Järnvägsnätsbeskrivning Köpings kommun

Transkript

1 Järnvägsnätsbeskrivning Köpings kommun

2 Innehållsförteckning 1. Allmän information Inledning Syfte med järnvägsnätsbeskrivningen Rättslig grund Juridisk status Struktur Giltighetstid och avvikelser Publicering Kontakter för mer detaljerad information Samarbete mellan infrastrukturförvaltare Definitioner Villkor för tillträde och trafikering Inledning Allmänna tillträdesvillkor Allmänna affärsvillkor Operativa regler Specialtransporter Farligt gods Godkännandeprocess för fordon Behörighetskrav för operativ personal Infrastrukturen Inledning Järnvägsnätets omfattning Beskrivning av infrastrukturen Trafikrestriktioner Miljörestriktioner Infrastrukturens tillgänglighet Planerad utveckling av infrastrukturen Tilldelning av kapacitet Inledning Processbeskrivning Ettårig tågplan Ad hoc planering Tilldelning av kapacitet för underhållsarbeten och andra banarbeten Kriterier för kapacitetstilldelning, prioriteringsregler (15)

3 4.7. Tilldelad kapacitet som inte utnyttjas Specialtransporter Särskilda åtgärder i händelser av störningar Tjänster Inledning Information om andra som tillhandahåller tjänster Minimipaket av tillträdestjänster (spårkapacitet) Bantillträdestjänster och tillträde till angränsande faciliteter Tilläggstjänster Extratjänster Avgifter Avgiftsprinciper Avgiftssystem Tariffer Förändringar av avgifter Debitering (15)

4 1. Allmän information 1.1. Inledning I Köpings kommun, i industriområdet vid Köpings hamn har företag etablerad verksamhet med anslutning till väg och järnvägsnät. Köpings kommun är infrastrukturförvaltar för de spår som förbinder Banverkets järnvägsnät med fastigheterna på industriområdet. Ändamålet med att tillhandahålla järnvägsinfrastruktur är att frakta gods på järnväg i anslutning till industriområdet. Denna järnvägsnätsbeskrivning riktar sig till järnvägsföretag och trafikorganisatörer vilka planerar att utöva eller organisera trafik på kommunens järnvägsinfrastruktur Syfte med järnvägsnätsbeskrivningen Järnvägsnätsbeskrivningen ska ge de som avser att ansöka om infrastrukturkapacitet på kommunens järnvägsnät information om förutsättningarna för detta. Den ska innehålla nödvändig information om infrastrukturens beskaffenhet och villkoren för trafikering Rättslig grund Bestämmelser om infrastrukturförvaltarens beskrivning av järnvägsnätet framgår av järnvägslagen (2004:519), järnvägsförordningen (2004:526) samt föreskrifter som ges ut av Transportstyrelsen. Dessa författningar och delar av den näringsrättsliga lagstiftningen, däribland konkurrenslagen (1993:20), utgör det mest centrala regelverket för järnvägssektorn Juridisk status Kommun ansvarar för information i järnvägsnätsbeskrivningen enligt vad som följer av lag. Transportstyrelsen utövar tillsyn och kan pröva om kommunens järnvägsnätsbeskrivning har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser Struktur Järnvägsnätsbeskrivningen följer den struktur och det innehåll som föreskrivs av gällande bestämmelser. Den omfattar de nödvändiga delar som ska regleras mellan infrastrukturförvaltaren och den som utövar eller organiserar järnvägstrafik. Hela processen från förutsättningar och villkor till trafikstart kan beskrivas i nedanstående figur. Järnvägsnätsbeskrivning (förutsättningar) Kapacitetstilldelning (process för tillträde) Trafikeringsavtal (affärsvil l kor) Trafikstart (operativa regelverk) Figur 1. Beskrivning av de processteg som omfattar Järnvägsnätsbeskrivningen Giltighetstid och avvikelser Denna järnvägsnätbeskrivning gäller från och med och tills vidare. Om information som presenteras i järnvägsnätsbeskrivningen behöver ändras eller kompletteras, kommer information om avvikelser att meddelas. Samråd genomförs innan avvikelsen fastställs och kommer därefter publiceras på kommunens webbplats, avvikelser som är direkt säkerhetsrelaterade eller föranledda av ändrade lagar eller andra bindande regler sker inget samråd Publicering Järnvägsnätsbeskrivningen publiceras på kommunens webbplats och Banverkets webbplats

