ARBETS- MARKNADS- RAPPORT 2008:1

Transkript

1 ARBETS- MARKNADS- RAPPORT 2008:1

2

3 FÖRORD Målet för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Avsikten med Arbetsmarknadsrapporten är att presentera en kvalificerad analys av hur arbetsmarknaden fungerar och Arbetsförmedlingens roll i detta. Rapporten behandlar fyra områden som alla rör Arbetsförmedlingens bidrag till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka sysselsättningen. Det första området handlar om att förbättra matchningen mellan lediga arbeten och arbetssökande. Det andra området diskuterar ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet samt arbetskraftsbrist. Det tredje området behandlar arbetet med att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Slutligen tar rapporten upp arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Arbetsmarknadsrapporten publiceras två gånger per år och görs på uppdrag av regeringen. Ett viktigt syfte med rapporten är också att vi själva inom Arbetsförmedlingen ska kunna använda innehållet för att utveckla verksamheten till att effektivt och träffsäkert säkerställa genomförandet av vårt arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Vid sidan av detta är det också vår förhoppning att även andra läsare kommer att ha nytta av den. Lena Liljebäck Tillförordnad generaldirektör 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING 11 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN ARBETSFÖRMEDLINGEN I SIFFROR ARBETSFÖRMEDLINGENS SERVICE ARBETSFÖRMEDLINGENS BUDGET 20 3 EFFEKTIV MATCHNING FÖRUTSÄTTNINGAR MATCHNINGENS EFFEKTIVITET ARBETSFÖRMEDLINGENS INSATSER SAMMANFATTNING 42 PRODUKTFÖRKLARING Denna rapport är en återrapportering till regeringen (diarienummer: /12465) i enlighet med regleringsbrevet avseende Arbetsförmedlingen för budgetåret Arbetsförmedlingens uppdrag är att lämna en samlad redovisning och analys av hur myndigheten arbetar för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och hur myndigheten fullgör sina uppgifter. Arbetsförmedlingen ska för detta ändamål ta fram indikatorer som visar hur myndighetens verksamhet bidrar till en väl fungerande arbets marknad samt till att förbättra matchningen, bryta utanförskapet och varaktigt öka sysselsättningen. Indikatorerna ska även belysa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Indikatorerna ska redovisas och analyseras i en sammanhängande rapport som ska publiceras två gånger per år. 4 OBALANS OCH BRIST REGIONAL OCH YRKESMÄSSIG OBALANS ARBETSKRAFTSBRIST ARBETSFÖRMEDLINGENS INSATSER OCH DERAS PÅVERKAN SAMMANFATTNING 53 5 MOTVERKA LÅNGA ARBETSLÖSHETSTIDER ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONER MED LÅNGA INSKRIVNINGSTIDER ARBETSFÖRMEDLINGENS INSATSER OCH DESS EFFEKTER SAMMANFATTNING 74 6 ARBETSLÖSHETS FÖRSÄKRINGEN SÖKAKTIVITETEN ARBETSFÖRMEDLINGENS ROLL INOM ARBETSLÖSHETS - FÖRSÄKRINGEN UPPFÖLJNINGEN AV ANVISNINGAR SAMMANFATTNING 87 REFERENSER 89 BILAGA PROJEKTLEDARE Susanna Okeke. FÖRFATTARE Fredrik Jansson Dahlén, Kerstin Fransson, Anders Harkman, Bengt Härshammar, Viktoria Liss, Petra Nilsson, Gün Sahin, Åsa Olli Segendorf, Mohammad Taslimi, Barbro Widerstedt. STATISTIK Rolf Adolfsson, Per-Håkan Bonnevier, Inger Norén, Lena Stoltz. PRODUKTIONSSAMORDNING Arbetsförmedlingens informationsavdelning. FORM & FIGURER ETC. TRYCK Modin Tryckoffset 2008.

5 SAMMANFATTNING

6 SAMMANFATTNING Syftet med Arbetsmarknadsrapporten är att presentera ett antal indikatorer som beskriver arbetsmarknadens funktionssätt i stort och indikatorer som beskriver hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och till att uppnå målen för arbetsmarknadspolitiken. Resultaten i rapporten tyder på att matchningen, med hänsyn till konjunkturläget, i huvudsak fungerar bra. Arbetsförmedlingens insatser för att matcha sökande har i flera avseenden intensifierats och de sökandes egen aktivitet har ökat. Sökande som befinner sig långt från arbetsmarknaden har prioriterats. Trots detta finns vissa indikationer på ökande matchningsproblem den senaste tiden som troligen hänger samman med en växande obalans vad gäller kompetens och andra egenskaper mellan Arbetsförmedlingens sökande och arbetsgivarnas efterfrågan. Effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Arbetsgivarna ska så snabbt som möjligt få lämpliga sökande till de lediga platserna och de arbetssökande ska snabbt hitta lämpligt arbete. Resultaten tyder på att matchningen, med hänsyn till konjunkturläget, fungerar bra när det gäller arbetsmarknaden som helhet. Den tendens till förbättrad matchning som kunde noteras under 2006 ser ut att bestå. Rekryteringstiderna är fortfarande kortare nu än vid motsvarande arbetsmarknadsläge under decenniets första år. När det gäller matchningen mellan sökande och platser vid Arbetsförmedlingen finns emellertid tecken på begynnande problem. Resultat som baseras på en analys av Arbetsförmedlingens statistik (med en så kallad matchningsfunktion) pekar i stort sett i samma riktning som indikatorn för hela arbetsmarknaden. Utflödet till arbete var högre än förväntat under 2006 och större delen av Däremot ser man här tecken på en försämrad matchning första kvartalet i år då utflödet till arbete var lägre än förväntat. En annan indikator på hur effektivt matchningen fungerar är andelen företag som uppger att de har brist på arbetskraft. Uppgift om detta redovisas av Konjunkturinstitutet. Enligt denna indikator var bristen i slutet av 2007 fortfarande något under nivån vid förra högkonjunkturen år Det är fler företag som fortfarande kan rekrytera än som inte lyckas rekrytera. Av de arbetsställen inom privata näringslivet som uppger att de upplever brist har 38 procent inte lyckats rekrytera. I en del av dessa fall har företaget ändå lyckats undvika att produktionen påverkas. Andelen företag med brist som inte lyckats rekrytera och där produktionen påverkats uppgår till 22 procent. 6

