Johanne. en medeltidskvinna. Britta Geber

Transkript

1 Johanne en medeltidskvinna Britta Geber

2

3 Johanne en medeltidskvinna Britta Geber

4 Johanne en medeltidskvinna Britta Geber Omslagsbild: Valvmålning i Ösmo kyrka från 1400-talets mitt, tillskriven Albertus Pictor. Kvinnan på bilden, som har Totts vapen på klänningen, anses vara Brita Olsdotter Tott på Hammersta. Se sid 127. Foto: Stig Geber Formgivare Ida Hane Sahlin Producerad av Vulkan Tryckt 2017 ISBN:????????????

5 Innehåll Förord... 1 Johanne Panter, en medeltidskvinna... 7 Digerdöden med flera historiska händelser Jungfru Ingeborg Nielsdatter Banner, klostergiven Niels Banner och Johanne Panter Asdal och Kokkedal Sägner och berättelser om märkliga ting och spökerier på Asdal, Kokkedal, Oxholm och Odden i Vendsyssel...41 Johanne Panter och Niels Banners barn min anknytning till släkten...49 Prior Niels Nielsen Banner...62 Eric Nielsen Banner och några andra i hans släkt som går den lärda vägen...67 Visan om Erik Stygge Rosenkrantz det medeltida livets högtider...74 Johanne Panter Af Asdall Konnings Lensmand i Wendsøssel...84 Johanne Panter som gammal Johanne Panters eftersläkt är talrik som havets sand Valdemar den store och Bjälboätten Den heliga Birgittas och Gustav Vasas anknytning till Södertörn Anne Banner och Peder Skram den äldre samt deras sonson Peder Skram den yngre Timme Själlandsfar, släkten Banners stamfar Folkvisan Arild Urup og jomfru Tale Thot Familjen Banners förbindelselänkar till Tycho Brahe Kulturen blomstrar i kretsen kring Tycho Brahe Exkurs I: Ägare till Asdals försvarsborg och Asdals gård Litteratur

6 Förkortningar i notapparat bl a = bland annat bogh= boghandel (danska) ca = cirka d = död DgF = Danmarks gamle folkeviser dtr = dotter d y = den yngre d ä = den äldre f = född f Kr = före Kristus g m = gift med hd = härad e Kr = efter Kristus i o m= i och med o = och omarb = omarbetad omkr = omkring s k = så kallad sn = socken t = till tr = trygt (danska) udg = udgiven (danska) uppl = upplaga utg = utgiven (svenska)

7

8 Förord Med din ande lever du i din personliga historia, i dina förfäders och din kulturens historia, myter, legender och bilder. Men det räcker inte. Du bär också hela människosläktets stora mytiska bildvärld med dig som ett väldigt isberg under marken där du går. Såväl moderna forskare som tidigare levande vetenskapsmän har intresserat sig för myterna som vi bär med oss genom livet och hur dessa påverkar oss. Konstnärinnan Channa Bankier med flera andra verksamma personer inom kutlurens domäner påstår att de i sitt bildspråk ofta använder sig av myter. Uppenbarligen har de studerat psykoanalytikern Carl Jung som skrivit många arbeten om det kollektiva undermedvetandet och hur detta påverkar oss som människor. Jung var ju helt naturligt också nyfiken på själva den process som förde fram till de omedvetna mytiska bilderna som så småningom kom att uttryckas i det kreativa och konstnärliga verket. Han drog den slutsatsen att arketyperna kommer upp till ytan som svar på problem i individens egen tid. Sådana här tankegångar framkommer bl a i Jungs arbete On the Relation of Analytical Psychology to Poetry. Therein lies the social significance of art: it is constantly at work, educating the spirit of the age, conjuring up the forms in which the age is most lacking. Jung menar, att den otillfredsställda längtan hos konstnären för tillbaka till det ursprungliga stadiet i människans undermedvetna som bäst passat är, att kompensera det som i det närvarande känns otillräckligt och ensidigt. Så här skriver Sigmund Freud den författande människans nära släktskap med dagdrömmaren: 1

9 Ty människan är ständigt densamma och intet i hennes natur blir annorlunda, trots att allt förändras. Min pappa sade alltid: Du ska komma ihåg, Britta, att vår släkt via min mormor Anne Elise Nörregård i Norge härstamma från ingen mindre än Harald Hårfagre. Naturligtvis har pappas ord etsat sig fast i mitt minne och gjort mig nyfiken. Har själv sedan sett ovanstående utsago på pränt i en släktbok som gått i arv i familjen, en skrift som också författats av en släktmedlem till mig. I boken talas om Johanne Panters anhöriga som:...hvis efterslaegt er talrig som havets sand og spredt over alla de 3 nordiske riger. Att även många förgreningar i världens mångfacetterade medeltidshistoria kommit att fascinera min pappa bär bl a hans forskningar och efterlämnade papper en mycket tydlig vittnesbörd om. Äpplet faller, som sagt, inte så långt från päronträdet. Med mina givna möjligheter som bibliotekarie har jag genom egna forskningar på olika bibliotek, främst Kungliga biblioteket i Stockholm, fått sanning för sägnen. Det har visat sig att förutom Johanne, som är släkt med Norges nationalhelgon Olov den helige, som var sonsons sonson till Harald Hårfagre i historien och i folkvisematerial, även finns andra i vår nordiska sagatradition omskrivna gestalter i mitt släktträd. Mitt intresse för kvinnans historia och släktforskning fick sin bekräftelse vid en distanskurs i Kvinnohistoria som jag följde i Umeå åren Det föll sig naturligt att jag sedan har kommit att ägna mig åt just den medeltida kvinnans historia och Johanne från Asdal i Nordjylland. Mina försök att kartlägga Johannes medeltida verklighet och så att säga ge denna medeltidskvinnas liv och hennes familjekrets mer substans, utvecklas i det följande genom förbindelsepunkter mellan flera vetenskapliga discipliner. Vissa företeelser kommer att undersökas mer noggrannt samt även 2

10 bli föremål för en tolkning utifrån modern vetenskaplig metodik, tvärvetenskapligt sett. Föregångsmän inom den moderna mentali tetshistorien, Martin Block och Lucien menar att människans alla sociala och kulturella livsyttringar bör ingå i en sann historieforskning. I sammanhanget är det då viktigt att söka samarbete med geografer, sociologer, psykologer, ekonomer, antropologer, lingvister samt litteraturvetare för att kunna skriva en både bredare och djupare historia. Vad beträffar genealogisk forskning av modernt datum som nyligen gjorts omkring Johann es person framkommer att man har kritik att framföra angående redan dokumenterad genealogi av Johanne Panter. Man har här kunnat konstatera att senare tiders forskningsrön förhåller sig mycket tveksam till den genealogi som presenteras bl a i Munthe och Bugge, som just bl a hävdar att Johanne för sitt släktskap tillbaka till det danska kungahuset på talen och därmed även det dåtida Europas furstehus. Kritiken mot Johanne Panters tidigare genealogi presenteras i sin helhet i framställningen i kapitel. Det man tvistar om är Johannes farmors rötter. Härstammade hon från den relativt obekanta danska släkten Stenbrikke eller tillhörde hon den under 1200-talet från Pommern invandrade grevliga släkten Eberstein som dokumenterat har genealogiska förbindelser med det dåtida Europas kungahus. Dessa sena forskningsresultat angående Johannes genealogi har dock ingen större betydelse för min egen kartläggning av medeltidskvinnan Johanne och hennes släkt, men den här forskningen av modernt datum måste ändå redovisas. Det förflutna, nuet och vår framtid hör samman genom önskningens röda tråd. Jag är väl medveten om att man vid alla typer av tidig historisk forskning, speciellt vad gäller den forskning som företagits före den moderna källkritikens genombrott, naturligtvis 3

11 måste läsas med urskjiljning och med en mycket kritisk blick, speciellt vad gäller genealogisk forskning rörande forntid och medeltid. Forskningen avseende de här epokerna är i viss mån att betrakta som genealogisk förfalskning, Exempelvis 1800-talets historieforskning anses till och med vara ovetenskaplig, såtillvida att den är starkt förankrad bl a i :...lösa traditioner, osäkra källor, brist på källor, önsketänkande och auktoritetstro. Dessa forskningsrön till trots har jag, som icke historiker men dock litteraturvetare i liten skala, använt de källor som funnits att tillgå, i mitt fall många fler än de ovanstående två nämnda, se min litteraturförteckning. I sammanhanget är jag medveten om den s k genealogiska förfalskningen som man dock oåterkalleligen måste räkna med, när det gäller all historisk forskning som behandlar släkter och släktskapssammanhang så här långt tillbaka i historien. Betänk att Johanne Panter hann leva under inte mindre än sex kungars regeringstid. Vad måste hon inte ha hunnit uppleva under sin långa levnad? Vilka relationer hade hon och i vilket samhälle kom hon att leva? Vad hade man för livssyn under Johannes tid? Låt oss nu skrida till verket och följa i Johannes fotspår! Britta Geber Att säga om det som är att det inte är, eller om det som inte är att det är, är falskt, medan att säga om det som är att det är, och om det som inte är att det inte är, är sant. Aristoteles i Metafysiken 4

12 På grund av sjukdom kunde Britta inte slutföra arbetet. Bl.a. saknas person- och ortregister, Som make ansåg jag dock att arbetet borde komma ut i bokform i sitt nuvarande skick men med smärre språkliga rättelser. Stig Geber 5

13 6

14 Johanne Panter, en medeltidskvinna All the world s a stage, And all the men and women merely players; They have their exits and their entrances, And one man in his time plays many parts 1 En av William Shakespeares 2 rollfigurer reflekterar i citatet ovan över möten med människor. För visst är det väl så att hela livet är som en jättelik scen där mänsklighetens alla dramer utspelas! Nu är scenen Asdalborg 3 på Nordjylland i Danmark där Johanne Andersdatter Panter 4 ser dagens ljus år 1385 i väpnaren 5 Anders Nielsen Panters 6 andra äktenskap med Ide Lydersdatter Holck 7. Släkterna Panter och Holck tillhör bägge gammal adel, men här fokuserar vi på den först nämnda som har Johanne Panters farfars farfars far Ove N N Panter 8 som huvudman; det existerar nämligen två grenar av släkten Panter som ikke lade sig knytte sammen. 9 Johanne Panters farfars farfars far har två söner varav en Niels Ovesen Panter den äldre blir Johanne Panters farfars farfar vars barnbarn Niels Ovesen Panter den yngre gifter sig med Johanne som blir farfar och farmor till den här berättelsens huvudperson Johanne Panter. Deras son Anders Nielsen Panter blir i sitt första gifte med Regitze Jepsdatter Lunge 10 till Odden herre över en tredjedel i Rygaard som går över till hans svåger Anders Jepsen Lunge 11 till Odden, som sedan år 1390 är gift med Johanne Panters faster Ingeborg Panter den äldre. 12 Familjerna på Asdal och Odden träffas naturligtvis när några av medeltidens många högtider skall celebreras. 13 7

15 Johanne Panters mor Ide Holck har två äktenskap bakom sig när hon gifter sig med Johannes Panters far, Anders Panter. Men som änka för tredje gången äktar hon 1406 Lyder Kabel 14 till Fuglsang och Johanne Panter får en styvfar. I Änkan från Bath ger Geoffrey Chaucer 15 luft åt sina tankar om sin skrifts huvudperson: Hon visste gott hur männens kärlek vanns, ty hon förstod sig på en gammal dans. Rödkindad var hon, glad och käck, hon var en duktig kvinna hela dagen, fem män hon tagit efter kyrkolagen, förutom älskare i ungdomstiden. 16 Likaledes i Den dynamiska medeltiden 1984 har den svenske författaren Michael Nordberg synpunkter på änkan från Bath och konstaterar att damen ifråga är:... mer representativ för den medeltida kvinnan än alla nidbilder i den kvinnofientliga litteraturen eller de smäktande kvinnogestalterna i den höviska genren. 17 Johanne Panter framlever sina dagar på norra Jylland i ett område som heter Vendsyssel, en naturskön men så särpräglad och samtidigt förblåst landsdel som med sitt i konstnärliga sammanhang så omtalade nordiska ljus, som vid sekelskiftet inspirerar så många konstnärer. Här får Johanne Panter under sitt nittiofyraåriga liv ynnesten att leva tills hon 1479 sluter ögonen för världen. Den danske författaren och konstnären Holger Drachman 18,som med sin tredje hustru Soffi bor på Skagen, tjusas även han av Vendsyssel som han beskriver så här: Som en mægtig Slett breder Resten af Jylland sig under vore Fødder. Ensomhed og Stillhed er den dunkeltfarvede Stemning, der hviler derover, og som en storslaaet Ramme ligger Vesterhav og Kattegatt om Billedet, indtil de mødes Nord og smelter sammen med Himlen i den fjærne Horisont. Ofte ligger deres blaanende Flade som et Fredens Billede og smiler og blinker i Solskinnet der ude, mens fjerne Sejlere med hvide 8

16 Vinger drager langsomt hen over dem i alle Retninger. Men rejser de sig i deres Væde, ser det ud, som kunde de fare op og taget Landet i Besiddelse, hvad Øjeblik de vilde. 19 Vendsyssels mäktiga fjord Limfjorden med epitetet den snoede, att slingra sig, gör skäl för sitt tillnamn med sina många utflöden i form av mindre fjordar, vikar, sjöar samt åar. Vid Limfjorden ligger till exempel en av Nordens största stenåldersplatser Ertebölle. 20 Med utgångspunkt från egennamnet Johanne, som på heb-reiska betyder Gud har handlat nådigt, finns förborgat ett liv utöver det vanliga! Redan första gången jag får syn på ett porträtt av Johanne Panter i Danmarks adelsbok 1892 fastnar jag för detta kvinnoansikte som med sin påtagligt höga panna och sturska och frimodiga uppsyn ser härlig ut i sitt huvudattribut en skojig hög hatt med en tofs fästad högst upp på skullen. Har inte kunnat undgå att fängslas av den här damens något trubbiga framtoning, utan blivit nyfiken på hennes hundraåriga liv, en vid den här tiden hög ålder, medelåldern är då trettiofem, men sjunker drastiskt till sjutton i samband med uppror, krig samt förödelsen i digerdödens dagar. Johanne Panter föds in i ett samhälle mellan gammalt och nytt med flera säregna händelseförlopp. Under sin levnad upplever hon omkring fem regenter, 21 är gift två gånger, blir mor till tio döttrar och fyra söner samt lyckas som änka, 59 år gammal, axla sin andre make Niels Banners post som kunglig länsrepresentant i Vendsyssel. Under Johanne Panters livsresas gång kan vi bli gripna av medeltida särdrag som stark släktkänsla, ovillkorlig föräldraauktoritet samt ett oantastligt sinne för ära och heder, men därtill brudrov, bröllop med dans, sång och musik, gästabud, högtider, klostermiljöer, kyrkors bildvärld, men dessutom vedergällning, krig och uppror, sjukdom, död och begravning samt det vilda livet som fredlös. 9

17 1 J Hain Friswell, Familiar words: an index verborum or quotation handbook with parallel passages of phrases which have become imbedded in our English tongue (London: Sampson Lowson, and Marston, 1874), William Shakespeare ( ). Engelsk dramatiker o skald. 3 Asdals voldsted. Beläget i Asdal, norr om Hjørring. Asdals försvarsanläggning ligger på en 11 meter hög platå, banke, omgiven av en djup vattenfylld vallgrav. 4 Johanne Andersdtr Panter ( ). Dtr t Anders Nielsen Panter 4 (ca ) o Ide Lydersdtr Holck (d 1425), dtr t Lyder Holck (d 1442) o Else Christensen Vendelboe. G : a g m Bonde Jensen Due (1385-ca 1420), son t Jens Due ( ) t Torp o Sidsel Andersdtr Mule t Kærstrup. G : a g m Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444), son t Erik Thomsen Banner o Ingerd Pedersdtr Krabbe. - Föder ca fyra barn i äktenskap nr 1 o ca fjorton i 2: a giftet. I ett dokument fr 1462 talar man om Johanne Panter som høvedsmand i Vendsyssel. 5 Väpnare. Omnämns i Alsnö stadga ca Anses ha lägre status än riddare. 6 Anders Nielsen Panter (1330-ca 1406) t Asdal o Knivholt. Son t riddaren 1355 Niels Ovesen Panter d y o Johanne. Bror t Ingeborg Panter d ä (levde 1411). Far t Johanne Andersdtr Panter. G 1: a g m Regitze Jacobsdtr Lunge (levde 1387) t Odden. G 2: a g m Ide Lydersdtr Holck (d 1425), dtr t Lyder Holck t Støvsgaard vid Randers fjord o Else Christensdtr Vendelboe. Riddare Väpnare Äger Asdalborg Ide Lydersdtr Holck (d 1425). Dtr t Lyder Holck t Støvsgaard vid Randers fjord o Else Christensdtr Vendelboe. Mor t Johanne Andersdtr Panter. G 1: a g m Niels Slet t Gudumlund. G 2: a g m Lasse Glob (d 1396). G 3: e g m Anders Nielsen Panter ( ), far t Johanne Panter. G 4: e g m Lyder Kabel (d 1442) t Fuglsang. 8 Ove N N Panter. Släkten Panters huvudman till en av släktgren till vilken Johanne Andesdtr Panter hör. Det finns två släktgrenar Panter som ikke lade sig knytte sammen. 9 Danmarks adels aarbog 1892, Regitze Jacobsdtr Lunge (levde 1387). Syster t Anders Jepsen Lunge (d 1406) t Odden. G efter 1396 m Anders Nielsen Panter ( ). 11 Anders Jepsen Lunge (ca 1360-ca 1429). Son t Jacob Olofsen Lunge. Barnbarnsbarn t grundläggaren av Odden, Olof Andersen Lunge d ä ( ). Bror t Folmer Lunge (d 1413). G ca : a g m Ingeborg 10

18 Nielsdtr Panter d ä (levde 1411) t Egede. G : a g m Elne Evertsdtr Moltke. Hövitsman på Ravnsberg o Tranekjær. 12 Ingeborg Nielsdtr Panter d ä (levde 1411) t Egede. Syster t Anders Nielsen Panter ( ). Faster t Johanne Panter. G 1: a g m Peder Ovesen Neb (d 1381) t Egede. G ca : a g m Anders Jacobsen Lunge (ca ca 1429) t Gunderlevsholm. 13 Danmarks adels aarbog (København: J H Schultz, 1892), Lyder Kabel (d 1442) t Fuglsang. Styvfar t Johanne Panter. G 1: a g m Mette Jensdtr Due, dtr t Jens Bondesen Due ( ) t Torp o Sidsel Andersdtr Mule t Kærsgaard, Lolland. G 2: a g m Ide Lydersdtr Holck (d 1425). Länsman på Ravnsborg fästning, Lolland Länsman i Lund. 15 Geoffrey Chaucer ( ). Brittisk författare. 16 Christopher Morgenstierne Munthe, Vore fælles Ahner (Oslo, 1958), Mikael Nordberg, Den dynamiska medeltiden (Stockholm: Tiden, 1984), Holger Drachmann ( ). G 1903 m Soffi, i sitt gifte nr 3. Diktare o målare. - Köper 1902 Villa Pax i Skagen där han lever på äldre dar. Hans tredje hustru, Soffi har två systrar, Oda som g m Christian Krogh respektive Alexandra g m Fritz Thaulow. 19 M Galchiøt, Danmark i skildringer og billeder af danske forfattare og kunstnere, Bd 1 (København 1887), Ertebölle. Kökkenmödding från slutet av äldre stenåldern med jägaroch fiskarbefolkning Margareta I:s. Regeringstid: Erik av Pommerns regeringstid: Christoffer av Bayern. Regeringstid: Christian I:e. Regeringstid Av oldenburgsk ätt. 5. Kung Hans. Regeringstid:

19 Digerdöden med flera historiska händelser För att få en bild av Johanne Panters livsvillkor under nära nog ett sekel kan det vara av intresse att få ta del av några händelser under och 1400-talen i hennes närområde och världen. Betänk att Johanne Panter är omkring nittiofyra år gammal när hon går bort år 1479 och har då levt i nästan hundra år! Mellan åren 1314 och 1317 drabbas Danmark av svåra regnperioder som katastrofalt förstör livsviktiga grödor och den värsta hungersnöd någonsin bryter ut. Förutom naturkatastrofer initieras år 1337 hundraårskriget 1 mellan England och Frankrike som varar ända till år I krigets början byter konsten att kriga skepnad, man laddar kanoner 2 och eldvapen med svartkrut 3 som används ända till 1800-talets första årtionden. Detta krut gav ifrån sig en kraftig, vit rökmängd, ungefär fem gånger större än den som kommer av modernt så kallat bomullskrut. När vapnen fyrades av uppstod stora svällande bankar av rök som snabbt svalde både vän och fiende, bankar som var så täta att man i regel inte kunde se en utsträckt hand framför sig. Om det var vindstilla blev det stora problem, för då kunde en hart när ogenomtränglig slöja av bolmande vit rök täcka fronten och göra det helt omöjligt att se vad som egentligen hände. 4 Som ett ytterligare tecken på att 1300-talet var ett olycksdrabbat århundrade skall visa sig när Europa hemsöks av 12

20 en böldpest med sitt ursprung i Asien 5 förorsakad av bakterien Yersinia pestis som via loppor från råttor överförs till människor. Under våren 1347 når den sorte död den italienska staden Genua, och i juni månad året därpå 1348 påträffas farsoten i Europas södra delar, något som bland annat föranleder en italiensk författare Francesco Petrarca 6 att i ett brev till sin bror Gherardo uppgivet skriva: I sjukdomens början uppkommo både hos män och kvinnor antingen i ljumsken eller i armhålorna ett slags svulster av vilka några blevo stora som ett vanligt äpple och andra som ett ägg,... vilket folket kallade pestbölder. 7 Mitt i den varma sommaren år 1348 når pesten Paris. Men, förskräckelsen hos den parisiska befolkningen stegras ytterligare när det en kväll strax före solens nedgång uppenbarar sig på himlavalvet en stor utomordentligt lysande eldkula som visar sig vara en meteorit. Men när kunskap om himlafenomen och sjukdomars orsaker är tämligen ringa tolkar människor allt oförklarligt med vidskepelsens dimma över tanken, som vore de fenomen sprungna ur Guds vrede som nu riktats mot människor. Den italienska författaren Giovanni Boccaccio skildrar i sin bok Decamerone utgiven år 1350 böldpestens sjukdomsförlopp och hur ett tiotal ungdomar från florentinska familjer på tidigt stadium inser faran och därför flyr ut på landsbygden, där man för att fördriva tiden berättar historier för varandra. (Decamerone. Småberättelser, det första embryot till noveller.) Men sedan började sjukdomen ta sig ett annat uttryck, så att många fingo svarta eller brunaktiga fläckar på armar, länder och övriga kroppsdelar, somliga stora och spridda, andra mindre men tättsittande, och liksom bölden förut hade varit och ännu var det säkraste tecknet till förestående död. 8 I dessa fasans tider när varken läkares råd eller något läkemedels kraft verkar kunna bota eller ens lindra, tar män- 13

21 niskor sin tillflykt till klostren där munkar och nunnor hjälper sina medmänniskor, men som fatalt själva blir offer för den fruktade farsoten. Hundratals människor lär vallfärda till Rom i tron att där kunna finna en fristad, men på färden dit fatalt sprider pesten vidare. Sveriges monark Magnus Eriksson, 9 som för sina undersåtar framställer pestens orsaker som att Gud vill straffa människor således en av de vidskepelser som behärskar människors sinnen. Vid juletid 1348 når pesten Ugelstorp inte långt från Asdal. Ett engelskt handelsskepp strandar vid Kjul å, lastat med yllevaror, men till sin förskräckelse ser människor fartygets besättning ligga död ombord, men det intet ont anande människorna för iland de åtråvärda varorna och därmed den fruktade smittan. Framför allt Jylland lär drabbas hårdast av digerdödens härjningar vilket får till följd att så sent som 1700-talets mitt existerar i Vendsyssel landområden på en yta av 7 mil som var helt obebodda och öde. Exempelvis var de jylländska städerna Viborg, Aalborg och Aarhus helt avfolkade samt deras kyrkor står kusligt tomma. 10, 11 Man brukar tala om att en olycka sällan kommer ensam och uppenbart blir detta sant när Jylland år 1362 drabbas av översvämningar och innevånarna nära Kattegatts 12 hav, som folket på Asdal lider svårt. Denna plågsamma tid med farsoter och sjukdomar samt en förfärande förödelse på allt levande påverkar fertiliteten negativt, så negativt att kvinnor nu inte ens vågar föda barn till den hotfulla världen. Medellivslängden, som länge ligger på trettiofem år sjunker drastiskt till sjutton, och det är först i början av 1500-talet som jämvikten är återställd. Under och 1400-talen får digerdöd, krig och naturkatastrofer även till följd en stagnerande produktivitet i industrin, ett avstannat europeiskt handelsutbyte samt en skriande brist på arbetskraft samt därmed ett ökat skattetryck. 13 Den befolkning som likafullt överlever lär angripas av en bristande moral tillika förakt för överheten, samhällsyttringar 14

22 som tillsammans med hotet från ett otillförlitligt rättsväsende samt katolikernas ständiga ångest för helvetet till sist alstrar ett maniskt intresse för djävulsdyrkan och skräck för häxor vilket bland annat samtida krönikor bär vittnesbörd om. Kalmarunionens skapare drottning Margareta går bort år 1412 på ett fartyg i Flensburgs 14 hamn i en följdsjukdom i digerdödens spår. 15 Den jordbävning som år 1482 med stor förödelse drabbar Frankrike uppfattas naturligtvis som ett ytterligare tecken på att Guds förbannelse ånyo riktas mot värnlösa människor. Därutöver lär en sandtflukt slå hårt i synnerhet mot samhällen på Vesterhavssiden enligt en jordebog från 1600-talet vilket får till följd att Asdalborg med omgivningar nästan helt ödeläggs av sand. 1 Hundraårskrigen. Krig mellan England och Frankrike som med avbrott förs Englands franska besittningar reduceras i Calais. Krigen upphör 1453 utan formell fred. 2 Kanoner. Används i början av 1300-talet. 3 Svartkrut. Används så tidigt som i 1200-talets första hälft. Kommer t Västerlandet via araberna. Sedan urminnes tider känt i Kina. 4 Peter Englund, Förflutenhetens landskap: historiska essäer (Stockholm: Atlantis, 1991), Yersinia pestis. En bakterie. 6 Francesco Petrarca ( ). Italiensk författare. 7 Litteraturens klassiker, Renässansens litteratur: prosa och epik, 3 uppl (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970), 8. 8 Litteraturens klassiker, 6, Magnus Eriksson ( ). Son Erik Magnusson ( ) o Ingeborg Håkonsdtr (d 1361). G m Blanche (d 1363) av Namur, Belgien. 10 Danmark før og nu, red af Johannes Brøndsted, under medvirken af Svend Aakjær og Jens Sølvsten, D 1: Nordjylland: Hjørring, Thisted, Aalborg og Viborg amter (København: Hassing, 1952), Anders Andrén, Den urbana scenen: städer och samhälle i det medeltida Danmark (Malmö: LiberFörlag; Bonn: Habelt, 1985),

23 12 Kattegatt. Havsvik mellan Sverige o Jylland. Förrädiskt f båttrafik p g a klippor o grund. 13 Barbara W Tuchman, En fjärran spegel: det stormiga 1300-talet (Stockholm: Atlantis, 1981), Flensburg. Stad i nordvästra Västtyskland. Före 1864 tillhör Flensburg Danmark. 15 Erik Kjersgaard, Danmarks historie, Bd 4: Borgerkrig og Kalmarunion (København: Politiken, 1963),

24 Jungfru Ingeborg Nielsdatter Banner, klostergiven I 1200-talets mitt finns i Danmark två dubbelkloster, tjugotvå nunnekloster samt trettioen munkkloster. Ett modus vivendi som medeltida föräldrar ofta väljer för sina döttrar är att låta dem gå i kloster, till exempel Ingeborg den yngre 1 som blir klostergiven i Vrejlevs kloster. Här får hon lära sig läsa och skriva 2 samt får kunskaper i latin som då inom prästerskapet och adeln 3 är det gängse skriftspråket. Förutom att klostren används som härbergen bedrivs här lindrigare sjukvård för åldringar, fattiga och sjuka. I likhet med Marieskogs kloster 4 i danska Bohuslän på andra sidan Kattegatt, där Jesus mor Maria tillägnas en speciell dyrkan, tillämpas i Vrejlevs nunnekloster præmostratenserordens regler. The Premonstratensians in particular attracted such large numbers of women that the clergy grew fearful. By the end of the twelfth century the general chapter of Prémontré had decreed that no more women were to be admitted into the order, and one of the abbots, 5 a certain Conrad of Marchtal, put the reason for rejecting women. 6 Klostrens verksamhet kan i huvudsak bedrivas via donationer vilket så kallade stiftarbilder 7 på klostrens muralmålningar vittnar om och att det då framför allt är gifta par från samhällets toppskikt samt kvinnor i deras krets som gynnar kloster med gåvor och annan egendom. I gengäld förväntas klostren årligen för sina välgörare hålla själamässor. 8 Inom 17

25 den katolska världen är man av den uppfattningen att man genom själamässor kan förkorta sin reningstid i skärselden. 9 I slutet av 1200-talet kommer dock protester mot i synnerhet kvinnors ekonomiska dominans i kyrkans angelägenheter och man finner ingen bättre råd än att 1298 helt utesluta kvinnor ur praemonstratenserorden! I Vern Bulloughs bok The subordinate sex från 1974 blir vi medvetna om att vissa medeltida folkvisor, helgonlegender samt kyrkliga bilder speglar en då gängse kvinnosyn att kvinnor genom moderskap likt en Mariagestalt kan räkna med omgivningens vördnad. 10 Helgonbiografier, så kallade hagiografier, 11 av vilka cirka tio procent är legender 12 handlar ofta om ogifta kvinnor som martyrer. Legenden om den heliga jungfrun Agatha 13 som lever på Sicilien på 200-talet avvisar närmanden från den hedniske ståthållaren kejsaren Quintianus varpå hon straffas med tortyr till döds. En annan legend med snarlik handling, den heliga Lucias martyrium, 14, 15 inspirerar en 1600-talskonstnär till att illustrera jungfru Lucia med eldslågor slickande utmed sin kropp i samma ögonblick som hon tillber Jesus Kristus. I likhet med folkvisan förväntar man i helgonlegenden att ett mirakel skall inträffa i fallet Lucia åskådliggjort på så sätt att varken eldslågor eller svärdshugg kuvar jungfru Lucia som ända in i dödsögonblicket förblir sin religion trogen.... at tiden var fuld af frykt, af kulturpessimisme, krig, fattigdom, apokalyptiske syner. Mennesket måtte derfor søge trøst, det længtes stærkt efter et mere sublimt, et skønnere liv.... Man kan flygte ind i en drøm.... Selve livet blev... en kunst, et skuespil, og enhver handling, enhver følelse havde sin vedtagne form, den var en efterligning af fjerne tiders heltes, vismænds, elskendes osv. handlemåde Folkvisan Det tvungne samtykke 17 handlar om en jarl 18 som lockar en jungfru med silke og guld og megen ære som jungfrun besvarar med: alt er der bedre i Himmerike hos 18

26 jomfru Marie at være. Den försmådde riddaren vill nu för att hämnas använda sig av runmagi. 19, 20 Enligt den svenske författaren Otto von Friesen i Runorna i Sverige från 1958 används runmagi i syfte att påverka händelsernas gång, gudars, demoners och människors handlingar samt tvinga dem i för magikern eller hans uppdragsgivare önskvärd riktning. 21 I den aktuella folkvisan skriver jarlen de ramme runer alt paa hendes sharlagenskind der blod spak ud af neglerod og taar på hviden kind så i själva dödsögonblicket utropar jungfrun: Gudfader i Himmerrig at jeg i jorden var. Tretton år gammal råkar det romerska helgonet Agnes 22, 23 illa ut för att hon till förmån för den himmelske brudgummen avvisar en friare och får som straff att avrättas på en romersk bordell. Hennes dödsdag den 21 januari 250 e Kr firas än idag i Sanct Agnese fuore le mura i Rom och en marmorstaty Agnes på bålet av Eccole Ferrata uppförs på Piazza Navona. Om vi närmare reflekterar över den uppenbara bildfattigdom som medeltidsmänniskan lever i kan vi kanske bättre förstå att man uppfattar kyrkorummen med all sin prakt som ett Guds himmelrike på jorden. På ett flertal muralmålningar i skandinaviska kyrkor med flera 1400-tals kyrkoboningar kan man emellertid skönja en förvrängd kvinnosyn där könskonflikter kan sägas komma i dagen. När kvinnor här inte avbildas som jungfru Maria 24 eller Eva i paradisets lustgård uppträder de som synderskan som förenar sig med djävulen eller som tjuvmjölkerska samt i scener med kvinnor som i yttersta domen å det grymmaste pinas av män. 25, 26 Dragsmarks kloster, det vill säga Marieskogs kloster, förknippas med en folksägen Riddar Axel Tordsson och sköna Valborg Ingemarsdotter. Den sköna Valborg, har en stor skara tillbedjare, bland dem Axel Tordsson och den norske kungasonen Håkon och i kampen om vem av männen som skall få Valborg till hustru tar prins Håkon fasta på Axels och Valborgs nära släktskap att de vid sina respektive dop har identiska 19

27 faddrar och därför kan betraktas som dopsyskon. Med konungslig myndighet sörjer nu prins Håkon för att man i Mariakyrkans högaltare utfärdar en påvlig bulla att äktenskap mellan nära besläktade bör förbjudas. Men då både prins Håkon och Axel Tordsson med tiden stupar i krig blir ingen av dem lyckosam i striden om Valborg. När Valborg underrättas om sin älskade Axels död bestämmer hon sig omgående för att resten av sitt liv leva som nunna i Marieskogs kloster. I slutet av 1500-talet är Marieskogs kloster så förfallet att man i början av 1600-talet river klostret, bland annat för att ge sten för uppförandet av Bohus fästning, av den anledningen uppför man Adam Øhlenschlægers 27 sorgespel Axel og Valborg 28 i Trondhems domkyrka, Nidarosdomen. År 1756 uppförs en ny kyrka i trä bredvid forna Marieskogs kloster och vid sekelskiftet 1900 ser Bohusläns fornminnesförening till att Dragmarks klosterkyrkas väldiga grundmurar till en meters höjd på nytt blir synliga Ingeborg Nielsdtr Banner d y (f 1440). Dtr t Niels Eriksen Banner (1380- ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). Klostergiven i Vrejlevs præmonstratenserkloster. 2 Vern L Bullough, The subordinate sex: a history of attitudes towards women (New York: Penguin Books, 1974), Lennart Sjöstedt och Yvonne Wessman, Strövtåg i medeltiden (Stockholm: Sveriges Radio, 1968), Marieskogs kloster. Grundas i början av 1200-talet. Beläget i den skogbeväxta yttre delen av halvön Bokenäset i Dragsmarks sn i Bohuslän. Bland dess välgörare är bl a kung Magnus Eriksson ( ) med hustru Blanche av Namur. I början av 1600-talet rivs klostret för att lämna sten för byggandet av Bohus fästning. Vid Bohusläns frånträdande t Sverige 1658 blir R von Ascheberg klosterägare uppförs en ny kyrka i trä bredvid det forna Marieskogs kloster. 5 Abbot. Klosterföreståndare. 6 Bullough, The subordinated sex (1974),

28 7 Stiftarbild. Donatorsporträtt, ofta i mindre skala av en person som skänker ett konstverk eller donerar medel t en kyrka eller kloster. Donatorn är ofta namngiven o avbildas ofta bedjande. 8 Margareta Kempff, Kalkmålningar som källa till kvinnohistoria: kilder til kvinners historie, Nyt om kvinneforskning 4, (1991): Medeltidens ABC, red Carin Orrling (Stockholm: Prisma o Statens Historiska museum, 2001), Kathleen Wall, Callisto myth in the Medieval and Renaissance Tradition i The Callisto Myth from Ovid to Atwood: initiation and rape in literature (Kingston: McGill-Quenn s University Press, 1988), Hagios. Grekiska ordet f helig. 12 Legenda. Översättning från latin, något som bör läsas. 13 Agatha. Lider martyrdöden på 200-talet. Medeltidens ammande kvinnor o kvinnor som lider av bröstsmärtor kan sätta sin tilltro t o vörda martyren Agatha. 14 Lucias martyrium. Sicilianskt helgon som ca 300 enligt sägnen lider martyrdöden i Syrakusa. Enligt legenden är hon av adlig börd, i vars ögon en hednisk yngling förälskar sig. Jungfrun river då ut sina ögon som hon sänder t honom på ett fat varefter Gud ger Lucia ännu skönare ögon. Luciafirandet har sin grund i en rad hedniska föreställningar. I Norden anses Luciadagen, den 13 december, vara föregången av årets längsta natt. - Seden att låta en vitklädd kvinna, lussibruden m ljuskrans i håret o tärnor, bjuda på sång den 13 december härrör från 1700-talets mitt. På 1930-talet får luciafirandet en mer publik karaktär. 15 Lucia. Förr Lussa eller Lussi. Latinskt ursprung i betydelsen den lysande. Kristna traditioner o seder kring helgonet Lucia har sitt ursprung i Marieskogs kloster i Bohuslän. Alltsedan 1120-talet används egennamnet Lucia i Sverige, men är i våra dagar sällsynt. 16 Kulturblomstring og samfundskrise i 1300-tallet, udg og red af Brian Patrick McGuire (Københamn: C A Reitzels Boghandel, cop 1985), Det tvungne samtykke (DgF 75a) i Grundtvigs samlede Kæmpeviser från Jarl (hist). Engelskans earl. Näst efter kungen rikets främste ämbetsman. Hertigdömet utvecklas ur jarldömet. I o m Birger Jarls död 1266 försvinner jarlen som begrepp. 19 Runor. Under hela medeltiden skriftspråk inom prästerskap o adel. 20 Runskrift. Vissa folkvisor upptecknas i runskrift, när innehållet består av besvärjelser, trollformler eller kristna böner. Under medeltiden tillskrivs själva runskriften en viss magi. 21

29 21 Otto von Friesen, Runorna i Sverige: en kortfattad översikt, 3 uppl (Uppsala: J A Lindblad, 1928), Agnes. Avbildas i bildkonsten m långt hår som går ända ner t marken. Håret avses skyla hennes nakenhet inför bordellkundernas lystna blickar. Fortfarande förvaras en relik av Agnes huvud i ett silverskrin i ett särskilt kapell ovanför altaret i S: t Agnese kyrka, uppförd på den forna bordellen, i Rom på Piazza Navona. 23 Lammet. Helgonet Agnes speciella symbol. Det latinska ordet för lamm, agnes. Den 21 januari varje år släpper man in två vita lamm i Sant Agnese fuore le mura i Rom. Lammet står för oskuld o renhet. Är symbol för Kristus. 24 Maria Magdalena. Under medeltiden dyrkad som helgon. Bl a byggs ett hundratal kyrkor o katedraler tillägnade Maria som anses vara sinnebilden f Virtus, den heliga inspirationen. -Maria förekommer på tre ställen i Bibeln. 1. Synderskan som tvår Jesu fötter (Luk 7), 2. Maria från Betania som är Lasarus o Martas syster (Luk 10) o 3. Maria från Magdala som möter Jesus på påskdagsmorgonen (Joh 20). 25 Katleen Wall, Callisto in the Medieval and Renaissance Tradition i The Callisto Myth from Ovid to Atwood:, Kempff, Nyt om kvinneforskning 4, (1991): 21-23, Adam Øhlenschlæger ( ). Dansk författare, bl a t den danska nationalsången Det er et yndigt land. 29 Axel og Valborg. Sorgespel från 1810 av Adam Øhlenschlæger ( ). 29 Hans Hedängklev, Om Marieskogs kloster i Dragsmark i Bohuslän, Kvällsstunden: hemmets och familjens veckotidning, 24 mars 1989, s 3,

30 Niels Banner och Johanne Panter När Johanne Andersdatter Panters 1 förste make Bonde Jensen Due går bort 1420, gifter hans efterlevande maka fem år senare om sig med Niels Eriksen Banner, 2 då i en orolig tid som präglas av uppror inom nära nog alla samhällsklasser. Johanne Panters nye make är tidigare 1408 gift med Sophie Pedersdatter Høg till Skarregaard 3 vars son Eskild Nielsen Banner adopteras av Johanne Panters man. Men även Johanne har i bakgrunden en tilltänkt make; det lär nämligen finnas ett brev av den 20 december adresserat till biskopen i Børglum, 5 i vilket påven godkänner Gotskalk Stenbrikke som Johanne Panters äkta man trots att de i fjärde led i Albert Ottesen Eberstein har identisk stamfar. Den svenska författarinnan Birgit Sawyer kommenterar i Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien från 1998 i Birger Jarls tidigare lagstiftning 1200-tals edsöreslag 6 om förbjudna led så här: Med kyrkans definition av incest blev många parförhållanden otillåtna; för ett giltigt äktenskap krävdes att makarna inte var besläktade innanför 7: e ledet och efter 1215 det 4:e; Förbudet mot äktenskap mellan besläktade återfinns i norska, isländska och svenska lagar men inte de danska, vilket har tolkats som att i Danmark brott mot förbuden inte ansågs falla under värdslig rätt. 7 Danmark är alltsedan lång tid tillbaka en utpräglad jordbruksbygd och under 1300-talets andra hälft finns på den danska landsbygden cirka 1200 självägande bönder som från 23

31 Gorm den gamles 8 tid här äger stora arealer jord. Det franska ordet för bonde, vilain, har sitt ursprung i det latinska ordet villa i betydelsen bondgård som är av typ låg ryggåsstuga med ett stort allrum i vilket all mat tillreds, samtliga måltider aväts här, här sover man samt utför diverse sysslor, som för en bondekvinna förutom matlagning kan bestå i att spinna, karda ull, väva, lappa och laga samt dia och vyssja småbarn. Att utfodra boskap tillhör de göromål som även brukar tillfalla bondens hustru. Inom loppet av ett århundrade övergår dock danska bönder från att tidigare äga sin jord till att förvalta arrendejordbruk 9 men bonden kan fortfarande tryggt stanna kvar på sin gård på den mark han en gång tilldelats, men åläggs att årligen till sin godsägare betala en arrendeavgift ett så kallat landgilde. 10 På och 1400-talen tvistar man inom alla samhällsskikt om vem i samhället som skall inneha makten vilket naturligtvis ger upphov till oenigheter. Till exempel får böndernas uppror på Sjælland till följd att jylländsk adel reser sig och till sist får kungen gå in som medlare. I hundraårskrigen mellan England och Frankrike som med vissa avbrott utkämpas från 1337 till 1453 tas en ny typ av krigsföring i bruk man använder kanoner laddade med svartkrut. Ett flertal krönikor och folkvisor bär vittnesbörd om denna ordning, till exempel folkvisan Niels Ebbesen, 11 om en man som lever på Nørreris 12 i Nordjylland där den holsteinske greven Gert den store 13 under lång tid å det grymmaste förtrycker befolkningen. För att visa sitt missnöje säger Niels Ebbesen 14 upp sin tjänst varpå greve Gert dömer honom fredlös. Den 1 april 1340 söker Ebbesen upp greven och under synbarligen verserade former samtalar de bägge männen med varandra för att Ebbesen i ett obevakat ögonblick helt enkelt avdagatar greve Gert. Två år därefter på höstkanten den 2 november 1342 stupar dock Ebbesen själv i en strid utanför det av holsteinarna belägrade Skanderborg. 15 Men, det här är bara början, för under hela 1300-talet uppenbaras 24

32 misshälligheter även inom Europas landsortsbefolkning över betungande pålagor, till exempel den franske folkledaren Etienne Marcel uppviglar 1358 Flanderns vävare i det så kallade jacqueriet 16 och av snarlika skäl revolterar 1381 även engelska bönder med många offer på bägge sidor som följd. 17 Den svenska allmogen känner sig länge förtryckt av det danska folket så den svenske rikshövitsmannen Engelbrekt initierar en folkresning, en händelse som motiverar biskop Tomas i Strängnäs 18 till att sätta Frihetsvisan 19 på pränt. Unionsdrottning Margareta efterträds av sin systerdotterson Erik av Pommern, under vars regenttid bland annat Skånemarknaden, 20 fångar hans intresse. Från 1441 styrs emellertid Danmark av Erik av Pommerns systerson hertig Christoffer av Bayern. 21, 22 Åren opponerar sig än en gång Sjællands bönder för att man oskäligt av sina godsherrar får finna sig i alltför betungande skattetryck. Under dessa för alla parter förödande år av sammandrabbningar händer det sig att länsmannen Niels Banner, som från 1438 verkar som länsman i Skivehus, tillsammans med sin kække hustru Johanne modigt försvarar Asdals borg med framgång ja, Asdal är faktiskt den enda borgen i hela Vendsyssel som den här gången skonas. År 1441 härjas och plundras det i Vendsyssel av oroshärdar så fruktansvärt att många av de boende här uppgivet tvingas fly. Bland annat Kokkedal plundras och bränns ner till grunden samtidigt som Niels Pedersen Gyllenstiernas och Pernille Munks Aagaard utsätts för förstörelse i stor omfattning. Kriser av det här slaget får samma år till följd att människor på Jylland mobiliserar sig till försvar. En bondehär med Eggert Frille i spetsen stöter emellertid i St Jørgensborg nordost om Aggersborg på kungens mannar som tillfångatar Henrik Tagesen som förs till galgen i Aalborg för halshuggning. 23, 24 Folkvisan Kong Christoffer og Henrik Tagesøn lär vara den äldst bevarade källan till den här incidenten som avslöjar den bitterhet och smärta som Danmarks bönder den här gången känner inför sitt nederlag. 25

33 1 Johanne Panter (ca ). Dtr t Anders Nielsen Panter (1330-ca 1419) o Ide Lydersdtr Holck (d 1425). G 2: a g 1425 m Niels Eriksen Banner ( ). 2 Under 1400-talet tillfogar en av de två släktgrenarna Banner t sitt släktnamn Brune, Rød eller Høg. 3 Eskild Nielsen Høg ( ). Son Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Sofie Høg. 4 Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis R. 1, Bd 3 ( ): brev 5788 från 2 juli 1419 (København, 1906). 5 Børglum. Beläget ca 5,5 km från Løkken. Ursprungligen kungsgård, där Knud den helige 1086 har sitt residens. Före 1139 går Børglum over til bispestolen i Vestervig bildas här ett kloster i præmonmonstratenserordens anda, där biskopen har sin bostad. 6 Edsöre. Ed som kungen använder för att straffa svåra brott mot hem-, kvinno-, tings-, och kyrkofrid, olaga hämnd m m. Birger Jarl är upphovsman till edsöreslagar, tillkomna från 1200-talets mitt. Straff för brott mot dessa lagar innebär att man kan dömas biltog. 7 Birgit Sawyer, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien (Trondheim: Historisk institutt; Hist.-filos. fakultet, NTNU, 1998), Gorm den gamle. Regeringstid: ca 840-ca Arrende. Medeltidens latinska benämning arrendo i betydelsen upplåtelse av jord mot ersättning. 10 Landgilde (hist.). Arrendeavgift. 11 Niels Ebbesen, DgF 156B. 12 Nørreris gård. Ligger mellan Randers o Aarhus. Ägs av Niels Ebbesen (d 1340). 13 Gert den store (ca ). Greve av Holstein o hertig av Schlesvig. 14 Niels Ebbesen (d 1340). Dansk storman på Jylland o huvudperson i en teaterföreställning Niels Ebbesen av Kaj Munk ( ). 15 Danske folkeviser: historiske viser. Utg av H Grüner Nielsen (København: Martins forl, 1927), Jacquerie. Franskt bondeuppror Edvard R Tannenbaum, Västerlandets historia, D I : Arvet från medeltiden, Reformationerna, Renässansen (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1971),