5 1.8. Kontakter för mer detaljerad information För mer detaljerad information om innehållet i järnvägsnätsbeskrivningen, andra härledda dokument eller kommunens verksamhet i övrigt hänvisas till nedanstående adress. Hit sänds även uppgifter om felaktigheter i järnvägsnätsbeskrivningen. Postadress: Köpings kommun, Tekniska kontoret, Köping Besöksadress: Kristinelundsvägen 4B Webbplats: Telefon, växel: E post: tekniska.kontoret@koping.se. På Banverkets webbplats finns bland annat Banverkets järnvägsnätsbeskrivning samt förteckning över svenska infrastrukturförvaltare och branschregister för järnvägsnära tjänster. På Transportstyrelsens webbplats finns bland annat information om Transportstyrelsens verksamhet, regelverk för järnvägsbranschen, information om godkännande och tillstånds samt fordonsregister. Lagar och förordningar liksom övriga författningar som omnämns i detta dokument finns tillgängliga på webbplatsen Samarbete mellan infrastrukturförvaltare Infrastrukturförvaltarna ska samarbeta när det gäller kapacitetstilldelning. Kommunen samråder med Banverket under tilldelningsprocessen för att säkerställa att infrastrukturkapacitet tilldelas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Med detta avses att planeringen samordnas så att tåg till kommunens järnvägsnät kan växlas in och ut från densamma till Banverkets infrastruktur. Samråd sker även med de företag som förfogar över fastigheter med spår i industriområdet Definitioner Allmänna villkor: Kommunens generella bestämmelser för nyttjande av spårkapacitet på kommunens järnvägsnät. Avtal: Bindande överenskommelse som ömsesidigt reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter. Avvikelsemeddelande: Meddelande från kommunen om ändring eller komplettering av information i järnvägsnätsbeskrivningen. Bärgning: Åtgärder i förekommande fall efter avslutad röjning i syfte att omhänderta järnvägsföretagets fordon eller egendom. Driftplats: Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen. Godsterminal: Anläggning för omlastning av gods från ett transportmedel till ett annat. Infrastrukturförvaltare: Den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till infrastrukturen. Järnvägsfordon: Rullande materiel som kan framföras på järnvägsspår och som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten. Järnvägsföretag: Den som med stöd av licens eller särskilt tillstånd tillhandahåller dragkraft och utför järnvägstrafik. Järnvägsinfrastruktur: För järnvägstrafik avsedda spår, signal och säkerhetsanläggningar, trafikledningsanläggningar, anordningar för elförsörjning av trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för anläggningarnas bestånd, drift eller brukande. Järnvägsnät: Järnvägsinfrastruktur som förvaltas av en och samma infrastrukturförvaltare. 5 (15)