7 En allt större andel av de lediga platserna i Sverige har de senaste åren anmälts till Arbetsförmedlingen. Andelen under 2007 har uppskattats till cirka 50 procent. Dessa platser är som regel tillgängliga både för Arbetsförmedlingens sökande och för andra. Samtidigt har andelen platser där arbetsgivaren fått tillräckligt med sökande successivt minskat och uppgick första kvartalet 2008 till 82 procent. Med hänsyn till konjunkturläget är detta en viss försämring. Att platser inte fått tillräckligt med sökande beror i det stora flertalet fall på att de som sökt inte har den kompetens som arbetsgivaren vill ha. Endast 1 2 procent av de platser som anmäls till Arbetsförmedlingen får ingen sökande. Arbetsförmedlingen kan påverka bristsituationer på flera sätt. Genom effektiva matchningsinsatser kan man i viss utsträckning stimulera regional och yrkesmässig rörlighet. Med olika rörlighetsstimulerande insatser som pendlingsstöd och respenning kan den geografiska rörligheten påverkas. Ett viktigt instrument för att underlätta yrkesmässig rörlighet och kompetensförsörjning vid brist är arbetsmarknadsutbildningen. Våra analyser visar att arbetsmarknadsutbildning i stor utsträckning har riktats mot dokumenterade bristyrken. Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivaren fördjupat stöd vid rekryteringen genom att anvisa lämpliga sökande till den lediga platsen. Enligt intervjuer med arbetsgivare (den så kallade arbetsgivarundersökningen) var andelen med sådan överenskommelse under de första tre kvartalen 2007 cirka 15 procent. De två senaste kvartalen har dock andelen minskat kraftigt och uppgick till nio procent senaste kvartalet. En analys som redovisas i rapporten tyder på att rekryteringar med den här typen av överenskommelser oftare leder till att platsen tillsätts snabbt. I det perspektivet är den minskande andelen överenskommelser en olycklig utveckling. En förklaring skulle eventuellt kunna vara att tillgången på lämpliga sökande hos Arbetsförmedlingen har minskat. Alternativt har allt mer av resurserna istället gått till sökandeinriktat arbete. Det finns flera tecken på att Arbetsförmedlingens insatser gentemot sökande har intensifierats. Andelen sökande som fått förslag på platser att söka har ökat. Det genomsnittliga antalet kontakter som en sökande har med förmedlingen har blivit fler. Sökaktiviteten bland arbetslösa är fortsatt hög både vad gäller tiden som används och antalet sökta jobb. För att stimulera arbetsförmedlingarna att tidigarelägga insatserna för nya sökande infördes under fjärde kvartalet 2006 ett nytt verksamhetsmål som innebar att en viss andel av de nyinskrivna skulle ha fått ett arbete inom 90 dagar. Detta förefaller också ha fått en tydlig effekt på utflödet till arbete de första 90 dagarna efter inskrivning. Under 2007 ligger andelen som fått arbete inom 90 dagar påtagligt över motsvarande andelar 2005 och En del av detta kan bero på ökad efterfrågan på arbetskraft men tidsmönstret talar starkt för att målet lett till ett förändrat arbetssätt på förmedlingarna som också lett till ökat utflöde. Detta visar på flera saker. För det första visar det att målformuleringar i hög grad påverkar arbete på förmedlingarna. För det andra visar det att Arbetsförmedlingens 7

8 insatser kan påverka utflödet till arbete. Det antyder också att det kan finnas en viss förbättringspotential inom verksamheten. Andelen arbetslösa och programdeltagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen som övergår till arbete per månad ökade kraftigt under En viktig förklaring till den snabba uppgången av utflödet till arbete under senare delen av 2006 är sannolikt den fokusering mot tidig matchning som det nya verksamhetsmålet inneburit. Under 2007 stagnerade dock det relativa utflödet och har nu, trots hög sökaktivitet och ökade insatser från Arbetsförmedlingens sida, vänts till en nedgång. Detta talar för att de som nu är arbetslösa har svårare att hitta arbete. För detta talar också en ökad andel med långa inskrivningstider vid förmedlingen och ökande yrkesmässig obalans mellan sökande och lediga platser. De intensifierade insatserna har inte resulterat i någon påtaglig ökning av andelen som uppger att de fått arbete tack vare Arbetsförmedlingens insatser. Bland arbetssökande som fått arbete är andelen som fått information om jobbet genom Arbetsförmedlingen första kvartalet i år i stort sett densamma som motsvarande period förra året. Andelen som fått information genom arbetsförmedlare är fortfarande låg jämfört med andelen som hittat jobbet i Platsbanken. Andelen som fått jobbet helt eller delvis tack vare Arbetsförmedlingens insatser är i stort sett oförändrad. Prioritera dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen ska verka för att bryta utanförskap genom att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Under 2007 har regeringen gjort flera nya satsningar för att stödja den här gruppen. För att stimulera efterfrågan på personer som varit arbetslösa en längre tid infördes vid årsskiftet 2006/2007 de så kallade nystartsjobben. De innebär att en arbetsgivare som anställer en person som varit utan arbete i minst ett år slipper betala arbetsgivaravgift under en period som motsvarar den tid man varit arbetslös, sjukskriven eller fått försörjningsstöd från kommunen. För dem som förbrukat sin ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen om 300 dagar infördes vid halvårsskiftet 2007 jobb- och utvecklingsgarantin. På hösten samma år infördes jobbgarantin för ungdomar. Ett antal indikatorer visar att Arbetsförmedlingen prioriterar sökande som befinner sig långt från arbetsmarknaden. De som varit inskrivna lång tid har fler kontakter med förmedlingen och de använder mera tid för att söka jobb än de som varit inskrivna kort tid. Ytterligare ett tecken på att personer med långa inskrivningstider prioriteras är att en betydligt större andel i den gruppen får arbete via förmedlingens personal. Personer med stor risk att bli inskrivna lång tid vid förmedlingen har prioriterats till arbetsmarknadspolitiska program och har utgjort en stor andel av dem som tidigt påbörjat ett program. Även bland dem som varit inskrivna lång tid visar Arbetsförmedlingens undersökningar på ökad aktivitet både från de sökandes egen och från förmedlingens sida. Sökaktiviteten är klart högre under 2007 och första 8