34 18 Biskop Tomas (ca ). Biskop i Strängnäs. Författare t Frihetsvisan. 19 Frihetsvisan. Innehållsmässigt riktad mot Erik ( ) av Pommern. 20 Skånemarknaden. En av Nordeuropas viktigaste marknader på talet intill 1600-talet i bland annat Skanör o Falsterbo. 21 Christoffer ( ) av Bayern. G 1449 m Dorotea. Unionskung Christoffer av Bayerns landslag gäller Danmark før og nu, red af Johannes Brøndsted, under medvirken af Svend Aakjær og Jens Sølvsten, D. 1: Nordjylland: Hjørring, Thisted, Aalborg og Viborg amter (København: Hassing, 1952), Rønn Christensen, P, Bannernes tid i Kokkedal: hovedgaard o bønderg, (Brovst: Brovst kommune, 1985), Danske folkeviser, historiske viser, udg af H Grüner Nielsen (København: Martins forl, 1927),

35 Asdal och Kokkedal Under stor del av medeltiden tillhör de svenska landskapen Blekinge, Skåne och Halland Danmark vars gränser norröver räknas från Smålands stora skogar och ödemarker. Under senare hälften av 1200-talet präglas Skandinavien av samhälleliga förändringar, vilket bland annat får till följd att kungamaktens och adelns ställning stärks och danska stormän börjar bland annat på Jylland, i Skåne och Blekinge uppföra borgar och gårdar. Emellertid måste i flera avseenden påföljande århundraden 1300-och 1400-talen betraktas som olycksdrabbade med missväxt, hungersnöd och digerdöd. Att havet var en källa till oändlig fruktan berodde dock inte bara på att det var så vågsamt att färdas på. Havet var också porten till det stora okända. Bortom det vilade farliga nya världar, endast kända genom förvirrade amsagor om jättar, cykloper och människor med otäcka hundhuvuden. Och över havet kom de fientliga invasionerna och de stora sjukdomarna tillika. Länkad till denna ångest över havet som bärare av det okända var en stor skräck för främmande. Det var svårt och besvärligt att resa, och vägfarande var en rar syn i de allra flesta delar av Europa. 1 Då sjövägen i alla tider fungerar som given transportväg slår man tidigt i historien ner sina borgar och gårdar invid vatten, det är oftast via vattenvägarna som eventuella fienden tar sig fram. Asdals borg uppförs cirka 3 kilometer från Tannis bukt där floden As faller ut i Nordsjöns två brusande hav Skagerak 2 och Kattegatt som alltsedan forntiden av sjöfarande och de boende i Jylland upplevs som orosmoment innan 28

36 man till skydd för havets vindar och fastlandets sandstormar planterar barrskog och lövträdsdungar. Asdalsborgens historia går tillbaka till 1300-talet tillhör Johanne Panters Anders Nielsen Panters 3 århundrade. Borgen i Asdal vilar på en 11,30 meter hög platå med en areal på cirka 2360 m 2 omgiven av en drygt 36 meter bred och drygt 10 meter djup med från Kjulå vattenfylld vallgrav varifrån man till en början har vidsträckt utsikt över havet. Förutom som bostad för husbonden med familj finns på platån hus för tjänstefolk samt byggnader för specifika ändamål, till exempel en smedja för tillverkning av lås och hästskor. För det mödosamma och precisionsfyllda arbetet att skapa en borg lejs som arbetskraft trälar. 4 Redan 1320 utfärdar emellertid kung Christoffer II 5 propåer om att alla Nordjyllands borgar förutom Skanderborg, 6 Kolding 7 samt Ribe 8 skall rivas. Under drottning Margaretas regenttid blir borgfrågan på nytt aktuell och hon inför 1396 totalförbud för allt borgbyggande av privat karaktär, och inte förrän upphäver kung Hans 10 det nära hundra år gamla byggförbudet. Vid vårt första besök i trakten 1989 kan vi från Asdalsborgen fortfarande se spåren av en vallgrav i vars vattensamling nu änder simmar i stilla mak och på en bred stensättning anar vi att det en gång finns en vindbro samt cirka 50 meter därifrån kan vi urskilja tornen på Asdals kyrka. 11 Men hur framlevs vardagen på en medeltida borg som Asdal, Kokkedal, Kalø, 12 Aalborghus 13 eller Skarreborg? 14 I stort sett kan man säga att verksamheten här har likheter med det liv som förs på en bondgård, man brukar sina åkrar, sköter boskap, uppfostrar barn samt utför i därför avsedda byggnader olika slag av hantverk. Det som eventuellt skulle kunna skilja är att människor som bebor en borg via sina kontakter med främmande länder kan bli mer omvärldsorienterade vilket då för med sig nya sedvänjor, kosthåll, klädedräkt samt annorlunda 15, 16 umgängesregler. 29

37 Placeringen av Asdals borg på en höjd av 11,30 meter kan förklaras med att borgen på tidigt stadium ingår som en del av ett forsvarsmæssige element. Borgens manliga familjemedlemmar som en gång svär riddareden kan vid behov bli beordrade att delta i militära aktiviteter vilket blir högst aktuellt under orosåren när Asdals borg under cirka ett och ett halvt års tid är belägrat. 17 Förutom att man i En fjärran spegel från 1981 behandlar Europas minst sagt stormiga 1300-tal beskriver författarinnan Barbara Tuch man under vilka usla vägförhållanden medeltida människor på resa råkar ut för. Resandet, nyheternas moder, förde nyheter från världen till slott och by, stad och landsbygd. De gropiga vägarna som alltid antingen var för dammiga eller för leriga fylldes av en ändlös ström pilgrimer och försäljare, köpmän med sina lastvagnar, biskopar på resa, skatteindrivare och kungliga ämbetsmän, munkar och avlatskrämare, vandrande studenter, jonglörer och predikanter, budbärare och kurirer vilka vävde ett nät av kommunikationer mellan städerna. 18 Beskrivningar av några krigsföretag i Nordjylland kan kanske ge oss besked om vilka stråk till lands och till sjöss man utnyttjar. En existerande farled som Ælnods 19 far kung Knud den helige 1086 använder sig av vid ett flyktförsök från kungsgården i Børglum lär utgå från det medeltida färjeläget Aggersund 20 vid Limfjorden där Knud den helige 21 och Knud den Store 22 förlägger sina örlogsbaser. På andra sidan Limfjorden kan kungen ha nytta av en gammal härväg som via Viborg 23 leder söderöver. 24 Den 18 december 1534 tågar den danske härföraren Daniel Rantzau 25 in i Aalborg och låter sina trupper använda sig av tre färdvägar. Vid den här tiden lär från Vendsyssels inre regioner finnas en landsväg som utgår från Nørresundsby vilken för till forna tiders tingsplats Hjørring. 26 Andra delar av hären färdas kanske från Hundslund, 27 30

38 våra dagars Dronninglund, varifrån man via Hammer Bakker kan nå Sæby. En tredje styrka förväntas eventuellt starta i Aaby och därifrån via en väg väster om Vildmossen genom Hvetbo härad, på så vis kommer till Børglum. Vid den här tiden finns emellertid ingen inre landsväg som går ända fram till Asdal, men det lär finnas ett vikingatida stråk som omtalas i Saxos Danmarkskrønikas Knytlingasaga, 28 som leder till Hjørring och därifrån kan man via Jyllands västkust från Uggerby, Tversted och Thy till sist nå havet i norr. Redan på 1200-talet börjar man vid navigering till sjöss använda sig av kompass och med dess hjälp göra bruk av en sjöled som beskrivs i Valdemar Seirs jordebok, 29 vilket danskarna uppenbarligen gör 1219 när man erövrar Estland. Via den svenska kusten kan man med båt nå en av det medeltida Östersjöområdets främsta handelsstäder, Estlands dåvarande huvudstad Reval 30, våra dagars Tallin. Den strax ovanför beskrivna västliga vikingaleden, som man utnyttjar ända fram till 1800-talets mitt, bör även vara av betydelse för de människor som bebor Asdalborgen i och med att man här har kgl Bevilling att ansvara för underhållet av en bro i Uggerby samt i ett Brohus av de vägfarande opbær Bropenge. Från år 1802 ligger på Uggerby bro dessutom en krog som fortfarande så sent som 1905 lär finnas kvar. Ända fram till 1800-talets början tillämpas följande taxor vid Uggerby bro: For en Træ- eller Bondevogn... Post- eller beslagen Vogn... Ridende person... hver Chaise eller Karosse... en Møllesten... en Humlekærre... et Par Høveder... et Par ledige Heste... 1 sh 2 sh 1 sh 4 sh hver Vej 1 sh hver Vej 6 sh hver Vej 1 sh hver Vej 1 sh hver Vej 31

39 I samband med en inventering på Asdals gård upptäcker man en del föremål, till exempel en förgylld ekkista som ursprungligen är hemmahörande på Odden. Släktvapen som pryder kistan tillhör familjerna Bille, Brahe, Rosenkrantz samt Gøye och en vapensköld kan hänföras till astronomen Tycho Brahes föräldrar Otte Brahe 31 till Knudstrup och hans hustru Beate Clausdatter Bille. 32 Ytterligare ett släktvapen kan knytas till Otte Rosenkrantz 33 till Næsbyholm, som från 1550 är förmäld med Ide Mogensdatter Gøye 34 till Skjærvad. Bland andra ting från Asdals försvarsborg, som alltsedan 1924 ingår i Vendsyssels historiska museum 35 i Hjørrings samlingar, är ett 22,3 centimeter högt dekorerat gotiskt rökelsekar, men från den gamla Asdalborgen på museet kan man även finna:... en sølvske (silversked) i sengotisk form, rimeligvis fra ca Den er 10,5 cm lang og med en største bredde af bladet på 4,7 cm. På bladets konkave side er nær skaftroden graveret en cirkel med minuskel på uregelmæssigt karreret bund. Ved siden heraf ses to guldsmedestempler, at hvilke det ene er en cirkel med et kryds, medens det andet synes at være et bomærke, hvori selve stavene er fordybede Vid Stigs och mitt första besök i trakten 1989 möts vi av ett Asdal i en lantligt vilsam idyll. Scenerierna kring Asdals borg och gård är betagande och så välskötta och förmedlar en känsla av att folket som lever här månar sig om, som vore det en kostbar skatt. I terrängen nedanför försvarsborgen byggs, som sagt, 1895 Asdals gård. Geografiskt sett ligger den tre kilometer från havet där floden As har sitt utlopp vid Tannis bukt i Skagerak i Nordsjön. För ägarförhållanden på såväl Asdals borg som Asdals gård hänvisas till Exkurs I, Ägare till Asdals försvarsborg och Asdals gård. På sätt och vis kan man säga att borgen i Kokkedal är ödesbestämt för Johanne Panter. Bland annat är det platsen dit hennes förs ta käresta Bonde Due førde henne för att 32

40 göra bröllop, men även när Johanne Panter 1425 gifter om sig med Niels Banner intar Kokkedal en central plats för hennes nya familj samt deras efterlevande släktingar. Kokkedals høje, bankeformede voldsted 37 er indgravet midt på bakkehældet og tildannet ved påvyldning; de brede grave, dæmningerne mod nord og stæder holder vandet tillbage i dem, - alt dette viser en voldsted type, der står på overgangen mellem middelalderens højtlagte borgforsvar med tørre grave og senere århundreders avere voldsteder med brede vandfyldte grave, er holdt angriberne på afstand. Kokkedals voldsted kan... stamme fra sidste halvdel av det 15. århundrede, da den må været blevet en befæstet gård og være trådt ind i rækken f virkelige storgårde, men den ældste kendte herremænd på egnen nævnes allerede En akt från Vendelbo bygdeting utfärdad 1327 kan relateras till Anders Aagesen Stenbrikke, 39 den äldst kände ägaren av Kokkedal, som lever omkring 1360, vars son Albert Andersen Stenbrikke 40 är Gotskalk Andersen Stenbrikkes farfar, vars son Anders Albertsen 41 blir Gotskalk Stenbrikkes 42 far. Något äktenskap mellan Gotskalk Stenbrikke och Johanne Panter blir aldrig av. Men Gotskalk Stenbrikke gör ett gott parti genom att 1454 gifta sig med Erik Gyllenstiernes 43 och Gørvel Lunges 44 dotter Kirsten Gyllenstierne 45 i vars äktenskap föds en son Niels som förblir ogift och dör tämligen ung. Nu kommer dock ödet att spela oss ett spratt! När Gustav Vasas mormor Sigrid Baners första make Magnus Karlsson går bort något av åren ingår hans mormor med tiden ett nytt gifte med Niels Eriksen Gyllenstierne, 46 som är frukten av Karl Knutsson Bondes 47 och Birgitte Turesdotter Bjelkes 48 dotter Kristina Bondes 49 gifte med Erik Eriksen Gyllenstierne, 50 som visar sig vara Kirsten Gyllenstiernes 51 bror! 52, 53 I ett makeskifte 1446 konserverar Johanne Panters och Niels Banners son Anders Banner 54, 55 Gotskalk Stenbrikkes änka Kirsten Gyllenstierne, som lämnar den här världen

41 I ett lokalt uppror 1441 ödeläggs Kokkedal av eldens lågor men det en gång 1327 uppförda Kokkedal blir under senare delen av 1400-talet færdigbygget av ett av ett av Erik Andersen Banners 56 och Karen Steendatter Gøyes 57 tre barn Erik Eriksen Banner. 58, 59 När Erik Eriksen Banners far Erik Andersen Banner går ur tiden 1483 får hans efterlevande hustru Karen Gøye god hjälp av Eskild Høgs hustru Ellen. Så småningom konserverar Eskild Høg 60 änkan Karen Gøye och hennes tre barn Christine, 61 Erik och Peder som nu flyttar in på Kokkedal. Med tiden ärver Erik Eriksen Banners halvbror Peder Banner Kokkedal där han lever till sin död Under årens lopp är hans halvbror Erik honom behjälplig med administrationen av Kokkedal, en hjälp som visar sig vara välkommen i synnerhet när mester Pedher som biskop i Børglums stift under långa perioder opholdt sig ved pavehoffet i Rom! Erik Eriksen Banners äldste son Frants 62 gifter sig 1557 med Anna Johansdatter Oxe 63 på Oxholm helt nära Kokkedal, de blir föräldrar till två flickebarn Karen 64 och Ellen. 65 När deras dotter Karen Banner 1580 gifter sig med Henrik Lykke 66 flyttar paret Lykke in på Kokkedal och lever här till Paret Lykkes son Frants Henriksen Lykke, 67 som i den rige Eske Broks dotter Lisbet Brok finner en hustru, blir den sidste efterkommer af de gamle Bannere der ejede Kokkedal. 68 Före sin bortgång ser Frants Lykke dock till att Kokkedal förvaltas av jomfru Karen Galde 69 vars syster Anna Nørlund med make Verner Fredriksen Parsberg 70 till Vraa från 1649 övertar Kokkedal. Trettio år senare 1691 säljs Kokkedal till Palle Rantzau och hans hustru Ingeborg Seefeld. 71 När jag och min man Stig sent en sommarkväll vid vårt förs ta besök i Danmark 1989 efter mycket om och vid tiotiden når Kokkedal är gården tyvärr stängd, men via ett anslag på borggården får vi veta att gården alltsedan 1988 ägs av paret Anne Vibeke och Gorm Lokdam som nu bedriver kursverksamhet här. En liten specialitet som makarna Lokdam ägnar 34

42 sig åt är att de årligen reser till Rumänien för att besöka landets vindistrikt och inhandla vin. Om jag inte minns fel skall man sedan anordna kurser på temat rumänska viner och vindistrikt. Vid vårt andra besök på Nordjylland sommaren 2000 ser vi vid en rundvandring på Kokkedal att ett av rummen är uppkallat efter Gustav Vasa som vi vet övernattar här när han är år 1519 är väg till Lübeck och tydligen då får assistans av en hantverkare för att ta sig vidare ner till Tyskland. Byggmästaren hjälpte Gustav Eriksson Vasa att fly. 72 Från 1989 står Kokkedal under den danska drottningen Margrethes och hennes man Henriks son prins Joachims beskydd. 73, 74 1 Peter Englund, Förflutenhetens landskap: historiska essäer (Stockholm: Atlantis, 1991), Skagerak. Havet mellan Nordjylland o Norge. Sammanbundet m Kattegatt i Nordsjön. 3 Anders Nielsen Panter ( ). 4 Träldom. Trälar omnämns i Norden som ofria personer som ägs av andra. Från mitten av 1400-talet går träldomen i Danmark över i Vornedskab, som avvecklas Christoffer II ( ). Son t Erik Klipping ( ) o Agnes av Brandenburg. Bror t Erik Menved ( ). G m Eufemia (d 1330) av Pommern. Kung av Danmark från Skanderborg. Dansk stad på östra Jylland. 7 Kolding. Hamnstad på sydöstra Jylland. 8 Ribe. Kristnas på 800-talet. Biskopssäte 945. Under korstågstid, då stadslivet i Norden framträder, är staden marknadsplats. Under vikingatid har man handelsförbindelser med Birka i Sverige. Har Danmarks äldsta stadsprivilegier o Danmarks äldsta katedralskola, grundad Staden präglas av en ålderdomlig karaktär med smala krokiga gränder, korsvirkeshus o gamla byggnader. Förutom domkyrkan, med ursprung i Ansgars träkyrka från 860, som på 1100-talet ersätts av den nuvarande domkyrkan. Under tidsspannet uppförs Svartbrödraklostret ca samt klosterkyrkan S:ta Catharina. 35

43 9 Mogens Bugge, Vore forfedre: Alle påviselige forfedre av Johanne Andersdatter til Asdal, Henrik Henriksen Friis til Holmegaard, Sven Galde til Thom, Jørgen Ørbech Bugge og Anna Johanne Arnesen (Holst) (Oslo, 1939), Hans ( ). Son t Kristian I ( ). Dansk regent Norsk regent från Kung Hans upphäver det 100 år gamla byggförbudet av borgar år C Klitgaard, Asdal slot, i Vendsysselske aarbøger, udg af Histofisk Samfund for Hjørring amt (Hjørring: Historisk Samfund, 1956), Vid drottning Margaretas förbud 1396 av borgbyggande är Claus Limbaek hövitsman. Kalø borg återuppförs av greve Gert ((ca ) av Holstein o Kalø rivs 1672 med Ulrik Fredrik Gyldenløve som länsman. 13 Aalborg. Personer i familjen Banner som är knutna t Aalborg är: I. Erik Thomsen Banner, far t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). II. Brune Erik Eriksen Banner d y t Elkjær III. Anders Nielsen Banner ( ) från IV. Erik Andersen Banner ( ). 14 Skarreborg. Ligger invid Limfjorden. På en skylt vid voldstedet kan man läsa: Voldstedet ligger på den nordligste delen av den imponerende bakke Krogsbjerg. Det bestod af en firkantet plads på ca 1225 m 2 omgivet af en lav vold, borgpladsens mellemliggende passage hvor indgangen til selve borgpladsen har været. Da borgen blev bygget i eller 1100-tallet var alle forsfarsværker af jord, træ og bindningsværk (korsvirke). Senere i middelalderen blev der også bygget murstenshuse på borgen. Borgen blev nedrevet først Kring Skarreborg finns spår från vikingatid. Ägare: Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444), från hans son Eskild Høg ( ) i hans äktenskap nr 1 med Sopie Høg. 15 Lars Lagerås, De medeltida stenborgarna: viktiga medel i maktkampen, Folkets historia 2, (1988): Lennart Sjöstedt och Yvonne Wessman, Strövtåg i medeltiden (Stockholm: Sveriges Radio, 1968), C Klitgaard, Asdal Slot, 161, Barbara W Tuchman, En fjärran spegel: det stormiga 1300-talet (Stockholm: Atlantis, 1981), Ælnod. Äldre son t Knud den helige (ca ). Efter sin brors Harald Hens död 1080 blir Ælnod Danmarks kung. - Stiftar ett dom 20 Aggersund. Under medeltiden färjeläge på Nordjylland. 21 Knud den hellige (ca ). 22 Knud den Store ( ). Son t Sven Tveskägg (d ca 1014). Efter faderns död ca 1014 efterträder han sin bror Harald som kung av England 36

44 från 1016, av Danmark från ca 1018 samt av Norge från Även kalllad Knud den rike eller den mäktige. 23 Viborg. Omfattar mellersta delen av Nordjylland söder om Limfjorden. Urgammal kult- o tingsplats. Stadens domkyrka är från 1100-talet. 24 Natur och samhälle i Estland, red, Anders Schærström och Eerik Sergo (Stockholm: Fören Natur och samhälle i Norden, 1991), Rantzau. Släkt som residerar på Asdalborgen under o 1700-talen. 26 Hjørring. En av Vendsyssels äldsta köpstäder. - Namnet Hjørring vill historikerna härleda t att staden tidigare benämnts Højring, då man antar att platsen i forntiden är tings- o offerplats. 27 Hundslums kloster. Idag Dronninglund. På 1100-talet benediktinskt nunnekloster. 28 Knytlinga saga. Isländsk saga om dansk historia från Harald Blåtand ( ) t Knud VI ( ) av Gorms ätt. 29 Valdemars II jordebok. Skriven på latin på pergament. Ingår i Valdemar Seirs Jydske lov från talet. Kungliga besittningar förtecknas samt en beskrivning av sjövägen t Estland. Avskrift finns på Danskt riksarkiv i Köpenhamn. 30 Reval. Huvudstad i medeltida Estland, våra dagars Tallin. Den gamla staden på Domberget omges av en under 1300-talet byggd ringmur med flera befästningstorn erövrar danskarna Estland. 31 Otte Tygesen Brahe ( ) t Knudstrup. Son t Tyge Brahe (d 1523) o Sophie Rud (d 1555). Far t Tycho Brahe ( ). Bror t Jørgen Tygesen Brahe ( ). G 1544 m Beate Clausdtr Bille ( ). Riksråd o befallningshavare på Helsingborgs slott. 32 Beate Clausdtr Bille ( ). Dtr t Claus Steensen Bille (ca ) o Lisbet Ulfstand (d 1540). Mor t Tycho Brahe ( ). G 1544 m Otte Tygesen Brahe ( ). 33 Otte Rosenkrantz (d 1557) t Næsbyholm. G 1550 m Ide Mogensdtr Gøye (d 1563) t Skjærvad. 34 Ide Mogensdtr Gøye (d 1563) t Skjærvad. G 1550 m Otte Rosenkrantz (d 1557) t Næsbyholm. 35 Vendyssels historiska museum. Ligger i Hjørring. 36 Vilhelm La Cour og Hans Stiesdal, Danske voldsteder: fra oldtid til middelalder, D: Hjørring amt (København: Nationalmuseet, 1963), Voldsted. Det danska uttrycket på en plats där en gammal borg en gång ligger. 38 Danske slotte og herregårde, D 10: Vendsyssel, 2 oppl (København: Hassing, 1966),

45 39 Anders Aagesen Stenbrikke (levde 1360). Far t Albert Andersen Stenbrikke.- Först kände ägare av Kokkedal. 40 Albert Andersen Stenbrikke. Son t Anders Aagesen Stenbrikke (levde 1360). Far t Anders Albertsen Stenbrikke, som blir far t Gotskalk Andersen Stenbrikke. 41 Anders Albertsen Stenbrikke. Son t Albert Andersen Stenbrikke. Far t Gotskalk Andersen Stenbrikke. 42 Gotskalk Andersen Stenbrikke. Son t Anders Albertsen Stenbrikke. Far t Niels Gotskalksen Stenbrikke. G m Kirsten Eriksdtr Gyllenstierna (1420- ca 1468), dtr t Erik Nielsen Gyllenstierna (levde 1448) t Tim o Gørvel Anndersdtr Lunge. 43 Erik Nielsen Gyllenstierne (levde 1448) t Aagaard o Tim. Son t Nils Eriksson Gyllenstierne (d ca 1388). Far t Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne ( ), g 1:a g m Gotskalk Stenbrikke o 2:a g m Anders Nielsen Banner ( ). G m Gørvel Andersdtr Lunge. Dansk rikshovsmästare o hövitsman i Stockholm. 44 Gørvel Andersdtr Lunge. Mor t Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (1440-levde 1468). G m Erik Nielsen Gyllenstierna (levde 1448) t Tim. 45 Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (1440-levde 1468). Dtr t Erik Nielsen Gyllenstierne (levde 1448) t Aagaard o Tim o Gørvel Andersdtr Lunge. Syster t Erik Eriksen Gyllenstierne (d 1477), g m Karl Knutsson Bondes ( ) dtr Kristina Karlsdtr Bonde ((f ca 1432). G 1:a g m Gotskalk Andersen Stenbrikke. G ca :a g m Anders Nielsen Banner ( ). 46 Niels Eriksen Gyllenstierna (d 1495) t Fågelvik. Son t Kristina Karlsdtr Bonde (f ca 1432) o Erik Eriksen Gyllenstierna (d 1477). Far t Kristina Nilsdtr Gyllenstierna ( ). G m Sigrid Eskildsdtr Banér (d ca 1527), mormor t Gustav Vasa. Riksråd. 47 Karl Knutsson Bonde ( ). Son t Knut Tordsson Bonde (d 1413) o Margareta Karlsdtr Sparre (d 1428). Far t Kristina Karlsdtr Bonde (f ca 1432). G 1:a g m Birgitta Turesdtr Bielke (d 1436). G 2:a g m Katarina, dtr t Knut Ormsson Gumshuvud t Bjurum. Kung av Sverige: , , Birgitte Turesdtr Bielke (d 1436). Dtr t Ölands lagman Ture t Kråkerum (d 1425) o Birgitta. Mor t Kristina Karlsdtr Bonde (f ca 1432). G m Karl Knutsson Bonde ( ). 49 Kristina Karlsdtr Bonde (f ca 1432). Dtr t Karl Knutsson Bonde ( ) o Birgitte Turesdtr Bielke (d 1436). Mor t Niels Eriksen Gyllenstierna (d 1495). G 1446 m Erik Eriksen Gyllenstierne (d 1477) t Fågelvik. 50 Erik Eriksen Gyllenstierna (d 1477) t Tim. Son t Erik Nielsen Gyllenstierne (levde 1448) t Tim o Gørvel Andersdtr Lunge. Bror t Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (1420-levde 1468). Far t Niels Eriksen Gyllenstierna 38

46 (d 1495) t Fågelvik, g m Sigrid Eskildsdtr Banér (d ca 1527). G 1446 m Kristina Karlsdtr Bonde (f ca 1432), dtr t Karl Knutsson Bonde ( ) o Birgitta Turesdtr Bielke (d 1436). Rikshovmästare. 51 Kirsten Gyllenstierrne (1420- levde 1468). Dtr t Erik Nielsen Gyllenstierne (levde 1448) o Gørvel Andersdtr Lunge. G 1: a g m Gotskalk Andersen Stenbrikke. G 2: a g ca 1455 m Anders Nielsen Banner ( ). 52 Dansk biografisk leksikon: grundlagt af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 2: Bering-Brüel (København: Gyldendal, 1933), Svenskt biografiskt lexikon: ny följd, Bd 17 (Örebro: Lindh, ), Anders Nielsen Banner ( ) t Vinstrup, Asdal o Kokkedal. Son t Niels Eriksen Banner (1380- ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). Far t Erik Andersen Banner ( ). G 1: a g ca 1455 m Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (1420-ca 1468), änka efter Gotskalk Andersen Stenbrikke. G 2: a g m Sophie Mogensdtr Galt 1430-ca 1496), dtr t Mogens Ebbe-sen Galt. Riddare Länsman på Aalborghus Anders Nielsen Banner ( ) t Vinstrup o Asdal. Son t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). G 1: a g m Gotskalk Andersen Stenbrikkes änka på Kokkedal, Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (1430-ca 1468). G 2: a g m Sophie Mogensdtr Galt ( ), dtr t Mogens Ebbesen Galt o Dorte Eriksdtr Rosenkrantz. Riddare Länsman på Aalborg Riksråd. Bonde. Äger Kokkedal Erik Andersen Banner ( ). Son t Anders Nielsen Banner ( ) Far t Christine (f 1480), t Erik ( ) o t Peder (d ca 1521). G m Karen Steensdtr Gøye (1460-levde 1527) t Eskjær, dtr t Steen Pedersen Gøye (f 1470) o Anne Pedersdtr Bille t Ingelstad. 57 Karen Steensdtr Gøye (1460-levde 1527). Dtr t Steen Pedersen Gøye. Mor t Christine, Erik ( ) o Peder (d ca 1521). G 1:a g m Erik Andersen Banner ( ). Äger Asdal Erik Eriksen Banner (ca ). Son t Erik Andersen Banner ( ) o Karen Gøye (1460- levde 1527). G 1: a g m Mette Nielsdtr Rosenkrantz (d 1533). G : a g m Margrethe Henriksdtr Gyllenstierne (d 1554), dtr t Henrik Knudsen Gyllenstierne. Riksmarsk.. 59 P Rønn Christensen, Bannernes tid i Kokkedal: hovedgaard og bønderg (Brovst: Brovst kommune, 1995), Peder Eriksen Banner (d ca 1520). Son t Erik Andersen Banner ( ) o Karen Gøye (1460-levde 1527) klerk på Børglum. Äger Kokkedal

47 61 Christine Eriksdtr Banner (f 1480). Dtr t Erik Andersen Banner ( ) o Karen Gøye (1460-levde 1527). G 1: a g m Poul Laxmand (d 1502). G 2: a g m Giord Nielsen Drefeld (d 1520). 62 Frants Eriksen Banner (d 1575). Son t Erik Eriksen Banner ( ) o Mette Rosenkrantz (d 1533). Far t Karen ( ) o Ellen (d 1590). G m Anna Johansdtr Oxe (d 1581). Länsman på Kalø Länsman på Børglum Deltar i Nordiska sjuårskriget i slaget i Svarterå. Den siste i släkten Banner att bo på Kokkedal. 63 Anna Johansdtr Oxe (d 1581) t Oxholm. Dtr t Johan Oxe t Nielstrup. G m Frants Eriksen Banner (d1575) t Kokkedal. - Äger Rygaard efter sin mor. 64 Karen Frantsdtr Banner ( ). Dtr t Frants Eriksen Banner (d 1575) o Anna Johansdtr Oxe (d 1581). Mor t Frants Lykke (f 1655). G 1: a g m Gregers Ulfstand t Barsebæk, Skaane. G : a g m Henrik Lykke ( ). 65 Ellen Frantsdtr Banner (d 1590). Dtr t Frants Eriksen Banner (d 1575) o Anna Johansdtr Oxe (d 1581). G 1587 m Jørgen Due (Taube) från Lettland. 66 Henrik Lykke ( ). Far t Frants Lykke (f 1655). G 1580 m Karen Banner ( ). 67 Frants Henriksen Lykke (f 1655) t Kokkedal. Son t Henrik Lykke ( ) o Karen Banner ( ). G m Lisbet Brok, den rike Eske Broks dotter. 68 P Rønn Christensen, Bannernes tid i Kokkedal, Karen Galde (d 1671) t Tom. G m Børge Rosenkrantz. Äger Kokkedal från Verner Fredriksen Parsberg. Son t Gude Parsberg (d 1692). G 1649 m Anna Nørlund t Tom, syster t Karen Galde (d 1671) t Tom. Äger Kokkedal från Ingeborg Pedersdtr Seefeld. Dtr t Peder Seefeld t Dalsgaard. G m Palle Rantzau (d 1691). Äger Kokkedal från Lars Porne, Spöksafari för gourméer, Svenska Dagbladet, 18 november 2001, Kultur, s Axel Jørgensen Urne, Viffert Seefelds 32 Ahner, Personhistorisk tidskrift 4, (1913): Vilhelm La Cour, Danske voldsteder,

48 Sägner och berättelser om märkliga ting och spökerier på Asdal, Kokkedal, Oxholm och Odden i Vendsyssel I orostider, krigstider, vid katastrofer på land eller till sjöss tillsammans med traumatiska upplevelser i digerdödens dagar kan vi kanske förstå att människor kan drabbas av en övertro på övernaturliga ting samt även blir incitament till sägner och skrönor. Vid tillfällen som dessa känner människor kanske ett behov av att förlita sig till värn av olika slag som nissar eller maskotar. Exempelvis sägs man då på dörren till sina borgar och gårdar bygga en särskild liten lucka för att borgens nisse alltid skall känna sig välkommen, ett egentligen förtjusande fantasifoster som naturligtvis har sin yttersta grund i en folktro med rötter i vår forntid. I våra dagars Sverige existerar det dock fortfarande trakter där hedniska föreställningar grasserar, till exempel i Älvdalen tror man fullt och fast på bååron som en gårds viktigaste skyddsande, som vore det ett levande väsen, och på fullt allvar menar man att om bååron trivs kan den i det osynliga vara till stor hjälp. Än idag är man i dessa trakter av den uppfattningen att välbärgade gårdar eller duktiga människor har bååron med sig! För ett ögonblick, låt oss tänka oss så långt tillbaka i tiden som till förhistorisk tid, för under sommarhalvåret 1929 gräver Johan Larsen från Møllegaard 1 grus invid Asdals försvarsborg och finner helt osannolikt ett skelett av en björn! Jo, ni läsare, ni läser rätt, ett björnskelett! 41

49 Kæben var jo onlejret og det... i gruslag, hvis øverste del synes forurenet med materiale udskyllet fra Asdal voldsteds store kunstige søer, som i middelalderen tjente som et led i borgens forsvarsværk. 2 Naturligtvis motiverar ett sådant sensationellt fynd lekmän och arkeologer som forskar i vad jorden döljer att fundera över hur ett skelett av en björn kan hamna i vendsysseljord. En teori går ut på att fyndet kan vara en furstegåva som någon gång föräras Asdalsborgens ägare. I flera skandinaviska gravar finner man nämligen, förutom personliga tillhörigheter som spjut, smycken och andra småting, just björnklor vilket får forskare att dra den slutsatsen att forntidens människa kanske begraver sina döda med ett björnskinn som underlag! 3, 4 Har med egna ögon på Vendsyssels historiska museum i Hjörring faktiskt sett kvarlevorna av Danmarks enda fynd av en förhistorisk björn, en ursus maximus, som sommaren 1929 grävs fram vid Asdals försvarsborg! Det är tidigt i vår historia känt att man i arktiska och subarktiska områden, hos samer, eskimåer och nordamerikanska indianer vördar just döda björnar som den heliga björnen som hos dessa folkslag blir föremål för rituell schamanistisk dyrkan. Hos den ännu i våra dagar överlevande folkgruppen, ainofolket, som lever på stenålders vis på ön Hokaido i Japan betraktas björnen som alla andars herre på jorden och varje vår fångar man här in en nyfödd björnunge som föds upp och ammas av någon av byns ainokvinnor, och som fullvuxen offras björnen vid högtidliga ceremonier varefter man placerar björnkraniet på en helig plats för fortsatt dyrkan. 5 I M Galchiöts Danmark i skildringer og billeder af danske forfattere og kunstnere från 1887 nämner man i bokens första band en sägen om Karl Pølses flæsk på Asdal. Av tidsangivningarna att döma, rör det sig här till en början om förhållanden på Asdals försvarsborg, men senare till den 1895 uppförda Asdalsgården. 42

50 Vesterhavet strækker sig mange Mile ud mod Vest, og i Nord ligger Raabjærg Mile som et skinnende Kridtbjærg. Asdal hin bolde og Odden hin olde viser sig i Nordost og øst, og alting blomstrer om Asdal - der er Lykke ved Karl Pølses Flæsk, som gemmes der endnu til Ære for det gamle Sagn. 6 Denne mytomspunne Karl Pølse, 7 som man talar om i ovanstående citat, sägs vara Asdalsgårdens förste ägare. Om honom har berättats att han sin vana trogen under sommarhalvåret har sina svin ute på bete. Vid samma tillfälle har hans granne på Odden sina svin betande på samma mark och när hösten kommer och djuren skall tas hem, bär det sig inte bättre än att männen börjar träta om en av grisarna. Tvisten blir långdragen och leder så långt att man för ärendet till tings för rättslig prövning. Av domslutet framgår att man råder parterna att dela griskultingen i två hälfter, den ena halvan skall hängas på Asdal och den andra på Odden och den vars svinhalva inte rodnar visar vem som har rätten på sin sida. Med tiden kommer man fram till att det är mannen på Odden som felat i grannträtan. 8, 9 Att Karl Pølses fläsk, indtørrede flæskeside, fortfarande i början av 1700-talet som ett borgens värn hänger i en nisch ovanför huvudingången på Asdals borg, kan bestyrkas av biskopen Jens Bircherods 10 dagboksanteckningar han för 1704 på genomresa i trakten och då besöker Asdals gård för Kuriositets Skyld flyttar man den sägenomsusade fetischen och hänger den i en intilliggande lada vilket genast ifrågasätts av frun på borgen som skrockfullt anser det vara bäst att holde Fingrene fra den gamle Ting. Några dagar senare kommer Elev Jensen på besök till Asdal och övernattar här, men håller påföljande dag försynt tyst om sin sömnlösa natt och de vådliga ting han upplever. Några dagar senare kommer prosten Kampmann från Hjørring till Asdal enbart för att beskåda den omtalade maskoten så Elev Jensen passar på att berätta om den natt han inte kan sova alls och säger sig vara övertygad om att han 43

51 då ser Ingeborg Skeel gå igen. Damen som spökar lever på borgen i Asdal i 1500-talets början som hustru till Johanne Panters sonsons sonson Otte Banner. Samtalet mellan männen avlyssnas emellertid av en tysk mejerska som kommer till insikt om att det måste vara hon själv som spökar den här natten, hon erinrar sig flera gånger vara tvungen gå upp och vet sig då slamrar och stökar omkring. 11 En variant på den här sägnen inträffar när murmästare Rasmussen från Hjørring är gäst på Asdals borg och inbillar sig höra underliga ljud från ett angränsande gästrum där kedjor rasslar och hela borgen är så orolig att han inte får någon ro att sova alls och inte heller hans medarbetare Holm får någon nattro, då det enligt honom lød som om en tabte Sølvpenge i Sideværelset. Senare får dock det hela en naturlig förklaring, det otäckt klirrande oväsendet kan ha förorsakats av en trasig fönsterruta! 12 När vi sommaren 1989 semestrar på Uggerby, i närheten av Asdal, har vi turen att på Asdalsgården, som från 1895 ligger i terrängen nedanför Asdals gamla försvarsborg, träffa på den nyblivne ägaren Jens Peder Lundin som idkar svinavel här och lever på gården sedan en månad tillbaka! Denna korta tidsperiod till trots är han väl insatt i sägnen om Karl Pølses fläsk och plockar välvilligt ner skinkbiten som han med en viss stolthet visar för oss. Som en säkerhetsåtgärd är fetischen nu placerad i en trälåda med ett lock av ett kasserat fyrglas, under årens lopp är det nämligen många turister som girigt vill ha souvenirer. Jens Peder tillför oss fler berättelser om Asdal, under andra världskriget till exempel slänger tyska soldater Karl Pølses flæsk i försvarsborgens vattenfyllda vallgrav varefter underliga saker inträffar. Hästarna blir som galna och korna slutar till och med att mjölka naturligtvis till förtret för Asdals ägare och hans medhjälpare. När man återfinner Karl Pølses fläsk återgår allting till den ursprungliga ordningen, hästarna blir lugna och sansade som förr och korna åter mjölkstinna! 44

52 Även Kokkedals borg förknippas med sägner. En man påstås föröva likröveri i den intill Kokkedal liggande Torslevskyrkan och efter denna obehagliga incident sägs vid midnatt en reslig skepnad, kusligt vit 13 över hela kroppen med jämna mellanrum gå igen på Kokkedal! 14 Johanne Panters sonsons son Erik Eriksen Banners son Frants Eriksen Banners hustru Anna Johansdatter Oxe är uppvuxen nästgårds till Kokkedal på Oxholm, men finner som nybliven änka det svårt att klara sin gård ensam och inser vemodigt att hon måste sälja sitt älskade Oxholm. Men, för att man kommande säsong skall få en så god skörd som möjligt använder hon sina sista krafter till att grundligt bruka, beså samt plantera träd på Oxholms ägor. Precis som på andra borgar i Vendsyssel spökar det på Oxholm, en jungfru påstås här vara inmurad i någon av Oxholms bastanta murar som gång på gång vid midnatt låter sitt blod och sina tårar flyta in i ett angränsande rum! Månne är det Anna Oxes skepnad som nu går igen? Naturligtvis ingår i vår vistelse i Vendsyssel att vi besöker grannen på Odden. Vårt besök där är således ingen sägen! På Odden får vi tillfälle att bekanta oss med Oddens ägare konstsamlaren Victor Petersen och hans hustru, som just söndagen för vårt besök har vernissage på sin egen samling av tavlor av målaren J F Willumsen 15 som tidigare är elev hos det nordiska ljusets mästare Skagenmålaren P S Krøyer. 16 Det visar sig vara en imponerade samling konstverk av Willumsens måleri som nu hänger i Oddenborgs höga salar och gårdsprång. I ortens lokaltidning Vendyssel Tidene står sedan följande att läsa om vernissagedagen: De hvide, højtloftede sale (på Odden) er som skabt til Willumsens rene linjer - og hans arbejder er en herremand værdig. Jo, de klær hinanden Willumsen och Odden. 17 Alltsedan medeltidens slut ligger Oddensborg i stort sett intakt på en höjd omgiven av en sjö i Mygdals socken i Ven- 45

53 nebjerg härad i Hjørring amt i Vendsyssel. Från allra första början omges borgen av en vindpinad skog som vilar på ett jordlager av sand och grus, men inom loppet av en förhållandevis kort tidsperiod, genomgår trakten här stora förändringar, skogen försvinner och flygsanden tar över. Odden er en med de allerældste sædegårde i ganske Jylland, som i hedenskabets tid skal først være bygget, så at man for mange hundrede år siden haver vidst at sage: Odden hin olde og Asdal hin bolde. 18 Borgen på Odden förknippas bland annat med släkten Lunge, vars grundläggare är riddaren på Skivehus Olof Andersen Lunge den äldre. 19 Tidigt knyter Lungesläktens familjemedlemmar äktenskapliga förbund med representanter i familjen Panter, till exempel Johanne Panters far Anders Panter finner sin första hustru i Folmer Jacobsen Lunges syster Regitze Jepsdatter Lunge. Dessutom, Johanne Panters faster Ingeborg Nielsdatter Panter den äldre 20 gifter sig med Anders Jacobsen Lunge som enligt ett arvsskifte 1419 blir ägare till Oddensborg. När han tio år senare 1429 själv går ur tiden ärvs borgen i Odden av hans kusinson Oluf Olufsen Lunge den yngre, 21 gift med Karen Nielsdatter Banner blir Karen Banners nye make Will Thomasen Galskyt ägare till Oddensborg. 22 Det är inte särskilt svårt att bli betagen i det karga landskapet på norra Jylland eller fascineras av ruinerna av gamla medeltida borgar. Denna storslagna miljö bortom turiststråken kommer för alltid mycket lätt kunna återkallas på min näthinna. När som helst kan man här, i ensligt belägna byggnader, föreställa sig hur blåsten piper i husknutarna vars omgivningar bär spår av alla slags stormar som Nordsjön ställer till med. Vid varje kontakt med befolkningen på Nordjylland kommer man förr eller senare mycket lätt in på spörsmål om väderlek och hastiga väderomslag. Författaren och målaren 46

54 Holger Drachmann, 23 som på äldre dar bor på Skagen med hustru Soffi, återberättar Historien om Englændernas Bombardement i M Galschiøts bok från 1887, en sägen om drottningen av England som i sin harm över försmådd kärlek bryter upp Engelska kanalen och släpper Nordsjøns vredgade vågor lös över det värnlösa Jylland. 24 En folksägen är i sig odödlig och blir på så sätt en del av folktraditionen. I våra dagars turistbroschyrer över Jylland hänvisas alltjämnt till ovanstående urgamla sägner. 1 Møllegaard. Ligger ca 500 m norr om Asdals borg på Kjulåns västra sida. 2 Kim Aaris-Sørensen, En isbjørn i Vendsyssel i Vendsyssel Nu och Då (Vendsyssel historiske museum, 1984), 6. 3 Ibid, Hans Sandström, Tullinge för 1500 sedan i Mitt i: Botkyrka Salem, 18 (1992), s Harry Bökstedt, Ainofolket sista länken till stenåldern: hel kultur i Japan på väg att upplösas, Svenska Dagbladet, 10 maj 1992, s M Galschiøt, Danmark i skildringer og billeder af danske forfattere og kunstnere, Bd 1 (København, 1887), Karl Pølse. Den först kände mytiske ägaren av Asdal. 8 C Klitgaard, Asdal slot i Vendsysselske aarbøger, udg af Historisk Samfund for Hjørring amt (Hjørring: Historisk Samfund, 1956), Evald Tang Kristensen, Asdal i Vendsysselbogen (Hjørring: Skolebiblioteksforeningen, 1954), Jens Jacobsen Bircherod ( ). Dansk biskop. - Känd för sin dagbok från 1846, offentliggjord av Christian Molbech ( ). 11 Danmarks adels aarbog, (København: J H Schultz, 1886), C Klitgaard, Asdal slot, Vita frun. Spöke som enligt folktron uppenbarar sig på flera slott i Nordeuropa. Vita frun i Walter Scotts roman Klostret har inspirerat Scribe t en operatext La Dame Blanche där Vita Frun anses vara en god fe, en skyddsande. I andra sammanhang däremot förebådar Vita Frun sorgliga 47

55 familjetilldragelser, t ex dödsfall. Betraktas vanligtvis som en slottsfamiljs stammoder. Som historiska personer, utan historisk grund, där Vita Frun ingår är t ex sagan om kurfurstinnan av Brandenburg, Agnes av Meran, g m Otto av Orlammünde (d 1293). 14 Danske slotte og herregårde, D 10 : Vendsyssel, 2 oppl (København: Hassing), Jens Ferdinand Willumsen ( ). Dansk konstsamlare. 16 Peder Severin Krøyer ( ). Norsk-dansk målare. 17 Carl Scøtt, Willumsen og Odden - kulturellt makkerpar: verdens første studiesamling forbillede for museer, Vendsyssel Tidene, 9 juli 1989, s Danske slotte og herregårde, D 10 : Vendsyssel, 2 oppl (København: Hassing, 1966), Oluf Andersen Lunge d ä ( ). Grundläggare av Odden. Riddare 1442 på Skivehus. 20 Ingeborg Nielsdtr Panter d ä (levde 1411) t Egede. G 1:a g m Peder Ovesen Neb (d 1381) t Egede G före :a g m rkshovmästare Anders Jacobsen Lunge t Gunderlevsholm. 21 Oluf Olufsen Lunge d y (d 1475) t Odden. Son t Oluf Andersen Lunge. o Christence Nielsdtr Thott, dtr t Axel Jepsen Thott. Far t Anne Olufsdtr Lunge, g m Henrik Henriksen Friis (levde 1494). G m Karen Nielsdatter Banner ( ), dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). 22 Danske slotte og herregårde, D 10 : Vendsyssel, Holger Drachmann ( ). Diktare o målare. - Bosätter sig 1902 på Villa Pax på Skagen, där han lever på äldre dar. G : e g m Soffi vars systrar Oda gifter sig m den norske målaren, Christian Krohg ( ) o Alexandra äktar den norske landskapsmålaren Fritz Thaulow ( ). 24 M Galschiøt, Danmark i skildringer og billeder af danske forfattere og kunstnere, Bd ,