6 Järnvägssystem: Järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt drift och förvaltning av infrastrukturen och fordonen. Plankorsning: Korsning i samma plan mellan spår på egen banvall och en väg. Räddning: Åtgärder av samhällets räddningstjänst i enlighet med lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Röjning: Åtgärder, i förekommande fall efter avslutad räddning, i syfte att undanröja hinder för att få spår trafikerbart efter olycka eller haveri. Sidospår: Annat spår än huvudspår. Specialtransport: Transport som överskrider någon teknisk norm för spåranläggningen och som får genomföras på vissa villkor som beslutats av kommunen. Förutsatt att Banverket som angränsande infrastrukturförvaltare medgivit specialtransporten. Spåranvändningsplan: Plan över användning av järnvägsinfrastruktur på en driftplats, sidospår eller annat avgränsat område. Största tillåtna axellast (stax): Ett mått på hur mycket varje hjulaxel får belasta spåret, uttryckt i enheten ton. Största tillåtna hastighet (sth): Ett mått på den högsta hastighet som är tillåten på ett visst spåravsnitt, uttryckt i kilometer per timme (km/h). Största tillåtna vagnvikt per meter (stvm): Fordonets vikt dividerat med fordonets längd, uttryckt i ton per meter. Tidtabell: Sträckan samt tids och gångdagsuppgifter enligt vilka ett tåg ska framföras. Trafikeringsavtal: Avtal mellan kommunen och ett järnvägsföretag eller den som har rätt att organisera järnvägstrafik, om förutsättningar och villkor för trafiken på kommunens järnvägsnät. Trafikorganisatör: Verksamhetsutövare som enligt 3 kap. 5 järnvägslagen har rätt att organisera men inte utföra järnvägstrafik. Trafikplats: Gemensam term för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken. Tågläge: Den infrastrukturkapacitet som, enligt vad som anges i en tågplan, får tas i anspråk för att framföra järnvägsfordon, utom arbetsfordon, från en plats till en annan under en viss tidsperiod. Tågplan: Banverkets plan över användning av järnvägsinfrastruktur under en viss angiven period. 2. Villkor för tillträde och trafikering 2.1. Inledning I detta kapitel anges de villkor som gäller för tillträde och trafikering på kommunens järnvägsnät Allmänna tillträdesvillkor För att få tillträde till infrastrukturen gäller att den sökande uppfyller vissa författningsreglerade krav. Sökande är den som har rätt att utföra eller organisera järnvägstrafik enligt järnvägslagen, järnvägsförordningen eller föreskrifter som gäller med stöd av dessa författningar. För godstrafik gäller att ett järnvägsföretag med säte inom EES eller i Schweiz har rätt att utföra godstrafik på svenska järnvägsnätet. Den som är trafikorganisatör med hemvist eller säte inom EES eller i Schweiz har rätt att organisera järnvägstrafik på svenska järnvägsnätet. Villkor för att ansöka om tjänster Järnvägsföretag eller trafikorganisatör kan ansöka om tillträde till kommunens järnvägsnät enligt vad som framgår av kapitel 4. 6 (15)

7 Tillstånd De företag som önskar utöva järnvägstrafik ska inneha licens och säkerhetsintyg eller särskilt tillstånd beviljat av Transportstyrelsen. Ansvar Den som bedriver verksamhet genom att organisera eller utöva trafik på järnväg lyder även under andra regelverk än de järnvägsspecifika. Exempelvis de regler som hör till arbetsrätten samt bestämmelser inom miljö och hälsoskyddslagstiftningen. Vid verksamhetens utövande gäller även de straffrättsliga reglerna och de generella reglerna för ordning och säkerhet. Vilka författningar som är tillämpliga avgörs av verksamhetens art och omfattning samt former för verksamheten. Ansvarsbestämmelser följer vidare av de avtal med kommunen som ska träffas i samband med tilldelning av kapacitet Allmänna affärsvillkor Allmän handling Handlingar inkomna till kommunen utgör allmänna handlingar. Huvudregeln är att dessa är offentliga. Kommunen kan sekretessbelägga uppgifter i handlingar om det finns särskild anledning att anta att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Kommunen tillämpar sekretesslagen (1980:100) och får inte föra vidare eller utnyttja uppgifter som den sökande i samband med ansökan tillhandahåller om sina affärs och driftsförhållanden. Den sökande bör därför i sin ansökan ange vilka uppgifter som anses vara affärs och driftsförhållanden samt varför dessa uppgifter bör beläggas med sekretess. Det är kommunen som bedömer om uppgifterna bör beläggas med sekretess eller inte. Detta görs vid varje tillfälle handlingar begärs utlämnade. En begäran om sekretesshandläggning innebär inte någon garanti för att handlingen faktiskt kommer att sekretessbeläggas. Ramavtal Ramavtal kan tecknas för längre tid än en tågplan. Kommunen avser för närvarande inte teckna ramavtal utan hänvisar till trafikeringsavtal. Tillträdesavtal I samband med att kapacitet tilldelats ska infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ingå de avtal av administrativ, teknisk och ekonomisk natur som behövs för utnyttjande av infrastrukturen. Av kommunens allmänna villkor vid trafikering på kommunens järnvägsnät framgår de generella bestämmelser som gäller vid trafikering, vilka avtalsparten ska följa. Allmänna villkor delges de järnvägsföretag eller trafikorganisatörer som avser teckna avtal (trafikeringsavtal) med kommunen. Trafikeringsavtalet omfattar specifika affärsvillkor och anger förutsättningar för trafiken. Järnvägstrafik får inte utföras på infrastrukturen utan att trafikeringsavtal har träffats. Vid oenighet om villkoren i ett trafikeringsavtal kan Transportstyrelsen, på begäran av någon av parterna, fastställa vilka villkor som ska gälla för den aktuella trafiken i enlighet med bestämmelser i järnvägslagen. Det beslut som Transportstyrelsen fattar i ärendet kan överklagas till allmän domstol Operativa regler Det operativa regelverket som gäller för kommunens infrastruktur, vilket trafikerande järnvägsföretag skall iaktta, finns beskrivet i kommunens trafiksäkerhetsinstruktion (TRI). Denna delges de som tecknar trafikeringsavtal med kommunen Specialtransporter En specialtransport är en transport som överskrider någon av de tekniska normerna för infrastrukturen. Kommunen fattar beslut om villkoren för transporten efter ansökan enligt avsnitt (15)