9 kvartalet 2008 än tidigare. Det rör sig här om en fördubbling av antalet sökta jobb och en 35-procentig ökning av den använda tiden vilket är betydligt mer än bland dem som varit inskrivna kort tid. Antalet kontakter som sökande med långa inskrivningstider haft med förmedlingen har ökat påtagligt de senaste kvartalen. Utflödet till arbete ökade även bland dem med långa tider under Under 2007 och framåt finns dock, trots ökad sökaktivitet, fler kontakter med förmedlingen och nya program, en tydlig tendens till minskat utflöde till arbete bland sökande med längre inskrivningstider. Antalet sökande med långa inskrivningstider har ökat något de senaste månaderna. En förklaring kan vara att en större andel av de sökande som nu finns kvar vid förmedlingen är personer som även vid hög efterfrågan har svårt att hitta arbete. Det är ännu inte möjligt att bedöma effektiviteten hos de nya program som införts under Förutom de principiella problemen med att utvärdera program som är obligatoriska för en viss målgrupp har alltför kort tid förflutit för att några säkra slutsatser ska kunna dras. I rapporten redovisas en enklare uppföljning av jobb- och utvecklingsgarantin. Den visar att det finns stora skillnader i förutsättningar bland deltagarna där en stor grupp har mycket liten chans att med enbart matchningsinsatser och coachning hitta ett arbete. För dem kan arbete med stöd vara en väg till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens roll inom arbetslöshetsförsäkringen En viktig uppgift för Arbetsförmedlingen är att kontrollera att de som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen uppfyller de villkor som ställs på ersättningstagarna. Villkoren är framför allt att ersättningstagaren ska söka arbete aktivt, inte ha något hinder för att ta ett arbete och vara beredd att ta ett erbjudet arbete. Ett omfattande utvecklingsarbete har de senaste åren genomförts vid Arbetsförmedlingen för att främja enhetlighet och rättssäkerhet i tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Under första kvartalet 2008 uppgick andelen som uppger att de söker arbete till 91 procent bland dem med ersättning. Detta är ungefär samma andel som under 2007 men något högre än under perioden Sökaktiviteten är högre för arbetssökande med ersättning än för dem utan. En orsak till den ökande andelen aktiva de senaste åren är sannolikt den ökade efterfrågan på arbetskraft. Utvecklingen kan även bero på att de relativt stora insatser som gjorts för att sprida kunskaper på Arbetsförmedlingen om hur arbetslöshetsförsäkringen villkor ska tillämpas har haft effekt. På senare tid har det även varit en markant ökning av antalet underrättelser om ifrågasätt rätt till ersättning, något som till viss del beror på det informationsarbete som fortgår på de enskilda Arbetsförmedlingarna. En jämförelse mellan olika län visar dock på stora skillnader i andelen som fått en underrättelse vilket tyder på att det fortfarande finns utrymme för att förbättra tillämpningen av reglerna. 9

10

11 1 INLEDNING 6 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 5 MOTVERKA LÅNGA ARBETSLÖSHETSTIDER 4 OBALANS OCH BRIST 3 EFFEKTIV MATCHNING 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN 1 INLEDNING

12 1 INLEDNING 1 INLEDNING På en dynamisk arbetsmarknad kan vi förvänta oss friktioner eller störningar av olika slag som kan vara kostsamma för samhället. Det pågår ständigt omstruktureringar på arbetsmarknaden nya jobb tillkommer och andra försvinner. I samband med dessa flöden genereras vanligtvis väntetider. Arbetsgivare får ofta vänta innan de kan anställa, trots att det samtidigt finns arbetslösa. Detta kan bero både på naturliga väntetider vid tillsättning av tjänster, och på att de arbetslösa inte alltid har den utbildning och erfarenhet som efterfrågas. Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetsmarknadspolitiken är att minska friktionerna och därmed skapa en bättre fungerande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens insatser kan vara i form av informationsförmedling som gör att arbetssökande och arbetsgivare enklare kan komma i kontakt med varandra. Insatserna kan också vara stödjande eller utbildande för att bättre matcha arbetssökande med lediga jobb. En effektiv arbetsmarknadspolitik bör baseras på kunskap om vilka problem som kan lösas med arbetsmarknadspolitiska insatser och när insatserna inte bidrar på ett konstruktivt sätt. Det måste också finnas någon form av värdering där kostnaden kan ställas mot det extra värde som genereras i samhället genom insatserna. Om inte kostnaderna för insatserna genererar en minst lika stor avkastning bör man överväga om resurserna ska användas på något annat sätt. Syftet med Arbetsmarknadsrapporten är att presentera indikatorer som beskriver arbetsmarknadens funktionssätt i stort, och indikatorer som beskriver hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Ett ytterligare syfte är att tydliggöra vilka obalanser på arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen har möjlighet att påverka. Med större kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar ökar möjligheterna att peka ut områden där de arbetsmarknadspolitiska insatserna bidrar till ett förbättrat samhälle. Arbetsmarknadspolitiken kan sägas ha två huvudsakliga syften; att stabilisera efterfrågan på arbetskraft för att hålla sysselsättningsdeltagandet högt och upprätthålla en hög nivå och tillväxt av BNP; samt att fördela försörjningsbördan mellan individer. Arbetsförmedlingens uppgift är huvudsakligen inom de tillväxtpolitiska ambitionerna med arbetsmarknadspolitiken. Huvuduppgiften är att minska friktionskostnaderna i samband med omstruktureringar på arbetsmarknaden (förbättra matchningen) och undvika att kunskap och färdigheter förstörs till följd av långvarig arbetslöshet (bryta utanförskapet). Minskade friktioner leder till att resurser frigörs för produktion. Ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet gör strukturomvandlingen smidigare och mindre kostsam, vilket är positivt för tillväxt och välfärd. I grunden är naturligtvis motivet att arbetsmarknaden ska fungera bättre genom att arbetsgivare och arbetssökande finner varandra snabbare och med mindre resursanvändning än vad annars skulle ha varit fallet. 12