56 Johanne Panter och Niels Banners barn min anknytning till släkten Talrik som havets sand er Johannes efterslægt og spredt over alle de tre nordiske riker. 1 I flera av Skandinaviens länder har man funnit ancestorfocused societies, det vill säga samhällen med ett manligt synsätt som norm. Det medeltida Danmark skulle eventuellt kunna utgöra ett undantag, tidigare anses nämligen här släktskap på kvinnolinjen vara lika värdefull, till exempel kan då såväl pojkar som flickor i samband med giftermål ta sin mors efternamn och vapensköld. 2 Adelsmandens afstamning på spindesiden var bestemt ikke uden interesse eller betydning for standen, og det foreligger flere eksempeler på at man kunne overtage såvel slægtsnavn som våbenmærke fra den møderne slægt. Søstre havde halv arveret med deres brødre, så en adelsmand kunne af økonomiske grunde være særdeles interesseret i såvel sin kones, som sin mors og sine bedstemødres afstamning. 3 Medeltidens kvinnor har sitt eget skyddshelgon i St Margareta. Tillsammans med sin andre make Niels Banner blir Johanne Panter mor till omkring tio döttrar och fyra söner, men redan i sitt första äktenskap med Bonde Jensen Due föds cirka tre barn men endast en av deras söner Mikkel överlever till vuxen ålder. 4 1 Mikkel Due. 5 Föds i Johanne Panters första gifte med Bonde Jensen Due som tillsammans med sin halvsyster Ellen Nielsdatter Banner 6 bland annat ärver Liungholm. 49

57 2 Anders Nielsen Banner 7 till Asdal. Konserverar i sitt första gifte 1455 Erik Nielsen Gyllenstiernes och Gørvel Andersdatter Lunges dotter Kirsten Gyllenstierne, det vill säga Gotskalk Andersen Stenbrikkes änka på Kokkedal. Som änkeman gifter Anders Banner med tiden om sig med Mogens Ebbesen Galts och Dorthe Eriksdatter Rosenkrantzs 8 dotter Sophie Mogensdatter Galt. 9 Under kung Hans 10 regering blir Anders Banner 1486 tillsammans med Oluf Mortensen Gyrstinge av biskopen i Ribe betrodd att leda Jylland under kungens Norgeresa! 11 3 Jomfru Ingeborg Nielsdatter Banner den yngre. 12 Nunna i Vrejlevs kloster där hennes bror Niels är Vrejlevs prior, ungefär svenskans pastorsadjunkt. 4 Kirsten Nielsdatter Banner. 13 Gift med Peder Jørgensen Friis Skaktavl 14 till Irup. Paret ligger begravda i Vestervigs kyrka Johannes Andersdatters søn Ove Nielsen Banner. 16 Omtalas som halvbror till Mikkel Due och adopteras av Niels Eriksen Banner står han som innehavare av Asdals borg. 6 Niels Nielsen Banner. 17 Från 1462 till 1473 prior i Vrejlevs nunnekloster och på äldre dagar kaplan i Asdals kyrka. Sin bostad har han i Børglums kloster. 7 Ellen Nielsdatter Banner. 18 Gift 1457 med sin halvbror Eskild Nielsen Høg 19, 20 till Eskjær, son till Niels Eriksen Banner i hans första gifte med Sophie Høg. 21 Se även nr 15 nedanför! 8 Ide Nielsdatter Banner. 22 Har samma förnamn som sin mormor Ide Lydersdatter Holck. Gift med Niels Nielsen Rosenkrantz Mette Nielsdatter Banner. 24 Gift med Aage Tullesen Sparre 25 till Hageløs i Skaane. Hon och hennes make är redan döda när Johanne Panter går ur tiden Brigitte (Birthe) Nielsdatter Banner. 26 Gift två gånger, andra gången 1473 med Jens Mortensen Seefeld, 27 befallningsman på Bøvling

58 11 Karen Nielsdatter Banner. 29 Gift första gången med riddaren Ove Olufsen Lunge den yngre 30, 31 till Odden. Gift andra gången med Will Thomsen Galskyt Johanne Nielsdatter Banner. 33 Har samma tiltalsnamn som mor Johanne Panter. Gift med Peder Wilhelmsen Rud 34 till Vognsrup på Sjælland Anne Nielsdatter Banner. 36 Gift 1494 med Peder Christensen Skram den äldre 37 till Urup. Mor bland annat till Ellen Pedersdatter Skram 38 som 1471 äktar riddaren i Danmarks Rikes Råd Niels Kaas 39 till Thaarupgaard. 14 Eric Nielsen Banner. 40 Doktor i teologi och ärkebiskop i København. Betitlas 1479 Dr. theol og Erkedegn i Viborg. 15 Eskild Nielsen Høg. 41 Bonusbarn till Johanne Panter. Gift med sin halvsyster Ellen Nielsdtr Banner. Se även nr 7 ovan! Bannerbarnens föräldrar lyckas lotsa in sina nio döttar i äktenskaplig hamn, men en av deras döttrar Ingeborg blir nunna i Vrejlevs kloster. Familjen Banners fem söner förefaller alla bli lyckosamma, två av dem ägnar sig åt akademiska studier. Det som här nedanför följer visar att jag i rakt nedstigande led är släkt med Johanne Panters och Niels Banners dotter, nummer 11 ovan Karen Nielsdatter Banner som nedanför omtalas som nummer 1. 1 Karen Banner. Gift första gången med Oluf Olufsen Lunge den yngre till Odden. Gift andra gången 1479 med Vil Thomsen Galskyt. Hon och OIuf Olufsen Lunge den yngre är föräldrar till: 2 Anne Olufsdatter Lunge 42 till Odden. Gift med en slottsfogde på Aalborghus Henrik Jørgensen Friis. 43 Föräldrar till: 3 Henrik Henriksen Friis 44 till Holmegaard, Bahus Lehn. Gift med Karen Engelbrektsdatter. 45 Föräldrar till: 4 Ulfhilde Henriksdatter Friis. 46 Gift 1577 med en länsmann på Akershus Oluf Galde 47 till Tom, Föräldrar till: 51

59 5 Svend Olufsen Galde 48 till Tom. Riddare i Norges rikes råd. Far till: 6 Anne Svendsdatter Galde. 49 Gift med en kanik i Hamar, den förste lutherske prästen i Toten i Norge Torbjörn Olsen Skaktavl. 50 Föräldrar till: 7 Aarsille Torbjørnsdatter Skaktavl. 51 Gift med Niels Simonsen Winther 52 till Schjerven i Lardal i Norge. Föräldrar till: 8 Mathias Nielsen Schjerven. 53 Omkring 1595 länsman i Lardal och Sands-vær i Norge. Far till: 9 Niels Mathiasen Scherven. 54 Far till: 10 Hans Nielsen Schjerven. 55 Far till: 11 Marthe Hansdatter Schjerven. 56 Gift med en köpman i Stromsø Gunder Augustinsen Flor 57. Föräldrar till: 12 Oluf Gundersen Flor. 58 Far till: 13 Anna Olufsdatter Flor. 59 Gift med en klockare i Stromsø i Norge Søren Paludan. 60 Föräldrar till: 14 Karen Sørensdatter Paludan. 61 Gift 1777 med en sockenpräst i Spydeberg Hans Iversen Hesselberg. 62 Föräldrar till: 15 Iver Hansen Hesselberg. 63 Sockenpräst i Aker i Norge, författare och stortingsman. Far till: 16 Mette Christine Louise Hesselberg. 64 Gift med Carl Ernst Nørregaard ( ), son till en sockenpräst i Kraakstad i Norge Hans Nørregaard och Anne Sybille von Schubarth. Föräldrar till: 17 Anne Elise Nørregaard. 65 Gift med Carl Johan Jakhelln, 66 son till Christian Albrecht Jakhelln 67 68, 69 och Anne Fredrikke Winter. Christian Jakhellns hustru är dotter till Johan Fredrik Winter 70 som 1795 är distriktsläkare och kirurg i Nordland i Norge. Han påstås ha setts i aktern på en nordlandsbåt på harpa sjunga James MacPhersons 71 Ossianssånger. 72 Föräldrar till: 52

60 18 Mette Louise Carlsdatter Jakhelln. 73 Gift med Frans Henrik Aubert, född tvilling med Sophus Emil Aubert (d i Tbc), söner till en kapten i Kristiansand i Norge Emil Michael Conrad Sophus Aubert, 74 stortingsman och 1860 borgmästare i Trondheim, gift med Gertrud Sophie Løberg Mette Jakhelln och Frans Aubert är föräldrar till Britta Gebers farmor Elise Sophie (Bitta) Aubert. Det som nedanför följer visar att jag även i rakt nedstigande led är släkt med Johanne Panters och Niels Banners dotter Anne Nielsdatter Banner nr 13 högst upp och nummer 1 nedanför. 1 Anne Nielsdatter Banner (ca 1424-ca 1473). Gift med Peder Christensen Skram den äldre, son till Christen Skram den äldretill Mattrup 76 och Kirsten Jepsdatter Raasted. Föräldrar till: 2 Ellen Pedersdatter Skram 77. Se även 13 högst upp! Gift 1471 med riddare i Danmarks rikes råd och landsdomare på Nordjylland Niels Kaas till Thaarupgaard. Föräldrar till: 3 Niels Kaas den äldre 78 till Ørndrup. Gift med Anna Flemming. Föräldrar till: 4 Niels Kaas den yngre 79 till Ølby. Far till: 5 Birthe Nielsdatter Kaas. 80 Gift med Herman Kaas den äldre (d ca 1614) till Skovsgaard, son till Erik Kaas till Gelskov. Föräldrar till: 6 Frands Kaas 81 till Skovsgaard. Far till: 7 Herman Kaas den yngre 82 till Refstrup. Överstelöjtnant i dansk tjänst. Far till: 8 Maren Kaas. 83 Gift med en ryttmästare i dansk tjänst Jonas Valentin Schubarth ( ). Föräldrar till: 9 Herman Michael Schubarth den äldre. 84 Generalmajor och chef 53

61 för rytteriregementet i dansk tjänst. Far till: 10 Carl Rudolf Schubarth. 85 Överstelöjtnant. Far till: 11 Herman Michael Christian Schubarth den yngre. 86 Danskt sändebud i Holland och tullinspektör i Assens. Ryttmästare. Far till: 12 Anne Sybille Schubarth. 87 Gift med Hans Nørregaard. 88 Föräldrar till: 13 Carl Ernst Nørregaard 89 till Kraakstad i Norge. Gift med Mette Christine Louise Iversdtr Hesselberg, dotter till sockenprästen Iver Hesselberg, stortingsman och författare. Föräldrar till: 14 Anne Elise Nørregaard ( ). Gift med en köpman i Bodø i Norge Carl Johan Jakhelln ( ). - Anne Elise Nørregaard och Carl Jakhelln är Britta Gebers farmors Elise Sophie (Bitta) Auberts mormor och morfar. 1 Christopher Morgenstierne Munthe, Vore fælles ahner (Oslo, 1958), Birgit Klockars, Birgittas svenska värld (Stockholm: Natur och Kultur, 1976), Knut Prange, En næsten ukendt kvinde i 1400-tallets Danmark, Johanne Hansdtr Podebusk og nogle af hendes kvindelige slægtinge i Mennesker i Danmarks og Europas Middelalder, udg og red af Brian Patrick McGuire (København: C A Reitzels s Forlag, 1986), Kaari Utrio, Evas döttrar: en berättelse om kvinnans, barnets och familjens historia i Europa (Stockholm: Prisma, 1985), Mikkel Bondesen Due ( ) t Torp. Son t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Bonde Due (1385-ca 1420). Far t Else Mikkelsdtr Due ( ) t Nørtorp, g m Anders Munck (d 1504). G m N Ndtr. Bonde. Äger Torp från ca Ellen (Eline) Nielsdtr Banner (f ca 1430). Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380- ca 1444). G 1473 m Eskild Nielsen Høg ( ) t Eskjær o Liungholm, son t Niels Bagesen Høg o Kiersten Boesdtr. 54

62 7 Anders Nielsen Banner ( ) t Vinstrup, Asdal o Kokkedal. Son t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). G 1: a g ca 1455 m Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (levde 1468), änka efter Gotskalk Andersen Stenbrikke. G 2: a g m Sophie Mogensdtr Galt (levde 1531), dtr t Mogens Ebbesen Galt. Riddare Länsman på Aalborghus Rosenkrantz. Den svenska grenen av familjen Rosenkrantz blir naturaliserad 1752 samt introducerad i det svenska riddarhuset fyra år senare, Sophie Mogensdtr Galt (1430-levde 1531). Dtr t Mogens Ebbesen Galt t Rudbjerggaard, Lolland o Dorte Eriksdtr Rosenkrantz. G m Anders Nielsen Banner ( ) t Vinstrup. 10 Hans ( ). Son t Christian I ( ) av Oldenburg, unionskung o Dorothea av Hohenzollern. Far t Christian II ( ), regeringstid G m Christine av Sachsen. Kung i Danmark Kung i Norge från Kung i Sverige Dansk biografisk leksikon: grundlagt 1887 av CF Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 2: Bering-Brüel (København: Gyldendal, 1933), Ingeborg Nielsdtr Banner d y (1380-levde 1440) t Egede. Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Klostergiven i Vrejlevs præmonstratenserkloster. 13 Kirsten Nielsdtr Banner ( ). Dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Anderdtr Panter ( ). G m Peder Friis Skaktavl (d 1483) t Irup. Makarna Kirsten o Peder Friis är begravda i Vestervigs kyrka. 14 Peder Jørgensen Friis Skaktavl (d 1483) t Irup. G m Kirsten Nielsdtr Banner ( ), dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Länsman. Begravd i Vestervigs k: a tillsammans m hustrun. 15 Vestervigs kyrka. Danmarks största landsortskyrka. Uppförd ca 1200 i romansk stil. På kyrkogården finns Danmarks äldsta gravsten från 1200-talet m texten Liden Kirstin og Prins Buris s. 16 Ove Nielsen Banner ( ). Son t Johanne Andersdtr Panter ( ) o adopterad av Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). G m Jacob Andersens t Freistrup änka Anne Tagesdtr Bonde. 17 Niels Nielsen Banner ( ). Son t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Pastorsadjunkt i Vrejlevs nunnekloster

63 18 Ellen Nielsdtr Banner (f 1430). Dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter (ca ). G 1457 m Eskild Nielsen Høg ( ) t Lyngholm o Eskjær. 19 Eskild Nielsen Høg ( ) t Eskjær, Ljungholm o Skarregaard. Son t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) i hans gifte nr 1 m Sophie Pedersdtr Høg, dtr t Peder Bosson Høg (d 1400). G :a g m Ellen Nielsdtr Banner (f 1430), dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). G 2: a g m Johanne o Niels Banners barnbarn, Erik Andersen Banners änka, Karen Gøye ( ). Riddare Äger Ingelstads gaard från Høg. Släkten kan föras tillbaka t marsken Erik Nielsen Høg (d 1345) som 1340 är länsman på Aalborghus. 21 Sophie Høg. Dtr t Niels Baggesen Høg o Kiersten Boesdtr. Mor t Eskild Nielsen Høg ( ) t Eskjær o Ljungholm. G m Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444), hans äktenskap nr Ide Nielsdtr Banner (1434-ca 1485) t Vinstrup. Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Mor t Erik Nielsen Rosenkrantz (f 1470) t Tange, klockare i Nicolai k:a i København, Anne, Ide o Thale. G m Niels Nielsen Rosenkrantz (d 1452) t Tange. 23 Niels Nielsen Rosenkrantz (d 1452) t Tange. Far t Erik Nielsen Rosenkrantz (f 1470), klockare i Nicolai k:a i København, Anne, Ide o Thale. G m Ide Nielsdtr Banner (1434-ca 1485 ). Bonde. 24 Mette Nielsdtr Banner ( ). Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). G m Aage Tullesen Sparre (d 1485) t Klaagerup. 25 Aage Tullesen Sparre (d 1485) t Hageløs o Klaagerup, Skaane. G m Mette Nielsdtr Banner ( ) t Vinstrup, dtr t Niels Eriksen Banner (1380- ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). Bonde. 26 Birgitte (Birthe) Nielsdtr Banner (1436-ca 1500). Dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). G :a g m Jens Mortensen Seefeld (d 1479), befallningsman på Bøvling. 27 Jens Mortensen Seefeld (d 1479) t Refsnæs. Son t Morten Jepsen o Beritte Poulsdtr. G 1473 m Birgitte (Birthe) Nielsdtr Banner (1436-ca 1500), dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). Befallningsman 1460, Bøvling. Länsman 1466 i Ribe domkyrkas slott. Bonde. 28 Munthe, Vore fælles ahner, Karen Nielsdtr Banner ( ) paa Kiersgaard. Dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). Mor i 56

64 äktenskap nr 1 t Anne Olufsdtr Lunge. G 1:a g m Oluf Olufsen Lunge d y (d 1475) t Odden. G ca :a g m Will Thomsen Galskyt ( ). 30 Oluf Olufsen Lunge d y (d ca 1475) t Odden. Son t Oluf Andersen Lunge (nämns 1420) t Odden, riddare 1442 i Skivehus. Ingår 1449 i Norges rikes råd. Far t Christense o Anne Lunge i gifte nr 2. G 1: a g m Kirsten Engelbrectsdtr Bydelsback. G 2: a g m Karen Nielsdtr Banner ( ) t Kjærsgaard, dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). 31 Lunge. Adelssläkt, tidigt knuten t Sjælland o omtalas som de gamle Lunger. 32 Will Thomsen Galskyt ( ). G ca 1479 m Karen Nielsdtr Banner ( ). Bonde. Ägare av Odden Johanne Nielsdtr Banner (f 1427). Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). G m Peder Wilhelmsen Rud t Vognsrup, Sjælland. 34 Peder Wilhelmsen Rud t Vognsrup, Sjælland. G m Johanne Nielsdtr Banner (f 1427), dtr t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter ( ). Bonde. 35 Axel Jørgensen Urne, Viffert Seefelds 32 Ahner, Personalhistorisk tidskrift 4, (1913): Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Mor t Ellen Pedersdtr Skram (f ca 1450) o Christern Pedersen Skram d y ( ). G 1494 m Peder Christensen Skram d ä ( ) t Urup. 37 Peder Christensen Skram d ä ( ) t Voldbjerg Hammergaard 37 o Urup. Son t Christen Pedersen Skram d ä ( ) t Mattrup o Kirsten Jepdtr Raasted (d 1453), dtr t Ebbe t Nørholm. Far t Ellen (f ca 1450). G 1: a g m Ellen Iversdtr Krabbe. G 2: a g m Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473), dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Riddare Ellen Pedersdtr Skram (f ca 1450). Dtr t Peder Christensen Skram d ä ( ) t Urup o Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). Mor t Niels Kaas (14??-1514) t Ørndrup i äktenskap nr 1. G : a g m Niels Kaas (ca 1440-ca 1468) t Thaarupgaard, riddare i Danmarks Rikes Raad o landsdomare i Nørrejylland. G 2: a g m Erik Christiernsen Fasti (f 14??). 39 Niels Kaas (ca 1440-ca 1468) t Thaarupgaard. Far t Niels Kaas (14??-1514) t Ørndrup. G 1471 m Ellen Pedersdtr Skram (f ca 1450), dtr t Peder Christensen Skram d ä ( ) o Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). Riddare i Danmarks rikes råd Lands- domare i Nørrejylland. 57

65 40 Eric Nielsen Banner ( ). Son t Niels Banner (1380-ca 1444) o Johanne Panter ( ). Doktor o Archdiaconus (da Ærkedegn) i København. 41 Eskild Nielsen Høg ( ). Son t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Sophie Høg. G m Ellen Nielsdtr Banner (f ca 1430), hans halvsyster. Riddare o bonde. 42 Anne Olufsdtr Lunge t Odden. Dtr t Karen Nielsdtr Banner ( ) o Oluf Olufsen Lunge d y (d 1475). Mor t Henrik Henriksen Friis (levde 1494). G m Henrik Jørgensen Friis ( ). 43 Henrik Jørgensen Friis ( ) t Haraldskjær, Stolliggaard o Odden, Vennebjerg hd. Son t Jørgen Friis o Anne Kabel. Far t Henrik Henriksen Friis (levde 1494) t Holmegaard, Bahus Lehn. G m Anne Olufsdtr Lunge t Odden slottsfogde på Aarborghus , fogde på Seilstrup. 44 Henrik Henriksen Friis (levde 1494) t Holmegaard, Bahus Lehn. Son Henrik Jørgensen Friis ( ) o Anna Olufsdtr Lunge t Odden, dtr t Oluf Olufsen Lunge (d 1475) o Karen Nielsdtr Banner ( ). Far t Ulfhilde Henriksdtr Friis. G m Karen Engelbrektsdtr, dtr t Engelbrekt Staffansen Maanstierne, 1449 i Norges rikes råd m Frøland som län o Ulfhild Brynulfsdtr. 45 Karen Engelbrektsdtr. Dtr t Engelbrekt Staffansen Maanstierne, 1449 i Norges rikes råd m Frøland som län o Ulfhild Brynulsdtr. Mor t Ulfhilde Henriksdtr Friis. G m Henrik Henrik-sen Friis (levde 1494) t Holmegaard, Bahus Lehn, son t Henrik Friis t Stollingsgaard, 1474 slottsfogde på Aalborghus o Anne Olufsdtr Lunge (f 14??) t Odden. 46 Ulfhilde Henriksdtr Friis (f ca 1420). Dtr t Henrik Henriksen Friis (levde 1494) t Holmegaard, Bahus Lehn o Karen Engelbrektsdtr, dtr t Engelbrekt Satffansen Maanstierne. Mor t Svend Olufsen Galde (d 1577) t Tom. G m Oluf Galde (d 1530) t Tom. 47 Oluf Galde (d 1530) t Tom. Far t Svend Galde (d 1577) t Tom. G m Ulfhilde Henriksdtr Friis. Riddare i Norges rikes råd. Länsman på Akershus. Statsholder i det søndenfjeldske Norge. 48 Svend Olufsen Galde (d 1577) t Tom. Son t Ulfhilde Henriksdtr Friis o Oluf Galde (d 1530) t Tom, länsman på Akershus, Norge. Far t Anne Svendsdtr Galde. 49 Anne Svendsdtr Galde (f 15??). Dtr t Svend Olufsen Galde (d 1530) t Tom. Mor t Aarsille Torbjørnsdtr Skaktavl (f 15??). G m Torbjørn Olsen Skaktavl (d 1577). 50 Torbjörn Olsen Skaktavl (d 1577). Far t Aarsille Torbjørnsdtr Skaktavl (f 15??). G m Anne Svendsdtr Galde, dtr t Svend Olufsen Galde (d 1577) t 58

66 Tom. Kanik i Hamar. Den förste lutherske prästen i Toten. 51 Aarsille Torbjørnsdtr Skaktavl. Dtr t Torbjørn Olsen Skaktavl (d 1577). Mor t Mathias Nielsen Schjerven (f 15??), länsman 1595 i Lardal, Norge. G m länsman ca 1595, Niels Simonsen Winther (f 15??) t Schjerven. 52 Niels Simonsen Winther (f 15??) t Skjerven i Lardal. Far t Mathias Schjerven, länsman 1595 i Lardal. G m Aarsille Torbjørnsdtr Skaktavl (f 15??). 53 Mathias Nielsen Schjerven (f 15??). Son t Niels Simonsen Winther (f 15??) t Skjerven i Lardal, Norge o Aarsille Torbjørnsdtr Skaktavl (f 15??). Far t Niels Mathiassen Schjerven (d ca 1628). Länsman ca 1595 i Lardal. 54 Niels Mathiasen Schjerven (d ca 1628). Son t Mathias Nielsen Schjerven (f 15??). Far t Hans Nielsen Schjerven (d 16??). 55 Hans Nielsen Schjerven (d 16??). Son t Niels Mathiasen Schjerven (d ca 1628). Far t Marthe Hansdtr Schjerven (d 1726). 56 Marthe Hansdtr Schjerven (d 1726). G m Gunde Augustinsen Flor (f 16??). 57 Gunde Augustinsen Flor (f 16??). Far t Oluf Gundersen Flor (f 16??). G m Marthe Hansdtr Schjerven (d 1726). Köpman i Stromsø, Norge. 58 Oluf Gundesen Flor. Son t Marthe Hansdtr Schjerven (d 1726) o Gunde Augustinsen Flor (f 16??). Far t Anna Olufsdtr Flor ( ). 59 Anna Olufsdr Flor ( ). Dtr t Oluf Gundesen Flor (f 16??). Mor t Karen Sørensen Paludan ( ). G m Søren Paludan ( ). 60 Søren Paludan ( ). Far t Karen Sørensdtr Paludan ( ). G m Anna Olufsdtr Flor ( ). Klockare i Stromsø, Norge. 61 Karen Sørensdtr Paludan ( ). Dtr t Søren Paludan ( ) o Anna Olufsdtr Flor ( ). Mor t Iver Hansen Hesselberg ( ). G m Hans Iversen Hesselberg ( ). 62 Hans Iversen Hesselberg ( ). Far t Iver Hansen Hesselberg ( ). G m Karen Sørensdtr Paludan ( ). Sockenpräst i Spydeberg. 63 Iver Hansen Hesselberg ( ). Son t Karen Sørensdtr Paludan ( ) o Hans Iversen Hesselberg ( ). Far t Mette Christine Louise Hesselberg ( ). Sockenpräst i Aker, Norge. Författare o stortingsman. 64 Mette Christine Louise Hesselberg ( ). Dtr t Iver Hansen Hesselberg ( ). Mor t Anne Elise Nørregaard ( ). G m Carl Ernst Nørregaard ( ). 65 Anne Elise Nørregaard ( ). Dtr t Mette Christine Louise Hesselberg ( ) o Carl Ernst Nørregaard ( ). Mor t Mette Louise Jakhelln ( ). Mormor t Elise Sofie (Bitta) Aubert, min, Britta Gebers farmor. G m Carl Johan Jakhelln ( ). 59

67 66 Carl Johan Jakhelln (f 1827). Son t Christian Albrecht Jakhelln ( ) o Anne Frederikke Winter ( ), dtr t Johan Fredrik Winter ( ), distriktsläkare i hela Nordland från Far t Mette Louise Jakhelln ( ), min farmors mor. G m Anne Elise Nørregaard, min farmors mormor. Köpman i Bodø. 67 Christian Albrecht Jakhelln ( ). Far t Carl Johan Jakhelln ( ). G 1816 m Anne Fredrikke Winter ( ). 68 Anne Fredrikke Winter( ). Mor t Carl Johan Jakhelln (f 1827). G 1816 m Christian Albrecht Jakhelln ( ). 69 Winter. Av norsk adlig härkomst. Härrör eventuellt från förnamnet Vetrilde som kan översättas t Vinterfararen, Vintervandraren. Namnet har tyskt o danskt ursprung. 70 Johan Fredrik Winter ( ). Far t Anne Fredrikke Winter ( ). G m Anne Margrethe Woches ( ). Distriktsläkare i hela Nordland. Kirurg. Han lär ha setts i en nordlandsbåt på sin harpa sjungandes någon av McPhersons Ossianssånger. 71 James Macpherson ( ). Skotsk författare. Utger 1765 Ossianssånger. 72 Ossian. Irisk sagohjälte o bard i ett uråldrigt tidsskede, 200-talet. Son t Fingal. 73 Mette Louise Carlsdatter Jakhelln ( ). Dtr t Anne Elise Nørregaard ( ) o Carl Johan Jakhelln ( ). Min farmors mor. Mor t Elise Sophie (Bitta) Aubert, min farmor. G m Frans Henrik Aubert ( ), min farmors far. 74 Emil Michael Conrad Sophus Aubert ( ). Son t Benoni d Aubert ( ) o Jacobine Henriette Thaulow (f 1776). Far t Frans Henrik Aubert ( ), min farmor Elise Sophie (Bitta) Auberts far är tvilling med Sophus Emil Aubert (d i tbc). G m Gertrud Sophie Løberg ( ). Jur kand borgmästare i Trondheim, Norge. Kapten i Kristiansand, Norge. 75 Gertrud Sophie Løberg ( ). Mor t Frans Henrik Aubert ( ), Britta Gebers farmors far. G m Emil Michael Conrad Sophus Aubert ( ) 76 Christen Pedersen Skram d ä ( ) t Mattrup. Son t Peder Skram d ä ä ( ) t Rundtoft o Edel Pedersdtr Saltensee af Linde. Bror t Jon Pedersen Skram, far t Jon Jonsen Lille Skram, g m Bege Eberstein. Far t Peder Christensen Skram d ä ( ) t Urup. G m Kirsten Jepsdtr Raasted (d 1453). 77 Ellen Pedersdtr Skram (ca 1450). Dtr t Peder Skram d ä ( ) o 60

68 Anne Nielsdtr Banner (ca ca 1473). Syster t Christern Skram d y ( ). G m Niels Kaas (ca 1440-ca 1468) t Thaarupgaard. 78 Niels Kaas d ä (d ca 1514) t Ørndrup. Son t Niels Kaas (ca 1440-ca 1468) t Thaarupgaard o Ellen Pedersdtr Skram (f ca 1450). Far t Niels Kaas d y t Ølby (f ca 1500). G m Anna Flemming. 79 Niels Kaas d y (f c 1500) t Ølby. Son t Niels Kaas d ä (d 1514) t Ørndrup o Anna Flemming. Far t Birthe Nielsdtr Kaas. 80 Birthe Nielsdtr Kaas. Dtr t Niels Kaas d y (f 15??) t Ølby. Mor t Frands Kaas (d 1637) t Skovsgaard. G ca 1613 m Herman Kaas d ä (d ca 1614) t Skovsgaard. 81 Frands Kaas (d 1637) t Skovsgaard. Son t Birthe Nielsdtr Kaas o Herman Kaas d ä (d ca 1614) t Skovsgaard, son t Erik Kaas t Gelskov. Far t Herman Kaas d y (d 1657) t Refstrup. 82 Herman Kaas d y (d 1657) t Refstrup. Son t Frands Kaas (d 1637). Far t Maren Kaas. Överstelöjtnant i dansk tjänst. 83 Maren Kaas (d 1628). Dtr t Herman Kaas d y (d 1657). Mor t Herman Michael Schubarth d ä ( ). G m Jonas Valentin Schubarth ( ), ryttmästare i dansk tjänst. 84 Herman Michael Schubarth d ä ( ). Son t Jonas Valentin Schubarth ( ) o Maren Kaas (d 1628). Far t Carl Rudolf Schubarth ( ). Generalmajor. 85 Carl Rudolf Schubarth ( ). Son t Herman Michael Schubarth d ä ( ). Far t Herman Michael Christian Schubarth d y ( ). Överstelöjtnant. 86 Herman Micahel Christian Schubarth d y ( ). Son t Carl Rudolf Schubarth ( ). Far t Anne Sybille Schubarth ( ). Danskt sändebud i Holland. Tullinspektör i Assens. Ryttmästare. 87 Anne Sybille Schubarth ( ). Dtr t Herman Michael Schubarth d y ( ). Mor t Carl Ernst Nørregaard ( ). G m Hans Nørregaard ( ). 88 Hans Nørregaard ( ). Far t Carl Ernst Nørregaard ( ). G m Anne Sybille Schubarth ( ). Tullkassör i Tønsberg, Norge. 89 Carl Ernst Nørregaard ( ) t Kraakstad, Norge. Son t Anne Sybille Schubarth ( ) o Hans Nørregaard ( ). Far t Anne Elise Nørregaard ( ). G m Mette Christine Louise Hesselberg ( ), dtr t sockenprästen, stortingsmannen o författaren, Iver Hansen Hesselberg ( ). Sockenpräst i Kraakstad, Norge. 61

69 Prior Niels Nielsen Banner En av paret Banners söner, Niels Nielsen Banner 1, är prior 2 i Vrejlevs nunnekloster 3 och arbetar senare som kaplan i Asdals kyrka. Som klostrets pastorsadjunkt kan vi föreställa oss att han har sitt kontor i et lidet stenhus udi klostergården med stentag på varifrån han sköter viss administration av klostrets egendomar. 4 Niels Banner arbetar i Vrejlevs kloster till 1473 där hans syster Ingeborg Nielsdatter Panter den yngre, född 1440, samtidigt är klostergiven. Danmarks adels aarbog från 1885 gör gällande att Niels Banner har ett medfött eldsmärke, 5 han är rød over den ene Halvdel av Legemet og hvid over den anden. 6 Enligt folktron kan eldsmärket förorsakas av att hans mor som havande blir skrämd av en eldsvåda och då hans mor under 1430-talet sannolikt är gravid med Niels Banner frestas vi spekulera i den här föreställningen att modern ofrivilligt blir vittne till någon av de bränder som vid den här tiden härjar i Vendsysseltrakten. Prior Niels har sin bostad i ett kombinerat kloster i Børglum som ligger på en kulle med vid utsikt över land och hav har med klostret i Vreilev som dotterkloster. Till 1130 är Børglum kungsgård med Knud VI 7 som regent, samma år som klostret blir biskopssäte, 8 och kommer att vara så intill reformationen År 1126 instiftar påven Honorius præmonstratenserorden i Børglums kloster som i likhet med Vrejlevs kloster och Mariebergs kloster i Dragsmark i Bohuslän bedriver verksamhet i den här ordens anda. De tre klostren ligger geografiskt mycket nära varandra, endast Kattegatts hav skiljer dem åt utesluter man dock Børglums klostrets nunnor ur sin orden! 10 62

70 Børglums munkar vars korbröder är vitklädda med epitetet hvidbrøder kommer framöver att betraktas som præmonstratenserordens huvudkloster i Norden. 11 Ordens religiösa liv präglas av en innerlig och mild fromhet som utövas med mässor, tideböner, gemensamma måltider, studier samt schemalagd tid för enskild kontemplation. Till den latinska litteratur man studerar hör helgonlegender, så kallade hagiografier, 12 mirakelberättelser samt krönikor, till exempel Sjællandske krønike 13 som innehåller berättelser om martyrerna Knud den hellige, Erik Plogpenning 14 samt den norske martyrkungen Olof den hellige. 15 Annan litteratur i de i nordjylländska klosters bokbestånd kan bestå av legender om St. Thøger i Vestervig, St. Kjeld i Viborg, St. Vilhelm i Æbeltoft, St. Niels i Aarhus, Margrete i Roskilde samt litteratur om prästen Anders i Slagelse Men även genom att studera Hellige Kvinder, 16 Mariager legend 17 eller Legenda Aurea 18 kan man tillägna sig religiös kunskap. Grundvalen för praemonstratenserordens ekonomi är jorden och förutom jordbruk bedriver man trädgårdsodling, boskapsskötsel, fiske och fiskodling. 19, 20 Vid klostret pågår försök att ur havsvatten utvinna salt. Medeltida munkars avskildhet med studier, böner och enskild kontemplation kan i någon mån jämställas med manliga studenters tillvaro i Europas nya universitet som under snarlika betingelser tränger in i vetenskapens alla områden. 21 Från 1232 styrs Danmark av Valdemar Seirs och Beregarias 22 söner halvbröderna Knud Valdemarsen och Erik Plogpenning, den senare vars liv dock avslutas 1250 under väl blodiga omständigheter: I 1250 hjælp han sin bror Abel 23 mot angrep fra tysk hold, men blev tatt tillfange i Slesvig og halshugget. Hans lemlestede legeme blev kastet i sjøen i 24, Efter Erik Plogpennings död hyllas han som Carus amicus Dei, som en Guds älskade vän, och benediktinermunkar smy- 63

71 ckar Ringsteds kyrkas kryssvalv med scener ur Erik Plogpennings martyrium. 26 Någon helgonförklaring kommer dock inte honom till del, men det danska folket lär ändå likt ett helgon vörda hans minne. 27 Vrejlevs nunnekloster där prior Niels med sin syster nunnan Ingeborg verkar ligger i ett påfallande platt landskap varifrån man har milsvid utsikt som under medeltiden bör vara än mer vidsträckt innan man planterar skog till skydd för havets vindar och vinterns stormar. Prior Niels och hans syster Ingeborg är tillsammans med Vrejlevs ordenssystrar delaktiga i att cirka 40 meter söder om klostrets huvudbyggnad uppföra en klosterkyrka i sengotisk stil som kommer att omges av flyglar i munkeskifte. 28 Vrejlevs klosterbyggnad bör med alla sina korsgångar, varav en sägs leda till klosterkyrkan, i alla slags väder utgöra en bekväm förbindelselänk mellan byggnaderna där nunnor ostört kan vandra i skydd för regn och snö samt i lä för Vendsyssels vinande vindar. I en av dessa gångar lär emellertid finnas en förlängning som förbinder Vrejlevs nunnekloster med Børglums munkkloster och av den anledningen har fantasin naturligtvis satts i rörelse med många pikanta historier som följd och fortfarande hålls här i trakten en sägen vid liv att man i denna lönngång vill se den ideala platsen för hemliga kärleksmöten! I våra dagar skiljer emellertid en asfalterad väg Vrejlevs nunnekloster och klosterkyrkan åt, men i samband med byggandet av den här vägen kan vi väl anta att spår av denna sägenomspunna 29, 30 klostergång kommer i dagen! 1 Niels Nielsen Banner (d 1479). Son t Johanne Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Pastorsadjunkt i Vrejlevs nunnekloster. 2 Prior. Svenskans pastorsadjunkt. 3 Vrejlevs kloster. Ligger i Børglums hd i Nordjylland. 4 Landgilde (hist). Arrendeavgift. 5 Eldsmärke. Latin naevus. 64

72 6 Danmarks adels aarbog (København: J H Schultz, 1885), Niels Nielsen Banner (d 1479). Son t Johanne Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Pastorsadjunkt i Vrejlevs nunnekloster.. 8 Børglum. Förr biskopssäte, som senare förläggs i Vestervig. 9 Konrad Barner, Familien Rosenkrantz s Historie, D 1: Fra de ældste Tider til Begyndelsen af det 16de Aarhundrede: diplomatarium til Familien Rosenkrantzs historie ( ) (Kjøbenhavn, 1874), Vern L Bullough, The subordinated sex: a history of attitudes towards women (New York: Penguin Books, 1974), J B Daugaard, Om der danske klostre i Middelalderen (København: Dansk videnskabs forlag, 1970), Hagiografi. Av det grekiska ordet hagios i betydelsen helig. Idealiserade berättelser av kvinnors, helgons o martyrers historia, som läses upp på deras åminnelsedagar. Ursprung finns att hämta i folksagor, orientaliska berättelser eller lokala traditioner. 13 Sjællandske krønike. Själlands krönika. Ett anonymt historiskt arbete i tre delar från Sorø kloster. En äldre del lär vara från 1028 o den yngre från Del 1 börjar m Olof den heliges död 1030 i Stiklestad. Del 3 anses vara en viktig berättande källa om Valdemar Atterdag. 14 Erik Plogpenning IV ( ). Son t Valdemar Seir ( ) o Berengaria ( ) av Portugal. Bror t Abel ( ), halvbror t Christoffer I ( ) o Knud Valdemarsen ( ). G 1239 m Judith av Sachsen. Epitetet plogpenning därför att han under sin regering inför en plogskatt. Danmarks kung Olof den helige Haraldsen (d 1030). Kung av Norge från Norges skyddshelgon. Som viking övergår han t kristendomen i Rouen o påbjuder vid sin hemkomst kristendomen i Norge. 16 De hellige Kvinder, en Legende-Samling, utg af C J Brandt, Gunnar Knudsen. Mariager Legende-Haandskrift. Gl kgl Saml to utg ved Gunnar Khudsen Samfundet til Udgivelse of gammel nordisk Litteratur. 18 Jacobus de Voragine. Dominikanermunk. Författare t Legenda aurea, utgiven på 1200-talet. 19 Hans Hedängklev, Om Marieskogs kloster i Dragsmark i Bohuslän, Kvällsstunden: hemmets och familjens veckotidning, 24 mars 1989, s Hartvig Frisch, Europas kulturhistoria: från Rom till renässansens genombrott, Bd 2 (Stockholm: Natur och Kultur, 1962),

73 21 Ami Lönnroth, Universiteten: det nya vetandets katedraler, Svenska dagbladet, 20 december 1989, s Berengaria ( ) av Portugal. G 1214, tjugutvå gammal m Valdemar Seir ( ). 23 Abel Valdemarsen ( ) av Danmark. Son t Valdemar II Seir ( ) o Helen Guttormsdtr G 1237 i Schlesvig m Mechtild Adolphdtr ( ) av Holstein, dtr t Adolphe IV av Holstein o Hedvig zur Lippe. Kung i Danmark Christoffer I ( ). Son t Valdemar II Seir ( ) o Berengaria (d 1221) av Portugal. Danmarks kung Mogens Bugge, Våre forfedre: Alle paaviselige forfedre av Johanne Andersdatter til Asdal, Henrik Henriksen Friis til Holmegaard, Sven Galde til Thom, Jørgen Ørbech Bugge og Anna Johanne Arnesen (Holst) (Oslo, 1939), Erik Plogpennings martyrium. Författad på 1300-talet av en benediktinermunk. 27 Tryggve Lundén, Pilgrimsvägar, helgongravar och vallfärdslöften i Norden, Jorden runt 2, (1978): Munkeskifte el munkförband. Medeltida byggnadssätt m sten eller tegel i olikt färgade stenar för en dekorativ effekt. 29 Danske slotte og herregaarde, D 10: Vendsyssel, 2 oppl (København: Hassing, 1966), Arne Mungaard, Vrejlev kirke, Broschyr. 66

74 Eric Nielsen Banner och några andra i hans släkt som går den lärda vägen Författaren Peter Englund hävdar i Förflutenhetens landskap från 1991 att den medeltida människan uppfattar all vetenskap inklusive konst, som vore de verksamheter sprungna ur en kollektiv erfarenhet och ytterst sällan som en enskild pres-tation. I domkyrkor och katedraler blir det tack vare donationer möjligt att bedriva propedeutisk utbildning i språk och teologi, exempelvis i Roskilde domkyrka, 1 kan man för det här ändamålet 1256 ta emot två lärlingar. Katedralerna var medeltidens informationscentra. Religionen var en integrerad del av medeltidsmänniskans vardag. I katedralernas skulpturer fick man inte bara del av de religiösa berättelserna utan även del av moraliska budskap. Eftersom bildutbudet under denna epok var mycket begränsat fick de enskilda bilderna stark genomslagskraft. 2 Medeltidens kvinnor kan varken kan läsa eller skriva samt saknar dessutom tillträde till katedralskolor och universitet. Emellertid kan vi anta att Ingeborg Banner som nunna och hennes mor på äldre dar som länsman kan äga vissa kunskaper i läsandets och skrivandets konster samt i någon mån kanske även behärskar latin. Föreliggande kapitel kommer dock inte att handla om någon kvinnlig medlem i familjen Banner, men väl om några av släktens manliga individer. Under 1300-talet ser trots orostider i digerdödens och bondeupprorens spår ett flertal universitet i Europa dagens ljus, 67

75 exempelvis i franska Grenoble, i Polens huvudstad Kraków samt i Tjeckoslovakiens huvudmetropol Prag. Under hela 1400-talet och i 1500-talets början tillskapas nya universitetsmiljöer, bland annat i de tyska städerna Basel, Leipzig och Greifswald samt 1419 får Rostock universitet som 1560 har Tycho Brahe som student. I Skottland uppförs St Andrewsuniversitetet och på 1460-talet kan man i spanska Barcelona vid deras nya universitet bedriva akademiska studier Men naturligtvis söker sig manliga studenter även till världens äldsta universitet Sorbonne 3 i Paris där man dessutom har teologi som huvudämne. 4, 5 Redan i början av 1000-talet lanserar ärkebiskopen i Canterbury 6 uttrycket fides querens intellectum som tillsammans med Francis Bacons 7 utsago kunskap är makt i hans Religiösa meditationer från 1500-talet ger oss anledning att reflektera över det nya lärda Europa. I Les intellectuels au moyen âge från 1957 hävdar den franske mentalitetsforskaren Jacques le Goff 8 att man via kontrollerande experiment och examina vid de nya universiteten börjar testa sina manliga studenters kunskaper om naturens lagar och vetenskapliga fenomen och på så vis åstadkommer en mentalitetsförändring inom hela det vetenskapliga fältet. Följaktligen kommer universiteten vid sidan av les grands savants 9 i kyrkor, katedraler samt kloster att framöver betraktas som ytterligare ett maktcentrum i samhället. 10 Dåtidens akademiker var en mångsysslare, som lånade filosofiska argument från antiken, teologiska från kyrkofäderna och realpolitiska från sin erfarenhet. Dessutom förekom en ständig interaktion mellan denna lärda nivå och den folkliga kulturen, vilket resulterade i intellektuell korsbefruktning. 11 Det verkar nästan vara tradition i familjen Banner att någon av deras manliga familjemedlemmar tar examen vid något av de nya universiteten, bland annat makarna Banners son Eric, 12 68

76 som har en av de allra förnämsta av akademiska grader en teologie doktorsgrad 13 och vid boskiftet efter sin mor är ärkebiskop, Erkedegn, 15 i København. I senare generationer möter vi Peder Banner 16 som 1509 har en magistergrad i teologi och därefter kommer att verka dels som klerk i Børglums stift, dels som provst 17 i Mors för att slutligen bli biskop. Så sent som den 22 oktober 1779 framgår av ett brev från Aug Henning att Peder Banner 1512 opholdt sig ved pavehoffet i Rom! 18 Johannes och Niels Banners son Anders barnbarnsbarn Frants 19 blir genom studier och utlandsresor så språkkunnig att han av kung Christian III 20 och hans far kung Frederik I 21 blir betrodd till att som ambassadör för Danmark skickas till främmande länders hov! I 1200-talets mitt ansluter sig flera ynglingar i det medeltida Skandinaviens besuttna familjer till någon lärdomsvandring för studier vid någon av de nya universitetsmetropoler 22 som i mitten av 1100-talet börjar växa fram i Europa, studieresor som ofta företas i kombination med en pilgrimsresa till Jerusalem, Santiago de Compostela i Galicien, Nidarosdomen i Trondheim 23 eller till någon av de 20 heligförklarade danska källor eller heliga personers relikskrin i danska kyrkor. Alltsedan heden tid har människor stark tilltro till vattenkällors helande krafter eller att man bara genom att vidröra ett helgons reliker 24 25, 26, 27 kan bli botad från sjukdom eller andra åkommor. Karup ved Wiborg og St. Helene Kilde i Tisvilde i Nordsjaelland, men ogsaa her nordenfjords havde vi flere Kilder, her nöd stort Ry, saaledes Vor Frue Kilde i Fosdalen i Lerup Sogn. 28 Valdemar den stores farfar, den danske kungen Erik Eiegod, 29 tillhör bland de första i Danmark att företa en pilgrimsresa 30 till det heliga landet, men når inte målet för sin färd då han drabbas av en svår febersjukdom så hans liv går inte att rädda. Därför får hans hustru Bodil 31 ensam slutföra den stra- 69

77 patsrika färden till Jerusalem, men segnar 1103 själv av alla 32, 33 umbäranden ner död vid Oljeberget. För att ta sig ner till kontinenten får man som pilgrim utnyttja befintliga förhållandevis torftiga vallfärdsstråk som alltsedan 1150-talet finns förtecknade i så kallade itinerarier. 34 Som pilgrim kan man i mitten av 1100-talet dessutom ha god hjälp av Sankt Jakobsboken, på franska Le Guide du pèlerin de Saint-Jacques. I vissa av dessa guideböcker, så kallade mappæmundi, 35 markeras för att varna pilgrimer för faror som lurar utmed vallfartslederna särskilt olycksdrabbade platser med rysliga små figurer. På 1200-talet finns utmed norska pilgrimsstråk som vägledning i bergen inristade märken, arrangerade stenrösen eller så kallade Andreaskors. 36 För färder till havs kan man utnyttja en i Valdemar Seirs jordabok 37, 38 beskriven sjöled 39 som bland annat leder till Lettlands huvudstad Riga 40 samt till Estlands medeltida huvudmetropol Reval, våra dagars Tallin. Som nutidsmänniskor kan vi komma på oss att vi inte närmare reflekterar över hur ofantligt stora uppoffringar medeltidens lärda och klostergivna måste göra för att överhuvudtaget kunna tillägna sig boklig lärdom. Vi moderna människor ser ju det som en självklarhet att arbeta och studera under dygnets tjugofyra timmar. Men hur är det egentligen ställt med ljusförhållandena under medeltiden så väsentligt för att tillgodogöra sig en text? I det här avseendet lever medeltidens människor oavsett klasstillhörighet under snarlika jämlika förhållanden, alla är i sitt dagliga värv underordnad och beroende av dagsljus! 41 1 Roskilde. Stad på Sjælland. På 1000-talet biskops- o kungaresidens. En domkyrka i gotisk stil uppförs 1170, som kommer att betraktas som en av Nordeuropas förnämsta tegelkyrkor. 70