8 2.6. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. Begreppet transport innefattar förflyttning av godset med ett transportmedel samt lastning och lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen. Vid transporter med farligt gods på kommunens järnvägsnät gäller: Lagen (2006:623) om transport av farligt gods. Förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. RID S, Myndigheter för samhällsskydd och beredskapsföreskrifter om transport av farligt gods på järnväg (MSBFS 2009:3). De järnvägsföretag som avser att transportera farligt gods på kommunens järnvägsnät ska informera kommunen om detta innan det framförs. Transportstyrelsen utövar tillsyn över transporter med farligt gods på järnväg Godkännandeprocess för fordon De järnvägsfordon som ska trafikera på kommunens järnvägsnät ska vara godkända av Transportstyrelsen. Dokument som styr fordonsgodkännandet finns på Transportstyrelsens webbplats Behörighetskrav för operativ personal För att få utföra trafik på kommunens järnvägsnät måste krav som framgår av järnvägslagen, järnvägsförordningen och föreskrifter som gäller med stöd av dessa författningar vara uppfyllda. Järnvägsföretagen ansvarar för att de bestämmelser och villkor som ligger till grund för Transportstyrelsens tillståndsgivning efterlevs. Personal som inte omfattas av de krav som gäller för personal som utför arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten, men som ändå måste vistas och arbeta inom spårområdet, ska vara utbildad i och följa kommunens regler för arbetsmiljö och säkerhet för järnvägsföretag vid aktiviteter inom spårområdet. Regler för arbetsmiljö och säkerhet för järnvägsföretag vid aktiviteter inom spårområdet framgår av särskilt dokument och av kommunens allmänna villkor vid trafikering på kommunens järnvägsnät. 3. Infrastrukturen 3.1. Inledning Enligt järnvägslagen ska en infrastrukturförvaltares beskrivning av det järnvägsnät som förvaltaren råder över innehålla uppgifter om tillgänglig infrastruktur Järnvägsnätets omfattning Det järnvägsnät som förvaltas av kommunen består av sidospår och växlar som förbinder Banverkets järnvägsnät med fastigheter på industriområdet. Spåren inom industriområdet trafikeras som växlingsrörelser. Ytterligare information om kommunens järnvägsnät lämnas av kommunen Beskrivning av infrastrukturen Geografisk anläggningsöversikt Av bilden nedan framgår en schematisk spårplan över den infrastruktur som denna järnvägsnätsbeskrivning omfattar samt angränsande infrastrukturförvaltare. 8 (15)

