höga enskilda tim-halter och verksamheten vid Cementa bortsett från något enstaka fall där Cementas verksamhet kan ha utgjort en källa. Mest troligt är att de uppmätta halterna orsakas av flera olika källor, av vilka Cementa är en och den närliggande trafiken är en annan. Mätningarna tyder också på att det kan finnas andra källor som dock inte har kunnat identifieras med denna undersökning. 3 Enligt förslag från Göran Person, SNV 1969