13 Tillgången till information är central för en effektiv matchning av arbetssökande och arbetsgivare. För arbetssökande är det viktigt att ha kunskap om så många vakanser som möjligt inom de områden som är intressanta. För arbetsgivare är det viktigt att nå ut till många potentiella arbetssökande. Information om arbetssökande och vakanser är i allmänhet kostsam att samla in, samtidigt som det är viktigt att många kan ta del av den. För en privat finansierad arbetsförmedling ligger vinstpotentialen i att kontrollera informationsspridningen för att kunna ta ut en avgift av arbetssökande och arbetsgivare. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det dock bättre ju mer spridd informationen är, för att skapa så goda matchningar som möjligt. En kostnadsfri informationskanal som är tillgänglig för alla är därför motiverad. Informationsspridningen är en kollektiv nyttighet som förutsätter finansiering med offentliga medel för att den ska utföras i tillräcklig utsträckning. Detta behöver dock inte innebära att utföraren är offentligt ägd. En andra viktig uppgift för Arbetsförmedlingen är att motverka den minskning av kompetens eller motivation som kan följa på långa tiders arbetslöshet. En sådan utveckling är både ett personligt problem och ett samhällsproblem, vilket är ett motiv till en offentlig finansiering av arbetsmarknadspolitiska insatser. Med minskad kompetens eller motivation minskar mängden ansökningar till de lediga platserna på arbetsmarknaden. Resultatet blir att fördelen i rekryteringsprocessen för de som varit arbetslösa endast en kort tid förstärks, med risk för högre lönekrav än vad som annars varit nödvändigt, och fortsatt arbetslöshet för de svagare grupperna. Arbetsförmedlingen har även till uppgift att bevaka aktivitetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Människor som vill försäkra sig mot risken att stå utan inkomster ifall de blir utan jobb kan välja att ta en arbetslöshetsförsäkring. Liksom alla försäkringar brottas arbetslöshetsersättningen med misstanken om överutnyttjande, 1 och att personer med högre risk för arbetslöshet är mer benägna att försäkra sig. 2 Dessa två aspekter innebär bland annat att ersättningen till grupper av arbetslösa blir underdimensionerad i en privat försäkring. En försäkring som är tillgänglig för alla med lika villkor kräver en offentlig reglering. 3 Givet att försäkringen finns behövs någon form av bevakning för att motverka de negativa konsekvenser som kan följa i matchningsprocessen. 4 Eftersom Arbetsförmedlingens uppgifter kan ses som offentliga åtaganden, blir den naturliga följdfrågan vilka insatser som på ett effektivt sätt löser de uppgifter som Arbetsförmedlingen ålagts. Av denna anledning blir utvärdering och uppföljning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna ett värdefullt kunskapsunderlag för att utveckla och förbättra dem. Utvärderingen av insatserna ska i första hand mätas gentemot det primära målet. Insatserna bör i allmänhet ha en klart uttalad målsättning i riktning mot att minska friktionskostnaderna på arbetsmarknaden och förbättra matchningen. Att en åtgärd gav fördelningspolitiska vinster kan inte läggas till som utvärderingskriterium i efterhand, i de fall det inte uttryckligen är målet med insatsen. FOTNOTER 1) Misstanken om överutnyttjande kallas även för moral hazard. Kortfattat innebär detta att när individen blivit arbetslös finns risken att han eller hon väljer att agera på ett sätt som optimerar den egna nyttan, vilket försäkringsgivaren har svårt att övervaka. Resultatet kan bli höjda reservationslöner, minskad sökintensitet eller minskad flyttbenägenhet vilket resulterar i en sämre fungerande matchningsprocess. 2) Risken för arbetslöshet för den enskilda personen är i allmänhet förknippad med inom vilken bransch och på vilket företag han eller hon arbetar. Han eller hon är dessutom oftare bättre informerad om risken för arbetslöshet till exempel risken för neddragning på det egna företaget än vad försäkringsgivaren är. De med högst risk för arbetslöshet inom varje bransch har därmed större anledning att söka försäkringen, vilket brukar kallas adverse selection. Resultatet blir att stora grupper får väldigt dyra arbetslöshetsförsäkringar och det blir svårt för en privat försäkringsgivare att finna tillräcklig försäkringsmässighet. 3) Se exempelvis Barr 2001 och Jansson & Almén ) Det finns även positiva aspekter i försäkringen som kan hänföras till att ersättningen i form av omställningsförsäkring möjliggör en bättre matchning på arbetsmarknaden om den enskilda personen inte omedelbart söker jobb som han eller hon är överkvalificerad för. 1 INLEDNING 13

14 1 INLEDNING Rapporten disponeras på följande sätt: I kapitel två beskrivs Arbetsförmedlingen och förutsättningarna för förmedlingens arbete. Kapitel tre analyserar matchningen och om Arbetsförmedlingens insatser medför kortare vakanstider. Förkortade vakanstider är en viktig indikator på hur Arbetsförmedlingen uppnår målet att minska friktionen på arbetsmarknaden och därigenom förbättra resursutnyttjandet. Kapitel fyra diskuterar omfattningen av regional och yrkesmässig obalans och olika aspekter av brist på arbetskraft. Där diskuteras även betydelsen av geografisk och yrkesmässig rörlighet för att minska brist och obalans, samt de arbetsmarknadspolitiska insatser som syftar till att underlätta rörlighet på arbetsmarknaden. Kapitel fem undersöker om Arbetsförmedlingens insatser är riktade mot grupper med särskilt svår situation på arbetsmarknaden och om insatserna motverkar långa tider i arbetslöshet. Kapitel sex tar upp Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen och undersöker de olika åtgärder Arbetsförmedlingen har för att granska de personer som uppbär arbetslöshetsersättning. 14

15 2 ARBETS- FÖRMEDLINGEN 6 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 5 MOTVERKA LÅNGA ARBETSLÖSHETSTIDER 4 OBALANS OCH BRIST 3 EFFEKTIV MATCHNING 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN 1 INLEDNING