9 Spår Spårområdet omfattar ca m spår och spårvidden är på samtliga spår i enlighet med normal standard, dvs mm. Anläggningen består av följande spår: Spår 26 (3) gränsar i väster mot Banverkets infrastruktur vid A vilket är utmärkt med särskild tavla och slutar vid C i öster. Spår 25 (2) ansluter i väster mot spår 3 vid växel 305 och slutar vid växel 332. Spår 24 (1) ansluter i väster mot spår 2 vid växel 303 och slutar vid punkt vid växel 328. Spår mot YARA ansluter mot spår 3 och slutar vid punkt B i söder. Lastprofil Hela kommunens järnvägsnät kan trafikeras av fordon som uppfyller kraven på lastprofil A (största bredd mm och högsta höjd mm). Banans bärförmåga En banas bärförmåga anges med två värden: största tillåtna axellast (STAX, enhet: ton) och största tillåtna vagnvikt per meter (STVM, enhet: ton/m). Följande gäller på kommunens järnvägsnät: Axellasten är 22,5 ton. Metervikten är 6,4 ton/m. Lutningar Lutningsförhållande på kommunens järnvägsnät är plant, inget spår har en lutning som överstiger 0,02. Kraftförsörjning Kommunen förhandlar för närvarande med banverket om övertagande av kraftförsörjning. Signalsystem Kommunens järnvägsnät är inte signalreglerat. Hastigheter Största tillåtna hastighet (sth) på kommunens järnvägsnät är 30 km/h med undantag för passage av obevakad plankorsning där hastigheten är 10 km/h och främsta fordonet bemannat. Trafikeringssystem Fordonsrörelser genomförs som växling. Normalt ansvarar förarna för de olika växlingsrörelserna och för att samråda om hur dessa ska genomföras. Hastigheten ska vara begränsad så att alla fordonsrörelser ska kunna stanna framför varje hinder. 9 (15)

10 Plankorsning På kommunens infrastruktur korsar väg och järnväg enligt följande: Matrosvägen, vägskyddsanläggning av typ C/D (C = ljussignalanläggning). Nya Hamnvägen, vägskyddsanläggning av typ C/D (C = ljussignalanläggning och D = ljudsignalanläggning). Djuphamnsvägen, vägskyddsanläggning av typ C (C = ljussignalanläggning) Trafikrestriktioner Tillfälliga trafikrestriktioner kan förekomma till följd av skador på infrastrukturen (t.ex. järnvägsolycka, väderförhållanden) Miljörestriktioner Generellt gäller inga miljörestriktioner på kommunens järnvägsnät. Tomgångskörning bör dock undvikas om det inte är nödvändigt för järnvägstrafik Infrastrukturens tillgänglighet Underhåll av infrastrukturen sker normalt på tider när den inte nyttjas för järnvägstrafik. Större underhållsarbeten regleras i trafikeringsavtal Planerad utveckling av infrastrukturen Kommunen planerar för närvarande inga större utvecklingsinsatser av infrastrukturen. Större investeringsarbeten regleras i trafikeringsavtal. 10 (15)

11 4. Tilldelning av kapacitet 4.1. Inledning Kommun ansvarar för att tilldela och fastställa kapacitet på det järnvägsnät som kommunen förvaltar. Med kapacitet avses tillträde till spår för järnvägstrafik eller banarbeten. Tilldelad kapacitet redovisas i form av en spåranvändningsplan Processbeskrivning Kommunens kapacitetstilldelning är anpassad efter den tidsplan och processbeskrivning som framgår av Banverkets järnvägsnätsbeskrivning, kapitel 4 Tilldelning av kapacitet. Planeringsprocessen Kommunens planeringsprocess är indelad i två delar: En ettårig tågplan med giltighet från den andra lördagen i december innevarande år, till den andra lördagen i december nästkommande år. Ad hoc planering som avser uppdatering av den ettåriga tågplanen vid nya eller justerade kapacitetsbehov. Nedan beskrivs kommunens planeringsprocess som är en anpassad och förenklad hantering i jämförelse med Banverkets process. Ansökan spårkapacitet Försl ag spårkapacitet Fastställelse spårkapacitet Figur 3. Schematisk beskrivning av processen för tilldelning av kapacitet. Tidsplan ettårig tågplan I syfte att underlätta för järnvägsföretag och trafikorganisatörer har kommunens tidsplan för den ettåriga tågplanen anpassats till hur Banverkets tilldelningsprocess fortskrider. Först efter att Banverket publicerat ett förslag till tågplan finns det anledning att se över kapacitetstilldelningen på kommunens järnvägsnät, förutsatt att inga intressekonflikter som berör kommunens järnvägsnät identifierats i Banverkets tilldelningsprocess. Av ovanstående anledning har följande tidsplan upprättats för den ettåriga tågplanen: Datum och aktivitet enligt Banverkets tidsplan Ansökan till tågplan Synpunkter på förslag till tågplan Samordningsperiod Fastställd tågplan publiceras Ad hoc processen startar Tågplan börjar gälla (trafikstart) Motsvarande aktivitet för kommunens kapacitetstilldelning Preliminär ansökan till ettårig tågplan Revidering av ansökan till ettårig tågplan Förslag till ettårig tågplan upprättas genom samordning Fastställd tågplan publiceras Ad hoc planering startar Tågplanen börjar gälla (trafikstart) 4.3. Ettårig tågplan Steg 1. Ansökan om kapacitet Ansökan om kapacitet skall ske skriftligt vid två tillfällen, dels vid preliminär ansökan till ettårig tågplan, dels vid revidering av den preliminära ansökan. Ansökan och revidering skickas till följande adress: Köpings kommun, Tekniska kontoret Köping Ansökan som gäller kapacitet på annan infrastrukturförvaltares järnvägsnät kan vidaresändas av kommunen, förutsatt att det anges av sökande att ansökan skall sändas vidare. Ansökan ska innehålla uppgifter om: 11 (15)