78 2 Bildbudskap: en konsthistorisk exposé fram till vår tids reklam (Vällingby: Konsumentverket, 1992), Sorbonne. Har Frankrikes största o ett av världens äldsta universitet, framvuxet på talen. 4 Lars Porne, I svenska stormaktsspår på tyska rivieran, Svenska Dagbladet, 12 juni 2002, sekt Resor, s Nathan Schachner, The medieval universities (London, 1938), Canterbury. Stad i England. Alltsedan 600 ärkebiskopssäte. 7 Francis Bacon ( ). Engelsk filosof o statsman. - Enligt Bacon är vetenskapens syfte att genom kontrollerande experiment nå kunskap om de lagar som behärskar naturen ge människan makt. 8 Jacques le Goff, Les intellectuels au moyen âge (Paris, 1957). - Fransk mentalitetshistoriker. 9 Les grands savants Ungefär våra dagars intellektuella. 10 Ami Lönnroth, Universiteten: det nya vetandets katedraler, Svenska Dagbladet, 20 december 1989, s Ibid. 12 Eric Nielsen Banner ( ). Son t Johanne Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Teologie doktor o Archdiaconus i Köpenhamn o Viborg. 13 Doktor. På medeltiden den förnämsta av akademiska grader. Doctor används då synonymt m magister o professor beroende på vilket universitet man avser. I det senmedeltida Paris o Oxford brukas doktorstiteln för fakulteterna i teologi, rätt o medicin. Magister betecknar den högsta graden vid artesfakulteten. Juris utriusque innebär doctor inom civil o kanonisk rätt samt Decretorum doctor används endast inom kanonisk rätt. 14 Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis, R. 2, Bd 3, ( ) (København, 1931). - Brev 4559 av Eric Nielsen Ærkedegn i Viborg m fl kvitterer Hr Anders Nielsen for Mottagelsen af en Kiste, som efter deres Moders Død havde antvordet Anders Nielsen sammen med Asdal. 15 Erkedegn. Svenskans ärkebiskop. 16 Peder Eriksen Banner (d ca 1520) t Kokkedal. Son t Erik Andersen Banner (d 1483) o Karen Gøye (1460-levde 1527) klerk i Børglum. Biskop. 17 Provst Under medeltiden ett slags ämbetsman strax under biskopen, som årligen reviderar kyrkans räkenskaper. 18 P Rönn Christensen, Kokkedal: hovedgård og bönderg (Brovst: Brovst kommune, 1985), 19, 29 71

79 19 Frants Eriksen Banner (begr 1575) t Kokkedal. G m Anna Johansdtr Oxe (d 1581) t Oxholm. dtr t Johan Oxe t Nielstrup - Äger efter sin mor Rygaard. 20 Christan III ( ). Son t Frederik I ( ) o Anna av Brandenburg. Danmarks kung Frederik I ( ). Far t Christian III ( ). G m Anna av Brandenburg. Dansk kung Universitet. På latin universitatis. Universitetsmiljöer, som växer fram i 1100-talets mitt i Italien o Frankrike, har sitt ursprung i katedralskolan i Notre Dame. 23 Helgonet i Nidaros: Olavskult och kristnande i Norden, red: Lars Rumar (Stockholm: Riksarkivet, 1997) ; (Finland), Reliker. Latin reliquæ. Kvarlevor, fornsvenska helgodoma. Avser del av helig persons kropp, som förvaras i s k relikvarier i domkyrkor o landskyrkor. 25 Lönnroth, Universiteten: det nya vetandets katedraler, s Janken Myrdal, Heliga Birgittas s-kurva: om spridning av mirakeltro, Folkets historia 2, (1990): Allan Karker, Dansk i tusind : et omrids af sprogets historie (København: C A Reitzel, 1993), Anton Jacobsen, Wendsyssel Folk og Land: historisk, topografisk Aarbog, Bd 6 (Saeby, 1914), Erik Eiegod, den alltid gode ( ). Son t Sven Estridsson, kung av Danmark Far t Knud Lavard ( ). Farfar t Valdemar den store ( ). G m Bodil Thurgutsdtr (d 1103). Kung av Danmark Pilgrim. Latinska peregrinus i betydelsen främling. En person som av ren äventyrslusta ensam eller i grupp reser utomlands för studier. Pilgrimer besöker även heliga platser för andakt eller bot o bättring för en begången synd. 31 Bodil Thurgutsdtr (d 1103). Farmor t Valdemar den store ( ). G m Erik Eiegod. ( ). 32 Oljeberget. Ligger öster om Jerusalem. Anses som helig plats samt skådeplats för händelser i Jesus liv. 33 Niels Lund, Dansk socialhistorie, D 2: Samfundet i vikingetid og middelalder (København, 1980), Itinerarier. Latinets ord för färdböcker eller resevägvisare för väg- o sjöfarande. Förtecknar bl a väglängder mellan olika stationer, härbärgen, sjä- 72

80 lastugor, kloster o hospital. Nordens äldst bevarade itinerarie från 1150-talet är författad av en isländsk benediktinermunk Niklaus Bergson, som bl a beskriver en resa från Island via Norge, Danmark ner genom Tyskland t Italien o Rom, samt slutligen en resa sjöledes via Bali t Syrien o Jerusalem. 35 Dick Harrison, Skapelsens geografi: föreställningar om rymd och rum i medeltidens Europa (Stockholm: Ordfront förlag, 1998), 83ff 36 Andreas. Som sin bror, aposteln Petrus fiskare. Korsfäst i Grekland. Framställs före 1200-talet m en bokrulle m ett x-format kors, Andreaskors. Skyddshelgon i ett flertal kyrkor. 37 Valdemar II Seir ( ). Son t Valdemar den store. G m Berengaria av Portugal. Blir framstående på det inrikespolitiska planet, bl a upptecknas under hans regenttid danska landskapslagar, vilket förskaffar honom tillnamnet Lovfører, lagstiftare. 38 Valdemar II: s (Seirs) jordebok. Beskriver sjövägen t Estlands medeltida huvudstad Reval, våra dagars Tallinn. - En kopia av ett huvuddokument i pergament på latin finns i Danska Riksarkivet i Köpenhamn. 39 Carl Olof Cederlund, Kung Valdemars segelled: forskare till rors klarlägger sjöväg från 1200-talet i Forskning och framsteg 5, (1993): Riga. Lettlands huvudstad. Grundas 1201 av biskop Albert av Bremen. Ansluts t Hansan Dick Harrison, Medeltidens respektlöshet roten till vetenskapen, Svenska Dagbladet, 6 mars 1998, sekt 1, s

81 Visan om Erik Stygge Rosenkrantz det medeltida livets högtider Folkloristiken, som har muntligheten som främsta forskningsfält, inordnas i Sverige fortfarande under etnologin. Eftersom muntlig kommunikation i dag fått en renässans behövs det en mer självständig folkloristisk forskning. 1 Folkvisans urhem brukar förläggas till sydligare länder och tänkbara inspirationskällor tros vara Frankrikes riddarromaner, Tysklands novelldiktning samt slaviska folkvisor. Stoff till ballader hämtas bland annat från muntlig tradition som rör människors vardagsliv under årets tolv månader med gästabud, lekar, fester och högtider, dans, bröllop, brudrov, dop samt tvister, det vill säga begivenheter som berör den enskilde individens angelägenheter som i likhet med kärlekens olika uttryck i lyckliga och olyckliga konstellationer i alla tider står i centrum för människors funderingar och öden. Till dansen som anses vara en av de äldsta formerna av kommunikation hör själva dansrörelsen, det antika rythmós, där folkvisan kan sägas ha en naturlig hemvist. 2 Folkvisans omkväde är betydelsebärande med vilket en manlig eller kvinnlig försångare anger själva melodin och då alla unisont sjunger på omkvädet deklareras själva grundstämningen i balladen, exempelvis i den historiska folkvisan Erik Styggesen Rosenkrands, 3, 4 där en av refrängerna är: Saa glad ridder Erich Styge imod sin iomfru. Under denna tid hörde livets alla sidor offentligheten till; yrkesroll och privatliv flätades samman. När vi ser männis- 74

82 kan under denna epok är det därför oftast tillsammans med de andra i gruppen, i den gemenskap som gör henne synlig: karnevalen, festen, högtiden, mötet, marknaden. Livet levdes utåtriktat. 5 På 1100-talet söker sig flera danska adelsynglingar till Paris för att studera vid det nybildade universitetet Sorbonne och med tiden kommer på så vis fransk kultur att inlemmas i dansk kultursfär. Redan i slutet av 1100-talet blir det, till exempel i Norden, på modet att vid släktträffar, högtidsdagar eller gästabud dansa fransk kedjedans, carol, danskans kædedans. 6, 7 Under den ljusa årstiden dansar man under bar himmel på en borggård eller kanske för att åstadkomma behaglig svalka i skuggan av medeltidsmänniskans älsklingsträd, en stor ymnig lind. Genom sekler har traditioner på en isolerad ögrupp som Färöarna en säregen förmåga att bibehållas intakta, här tråder man fortfarande dansen, carol, man praktiskt taget går i dans och de dansande kan ses långsamt skrida fram utan ackompanjerande musik. Den provencalska långdansen, farandole, till exempel Ditmarskens 8 Visedans, den lange Dans, dansas däremot ute i det fria på gator och torg till ackompanjemang av sång och musik på flöjt eller trummor och de dansande 9 kan ses bära kransar, bägare, facklor eller ha dragna svärd. Første Gang, vi hører om nordisk Kædedans, 10 er o 1170, da den dansedes af Munkene paa Eskildsø i Isefjorden. Det berettes nemlig, att paa de aarlige Højtider kom talrige Lægfolk af Munkenes Slægt i Følge med deres kvinder paa Besøg i Klosteret for att fejre Højtiderne i Forening med dem. I Refektoriet (Spisesalen) holdt de saa Gilde sammen. Mænd og Kvinder, drak sig fulde og o førte Runddanse (Kædedanse), hvortil de sang. 11 I vår nordiska forntid dyrkas asagudar medan medeltidens människor i samband med den katolska världens 75

83 många kyrkliga högtidsdagar uttrycker sin vördnad för helgon och martyrer, religiösa tillfällen som ofta föregås av fasta och vigilia. 12 Första maj till exempel celebrereras till åminnelse av apostlarna Filip och Jacob den yngre, 13 och midsommarens afton firas på Sankt Hansafton, 14 som är vigd till Johannes Döparens 15 ära, då man tänder eldar à la våra dagars Valborgsmässoeldar. Midsommarafton inleds precis som på alla andra kyrkliga högtider med ett renande bad i någon av den egna traktens heliga källor eller badstugor. 16 Tidigt i det medeltida Danmark, och troligen i hela Norden, har man en väl utvecklad badkultur och själva badandet praktiseras förutom som nöje nära nog rituellt. Vid den här tiden förefaller det vara det näst intill otänkbart att delta i ett gästabud, utan att värdfolk och deras gäster först omsorgsfullt får tvaga sig med lut i ett sjudande ångbad! Vår nordiska litteratur innehåller åtskilliga berättelser där vattnet formligen flödar över smutsiga män som återvänder från torneringar eller långväga krigsslag som inför sänggåendet till och med kan förvänta sig att av värdfolkets dotter bli noggrant putsade och kammade. 17, 18 Balladen Valdemar og Tove 19 berättar om Valdemar den stores hustru Sofie av Halicz från Minsk 20 som av ren svartsjuka låser in sin makes frilla Tovelille i en vådligt varm bastu 21, 22 och genom att grymt och hjärtlöst dra ut på tiden får till ödesdiger följd att makens käresta tvingas gå en långsam och plågsam död till mötes Ligger hun Tov lille i badstuen død da drunkner vi dronning Soffi på salten sø Imens råden og kong Woldemor de loved dennem båd. 24 Midvintersolståndet, den mörkaste tiden på året den 21 december, firas på Tomasnatten 25 då människor besöker sina granngårdar och skålar i varandras nybryggda öl i hopp om bra årsväxt och fred på jorden. December månad är också månaden för de årligen återkommande julförberedelserna då 76

84 alla hem skall pyntas, golven förses med halm, bänkar prydas med dynor samt väggar smyckas med bonader. På julaftonens julbord dukar man upp med hemmets alla kostbarheter, exempelvis nygräddat bröd och de särskilda bröd 26 man sin vana trogen bakar som gåvor till de fattiga och då samtidigt hyllar den hedniska fruktbarhetsgudinnan Freja. 27 Annandagen den 26 december är den dag på året när den första martyren den helige Staffan 28 högtidlighålls vid vilket tillfälle anordnas offentliga hästtävlingar 29 som bland annat åskådliggörs av vår svenske kulturhistoriker Olaus Magnus. 30 Men dansen då? I avsaknad av elektriska bekvämligheter unnar man väl sig i vintermörkrets kyla att ta sig en svängom. rytmen påverkar kroppen, tonen själen och ordet anden, vilket är en uråldrig mänsklig erfarenhet. 31 I början av 1200-talet sjungs i skandinaviska länder historiska folkvisor om kungar och andra högt ansedda personer främst som nöje för adelsklassens folk för att vid medeltidens slut, under och 1600-talen, vinna gehör inom alla samhällsklasser och sedan kommer att leva vidare hos lantbefolkningen som på ett förtjänstfullt sätt utgör en garant för den här folkpoesins fortlevnad. 32 Anders Zorn värnar förutom konst den folkliga musiken och kontaktar en skånsk jurist Nils Andersson, en på sin tid väl känd låtupptecknare, vilka tillsammans kan sägas har bidragit till att spelmän från hela Sverige som i början av augusti 2010 kommit till Skansen i Stockholm och spelat tillsammans för att fira 100-årsminnet av den första svenska riksspelmansstämman. 33 I nordiska folkvisor med brudrov som tema finner man såväl uppdiktade personer som historiska personer, bland den senare varianten de danska balladerna Svend Dyrings bruderov 34 och Erik Styggesen Rosenkrands. Så här femhundra år senare, på 2000-talet, fängslas vi av Anders Nielsen Rosenkrantzs 35 son Erik Styggesen Rosenkrantz 36 som rider till kung Hans för att få kungens samtycke till giftermål med sin käresta Kirsten

85 I avhandlingen Nye veje til folkevisen från 1985 nagelfar Iørn Piø omständigheterna kring balladen Erik Styggesen Rosenkrands och kommer här fram till att det vare sig i urkunder eller i släktböcker finns något som tyder på att ett brudrov vid det här tillfället äger rum, utan att visan troligen avses framföras som en skämtvisa till nöje för brudfolk och deras gäster. 38 Den vanligaste uppfattningen är att balladerna har vidarebefordrats muntligt under några sekler, sedan själva visformen kanske redan på 1200-talet har etablerats i nordiska hovoch högreståndskretsar efter influenser utifrån. 39 Folkvisan om Erik Styggesen Rosenkrantz förmedlar heller inga specifika detaljer om själva bröllopet så därför får ett annat bröllop i deras kretsar tjäna som förebild nämligen när Johanne Panters sonson Erik Eriksen Banner gifter sig första gången med Mette Rosenkrantz. Förutom brudparets föräldrar ser både kung Frederik II 40 och hertig Adolf Orlamünde 41 till att brudparet skall få ett bröllop att verkligen minnas, Um Freude zu pflegen, med musikunderhållning av allra bästa slag med 4 Kongelige Trompetere og 2 Trommer ; redan på 1300-talet när den världsliga musiken blir konstform kan man välja mellan inte mindre än 36 olika musikinstrument. 42 Inför ett medeltida bröllop 43 förväntas åtta dagar dessförinnan en budbärare till häst meddela inbjudna gäster att det nu rustas 44, 45 till bröllop: Goddag, Gudsfred! Är allt folk här? Låt oss för ett ögonblick försöka förnimma den feststämning med medeltidens människor klädda i festskrud som 1480 råder på Kirstens och Erik Styggesens bröllop då festmåltiden är avslutad och man på avstånd från en angränsande balsal kan höra en försångare stämma upp i en för alla känd folkvisa, kanske dansvisan Stolt Signild og dronning Sofie. 46 Successivt faller de dansande nynnande in i balladens omkväde och allteftersom ansluter sig fler och fler in i sången och dansen för att efter några timmars vild festyra man får se brudgummen dansa kronan av sin brud. 78

86 Borgen Mattrup där Kirsten Skram och Erik Rosenkrantz som nygifta flyttar in ligger på Fyn, paa høje land af den smukke Mattrup ådal, som tidigare tillhör Peder Skram den yngres 47 föräldrar Christiern Skram den yngre med hustru. I samband med ett boskifte efter Christiern Skram den yngres farfar Christien Skram den äldres 48 makas frånfälle 1444 tillfaller Mattrupsborg Erik Styggesens farbror Niels Christensen Skram. 49 När Niels Skram går ur tiden 1471 återgår Mattrup till Erik Styggesen Rosenkrantz i folkvisan. Senare då både Erik Rosenkrantz och Kirsten Skram är döda ärvs Mattrup 1535 av deras svärson Eijler Hardenberg 50 vars son Eriks 51 dotter Kirsten Hardenberg äktar Tycho Brahes bror Axel Ottesen Brahe 52 vilket innebär att Mattrups borg förblir i Brahesläktens ägo till 1600-talets mitt. Ett brev om Lovhævd 53 från 1474 bibringar oss även kunskapen om att släktskap finns mellan folkvisans Erik Styggesen Rosenkrantz och familjen Banner, detta så i och med att Erik Rosenkrantz far Anders Nielsen Rosenkrantz 54 visar sig vara halvbror till Johanne Panters och Niels Banners dotter Ide Banners 55 make Niels Nielsen Rosenkrantz! 56 1 Ebbe Schön, Folkloristiken bör bli självständigt ämne, Svenska Dagbladet, 15 juni 1999, sekt 1, s Text i DIK-forum: facklig tidskrift för anställda inom Dokumentation Information och Kultur den 7 april 1968, s 13. SMFs seminarium inleds med följande: Dansen är en av de äldsta formerna för kommunikation Riksdagskonsulenten på Kulturrådet Cecilia Björklund Dahlgren inleder med de här orden sitt anförande den 23 mars 1968 vid Sveriges Museimannaförbunds, (SMFs), möte. 3 Erik Styggesen Rosenkrands (DgF 167). Från cirka Även omtalad som Erik Stygges vise. 4 Iørn Piø, Nye veje til folkevisen, (København: Gyldendal, 1985), 232, Peter Englund, Förflutenhetens landskap: historiska essäer (Stockholm: Atlantis, 1991), Carol. Dansas m långsamma steg i sluten ring utan ackompanjemang. Dansas fortfarande på Färöarna. 79

87 7 Kedjedans. Ringdans eller kedjedans dansas på kyrkogårdar eller vid heliga källor. En försångare sjunger några strofer ur en folkvisa o de dansande förväntas stämma in i visans omkväde. 8 Ditmarsken. Den västra delen av det forna hertigdömet Holstein lyder Holstein under dansk överhöghet införlivas Ditmarsken m hertigdömet Holstein. 9 Ditmarskens Visedans (Dgf 175). Folkvisan är från tiden mellan åren 1559 o En upplaga av visan från 1600-talet finns på Kungliga biblioteket i Stockholm. 10 I nordisk folkvisetradition finns huvudsakligen två versmått. Äldst är den tvåradiga strofen m fyra betonade tryckstavelser på varje rad. Vanligast förekommande är dubbelt omkväde. Ursprunget t ett av versmåtten finns i den franska dansen Karol. Ett annat versmått har fyra rader m fyra betonade stavelser på 1: a o 3: e raden. Exempel på omkväden i Erik Styggesen Rosenkrands (DgF 167) är: I. Di reed offuer di enge, och giennem di grønne skoffue. II. Till den skiønne iomfru. III. Saa glad ridder Erich Styge imod sin iomfru. 11 Den medeltida balladen: en orientering och kommentarer till Sveriges radios inspelningar (Stockholm: Sveriges Radio, 1962), Vigilia. Dagen före en högtidsdag hålls nattlig gudstjänst, vaka med bön o fasta. 13 Filip och Jacob d y. Apostlar som under medeltiden tillägnas vördnad under månaden maj. 14 S: t Hansafton. Midsommarafton. Under medeltiden firar man sommarsolståndsfest för Johannes Döparen. Dansen är den här aftonen betydelsefull. Man tänder då eldar à la våra dagars Valborgseldar. 15 Johannes Döparen. Johannes Baptista. Asketisk domstolspredikant som döper botfärdiga i floden Jordan. Uppträder i Palestina före Jesus ankomst. 16 Gullan Gerward, Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 1996), 57, Danske folkeviser: historiske viser, udg af H Grüner Nielsen (København: Martins forl, 1927), 230, Peter Englund, Förflutenhetens landskap: historiska essäer (Stockholm: Atlantis, 1991), Valdemar og Tove. Ca Omtalt som én af Slegfredviserne. - Folkvisan är känd i dansk, svensk, isländsk o färöisk tradition. 20 Sofie Vladimirdtr Wolodarowna ( ) av Minsk, Polen. Dtr t Vla- 80

88 dimir (d ca 1144) av Halicz o Richeza av Polen. Mor t Sofie Vladimirdtr ( ). G 1157 m Valdemar den store ( ). Drottning av Danmark. 21 Christopher von Warnstedt, Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz, Släkt och hävd 2, (1993): Tove el Tovelille. Tillnamn som i svensk översättnig betyder den lilla skogsduvan. Betraktas som en av Danmarks historias mest kända älskarinna. 23 Tryggve Lundén, Pilgimsvägar, helgongravar och vallfärdslöften i Norden, Jorden runt, 2 (1978): Piø, Nye veje til folkevisen 1985, Tomasnatten. Även kallad Tomedag. Tomas: 21 dec, en av apostladagarna som i våra dagar infaller vid midvintersolståndet. 26 Bröd. Under medeltiden är det i hela Norden vanligt att 26 man t jul bakar särskilda bröd för att ge t de fattiga. 27 Freja. I den nordiska gudasagan fruktbarhets- och kärleksgudinna. Freja hör t vanernas gudaätt o har binamnet Vanadis. 28 Staffan stalledräng. Enligt Grimberg tillägnas den första martyren Staffan kyrklig vördnad. 29 Hästen. Anses under vikingatiden vara ett gudomligt väsen o vördas som symbol för fruktsamhet. 30 Olaus Magnus ( ). Svensk kulturhistoriker. 31 Berit Uddén, Musisk pedagogik med kunskapande barn: vad Fröbel visste om visan som tolkande medel i barndomens studiekatalog (Stockholm: KMK, 2001), Danmarks gamle folkeviser, D 3: , Tillæg: 1-175: historiske viser, [udg] af Svend Grundtvig (København: Samfundet til den Danske Litteraturs fremme, ), Per Österholm, Zorn ville rädda en utdöende kulturform, Svenska Dagbladet, 5 augusti 2010, sekt 2, s Svend Dyrings bruderov (DgF 394). Även Omtalt som Syv Anders Nielsen Rosenkrantz (levde l483) t Hevringholm. Far t Erik Styggesen Rosenkrantz (ca ) i folkvisan, Erik Styggesen Rosenkrands (DgF 167). Halvbror t Ide Banners make, Niels Nielsen Rosenkrantz (d 1452) t Tange. G m Berete Rønnov. Riddare Äger Mattrup. 36 Erik Styggesen Rosenkrantz ( ). Son t Anders Nielsen Rosenkrantz (levde ca 1483) t Hevringsholm o Berete Rønnov. G 1480 m Kirsten Nielsdtr Skram (d 1535) t Mattrup, dtr t Niels Christensen Skram (d 1471) 81

89 o Cecilie Rat. Länsman på Tranholm. 37 Kirsten Nielsdtr Skram (d 1535) t Mattrup. Dtr t Niels Christensen Skram (d 1471) o Cecilie Rat. G 1480 m Erik Styggesen Rosenkrantz ( ). 38 Piø, Nye veje til folkevisen, Tom Hedlund, Balladerna blottar bråddjup i människans natur, Svenska Dagbladet, 20 augusti 2001, sekt 1, s Frederik II ( ). Son t Christian III ( ). G m Sofia ( ) av Mecklenburg. Kung av Danmark Frederik II: s äktenskapsförordning är från Genom att utmana Erik XIV initieras det Nordiska sjuårskriget Adolf Orlamünde. Hertig av Schlesvig. 42 Barbara W Tuchman, En fjärran spegel: det stormiga 1300-talet (Stockholm: Atlantis, 1981), Bröllop. Förläggs under medeltiden t en lördag eller söndag. 44 Konrad Barner, Familien Rosenkrantz s Historie, D 1: Fra de ældste Tider til Begyndelsen af det 16de Aarhundrede: diplomatarium til Familien Rosenkrantzs historie ( ) (Kjøbenhavn, 1874), Gamle danske minder i folkemunde: folkeæventyr, folkeviser, folkesagn og andre rester af fortidens digtning og tro, som de endnu levde i det danske folkds erindring: samlede og udg af Svend Grundtvig, D. 3 (Kjøbenhavn, 1861), Mettelille og Dronning Sofie (DgF 130). 47 Peder Christernsen Skram d y ( ) t Urup. Son t Christern Skram ( ) t Mattrup oanna Knudsdtr Reventlov (ca 1464-ca 1507). G 1538 m Else Tygesdtr Krabbe ( ). Riddare i Damarks Rikes Raad. Rikets amiral. 48 Christen Pedersen Skram d ä ( ) t Mattrup. Son t Peder Skram ( ) t Rundtoft o Edel Pedersdtr Saltensee (f 13??) af Linde. G 1388 m Kirsten Jepsdtr Raasted (13??-14??). 49 Niels Christensen Skram (d 1471). Son t Christen Pedersen Skram d ä ( ) o Kirsten Jepsdtr Raasted. G m Cecilie Rat. Väpnare.- Äger Mattrup Eijler Hardenberg. Far t Erik Hardenberg (ca ). 51 Erik Hardenberg (ca ). Far t Kirsten Hardenberg (d 1639). G m Anne Rønnov ( ). 52 Axel Ottesen Brahe ( ) t Elved, Fyn. Son t Otte Brahe ( ) o Beate Bille ( ). Bror t Tycho Brahe ( ). G 1575 på Bollerup 1: a g m Mette Falkdtr Gøye (d 1584), dtr t Falk Gøye (d 1554) o 82

90 Ide Truidsdtr Ulfstand (d ca 1604). G : a g i Odense m Kirsten Hardenberg (d ca 1639), dtr t Erik Hardenberg (ca ) o Anne Rønnov ( ). Riksråd. 53 Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis, R. 2, Bd 2, ( ) (København, 1929). - Brev nr 3554 från Anders Nielsen Rosenkrantz (levde ca l483). Far t Erik Styggesen Rosenkrantz (ca ) i folkvisan Erik Styggesen Rosenkrands (DgF 167). G m Berete Rønnov, dtr t Eiler Hvidkilde o Birgitte Limbæk. Riddare Ide Nielsdtr Banner (1434-ca 1485) t Vinstrup. Dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Mor t Erik Nielsen Rosenkrantz (f 1470) t Tange, klockare i Nicolai k: a i København, Anne, Ide o Thale. G m Niels Nielsen Rosenkrantz (d 1452) t Tange. 56 Niels Nielsen Rosenkrantz (d 1452) t Tange. Son t Niels Jensen Rosenkrantz o R R Rantzau. Halvbror t Anders Nielsen Rosenkrantz (1476-ca 1483) som är Erik Styggesens ( ) far. Far t Erik Nielsen, klockare i Nicolai k: a i København, Anne, Ide o Thale. G m Ide Nielsdtr Banner (1434 -ca 1485). Riddare

91 Johanne Panter Af Asdall Konnings Lensmand i Wendsøssel Pantersläktens vapensköld avbildar et spraglet Panterdyr, ett djur som människor i alla tider beundrar, men samtidigt har stor respekt för. I viss mån kan Johanne Panter sägas leva upp till sitt familjenamn, hon skall nämligen have siddet i Rigens Raad, ført 24 Svende och kaldes 1463 kongelig Lensmand i Vendsyssel. Hun var nemlig en særdeles stærk personlighed, hvis ry levede i Vendsyssel århundreder efter hendes død. 1 I Gesta Danorum, 2 som skildrar Danmarks äldre historia fram till 1180-talet, finns flera exempel på att män i forna tiders Danmark i det närmaste erkänner sin kvinna som sin jemlige, men även i det medeltida Skandinaviens digra folkvisematerial blir sådana förhållningssätt tydliga. Geoffrey Chaucer 3 berättar i Canterburysägner från 1300-talet om en man som på sin ålders höst har fullt förtroende för en änka från Bath som han gifter sig med. Min fru, min kära maka, du skall få bestämma det; din klokhet skall få råda. Välj det, som blir det bästa för oss båda som länder oss till lycka och till heder; det gör detsamma, vilken väg du leder, ty det du finner gott, är gott för mig. Riddarväsendet under talen har vissa likheter med karolingernas 4 vasallväsende på talen som i sin tur är nära förbundet med Danmarks länsväsende med fö- 84

92 rebilder från det furstelänssystem som intill 1300-talets slut tillämpas i Europa. Den regerande kungen har till uppgift att utse nya länsmän vilka i sin framtida verksamhet skall visa sin kung oinskränkt lojalitet samt gagna fattiga med allmosor. 5 En tilltänkt länsman förväntas först inför den förre länsmannen svära läns-eden, ett så kallat homagium. För sitt privata bruk tilldelas den nye länsmannen en jordlott att bruka samt förväntas även driva någon form av handelsverksamhet som skeppsrederi, fiskeri, underhåll av broar eller kvarndrift. Den nye länsmannen tilldelas gæstgivarepligt 6 vilket innebär att till kungen på krigståg resor eller förhandlingar tillhandahålla tjänster avseende transport och kost. Från 1231 förvaltas länen enligt Valdemars jordebok 7 vilket för med sig att årligen inkräva landgilden, 8 vanligtvis in natura, att noga bevaka att kronans gods 9 i länet underhålls samt är besatta med folk. Men även myndighetsutövande uppgifter tillkommer, bland annat att i skattemässiga och rättsliga ärenden vara den högst dömande myndigheten, kontrollera att arrendatorer lever efter lag och rätt samt att våldsmän och tjuvar tas på bar gärning för att kunna sättas i kongens jern. Danmarks huvudlän är Nord- och Sydjylland, Fyn, Sjælland, Skåne, Gotland, norra och södra Halland, Blekinge, Bornholm, Lolland, Falster samt Langeland. Men från 1200-talet till 1300-talets mitt hör Schlesvig, Als och Lolland, Falster, norra och södra Halland, Blekinge samt Femern till de län som under långa perioder är bortförlänade som furstelän. Efter hand etableras med sin yttersta grund i riddarväsendet adelsklasser med bland annat ärftliga familjenamn och sköldemärken som framöver kommer att påverka hela den 10, 11 västerländska civilisationen. Mitt under makarna Banners verksamma liv just när Niels Banner är hövitsman i Aalborg och på nyårsdagen 1441 del- 85

93 tar i Christoffer av Bayerns kröning i Ribe insjuknar Johanne Panters make plötsligt och avlider den 28 juni 1444 kanske till följd av en svår sjukdom som upptäckts för sent för någon bot. Förlusten av maken drabbar Johanne Panter hårt som 58 år gammal har en stor familj att nu ensam dra försorg om. Johanne övertog styret af Asdal - hvis hun ikke havde gjort det, allerede medens manden levede. Dels har han vel næppe selv haft den fornødne tid til daglig administration af gården og dens tilliggende, efterhånden som landets politik i stadig stærkere grad lagde beslag på ham, dels får man af de desværre ikke mange bevarede breve vedrørerende hende indtryk at hun er en meget handledygtig og praktisk anlagt kvinde, endog ud over det vanlige. 12 Tursamt nog har Johanne sina barn, några av dem boende i Vendsyssel, som fortfarande kan behöva hennes omsorg och hjälp i synnerhet som hon begåvats med många barnbarn. Privilegierad som hon ändå kan sägas vara med tjänstefolk som hon nu ensam förväntas stimulera, avlöna samt sörja för på bästa sätt. Hennes makes ämbete och politiska gärning som ofta tvingar honom att vara borta långa perioder innebär att Johanne Panter tidigt ensam får reda upp besvärliga ärenden och under sådana förhållanden kan sägas leva under snarlika villkor som en annan medeltida märkeskvinna, Christine de Pisan. 13 Because barons and still more commonly knights and squires and gentlemen travel and go off to the wars, their wives should be wise and sound administrators and manage their affairs well, because most of the time they stay at home without their husbands, who are at court or abroad. They should have all the responsibility of the administration and know how to make use of their revenues and possessions. 14 Här några axplock ur Johanne Panters länsmansvardag som Høvidsmand i Vindsøssell. Sjuttiosju år gammal den 86

94 6 oktober 1462 befinner Johanne Panter sig på Windelbo byting i Hjørring i ett sällskap med Jyllands kyrkfolk där man dryftar 15, 16 ärenden angående ett område i Vendsyssel som mellan de boende ofta leder till schismer, den här gången handlar det om de stridande parternas olika årsbehov av betesmarker som på något sätt kolliderar. Den 21 september 1463 är Johann Andersdather af Asdal på ett tingsmöte i Kollerup kyrka där man försöker skipa rättvisa mellan två markägare angående utnyttjanderätten av ett stycke jord på några obebodda holmar 17 i Limfjordsviken, Torslevs holmar. 1466, tre år senare har man enats, og dermed lod de dem vel nøje paa baade Sider. 18 Den 25 juli 1474 påträffar vi Johanne Panter för sista gången i Danmarcks riges raad. 19 Många släktböcker framhåller det goda anseende hon får som länsman, anseelse vandt hun när hon deltar i retstræter og mødte selv på tinge samt arbetar som godshandler sannerligen en stilling som var højst usædvanligt at en kvinde bestred i de tider. 20 Så här några århundraden senare hyser vi beundran för henne vars förtjänster visar sig under orostider i Vendsyssel på och 1440-talen som väger tungt när hon vid sin makes bortgång axlar hans förtroendepost som länsman. Även i kommande generationer finner vi i Johanne Panters släkt handlingskraftiga kvinnor. Johanne och Niels Banners sonsons son Otte Banner, 21 som alltsedan 1560 är gift med en kraftfuld og dyktig kvinde Ingeborg Nielsdatter Skeel 22 till Voergaard vilka som nygifta bosätter sig på Asdal och Bangsbo uppför Ingeborg Skeel i Sæby ett sjukhus för fattiga patienter. Av ett gåvobrev av den 24 augusti 1610 att döma skall avkastningen av råg, fläsk och smör från Bangsbo årligen delas ut till sjukhusets patienter, men även sjukhusets präst blir ihågkommen som framöver för sina predikningar varje vecka får 10 riksdaler. 1585, nu nybliven änka förlänas Ingeborg Skeel med Seilstrup och Strekkhals gods som hon 87

95 förvaltar till sin död Under sitt liv låter hon bland annat restaurera sin fädernegård Voergård där flera detaljer vittnar om hennes sinne för det sköna. Karen Eriksdatter Banner den yngre 24 till Høgholt övertar redan 1588 vid sin man Gregers Holgersen Ulfstands frånfälle sin mans uppdrag som länsman på Aalegaard i Vendsyssel! I slutet av 1500-talet möter vi Anne Krabbe som historisk Samler, Forfatter af theologiske Skrifter, men mest som Optegner af Kæmpeviser. 1 P Rønn Christensen, Kokkedal: hovedgaard og bøndergaard (Brovst: Brovst kommune, 1985), Gesta Danorum. Av Saxo Grammaticus från ca 1200, som innehåller dansk historia fram t Knud V på 1180-talet. 3 Geoffrey Chaucer (ca ). Författare bl a av Canterburysägner. 4 Karolinger. Konungaätt i det frankiska riket där Pippin de lille år 752 är regent. Ättens äldst historiskt kände stamfar, Arnulf, (d ca 640) verkar som biskop i Metz Allmosor. Barmhärtighetsgåvor. 6 Gästgivarepligt. Under krigståg, när kungen är på resa, vid förhandlingar et cetera skall länsmannen visavi kungen tillhandahålla tjänster avseende transport o kost. 7 Jordebok. Förteckning över jordegendomar o fastigheter m den årliga skatt som regleras t staten eller jordägaren. 8 Landgilde (hist.). Arrendeavgift. Länsmannen skall inkräva ordinära skatter o landgilden, vanligtvis in natura. 9 Kronans gods. Utgörs av länets hus, gårdar, borganläggningar o kloster. 10 Peter Englund, Förflutenhetens landskap: historiska essäer (Stockholm: Atlantis, 1991), Harry Christensen, Len og magt i Danmark : de danske slotslens besiddelseforhold analyseret til belysning af magtrelationerne mellem kongemagt og adel: med særlig fokus på opgøret i slutningen af 1460érne (Aarhus: Univ.forl., 1983), 11-13, 20-21, Vilhelm La Cour og Hans Stiesdal, Danske voldsteder fra oldtid og middelalder, D: Thisted amt (København: Nationalmuseet, 1957), Christine de Pisan ( ). - Som ung flyttar hon m sin familj t Frankrike. Pappan är läkare o astrolog vid hovet. Femton år gammal gif- 88

96 ter sig Christine de Pisan. Efter makens död börjar hon för sitt uppehälle att författa. Den sista tiden av sitt liv tar hon p g a inbördeskrig sin tillflykt t ett franskt kloster. 14 Christine Pisan, The treasure of the city of ladies or The Book of the Tree Virtues (Harmondsworth: Penguin Books, cop 1985), Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis, R. 2, Bd 1, ( ) (København, 1928). - Brev nr 1515 av den 6 oktober Vilhelm La Cour og Hans Stiesdal, Danske voldsteder: fra oldtid og middelalder, D: Hjørring amt (København: Nationalmuseet, 1963), Holmarna i Limfjordsviken kallas Torlevs holmar. 18 Rønn Christensen, Kokkedal, Danmarks adels aarbog (København: J H Schultz, 1885), Ibid, Otte Eriksen Banner (d 1585) t Bangsbo. Son t Erik Eriksen Banner (ca ) i hans äktenskap nr 1 m Mette Nielsdtr Rosenkrantz (d 1533). G : a g m Ingeborg Nielsdtr Skeel (d 1604). 22 Ingeborg Nieldtr Skeel (d 1604) t Voergaard. Dtr t Niels Skeel o Karen Krabbe. G 1560 m Otte Banner (d 1585) t Bangsbo. 23 Danmarks adels aarbog, 1885, Karen Eriksdtr Banner d y (d 1611) t Høgholt. Dtr t Erik Andersen Banner ( ) o Karen Steendtr Gøye (1460-levde 1527). G m Gregers Holgersen Ulfstand (d 1592) t Torup, Skåne. 89

97 Johanne Panter som gammal Memento te mortalem esse. Kom ihåg, att du är dödlig! David Schulz von Schulzenheim 1 föreställer sig det mänskliga åldrandet så här: När ändteligen åldren omärkeligen, eller oss liksom ovetande hunnit nalkas och de dagar börjar komma, som ingen behaga, men alla längta att ernå, så kallna och förtorka våra redan mindre rörliga vätskor. 2 Under medeltiden planerar man i god tid för sin ålderdom och oundvikliga hädanfärd. Medeltida kloster tar emot åldrande män och kvinnor under förutsättning att klostrets nunnor och munkar i gengäld får någon form av ersättning, ett så kallat provent. 3 På den plats där Nykøbings 4 rådhus i Mors ligger idag uppför man som ett mellanting mellan fattighus och sjukhus ett Helligånsdshus 5 och ett Helligånds kapel som verkar i johanniterordens 6 anda. En inhyst åldring kan här räkna med att få mat, bostad, hjälp med begravning, själamässa samt omvårdnad och sjælefred. 7 Men helgeandshusen tjänstgör även som medicinska undervisningsanstalter och kan vid behov även bli uppsamlingsplatser för personer som bär på smittsamma sjukdomar. I en tid då läkekonsten fortfarande är i sin linda uppfattas sjukdomar och farsoter, som vore de straff för begångna synder. Då det nästan i alla tider alltid är kvinnor som månar sig om sina gamla och sjuka anhöriga är det på medeltiden också vanligt att åldringar ingår privata avtal med en kvinnlig släkting om vård som gammal. 8 90

98 Genom att bland annat studera medeltida elvahundratalskyrkors muralmålningars så kallade stiftarbilder blir vi dessutom informerade om att människor med likvida medel eller gåvor med gods och gårdar till klostren kan bidra till uppförandet av nya kloster samt dess utsmyckning. I skånska Gualövs kyrka möter vi till exempel donatorer av kunglig börd kong Niels ( ) og dronning Margrethe Fredkulla. 9 Senmedeltidens folkeligt fortællende billeder som kalkmålningar kan sägas vara upplyser oss även om en medeltida persons sysselsättning med tillhörande redskap och symboler samt deras klädedräkter till vardags och fest. I två skrifter avseende Dueholms diplomatarium 10, 11 finner vi flera exempel på att Johanne Panter och hennes släktingar har väl genomtänkta planer inför sin ålderdom, att man genom att till Dueholms nunnekloster som lever efter præmonstratenserordens lära kan skänka gode gaver och då kan räkna med att som gammal i klostret få vård och omsorg. Ett brev av den 27 mars 1402 avslöjar att Johanne Panters far Anders Panter, för vård till dödra dagar till sanct Johannes og Marie Magdalene 12 kloster på Dueholmen, skänker en gård i Jørsby. 13, gynnar Johanne Panters svärföräldrar Erik Thomsen Banner och Ingerd Pedersdatter Krabbe två andra kloster Antvorskovs kloster 15 och Sorø kloster 16 med gods och gårdar. Den 22 juli 1435 överlåter Johanne Panters styvfar Lyder Kabel och hans första hustru Mette Jensdatter Due till Dueholms kloster en gård Startved 17 samt tre borgar, bland annat Kaas 18 i Mors, och förväntar sig att man i klostret årligen håller tre messer i hver uge for det alter vi nylig lod bygge. 19 Som änka skänker Mette Due 1442 till Dueholms kloster två gårdar i Mors förutsatt att man för hennes nyss avlidne make vid Guds Legems alter 20 håller en sungen messe hver torsdag. Vidare framgår att Johannes Panters äldste son Mikkel Due 1454 till klost-ret på Dueholmen 21 förärar flera egendomar for sig og sin kære husfrues, sine børns og 91

99 sine forældres sjæles frelse. Den 6 juni 1455 donerar Johanne Panter till helgeandshuset i Aalborg en egendom i Wiggerby. Familjen Skram tycks emellertid för sina avlidna släktingars begravningsarrangemang ha Ribe kloster i åtanke till vilket man 1461 skänker en gård. 22 Sex år före sin död den 25 juli 1473 vädjar Johanne Panter i ett brev till klostret på Dueholmen att man inför alla stora helgdagar lovar se till att hennes kammerpige Karen Madsdatter saa længe hun lever blir ihågkommen med ett antal varor in natura. 23 Den 24 juni 1479 mæt av dage avlider Johanne Panter nittiofyra år gammal. På sin resa genom livet upplever hon cirka fyra kungars regeringar, ingår äktenskap två gånger och begåvas med omkring fyra barn i sitt första giftermål samt cirka fjorton barn i sitt andra gifte. Tack vare en släktkrönika Viffert Seefelds 32 Ahner som behandlar Johanne Panters och Niels Banners dotter Birgittes och hennes make Jens Mortensens sonsons sonson Viffert Seefelts 24 anor får vi insikt i makarna Banners son Eric Nielsen Banners och hans anhörigas bestyr kring sin mor Johannes jordfästning. Alle mend dette breff see eller høre læse, helse wi Eric Nielsen, doctor oc erkedegn i Viborg, Niels Nielsen, prior i Vreilev Eskild Nielsen aff Liungholm, Niels Gundesen aff Lydum, som riddere ere, Anders Munch i Torpe, Peder Friis i Irup, Anne Nielsdater, her Peder Skrams efterleverske, Vilh Thomsen paa Odden, Peder Rud i Vognsrup, Jens Mortensen i Refsnes, oc Hendrick Aagesen aff Hagelev, som vebnere ere, kierligen med vor HERRE, oc kiendis os obenbarlig med dette vort obne breff, det den kiste, som bortført vorte fra Nykiøbing i Mors oc ind til Asdal, som vort boskap inde besluttit var oc var beseilet med vor kiere moders hendis insigel, huis siel gud haver, oc vorís indsigle for den kiste, som wi med samdregtighed oc villie giorde oc alle voris fuld ord, da strax efter vor kiere moders død, da antvordthe wi velbyrdig mand Anders Nielsen, ridder, i god troe oc love

100 Efter Johanne Panters död den 29 juni 1479 är det dags för hennes barn att fördela hennes kvarlåtenskap. Förutom Johanne Panters och Niels Banners dotter Ellen som är gift med Eskild Nielsen Høg till Skarreborg, 26 det vill säga Niels Banners son från hans första äktenskap med Sofie Høg, tar arvsdokumentet upp parets Banners döttrar som alla kan räkna med halv arvret med brødre. Exempelvis Johanne som är gift med Peder Wilhelmsson Rud på Sjælland, Mette som har Aage Tullesen Sparre till make, Birgitte som lierats i äktenskap med Jens Mortensen Seefelt till Refsnæs, Kirsten nu änka efter Peder Jørgensen Friis Skaktavl till Irup samt slutligen Anne vars make Peder Christensen Skram den äldre redan har lämnat den här världen. Till Johanne och Niels Banners alla döttrar, söner, svärsöner, barnbarn med flera andra personer skiftas här borgar och gårdar med tillhörande kvarnar, svin, kreatur samt nyskördad spannmål med mera. Exempelvis ärver makarna Banners son Anders Vinstrup på Sjælland dock med ett förbehåll att en uppgörelse slutgiltigt kan ske först efter det att hans bror Niels går ur tiden. Olycksbådande skvallrar det här om att hans bror prior Niels är så sjuk att man befarar att hans liv inte kommer att vara särskilt länge, och mycket riktigt bara kort tid efter det att mor Johanne lämnar jordelivet avlider hennes son Niels senare samma år Att det heller inte är helt lätt att fördela Johanne Panters tillgångar blir uppenbart när hennes svärson Anders Munch till Torp har avvikande åsikter rörande arvsfördelningen, fange ikke nogen Rettighetd deri. I och med sitt gifte med Johanne Panters och Bonde Dues förstfödde son Mikkels dotter Else Mikkelsdatter till Nørtorp tycker han sig fortfarande tillhöra Johanne Panters närmaste klan. 27 Av ett brev av den 4 maj 1485 framgår att man även tänker tillgodose hans arvsanspråk, det ursprungliga arvsdokumentet revideras och ett så kallat aaffkaldtzbreff 28 upprättas. Ansvar för Johanne Panters gård og gods är nu överlämnad till en ny generations människor att förvalta! 29 93

101 Duehoms kloster grundas 1371 på biskop Svends inrådan. Förutom huvudbyggnaden finns här ett kapell, en kyrkogård, särskilda bostäder för de indgivne, det vill säga pensionärer och krassliga gamlingar samt hus för klostrets tjänstefolk. Med tanke på en under medeltiden allra plågsammaste av sjukdomar, spetälska, tillskapas i Nykøbing i Mors en stiftelse Sanct Jørgenshuset. Men, söker man efter motiv på de spetälskas skyddshelgon Sanct Jørgen, 30 kan man vända sig till Dragstorps kyrka i Mors och där finna konstverk med de spetälskas skyddshelgon Sanct Jørgen som här ses kämpa med en drake som bör tolkas som en symbol för den fruktade sjukdomen som Sanct Jørgen symboliskt med sitt svärd söker förgöra. I och med reformationen 1536 börjar nya förändringens vindar blåsa. Dueholmen blir kungligt län med Niels Lange som länsman, klostrets siste prior går ur tiden 1550 samt klostrets munkar några år senare monterar man ner de tre klockorna på den under tolvhundratalet uppförda Sanct Clemenskyrkan. 32 Så sent som 1706 blir det även tillåtet att bryta sten på det redan då förfallna Dueholmsklostret och 2000-talets första år restaurerar man Dueholms kloster som idag tjänstgör som Morslands historiske museum som inrymmer lokalhistoriska samlingar, lantbruksredskap samt kyrkoinventarier. Av en händelse pågår vid vårt första besök i Danmark sommaren 1989 på Dueholmens kyrkogård en arkeologisk utgrävning. Gravar är blottlagda och skelett och dödskallar kommer i dagen. För lite mer än femhundra år sedan den 24 juni 1479 begravs Johanne Panter här vid sidan av sin make Niels Banner som lämnar jordelivet trettiosex år tidigare den 28 juni Således är det makarna Banners sista vilorum jag nu ser, en ganska hisnande upplevelse! Tidigare är emellertid makarna Banners gravsten placerad inne i klosterkyrkan i ett särskilt kapell med följande inskription på latin: 94