16 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN FIGUR 2.1 Antal kvarstående och nya inskrivna på Arbetsförmedlingen, genomsnitt per månad, kv 1 Nyinskrivna Kvarstående 2 ARBETS- FÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingen är en offentlig serviceorganisation som är avgiftsfri och öppen för alla som söker nytt jobb eller nya medarbetare. Både arbetsgivare och arbetssökande kan använda sig av förmedlingens tre servicevägar: arbetsformedlingen.se, Arbetsförmedlingens kundtjänst och de lokala arbetsförmedlingskontoren. För att ge perspektiv på arbetsförmedlingens arbete studeras i detta avsnitt strömmarna av arbetssökande och arbetsgivare som årligen är i kontakt med Arbetsförmedlingen. Kapitlet ger också en beskrivning av Arbetsförmedlingens service och de resurser som satsas på arbetsmarknadspolitik i Arbetsförmedlingens regi kv 1 Kvarstående Nyinskrivna FIGUR 2.2 Antal personer som har lämnat Arbetsförmedlingen, fördelat på arbete, okänd orsak och annan anledning, genomsnitt per månad, kv KÄLLA: Arbetsförmedlingen 2.1 Arbetsförmedlingen i siffror Inflöde till Arbetsförmedlingen Det finns många skäl att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och det finns inget krav att den arbetssökande ska vara arbetslös, även om de allra flesta inskrivna saknar reguljär sysselsättning. En del som väljer att skriva in sig har ett arbete men vill byta. Andra vill utöka sin arbetstid eller söker en fast sysselsättning. Figur 2.1 visar hur månadsgenomsnittet för antalet inskrivna och nyinskrivna (inflödet) på Arbetsförmedlingen har utvecklats mellan 1992 och det första kvartalet Antalet inskrivna uppgick år 2007 till i snitt knappt personer per månad och motsvarande siffra för antalet nyinskrivna var knappt personer. Detta innebär att nivåerna för både antalet inskrivna och inflödet av nya sökande till Arbetsförmedlingen var lägre 2007 än tidigare under den studerade perioden. Under det första kvartalet 2008 har de nedåtgående trenderna fortsatt t.o.m. kv 1 Övrigt Okänd orsak Arbete FOTNOTER 5) Se bland annat Bring & Carling 2000, Sahin 2003 och Nilsson 2007b. 6) För en mer detaljerad beskrivning av begreppet okänd orsak och dess konsekvenser, se vidare Nilsson 2007b. KÄLLA: Arbetsförmedlingen Utflöde från Arbetsförmedlingen Personer lämnar Arbetsförmedlingen av många skäl, inte bara till arbete. Det kan handla om pensionering, studier utanför Arbetsförmedlingens regi, föräldraledighet, eller andra anledningar. Inskrivna som uteblir från planerade möten eller som av andra anledningar inte varit i kontakt med Arbetsförmedlingen under en tid blir utskrivna. Låga incitament att meddela Arbetsförmedlingen om ändrade förhållande kan i vissa fall vara orsaken. De personer som Arbetsförmedlingen tappat kontakten med skrivs ut med det som Arbetsförmedlingen kallar okänd orsak. Undersökningar visar att ungefär hälften av alla de som blir utskrivna på grund av okänd orsak ändå fått ett arbete. 5 Figur 2.2 visar hur många som lämnat Arbetsförmedlingen i genomsnitt per månad, fördelat på arbete, okänd orsak och andra orsaker. 6 Figuren visar att det genomsnittliga antalet personer som lämnat Arbets- 16

17 förmedlingen varje månad till ett arbete har varit förhållandevis konstant över hela perioden. Relativt sett har dock flödet till arbete ökat sedan mitten av 1990-talet. Under 2007 var andelen som lämnade Arbetsförmedlingen till arbete cirka 60 procent, jämfört med 40 procent tio år tidigare. 7 Det positiva efterfrågeläget i ekonomin har även förkortat de genomsnittliga inskrivningstiderna. Figur 2.3 redovisar hur stor andel som lämnat Arbetsförmedlingen bland dem som skrivits in under de två första kvartalen Figuren visar att utflödet gick något snabbare under 2007 jämfört med de två tidigare åren. Efter tre månader hade drygt en tredjedel lämnat Arbetsförmedlingen. Efter ett halvår hade nästan sex av tio lämnat Arbetsförmedlingen och efter ytterligare ett kvartal var en knapp tredjedel kvar. Tabell 2.1 Andel av utflödet som har fått arbete, procent, inskrivna första halvåret, Fått arbete Inom en månad 71,8 79,2 84,7 Inom tre månader 57,9 60,7 78,9 Inom sex månader 59,6 62,5 77,7 Inom nio månader 61,1 64,5 77,4 Tabell 2.1 redogör för hur stor del av utflödet som fått ett arbete inom en, tre, sex och nio månader. Observera att tabellen bygger på figur 2.3. Närmare 85 procent av alla som lämnade Arbetsförmedlingen inom en månad under 2007 hade fått ett arbete. 8 Andelen är betydligt högre jämfört med 2005 då drygt sju av tio lämnade Arbetsförmedlingen inom en månad eftersom de fått ett arbete. För dem som var inskrivna i upp till och med nio månader under förra året var utflödet till arbete 77 procent. Två år tidigare var andelen av utflödet som fått arbete 61 procent. Alla sorters arbete leder dock inte alltid till att sökande skrivs ut från Arbetsförmedlingen. Vid deltidsarbete, timanställning och tillfälligt arbete kan det finnas skäl för de sökande att vara fortsatt inskrivna. Incitamenten för att vara fortsatt inskriven kan vara att regelverket från arbetslöshetsförsäkringen kräver att sökande ska vara inskrivna för att få ta del av försäkringen. Andra incitament kan vara att den sökande anser att chanserna att få ett annat, reguljärt arbete ökar om inskrivningen fortgår. Figur 2.4 redogör för alla inskrivna på Arbetsförmedlingen som fått någon form av arbete från 1992 och framåt, fördelat på arbete med och utan stöd, samt deltids- och timanställning. Figuren visar att de flesta fått ett arbete utan stöd och att sammantaget utgör arbete med stöd en mindre del. Av de personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen och fick ett arbete uppgick antalet deltids- och timanställningar under senare delen av 1990-talet till över i genomsnitt per månad. Under förra året hade motsvarande antal sjunkit till knappt Programdeltagande Antalet personer som får ta del av program varierar med arbetsmarknads- FIGUR 2.3 Utflöde bland dem som skrevs in första halvåret Procent ( personer) Antal månader 2006 ( personer) 2005 ( personer) FIGUR 2.4 Antal inskrivna som har fått arbete, fördelat på arbete utan stöd, deltidsoch timanställning, samt arbete med stöd, genomsnitt per månad, kv kv 1 Arbete med stöd Deltid och timanställning Arbete utan stöd FOTNOTER 7) Hänsyn till att hälften av antalet som lämnat Arbetsförmedlingen på grund av okänd orsak går till arbete är inte tagen i dessa siffror. Om dessa läggs till ökar andelarna som gått till arbete med mellan åtta och elva procentenheter per år. 8) Tabellen är justerad för avaktualisering på grund av okänd orsak. Se tidigare not. KÄLLA: Arbetsförmedlingen KÄLLA: Arbetsförmedlingen 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN 17