12 Sökande. Önskad tid för tillträde till infrastrukturen (datum, dagar, klockslag). Till vilken del av infrastrukturen som tillträde önskas (spår, växlar). Med vilken utrustning som tillträde beräknas ske (dragfordon, vagnar). Antal vagnar och sammanlagda längd på tågsättet. Behov av uppställning. Farligt gods. Särskilda förhållanden. Om det framkommer att flera järnvägsföretag har önskemål om kapacitet som står i konflikt med varandra kommer kontakt att tas med inblandade parter i ett så tidigt skede som möjligt för att söka lösningar som passar de företag som har konkurrerande önskemål. Kontakten kommer att tas på så snabbt och enkelt sätt som möjligt (e post, telefon), och som ger parterna möjlighet att framföra vilka faktorer som är centrala för dem. Steg 2. Förslag till kapacitetstilldelning Planeringsprocessen kommer att utmynna i ett förslag till en tågplan på årsbasis. Detta förslag formas utifrån de revideringar på preliminär ansökan som de sökande lämnat och den dialog som upprättas mellan kommunen och de sökande. Under processens gång sker även samordning med angränsande infrastrukturförvaltare. Syftet med samordningen är att finna en lösning som tillfredsställer alla parters behov på ett så bra sätt som möjligt. Det skall särskilt påpekas att infrastrukturförvaltaren kan föreslå en sökande annan kapacitet än den begärda. Om en intressekonflikt som inte kunnat lösas genom samordning kommer kommunen att tillämpa prioriteringskriterier. Kommunens prioriteringskriterier är den bedömningsgrund som ska avgöra hur intressekonflikter om infrastrukturkapacitet ska avgöras när de inte kan lösas frivilligt mellan de sökande. Av avsnitt 4.7. framgår grunderna för prioriteringskriterierna. Förslag till tågplan sammanställs i en spåranvändningsplan, innehållande följande uppgifter; Plats. Spårnummer. Den längd på spåret som sökande tilldelats kapacitet (t.ex. 200 m på ett 400 m långt spår). Namn på sökande som tilldelats kapacitet. Dagar som kapacitet tilldelats (t.ex. M F). Klockslag som kapacitet tilldelats (t.ex. kl ). Kommentar om särskilda förhållanden. Steg 3. Fastställd kapacitetstilldelning När inga kapacitetskonflikter bedöms kvarstå fastställs tågplanen. Detta skall vara klart vid det datum som framgår av Banverkets tidsplan för tilldelningsprocessen. Den fastställda spåranvändningsplanen delges de sökande och Banverket. 12 (15)