102 Fru Jahanne (sic) Nielsdatter (sic) her Niels Ericsens aff Asdal er begravit i Dueholms closters kierke i Mors huor hun gods haver givet, paa ligstenen staae de Banners, hendis husbonds vaaben, oc hendis eget, nemlig de Soppoers vaben, cum epitaphio sequevitur: Anno post semel M c c bis & x Hanc petram Domina Insculpsit Helena Sub qva Johanna mater generosa sepulta illius ex anno mortis prostrata secundo Domini Nicolai Kaasii Armorum Patris sunt hæc insignia Matris D Schulz von Schulzenheim, Tal om den rätta ålderdomens ernående, Vetenskapsakademins handlingar Omtryckt i Stockholm Anförande i samband med D Schulz von Schulzenheims inträde i Vetenskapsakademin Provent. Kontanta medel, jordagods et cetera man som åldring ger för sitt uppehälle i kloster eller helgeandshus. 4 Nykøbing. Ligger i Mors eldhärjas staden o 14 hus finns kvar efter branden utbryter nästa brand o 1/3 av staden försvinner i lågorna. Fatalt för släktforskare! 5 Helgeandshus. Hospitalis sancti spiritus. Välgöringsinrättning som i 1200-talets mitt uppträder i Danmark o Nordens länder. Inspiration får man från pilgrimshospital i Jerusalem före korstågens tid. Vid den här tiden finns i Danmark ca 30 helgeandshus. 6 Johanniterorden, Johannis babtistæ. Grundas omkring 1070 av en köpman från Amalfi. Här lever ordensbröder o hospitalsbröder. Orden uppstår under inflytande av korstågsidéerna m riddare, präster o tjänande bröder, vilka alla har som uppgift att bistå o skydda pilgrimer på färd t det Heliga landet samt att m vapen kämpa för den kristna tron. 7 Själamässa. Eller reqiemmässa (av latinets requies för ro o vila). Mässa för de dödas själar. Hålls den 7: e o 30: e dagen efter dödsfallet i syfte att förkorta den avlidnes reningstid i skärselden. 8 Birgitta Odén, Familjen igår och idag, Socialmedicinsk tidskrift 5-6, (1986): Axel Bolvig, Kalkmaleriernes univers fra øst og vest, Nordisk tidskrift: för vetenskap, konst och industri, utgiven av Letterstedska föreningen 81, (2005): 322, Dueholms diplomatarium: samling af Breve , der i sin Tid ere opbevarede i St. Johannesklostret Dueholm i Morsø (København, 1872) 95

103 o Dueholms diplomatarium: vidnebreve, sjælemesseaftaler, gavebreve samt andre dokumenter fra sanct Johannes og Marie Magdalene kloster i Dueholm i Morsø i tiden fra 1371 til 1561: med indledning og kommentarer af Arnold Koeseler (Erslev: ForTiden, 2003). 11 Dueholms diplomatarium (2003), 162. En klosterskola på Dueholm nämns första gången införs en ny skolordning o klosterskolan ersätts av en latinskola för undervisning enbart på latin. Upphör efter reformationen. 12 Maria Magdalena. Namn i latinsk medeltid (ej grekisk) Tre kvinnor i N. T, bl a synderskan Maria Magdalena, som tvättar Jesus fötter m sina tårar o torkar dem m sitt hår o smörjer dem m salva från en alabasterkruka. På det här sättet förväntar hon sig av Jesus få förlåtelse för sina synder. Sigill i Dueholms johanniterkloster föreställer klostrets beskyddare, conventets skytshelgeninde, Maria Magdalene, stående med udslået hår og bærende sin salvekruka. 13 Duehoms kloster. Inrättas ca Dueholms diplomatarium: vidnebreve, sjælemesseaftaler, gavebreve samt andre dokumenter fra sanct Johannes og Marie Magdalene kloster Dueholm i Mors i tiden fra 1371 til 1561: med indledning og kommentarer ved Arnold Kæseler (Erslev: ForTiden, 2003), 48. Brev nr 6 på latin. Referat av den 27 mars Antvorskovs kloster. Grundas ca 1170 av Valdemar den store (Valdemar I) ( ). Johanniterordens huvudsäte i Norden. 16 Sorø kloster. Äldsta delen av klostret är från 1028 o den yngre från Startved. Ligger i Hillerslev hd i Mors. 18 Kaas. Ligger i Hillerslev hd i Mors. 19 Dueholms diplomatarium: vidnebreve, sjælemesseaftaler, gavebreve samt andre dokumenter fra sanct Johannes og Marie Magdalene kloster Dueholm i Mors i tiden fra 1371 til 1561: med indledning og kommentarer ved Arnold Kæseler (Erslev: ForTiden, 2003), Brev nr 64. Referat av den 22 juli Ibid, Brev nr 87. Referat av den 2 augusti Ibid, Brev nr 101. Referat av den 1 november Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis. R. 2, Bd 1, ( ) (København, 1928). Brev nr 1301 av den 10 april Ibid, Brev nr 153. Extenso. A.k. Av den 25 juli Viffert Seefelt. Ingift släkting t Axel Urne t Brobygaard ( ). Viffert Laurtzen Seefelt o hans farbror Otthe Lautzen dör i slaget vid Falken- 96

104 berg 1565 under den svenske feide när kung Friderich den anden är kung i Danmark. 25 Axel Jørgensen Urne, Viffert Seefelds 32 Ahner. Personhistorisk tidsskrift, 4 (1913): Skarreborg. Ligger i Sejerslevs sn i Mors. Borgen anlagd invid Limfjorden på en höjd av 3, 5 meter. 27 Nørtorp (Torp). Voldsted i Ræer sn på en höjd av ca 2, 5 meter. Troligtvis urprungligen omgiven av en vattenfylld vallgrav. 28 Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis. R. 2. Bd 3 ( ) (København, 1931). Brev nr Axel Jørgensen Urne. Viffert Seefelds 32 Ahner. Personhistorisk tidsskrift, 4 (1913): Sanct Jørgen. Egentligen Georg. Mestadels avbildad som riddare i rustning på en hästrygg. Under de stora förföljelserna omkring 300 är han officer i den romerska hären. Sanct Jørgenshuset införlivas m Dueholms vattenkvarn, som finns kvar så sent som Niels Lange (d 1545) t Kærgaard. G m Abele Skeel (d 1585). Länsman på Dueholm Sanct Clemenskyrkan. Byggs 1200 i granit på Dueholmens högsta punkt. Uppkallad efter Roms förste biskop, Sanct Clemens, som blir påve o förvisas av kejsar Trojanus. Sanct Clemens bär ett ankare om halsen o blir kastad i havet. Kristen martyr o de sjöfarandes skyddshelgon. 33 Urne, Viffert Seefelds 32 Ahner,

105 Johanne Panters eftersläkt är talrik som havets sand Nedanstående artikel av Arvid Selle, Stammet Johanne Andersdatter til Asdal fra kong Olav den Hellige og fra andre europeiske fyrstehus i Norsk slektshistorisk tidsskrift 32:3 (1990): ger oss anledning till att bland annat undersöka Johanne Andersdatter Panters släktskap med Stenbrikke och Eberstein. Vore fælles Ahner av C. M. Munthe Vore forfedre av Mogens Bugge I NST VIII-1942 har Henning Sollied en anmeldelse av Vore fælles ahner utg ved Gustav E. Raabe. I anmeldelsen heter det at Munthes arbeid paaviste at flere tusen nu levende nordmenn gjennom fru Johanne Andersdatter til Asdal kunne føre sine aner tilbake til Ynglingeætten - og til praktisk talt alle europeiske fyrstehus fra den tidlige middelalder. Videre skriver Sollied: En feil som av denne grunn er innløpet i decendensrekken fra kong Olav den Hellige til fru Johanne (det gjelder forbindelsen mellom slektene Eberstein og von Gleichen) er paavist av den tyske forsker Adolf Hofmeister og omtalt i Mogens Bugges verk Vore forfedre hvortil der henvises i en note i Raabes utgave. Feilen var for såvidt ikke saa stor, fordi avstamningen fra kong Olav allikevel er i orden - bara paa en litt annen maate en oppgitt av Munthe. Så langt Sollied. Jeg er nu ikke saa sikker paa om feilen ikke er stor, og jeg er heller ikke saa sikker paa at den tyske forsker Adolf Hofmeister har vært grundig nok. Det kan vel med temmelig stor sikkerhet slaat fast at Johanne Andersdatter til Asdal ikke stammet hverken fra kong Olav 98

106 den Hellige eller fra andre kongehus i Europa paa den maaten Munthe og også Bugge setter opp i sine verk. Da jeg arbeidet litt med dette, kom jeg ogsaa over boken: Nachkommen Gorms des Alten av S. Otto Brenner. Her oppdaget jeg at Albert Andersen (Everstein) var oppført uten søsteren Johanne Andersdatter Eberstein, hvis han hadde en slik søster da. Bugge fører den sisnevnte Johanne opp som nr. 6 i sitt verk og viser til DAA 9 s. 109 og NPT. 3 s Naa kunne det selvsagt være Bugge og Munthe som hadde rett og at Brenner hadde glemt denne Johanne. Men jeg var blitt saa pass usikker at jeg syntes det burde undersøkes. Jeg kom da i kontakt med universitetslektor Knud Prange ved lokalhistorisk avdeling, historisk Institut ved Københavns Universitet. Hen sendte meg da et koppi av sin anmeldelse av Brenners Gorm d. Gamle i Personalhistorisk Tidsskrift 1970 nr. 1, der han bl.a. skriver: I en meget kendt afhandling av C.M Munthe: Vore fælles ahner, i Norsk Personalhistorisk Tidsskrift III s. 261 ff. og 438 ff. (1926) vises det, at tusinder av norske og danske nedstammer fra den sagnomsuste Johanne Andersdatter Panter til Asdal. Gennem hendes farmor, Johanne Andersdatter Eberstein, går der en linje tilbage till kongeslægten. I dette arbejde (Gorm d. Gamle) savner man Johanne Andersdatter Eberstein, der skulle have stået som søster til nr Det synes ikke at fremgaa af neterne hvorfor hun er udeladt, men det er givetvis med rette, da hun snarerer hører till slægten Stenbrikke end Eberstein. Det er altsaa med god ret, at hendes efterkommere ikke figurerer i dette stamtavleverk. Som en vil se, finnes ikke noen Johanne Andersdatter Eberstein. Jeg har ogsaa undersøkt DAA under Eberstein, men kan ikke finne noen Johanne som skulle være datter til Albert Andersen Eberstein. Derimot finner jeg i DAA under Stenbrikke; Johanne g.m. Niels Ovesen (Panter). Hun var datter av Albert Andersen Stenbrikke. Konklusjonen maa bli at Johanne Andersdatter til Asdal ikke stammer hverken fra Olav den Hellige eller fra andre europeiske fyrstehus, i hvert ikke gjennom sin farmor Johanne. 1 99

107 I ett försök att komma till rätta med spörsmålet i artikeln ovan krävs en tillbakablick i historien då bland annat familjerna Orlamünde, 2 von Gleichen, 3 Eberstein, 4 Stenbrikke 5 samt Panter 6 kommer att beröras. Först en liten bakgrund. Redan i slutet av 900-talet företas från Danmark mer sällan långväga vikingafärder till Orientens länder, i hela Skandinavien etableras i stället handelsutbyten med mer närliggande länder som Novgorod, vikingarnas Holmgård, Finland, Baltikum, Tyskland samt Polen. Redan på 700-talet är Haithabu, Hedeby, på södra Jylland omlastningshamn för Östersjöns handelsvaror som överges till förmån för den i 1200-talets början grundade danska staden Slesvig. 7 Skånemarknaden hålls under talen bland annat i Skanör och Falsterbo som då är en av de viktigaste marknaderna för sill i Nordeuropa. Återblicken i historien inleds med kung Knud Lavards son Valdemar den store 8 som 1157 gifter sig i Viborg med Vladimirs 9 och Richezas 10 dotter Sofie Vladirmirdatter 11 av Minsk, vilka blir föräldrar till flera döttrar de gifter bort dels i Nordens kungahus, dels i norra Europas furstehus i norra Tyskland. Sofie Valdemarsdatters 12 bröllop med greve Herman av Orlamündes son Siegfrid III Hermansen 13 Orlamünde firas 1181 i kurfurstendömet Schlesvig äktar Helena 15 furste Vilhelm 16 av Lüneburg, Marina 17 knyter hymens band 1285 med greve Rudolf till Diepholz 18 samt Rikissa 19 äktar 1289 Przemysl 20 som 1295 blir kung i Polen. Senare blir Rikissa den svenske kungen Erik X Knutssons hustru. 21 Siegfrid Orlamünde blir med Valdemar den stores dotter Sofie föräldrar till Albert Siegfridsen 22 Orlamünde som 1204 förlänas med Holstein som från 1227 tillhör Danmark. Valdemar den stores son Valdemar Seir, det vill säga mannen bakom Danmarks landskapslagar vilket förskaffar honom tillnamnet Lovfører. Valdemar Seir blir med sin frilla Helene Guttormsdatter 1211 far till Knud Valdemarsen 23, som när danskarna

108 erövrar Estland utses till hertig av Reval, Estlands nuvarande huvudstad Tallin. Om någon har en slegfred i gården hos sig i tre vintrar och uppenbart gå till sängs med henne, och hon råder över lås och lucka och uppenbart äter och dricker med honom, då skall hon vara hans äkta hustru och rätta husfru. 24 Citatet ovan är från Jydske lov vars lagar tillämpas till Av Roskildekrøniken 25 att döma betraktas i det medeltida samhället födelsen av döttrar som en tillgång för skapandet av strategiska äktenskapsallianser! Alltsedan landskapslagarnas tid är frillan, danskans slegfred, i Danmark erkänd som fullvärdig medborgare och kan nå en hög ställning ja, till och med adlas. Medlemmar i danskt kungahus i likhet med danska adelsmän gifter in sina äkta och oäkta döttrar både i skandinaviska kungahus och i norra Tysklands kunga- och furstefamiljer. I såväl svenska lagtexter från 1000-talet som i års lag betraktas frillan som legitim hustru och lagbestämmelser finns beträffande frillobarnens arvsrättigheter. 27 Under senare hälften av 1200-talet invandrar till Danmark från Pommern 28 och Rügen 29 medlemmar av den yngre grenen av familjen Eberstein som enligt Danmarks adels aarbog från 1892 är besvogret med familjen Panter och har Frænder af den grevelige Slægt von Gleichen i norra Tyskland. Ernst IV Lambertsen 30 och hans syskon biskop Hermann Lambertsen 31 och Sofie Lambertsdatter har Sofie Siegfridsdatter 32 Orlamünde och greve Lambert von Gleichen i Thüringen 33, 34, 35 som föräldrar. Sofie Lambertsdatter kommer att gifta sig med Diderik Eberstein 36 till Brunswick i vars äktenskap föds fyra söner av vilka Otte Eberstein verkar i Pommern, där hans morbror biskop Hermann Lambertsen von Gleichen är statsgreve, comes civitatis, 38 i Camin. Otte Ebersteins fränder heter bland annat Albert och Hans Eberstein 39 till Brunswick vilka 1276 förlänar honom med Ørnhoved 40 i Sønderhald hä- 101

109 rad samt med egendomar i Christrup och Virring socknar i Blekinge som då tillhör Danmark. Während seiner (der Camminer Bischof Hermann von Gleichen) Amtszeit, die fast die gesamte zweite Hälfte des 13. Jahrhunderts umfasste, gründete... Städte (z. B. Kolberg 1255, Köslin 1266, Naugardum 1270, Massow 1274) und stiftete in Kolberg und Köslin Klöster. Um eine starke Territorialherrschaft auszubauen, holte er Bauern, Bürger und vor allem Ritter wie etwa die Grafen von Eberstein, die das Naugarder Land erhielten. 41 Under åren befinner sig Valdemar den stores barnbarns barn Ernst IV Lambertsen i Thüringen i norra Tyskland som alltsedan 1100-talet administreras av hans släkt von Gleichen. Vid samma tillfälle är hans son Henrik I, 42 som från 1288 ingår i Magnus Ladulås stab, här i sällskap med sin svenska maka Lucia 43 och deras söner Ernst 44 och Herman 45 vilka i samband med vistelsen i Thüringen undertecknar ett dokument beträffande Erfurt. 46 Le 25 janvier 1314, Henrik avait fait un legs titulo testamenti nostri au monastère de Vreta, en Suède, pour lui et pour sa femme Lucia curiam nostram Tunæ sitam. in Suecia, in parrochia Kattaynes, dont il se réservait la jouissance à-jusqu á sa mort. Cette domaine était situé à Tuna dans la paroisse de Kattnäs, province de Södermanland.... Le testament suédois de Henrik laisse cependant entrevoir des relations familiales nouées avec la Suède. 47 I den svenske författaren Gustav-Adolf Andræs skrift Det hände i klostret: år och människor vid klostret i Vreta från 1981, förtecknas händelser i Vreta kloster. 48 Vid datumet den 2 januari 1314 kan man till exempel läsa att Ernst IV: s son greve Henrik I med hustru Lucia till herr Svantepolk, hans svågers dotter, det vill säga nunnan i Vreta kloster Katarina Svantepolksdotter, 49 testamenterar 50, 51 en gård i Tuna i Kattnäs 102

110 socken i Södermanland. Beteckningen gener i citatet nedanför anger att det rör sig om nära släktskap så i och med att Svantepolk Knutsson 52 gifter om sig med Ernst IV:s dotter Regitze 53 kan hennes bror Henrik I med rätta kalla Svantepolk för sin svåger. 54 En effet, la donation était expressement faite à Catherine, abbesse de Vreta, qui était une fille de Svantepolk Knutsson (d 1310), lequel est appelé par Henrik de Gleichen quondam dilecti nostri domini Svantepulk. Dans la diplomatique médievale suédoise, le terme gener signifie le plus souvent beaufrère, davantage que gendre, de manière génerale le mot témoigne d une parenté par alliance. 55 Otte Dideriksen Eberstein blir far till Albert Ottesen Eberstein som med hustru Marianne Pedersdatter Strangesen 56 får tre söner Anders, 57 Albert, 58 Ludvig 59 samt Henrik. 60 Vi kommer här dock bara fokusera på två av dem Ludvig Eberstein och Anders Eberstein. Av Danmarks adels aarbog från 1892 framgår till exempel att Ludvig Eberstein som säkerhet för kung Eriks skuld till Otte Ebersteins morbror biskop Hermann Lambertsen omkring 1330, överlämnar egendomar i Christrup och Virring socknar i Blekinge. Kung Erik talar i det här sammanhanget om biskop Hermann sin Frænde. 61 Om vi tittar i biskop Hermanns släktträd kan vi konstatera att han är Valdemar den stores barnbarns barn. Av samma årsbok kan vi här även se att en brorson till Valdemar Seir, Valdemar III, förlänar Ludvig Ebersteins alla barn med alt krongods i Hindborg härad i Skive söder om Limfjorden 63 som 1407 omtalas som det slot og fæste Skive och under tidig medeltid är administrationscentrum för den danska kungamaktens jordagods. Bland länsmän som vid den här tiden har sin verksamhet här är: 1439 Niels Eriksen Banner, Karen Gøyes make Niels Høg Banner, Iver Krabbe till Østergaard med hustru Magdalene Banner 64 samt Gregers Holger- 103

111 sen Ulfstand 65 66, 67 med maka Karen Banner den yngre. Vi antar att det är Albert och Marianne Ebersteins son 68, 69 Anders Ebersteins dotter Johann som gifter sig med Niels Ovesen Panter den yngre 70 vilka blir föräldrar till Anders Nielsen Panter som med sin hustru Ide Lydersdatter Holk blir far och mor till huvudpersonen i den här berättelsen Johanne Panter. 71 Av Danmarks adels aarbog från framgår vidare att Johanne Panters farfars farfar Niels Ovesen Panter den äldres 73 bror, Lage Ovesen Panter den äldre 74, ingår äktenskap med Ingefred Pedersdatter 75 till Galløse som 1332 stadsfæste sin moders Regitze, greve Ernst IV: s dotter Gave til Sorø Kloster. 76 Att Johanne Panters farfars farfar Niels Ovesen Panter den äldre i Lage Ovesen Panter den äldre har en bror vars hustru Inge fred Pedersdatters mor Regitze Ernstdatter gifter sig med Svantepolk Knutsson är intresseväckande, så mer kunskap om Johanne Andersdatter Panters släkt på farssidan kan här vara på plats. Notera särskilt att att artiklarna om släkterna Eberstein och Panter i Danmarks adels aarbok för 1892 placeras direkt efter varandra; man tillämpar här ingen gängse alfabetsordning! Bland annat kan man i den här årsboken läsa att Johanne Panters farfar Niels Ovesen Panter den yngres maka heter Johanne. *Släkten Panters huvudman Ove N N Panter den äldre 77 nummer 1 nedanför, har två söner Lage Ovesen Panter den äldre och Niels Ovesen Panter den äldre, det vill säga 2 och 3 i det som följer. 1. Johanne Panters farfars farfars far Ove N N Panter den äldre är en av Pantersläktens två huvudmän. Det finns nämligen två släktgrenar Panter som ikke lade sig knytte sammen Johanne Panters farfars farfars bror Lage Ovesen Panter den äldre gifter sig med Ingefred Pedersdatter till Galløse vars mor Regitze är Ernst IV von Gleichens dotter som eklaterar Valdemar stores sonsons son Svantepolk Knutsson. *Lage Ovesen Panter den äldres bror är nummer

112 3. Johanne Panters farfars farfar Niels Ovesen Panter den äldre gifter sig med en syster till Niels Thorbernsen. *En av Niels Ovesen Panter den äldres två söner är nummer 4 i det som följer: 4. Johanne Panters farfars far Ove Nielsen Panter den yngre. 79 * Ove Nielsen Panter den yngre har två söner, en av dem är nummer 5 nedanför. 5. Johanne Panters farfar Niels Ovesen Panter den yngre 80 gifter sig med Johanne Andersdatter Ebersten, Johanne Panters farmor. 81 Se Danmarks adelsbok för 1892, sidan 109! Johanne Panters farfars far nummer 4 ovan Ove Nielsen Panter den yngre möter vi 1326 när han tillsammans med sin bror Henrik Nielsen Panter 82 i Nyborg beseglade greve Gerts förläning med Sønderjylland är han en av kung Valdemar Atterdags førlovere, det vill säga ett av kungens vittnen vid förhandlingar i Varberg. Under och 1400-talen lever på Nordjylland flera personer med förnamnet Albert (ibland Albrekt), bland annat en person, Albert Andersen, som påstås tillhöra släkten Stenbrikke, medan en annan individ med samma för- och efternamn har genealogiska förbindelser med familjen Eberstein. Se även noterna 89 och 58. Johanne Andersdatter og Gotskalk Andersen var som nævnt firmændinger, idet de begge nedstammer i 4de led fra Albert greve av Eberstein, död Anders Aagesen Stenbrikke 84 har en son i Albert Andersen Stenbrikke 85 som 1327 bevittnar ett dokument på Vendsyssels bygdeting pantsätter han i Roskilde 20 mark till en borgare för gods i Ramsø härad på Sjælland. Hans son Anders Albertsen Stenbrikke 86 blir Gotskalk Andersen Stenbrikkes 87 far som 1409 äger Kokkedal. Gotskalk Stenbrikkes son Niels vistas 1449 i Preussen och ärver 1450 Kokkedal. Niels Stenbrikke 105

113 går ur tiden som Slægtens sidste Mand. Albert Ottesen Eberstein avlider i Lübeck 1289 och blir under sitt liv med Marianne Strangesen 88 föräldrar till fyra söner samt en dotter jag inte har något namn på, men som påstås äkta Kokkedals förste ägare Anders Aagesen Stenbrikke. Av Albert Ottesen Ebersteins fyra söner är Anders Albertsen Eberstein av intresse i det här sammanhanget då han av mig framforskade rön i den här berättelsens 21 kapitel förefaller vara mest trovärdig som far till Johanne Andersdatter Eberstein. Anders Albertsen har en son Albert Andersen 89 til Tovskov. Före Gotskalk Stenbrikkes bortgång konserverar Niels Banners och Johanne Panters son Anders Banner Gotskalk Stenbrikkes änka på Kokkedal, Kirsten Gyllenstierne, vars bror Erik Eriksen Gyllenstiernes son, Nils Eriksson Gyllenstierne, äktar Gustav Vasas mormor Sigrid Eskilsdotter Banér! 91 För att underlätta läsningen i den här fotnotsapparaten tas nästan alla von bort på släkten Gleichen. 1 Arvid Selle, Stammet Johanne Andersdatter til Asdal fra kong Olav den Hellige og fra andre europeiske fyrstehus, Norsk slektshistorisk tidsskrift 32:3, (1990): Orlamünde. Småstad i hertigdömet Sachsen-Altenburg vid floden Saale. Under medeltiden har staden egna grevar i Thüringen o Franken. Den äldre linjen utslocknar 1095 varefter släktens egendomar tillfaller Siegfrid III Hermansen Orlamünde ( ), g 1181 m Valdemar den stores dotter, Sofie Valdemarsdtr ( ). 3 Gleichen. Tyskt grevskap söder om grevskapen Brunswick, Lüneburg o Ravensburg. Allt- sedan 704 är Erfurt Mühlberg känt som slott i det preussiska regeringsområdet i Thüringen, Waschenbu borg sedan 950 samt Freudentaler schloss sedan 108. I mitten av 1100-talet är Ernst av Tonna von Gleichen länsherre på Freudentaler schloss. På 1400-talet delar sig familjen von Gleichen i två linjer, G Blankenheim o G Tonna. 4 Eberstein. Den äldre linjens stamborg ligger i Brunswick. Den yngre linjen av släkten kommer under 1200-talet t Pommern där de som län förvärvar Neugarten i Hinterpommern. Familjen söker sig därefter t sina 106

114 släktingar von Gleichen. Enligt Svenskt biografiskt lexikon, Bd 12 är familjen Eberstein av tysk börd o flera av deras medlemmar verkar i Sverige. 5 Stenbrikkesläkten. En litet kjendt jydsk slegt vars släktvapen pryds av ett enkelt blå/rött kors samt på hvert hjelmhorn har tre påfuglefjer. Under 1300-talet etablerar sig släkten i Vendsysseltrakten på Nordjylland. 6 Ebersteins släktvapen: IfølgeVaabenbøgerne var Hjelmtegnet to rødklædte Arme holdende en af fem grønne Blade paa et gyldent Skaft hvert besat med tre Paafuglefjer enligt Danmarks adels aarbog 1892, Gun Westholm, Visby 1361: invasionen (Stockholm: Prisma, 2007), Valdemar den store ( ). Son t Knut Lavard (ca ) (lavard = engelskans lord) o Ingeborg Mstislawna (d 1137). G 1157 m Sofie Vladimirdtr ( ), dtr t Vladimir av Halicz (d ca 1144) o Richeza (1116-ca 1155) av Polen. 9 Vladimir (d ca 1144) av Halicz. Far t Valdemar den stores hustru Sofie Vladimirdtr ( ) av Minsk. G m Richeza (11I6-ca 1155) av Polen. 10 Richeza (11I6-ca 1155) av Polen. Mor i äktenskap nr 2 t Valdemar den stores hustru Sofie Vladimirdtr ( ) av Minsk. G 1: a g m Magnus Nielsen (d 1134), dansk prins. G 2: a gm Vladimir (d ca 1144) av Halicz. G :e g m Sverker d ä, kung av Sverige ca Sofie Vladimirdtr Wolodarowna (ca ) av Minsk. Dtr t Vladimir av Halicz (d ca 1144) o Richeza (1196-ca 1155) av Polen. Mor t Sofie Valdemarsdtr ( ). G 1157 m Valdemar den store ( ). Drottning av Danmark. 12 Sofie Valdemarsdtr ( ) Dtr t Valdemar den store ( ) o Sofie Vladimirdtr ( ) av Minsk. G 1181 m Siegfrid III Hermansen ( ) Orlamünde. 13 Siegfrid III Hermansen ( ) Orlamünde. Son t Herman ( ) Orlamünde o Irmgard ( ). G ll81 m Sofie Valdemarsdtr ( ), dtr t Valdemar den store ( ) o Sofie Vladimirdtr ( ) av Polen. 14 Schlesvig-Holstein. Under medeltiden två provinser intill Danmark. Schlesvig grundläggs Under 1000-talet fördrivs kung Waldemar II från Schlesvig av tyska o slaviska lorder får Danmarköverhöghet i Holstein. Under hela 1400-talet är Schlesvig furstelän utan administrativ förbindelse m Danmark. 15 Helena Valdemarsdtr ( ). Dtr t Valdemar den store ( ) o Sofie Vladimirdtr ( ) av Minsk. G 1212 m Vilhelm ( ) av Lüneburg. 16 Vilhelm ( ) av Lüneburg. G 1212 m Helena Valdemarsdtr ( ). 107

115 17 Marina Valdemarsdtr. Dtr t Valdemar den store ( ) o Sofie Vladimirdtr ( ) av Minsk. G 1285 m greve Rudolf av Diepolz. Prinsessa av Danmark. 18 Diepholz. Förr grevskap, sedan amt i preussiska provinsen Hannover. 19 Rikissa Valdemarsdtr ( ). Dtr t Valdemar den store ( ) o Sofie Wolodarowna ( ) av Minsk. Mor i gifte nr 2 t Erik Eriksen läspe o halte ( ). G : a g m hertigen av Kalisz, Przemysl, kung av Polen från G 2: a g m Erik X Knutsson (d 1216), kung av Sverige Przemysl av Polen. G 1295 m Rikissa Valdemarsdtr ( ). Hertig av Kalisz i Pommern. Kung i Polen från Erik X Knutsson (ca ). G m Rikissa Valdemarsdtr ( ), dtr t Valdemar den store ( ). Kung av Sverige Albert Siegfridsen av Orlamünde (1182-ca 1245). - Förlänas 1204 m Holstein Danmarks riksföreståndare. Furste. 23 Knud Valdemarsen ( ). Son t Valdemar Seir ( ). 24 Pia Gadd, Frillor, fruar och herrar: en okänd kvinnohistoria (Fischer & Co, 2009), Chronicon Roskildence, kap 9, 22. Roskildekrøniken, översatt och kommenterad av Michael H Gelting, 4: e uppl (Aarhus, 1992). 26 Christoffer av Bayerns landslag gäller perioden Christopher von Warnstedt, Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz, Släkt och hävd 2, (1993): Pommern. Ligger invid Östersjön. Tidigare provins i Preussen, som delas i Vorpommern o Hinterpommern. Vid Westfaliska freden 1648 delas Pommern mellan Brandenburg o Sverige. 29 Rügen. Förr östtysk ö i södra Östersjön. Tillhör Sverige som en del av Svenska Pommern. Införlivas 1815 m Preussen. 30 Ernst I Gleichen (levde ca 1267) i Thüringen. Son t Lambert II Gleichen ( ) o Sofie Sigfridsdtr Orlamünde ( ). Bror t Sofie Lambertsdtr Gleichen (f 11??) o Hermann Lambertsen Gleichen, biskop i Camin Far t Henrik I Ernstsen ( ), Albert Ernstsen o Regitze Ernstdtr (f ca 1252). G 1266 m Margareta. - Efter 1267 överför Ernst Gleichen landområden i Thüringen t brodern, biskop i Camin, Herrnann Gleichen. 31 Hermann Lambertsen av Camin. Son t Lambert ( ) Gleichen o Sofie Siegfridsdtr ( ) Orlamünde. Bror t Sofie Lambertsdtr (f 11??), g m Diderik Eberstein (d 1256) o Ernst IV Lambertsen (levde 1267). 108

116 Biskop Sofie Siegridsdtr ( ) Orlamünde. Dtr t Siegrid III Hermansen ( ) Orlamünde o Sofie Valdemarsdtr ( ). G 1223 m Lambert ( ) Gleichen. 33 Lambert ( ) Gleichen. Far t Ernst IV Lambertsen (levde ca 1267), Hermann Lambertsen, biskop o Sofie Lambertsdtr, g m Diderik Eberstein (d 1256). G m Sofie Siegfridsdtr ( ) Orlamünde, dtr t Siegfrid Hermansen ( ) o Sofie Valdemarsdtr ( ). 34 Brunswick, (da Brunsvig, ty Braunschweig). Huvudstad o residensstad i ett hertigdöme m samma namn invid floden Oder. Förr landsdel i norra Tyskland, men ingår numer i Niedersachsen, Västtyskland. Får stadsrättigheter av Henrik Lejonet ( ). Domkyrka i rundbågestil, uppförd o invigd av Henrik Lejonet Henrik Lejonet o hans gemål Mathildas gravvård finns inne i domkyrkan. På 1200-talet ingår området i Hanseförbundet. 35 Thüringen. Ligger i mellersta Tyskland o begränsas av floden Werra i väster, Harzberget i norr, Saalefloden i öster samt Thüringerwald i söder, de thüringska staterna. År 1349 flyter blodet i Thüringen som ett uttryck för antisemitism. Fler än judar bränner sig själva t döds för att undkomma pöbeln. Uppgift hämtad från Dick Harrison, Stora döden: den värsta katastrof som drabbat Europa (Stockholm: Ordfront, 2000), Diderik Eberstein (d 1256) t Braunschweig. Far t Otte Dideriksen Eberstein ( ), Witzlaw Dideriksen, Moritz Dideriksen o Bernhard Dideriksen. G m Sofie Lambertsdtr (11??) Gleichen, syster t biskopen i Camin Hermann Lambertsen Gleichen. 37 Otte Dideriksen Eberstein ( ). Son t Diderik Eberstein (d 1256) o Sofie Lambertsdtr (11??) Gleichen. Bror t Witzlav, Moritz o Bernhard Dideriksen. G 1: a g m Beatrix von Krautheim. G 2: a g m Kunigunde von Urach. Kommer 1265 t Pommern o förlänas m Neugarten av sin morbror, biskopen i Camin , Hermann Lambertsen Gleichen. 38 Comes civitatis (latin). Statsgreve. 39 Hans Ludvigsen Eberstein (d ca 1447). Son t Ludvig Eberstein (nämns 1338). G : a g m Elmegard Johansdtr Bulow. G : a g m Eline Folmersdtr Lunge (änka 1447), dtr t Folmer Jakobsen Lunge o Hennike Grubendal. Herre t Neugarten, Hinterpommern. 40 Ørnhoved. Ligger i Sønderhald hd i Danmark. 41 Jan M Piskorski, Pommern im Wandel der Zeiten (Szczecin: Zamek Ksiazat, Pomorskich, 1999),

117 42 Henrik I Ernstsen (ca ) Gleichen. Son t Ernst IV (levde ca 1267) Gleichen. Bror t Regitze Ernstdtr (f 1252) Gleichen. Far t Henrik, Ernst (d 1313) o Herman (d 1290). G m svenska Lucia. Riddare ingår han i Magnus Ladulås ( ) stab. 43 Lucia. G m Henrik I ( ) Gleichen. Svenska. 44 Ernst Henriksen (d 1313) Gleichen. Son t Henrik I Ernstsen ( ) Gleichen o Lucia. Bror t Henrik Henriksen o Herman Henriksen (d 1290). G 1: a g m Ingeborg, dtrdtr t Esbern Snare (d 1204). G 3: e g m Margareta. Riddare Herman Henriksen (d 1290) Gleichen. Son t Henrik I Ernstsen ( ) Gleichen. Bror t Ernst (d 1313) Gleichen o Henrik Gleichen. 46 Erfurt huvudstad i Thüringen drabbas Erfurt av digerdöden. I Erfurts krönikor beskrivs förödelsen av farsoten. Uppgift hämtad från Dick Harrison, Stora döden: den värsta katastrof som drabbat Europa. Stockholm: Ordfront, 2000, Jean Marie Maillefer, Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époque des Folkungar ( ): le premier établissement d une noblesse allemande sur la rive septentrionale de la Baltique (Frankfurt am Main: Peter Lang), Gustaf-Adolf Andræ, Det hände i klostret: år och människor vid klostret Vreta (Klockrike: Noteria Förlag, 1981), Maillefer, Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époque des Folkungar ( ), Sven Axelson, Om dateringen av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster, Historisk tidskrift, (1950): Gåvobrev. Till Vreta kloster daterat den 23 februari Innehållet i gåvobrevet har ifrågasatts i Sven Axelson, Om dateringen av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster, Historisk tidskrift, (1950): En generationsdifferens blir här tydlig, Svantepolk Knutsson återfinns i källorna 1253, medan Henrik I dyker upp ca etthundratrettio år senare, Regitze Ernstdtr (f ca 1252) Gleichen. Dtr t Ernst IV Lambertsen (levde ca 1267) Gleichen o Margareta. Mor t Ingefred Pedersdtr t Galløse, g m Lage Ovesen Panter d ä (d 1332). Syster t Henrik I Ernstsen Gleichen (ca ) o halvsyster t Albert Ernstsen Gleichen. G m Svantepolk Knutsson ( ). 54 Danmarks adels aarbog (København: J H Schultz, 1892), Maillefer, Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époque 110

118 des Folkungar ( ), Marianne Pedersdtr Strangesen (f 12??). G m Albert Ottesen Eberstein (d 1289) t Ørnhoved, Sønderhald hd i Danmark. Grevinna. 57 Anders Albertsen Eberstein (f 12??) t Kalundborg, Sjælland i Danmark. Son t Albert Ottesen Eberstein (d 1289) o Marianne Pedersdtr Strangesen (d 13??). Far t Johanne Andersdtr Eberstein, g m riddaren 1355, Niels Ovesen Panter d y (d ca 1419) t Asdal. 58 Albert Albertsen Eberstein (levde 1330). Son t Albert Ottesen Eberstein (d 1289) o Marianne Pedersdtr Strangesen (d 13??). Far t Albert Andersen, g m Ingeborg (änka 1382). G m Ingerd Jensdtr. 59 Ludvig Albertsen Eberstein (d ca 1328). Son t Albert Ottesen Eberstein (d 1289) o Marianne Pedersdtr Strangesen (d 13??). Bror t Henrik Albertsen Eberstein (levde 1327), Albert Albertsen Eberstein (levde 1330) o Anders Albertsen Eberstein t Kalundborg, Sjælland i Danmark. G m Else Pedersdtr. Riddare I ett brev från 1330 omtalar kungen Ludvig Albertsen Ebersteins farfars morbror Hermann Lambertsen, biskopen som sin Frænde. 60 Henrik Albertsen Eberstein (levde 1327) t Tybjergaard. Son t Albert Ottesen Eberstein (d 1289) o grevinna Marianne Pedersdtr Strangesen (d 13??). G m Margarethe Jensdtr Sjællandsfar (levde 1327). 61 Danmarks adels aarbog 1892, Valdemar III (ca ). Brorson t Valdemar Seir ( ). G m en prinsessa av Sachsen- Lauenburg. 63 Danmarks adels aarbog 1892, Magdalene Banner (d 1597). Dtr t Johanne Panters o Niels Banners sonsons son Erik Eriksen Banner ( ) o Mette Rosenkrantz (d 1533). Mor t Dorthe Krabbe (d 1623). G m Iver Krabbe (d 1561) t Østergaard. 65 Gregers Holgersen Ulfstand (d 1592) t Torup o Barsebæk. Son t Holger Gregersen (d 1542) t Skabersjø. Halvbror t folkvisans Anders Banner. G m Karen Banner d y (d 1611) t Høgholt. Länsman på Aalegaard, Vendsyssel. 66 Karen Eriksdtr Banner d y (d 1611) t Høgholt. Dtr t Erik Andersen Banner ( ) o Karen Steendtr Gøye (1460-levde 1527). G m Gregers Holgersen Ulfstand (d 1592) t Torup, Skåne. 67 Jens Peder Trap, Danmark, Bd 7:1, Viborg amt (København: Gad, 1962), Johanne Andersdtr Eberstein (f 13??). Dtr t Anders Abertsen Eberstein (f 12??) t Kalundborg, Sjælland 68 i Danmark. Mor t Anders Nielsen Panter 111

119 ( ). Farmor t Johanne Panter. G m riddaren 1355 Niels Ovesen Panter d y (d ca 1419), son t Ove Nielsen Panter d y (levde 1347). 69 Danmarks adels aarbog 1892, Niels Ovesen Panter d y (d ca 1419) t Asdal o Skovgaard o Knivholt. Son t Ove Nielsen Panter d y (levde 1347). Far t Anders Nielsen Panter ( ) t Asdal. Farfar t Johanne Panter. G m Johanne Andersdtr Eberstein (f 13??), dtr t Anders Albertsen Eberstein (f 12??) t Kalundborg, Sjælland i Danmark. Riddare Danmarks adels aarbog 1892, Pantersläktens artikel i årsboken har, mot alla alfabetiseringsregler, placerats direkt efter släkten Eberstein. 73 Niels Ovesen Panter d ä. Son t Ove N N Panter. Far t Henrik Nielsen Panter (levde 1345) o Ove Nielsen Panter d y (levde 1347). Farfars farfar t Johanne Panter. Bror t Lage Ovesen d ä (d 1332), g m Ingefred Pedersdtr. G m en syster t Niels Thorbensen. 74 Lage Ovesen Panter d ä (d 1332). Son t Ove N N Panter. Bror t Niels Ovesen d ä. Farfars farfars bror t Johanne Panter. G m Ingefred Pederdtr t Galløse, dtr t Regitze Ernstdtr (f ca 1252) Gleichen. Marsk Ingefred Pederdtr t Galløse. Dtr t Regitze Ernstd (f ca 1252)), dtr t Ernst IV Lambertsen (levde 1267) Gleichen. G m Lage Ovesen Panter d ä (d 1332). 76 Danmarks adels aarbog 1892, Ove N N Panter d ä. Släkten Panters huvudman, som tillhör den grenen av Pantersläkten t vilken huvudpersonen Johanne Andersdtr Panter i den här berättelsen hör. 78 Danmarks adels aarbog 1892, Ove Nielsen Panter d y (levde 1347). Son t Niels Ovesen Panter d ä. Farfars far t Johanne Panter nämns han tillsammans m sin bror Henrik Nielsen Panter (levde 1345), när de i Nyborg beseglade greve Gerts förläning m Sønderjylland en av kung Valdemar Atterdags førlovere, d v s vittne vid förhandlingar i Varberg. 80 Niels Ovesen Panter d y (d ca 1419). Son t Ove Nielsen Panter d y (levde 1347). G m Johanne Andersdtr Eberstein. Riddare Danmarks adels aarbog 1892, Henrik Nielsen Panter (levde 1345). Son t Niels Ovesen Panter d ä. Farfars farfars bror t Johanne Panter. Riddare Han nämns 1314 tillsammans m brodern Ove Nielsen Panter d y (levde 1347), farfars far till Johanne Panter, när de tillsammans i Nyborg beseglade greve Gerts förläning 112

120 m Sønderjylland en av kung Valdemar Atterdags førlovere, d v s vittnen vid förhandlingar i Varberg. 83 Christopher Morgenstierne Munthe, Vore fælles ahner (Oslo, 1941), Anders Aagesen Stenbrikke (levde 1360). Far t Albert Andersen Stenbrikke, Gotskalk Andersen Stenbrikkes farfar. - Först kände ägare av Kokkedal. 85 Albert Andersen Stenbrikke. Son t Anders Aagesen Stenbrikke (levde 1360). Far t Anders Albertsen Stenbrikke. Farfar t Gotskalk Andersen Stenbrikke. 86 Anders Albertsen Stenbrikke. Son t Albert Andersen Stenbrikke. Sonson t Anders Aagesen Stenbrikke (levde 1360). Far t Gotskalk Andersen Stenbrikke. 87 Gotskalk Andersen Stenbrikke t Kokkedal. Son t Anders Albertsen Stenbrikke. Far t Niels Gotskalksen Stenbrikke. G m Kirsten Eriksdtr Gyllenstierna (f 1440), dtr t Erik Nielsen Gyllenstierna (levde 1448) t Aagaard o Gørvel Andersdtr Lunge. Junker. 88 Uppgifter från Dueholms diplomatarium: vidnebreve, sjælemesseaftaler, gavebreve samt andre dokumenter fra sanct Johannes og Marie Magdalene kloster Dueholm i Mors i tiden fra 1371 til 1561 med indledning og kommentarer ved Arnold Kæseler. (Erslev: ForTiden, 2003). - Enligt sidorna lever under 1300-talet en familj Strangesen i Limfjordsområdet i Thy i Mors, t ex riddare Niels Strangesen (nämns 1389) i ett brev som berör Johanne Panters far Anders Nielsen Panter (1330-ca 1406). I brevet nämns Niels Strangesens bror Ebbe Strangesen. Fler uppgifter om Niels Stangesen finns på sidorna Albert Andersen Eberstein. Son t Anders Albertsen Rugtved i pant av drottning Margareta. Får 1412 gods på Rügen i pant av en biskop i Roskilde. G m Elsebe Henningsdtr Podebusk Riddare. 90 Anders Nielsen Banner ( ) t Asdal, Kokkedal o Vinstrup. Son t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444) o Johanne Andersdtr Panter (ca ). Far t Erik Andersen Banner ( ). G ca :a g konserverar han Gotskalk Andersen Stenbrikkes änka, Kirsten Gyllenstierne (1420-levde 1468), dtr t Erik Nielsen Gyllernstierna (levde 1448) t Aagaard o Tim o Gørvel Andersdtr Lunge. G 2:a g m Sophie Mogensdtr Galt (1430-levde 1531), dtr t Mogens Ebbesen Galt t Rudbjergaard, Lolland o Dorte Eriksdtr Rosenkrantz. Riddare Länsman i Aalborg Riksråd. Äger Asdal Anders Magnus Strinnholm, Sveriges historia: i sammandrag, D 3: Gustaf och hans tid (Stockholm, 1860),

121 Valdemar den store och Bjälboätten Folke Filbyter 1 på Bjälbo i Östergötland hör enligt Saxo 2 till Folkungaätten, 3 men enligt historikern Dick Harrison är benämningen Folkungaätten missvisande och bör i stället vara Bjälboätten. Bland annat Folke den tjocke 4 med epitetet den digre hör till den här ätten och förmäls med den danske kungen Knud den heliges 5 dotter Ingärd Knudsdatter 6 som blir Bjälboättens stammoder. Magnus Minneskiöld, 7 som lever som storman på Bjälbo, får tillsammans med Ingrid Sunesdotter, Ylva, 8 fem söner, bland dem Birger Jarl 9 och Karl den döve 10 vilka bägge har östgötska Bjälbo som stamlokus fördrivs emellertid Ingärd Knudsdatters far Knud den helige av uppretade vendelbor från Børglums kloster på grund av uppdämt missnöje med alltför betungande pålagor. Uppgörelsen då blir blodig när fiendens stenar och spjut slungas in genom Sankt Albanis domkyrkofönster i Odense och 1086 ändar den danske monarkens liv. Vid Knud den heliges grav sker nu märkliga under utser man Knud den helige till Danmarks skyddshelgon varefter människor vallfärdar till Sankt Albani kyrka för att i synnerhet på kungens minnesdag den 10 juli beskåda hans reliker. När Valdemar den stores 11 far, den danske fursten Knud Lavard är på julgille i Roskilde, besöker han samtidigt sin fästmö Cecilia på Haraldsted, men blir som rival om den danska kungatronen under skogspromenaden till kärleksmötet, i försåt mördad av sin kusin, Magnus Nilsson 13 med följe. En källa sägs spira ur jorden på platsen för illgärningen och Knud Lavard koras till Sjællands skyddshelgon. Talesättet 114