18 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN FIGUR 2.5 Genomsnittligt antal nya deltagare per månad i program och arbete med stöd, kv kv 1 Särskilda insatser för funktionshindrade Arbete med stöd (ej funktionshindrade) Program med aktivitetsstöd FIGUR 2.6 Genomsnittligt antal deltagare per månad i program och anställning med stöd, kv kv 1 Särskilda insatser för funktionshindrade Arbete med stöd (ej funktionshindrade) Program med aktivitetsstöd FOTNOTER 9) Arbetsmarknadsstyrelsen 2006 visade att dubbletterna uppgick till drygt nio procent i januari februari I augusti 2007 beräknades dubbletterna till 16 procent, se Nilsson 2007a. KÄLLA: Arbetsförmedlingen KÄLLA: Arbetsförmedlingen läget. I mitten av 1990-talet var programvolymerna stora till följd av den ekonomiska nedgång som rådde. Därefter har volymerna legat på en lägre nivå både räknat som antalet nya deltagare per månad och genomsnittligt deltagarantal per månad. Inflödet till de olika programmen var som mest nära personer i snitt per månad, se figur 2.5. Under 2000-talet har antalet nya deltagare i program varit betydlig lägre. Under 2006 steg volymerna till följd av särskilda satsningar. År 2007 innebar en halvering av antalet nya i program jämfört med nivån under Under första kvartalet 2008 var deltagarantalet i program drygt i genomsnitt per månad. Arbete med stöd låg under samma kvartal på en historiskt låg nivå och utgjorde endast två procent av det genomsnittliga antalet nya i program. De särskilda insatserna för funktionshindrade uppgick till 15 procent av det genomsnittliga antalet nya i program, en förhållandevis hög andel. Det genomsnittliga deltagarantalet per månad har pendlat mellan och under 2000-talet vilket framgår av figur 2.6. Figuren illustrerar att den största delen av programvolymen utgörs av arbete med stöd, trots att inflödet är relativt lågt. Orsaken är att programdeltagarna deltar olika lång tid i de olika programmen. De genomsnittliga tiderna för programmen som tillhör kategorin arbete med stöd varierar mellan 6 och 24 månader. För program med aktivitetsstöd är tiderna betydligt kortare. När det till exempel gäller arbetsmarknadsutbildning är den genomsnittliga tiden cirka sex månader. Antal nya platser Under 2007 anmäldes lediga platser. Det var 35 procent fler platser än 2006 och 100 procent fler än De höga siffrorna avspeglar en bättre arbetsmarknad, men är också en effekt av att fler arbetsgivare vänder sig till Arbetsförmedlingen. (Arbetsförmedlingens marknadsandel avhandlas i kapitel tre.) Siffrorna är dock något överskattade. Det förekommer dubbelregistreringar av vissa platser och granskningar uppskattar att den andelen kan uppgå till 16 procent. 9 Figur 2.7 visar hur många lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen per månad sedan Antalet nyanmälda platser har ökat kontinuerligt sedan år Under det första kvartalet 2008 anmäldes i snitt platser per månad. 2.2 Arbetsförmedlingens service Arbetsförmedlingens verksamhet byggs upp kring tre servicevägar: den lokala arbetsförmedlingen, Kundtjänst och arbetsformedlingen.se. De tre servicevägarna kompletterar varandra genom att servicen kan differentieras så att de passar de individuella behoven. Dessutom ska de ge förutsättningar att kanalisera enskilda personer och arbetsgivare med olika servicebehov genom en kanal som passar deras behov bäst. Därigenom kan resurser användas mer effektivt. De lokala arbetsförmedlingarna ska framför allt ge personlig service. 18

19 Förmedlarna på den lokala arbetsförmedlingen kan förväntas ha ingående kunskap om enskilda ärenden för att på bästa sätt lotsa den sökande rätt genom sin arbetslöshetsperiod. Förmedlarna har beslutsrätt när det gäller ekonomiska åtaganden, såsom arbetsmarknadspolitiska insatser. Utvecklandet av Arbetsförmedlingens kundtjänst ökar servicenivån genom att förbättra tillgängligheten till förmedlingens tjänster. Den första telefonkundtjänsten etablerades 1998 och finns idag på fem orter i landet. Kundtjänst har öppet alla dagar i veckan och ska bidra med information, rådgivning och handläggning per telefon. Rådgivningen baseras på kundens förhållanden men kräver inte stora kunskaper om de enskilda sökandes situation. I snitt tog Kundtjänst emot drygt samtal per vecka under 2007, varav cirka var från arbetsgivare. Total sett arbetar ungefär 300 personer på kundtjänsten. arbetsformedlingen.se, det vill säga den service som Arbetsförmedlingen erbjuder över Internet har flera olika tjänster. Ur ett matchningsperspektiv är det Platsbanken och Mitt CV som är av särskild betydelse. Platsbanken Platsbanken togs i drift 1995 då Arbetsförmedlingen lanserade sina första tjänster på Internet. I Platsbanken har arbetsgivare möjlighet att annonsera efter nya medarbetare och alla som söker ett nytt arbete kan leta efter arbeten som passar kompetens- och erfarenhetsmässigt. Att annonsera i Platsbanken är ett av många sätt att synliggöra sitt rekryteringsbehov. De arbetsgivare som väljer att publicera sina lediga platser i Platsbanken kan mycket väl komplettera sina anställningsbehov med andra rekryteringskanaler, såsom exempelvis annonser i dagspress. Arbetsgivarna kan avgiftsfritt annonsera i Platsbanken och har även kostnadsfri tillgång till alla registrerade meritförteckningar. Det som krävs är att de registrerat sina uppgifter på arbetsformedlingen.se. Arbetsgivaren behöver även registrera sig för att kunna lägga in en ledig plats i Platsbanken. Under 1997 valde 266 arbetsgivare att registrera sina uppgifter. Året därpå hade närmare tio gånger fler arbetsgivare lagt in sina uppgifter. Under förra året nyregistrerades cirka arbetsgivare på arbetsformedlingen.se. Totalt har cirka arbetsgivare registrerat sina uppgifter. 10 FIGUR 2.7 Antal nya platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen totalt och fördelat på tillsvidare- och visstidsanställningar, genomsnitt per månad, Totalt Visstidsanställningar Tillsvidare KÄLLA: Arbetsförmedlingen 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN Mitt CV I Mitt CV, som är en cv-databas, har arbetsgivare möjligheten att själva leta efter nya medarbetare. Personer som söker ett nytt arbete kan registrera sina meriter i Mitt CV. Mitt CV är tillgänglig för alla oavsett om den som söker arbete är inskriven på Arbetsförmedlingen eller inte. Det är avgiftsfritt för användaren att registrera sina meriter. Under förra året registrerades cirka nya meritförteckningar och årets första kvartal har resulterat i drygt nya meritförteckningar. Cv-databasen har för närvarande cirka aktuella meritförteckningar. 11 Under 2007 gjorde arbetsgivare över sökningar bland aktuella meritförteckningar vilket var cirka fler än året innan. Årets första kvartal FOTNOTER 10) Uppgifterna måste aktivt tas bort av det aktuella företaget, alternativt att företaget gått i konkurs eller av annan anledning avslutat sin verksamhet. Om det sistnämnda inte resulterar i en indikation till arbetsformedlingen.se ligger uppgifterna kvar i systemet, vilket i sin tur gör att uppgifterna är överskattade. 11) En registrerad cv kräver aktivitet från uppgiftslämnaren för att vara sökbar för arbetsgivare. Det gör den arbetssökande genom inloggning minst en gång under 12-veckorsperioder. Om inget sker inom ett år, tas uppgifterna bort helt. 19