13 4.4. Ad hoc planering För ansökan om kapacitet eller justering av kapacitet som inkommit efter ansökningsdatum för den ettåriga tågplanen, gäller att dessa hanteras ad hoc. Ansökningarna behandlas i den ordningsföljd de inkommit och svar lämnas inom fem dagar. En ad hoc ansökan skall innehålla samma information som en ansökan till ettårig tågplan och genomgå samma processteg som beskrivits i avsnitt 4.3. I det fall en ad hoc ansökan inte skulle vara möjlig att tillgodose givet att ingen annan beviljad kapacitet förändras, men det finns lösningar som skulle vara möjliga om annan kapacitet skulle gå att förskjuta, förbehåller sig kommunen rätten att kontakta berörda järnvägsföretag för samordning om förändring av tidigare beviljade kapacitet. Det skall särskilt noteras att detta förfarande bygger på frivillighet för dem som redan fått kapacitet beviljat Tilldelning av kapacitet för underhållsarbeten och andra banarbeten Kapacitetstilldelningen omfattar även planerade arbeten på infrastrukturen. Det behov av kapacitet för banarbeten (underhåll och investering) kommer att följa samma förfaringssätt som för kapacitet för järnvägstrafik. En avvägning sker mellan kapacitet för järnvägstrafik och kapacitet för banarbeten i samråd med sökande järnvägsföretag och angränsande infrastrukturförvaltare. Tilldelad kapacitet för banarbeten på ett års sikt (ettåriga tågplanen) redovisas i trafikeringsavtalet Kriterier för kapacitetstilldelning, prioriteringsregler Den lösning som väljs, om en intressekonflikt inte kunnat lösas, ska representera det samhällekonomiskt effektivaste sättet att nyttja infrastrukturens kapacitet för järnvägstrafik och arbeten i spåret. Detta antas ske genom att se till att så mycket gods som möjligt kan tillåtas transporteras på kommunens järnvägnät och att transporterna syftar till att försörja kommunens industrier. Eftersom det är mycket svårt att skatta varuvärdet på det gods som finns i de enheter och som kommer att gå i lasten i framtiden kommer det att bli fråga om bedömningar angående framtida godsvolymer. Dessa bedömningar kan inte alltid offentliggöras om de härrör från en sökande då information som infrastrukturförvaltaren erhåller från en sökande är belagda med sekretess. Prioriteringsreglerna ska dock försöka tillgodose så många sökandes önskemål som möjligt då detta antas leda till ett samhällsekonomiskt effektivt nyttjande av infrastrukturen Tilldelad kapacitet som inte utnyttjas Den som har tilldelats kapacitet och under en månad inte har utnyttjat kapaciteten i den utsträckning som avtalats, skall på begäran av infrastrukturförvaltaren avstå från kapaciteten. Detta gäller dock inte om det låga utnyttjandet beror på faktorer som inte är av ekonomisk art och som ligger utanför innehavarens kontroll. Om tilldelad kapacitet inte har utnyttjats, kan detta beaktas vid en senare tilldelning av kapacitet. Med detta avses att om en ansökan som tidigare beviljats, men inte utnyttjats, kommer in igen och då står i konflikt med annan ansökan, kan den andra ansökan komma att ges företräde Specialtransporter Om behov finns att framföra en specialtransport på infrastrukturen skall kommunens kontaktas för dialog om den önskade transporten är möjlig att genomföra samt villkoren för detta. För att erhålla transporttillstånd och få framföra specialtransporten måste ansökan göras skriftligt hos kommunen Särskilda åtgärder i händelser av störningar Förutsägbara problem Kommunen arbetar med att försöka minska förutsägbara problem, t.ex. på grund av förseningar. Vilka kontakter som skall tas i olika situationer (kontaktvägar) regleras i de trafikeringsavtal som träffas med de järnvägsföretag som tilldelats kapacitet. Ej förutsägbara problem 13 (15)