122 Knut kör julen ut kan härledas till dagen då Knud Lavard mister livet, och ända till 1500-talets slut kan man i nordiska almanackor finna hans namn, men inte i våra dagar då tideräkningen har ändrats, man kan inte köra ut julen mitt i Trettonhelgen utan nu hystas julen ut på Tjugondag Knut 14 den 15, januari. Om en av Svantepolk Knutssons 17 fyra döttrar Ingeborgs 18 svärfar Filip Birgersson 19 har berättats att han vid slaget 1199 på Strindsö blir svårt sårad i armen av en pil som han da slaget var forbi drar ut på egen hand! Han blir emellertid en dag 1200 vid Akers kyrka överraskad av bagler 20 som överrumplande dräper honom. Precis som i Danmark gestaltar man i Sverige historiska händelser i folkviseform och hämtar sina motiv från tilldragelser i nutid eller gången tid, exempelvis klostervisan Vreta klosterrov, som skildrar det första brudrovet i Vreta klosters 21 historia när Sveriges kung Sverker II Karlsson den yngres 22 dotter Helena Sverkersdotter, 23 i folkvisan kallad jungfru Elin, 1210 rövas bort av Folke Birgersson Jarls 24 son, Sune Folkesson 25, som för sin käresta till Norge, där de gifter sig. Redan samma år får emellertid både Helena Sverkerdotters far Sverker den yngre och Folke jarl tragiskt sätta livet till vid 26, 27 slaget i Gestilren. Ett tiotal år därefter, 1253, gifter Sune Folkessons och Helena Sverkersdotters yngsta dotter Benedicta Sunesdotter sig med Svantepolk Knutsson vars hustru tidigare år 1244, även hon, rövas bort från Vreta kloster av en lagman i Östergötland, Lars Pettersson, vilket gestaltas i balladen Junker Lars klosterrov! Svantepolk Knutsson förfogar över omfattande jordegendomar framför allt i Östergötland och hör genom åren till en av Vreta klosters stora donatorer. Han och hans hustru Benedicta ser tidigt till att deras dotter Ingrid installeras i Vreta kloster som näst efter abbedissan är klostrets beskyddarinna, en så kallad defensatrix, där senare 1289 hennes äldre syster Katarina 29 blir klostergiven. 115

123 Danmarks geografiska närhet till norra Tyskland motiverar Bjälboättens familjer, i likhet med flera av Valdemar den stores familjemedlemmar, att för sina döttrar och i några fall för sina söner med politiska förtecken, söka lämpliga giftermålskandidater dels i nordiska kungahus, dels i de nordtyska furstehusen. Exempelvis Magnus Minneskjölds sonson, den blivande svenske monarken Magnus Ladulås, äktar 1276 hertig Gerhard I 30 av Holsteins dotter, Helvig Gerhardsdatter, vars bröllop i Kalmar förevigas i Sveriges äldsta medeltidskrönika Erikskrönikan. 31 Författaren till den här krönikan tros ha hämtat sina förebilder från den tyska rimkrönikan Braunschweigische Reimchronik 32 som i höviska ordalag innehåller rader tillägnade Henrik Lejonets 33 förfader Albrekt 34 i det sachsisk-braunschweigska furstehuset. 35 Magnus Ladulås bror Valdemar Birgerssons 36 yngsta dotter Ingeborg Valdemarsdotter 37 äktar Gerhard I: s son Gerhard II 38 av Holstein. Danmarks kung Erik Klipping 39 konserverar änkan Agnes av Brandenburg 40 som nu kan räkna sig som det oldenburgska 41 husets stammoder. Deras dotter Rikissa Eriksdotter 42 förenas i äktenskap med Nikolaus av Werle 43 av Mecklenburg. 44 Magnus Ladulås son Erik Magnusson 45 gifter 1290 in sig i Norges kungahus med kung Håkon Magnussons 46 dotter Ingeborg Håkonsdatter 47 som via sin mor Eufemia 48 härstammar från prinsar i Rügen 49 närmare bestämt från Witslaw III 50 av Rügen och Agnes från Brunswick i det braunschweigska furstehuset. 51 Vad det lider blir Erik Magnusson och Ingeborg Håkonsdatter föräldrar till Magnus Eriksson 52 vars mormor den norska drottningen Eufemia för eftervärlden blir ihågkommen för att i 1300-talets början inför sin dotter Ingeborgs giftermål med hertig Erik Magnusson översätta Eufemiavisorna 53 till svenska. 54 En annan av Magnus Ladulås döttrar Ingeborg Magnusdotter 55 äktar 1296 den danske kungen Erik Menved. 56 Helt i strid med Östergötalagens edsöreslagar angående bland annat kvinnofrid enleveras 1287 Ingrid Svantepolkdot- 116

124 ter från Vreta kloster av sin fästman Västergötlands lagman Folke Algotsson 57 som tar henne med till den norska fjällvärlden där de så småningom ingår i det äkta ståndet. Kung Magnus dömer dock Folke Algotsson biltog som nu förlorar alla sina egendomar, men lyckas alla umbäranden till trots under landsflykten med sin hustru Ingrid bli föräldrar till Knut Folkesson. I tiden omkring 1261 när döttrarna Ingeborg, Ingrid och Katarina Svantepolksdotter förlorar sin mor Benedicta gifter deras far Svantepolk Knutsson om sig med Ernst IV Lambertsens dotter Regitze Ernstdatter vars dotter Ingefred Pedersdatter då hunnit gifta sig med Johanne Panters farfars farfar Niels Ovesen Panters den äldres bror Lage Ovesen Panter den äldre som går ur tiden 1332! Dessförinnan omkring 1319 då Ingrid Svantepolksdotter är änka återvänder hon till sin äldre syster Katarina i Vreta kloster som visar sig vara sjuk och 1329 lämnar den här världen. 58 När Svantepolk Knutssons dotter Ingeborg Svantepolksdatters svärfar Filip Birgerssons frilla den unge vakre Ingeborg till Erland korsbror i Nidaros flyttar in på hans östgötska gård Aker kan vi föreställa oss att han med två kvinnor sin lagvigda hustru Cecilia Knutsdotter 59 och frillan Ingeborg boende under ett och samma tak många gånger får uppleva åtskilliga grälsjuka uppträden. Vid det här tillfället förväntas han och hans hustru Cecilia bli farfar och farmor till Johan Filipsson. 60 Svantepolk Knutssons dotter Ingeborgs son Knut Jonsson 61 gifter sig med den heliga Birgittas moster Katarina Bengtsdotter 62 vars far Bengt Magnusson 63 är den heliga Birgittas morfar, något som här får tjäna som en mjuk övergång till nästkommande kapitel 16 som till del handlar om den heliga Birgitta Folke Filbyter. Far t Ingemund, Hallsten o Ingevald. Enligt traditionen Bjälboättens stamfar. 117

125 2 Saxo Grammaticus (d i början av 1200-talet). Dansk historieskrivare. Författare av Gesta Danorum på latin, som behandlar Danmarks historia från äldsta tid t ca Att Saxo behärskar latin är anledning t hans tillnamn Grammaticus. 3 Enligt Dick Harrison, Sveriges historia: Medeltiden (Stockholm: Liber, 2002), 155 bör Folkungaätten i stället omnämnas som Bjälboätten. 4 Folke den tjocke (ca ). Son t Ingevald Folkesson. G m Ingärd, dtr t kung Knud den helige ( ). 5 Knud den helige ( ). Son t Sven Estridsson. Far t Ingärd Knudsdtr. G m Edel ( ) av Flandern. Kung av Danmark från Danmarks skyddshelgon Cirka 15 år efter sin död, kanoniserad i Odense i vars domkyrka Knud den helige vid ett uppror den 10 juli 1086 mister livet. 6 Ingärd av Danmark. Dtr t kung Knud den helige (ca ). G m Folke den tjocke (ca ). 7 Magnus Minneskiöld (ca ) t Bjälbo. Far t fem söner, varav två är Birger Magnusson Jarl ( ) o Karl den döve (d 1220). G m Ingrid Sunesdtr Ylva (ca ). 8 Ingrid Sunesdtr Ylva (ca ). Dtr t Sune Sverkersson Sik (f ca ) t Alvastra. G m Magnus Minneskiöld (ca ) t Bjälbo. 9 Birger Magnusson Jarl (ca ). Son t Magnus Minneskiöld (ca ) t Bjälbo o Ingrid Sunesdtr Ylva (ca ). Far t Magnus Ladulås ( ), g m Helvig (d 1324) av Holstein, Valdemar (ca ), Erik (d 1275) o Rikissa (d 1288). G 1: a g m Ingeborg ( ), svensk prinsessa. G 2: a g m Mechtild (d 1261) av Holstein. Kung av Sverige Karl den döve (d 1220). Son t Magnus Minneskiöld (ca ) o Ingrid Sunesdtr Ylva (ca ). Jarl o biskop i Linköping. Tillnamnet den döve efter en isländsk saga. - Karl den döves ryttarsigill från omkring 1200 är det äldst bevarade i Sverige. 11 Valdemar den store Knudsen ( ). Son t Knud Lavard (ca ) o rysk furstedtr Ingeborg Haraldsdtr Mstislawna (d 1137). Far t Valdemar Seir ( ) i sitt äktenskap nr 2. G 1: a g m Tovelille. G : a g m Sofie Vladimirdtr ( ) av Minsk. Kung av Danmark Knud Lavard (ca ) (lavard = engelskans lord). Son t kung Erik Eiegod ( ) o Bothild Thorgatsdtr (ca ). Far t Valdemar den store ( ). G m Ingeborg Mstislawna (d 1137). Dansk furste o slavisk kung. Hertig av Sønderjylland, 1115 av Schlesvig. Kanoniserad av benediktinermunkar Sjællands skyddshelgon. 118

126 13 Magnus Nielsen (d 1134). G m Richeza ( ) av Polen. Dansk prins. 14 Tryggve Lundén, Pilgrimsvägar, helgongravar och vallfärdslöften i Norden, Jorden runt 2, (1978): Eva Bäckstedt, Mord ändrade julfriden, Svenska Dagbladet, 13 januari 1994, s Mogens Bugge, Våre forfedre: Alle paaviselige forfedre av Johanne Andersdatter til Asdal, Henrik Henriksen Friis til Holmegaard, Sven Galde til Thom, Jørgen Ørbech Bugge og Anna Johanna Arnesen (Holst) (Oslo, 1939), Svantepolk Knutsson ( ). Son t Valdemar Seirs ( ) son hertig Knud Valdemarsen ( ) av Reval o Hedvig, dtr t hertig Svantepolk III ( ) av Pommern. Far t Knud (d 1260), Katarina (d ca 1345), Ingrid (levde 1350) samt Ingeborg (ca ). Svåger t Henrik I Ernstsen von Gleichen ( ). G : a g m Benedicta (d 1261), dtr t Sune Folkesson ( ) o Helena Sverkersdtr (d ca 1240). G 2: a g m Henrik I Ernstsen syster Regitze Ernstdtr von Gleichen (f ca 1252), dtr t Ernst IV Lambertsen von Gleichen (levde 1267). Riddare, riksråd o lagman i Östergötland. 18 Ingeborg Svantepolksdtr (1272-ca 1341) t Skarsholm. Dtr t Svantepolk Knutsson ( ) o Benedicta Sunesdtr (ca ). Mor t Knut Jonsson ( ). G 1: a g m Johan Filipsson (d 1280). G : a g m Tune Anundsson (d ca 1293). 19 Filip Birgersson (d 1299). Far t Johan Filipsson (d 1280). G m Cecilia Knutsdtr (d ca 1350). 20 Bagler. Av det fornnordiska bagall, biskopsstav, av det latinska baculus f käpp. Namn på ett av de mest kända politiska partier, som framträder i Norge under medeltidens borgerliga krig. Grundas av biskop Niklaus Arnesson sommaren 1195 på Haløre marknad i Danmark. Baglerna fortlever som parti t Baglernas motståndare, birkebeinar, får sitt namn för att de använder björknäver i stället för skor. 21 Vreta kloster. Cistercienserkloster. Anläggs 1162 av kung Karl Sverkersson, svensk kung ca En tid nunnekloster för benediktiner m 32 nunnor. 22 Sverker Karlsson d y ( ). Son t Sveriges kung Karl Sverkersson (ca ). Far t Helena Sverkersdtr (ca 1190-ca 1240), g m Sune Folkesson. Svensk kung Helena Sverkersdtr (ca 1190-ca 1240). Dtr t Sverker Karlsson d y ( ), kung av Sverige G m Sune Folkesson (ca ). Svensk prinsessa. 119

127 24 Folke jarl (d 1210). Son möjligen t Birger Brosa. Far t Sune o Holmger Folkesson. 25 Sune Folkesson. Son t Folke jarl (d 1210). Far t Katarina Sunesdtr, g m kung Erik Eriksson läspe o halte (d 1253), son t Sveriges kung Erik Knutsson o Ingeborg Eriksdtr (d 1254). G m Helena Sverkersdtr, dtr t Sverker Karlsson d y (d 1210), kung ca Gestilren. Troligen identisk med byn Gästre i Fröshults sn vid gränsen mellan Uppland o Västmanland. Denna placering har dock senare ifrågasatts. 27 Dick Harrison, Sveriges historia: Medeltiden (Stockholm: Liber, 2002), Ingrid Svantepolksdtr (lever ca 1350). Dtr t Svantepolk Knutsson ( ) o Benedicta Sunesdtr (d 1261). G m Folke Algotsson (d ca 1319). Abbedissa i Vreta kloster Rövas bort från Vreta kloster Återförd t klostret Katarina Svantepolksdtr ( ). Dtr t Svantepolk Knutsson ( ) t Viby nunna i Vreta kloster, Östergötland. 30 Gerhard I (d 1290 av Holstein. G m Elisabeth av Mecklenburg. 31 Erikskrönikan. Troligen från Sveriges äldsta medeltidskrönika. På knittelvers från tiden Braunschweigische Reimchronik, hrsg von L Weiland (Hannofer: Mon. germ.hist Deutsche Chroniken II, 1877). 33 Henrik Lejonet ( ) av Sachsen. Son t Gertrud Henriksdtr av Bayern, g 1171 m Valdemar den stores ( ) son Knud Valdemarsen ( ). G m Mathilde. Grundar Lübeck t centrum för Östersjöhandeln. 34 Albrekt I den store. Hertig i Braunschweig Jean Marie Maillefer, Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époque des Folkungar ( ): le premier établissement d une noblesse allemande sur la rive septentrionale de la Baltique (Frankfurt am Main: Peter Lang, 1999), Valdemar Birgersson ( ). Son t Birger Magnusson Jarl ( ) o Ingrid Eriksdtr (d 1235). Bror t Magnus Ladulås ( ). G 1260 m Sofia Eriksdtr (d 1286) av Danmark, dtr t Erik Plogpenning ( ). 37 Ingeborg Valdemarsdtr ( ). Dtr t Valdemar Birgersson ( ), bror t Magnus Ladulås ( ). G 1: a g m greve Gerhard II (d 1312), av Holstein. G : a g m Filip August II (f 1160) av Frankrike. 120

128 Dansk prinsessa. 38 Gerhard II den blinde (d 1312) av Holstein. Son t Gerhard I (d 1290). Far t Magnus Ladulås ( ), g m Helvig (d 1324) av Holstein. G 1: a g m Ingeborg Valdemarsdtr, dtr t Valdemar Birgersson. G 2: a g m Erik Klippings änka Agnes ( ) av Brandenburg m vilken han får en son Johan den milde. 39 Erik Klipping ( ). G 1273 m Agnes ( ) av Brandenburg, dtr t markgreve Johan av Brandenburg. Dansk kung Klipping lär komma därav att han ger ut klippingmynt av mindre god halt. 40 Agnes ( ) av Brandenburg. Dtr t markgreve Johan 40 av Brandenburg. G : a g m Erik Klipping ( ). G : a g m greve Gert II (d 1312) av Holstein. Dansk drottning. Regerar Danmark under Erik Menveds ( ) minderårighet. - Stammoder t det oldenburgska huset i o m sitt gifte nr Oldenburg. Besöker sommaren 2000 universitetsstaden Oldenburg vid floden Weser i Schlesvig- Holstein. Söker där spår efter medeltida furstehus o finner att bl a en av förstäderna t Oldenburg heter Eversten. I stadens moderna Fussgängercentrum finns några äldre byggnader insprängda. På Oldenbursgs stadskarta kan jag finna namnen Ottestrasse, Altbürgerstrasse, Hermannstrasse, Klosterstrasse, Bürgerstrasse eller Oldenburg-Bürgerfelde. 42 Rikissa Eriksdtr. Dtr t Erik Klipping ( ). o Agnes ( ) av Brandenburg. G m Nikolaus II (d 1316) av Werle.. 43 Werle. En gren av det mecklenburgska furstehuset. Här lever furst Nikolaus (Niclot) I (d 1277). Ätten Werle utslocknar på svärdssidan Mecklenburg. Ligger i norra forna Östtyskland. Hertigdöme Erik Magnusson (ca ). Son t Magnus Ladulås ( ) o Helvig (d 1324) av Holstein. Bror t Valdemar ( ) o Birger (f 1266). Far t Magnus Eriksson ( ). G m Ingeborg Håkondsdtr, dtr t Håkon Magnusen ( ) av Norge. 46 Håkon Magnusen ( ) av Norge. Far t Ingeborg Håkonsdtr (d 1361). G : a g m Eufemia (ca ) av Rügen. G 2: a g m Margareta Valdemarsdtr ( ). Kung av Sverige Kung av Norge Ingeborg Håkonsdtr (d 1318) av Norge. Dtr t kung Håkon ( ) av Norge o Eufemia (ca ) av Rügen. G 1312 m Erik Magnusson ( ), son t Magnus Ladulås ( ). 48 Eufemia (ca ) av Rügen. Dtr t Wislaw III o Agnes av Brunswick. Mor t Ingeborg Håkonsdtr (d 1361) av Norge. G 1299 m kung Håkon V 121

129 Magnusen ( ) av Norge. Norsk drottning Rügen. Östtysk ö i södra Östersjön. Tillhör Sverige som en del av Svenska Pommern o införlivas 1815 m Preussen. 50 Witslaw III av Rügen. Svärfar t Ingeborg av Norges mor Eufemia (ca ) av Rügen, g m Håkon V Magnusen ( ), kung av Norge o Sverige G m Agnes av Brunswick. 51 Maillefer, Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époqque des Folkungar ( ), Magnus Eriksson ( ). Son t Erik Magnusson ( ) o Ingeborg Håkonsdtr (d 1361). G m Blanca (d 1363) av Namur, Belgien. Svensk kung i en s k förmyndar-regering. Norsk kung Skånsk kung Eufemiavisorna. I början av 1300-talet t svenska översatta riddardikter på knittelvers av den norska drottningen Eufemia (ca ). Exempel på visor : Ivan Lejonriddaren, Hertig Fredrik av Normandie o Flores och Blanceflor. Förebilder fr Tyskland där den höviska diktningen blomstrar på 1200-talet. Sannolikt tillkommer visan om Herr Ivan m anledning av hertig Erik Magnussons besök i Oslo 1302, då man förhandlar om en politiskt lämplig trolovning mellan honom o den norska prinsessan Ingeborg äger deras bröllop rum. 54 Maillefer, Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époqque des Folkungar ( ), Ingeborg Magnusdtr ( ). Dtr t Magnus Ladulås ( ) 55 o Helvig (d 1324) av Holstein. G 1296 m Erik Menved ( ). 56 Erik Menved ( ). Son t Erik Klipping ( ), kung av Danmark G 1296 m Ingeborg Magnusdtr, dtr t Magnus Ladulås ( ). Kung av Danmark Folke Algotsson (d ca 1319). Son t Algot Brynolfsson. G m Ingrid Svantepolksdtr (d ca 1341). 58 Gustaf-Adolf Andræ, Det hände i klostret: År och människor vid klostret i Vreta (Klockrike: Noteria förlag, 1981), 23-27, Cecilia Knutsdtr (d ca 1350). Mor t Johan Filipsson (d 1280). G m Filip Birgersson (d 1299) 60 Johan Filipsson (d 1270) G m Ingeborg Svantepolksdtr ( ). Östergötlands lagman. Upprorsledare. 61 Knut Jonsson (d 1346). Son t Ingeborg Svantepolksdtr (1272-ca 1341) o Johan Filipsson (d 1280). G m den heliga Birgittas moster Katarina Bengtsdtr (d ca 1350). Lagman i Östergötland. Riddare, riksråd o drots. 122

130 62 Katarina Bengtsdotter (d ca 1350). Dtr t Bengt Magnusson (d 1294) o Sigrid (d 1289). G m Knut Jonsson (d 1346). 63 Bengt Magnusson (d 1294). Far t Ramborg, Katarina (d tidigast 1350) o Ingeborg. G 1:a g m Margareta. G 2:a g m Sigrid den fagra (d 1289). Lagman i Östergötland. - Efter Sigrids död beger sig Bengt Magnusson på pilgrimsfärd. 64 Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, nr 137 i Svenska antavlor, 2: 10 (1989):

131 Den heliga Birgittas och Gustav Vasas anknytning till Södertörn Botkyrka kommun, tillsammans med fyra kranskommuner, formar Södertörn där Bjälboättens medlemmar under talen uppför borgar och gårdar, till exempel en av medeltidens främsta jorddrotter Bo Jonsson Grip 1 som äger Skräfsta, Fittja 2 samt Averhulta i Botkyrka samt dessutom har bosättningar i grannkommunen Salem. Birger Jarl och hans son Magnus Ladulås är knutna till Hundhamra, 3 våra dagars Norsborg, som nämns i Erikskrönikan men herrarna förfogar dessutom över Snäckstavik i Grödinge i Botkyrka. Sten Sture den yngres 4, 5 och Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas 6 son Svante Stensson Sture 7 som ger namn åt slottet Sturehov, står som innehavare av Tumba Nederkvarn 8 i Botkyrka. Fållnäs, tidigare Faldanäs, ligger i Nynäshamns kommun vars innevånare 1291 är Torkild Knutsson Bonde. På vikingatiden ingår Fållnäs i ett militärt system där man i ett 250 meter långt jättedike i Fållnäsviken kan härbergera upp till cirka 30 meter långa skepp vilka brukas vid färder på Mälaren, bland annat till Birka. 9 Något av åren gifter den heliga Birgittas morfar, Bengt Magnussons 10 dotter Ingeborg 11, sig med en av kung Birgers och hertig Eriks män, lagmannen i Uppland Birger Persson 12 på Finsta i Skederids socken, vilka blir den heliga Birgittas föräldrar. När hennes mor Ingeborg avlider i barnsäng 1314 vid hennes bror Israels 13 födelse gifter, vad det lider, 124

132 den heliga Birgittas 14 morfar Bengt Magnusson om sig med Sigrid den fag-ra 15 som han enligt legenden, Sigrid den fagra och Bengt, friar till första gången de möts, en allians som hans bror Bengt inte vill höra talas om, då Sigrid i hans tycke inte är fin nog, och för att göra sin bror uppmärksam på de olikheter han tycker sig skönja mellan familjerna skickar han till sin bror en kappa vars ena hälft är av kostbart gyllene tyg och andra sidan är av grovt vadmal. Av legenden att döma blir dock brodern så tagen av Sigrids skönhet att han helt glömmer bort sin forna antagonism. 16 På Finsta i Uppland föds 1303 den heliga Birgitta, men efter hennes mor Ingeborgs död anförtros den nu elva år gamla heliga Birgittas fortsatta uppfostran hennes morbror och moster på Aspenäs 17 i Västmanland 18, Knut Jonsson 19 och Katarina Bengtsdatter, i själva verket hennes avlidna mors syster. Redan som sjuåring tycker sig den heliga Birgitta framför sin säng se ett altare där jungfru Maria i lysande kläder med en dyrbar krona i sin hand kallar på henne: Birgitta, kom!. Emellertid får den heliga Birgitta något senare sina första uppenbarelser, hvilka av henne och hennes omgifning uttytts som bevis på att hon är ämnad till något stort. Som fjortonåring äktar den heliga Birgitta lagmannen i Östergötland Ulf Gudmarsson Lejon 20 till Ulfåsa 21 vid sjön Boren. Med sin unga hustru blir han far till åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar erbjuds den heliga Birgitta en tjänst som hovmästarinna hos den nittonårige kung Magnus Erikssons hustru Blanche 22 av Namur från Belgien. 23 Mycket tidigt gynnar den heliga Birgitta kulturen, till exempel ser hon till att bibeln översätts från latin till svenska och åren vallfärdar hon med sin man till S: t Olavs grav i Trondheim samt avser dessutom besöka aposteln Jakobs grav i spanska Santiago di Compostela i Galicien, men hennes make Ulf insjuknar under färden dit och avlider hastigt Saknaden efter maken är stor och innebär en vändpunkt för henne, som nu skänker sina ägodelar 125

133 till de fattiga för att själv framöver bära mycket enkla kläder. Under åren utgör den heliga Birgitta en hjälpande hand i ett av mänsklig misär drabbat Europa och när kriget är till ända vallfärdar hon 1349 ensam till Rom, 24 men ger sig dessförinnan modigt i kast med att klandra svenska stormän: Nu behagar det dem mera att dö i krig för högfärds, vinningslystnads och avunds skull, enligt djävulens ingivelser, än att leva efter mina bud för att erhålla den eviga glädjen. 25 Även för att mäkla fred i hundraårskriget mellan Frankrike och England agerar den heliga Birgitta kraftfullt. Hennes klosterregel godkänns av påven Urban V 26 för att åtta år senare 1378 stadfästas av påve Gregorius XI. 27 För mer än 600 år sedan helgonförklaras 1391 den heliga Birgitta i Peterskyrkan i Rom. 28 Vi befinner oss nu i Nynäshamn på Södertörn där framför allt medlemmar av släkten Natt och Dag på längden har förbindelselänkar med Hammersta fornborg, 29 tidigare kalllad Hammarstad, vars äldst kände ägare och sannolikt dess byggherre är riddaren och fogden på Stockholms hus Nils Ingevaldsson Natt och Dag. 30 Hammersta ärvdes av sonen Erengisle Nilsson d ä. Möjligen var det under Nils Ingevaldsson som den borg byggdes, vars murar ännu finns kvar. Det är en typisk riddarborg med en längd av ca 30 meter och en bredd av ca 20 meter. Det är den enda bevarade riddarborgen på Södertörn. 31 Den heliga Birgittas bror Israel 32 blir far till tre barn, av vilka en dotter Helena 33 med make Karl Ulfsson Sparre till Tofta 34 får en dotter Margareta Karlsdotter Sparre 35 som förmäls med Sten Turesson Bjelke vars farfar Bengt Turesson Bjelke 36 äktar den heliga Birgittas systerdotter Ingeborg Magnusdotter Lejon. Med tiden kommer Hammersta att utgöra residens till den heliga Birgittas syster Katarina Birgersdotter som 37 är förmäld med den heliga Birgittas makes bror Magnus Gudmarsson Le- 126

134 jon. 38 Precis som i ungdomen får den heliga Birgitta uppenbarelser och avgörande blir för henne då hon inom sig tycker sig höra en gudomlig stämma uppmana henne: Du skall vara min brud och mitt språkrör! I mitten av 1300-talet uppfattas den heliga Birgitta i Europa vara en gestalt att känna stort förtroende för, så 1994 utser den katolska världen henne till den Europeiska unionens skyddspatron firar man 700-årsminnet av hennes födelse med teaterföreställningar samt ett flertal skrifter, bland annat en biografi I den Heliga Birgittas fotspår av författarinnan Luca Cesarini. 40 Den heliga Birgittas bror Israels barnbarns anförvanter, exempelvis paret Bjelke, nämnd strax ovan, blir föräldrar till många barn, bland dem Margareta Bengtsdotter Bjelke 41 som knyter hymens band med Erengisle Niklisson Natt och Dag den äldre 42 till Hammersta. Deras sonson Erengisle Nilsson Natt och Dag den yngres 43 hustru Märta går emellertid bort tidigt, men som förmögen änkeman på Hammersta, är han en eftertraktad äktenskapspartner och mycket riktigt, fyrtio år fyllda, finner han 1442 i dansken Olof Axelsen Thotts sextonåriga dotter Brita Olofdatter Thott 44 en ny hustru att dela glädjeämnen och sorger med. 45 Men, Erengisle Natt och Dag den yngre kommer snart underfund med att hans hustru är en mycket speciell dam, dock inte helt skrupelfri, för under krigsåren mellan Sverige och Danmark agerar Brita Thott närapå spion när hon 1451 falskeligen till Danmark vidarebefordrar uppgifter om svenskarnas planer hon i förtroende delgivits av sin make. Hennes svek avslöjas varpå hon påföljande år döms till att på båle brännas, men lyckas mirakulöst bli benådad. För att hon ändå mer påtagligt skall sona sitt brott beordras hon till att på egen bekostnad förse Ösmo kyrkovalv 46 med målningar, en utsmyckning som påbörjas av den först kände ägaren till Hammersta Nils Ingevaldsson Natt och Dag. Följaktligen innehåller Ösmo vallfartskyrka idag en muralmålning med Brita Thott knäfallande inför bil- 127

135 den av treenigheten , trettio år gammal blir Brita Thott änka och i samband med arvsskiftet efter maken presenterar hon för sina danska släktingar ett morgongåvebrev 48 som visar att hon en gång får Hammersta i gåva av sin man, men i ett smutsigt spel i striden om åtråvärda Hammersta, anklagas hon av sina danska anförvanter för förfalskning, varpå Brita Thott testamenterar Hammersta till Uppsala domkyrka men kommer i sista minuten på andra tankar och säljer 1494 Hammersta till Sten Gustavsson Sture 49 till Räfsnäs som påföljande år ser till att även förvärva intilliggande Häringe slott.... till växt var han en man af medelmåttig längd, något över tre alnar; han hade ett trindt hufvud, hvitgult hår, vackert, yfvigt, långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa välskapad mun, röda läppar, blommor på kinderna, vackra händer, starka armar, smala ben, nätta, vackra fötter, fyllig kropp... överhufvud hela hans lekamen så skickad och proportionerad, som någon konstrik målare bäst kunnat måla honom av. 50 I så här uppskattande ordalag beskrivs Gustav Vasa 51, 52 av sin syster Margaretas 53 son Per Joakimsson Brahe. 54 Av beskrivningen att döma ser vår 1500-talsmonark mycket attraktiv ut! Gustav Vasas mormor Sigrids släkt Banér 55 är av uppländsk härkomst och kan hänföras till häradshövdingen Isak Björnsson 56 vars sonson Eskil Isaksson Banér 57 till Venngarn omtalas som hövdingen på finska Raseborg vars far häradshövdingen i Näringhundra Isak Isaksson Banér 58 med hustru Märta Siggesdotter Brun 59 är Gustav Vasas mormor, Sigrid Banérs 60 farfar och farmor. Gustav Vasas mormor, Sigrid Banérs farmors far, Sigge Brun 61 lär redan 1381 i Botkyrka byta till sig jordarealer i Fittja samt förvärvar 1384 även Fituna 62 i Nynäshamn. Spörsmålet om Gustav Vasas anor långt ner i danska 128

136 kungalängder kan kortfattat förklaras så här: Den heliga Birgittas farmor, Birgitta Gustavsdotter Sture 63, gifter sig med Johan Kristiernsson Vasa 64, vilka blir Gustav Vasas farmor och farfar. Gustav Sture 65 är Gustav Vasas farmors far, som är son till Anund Sture 66 till Grönskog och Kristina Anundsdotter Lejonansikte 67, vars farfar, Jon Hemmingsson Lejonansikte 68 i Ingeborg Anundsdotter finner en gemål. Gustav Vasas farmors farfars hustru, Ingeborg Anundsdotters farfar, Tune Anundsson 70, påstås förmodligen omkring 1280, gifta sig med Svantepolk Knutssons dotter Ingeborg 71, vars farfar Knud Valdemarsens far Valdemar Seir är Valdemar den stores son. 72, 73, 74 Johanne Panter och Niels Banner, vars son Anders Banner konserverar Kirsten Eriksdatter Gyllenstierna på Kokkedal, som till föräldrar har Erik Nilsson Gyllenstierna och Gørvel Andersdotter Lunge. Via deras dotter, Kirsten Gyllenstiernas bror Erik Eriksen Gyllenstierna, som i och med att han 1446 förmäls på Fågelvik 75 med Karl Knutsson Bondes och Birgitte Turesdotter Bjelkes dotter Kristina Bonde, faller ödets lotter på så sätt att en av Erik och Kristina Gyllenstiernas söner, Nils Eriksson Gyllenstierna, i sitt andra gifte äktar Gustav Vasas mormor Sigrid Banér. I deras äktenskap föds bland annat den i våra häfder vidtfrejdade Kristina Nilsdotter Gyllenstierna vars make, en gång Sveriges riksföreståndare Sten Sture den yngre, Herr Sten, den unge Sture, som vi stöter på i dikten på hans sista resa i livet 1520 i en släde på Åsundens is. 76 Gustav Vasas farfars far Kristiern Nilsson Vasas 77 syster Ramborg 78 blir i sitt äktenskap med Karl Knutsson Bondes farfar, Tord Röriksson Bonde, 1449 delägare till Grödingehemmanet Näs som efter sitt läge ofta kallas Näsi. Men, även Nolinge i Botkyrka hör till Karl Bondes digra egendomsinnehav på Södertörn. Nils Bosson Sture Natt och Dag 79 blir i och med sitt gifte 1457 med Karl Bondes farbror Karl till Penningbys dotter, Brita Bonde 80, 1480 innehavare av Hörningsholm 81 på en hög klippa på Mörkö med milsvid utsikt över Skanssundet 82, 129

137 vars omedelbara närhet till Botkyrka tillsammans med Bjälboättens anknytning till platsen är anledning till att gården tas upp här. När Gustav Vasas mormor Sigrids mor, Cecilia Haraldsdotter Gren 83, lämnar den här världen 1465, gifter Gustav Vasas morfar Eskil Banér med tiden om sig med Brita Arentsdotter Ulf 84, vars förfäder har sina rötter i Grödinge i Botkyrka. Som nygift med Brita Ulf blir han samtidigt herre över Nynäs i Nynäshamn. Av deras två söner Knut och Nils Eskilsson Banér 85 gifter den först nämnde sig med en dansk kvinna, Ingeborg Laurensdatter Thott, som i Märta Ivarsdotter 86 har en släkting vars barnbarn 1510 äger gårdar i Haninge kommun. 87 Den förste medlemmen av Ulfsläkten att leva på Nynäs gård i Ösmo socken i Nynäshamn är riddaren och riksrådet Gotskalk Bengtsson Ulf 88 som på Södertörn även kan räkna sig som ägare till Ekolsund, Stävlö, Åkerö 89 samt Bröta i Grödinge i Botkyrka bosätter sig Gotskalk Ulfs sonson, riksrådet Arent Bengtsson Ulf, tillsammans med Brita Natt och Dag på Nynäs gård i Nynäshamn. Under 1400-talets första hälft förfogar Erengisle Nilsson Natt och Dag den yngres 90 faster, Katarina Erengislesdotter, över Åkerö i Tyresö kommun. Gustav Vasas mormor Sigrid Banérs nya svärmor Brita Ulfs hemman i Grödinge i Botkyrka går sedermera i arv till hennes dotter Brita Eskilsdotter Ulf med make Birger Nilsson Sparre till Fyllingarum, vars dotterdotter Gertrud förmäls med Peder Erlandsson Bååt, vilka även kan räkna sig som ägare till Fituna i Nynäshamns kommun. 91 Gustav Vasas mormor Sigrid Banér kommer till världen i sin fars Eskil Banérs första äktenskap 1441 med Cecilia Gren som 1475 äktar häradshövdingen i Vaksala Magnus Karlsson 92 vilka blir Gustav Vasas mormor och morfar. Parets dotter, Cecilia Månsdotter, 93 som beskrivs som: en qvinna af fromt och allvarligt lynne, gifter sig helt ung, ej över nitton med Erik Johansson Vasa 94 till Rydboholm 95 vilka blir Gustav Vasas för- 130

138 äldrar. Gustav Vasa födelse inträffar den 12 maj 1496, och då han föds med segerhuva, 96 har hans födelse blivit sägenomspunnen, sådana barn sägs bland annat kunna se fram emot ett framgångsrikt liv! Själva förlossningen sker vid Gustav Vasas mor Cecilias besök hos sina föräldrar på Lindholmens gård 97, 98 i Roslagen. Gustav Vasas syskon heter Magnus, 99 Margareta, Emerentia samt Märta. I välbärgade familjer utackorderar man på medeltiden sina unga söner hos släktingar så 1514 placeras den tjugoåttaårige Gustav Vasa i Sten Svanteson Sture den yngres familj och som lärare till Gustav Vasa anlitar man en vän till familjen Sture, Hemming Gad. 100 Med tiden tillfaller enligt en överenskommelse på Lödöse Sten Sture den yngres kvarlåtenskap Gustav Vasa vilket innebär att han i 1500-talets början disponerar över en tredjedel i Hammersta borg i Nynäshamn. I den tid vi rör oss i här utgår en av Södertörns äldsta vägar Göta landsväg från Brännkyrka och Skanstull i Stockholm som på och 1500-talen bland annat utnyttjas av ett flertal krigshärar, till exempel när Gustav Vasas son Erik XIV 101 med 700 ryttare går över Flottsbro för att vid Botkyrka kyrka försöka besegra sina bröders armé på 1200 man. 102 Intill Botkyrka ligger Huddinge i vars omgivningar finns spår från förhistorisk tid, exempelvis vid Vårby gård, Waarby eller Vardhby, i betydelsen vaktby finns många gravfält som antyder att platsen på stenåldern är befolkad. Johannes och Niels Banners sonsons son Erik Eriksen Banner, som från 1517 är länsman på Kalø 103 på östra Jylland och regnede Gustav Vasa for en fjærn slœgting, 104 beordras av Christian II 105 att åren på Kalø inhysa Gustav Vasa. 106 Men när det 1519 blir känt att kung Christian på nytt rustar till krig, flyr Gustav Vasa nattetid från Kalø utklädd till pilgrim och väl framme i Hansans huvudsäte Lübeck, möter han sin frände Erik Banner som omedelbart klandrar honom för löftesbrott, ett brott mot Tro og Love

139 Människorna i ovanstående persongalleri kommer, några av dem, på nytt göra entré på arenan, men nu under riktigt kusliga omständigheter, därför att mitt inne i Stockholm på Stortorget i månaden november 1520, inträffar nämligen rysliga ting. En ljuspunkt i eländet tycks emellertid vara Sten Stures gemål Kristina Gyllenstierna som med näbbar och klor försöker försvara den olycksdrabbade staden samt kväsa den danske kungen Christian II: s tyranni. Tidigare har kungen till och med hotat med att röja henne ur vägen genom att lömskt be henne välja mellan att brännas på bål, dränkas eller levande begrafvas. Kristina Gyllenstiernas mor, i själva verket Gustav Vasas farmor Birgitta Sture, och Gustav Vasas mormor Sigrid Banér råkar, även de, ut för kungens förhärdade ondska. 108 Till de av Gustav Vasas anförvanter som 1520 avrättas i Stockholms blodbad hör bland annat Gustav Vasas mormor Sigrids bröder Nils Eskilsson och lagman Knut. Gustav Vasas läromästare från ungdomen Hemming Gad för man till Raseborgs galgbacke för halshuggning. 109 Gustav Vasas mor Cecilia med dotter samt en av fru Kristina Gyllenstiernas döttrar dukar alla under efter en ytterst plågsam vistelse i Köpenhamns Blå torn i den pest som då samtidigt härjar i den danska huvudstaden. Den 30 augusti 1569 utnämner Gustav Vasa länsmannen Clement Hansson Skrivare på Vårby i Huddinge till sekreterare och faktotum på ervärderlig tid. 110 Viceamiralen Henrik Fleming den äldre som lierat sig med Ebba Erlandsdotter Bååt vars make 1608 ingår i Gustav Vasas son Karl IX: s 111 stab, inleder med sin hustru en ny epok på Flemingsbergs gård i Huddinge med familjen Fleming 112 som kommer att vara i cirka 150 år. Framöver får Gustav Vasa även tillfälle till att 1586 på Södertörn även förvärva Wårsta och Malma i Botkyrka. 1 Bo Jonsson Grip (ca ). G 1: a g m Margareta (d i barnsäng). G 2: a g m Katarina Knutsdtr Natt o Dag. Riksdrots. - Låter uppföra Gripsholms slott. 132

140 2 Fittja. Nämns i skrift I Fittja finns spår av bosättningar från yngre järnålder. Namnet Fittja antas ha sitt ursprung i ortens läge på en sank strandäng. 3 Hundhamra. Nuvarande Norsborg i Botkyrka kommun. Redan omkring 500-talet e Kr finns bevis f att Hundhamra är befolkat. Vid arkeologiska utgrävningar 1939 har man funnit fynd daterade t 700 e Kr. Längre fram i tiden används Hundhamra som bostad för lagmannen i Södermanland. 4 Sten Sture d y (d 1520) t Ekesjö. G m Kristina Nilsdr Gyllenstierna ( ). Ägare av Tumba Nederkvarn i Botkyrka. Riksföreståndare Sten Sture d y (d 1520). Son t Svante Nilsson Sture (d 1512). G m Kristina Nilsdtr Gyllenstierna (d 1559). Riksföreståndare. 6 Kristina Nilsdtr Gyllenstierna ( ). Dtr t Nils Eriksson Gyllenstierna (d 1495) t Fogelvik o Sigrid Eskilsdtr Banér (d ca 1527), dtr t Eskil Isaksson Banér (d ca 1488) o Cecilia Haraldsdtr Gren (d ca 1465). G m Sten Sture d y (d 1520) t Ekesjö. 7 Svante Stensson Sture ( ). Son t Sten Sture d y (d 1520) t Ekesjö o Kristina Nilsdtr Gyllenstierna ( ). G 1538 m Märta Lejonhufvud ( ), som är syster t Gustav Vasas gemål nr 2 Margaretha Lejonhufvud ( ). 8 Tumba. Den första bebyggelsen vid Tumba bruk omtalas första gången i början av 1500-talet m namnet Tumba. 9 Birka. Anläggs i mitten av 700-talet. Överges ca 1000 då Sigtuna etableras. 10 Bengt Magnusson (d 1294). Far t Ramborg, Katarina (d tidigast 1350) o Ingeborg (d 1314). G 1:a g mmargareta. G 2: a g m Sigrid den fagra (d 1289). Morfar t den heliga Birgitta. Lagman i Östergötland. - Efter Sigrids död 1289 beger sig Bengt Magnusson på pilgrimsfärd. 11 Ingeborg Bengtsdtr (d 1314). Mor t den heliga Birgitta (ca ). G m Birger Pettersson (d 1327) t Finsta, Skederid sn. 12 Birger Pettersson (Persson) (d 1327) t Finsta, Skederid sn i Uppland. Far t den heliga Birgitta (ca ). G ca m Ingeborg Bengtsdtr (d 1314). Riddare. Riksråd. Lagman i Uppland. Huvudansvarig f formuleringar i Upplandslagen som stadfästs Israel Birgersson (d 1351). Son t Birger Persson (d 1327) o Ingeborg Bengtsdtr (d 1314). Bror t den heliga Birgitta (ca ). Far t Helena Israelsdtr, g m upplandslagmannen Karl Ulfsson Sparre (d 1407) t Tofta. 14 Heliga Birgitta (ca ). Dtr t Birger Persson (d 1328) o Ingeborg Bengtsdtr (d 1314). G 1316 m Ulf Gudmarsson Lejon ( ) t Finsta. 133

141 15 Sigrid den fagra (d 1289). Mor t Katarina Bengtsdtr (d ca 1350). G m lagman Bengt Magnusson (d 1294). - Birgit Klockars ifrågasätter innehållet i legenden om Sigrid den fagra och Bengt. 16 I Birgit Klockars, Birgittas svenska värld (Stockholm: Natur o Kultur, 1976) på sidan 10 kan man läsa följande: De flesta genealoger tycks vara överens om att östgötalagmannen Bengt Magnusson var kusinbarn t konungarna Valdemar Birgersson o Magnus Ladulås. Men det finns ingenting som är säkert i fråga om den så kallade kungliga Folkungaättens tidigare led. Att börja forska i 1200-talskungarnas o de samtida stormännens släkter innebär överhufvudtaget att tränga in i en sådan snårskog att den bästa utvägen är att vända om i god tid, med mindre att man vill ägna resten av sitt liv åt denna forskning. Att han i varje fall inte kan ha varit bror t någon kung är de flesta överens om. Den kung som uttryckte sitt missnöje med brodern Bengts lågättade hustru Sigrid kan inte heller vara Birger Jarl. När jarlen dog 1266, var han ännu gift med sin första hustru Margareta. 17 Aspenäs. Ligger på en halvö i sjön Sommen. Den heliga Birgitta flyttar hit t sin moster Katarina Bentgsdtr o morbror Knut Jonsson efter sin mamma Ingeborgs död i barnsäng. 18 Katarina Bengtsdtr (d ca 1350). Dtr t Bengt Magnusson (d 1294) o Sigrid (d 1289). Moster t den heliga Birgitta (ca ). Mor t Cecilia (ca ). G m Knut Jonsson (d 1346). 19 Knut Jonsson (d 1346). Son t Ingeborg Svantepolksdtr (1270-ca 1341) o Johan Filipsson (d 1280). Morbror t den heliga Birgitta G m Katarina Bengtsdtr (d ca 1350). Lagman i Östergötland från Riddare, riksråd o drots. 20 Ulf Gudmarsson Lejon ( ). Son t Margareta Ulfsdtr (d ca 1341) o Gudmar Magnusson Lejon (d ca 1313). G 1316 m den heliga Birgitta (ca ). Riddare, riksråd 1335 o lagman i Östergötland. Väpnare hos hertig Valdemar. 21 Ulfåsa. Ligger vid sjön Boren i Östergötland. 22 Blanche (d 1363) av Namur, Belgien. Mor t åtta barn. G 1335 m Magnus Eriksson (Smek) ( ). Hertiginna i Belgien. 23 Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyclopedi innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp, Bd 2: Barometer-Capitularis (Stockholm, 1878), Erik Lindberg, Den heliga Birgitta som politiker, Folkets historia 4, (1991): Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder fra vikingetid til reformations- 134