20 har inletts med sökningar vilket är en något högre nivå än för motsvarande kvartal förra året. 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN FIGUR 2.8 Anslag för Arbetsförmedlingen, Miljarder kr Förvaltningskostnader Särskilda insatser för arbetshandikappade/ Lönebidrag och Samhall Statliga ålderspensionsavgifter Arbetslöshetsersättning Aktivitetsstöd Köp av arbetsmarknadsutbildning med mera FOTNOTER 12) 2006 bytte anslaget Särskilda insatser för arbetshandikappade namn till Lönebidrag och Samhall m.m. Sedan 2006 ingår bidrag till Samhall. I denna kategori tillkom 2008 även skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). 13) Figuren är fördelad i sex grupper. I anslaget Bidrag till Arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd ingår arbetslöshetsförsäkringen, aktivitetsstöd och statliga ålderspensionsavgifter. Dessa är särredovisade. Ålderspensionsavgiften är en avgift till ålderspensionssystemet som ger arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd pensionsrätt och pensionspoäng. 14) Arbetsförmedlingen ) Jansson Dahlén KÄLLA: Arbetsförmedlingen 2.3 Arbetsförmedlingens budget Arbetsförmedlingen tilldelas varje år anslag av regeringen. I ramanslaget ingår arbetslöshetsersättning och aktivitetsstödsersättning, även om dessa betalas ut av arbetslöshetskassorna respektive Försäkringskassan. Anslagen kan delas upp i fyra huvudgrupper: Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, samt lönebidrag och Samhall med mera. 12 Figur 2.8 redovisar fördelningen av anslagen mellan 2001 och Årets anslag är knappt 53 miljarder kronor vilket är cirka 6,5 miljarder kronor mindre än under Låg arbetslöshet medförde att utbetalningarna för arbetslöshetsförsäkringen under 2007 blev lägre än budgeterat. Det var den huvudsakliga orsaken till att ett överskott på nästan nio miljarder återlämnades till staten. Anslaget till arbetslöshetsersättningen är i särklass den största posten av de totala anslagen (se figur 2.8). Mellan 2001 och 2005 varierade anslaget mellan 24 och 33 miljarder kronor, vilket motsvarade runt 50 procent av de totala anslagen. De två följande åren var anslaget runt 27 miljarder kronor och för 2008 har det sjunkit ytterligare till knappt 20 miljarder kronor. Aktivitetsstödet betalas ut i samband med att personen deltar i ett program och motsvarar nivån i arbetslöshetsförsäkringen. Det totala anslaget för aktivitetsstödet i år är på samma nivå som för förra året, cirka 7 miljarder kronor, vilket nästan är en halvering jämfört med 2006 då stödet uppgick till drygt 13 miljarder kronor och speglar särskilda satsningar. Mellan 2001 och 2004 var anslaget mellan 8,6 och 10,7 miljarder kronor. Vissa program kan genomföras i egen regi, medan andra köps in från externa aktörer. Anslagen till arbetsmarknadsutbildningarna har varierat mellan drygt tre och drygt fem miljarder kronor. För 2008 är anslaget 4,8 miljarder kronor. Alla program inkluderas dock inte i de tilldelade anslagen till Arbetsförmedlingen. Olika former av arbete med stöd innebär att företagen får en skattekreditering. För 2007 beräknades detta uppgå till drygt sju miljarder kronor. 14 Resursfördelningen till arbetsförmedlingarna sker genom en resursfördelningsmodell som väger in diverse förutsättningar på arbetsmarknaden och belastningen av sökande. En förändring i 2008 års fördelningsmodell är att profileringsmodellen, som beskrevs närmare i Arbetsmarknadsrapport 2007:2 och även i kapitel fem i denna rapport, har använts för delar av förvaltningsanslagets fördelning. Detta är ett första intressant steg mot att fördela resurser utifrån individuella egenskaper, något som sannolikt är av stor vikt för att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. 15 För närvarande pågår ett arbete inom Arbetsförmedlingen att utarbeta metoder för att beräkna insatsernas kostnadseffektivitet. Kapitel fem diskuterar mer om programeffekter och ger en viss uppfattning om programmens kostnadseffektivitet. 20

21 3 EFFEKTIV MATCHNING 6 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 5 MOTVERKA LÅNGA ARBETSLÖSHETSTIDER 4 OBALANS OCH BRIST 3 EFFEKTIV MATCHNING 2 ARBETSFÖRMEDLINGEN 1 INLEDNING