14 Det som beskrivits ovan gäller även vid ej förutsägbara problem. Olyckshantering Rutiner för hantering, anmälan och samverkan vid utredning av olyckor och tillbud framgår av de allmänna villkoren vid trafikering på kommunens järnvägsnät. 5. Tjänster 5.1. Inledning Kommunens tjänster utgör tillträde till infrastruktur för transporter på järnväg i anslutning till industriområdet. I kapitlet beskrivs de tjänster som kommunen tillhandahåller samt vilka krav och förutsättningar som finns för att nyttja tjänsterna Information om andra som tillhandahåller tjänster På Banverkets webbplats finns förteckning över svenska infrastrukturförvaltare som upprättat järnvägsnätsbeskrivning och ett branschregister för järnvägsnära tjänster Minimipaket av tillträdestjänster (spårkapacitet) I denna tjänst ingår rätt att nyttja den spårkapacitet som tilldelats, trafikledning och nödvändig information. För tjänstetåg och transport av arbetsfordon, då inga arbeten utförs, ska ansökan om spårkapacitet göras i form av minimipaket. Kommunen tillhandahåller minimipaket av tillträdestjänsten som omfattar fordonsrörelser på infrastrukturen enligt följande: a) Behandling av ansökningar om spårkapacitet. b) Användandet av de spår och växlar som tilldelats för framförandet av växlingsrörelse. c) Trafikledning på sidospår som består i att upplysa om vilka växlingsrörelser och arbeten (Askydd) som pågår. De aktörer som verkar på platsen svarar för samordning av dessa rörelser Bantillträdestjänster och tillträde till angränsande faciliteter I denna kategori ingår tillträde till spårkapacitet utöver vad som omfattas av minimipaketet. Godsterminaler Med godsterminal menas ett avgränsat område som är anslutet till järnvägsnätet och avsett för lastning och lossning av gods och lastbärare, eller omlastning från järnväg till andra trafikslag. Tjänsten godsterminaler är uppdelad i, dels en bantillträdestjänst som omfattar spårkapacitet inom godsterminal, dels en tjänst som omfattar tillgång till anläggningar inom godsterminal. Kommunen tillhandahåller inte denna tjänst. På begäran kan kommunen förmedla information om vilka företag som har godshantering i industriområdet. 14 (15)

15 Spår eller spårområde för tågbildning Tjänsten består av rätten att under en angiven tidsperiod utföra fordonsrörelser på och mellan spår på kommunens spåranläggning i syfte att upplösa och bilda tåg. I tjänsten tågbildning, som är en bantillträdestjänst, ingår samma förutsättningar som anges i avsnitt 5.3. Uppställning Tjänsten uppställning omfattar parkering av järnvägsfordon och ska ansökas vid all parkering av fordon som överstiger en timme. För uppställning under längre tidsperiod kan särskild överenskommelse träffas Tilläggstjänster I kategorin tilläggstjänster ingår tjänster i anslutning till bantillträdestjänsterna enligt avsnitt 5.4. Specialtransporter Om en planerad transport överskrider de tekniska normerna för kommunens järnvägsnät tillhandahåller kommunen tjänsten transportvillkor för specialtransporter i samråd med Banverket. Specialtransporter ska ansökas enligt avsnitt 4.8 och får endast genomföras efter skriftligt tillstånd från kommunen Extratjänster I denna kategori ingår exempelvis tjänster som tillhandahållande av extra information och tillgång till teknisk utrustning. Kommunen tillhandahåller inga extratjänster. 6. Avgifter Villkor för uttag av avgifter regleras i järnvägslagen. Lagen definierar två typer av avgifter för utnyttjande av infrastruktur: marginalkostnadsbaserade avgifter och särskilda avgifter. Dessutom definieras villkor för rabatter och uttag av bokningsavgifter. Järnvägslagen anger även villkor för debitering av tjänster. Dessa tjänster utförs ofta i direkt anslutning till spåren eller till driften av trafiken. Kommunen har möjlighet att prissätta enligt självkostnadsprincipen och rätt till ersättning från de som ansökt och tilldelats spårkapacitet på kommunens järnvägsnät Avgiftsprinciper Inga avgiftsprinciper tillämpas för närvarande Avgiftssystem Inget avgiftssystem tillämpas för närvarande Tariffer Inga tariffer tillämpas för närvarande Förändringar av avgifter Kommunen avser införa avgifter för nyttjande av kommunens järnvägsnät. Innan avgifter fastställs kommer kommunen upprätta ett avvikelsemeddelande enligt avsnitt Debitering Ingen debitering tillämpas för närvarande. 15 (15)

16

17