142 tid, Bd 1, 2 oppl (København: Roskilde og Bagger, 1980), Urban V ( ). Egentligen Guilleaume Grimand. Fransman. Påve i Rom från Gregorius X1 ( ). Påve i Rom. 28 Elisabeth Johnsson, Jubileumsår för Sveriges första helgon, Släkthistoriskt Forum 1, (2003): Hans Hildebrand, Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521, (Stockholm: Hiertas bokförlag, 1889), Nils Ingevaldsson Natt och Dag (d 1351) t Hammersta. Far t Erengisle Nilsson Natt och Dag d ä (d 1406) t Hammersta. G m Katarina Gregersdtr. Fogde på Stockholms hus. 31 Sven Fornarve, Södertörn: kulturhistoriska strövtåg (Stockholm: Liber, 1985), Israel Birgersson (d 1351). Son t Birger Persson (1328) o Ingeborg (d i barnsäng). Bror t den heliga Birgitta. 33 Helena Israelsdtr. Dtr t Israel Birgersson (d 1351). G m Upplands lagman, Karl Ulfsson Sparre (d 1407) t Tofta. 34 Karl Ulfsson Sparre (d 1407) t Tofta. G m den heliga Birgittas bror Israels (d 1351) dotter Helena. Lagman i Uppland. 35 Margareta Karlsdtr Sparre (d 1429) t Tofta. Mor t Birgitta Stensdtr Bjelke (ca ). G 1414 m Sten Turesson Bjelke (d 1431). 36 Bengt Turesson Bjelke (d ca 1359). Son t Ture Kettilsson Bjelke (d ca 1327) o Sigrid Natt och Dag. Far t Margareta Bengtsdtr Bjelke (d 1370). G m Ingeborg Magnusdtr Lejon (d 1390). 37 Katarina Birgersdtr (d ca 1352). Dtr t Birger P ettersson (d 1327) o Ingeborg Bengtsdtr (d 1314). Syster t den heliga Birgitta. G ca 1316 m Magnus Gudmarsson (d ca 1357), bror t Ulf Gudmarsson Lejon ( ). 38 Magnus Gudmarsson Lejon (d ca 1363). Bror t den heliga Birgittas make, Ulf Gudmarsson Lejon ( ). Far t Ingeborg Magnusdtr Lejon (d 1390). G ca : a g m Katarina Birgersdtr (d ca 1352), syster t den heliga Birgitta (d ca ). G 2: a g m Margareta Karlsdtr Sparre (d 1428). 39 Du skall vara min brud och mitt språkrör! På latin sponsa mea et canale meum. 40 Anna Maria Rehnberg, Evig mamma som rörde om i Europa, Svenska Dagbladet, 25 maj 1994, sekt 1, s Margareta Bengtsdtr Bjelke (d 1370). Dtr t Bengt Bjelke (d ca 1359) o 135

143 Ingeborg Magnusdtr Lejon (d 1390). Systerdtr t den heliga Birgitta (d ca ). G m Erengisle Nilsson Natt o Dag på längden d ä (d 1406) t Hammersta. 42 Erengisle Nilsson Natt och Dag på längden d ä (d 1406) t Hammersta. G 1: a g m Margareta Bengtsdtr Bjelke (d 1370). G 2: a g m Kristina Röriksdtr Bonde. Södermanlands lagman. 43 Erengisle Nilsson Natt och Dag d y (d 1469) t Hammersta. Son t Nils Erengislesson (d 1440) t Hammersta. G 2: a g m Brita Olofsdtr Thott (levde 1498). Lagman på Öland. 44 Brita Olofsdtr Thott (levde 1498). Dtr t Olof Axelsson Thott. G m Erengisle Nilsson Natt och Dag d y (d 1469), son t Södermanlands lagman Nils (d 1440) t Hammersta. 45 Sven-Erik Ohlsson. Södermanland (Stockholm: AWE/Geber, 1985), Vi vet att August Strindberg som ung på 1860-talet arbetar som informator på Hammersta gård av modernt snitt, således inte Hammersta borg. Skildringar om Hammersta gård finns bl a i Tjänstekvinnans son. Under sin informatorstid på Hammersta predikar August Strindberg i Ösmo kyrka. Ivar Lo- Johanssons föräldrar arbetar som statare på Hammersta vilket beskrivs i författarens självbiografiska romaner Godnatt Jord o Jordproletärerna. 47 Sven-Erik Ohlsson. Södermanland (Stockholm: AWE/Geber, 1985), Morgongåva. I lag stadgad hedersgåva från mannen t hustrun i form av fast egendom eller i lösöre som kvinnan får på morgonen dagen efter bröllopet. Avses som änkeförsörjning att regleras först efter mannens död. 49 Sten Gustavsson Sture (d 1503) t Räfsnäs. Son t Gustav Anundsson Sture (d 1444) o Birgitta Stensdtr Bjelke (d ca 1464), halvsyster t kung Karl Knutsson Bonde, riksföreståndare G m Ingeborg Åkesdtr Thott. 50 Anders Magnus Strinnholm, Sveriges historia: i sammandrag, D 3: Gustaf I och hans tid (Stockholm, 1860), 447. Krönikor om Gustav Vasa: Rasmus Ludvigssons krönika av Rasmus Ludvigsson (d 1594),krönikeskrivare o genealog som från 1556 är biskop i Västerås o Peder Swarts krönika som betraktas som Den första karaktärsteckningen i vår svenska litteratur. 51 Gustav Eriksson Vasa (Gustav I) ( ). Son t Erik Johansson Vasa (d 1520) o Cecilia Månsdtr (d ca 1523). Bror t Margareta Eriksdtr. G : a g m Katarina ( ) av Sachsen Lauenburg. G : a g m sin syssling Margaretha Lejonhufvud ( ), dtr t Erik Abrahamsson Leionhufvud o Ebba Eriksdtr Vasa. G : e g m Katarina Stenbock ( ). Riksföreståndare Kung av Sverige Vasa. Ätt uppkallad efter sin vapenbild, en vase, en heraldisk figur en hjälmvippa senare omvandlad t sädeskärve eller risknippe, faskin. Ingår 136

144 i släkten Vasas vapen. Släkten Vasa regerar i Sverige I Polen Margareta Eriksdtr Vasa. Dtr t Cecilia Månsdtr (d ca 1523) o Erik Johansson Vasa (d 1520). Syster t Gustav Vasa ( ). Mor t Per Joakimsson Brahe ( ). G : a g m Joakim Pedersson Brahe (d 1520). G 2: a g m Johan von Hoja. 54 Per Joakimsson Brahe ( ). Son t Joakim Brahe (d 1520) o Margareta Vasa. Far t Magnus Pedersson Brahe ( ), Erik Brahe ( ), Abraham Brahe ( ), Gustav Brahe ) o Ebba Brahe ( ). G m Beata Stenbock. Greve. Deltar bl a i Erik XIV:s kröning Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon: alfabetiskt ordnade lef nadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och qvinnor från Reformationen till närvarande tid: efter tryckta källor och medelst nya bidrag samlade och utarbetade, D I (Stockholm: Bonnier, 1876), Isak Björnsson Banér (d ca 1386). Farfar t Eskil Isaksson Banér (d ca ). G m Gertrud Andersdtr (d ca 1405) t Lisa. Häradshövding på Öland. 57 Eskil Isaksson Banér (d ca ) t Venngarn. Son t Isak Isaksson Banér (d ca 1429) o Märta Siggesdtr Brun (d ca 1462). Far t Knut o Nils. G ca 1440 m Cecilia Haraldsdtr Gren (d ca 1465). Riksråd. Häradshövding på Öland. 58 Isak Isaksson Banér (d ca 1429). Son t Isak Björnsson Banér (d ca 1386) o Gertrud Andersdtr (d ca 1405) t Lisa. Far t Eskil Isaksson Banér (d ca ). G ca 1398 m Märta Siggesdtr Brun (d ca 1453). Häradshövding i Näringhundra. 59 Märta Siggesdtr Brun (d ca 1453). Dtr t Sigge Brun (d ca 1395) o Birgitta Nilsdtr (d ca ). Mor t Eskil Isaksson Banér (d ca ). G ca 1398 m Isak Isaksson Banér (d ca 1429). 60 Sigrid Eskilsdtr Banér (d ca 1526). Dtr t Eskil Isaksson Banér (d ca ) o Cecilia Haraldsdtr Gren (d ca 1465). Mor i äktenskap nr 2 t Kristina Nielsdtr Gyllenstierna ( ). Mormor t Gustav Vasa. G : a g m Magnus Karlsson (ca ), Morfar t Gustav Vasa. G 2: a g m Niels Eriksen Gyllenstierna (d 1495), son t Kristina Karlsdtr Bonde (f ca 1432) o Erik Eriksen Gyllenstierna (d 1477). 61 Sigge Brun (d ca 1394). Son t Ingrid Olofsdtr. Far t Märta Siggesdtr Brun (d ca 1453). G ca 1387 m Birgitta Nilsdtr (d ca ) 62 Fituna. Sätesgård för Sigge Brun 1384, för Peder Erlandsson Bååt samt för Johan Pedersson Bååt

145 63 Birgitta Gustavsdtr Sture (d 1472). Farmor t Gustav Vasa. Dtr t Gustav Sture (d 1444) o Birgitta Stensdtr Bjelke (d ca 1464). ). G m Johan Kristensson Vasa (d 1477). 64 Johan Kristiernsson Vasa (d 1477). Son t Erik Johansson Vasa (d 1520) o Cecilia Månsdtr (d ca 1523). G m Birgitta Gustavsdtr Sture (d 1472). Riddare o häradshövding i Vallentuna. 65 Gustav Sture (d 1444). Far t Birgitta Gustavsdtr Sture (d 1472). G senast 1438 m Birgitta Stensdtr Bjelke (d ca 1464). Riddare o riksråd. 66 Anund Sture (d 1434) t Grönskog. Far t Gustav Sture (d 1444). G ca 1409 m Kristina Anundsdtr Lejonansikte (d ca 1440). 67 Kristina Anundsdtr Lejonansikte (d ca 1441). G ca 1409 m Anund Sture (d 1434). 68 Jon Hemmingsson Lejonansikte (d ca 1349) t Ringhult. Far t Anund Jonsson (d 1397). G m Ingeborg Anundsdtr (d ca 1346). Riddare. 69 Ingeborg Anundsdtr (d ca 1346). G m Jon Hemmingssson Lejonansikte (d ca 1349). 70 Tune Anundsson (d ca 1293). G 1280 m Ingeborg Svantepolksdtr. 71 Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, nr 137, Svenska antavlor 2: 10 (1989): Kaj Janzon, Det medeltida Sverige, Bd 2: Södermanland: 1 Tören: Svartlösa, Sotholm (Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2002), 67, Hans Gillingstam, Konung Gustav I: s anor, 137, Svenska antavlor 2:10 (1989): Carl-Magnus Wanbo, Helge Hundingsbane på Södertörn: Snorre Sturlassons Helgedikter i ny belysning (Stockholm: Övra Tör, 1996), Fågelvik (Fogelvig). Medeltida Fughlvikom eller Fuglewych. Ligger vid Valdemarsviken i Tryserums sn i norra Tjust hd i Småland. - Nuvarande byggnad ligger ett par kilometer längre norrut lever den först kände ägaren Ulf Björnsson Sparres änka Margareta Sunesdtr här. 76 Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, nr 137, Svenska antavlor 2: 10 (1989): Kristiern Nilsson Vasa (d 1442) t Björnö, Frötuna sn. Son t Nils Kettilsson Vasa (d ca 1378) o Kristina Jonsdtr (d ca 1378). Farfars far t Gustav Vasa ( ). G ca m Margareta Eriksdtr Krummedige (d 1451), dtr t Erik Krummedige (d ca 1439). 78 Ramborg Vasa. Dtr t Nils Kettilsson Vasa (d ca 1378). Syster t Gustav Vasas farfars far. Mormor t Karl Knutsson Bonde ( ). G m Tord Röriksson Bonde. 138

146 79 Nils Bosson Sture (d 1494) t Penningby o Ekesjö. Son t Bo Stensson Sture (levde 1469). G 1457 m Brita Karlsdtr Bonde (d 1494). 80 Brita Karlsdtr Bonde (d 1494). Dtr t Karl Knutsson Bondes ( ) farbror Karl t Penningby. G 1457 m Nils Bosson Sture Natt och Dag (d 1494). 81 Hörningsholm. Ligger inte på Södertörn utan på Mörkö, men geografiskt mycket nära Näs på Södertörnssidan o tas därför upp i det här sammanhanget. Ursprungligen sätesgård f Bjälboätten o tillhör ca 1310 hertigarna Erik o Valdemar. Ägs därefter av greve Svante Stensson Sture ( ) m makamärta ( ). Efter Christian II: s ( ) härjningar återställer Svante Sture Hörningsholm i det skick som finns avbildat i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et hodierna. 82 Per Folke Hoving, Malmsjö och dess ägare (1921), Cecilia Haraldsdtr Gren (d ca 1465). G ca 1440 m Eskil Isaksson Banér (d ca ) t Venngarn. Mormor Sigrid Baners mor t Gustav Vasa. 84 Brita Arentsdtr Ulf. Dtr t Arent Bengtsson Ulf o Brita Natt o Dag. G ca 1470 m Eskil Isaksson Banér (d ca ). 85 Nils Eskilsson Banér (d 1520). Son t Eskil Isaksson Banér (d ca ) o Brita Arentsdtr Ulf. G 1506 m Ingeborg Laurensdtr Thott. Riksråd. 86 Märta Ivarsdtr. Änka efter norska riksrådet Knud Alfsson. G m Svante Nilsson Sture (d 1512), hans äktenskap nr Gillingstam, Konung Gustav I: s anor, nr 137, Svenska antavlor 2:10 (1989): Gotskalk Bengtsson Ulf ( ). Farfar t Arent Bengtsson Ulf. - Äger Bröta i Grödinge sn. Har anknytning t Nynäs gård på Södertörn. 89 Åkerö. Skrivs tidigare Aakrae el Akyrae. Ligger på en holme i nordvästra delen av sjön Yngaren i Oppunda härad i södra Södermanland o bör egentligen inte tas upp i samband m Södertörn. På Åkerö slott har många av medeltidens adelssläkter bott t ex familjerna Natt o Dag, Thott, Sture o Bjelke. - I slottsparken finns moderträdet t Åkeröäpplet som varje år bär frukt. 90 Erengisle Nilsson Natt och Dag d y (d 1469) t Hammersta. Son t Södermanlands lagman Nils t Hammersta (d 1440). G 2:a g m Birgitta Olofsdtr Tott (levde 1498). 91 Brita Söderberg, Grödinge: en sockens historia från medeltid till nutid (Stockholm: Trevi, 1975), Magnus Karlsson (d ca ) t Eka, Lillkyrka sn. Morfar t Gustav Vasa ( ). G 1475 m Sigrid Eskilsdtr Banér (d ca 1527). Riksråd o häradshövding i Vaksala. 139

147 93 Cecilia Månsdtr (d 1523). Dtr t Magnus Karlsson (d ca ) o Sigrid Eskilsdtr Banér (d ca 1527). Mor t Gustav Vasa. G ca m Erik Johansson Vasa (d 1520) t Rydboholm. 94 Erik Johansson Vasa (d 1520) t Rydboholm. Son t Johan Kristiernsson Vasa (d 1477) o Birgitta Gustavsdtr Sture (d 1472). Far t Gustav Vasa ( ). G ca m Cecilia Månsdtr (d ca 1523) (Ekaätten). Riddare o riksråd. Häradshövding i Danderyds o Rydbo skeppslag. - Vasa efter Gustav Vasas farfars Johan Christiernssons gård Vasa i Uppland. 95 Rydboholm. I Östra Ryds socken, Uppland. Byggs som sätesgård av Sten Sture d ä: s far, riddaren Gustaf Amundsson (d 1444). Genom gifte kommer Rydboholm i Gustav Vasas farfar Johan Kristiernssons (d 1477) ägo. 96 Segerhuva. Barn fött m hinnbristning. Sker vid förlossningen. Fosterhinnan sitter som en huva över huvudet. Ovanlig företeelse. 97 Lindholmens gård. Gustav Vasas födelseplats är omstridd. Många menar att Gustav Vasa föds på Rydboholms slott i Östra Ryd i Uppland där han tillsammans m sin syster Margareta tillbringar del av sin barndom. Den först kände ägaren t Rydboholm är Sten Sture d ä: s far Gustav Anundsson Sture (d 1444), d v s Gustav Vasas farfar Johan Kristiernsson Vasas hustrus far. 98 S E Vingedal, Strövtåg i norrort: 18 utfärdsmål till norrorts sevärdheter, Orienterinskarta av Hans Carlén (Täby: Förlags AB Centrum, 1973), Magnus Vasa (d 1528). Son t Cecilia Månsdtr (1523) o Erik Johansson Vasa (d 1520). Bror t Gustav Vasa ( ). 100 Hemming Gad ( ). Stödjer Sturarnas kamp mot unionen. Övergår efter Sten Sture d y: s död 1520 t Christian den II: s parti. Väcker efter en tid misstro o avrättas på Raseborg. Biskop o politiker. Lärmomästare t Gustav Vasa ( ). 101 Erik XIV ( ). Son t Gustav Vasa ( ) o Katarina av Sachsen- Lauenburg. G m Karin Månsdtr ( ). Kung av Sverige Sven Gunnar Broström, Vägnamnen i Botkyrka (Botkyrka: Botkyrka kommun, Tekniska förvaltningen, 1999), Kalø borg. Ligger i närheten t Aarhus på Lolland där Erik Eriksen Banner fr 1517 är länsman. Kalø borgs historia tar sin början 1313 under kung Erik Menveds ( ) regenttid. Kaløborgens militära anläggning får stå som exempel för att man på högmedeltiden fortsätter m gammaldags byggnadsskick t ex m muromgärdade centraltorn som bostäder för borgens betjäning. Strax efter drottning Margaretas förbud för privat byggande av borgar 1396 är Claus Limbaek länsman på Kalø borg m Ulrik Frederik Gyldenløve som länsman rivs Kalø. 140

148 104 P Rønn Christensen, Bannernes tid i Kokkedal: hovedgård og bønderg (Brovst: Brovst kommune, 1985), Christian II ( ). Son t kung Hans ( ). Far t Christian I ( ). Lierad m Dyveke ( ), fästmö. Kung av Danmark o Norge Kung av Sverige Vedernamnet tyrann anspelar på hans politik mot Sverige i samband m Stockholms blodbad I Danmark kallashan Christian den milde. 106 Arvid August Afzelius, Swenska folkets sagohäfder, eller fäderneslandets historia, sådan hon lefwat och till en del ännu lefwer i sägner, folksånger och andra minnesmärken: till läsning för folket, D 5: Katolska tiden: från 1363 till 1523 (Stockholm: Zacharias Hæggström, 1843), Vilhelm La Cour, Danske voldsteder: fra oldtid og middelalder, D: Hjørring amt (København: Nationalmuseet, 1963), Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, D 2: Katolska tiden (Stockholm: Norstedt, 1901), Hans Hildebrand, Sveriges medeltid, senare skedet, från 1350 till år 1521 (Stockholm: Hiertas bokförlag, 1889), Torp och gårdar i Huddinge: en vandring genom seklerna i Huddinge Hembygdsförenings regi under ledning av Elin Wenndal (Huddinge: Huddinge hembygdsförening, 1999), 79, Karl IX ( ). Yngste son t Gustav Vasa o Margareta Leijonhuvud. G 1: a g m Maria av Pfalz. G 2: a g m Kristina av Holstein-Gopttorp. Sveriges kung Informationsblad om Flemingsbergs gård: Wittmark & Wilson AB, Flemingsbergs gård. 141

149 Anne Banner och Peder Skram den äldre samt deras sonson Peder Skram den yngre Familjen Skrams stamfar Peder Skram 1 till Rundtoft i Angeln får med Edel Pedersdatter Saltensee af Linde förutom sonen Christen Skram den äldre 2 till Mattrup, Jon Pedersen Skram 3 som gifter sig med N Valdemarsdatter i vars äktenskap han blir far till Jon Jonsen Lille Skram, då förmäld med Bege Eberstein! Peder Skram den äldre 4 till Urup gifter sig två gånger, andra gången med Johanne Panters och Niels Banners dotter Anne Banner 5, vars son Christiern Skram den yngre 6 trots sitt handikapp som lam i stor del av kroppen på grund av en krigsskada i Brännkyrka 1518, lyckas bli far till Peder Skram den yngre 7 med epitetet Danmarks Vovehals. Peder Skram den äldres enda dotter Ellen Pedersdatter Skram 8 gifter sig 1471 med riddaren i Danmarks Rikes Råd, Niels Kaas 9 till Thaarupgaard. I folkvisans skepnad möter vi i visan Tyge Krabbe i Skåne Peder Skram den yngres blivande svärfar samtidigt som han själv under Grevens fejde 10 är i full färd med att planera för sitt bröllop i Helsingborg 1535 med Tyge Krabbes 11 och Anne Rosenkrantzs 12 dotter Else Tygesdatter Krabbe som uppfostras i ett frøkenklostre och redan då visar sig ha talanger för det skrivna ordet, till exempel religiösa och genealogiska texter samt en handskrift med gamla danska ordspråk. I Takkesang til freden efter at Grevens Fejde var til Ende 13 beskriver hon 142

150 sin svärfars Tyge Krabbes bedrifter til Lands og Vands. I ett förtroligt brev 1566 till hjærtekjære hulde Søster, väninnan Birgitte Gøye, 14 berättar Else Krabbe om sina personlige Sorger som hennes familj drabbas av i Krigens og Pestens fryktige Ødelæggelser I digerdödens efterföljd angrips nämligen några av hennes bröder antingen av en följdsjukdom med dödlig utgång eller omkommer de i något av de många sjöslag under åren i det nordiska sjuårskriget. Men, brevet till Birgitte Gøye innehåller även ord till tröst för väninnan,vars make Herluf Trolle 15, nyligen blivit ett av det här 16, 17 krigets offer. I någon av de skrifter om familjen Skrams öden och äventyr, Emmanuel Briand de Crévecours Peder Skram: Danmarks Vovehals från 1950, får vi veta att Peder Skram den yngre redan som ung kommer på kant med Ebbe Mogensen Galt av Thiele i en schism som för så långt att Peder Skram till sist hotas till livet. Osämjan mellan männen har förmodligen förorsakats av att någon av dem kränkt den andres heder eller ära, en illgärning som på medeltiden vanligtvis biläggs via vedergällning. 18 Peder Skram har länge känt på sig att något skumt är i görningen vars farhågor besannas när han en dag som vanligt är på väg hem till Urup 19 och i försåt överfalls vid Hulsted Hule av sin trätobroder Ebbe Galt, och i det tumult som då uppstår dräper sin antagonist. Precis som i vårt moderna samhälle kan ett mord inte heller vid den här tiden försiggå helt ostraffat. Enligt medeltida lagstiftning döms Peder Skram den yngre fredlös till att hals över huvud lämna hem och familj för att på obestämd tid utan samhälleligt beskydd leva i en fjärran skog eller på annan avlägsen plats. Situationen för den till biltog dömde innebär dessutom att framöver bli betraktad som avliden, hans hustru som änka samt deras barn som faderlösa. Peder Skram den yngre förlorar dessutom sin förmögenhet, jordagods undantaget som tillfaller kungen. Peder Skram blir nu, för sin överlevnads skull, tvungen iaktta 143

151 alla försiktighetsåtgärder, men måste samtidigt lägga sig vinn om att hålla sig väl med sin omgivning, då vem som helst kan ge sig på och döda honom. I danska medeltida landskapslagar lär emellertid finnas en passus, i vilken kungen kan utfärda ett fredsköp förutsatt att den familj som en gång blivit kränkt kan tänka sig gå med på förlikning. Vid ett kungabesök i Gedsers hamn lyckas Peder Skram den yngre förhindra kung Christian II 20 från att drunkna när kungen olyckligt halkar på en våt landgång och trillar i sjön. Som kungens livräddare anser den familj som en gång blivit chikanerad att Peder Skram 21, 22 den yngre nu väl meriterat sig för ett fredsköp. Naturligtvis har motivet med den fredlöse givit näring åt folkfantasin, i tidig isländsk litteratur till exempel tillskrivs de fredlöse specifika kännetecken: Nästan alltid finns en trofast hustru i den fredlöses närhet. 2. I sin skogstillvaro blir den fredlöse ofta ledare för likasinnade. 3. Den fredlöse visar ofta prov på slughet och kraftfullhet. 4. Den fredlöse dyker ofta upp i förklädnader. 5. Tidigt har den till fredlöshet dömde visat tecken på styrka. I 1200-talets England florerade skildringar om den mytomspunne frihetshjälten Fulk Fitzvarin som av banala skäl av kung Johan utan land 24 döms till landsflykt. I skalden Langlands ballad Piers the Plowman från 1377 kan man läsa om den fredlöse Gamelys öden och äventyr, 25 som tros ha tjänat som förebild för den ädle rövaren Robin Hood som med likasinnade fördriver tiden med att tömma munkars och prästers penningpungar. På frågan om Robin Hood funnits i verkligheten har forskare faktiskt funnit att Robin Hood kan ha haft en levande förebild, för i omedelbar närhet till Robin Hoods tillhåll i Sherwoodskogen i Wakefield nära Barnsdale i Nottinghamshire, bor nämligen under 1200-talet en familj Hood (eller Hobbenhod) där en av deras familjemedlemmar 144

152 Robin den 25 juli 1225 döms biltog i York och som i samma veva mister sitt fadersarv. 26, 27 Att Robin Hoods liv fortfarande berör människor kan bekräftas av att man på svenska biografer just i dagarna sätter upp en ny filmversion om Robin Hood. Systrarna Skram lever med sina åldriga föräldrar på Laholms slott 28 i Halland, 29 men när fadern pensioneras flyttar familjen Skram tillbaka till familjegården Urup. En av parets Skrams döttrar, Karen Skram 30, tilldelas under sin äktenskapliga samvaro med Lavrits Frandsen Brockenhus ett legat, 32 ett slags stipendium, som möjliggör för henne att i Nyborg 1605 skapa ett hem för fattige Skolepebling 33 og vedtørvende husarme. 34, 35 När Peder Skram den yngres hustru Else Krabbe under vintermånaderna går ur tiden förevigar hennes dotter Elsebe 36 sin mors dödsstund så här: Oc som hun saa laa, oc ingen haffde troet, at hun kunde mere tale opslog hun sine Øyne, oc bleff sin Husbonde vaar, som sad ved Sengen hos hende. Oc hun sagde: Ach min Fattige Mand, Oc sagde hun til sine Døttre: Mine kære Børn, loffuer mig, at i icke ville forlade eders Fader oc gremmer eder icke, Men trøster hannem, o dermet slog hun sit Hoffuet ned paa sin høyre Axel, og laa saa en liden stund,..., i oc saa Solen skinne, oc bleff det Lius vaar som haffde staaet oc brent Natten offuer, huilcket ingen forglemmelse kunde acte at udslycke, Thi sagde hun: Udslycker nu dette Lius, Gud giffue oss nu det sande oc euige Lius oc Liff. Dette vaar det aller sidste ord hun talede i denne Verden, Oc dermet soff hun sacteligen heden, der Klocken vaar halffgaaen ix. den 8. Maritij, Anno 1578, oc lucte selff sine Øyne, at ingen af dennem som hoss vaare, vilde troet, at hun da haffde sin Ande udgiffuet. 37 År 1581 begraver systrarna Skram sin far Peder Skram den yngre bredvid sin hustru Else Krabbe på Østbirks kyrkogård i Urup. En annan av makarna Skrams döttrar, med det vack- 145

153 ert klingande namnet Olivia, 38 som till 1582 är hovfröken hos drottning Sofie, samma år som hon den 25 februari skall gifta sig med Johan Due 39 från Livland på Köpenhamns slott. Deras bröllop lär som en väntjänst å drottnings Sofies vägnar bekostas av drottningens man kung Fredrik II. Kort tid därefter angrips emellertid Olivia av stor sorg i och med hennes mans alltför tidiga bortgång så återstoden ägnar hon sig åt författarskap. 40, 41 Här nedanför hennes minnesporträtt av sin far: en stærk og för Mand, hærdebred, maadelig høj, med stærke Armkræfter, fine Hænder, hvidgult Haar oc Skæg i sine unge Dage, langt Haar, noget langt og kløftet Skæg. Han vær en duelig og brugelig Mand, saavel i krigerisk Færd, hvilket hans Historie viser, som i Ridderleg med Løb og Kast, der i hans Tid var yndede Idrætter 42 I slutet av artonhundratalet 1881 reser man en minnessten över Peder Skram den yngre och hans maka Else Krabbe invid Urups sockenkyrka; men nu efterlevande Skramsläkter påstås härstamma från Peder Skrams och Else Krabbes son Niels Peder Skram ( ) t Rundtoft. Far t Christen Pedersen Skram d ä ( ) o Jon Pedersen Skram Skram (f 13??), g m N Valdemarsdtr Sappi, föräldrar t Jon Jonssen Lille, gift med Bege Eberstein. G m Edel Pedersdtr Saltensee af Linde (f 13??). 2 Christen Skram d ä ( ) t Mattrup. Son t Peder Skram ( ) t Rundtoft o Edel Pedersdtr Saltensee (f 13??) af Linde. Far t Peder Skram d ä ( ) o Niels Skram (d 1471). G m Kirsten Jepsdtr Raasted (d 1453), dtr t Ebbe t Nørholm. 3 Jon Pedersen Skram. Son t Peder Skram ( ) t Rundtoft o Edel Pedersdtr Saltensee af Linde. Far t Jon Jonssen Lille, g m Bege Eberstein. G m N Valdemarsdtr Sappi. 4 Peder Christensen Skram d ä ( ) t Urup. Son t Christen Pedersen Skram d ä ( ) t Mattrup o Kirsten Jepsdtr Raasted (d 1453), dtr t 146

154 Ebbe t Nørholm. Far t Ellen (f ca 1450), g 1471 g m Niels Nielsen Kaas t Thaarupsgaard (ca 1440-ca 1468). G 1: a g m Else Tygesdtr Krabbe. G 2: a g m Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473), dtr t Johanne Andersdtr Panter ( ) o Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). Riddare Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). Dtr t Johanne Panter (ca ) o Niels Banner (1380-ca 1444). Mor t Ellen Pedersdtr Skram (f ca 1450) o Christiern Pedersen Skram d y ( ). G m Peder Christensen Skram d ä ( ) t Urup. 6 Christiern Skram d y ( ) t Mattrup. Son t Peder Skram d ä ( ) o Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). G 1: a g m Anna Knudsdtr Reventlov (ca 1464-ca 1507). G 2: a g m Mette Rosenkrantz (d 1533). 7 Peder Skram d y ( ) t Urup. Son t Christern Skram d y ( ) o Anna Knudsdtr Reventlov (ca 1464-ca 1507). G 1538 m Else Tygesdtr Krabbe ( ). Riddare i Danmarks Rikes Raad. Amiral. 8 Ellen Pederdatter Skram (f ca 1450). Dtr t Peder Skram d ä ( ) o Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). Syster t Christern Pedersen Skram d y ( ). Mor t Niels Kaas ( ) t Ørndrup i äktenskap nr 1. G : a g m Niels Kaas (ca 1440-ca 1468) t Kaas. G 2: a g m Erik Christernsen Fasti. 9 Niels Kaas (ca 1440-ca 1468) t Thaarupgaard. Far t Niels Kaas (14??-1514) t Ørndrup. G 1471 m Ellen Pedersdtr Skram (f ca 1450), dtr t Peder Christensen Skram d ä ( ) o Anne Nielsdtr Banner (ca 1424-ca 1473). Riddare i Danmarks rikes råd Landsdomare i Nørrejylland. 10 Grevens fejde. Äger rum Tyge Krabbe ( ) t Bustrup. Far t Else Tygesdtr Krabbe ( ). G 1505 m Anne Nielsdtr Rosenkrantz (d ca 1550). 12 Anne Nielsdtr Rosenkrantz (d ca 1550). Dtr t Niels Eriksen Rosenkrantz (d 1516) t Bjørnholm o Birgitte Olofsdtr Thott (d 1528). G 1505 m Tyge Krabbe ( ) t Bustrup. 13 Tacksång. Skriven av Else Krabbe ( ) efter Grevens Fejde ursprungligen publicerad i Casenbens Danske Psalmebog, København, Birgitte Gøye f Brahe. G m Herluf Trolle ( ). 15 Herluf Nielsen Trolle ( ). G m Birgitte Gøye. 16 Emmanuel Briand de Crévecour, Peder Skram: Danmarks Vovehals (København: Gyldendal, 1950), Konrad Barner, Familien Rosenkrantzs Historie, D 1: Fra de ældste Tider til Begyndelsen av det 16de Aarhundrede: diplomatarium til Familien Rosenkrantzs historie ( ) (Kjøbenhavn, (1874),

155 18 Johan Huizinga, Ur medeltidens höst: studier over och 1400-talens levnadsstil och tankeformer i Frankrike och Nederländerna [Ny utg] (Stockholm: Prisma, 186), Urup. Ligger på södra Jylland. Familjen Skrams stamlokus. 20 Christian II ( ). Unionskung Epitet i Sverige Kristian Tyrann respektive i Danmark Christian den milde. 21 Kvinder i middelalderen: symposieforedrag (København: Den danske historiske forening, Univ, 1983), Joost de Lange, The relation and development of English and Icelandic outlaw-traditions (Haarlem, 1935), Joost de Lange, The relation and development of English and Icelandic outlaw-traditions (Haarlem, 1935), Johan utan land ( ). På engelska John Lackland. Efterträder 1199 sin bror Rikard Lejonhjärta. Förlorar franska besittningar o undertecknar det stora frihetsbrevet Magna Charta. Marsk. 25 Gamely. Anses utgöra förebild f Robin Hood i Sherwoodskogen. 26 Vårt kulturarv, D. 2: Europeisk kultur spirar (Hälsingborg: Förlag för facklitteratur, cop 1963), Olle Kastling, Robin Hoods äventyr, Samlarnytt: samlarförbundet Nordstjärnans tidskrift för samlare av alla kategorier 5, (1990): Laholms slott. Uppförs på en holme i Lagaån. Vid 1200-talets slut ägs slottet av drottning Margaretas gunstling Abraham Brodersson. Erik av Pommern ser t att slottet fr 1421 administreras av en tysk fogde. Sätts i brand under Grevefejden som rasar eldhärjas hela Laholms stad o Laholms slott utplånas. 29 Halland. Namnet kan härledas t de många hällarnas landskap. Hovs hallar är helgedom o tingplats. Bengt Algotsson är fr 1350 hertig av Halland o Finland. Fr 1366 lyder Halland under Danmark för att senare återgå t Sverige. 30 Karen Skram ( ). Dtr t Peder Skram d y ( ) o Else Krabbe ( ). G 1: a g m Hans Skeel. G 2: a g m Lavrits Frandsen Brockenhus (d 1604). 31 Lavrits Frandsen Brockenhus (d 1604). Son t Frands Brockenhus ( ) t Vollerslev o Anna Eriksdtr Thott t Hjuleberg. G m Peder Skram d y ( ) o Else Krabbe ( ). 32 Legat. På svenska, ungefär stipendiefond, en testamentarisk gåva. 33 Danmarks gamle folkeviser, D 1-32, Tillæg. Prøve 1847: kæmpeviser, [udg] af Svend Grundvig (København: Samfundet til den Danske Litteraturs Fremme, ),

156 34 Husarm. I översättning t svenska, att vara fattig utan att tigga eller vara omhändertagen av det allmänna. 35 E Briand de Crévecour, Peder Skram: Danmarks vovehals (København: Gyldendal, 1950), 43-44, Elsebe Skram (levde 1618). Dtr t Peder Skram d y ( ) o Else Tygesdtr Krabbe ( ). G 1582 m Ove Eriksen Bilde t Linved, Fyn. 37 De Crévecour, Peder Skram, Olivia Skram. Dtr t Peder Skram d y ( ) o Else Krabbe ( ). G 1582 m Johan Taube el Due (ca 1535-ca 1610) t Gjedsholm, Skåne. 39 Johan Due (ca 1535-ca 1610) t Gjedsholm, Skåne. Son t Otto Tuve av Püs från Estland o Anna von Vistinghoff (d ca 1573). G 1582 m Olivia Skram. Länsman. - Bördig från Livland. 40 De Crévecour, Peder Skram, Dansk biografisk leksikon: grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført av Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 4: Dons-Frijsh (København: Gyldendal, 1980), P Rønn Christensen, Bannernes tid i Kokkedal: hovedgård og bønderg (Brovst: Brovst kommune, 1985), Niels Pedersen Skram ( ). Son t Peder Christernsen Skram d y ( ) o Else Tygesdtr Krabbe (ca 1514-ca 1578). 149

157 Timme Själlandsfar, släkten Banners stamfar Enligt traditionen härstammar släkten Banner från: Timme Sjællandsfar 1 skal ifølge en gammel Tradition være Stamfader saavel til danske Adelsslægt Banner som til den svenske Banér.... Erik Eriksen Banner paa Kallø og Gustav Vasa hinanden for Frænder, fördi den sidstnævntes Moder var en Banér. 2 Saxo Grammaticus berättar i Gesta Danorum att en härförare i Knud den stores 3 följe under ett av fältslagen i kriget 1016 mellan Danmark och England får sitt huvudbanér avslaget varpå stor oro och förvirring breder ut sig i den danska hären. Enligt sägen griper då en man av ringa härkomst, Timme Sjællandsfar 4 in, genom att fästa ett provisorium till baner i änden på sitt spjut sporrar han sina landsmän till förnyad kampvilja och driver fienden på flykten. Timme Sjællandsfar utses till anförare för den danska hären och i samma veva tar han efternamnet Banner som är upphov till såväl den danska adelssläkten Banner som den svenska släktgrenen Banér. 5, 6 En kæmpevisa Brune-Erik og Nilaus Buggesøn 7, 8 skildrar två rivaliserande nordjylländska herremän Brune Eriksen Banner 9 och Niels Buggesen, 10, 11 som under ofredstiden 1335, innan kung Valdemar Atterdag 1340 bestiger den danska tronen i Tvekamp vid Lyby kyrka, have dræpt hinanden. I själva verket handlar det här om Niels Eriksen Banners far Erik Thomsen Banners 12 farfars far Erik Nielsen Banners 13 son Brune Erik till Elkjær och hans antagonist Niels Buggesen. 150

158 ... at vi ikke blot i al Almindelighed kan tildele Brune Hr. Erik Vise et historisk Grundlag, men at vi kan nævne bestemt Tid, Personer og Sted: Tiden er den sønderrevne Ufreds- og Selvraadighedstid efter Kristoffer I: s Død og for Valdemars Tronbestigelse. Stedet er ved Lyby Kirke, der oftere var de sallingske Herremænds Mødested. 14 Kæmpevisen berör de tvister som kan inträffa i samvaron människor emellan i kärleksangelägenheter eller som här kanske om hur ting av ekonomisk karaktär och hur meningsyttringar på medeltiden ordnas upp öga för öga och tand för tand via vedergällning ofta med mord som beklagansvärd följd, ett förhållningssätt som i ett nutidsperspektiv måste uppfattas som ren barbari. 15 I ett medeltidsperspektiv bör man emellertid ta med i beräkningen att en suverän länsherre i bakgrunden kan utöva ett så starkt inflytande på sina underlydande att man i det tumult som uppstår då inte förmår se den reella orsaken till den uppkomna splittringen på grund av de solidaritetshänsyn man i bägge lägren känner sig tvungen att ta hänsyn till Nu ligger bode di herre tho oc rinder blud till døde; hieris gode hoffmend di løber om lannd, huor di kunde fange thieris brød. Di herrer ligger veyit, thieris blud rinderthennem till døde. 17 Under det oroliga trettonhundratalet begås fem år efter illgärningen vid Lyby kyrka den 1 april 1340 på nytt ett mord i Vendsyssel som skildras i folkvisan Niels Ebbesen. 18, 19 Att Niels Ebbesens dramatiska öde fortfarande sexhundrafemtio år senare fascinerar, visar sig när man 1994 på Det Kongelige i København sätter upp en teaterföreställning Niels Ebbesen av 20, 21 den danske författaren och prästen Kaj Munk. Under medeltiden var blodshämnden verklighet i Norden. Även idag spelar hämnden en roll för rättsskipning

159 Enligt en gammal norsk lagtext hävdas att en man har all rätt till hämnd om någon i hans omgivning hotar hans heder. I Danmarks landskapslagar som tillämpas intill 1550-talet renderar mansdråp på Jylland och Fyn till rättsliga följder som skipas genom att gärningsmannen dels till kungen, dels till den dräptes släkt betalar 18 mark i böter. Förövaren förväntas även punga ut med ett så kallat gørsum relaterat till vilket anseende den dräpte har i livet. Men, gärningsmannen tvingas även att till den dräptes familj, både på mödernet och fädernet, betala ættebod (rättsbot) för om man försummar att betala riskerar 0 bli dömd fredlös. 23 Den isländska sagatidens moralkodex att det högsta i livet inte är livet utan äran tar man upp i ett kapitel Den frie mannens selvforståelse i islandske sagær og dikt i Medeltidens födelse från 1989 av den isländske författaren Véstein Ólason. 24 I Manligt och kvinnligt i ett historiskt perspektiv 25 behandlas samma ämne. Vid Stockholms universitet studerar författarinnan Marie Kaspersson i Stockholms tänkeböcker hur dödligt våld under talen respektive 1900-talets Stockholm uppstår i en avhandling i kriminologi från 1994 och kommer här fram till att en tredjedel av alla dråp i den svenska huvudstaden emanerar ur konflikter om ära och heder. 26 Författarna till de ovanstående skrifter påtalar även det faktum att människor i vårt moderna samhälle tyvärr alltjämt använder sig av vedergällning som ett sätt att lösa konflikter. Följaktligen, medeltidens moralkodex är ingalunda någon nymodig företeelse vilket bland annat 27, 28, 29 framgår av debatten om hedersmord i svensk press. 1 Timme Sjællandsfar. Bannersläktens stamfar. Tjänstgör hos Knud den store ( ), bl a i ett krig mot England Danmarks adels aarbog (København: J H Schultz, 1892), Knud den store ( ). Son t Sven Tveskägg (d ca 1014). Även kallad Knut den rike eller den mäktige. Efter faderns död efterträder han från 1016 sin bror Harald som kung i England, från ca 1018 i Danmark samt i 152

160 Norge från Timme Sjællandsfar. I Knud den stores ( ) tjänst, bl a i krig mot England P Rønn Christensen, Bannernes tid i Kokkedal: hovedgård og bønderg (Brovst: Brovst kommune, 1985), Danmarks adels aarbog, (København: J H Schultz, 1885), Brune-Erik og Nilaus Buggesøn (DgF 331), ca Enl Iørn Piø, Nye veje til folkevisen (København: Gyldendal, 1985), 257 existerar Brune-Erik og Nilaus Buggesen (DgF 331) i två versioner: 1. Tycho Brahes vän Vedels vissamling. 2. En kortare version finns i en avskrift hos en samlare. 8 Osäkerhet råder bland forskare avseende personerna i folkvisan Brune-Erik og Nilaus Buggesen.(DgF 331). Man befarar nämligen att en sammanblandning i något skede kan ha ägt rum. Enligt Danmarks adels aarbog (1885) sidan 32 hävdas t ex att: Hr. Bugge Nielsen til Hegnet, Fader til den bekjendte Hr. Niels Bugge og Brune Erik til Elkjaer, og da denne sidste sandsynligtvis har varit en Banner, er det sagtens kun ved en Forbytning, at Nilaus Buggsen alias Bugge Nielsen er bleven overført paa Bannerstamtavlen istedet for Brune Hr. Erik. Forskare tycks även vara osäker angående den först nämnda personen. Några hävdar t ex att Niels Buggesen i stället kan ha gift sig med en dotter t godsherren på Aagaard og Hegnet, Niels Gyllenstierna. Brune Eriksen Banner (lever 1334) t Elkjær. Son t länsmannen 1340 i Aalborg Erik Nielsen Banner (d 1345). G m en dtr t Valdemar Albertsen t Vraagaard i Hindsteds hd. - En av huvudpersonerna i kæmpevisen Brune-Erik og Nilaus Buggesøn (DgF 331). 9 Niels Buggesen. G m Margrete Aagesdtr Thott eller eventuellt dtr t Niels Gyllenstierna t Aagaard. Förekommer som en av huvudpersonerna i folkvisan, G m en dtr t Valdemar Albertsen t Vraagaard i Hindsteds hd. - En av huvudpersonerna i kæmpevisen Brune-Erik og Nilaus Buggesøn (DgF 331). 10 Niels Buggesen. G m Margrete Aagesdtr Thott eller eventuellt dtr t Niels Gyllenstierna t Aagaard. Förekommer som en av huvudpersonerna i folkvisan Brune-Erik og Nilaus Buggesøn (DgF 331). 11 Danmarks adels aarbog, 1885, Erik Thomsen Banner t Vinstrup o Skarregaard. Far t Niels Eriksen Banner (1380-ca 1444). G m Ingerd Krabbe. Väpnare Riddare Erik Nielsen Banner (d 1345). Far t Brune Erik t Elkjær (lever 1334). Länsman på Aalborg Marsk. Hans son medverkar i folkvisan Brune-Erik og Nilaus Buggesen. 14 Danmarks gamle folkeviser, D 6: : ridderviser,

161 15 Iørn Piø, Nye veje til folkevisen (København: Gyldendal, 1985), Johan Huizinga, Ur medeltidens höst: studier över och 1400-talens levnadsstil och tankeformer i Frankrike och Nederländerna, [Ny utg] (Stockholm: Prisma, 1986), Danmarks gamle folkeviser, D 6: : ridderviser med mandlig hovedperson, især om fejde, hævn og ulykke. [utg] af Axel Olrik (København: Wrobelewskis, 1895), Niels Ebbesen (DgF 156). Folkvisa om en händelse den 1 april Niels Ebbesen (d 1340). Dansk storman på Jylland o huvudperson i en teaterföreställning Niels Ebbesen av Kaj Munk ( ). 20 Kaj Munk ( ). Dansk författare. Kyrkoherde i Jylland. 21 Kaj Munk är upphovsman t skådespelet Niels Ebbesen. - Mitt under en av föreställningarna av Niels Ebbesen på Det Konglige i Køpenhamn får publiken veta Kaj Munk hittats mördad i ett vägdike tio mil öster om Vedersø. 22 Stina Andersson, Hämnden är lika ljuv som farlig: vendettor och vedergällningar ett allt vanligare sätt att lösa konflikter: hämnd genom rättssystemet, Metro, 25 augusti 1999, s Poul Nielsen, Api, Broder Martin og Plov: tre bønder i 1100-tallets Danmark i Mennesker i Danmarks og Europas Middelalder, udg og red af Brian Patrick McGuire i samarbejde med Kirsten Grubb Jensen og Kurt Villads Jensen (København: C A Reitzel s Forlag, 1986), Véstein Ólason, Den frie mannens selvforståelse i islandske sagær og dikt i Medeltidens födelse: symposier på Krapperups borg I (Lund, 1989). 25 Manligt och kvinnligt i ett historiskt perspektiv, red: Anne Marie Berggren (Uppsala: Ord och form AB, 1999), Christina Waldén, Stockholm farligare stad på 1700-talet, Svenska Dagbladet, 26 november 2000, s Johan Söderberg, Den moderna människans uppkomst i Folkets historia 4, (1993): Danmarks adels aarbog, 1885, Konrad Barner, Familien Rosenkrantz s Historie, D 1: Fra de aeldste Tider til Begyndelsen af det 16de Aarhundrede: diplomatarium til Familien Rosenkrantzs historie ( ) (Kjøbenhavn, 1874),

162 Folkvisan Arild Urup og jomfru Tale Thot Folkvisan Arild Urup og jomfru Tale Thott 1 påstås vara den sist skrivna historiska balladen i Danmark som skildrar ett familjedrama omkring 1564 i en skånsk familj, som berör gängse förhållningssätt människor emellan i med- och i motgång där en av huvudpersonerna är Johanne Panters och Niels Banners sonson Erik Eriksens son Anders Eriksen Banner 2 vars far och mor är Erik Eriksen Banner och hans första hustru Margrethe Gyllenstierne. 3 Förutom Anders Banner, Arild Urup 4 och jungfru Tale Thott 5 möter vi ungdomarnas respektive föräldrar samt enskilda släktmedlemmar som alla i jakten på makt och rikedom vill styra över sina barns val av livsledsagare. 6 Anders Banner har länge drömt om att få gifta sig med jomfru Tale Thott, men väntar uppenbart alltför länge. Föremålet för hans ömma låga har genom Tale Thotts mor Else Ulfstands 7 försorg redan trolovats med rikemannen Arild Urup, vars föräldrar är Axel Olsen Urup 8 och Anna Trolle. 9 När Tale Thotts far, Tage Thott den äldre 10, går ur tiden 1562, tar hennes bror Tage Thott den yngre över Trolleholm 12 som han efter sin äldre bror döper om till Eriksholm. 13 Redan i ingressen av folkvisan blir vi införstådda med att det mellan ungdomarna råder fullständig enighet om att de i varandra tycker sig ha funnit sin idealiska livskamrat, att Tale Thotts mor Else vida omkring sprider ut ryktet om sin dotters giftermål med den förmögne Arild Urup kommer följaktligen som en chock för dem. Osökt erinrar vi oss här Johanne Panters styvfar Lyder Kabels negativa hållning till sin styvdotters 155