22 3 EFFEKTIV MATCHNING 3 EFFEKTIV MATCHNING Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Konkret kan detta tolkas som att arbetslöshetstider och rekryteringstider ska förkortas genom Arbetsförmedlingens insatser. De instrument som Arbetsförmedlingen förfogar över i det sammanhanget är platsförmedling och stödjande insatser av olika slag. Den viktigaste uppgiften för Arbetsförmedlingen ska vara att matcha arbetssökande med lediga jobb istället för att förmedla arbetsmarknadspolitiska program (prop. 2006/07:1). Regeringen har alltså ökat betoningen på Arbetsförmedlingens matchningsinsatser. Detta avspeglas dels i minskat utrymme för programinsatser generellt, dels att programinsatserna får en ökad inriktning mot direkt matchning av typen jobbsökaraktiviteter och coachning. Arbetsförmedlingen har också tagit egna initiativ för att stimulera matchningsarbetet. Som ett viktigt instrument för tydliga incitament, tidigt i matchningsarbetet, infördes successivt under 2006 ett nytt verksamhetsmål som innebar att en viss andel av de nyinskrivna skulle ha ett arbete inom 90 dagar. Ett problem när man vill undersöka Arbetsförmedlingens bidrag är att arbetslöshetstider och rekryteringstider påverkas av en mängd andra förhållanden än förmedlingens insatser. En tungt vägande faktor är exempelvis efterfrågan och utbud på arbetskraft. Variationer i efterfrågan på arbetskraft som hänger samman med variationer i konjunkturen är normalt den viktigaste faktorn bakom arbetslöshets- och rekryteringstidernas förändring på kort och medellång sikt. Arbetslöshets- och rekryteringstiderna påverkas också av andra förhållanden som Arbetsförmedlingen inte kan påverka. Det kan gälla till exempel lagar och bestämmelser som reglerar arbetsmarknaden, utformningen av olika delar av välfärdssystemet och vilka andra sökkanaler som finns tillgängliga. Grovt kan man dela in de faktorer som påverkar rekryterings- och arbetslöshetstider i sådana som hänger samman med konjunkturförändringar och övriga faktorer. Den senare kategorin omfattar bland annat de strukturella förhållanden som nämndes ovan och dessutom den påverkan som Arbetsförmedlingens verksamhet har. Fortsättningsvis menas med matchningsprocessens effektivitet eller funktionssätt den påverkan som hänger samman med allt utom konjunkturutvecklingen. I praktiken innebär det att vi, så långt möjligt, jämför tidpunkter med samma konjunkturläge. I det här kapitlet behandlas dels matchningsprocessens effektivitet i stort, dels i vilken utsträckning Arbetsförmedlingens insatser bidragit till att göra matchningen mer effektiv. Kapitlet inleds med en redovisning av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden som anger förutsättningarna 22

23 för matchningsarbetet. Därefter diskuteras matchningsprocessen och dess effektivitet. Till sist diskuteras Arbetsförmedlingens insatser och effekterna på matchningen. 3.1 Förutsättningar Förutsättningarna för att matcha bestäms alltså i hög grad av utbud och efterfrågan på arbetskraft. I ett läge där efterfrågan på arbetskraft ökar blir konkurrensen om den lediga arbetskraften större. Det leder till längre rekryteringstider och kortare arbetslöshetstider. En sådan utveckling behöver inte betyda att arbetsmarknadens funktionssätt förändras. Det är först när matchningarna förändras på ett annat sätt än de brukar göra vid den typen av konjunkturmässiga variationer som man kan tala om en förändring av arbetsmarknadens funktionssätt. För att kunna diskutera matchningsprocessens effektivitet måste man därför ta hänsyn till hur utbud och efterfrågan utvecklats. 16 Efterfrågan Efterfrågan på arbetskraft kan mätas på olika sätt. Det vanligaste sättet är att redovisa hur många anställda som arbetsgivarna totalt sett vill ha vid ett visst tillfälle. Här ingår dels de som redan har en anställning, dels lediga platser som inte är tillsatta. 17 Ett annat sätt att mäta efterfrågan på är att ta fasta på de omfattande flöden som finns och mäta arbetsgivarnas totala rekryteringsbehov under en viss tidsperiod. Detta ger ett mått på rörligheten och den totala matchningsaktiviteten på arbetsmarknaden. Vi ska här redovisa båda dessa mått på efterfrågan på arbetskraft. En viktig anledning är att de hänger samman. När den totala efterfrågan på arbetskraft är stor är också rekryteringsbehovet normalt sett stort. Om den totala efterfrågan på arbetskraft motsvaras av en ökad sysselsättningsgrad innebär detta antingen minskad andel arbetslösa eller mindre andel utanför arbetskraften. En sådan omfördelning påverkar möjligheterna till rekrytering. Den samlade efterfrågan på arbetskraft består alltså dels av dem som är anställda, dels av de lediga platser som (ännu) inte är tillsatta. I figur 3.1 redovisas hur antalet anställda och antalet lediga platser har utvecklats under perioden 2001 till De lediga platserna representeras här av samtliga pågående rekryteringsprocesser. Bland dessa finns platser som inte kan tillträdas omedelbart, till exempel för att en person som ska ersättas ännu inte har slutat eller för att arbetsplatsen av något skäl ännu inte är tillgänglig. Ett annat mått skulle kunna vara enbart platser som kan tillträdas omedelbart. Dessa utgör ungefär 40 procent av samtliga platser. 19 Fjärde kvartalet 2007 var dock den siffran något högre, 46 procent, vilket skulle kunna tyda på att en större del av efterfrågan nu är svår att tillfredsställa. Uppgiften om antalet sysselsatta kommer från Statistiska centralbyråns (SCB), arbetskraftsundersökning (AKU) och uppgiften om de lediga platserna är hämtad från SCB:s vakansmätning (KV). Den senare undersökningen har genomförts för FIGUR 3.1 Efterfrågan på arbetskraft per kvartal, Tusental kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 4 Efterfrågan, trend Efterfrågan Anställda, trend Anställda FOTNOTER 16) Utbud och efterfrågan kan också påverkas av arbetsmarknadspolitiken. I huvudsak bestäms dock utbud och efterfrågan av faktorer utanför den traditionella arbetsmarknadspolitikens kontroll. 17) Idealt borde man också ta hänsyn till att vissa företag kan ha överfull sysselsättning, det vill säga att de har fler anställda än de faktiskt vill ha. 18) Vid säsongsrensning och skattning av trender har genomgående X11-metoden använts (SAS Institute Inc. 1993). 19) För en diskussion om vakansbegreppet se Farm KÄLLA: SCB (AKU, KV) 3 EFFEKTIV MATCHNING 23