163 giftermålsplaner samtidigt som vi erinrar oss Tycho Brahes far Otte Brahes bristande förståelse för sin dotter Sophies val av äkta man samt hans avoga inställning till Tycho Brahes val av livsledsagarinna som i hans tycke inte är deras familj värdig. 14 Vi befinner oss således i en tid då föräldrar vill ha full bestämmanderätt över sina barns val av livspartner. Redan i början av balladen får man en vag känsla av att jungfru Tale i Ærefrygt og Underdanighed inför sina föräldrar inser att hon måste skrinlägga sina planer på att få Anders Banner till äkta man. Att så är med sanningen överenstämmande blir uppenbart när Tale Thott i smyg åhör ett förtroligt samtal mellan modern och hennes syster som avslöjar att kvinnorna verkar vara mäkta stolta över det goda parti man arrangerar för Tale med rikemannen Arild Urup. Tale Thott dristar sig emellertid till att framföra obekväma synpunkter på deras svek: Det svared Jomfru Tale Saa faar han lade sig Behage min Morsøster! Ret aldrig fanger han mig. Jeg vil ikke have Arild Axelsøn Jeg vil ikke i Skoven bo. I give mig Anders Eriksøn! Hannem haver jeg givet min Tro. Man har till och med hunnit med att dricka Fæstenøl på Eriksholm och som brukligt var utsett en herr Lave som god man att överlämna brudgummens fæstegaver. 15 Återigen, men nu offentligt visar jungfru Tale sin ovilja mot att gifta sig med en man som man mot hennes vilja valt åt henne, hon vägrar helt enkelt inför sina förväntansfulla och skenheligt nöjda släktingar att ta emot Arild Urups gåvor, det røde Guld som hon demonstrativt slänger i golvet Äntligen verkar det som om åtminstone Tales mor Else får sig en tankeställning och går så långt att man kan spika en ny bröllopsdag, men nu för ett giftermål mellan jungfru Tale och Anders Banner! 156

164 Först måste emellertid kung Frederik II häva Tales trolovning med Arild Urup. Entusiastiskt beger sig Tale Thott med en annan av hennes mors systrar, Kristense Holgersdatter Gyllenstierne, till den unge monarkens hov där nu även mostern hängivet pläderar för sin systerdotters sak: Det var Fru Kristense Holgersdatter. Hun var saa næsevis: Min Herre! I hjælpe denne Mø af Nød! Som hun selv have vil! Bort gik Fru Kristense Holgersdatter med Jomfruen, den arme Stakkel. Kongen og hans Hosinder de spotter hende, For hun saa dristelig turde tale Att kvinnorna lyckas få kungen till att inhibera bröllopet med Arild Urup framgår av att Tale Thott i ett brev till Anders Banner lättad kan skriva: Vil I komme til Eriksholm fuldt vel kan I mig faa! Nu verkar det dock som om brudens morbror Mogens Gyllenstierne 16 blir förargad på sin hustru för att hon genom sitt agerande förråder sin släkt, morbrodern tackar helt enkelt nej till att närvara vid det bröllop som kvinnorna egenmäktigt arrangerat. Han ser det som sin självklara plikt nästan som en hedersak att å Tale Thotts avlidne fars vägnar tillse att Tales tillkommande blir rikemannen Arild Urup. De skrinlagda planerna irriterar naturligtvis också Arild Urups släkt i synnerhet som man inser att kung Frederik II i själva verket bryter mot sin egen lag i Frederik II: s äktenskapsförordning 17 från 1582, af ham selv besvorne ord! Tales och Anders Banners giftermålsplaner når även Arild Urups öron i fält som nu ber Tycho Brahes far Otte Brahe och Mourits Podebusk att ordna en audiens hos Frederik II för att höra sig för om det verkligen är sant att kungen godkänner ett giftermål mellan Anders Banner och Tale Thot. Här uppdagas dock en historisk verklighet nämligen att kung Frederik II vid det aktuella tillfället själv står i begrepp till att fria till en enkel 157

165 flicka av folket, Anna Hardenberg, 18 en allians som för en man i hans ställning måste betraktas som tämligen utsiktslös. Om vi här läser mellan raderna mycket tydligt inser att kungens egen belägenhet färgar hans uppriktiga svar på kvinnornas innerliga vädjan, att han här i själva verket talar i egen sak! Det er bedst at lade dem komme sammen, Mens de saa gerne vil. Arild Urup får nu bråttom för att genom att utväxlas med sin medfånge fältmarskalken Hogenskild Bjelke räknar med att kunna bli fri från svenskt fångenskap! 19 Här uppenbaras ytterligare en historisk sanning, 20 som emellertid inte framgår av den aktuella folkvisan, nämligen att Arild Urup oväntat faktiskt dyker upp på Eriksholm och dessförinnan i all hemlighet vidtalar två adelsfruar att locka ut jungfru Tale i Eriksholms trädgård för att han i ett obevakat ögonblick kan föra bort sin trolovade till Knudstorp, hvor bryllupet stod. Vilka upplevelser Tale Thott får i ett oönskat förhållande med en tjugotvå år äldre man vet vi ingenting om, men de sägs ha forligedes vel så længe de levede sammen. Om de får några barn är ovisst eventuellt föder Tale en son Arvid 21 som går bort Beträffande Arild Urups kvarlevor måste här även några pikanta detaljer framföras, nämligen att vår svenske blomsterkung Carl von Linné då lär ha ett finger med i spelet! Hans lik balsamerades och begrofs i Köpinge kyrka, där Linné såg det. Han berättar, att liket, som var fyra fot långt, var efter 200 år synnerligen väl bibehållet, men så lätt att man med en hand kunde lyfta det. Balsameringen var utförd med alun. 22 Som änka gifter Tale Thott med tiden om sig med en åtta år yngre man Gert Rantzau 23 och Anders Banner finner en hustru i Dorthe Ottesdatter Rud 24 till Løgismose i vilket äktenskap han blir far till fem barn. Anders Banner går ur tiden 158

166 1583 och hans maka tre år dessförinnan. 25 Folkvisan om Arild Urup og jomfru Tale Thot utgör en bekräftelse på att medeltidsmänniskans liv i 1500-talets mitt präglas av ett nära förhållande till och beroende av olika myndighetspersoner, i den aktuella folkvisan till kung Frederik II, som här ändå måste prisas för sitt genuina engagemang i att vägleda ungdomarna och deras familjer. I en tid då den personliga äran värderas högst av allt, kan vi väl anta att de många turerna i de älskandes äktenskapsplaner på sin tid kan upplevas besvärande. Trots allt balladens Tale Thott är lyckosam i att dels beveka sin mor, dels självaste kungen som tillsammans med hennes utbrytningsförsök och kvinnornas engagemang kan sägas ge prov på att ett nytt samhällsklimat kan vara i antågande. I det som här följer finns uppenbara beröringspunkter med den ovan behandlade folkvisan, ungefär vid samma tillfälle rövar nämligen en tysk överbefälhavare Simon Raffn 26 bort en av Anders Banners halvbror Greger Ulfstands 27 systrar jomfru Anne Ulfstand 28 som han senare gifter sig med. I det Nordiska krigets slutskede när Hogenskild Bjelke utväxlas med Arild Urup får han Märta Lejonhufvud och Svante Sture till svärföräldrar. Ungefär vid samma tidpunkt visar det sig att Sveriges kung Gustav Vasa blir betagen i Märta Lejonhufvuds syster, tillika hans syssling Margaretha Lejonhufvud, som beskrivs som en nordisk skönhet med långa ljusa lockar och blå ögon, och i ett praktfullt bröllop 1536 blir hans andra hustru. När hon 1551 fatalt drunknar under en båttur på Mälaren finner Gustav Vasa, vad det lider, i sin avlidna makas systerdotter Katarina Stenbock en ny livskamrat att dela livet med! När Svante Stures söner med Märta Lejonhufvud Nils och Erik 1567 brutalt mördas, drar sig Märta Lejonhufvud till- 159

167 baka till Hörningsholm i Södermanland där följande inträffar: Gustav Vasas tredje hustru Katarinas bror Erik Stenbock 29 friar nämligen då till kung Märtas och Svante Stures dotter Magdalene, som till vardags kallas Malin, 30 en allians som kung Märta ställer sig föga positiv till, kanske ändå med rätta, i och med att Erik Stenbock och Malin Sture som kusiner, ett bröllop dem emellan förefaller ogenomförbart. Under Johan den III: s regering återgår man nämligen till katolicismen vilket innebär att giftermål mellan nära besläktade helt enkelt förbjuds. När Erik Stenbock, vid ett besök på Hörningsholm, medför vackra gåvor och i det förstone vinner allas hjärtan känner emellertid ingen av de närvarande till de hemliga planer som de älskande smider att Erik Stenbock lejer sin syster Cecilie 31 till att medverka i en enlevering av Malin Sture tidigt en morgon dyker Eric Stenbock helt oväntat upp på Hörningsholm för att till häst föra bort Malin från det sovrum i det store runde Taarn som man som Hörningsholms säkraste inrett för Malin, hennes ogifta systrar samt deras mor Märta. Vilket öde väntar nu det flyende kärleksparet i en släde på Östersjöns is? Jo, som straff för bortförandet av sin kusin Malin hamnar Erik Stenbock i fängelse samt avsätts från alla sina ämbeten och förläningar som han tack vare sina föräldrars förbön senare lyckas återfå. Sammanfattningsvis kan man konstatera att enleveringar av kvinnor under tidig medeltid närapå verkar vara ett accepterat förspel inför giftermål för att under senmedeltiden mer sällan förekomma samt efter reformationen helt försvinna. Men, då brudrov senare ändå inträffar uppmärksammas de på ett helt annat sätt och blir föremål för betydligt strängare lagar. Man brukar tala om att historien upprepar sig eller åtminstone som här på nytt blir igenkännlig. I våra dagars press kan man läsa att svenska invandrarflickor på grund av 160

168 uråldriga traditioner ofta fråntas rätten att i sitt nya hemland Sverige själva välja livspartner. För att åstadkomma en lagändring på området antyds i svensk press 2001 att ett projekt Elektra 32 planeras för ökad kunskap om kulturkrockar Arild Uurup og Jomfru Tale Thott. (DgF 176) 1564 i Grundvigs Kæmpeviser från Anders Eriksen Banner (d 1583), folkvisans Anders Banner. Son t Erik Eriksen Banner (ca ) o hans hustru nr 2, Margrethe Henriksdtr Gyllenstierne (d 1564). G m Dorthe Ottesdtr Rud (d 1580) t Løgismose. 3 Margrethe Henriksdtr Gyllenstierne (d 1554). Mor t folkvisans Anders Banner (d 1583). G 1537 m Erik Eriksen Banner (ca ). 4 Arild Axelsen Urup ( ). Son t Axel Olsen Urup (d 1540) o Anna Trolle (d 1560). G ca 1571 m Tale Thott (ca ). Den sista personen i familjen Urup att äga gården Urup. 5 Tale Thott (ca ). Dtr t Else Holgersdtr Ulfstand (d 1573) o Tage Ottesen Thott d ä (d 1562). G : a g m Arild Axelsen Urup ( ). G 2: a g m Gert Rantzau ( ). 6 Iørn Piø, Nye veje til folkevisen (København: Gyldendal, 1985), Else Holgersdtr Ulfstand (d 1573). Mor t Tale Thott (ca ). Syster t Kristense Ulfstand, g Gyllenstierne. G m Tage Ottesen Thott d ä (d 1562). 8 Axel Eriksen Urup (d 1540). Son t Erik Jensen Urup o Margrethe Brahe (d1523). Far t Arild Urup ( ). G 1523 m Anna Trolle (d 1560). - Arvskiftet efter Axel Urup hålls Anna Trolle (d 1560). Mor t Arild Urup ( ). G m Axel Eriksen Urup (d 1540). 10 Tage Ottesen Thott d ä (d 1562). Son t Otte Thott o Karen Hollunger.G m Else Holgersdtr Ulfstand (d 1573). 11 Tage Ottesen Thott d y ( ). Son t Sophie Brahe ( ) o Otte Tagesen Thott ( ). - Äger 14 egendomar i Skåne, bl a Skabersjø o Trolleholm från Trolleholm. Gård i Skåne som från 1603 förblir i Thottska familjen i 150 år. 13 Eriksholm. Ligger i Skåne där Sophie Brahe vistas som gammal hos sin son Tage, som 1603 övertar Eriksholm. Restaureras 1760 o återfår namnet 161

169 Trolleholm. 14 Troels-Lund, Troels Frederik, Dagligt liv i Norden i det sekstende aarhundrede, Bog 9: Trolovelse (København: Gyldendal, 1908), Fæstensgave. Nämns i andra strofen i folkvisan Arild Urup och Tale Thot. Enligt gammal sed skall fästmansgåvor överlämnas t fästmön, inte av fästmannen utan av en god man. (bestman), å fästmannens vägnar. Gåvan kunde vara av ädel metall. I början av 1600-talet är det i Sverige o Danmark brukligt att fästfolket ger varandra ett armband. Enligt landskapslagarna skall mannen förära sin hustru en gåva dagen efter bröllopet, i adliga kretsar i gods o gårdar o hos allmogen ting av silver, t ex en bägare eller bälte. 16 Mogens Gyllenstierne. Morbror t Tale Thott (ca ). G m Kristense Holgersdtr Gyllenstierne. 17 Frederik II: s äktenskapsordning från Anna Hardenberg. Käresta t Frederik II ( ), kung av Danmark Hogenskild Bjelke ( ). Svärson t Märta Leijonhufvud, kung Märta ( ) o Svante Stensson Sture ( ). - Hogenskild Bjelke utväxlas m Arild Urup under Nordiska sjuårskriget Själva bortförandet beskrivs inte i folkvisan Arild Urup og jomfru Tale Thot, men historien vet att berätta att Arild Axelsen Urup ( ) faktiskt enleverar Tale Thott omkring Arvid Urup ( ). Son t Tale Thott (ca ) o Arild Axelsen Urup ( ). 22 Sverige: geografisk, statistisk beskrifning under medverkan af flera författare, utg af Karl Ahlenius och Arvid Kempe, D 1: Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands län (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1908), Gert Rantzau ( ). G m Tale Thott (ca ), hennes äktenskap nr Dorthe Ottesdtr Rud (d 1580). G m Anders Eriksen Banner (d 1583), folkvisans Anders t Løvholm, Lyngholm o Løgismose. 25 Danmarks adels aarbog (København: J H Schultz, 1885), Simon Raffn. Fältmarskalk i det Nordiska sjuårskriget Bortför Anne Ulfstand, som är syster t Greger Ulfstand (d 1592) t Skabersjø, Barsebæk o Torup. 27 Greger Holgersen Ulfstand (d 1592) t Barsebæk, Skabersjø o Torup. Halvbror t folkvisans Anders Banner (d 1583). G m Karen Eriksdtr Ban- 162

170 ner d y (d 1611) t Høgholt. Länsman på Aalegaard,Vendsyssel. 28 Anne Ulfstand. Syster t Greger Holgersen Ulfstand (d 1592). - Enleveras av Simon Raffn. 29 Erik Gustavsson Stenbock (d 1599), Bror t Katarina Stenbock ( ), Gustav Vasas hustru nr 3. G 1574 m Malin Sture (f 1539). 30 Malin Sture (f 1539). Dtr t Märta Leijonhufvud, kung Märta, ( ) o Svante Stensson Sture ( ). G 1574 m Erik Gustavsson Stenbock (d 1599). 31 Cecilie Stenbock. Syster t Erik Gustavsson Stenbock (d 1599). Brodern behjälplig vid bortrövandet av Märta Leijonhufvuds, kung Märtas ( ) o Svante Stensson Stures ( ) dtr Malin Sture (d 1539). 32 Elektraprojektet. Egennamnet Elektra hämtat från Sofokles drama Elektra. 33 Helena Melander. Och jag som trodde de svenska lagarna gällde alla, Svenska Dagbladet, 7 maj 2001, sekt 2, s

171 Familjen Banners förbindelselänkar till Tycho Brahe Den svenska släktgrenen Brahe, (tidigare Brade), från Halland och den danska grenen Brahe har i Peder Brahe (Brade) 1 till Gyllebo 2 samma anfader, vars två söner en av dem är Thorkild Pedersen Brahe 3 som har en dotter Johanna Thorkildsdatter 4 som med make Magnus Laurensen Brahe 5 bosätter sig på Tärna i Sörmland. Deras son Peder Magnusson Brahe 6 till Tärna verkar på 1480-talet som häradshövding i Oppunda härad i Södermanland. Per Brahe blir far till Joakim Pedersson Brahe 7 som 1516 eklaterar Gustav Vasas syster Margareta Eriksdotter Vasa. 8 I början av 1520 befarar man i Stockholm att något oroväckande är i görningen vilket motiverar Gustav Vasa till att vid ett flertal tillfällen varna sin svåger Joakim Brahe från att bevista staden och Joakim Brahes hustru Margareta på det bestämdaste avråder sin man från att besöka riksdagen i huvudstaden. Alla välvilliga varningar till trots beger sig Joakim Brahe den 8 november 1520 till Stockholm, och genom att göra så, blir han å det brutalaste halshuggen på Stortorget i Gamla Stan. Emellertid lär Joakim Brahe fortfarande med huvudet på stupstocken visa ett oförskräckt mod genom att till sin tröst sjunga psalmer vilket kan sägas utgöra en bekräftelse på myten om isländska sagors förhärdade krigare som genom att i de mest besvärliga och oroväckande situationer uppvisa en oberörd attityd på så vis åstadkommer ett slags förringande av fienden. Margareta Vasa tillbringar med sin nyfödde son Peder Joakimsson Brahe 9 avsevärd tid i danskt 164

172 fångenskap, men när Peder Brahe och modern kan lämna Danmark blir det tillsammans med ny man i hans mors liv, en greve av tysk börd, riksrådet Johan av Hoja. 10 Som systerson till Gustav Vasa får Peder Joakimsson Brahe flera förtroendeuppdrag och han bearbetar Rasmus Ludvigssons krönika 11 och Peder Swarts krönika, 12 den senare som beskriver hans egna upplevelser av sin morbror Gustav Vasa. På 1540-talet låter Peder Joakimsson Brahe uppföra Rydboholms slott 13 som i över 400 år förblir i Brahefamiljens ägo där Gustav Vasa och hans syster Margareta sägs tillbringa en del av sin barndom. Vad det lider finner Peder Joakimsson Brahe en gemål i Gustav Vasas tredje hust-ru Katarina Stenbocks syster Beata Stenbock 14, som nu ingift i det svenska kungahuset får tillfälle till att på Hörningsholm på Mörkö lära känna kung Karl IX 15 och hans maka Kristina av Holstein Gottorp. Beata Stenbock och Peder Brahe blir föräldrar till Magnus Pedersson Brahe 16 vars dotter Ebba Magnusdotter Brahe 17 som ung flicka tjänstgör som hovfröken hos drottning Kristina och alltsedan barndomen är Gustav II Adolfs 18 fästmö. Via en till eftervärlden bevarad brevväxling kan vi följa deras kärlekssaga där ett av breven avslöjar att Gustav II Adolf friar till Ebba Brahe. Från första början motarbetas emellertid deras giftermålsplaner av drottning Kristina och hennes avoga inställning samt det faktum att Gustav II Adolf ger sig ut på långväga fälttåg innebär att kontakten mellan de älskande bryts. Drottningen lär på en fönsterruta i Ebba Brahes kammare pränta: Det ena du vill, det andra du skall, så plägar det gå uti dylika fall som Ebba Brahe lär besvara med att med sin diamantring rista: Jag är förnöjd med lotten min och tackar Gud för nåden sin avlider Beata Stenbocks make på Stora Sundby 19 i Södermanland. Men, 1618 tjugutvå år gammal finner Ebba Brahe i Jacob de la Gardie en ny man att dela sitt liv med i vilket äktenskap föds inte mindre än fjorton barn, bland dem Maria Sofia de la Gardie som bosätter sig i Tyresö där hon äger flera industrier, en såg, ett oljeslageri, klädesväveri samt 165

173 både i Stockholm och på Dalarö driver flera krogar. 20 Beata Stenbocks och Peder Brahes sonson Abraham Magnusson Brahe 21 blir slottsherre på Rydboholm och Bogesund 22 och för från tjuguårsåldern ända fram till sin död 1630 dagboksanteckningar som publiceras som Abraham Brahes tidebok. Trettio år gammal 1599 enleverar Abraham Brahe sin trolovade, 23 en Jomfru Elsa af hög börd, Elsa Nielsdotter Gyllenstierna, som han utan hennes fars Nils Gyllenstiernas 24 eller dennes makas samtycke gifter sig med, och den släde som då används lär finnas kvar än idag. 25 Uttrycket i grevens tid 26 kan emellertid härledas till deras son Peder Abrahamsson Brahe 27 och anspelar på den lyckliga tid när han som Finlands generalguvernör i Åbo grundar ett universitet samt 1649 anlägger Brahestad. Men redan 1637 ser han till att i Gränna uppföra lustslottet Brahehus 28 som hans bröders barnbarn senare ärver. 29, 30 Hur ligger det då till med Johanne Panters och Niels Banners förbindelselänkar till Tycho Brahe? Jo, en av den högst upp nämnde Peder Brahe till Gyllebo har två söner varav den ene Axel Pedersen Brahe 31 med all sannolikhet är den man som under 1400-talets första hälft lever på Vittskøvle 32 i Skåne. Av ett ödets slump blir denne Axel Brahe Tycho Brahes farfars farfar, vars son Axel Axelsen Brahe 33 till Tosterup 34 äktar Maren Tygesdatter Lunge 35, vilka blir Tycho Brahes farfars far och mor. Makarna Brahes son. Tyge Axelsen Brahe 36, blir Tycho Brahes farfar vars första äktenskap ingås 1530 med Oluf Stiegsen Krognos 37 dotter Magdalene. 38 Redan 1491 finner kung Christian I:s 39 son Hans 40 emellertid anledning till att ifrågasätta överdådiga bröllop. Till exempel låter Olof Krognos inför sin dotter Magdalenas giftermål sy upp en dyrbar bröllopsutstyrsel, prægtdragter af guldmor och rødt fløjl og hermelin, och dagen för bröllopet ser han till att en rikt utsmyckad vagn dragen av två hästar för brudföljet till Bollerups 41 kyrka, varefter ekipaget beger sig till Bolleurps nye 166

174 stenhus till ackompanjemang av musik på basuner og trommer. Väl framme här serveras mat i överflöd; 42 men paradoxalt nog, omkring tjugufem år tidigare 1476, förser brudens bedstemoder, en fru Barbara, Bollerups kyrka med kalkmålningar med motiv som kan relateras till den femte dödsynden, frosseri, gula 43 som i ett katolskt land uppfattas som en försyndelse mot Guds lagar. Med tiden gifter Tycho Brahes farfar Tyge Axelsen Brahe 1513 om sig med Sophie Rud 44 och får i sitt nya äktenskap två söner Jørgen Tygesen Brahe 45 och Otte Tygesen Brahe. 46 Den sist nämnde av Tycho Brahes farfars 47, 48 två söner Otte Brahe gifter sig med Beate Clausdatter Bille som blir Tycho Brahes far och mor. Länsmannen på Kalø 49 Erik Eriksen Banner, 50 som har Erik Andersen Banner 51, 52 och Karen Steensdatter Gøye 53 som föräldrar, blir 1519 året innan blodbadet i den svenska huvudstaden äger rum, beordrad av kung Christian II att på Kalø inhysa sin avlägsne släkting Gustav Vasa! 54 Erik Banners mor Karen Gøyes far, Steen Pedersen Gøye, 55 som är den först kände ägaren till skånska Ingelstad, 56 gifter sig med Anne Pedersdatter Bille. 57 Men, nu hör och häpna, det skall visa sig att Erik Banners mor Karen Gøyes morfar Eske Pedersen Bille 58 och Tycho Brahes morfar Claus Steensen Bille 59 är kusiner. Av presentationen i Dansk biografisk leksikon från 1933 framgår vidare att nio år efter blodbadet i Stockholm 1529 gästar Tycho Brahes far Otte Brahe länsmannen Erik Eriksen Banner på 60, 61 Kalø. Tycho Brahes farbror Jørgen Tygesen Brahe till Knudstorp 62 som vid något tillfälle lyckas förhindra kung Frederik den II 63 från att drunkna i Köpenhamns hamn är den man som också sörjer för sin brorson Tycho Brahes uppväxt. Farbroderns engagemang och stöd bidrar till att Tycho Brahe kan börja studera juridik vid universiteten i Köpenhamn och Leipzig. Men, redan under sin studietid lär Tycho Brahe utkämpa en duell och förlorar då pinsamt en del av sin näsa som han upp- 167

175 finningsrikt och i sanning originellt ersätter med en bit legering i guld och silver som han sedan var morgon fäster på sin näsa med vax. Under hela sin studietid håller han vid flera utländska universitet uppskattade föreläsningar i astronomi, en disciplin som vid den här tiden uppfattats höra till de föraktade naturvetenskaperna. När Tycho Brahe 1547 efter många studieår på kontinenten återvänder till Danmark klandras han i det förstone av sina släktingar för att han i deras tycke givit sig i kast med ett bisarrt och föga ståndsmässigt ämne, hans släktingar har nämligen hoppats på att han skulle välja den militära banan, men Tycho Brahe går sina egna vägar och finner hos sin morbror länsherren på Herrevads cistercienserkloster den blide herr Steen Calusen Bille 64 till Vanås 65 en fristad. Här hos sin morbror och moster Kirsten Lindenov 66 kan Tycho Brahe helhjärtat ägna sig åt det han vurmar för mest av allt, astronomi! I november månad 1572 upptäcker han i stjärnbilden Cassiopeia 67 en ny stjärna, en supernova De nova Stella, som efter sin uppfinnare kallas Tychos stjärna får den danske kungen Frederik II upp ögonen för Tycho Brahes upptäckter och för att uppmuntra den unge vetenskapsmannen ger han Tycho Brahe ekonomiskt stöd och förlänar honom med ön Ven där Tycho Brahe 1580 uppför renässansslottet Uranienborg i vars torn inrättas ett observatorium samt i vars bottenvåning tillskapas ett bibliotek. 68 Tycho Brahe bygger på Ven även en väderkvarn samt startar ett boktryckeri, och som väktare till sin anläggning införskaffar han en hoper engelska vakthundar, som voro mycket fruktade af befolkningen på ön. 69 Tycho Brahe som i Kirstine Barbara 70 finner en hustru att dela sorger och glädjeämnen med, använder Uranienborg som bostad för sig och sin familj samt för sina till forskning hängivna medhjälpare, men i och med sitt val av hustru gör han än en gång sina föräldrar besvikna då han enligt dem skulle välja en maka av adlig börd och inte en enkel bondflicka. Här på Uranienborg tar Tycho Brahe emot en beundrande hyllning af utländska furstar. 168

176 Hans syster Sophie 71 ingår två äktenskap, första gången med Otte Tagesen Thott till Eriksholm i Skåne och andra gången 1588 eklaterar hon Erik Lange 72 till Engelsholm som har samma intressesfär som hon själv, begge sværmede for Alkemi og Astronomi. Under flera år arbetar Tycho Brahe här på ön Ven med sina till vetenskap och forskning hängivna medarbetare och förutom upptäckten av stjärnbilden Cassiopeia observerar han bland annat ljusets brytning i jordens atmosfär samt spårar upp ojämnheter i månens rörelsemönster. Man bör ha klart för sig att Tycho Brahe varken har tillgång till teleskop eller kamera utan alla mätinstrument han använder sig av för sina astronomiska observationer tillverkar han själv så mot den bakgrunden förefaller hans rön på himlavalvet än mer sensationella! Till den 15 mars 1587 fortsätter denne 1500-talets vetenskaplige gigant med sin forskningsverksamhet på Ven när han plötsligt av okänd anledning faller i onåd hos den minderårige danske monarken Christian IV 73 och samtidigt mister sitt statsunderstöd samt förlorar dessutom alla sina förläningar så till sist ser sig Tycho Brahe tvungen inse att han inte kan finansiera verksamheten på ön. Sitt födelsehem Knudstorp säljer han till en av sina bröder Steen Ottesen Brahes son Jørgen Steensen Brahe som i folkmun kallas den lille konge på Fyn.1587 lämnar Tycho Brahe med familj Danmark för gott och beger sig till Tjeckoslovakiens huvudstad Prag som under och 1600-talen anses vara något av ett «trollkarlarnas Mecka» tilldelas Tycho Brahe en tjänst som hovastronom och astrolog hos den böhmiske kejsaren Rudolf II som till sig från hela Europa samlar eliten av alkemister, magiker, profeter samt astronomer. Tycho Brahes död den 24 oktober 1601 kommer oväntat. Legenden berättar att han i ett samkväm med kejsaren i Prag under en fem timmar lång sittning avstår från att kasta vatten varpå han kollapsar och avlider strax därpå. Tycho Brahes sista vilorum är Teinkyrkans kyrkogård i Prag. I början av juli 169

177 månad 1992 återinvigs hans anläggning och renässansträdgård på ön Ven samt vid Öresundsbrons invigning år 2000 använder man Tycho Brahes namn som symbol för en förening mellan Danmark och Sverige. 1 Peder Brahe (Brade) (d 1390). Far t Thorkild Pedersen Brade (Brahe) ( ). 2 Gyllebo. Ligger på en ö vid östra stranden av Gyllebosø. 3 Thorgild Pedersen Brahe ( ) t Mygdal. Far t Johanna Thorkildsdtr Brahe (1402-ca 1456). G m Adelheid Evertsdtr Grubbe (f 1380). 4 Johanna Thorkildsdtr Brahe (1402-ca 1456). Dtr t Thorkild Pedersen Brahe ( ) o Adelheid Evertsdtr Grubbe. Mor t Peder Magnusson Brahe (1442-ca 1514). G ca : a g m Magnus Laurensen Brahe ( ). 5 Magnus Laurensen Brahe (1398-ca 1456). Far t Peder Magnusson Brahe (1442-ca 1514). G m Johanna Thorkildsdtr Brahe ( ). Riksdagsman. Riddare Väpnare i Södermanland. 6 Peder Magnusson Brahe (1442-ca 1514). Son t Magnus Laurensen Brahe (1398-ca 1456) o Johanna Thorkildsdtr Brahe (1402-ca 1456). Far t Joakim Pedersson Brahe ( ). Häradshövding i Oppunda hd, Södermanland. 7 Joakim Pedersson Brahe ( ). Son t Peder Magnusson Brahe (1442-ca 1514) o Svarte Turesdtr Øllegaard (f 1449). Far t Peder Joakimsson Brahe ( ). G 1516 m Margareta Eriksdtr Vasa (ca ). 8 Margareta Eriksdtr Vasa (ca ). Dtr t Cecilia Månsdtr (d 1522) o Erik Johansson Vasa (d 1520). Syster t Gustav Vasa (ca ). Mor t Per Joakimsson Brahe ( ). G : a g m Joakim Pedersson Brahe ( ). G 2: a g m greve Johan von Hoja. 9 Peder Joakimsson Brahe ( ). Son t Joakim Pedersson Brahe ( ) o Margareta Vasa (ca ). Far t Magnus Pedersson Brahe ( ), Erik Brahe ( ), Gustav Brahe ( ), Abraham Brahe ( ) samt Ebba Pedersdtr Brahe ( ). G m Beata Stenbock. Greve. 10 Johan von Hoja. G m Margareta Eriksdtr Vasa (ca ), hennes äktenskap nr 2. Riksråd hos Gustav Vasa (ca ). 11 Rasmus Ludvigsson (d 1594). Krönikeskrivare o genealog. 12 Peder Swart (d 1562). 1556, biskop i Västerås. Peder Swarts krönika hand- 170

178 lar om Gustav Vasa o betraktas som den första längre karaktärsteckningen i vår svenska litteratur. 13 Rydboholm. I Östra Ryds sn, Uppland. Byggherre: Sten Sture d ä: s far riddaren Gustaf Amundsson Sture (d 1444). Ägare: Gustav Vasas farfar riddaren Johan Kristiernsson (d 1477), Gustav Vasas syster Margareta Brahes son Peder Joakimsson Brahe ( ), Abraham Pedersson Brahe ( ) samt Nils Nilsson Brahe ( ) med maka Margaretha Juliana Wrangel. 14 Beata Stenbock. Syster t Gustav Vasas tredje hustru Katarina Stenbock. Mor t Magnus Pedersson Brahe ( ). G m Peder Joakimsson Brahe ( ). 15 Karl IX ( ). Son t Gustav Vasa ( ) o Margaretha Leijonhufvud. G : a g m Maria av Pfalz ( ). G : a g m Kristina av Holstein-Gottorp ( ). 16 Magnus Pedersson Brahe ( ). Son t Beata Stenbock o Peder Joakimsson Brahe ( ). Far t Ebba Magnusdtr Brahe ( ) o Abraham Magnusson Brahe ( ). 17 Ebba Magnusdtr Brahe ( ). Dtr Magnus Pedersson Brahe ( ). Syster t Abraham Magnusson Brahe ( ) o Peder Magnusson Brahe ( ). G 1618 m Jacob de la Gardie. 18 Gustav II Adolf ( ). Son t Karl IX ( ). Kung av Sverige Stora Sundby. Ligger i Södermanland i Öja sn på norra sidan av östra Hjälmaren. 20 Kerstin Westerlund, Kvinnliga brukspatroner (Stockholm: Tekniska museet, 2004), Abraham Magnusson Brahe ( ). Son t Magnus Pedersson Brahe ( ). G m Elsa Nilsdtr Gyllenstierna. Riksråd. Lagman. Kansler vid Uppsala universitet. 22 Bogesunds slott. Ligger i Östra Ryds sn i Uppland. 23 Trolovning. Välsignelsehandling i katolska kyrkan. Äktenskap ingås genom fästning, då fästegåvor utväxlas. Av den anledningen orden fästmö o fästman. Under senmedeltiden ersätts fästning av trolovning som avskaffas Nils Jöransson Gyllenstierna ( ) t Fogelvik. Son t Jöran Gyllenstierna o Kerstin Nilsdtr Grip. Far t Elsa Nilsdtr Gyllenstierna, Jomfru Elsa, Abraham Brahes gemål. Riksdrots. 25 S E Vingedal, Strövtåg i norrort: 18 utflyktsmål till norrorts sevärdheter, 171

179 Orienteringskarta av Hans Carlén (Täby: Förlags AB Centrum, 1973), Talesätt. Anspelar på Per Joakimsson Brahes tid som generalguvernör i Preussen från 1635 o i Finland från Peder Magnusson Brahe ( ) t Rydboholm. Son t Magnus Pedersson Brahe ( ). Greve, ämbetsman o politiker. 28 Brahehus. Slottsruin i Jönköpings län, Småland. Ligger på en höjd ovanför Gränna m utsikt över Vättern. 29 Eva Borgström, Om jag f be om ölost : kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik (Göteborg: Anamma, 1991), Sven Rosborn, Vackert slott blev lågornas rov, Populär historia 1, (1993): Axel Pedersen Brahe (d ca 1398) t Vittskøvle, Skåne. Farfars farfar t Tycho Brahe. 32 Vittskøvle. Förr Egeside, ca Byggmästare: 1577 Jens Brahes son Henrik Brahe (d 1587), som den siste ägaren m namnet Brahe på Vittskøvle. Ägare: t 1587 Peder Egeside o hans svärson Werner Brahes eftersläkt. 33 Axel Axelsen Brahe (d 1487) t Krogholm, Vittskøvle o Tosterup. Son t Axel Pedersson Brahe ( ). Far t Tyge Axelsen Brahe (d 1523). Farfars far t Tycho Brahe. G m Maren Tygesdtr Lunge (d ca 1520). 34 Tosterup. Ägare: Från 1523 Jørgen Tygesen Brahe ( ). 35 Maren Tygesdtr Lunge (d ca 1520). G m Axel Axelsen Brahe (d 1487). Farfars mor t Tycho Brahe. 36 Tyge Axelsen Brahe (d 1523) t Tosterup, Vittskøvle o Knudstrup. Son t Axel Axelsen Brahe (d 1487) o Maren Tygesdtr Lunge (d ca 1520). Far t Jørgen Tygesen Brahe ( ) o Otte Tygesen Brahe ( ). Farfar t Tycho Brahe. Bror t Axel Axelsen Brahe ( ). G 1: a g 1503 på Bollerup m Magdalene Olofsdtr Krognos (d 1510), dtr t Olof Stigsen Krognos o Gertrud Knudsdtr Has. G 2:a g 1513 m Sophie Rud (d 1555). Riddare o riksråd. 37 Olof Stigsen Krognos t Bollerup. Far t Magdalene Olofsdtr Krognos (d 1510). G m Gertrud Knudsdtr Has. Riksråd. 38 Magdalene Olofsdtr Krognos (d 1510). Dtr t Olof Stigsen Krognos o Gertrud Knudsdtr Has. G 1503 m Tyge Axelsen Brahe (d 1523) t Tosterup. 39 Christian I ( ) av Oldenburg. Far t Hans ( ). G m Dorothea av Hohenzollern. Dansk kung Norsk kung Svensk kung Stamfar t den Oldenburgska ätten, som fortfarande regerar i Danmark. 172

180 40 Hans ( ). Son t 40 Christian I ( ) av Oldenburg. Far t Christian II ( ). Unionskung , från 1483 även i Norge. 41 Bollerup. I släkten Krognos ägo Lars Bisgaard, Adelen og de syv dødelige synder: omkring kalkmalerierne i Bollerup kirke i Kongemagt og samfund i Middelalderen: festskrift til Erik Ulsig på 60-aarsdagen 13 februar 1988 (Aarhus: Arusia, [1988], Inom den katolska kyrkan betraktas de 7 dödsynderna högmod, girighet, otukt, avund, frosseri, vrede o andlig lättja som överträdelser av Guds lag. 44 Sophie Rud (d 1555) t Tureby. Dtr t Jørgen Rud (d ca 1505) o Kirstine Eriksdtr Rosenkrantz (d 1509). Mor t Otte Tygesen Brahe ( ). Farmor t Tycho Brahe. G 1513 m Tyge Axelsen Brahe (d 1523). 45 Jørgen Tygesen Brahe ( ). Son t Tyge Axelsen Brahe (d 1523) o Sophie Rud (d 1555). Bror t Otte Tygesen Brahe ( ). Farbror t Tycho Brahe. G ca 1547 m Inger Oxe (d 1591), dtr t Johan Oxe (d 1534) o Mette Mogensdtr Gøye (d 1536). 46 Otte Tygesen Brahe ( ) t Knudstorp. Son t Tyge Brahe (d 1523) o Sophie Rud (d 1555). Far t Tycho Ottesen Brahe. G 1544 m Beate Clausdtr Bille ( ). Riksråd på Helsingborgs slott. 47 Beate Clausdtr Bille ( ). Dtr t Claus Steensen Bille (ca ) o Lisbet Ulfstand (d 1540). Mor t Tycho Brahe. G 1544 m Otte Tygesen Brahe ( ). 48 Billesläkten. Material om släkten Bille från tiden före 1660 finns i Claus Christoffersen Lyschanders rimkrönika från 1597, Jens Billes sønners 16 aner. Claus Lyschander, Billesläktens rimkrønike, Meidell, Billeslægtens hist. I-II, , Jacob Hansen og Knud Mortensen, Dalum sogns hist I, 1989 samt Erik Ulsig Dan. adelsgodser i middelalderen, 1968, Kalø. Uppförs på uppdrag av greve Gert av Holstein (ca ) är Claus Limbaek hövitsman här. När länsman Erik Eriksen Banner går 1554 ur tiden övertar hans son Frants Banner länsmansskapet på Kalø åren Först m Ulrik Fredrik Gyldenløve som läns-man rivs Kalø borg Erik Eriksen Banner (ca ). Son t Erik Andersen Banner ( ) o Karen Steensdtr Gøye (1460-levde 1527). Sonson t Johanne o Niels Eriksen Banner. G 1:a g m Mette Nielsdtr Rosenkrantz (d 1533). G :a g m Margrethe Henriksdtr Gyllenstierna (d 1554), dtr t Henrik Knudsen Gyllenstierna. Riksmarsk. Äger Kokkedal från Erik Andersen Banner (d 1483). Son t riddaren 1445 Anders Nielsen Banner ( ) o Sophie Mogensdtr Galt ( ). Far t Kirsten (f 1480) 173

181 t Høgholt, Erik ( ) o Peder d 1520). G m Karen Steensdtr Gøye (1460-ca 1527), dtr t Steen Pedersen Gøye (f 1470) o Anne Pedersdtr Bille. 52 Erik Andersen Banner (d 1483). Son t riddaren 1445, Anders Nielsen Banner ( ) o Sophie Mogensdtr Galt ( ). Far t Erik Eriksen Banner. Far t Kirsten (f 1480) t Høgholt, Erik ( ) o Peder d 1520). G m Karen Steensdtr Gøye (1460-ca 1527), dtr t Steen Pedersen Gøye (f 1470) o Anne Pedersdtr Bille. 53 Karen Steensdtr Gøye (1460-levde 1527). Dtr t Steen Pedersen Gøye o Anne Pedersdtr Bille. Mor t Christine, Erik ( ) o Peder (d ca 1521). Mor t Erik Eriksen Banner. G 1:a g m Erik Andersen Banner ( ). G 2:a g m Niels Eskilsen Høg. Äger Asdal Dansk biografisk leksikon, grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 2 : Bering-Brüel (København: Gyldendal, 1933), Steen Pedersen Gøye (f 1470). Far t Karen Steensdtr Gøye (1460-levde 1527). G m Anne Pedersdtr Bille, dtr t Peder Jacobsen Bille o Margrete Axelsen Brahe (d 1465). Väpnare. - Först kände ägare av Ingelstads gård, där han lever Ingelstad. Ligger i Skåne. Under medeltiden Ingelstathe. Ägare: 56 Steen Pedersen Gøye o Niels Eskildsen Høg , g m Karen Steensdtr Gøye. - Har en av Nordens äldsta o märkligaste stenkyrkor. 57 Anne Pedersdtr Bille t Ingelstad. Dtr t Peder Jacobsen Bille o Margrete Axelsen Brahe (d 1465), dtr t Axel Pedersen Brahe o Holmger Holgersdtr Krognos. G m Steen Pedersen Gøye (f 1470). 58 Eske Pedersen Bille (ca ). Son t Peder Torbensen Bille (d 1508) t Svanholm o Anne Knudsdtr Gyllenstierne (d 1521). Kusin t Tycho Brahes morfar Claus Steensen Bille (ca ). Far t Jørgen Bille (d 1601) o Peder Bille (d 1580). G ca 1517 m Sophie Krummedige (ca ), dtr t Henrik Krummedige (d 1530) o Anne Rud (d 1533). 59 Claus Steensen Bille (ca ). Son t Steen Basse Bille (ca ) t Allinde o Margareta Rønnov. Morfar t Tycho Brahe. Far t Beate Clausdtr Bille ), Jens Bille o Claus Bille o Steen Bille ( ). Kusin t Eske Pedersen Bille ( ). G 1524 m Lisbet Ulfstand (d 1540). 60 Dansk biografisk leksikon, Bd 2 : Bering-Brüel, 1933), Bisgaard, artikel i Kongemagt og samfund i Middelalderen, Knudstorp. Byggherre: Otte Tygesen Brahe (( ). Ägare: Tycho Brahe ( ) o Steen Brahe ( ). 63 Frederik II ( ). Regent i Danmark

182 64 Steen Clausen Bille ( ) t Vanås. Son t Claus Bille (d 1558) o Lisbet Ulfstand (d 1540). Bror t Jens o Holger Bille. Morbror t Tycho Brahe. Far t Anders Bille ( ). G 1557 m Kirsten Hansdtr Lindenov (d 1612). Länsman i Vesterstads len. 65 Vanås. Ligger i Østra Gøinge hd, Skåne. Tillhör Brahesläkten från slutet av 1400-talet. Ägare: Från 1511 Niels Brahe o därefter Steen Bille ( ). 66 Kirsten Andersdtr Lindenov (d 1612). Moster t Tycho Brahe ( ). G 1557 m Steen Clausen Bille ( ). 67 Cassiopeia. Stjärnbild på norra stjärnhimlen i Vintergatans band vars fem ljusstarkaste stjärnor bildar ett W. 68 Sverige: geografisk, topografisk, statistisk beskrifning, under medverkan af flera författare, utg af Karl Ahlenius och Arvid Kempe, D 1: Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands län (Stockholm: Wahlström Widstrand, 1908), Torun Børtz-Nydal, Tycho Brahes trädgård visas: Ven hyllar sin store uppfinnare, Ale: historisk tidskrift för Skåneland: specialnummer om Tycho Brahes Uranienborg (Lund: Landsarkivet, 1992): Kirstine Barbara (d 1604). Hustru t Tycho Brahe. G 1573 m Tycho Ottesen Brahe ( ) t Knudstorp. 71 Sophie Ottesdtr Brahe (ca ). Dtr t Otte Tygesen Brahe ( ) o Beate Bille ( ). Syster t Tycho Brahe ( ). Mor t Tage Ottesen Thott d y ( ). G : a gm Otte Tagesen Thott ( ) t Eriksholm, Skåne. G : a g m Erik Lange (d 1613). - Dansk biografisk leksikon framhåller Sophie Brahes genealogiska forskning: Gennem kopibøgerne får man et levende indtryk af hendes vidløftige genealogiske korrespondance og desuden røber hendes egne antegnelser deri et sjældent fortællertalent med stor sans for det virkningsfulde. B: s alsidige interessesfære er typisk for renæssancetidens kultur, men som kvindelig forsker betegner hun noget nyt i den nordiske kvindes historie. 72 Erik Lange ( ). Far t Margrethe Lange. G 1602 m Sophie Brahe i hennes äktenskap nr 2. Christian IV ( ). Son t Frederik 73 II ( ) o Sofia ( ) av Mecklenburg. Kung av Danmark Steen Ottesen Brahe ( ). Bror t Tycho Brahe. G : a g m Birgitte Rosenkrantz ( ). G : a g m Kirsten Holck ( ). Riksråd o ståthållare på Hagenskov. 75 Jørgen Steensen Brahe ( ). Brorson t Tycho Brahe. G 1615 i Aarhus m Anne Gyllenstierne ( ). Ståthållare på Hagenskov slott. 76 Vetenskapens värld, Bd 2: Solsystemet, Jan Nicolson och Patrick Moore, 175

183 svensk översättning och bearbetning: Malcolm Fridlund (Malmö: Fogtdal, cop 1987). 77 Rudolf II ( ). Tysk-romersk kejsare från Understödjer vetenskap o konst. 78 Clemens Poellinger, Locket av för det ockulta, Svenska Dagbladet, 3 maj 1992, s 5 176

184 Kulturen blomstrar i kretsen kring Tycho Brahe I 1700-talets slut intill 1800-talets mitt finns det enligt den danske sjuttonhundratalsförfattaren Christian Molbech 1 cirka 49 danska handskrifter bevarade, 2, 3 ett värdefullt arv från den medeltida kulturmiljön vilka på medeltiden betraktas verkliga klenoder, nästan som böcker. Som exempel framhålls bland annat Vedels samling av folkvisor vilka i 1500-talets början till tiden omkring 1650 sammanställs av män och kvinnor i Danmarks högreståndskretsar. Billedet af adeldamerne 4 som afskrivere af viser i tidens skillingstryk bliver endnu klarare, når man inddrager andre genrer end DgF-viserne. Og en væsentlig del af de trykde afskriver, findes netop også bevaret... der indeholder viser fra slutningen af det sekstende århundrede og indtil begyndelsen af det attende. 5 Under 1500-talet fram till 1600-talets mitt inträffar emellertid något av en revolution på det vetenskapliga och konstnärliga området; något som framför allt för kvinnors del kan sägas bli förödande då kvinnor nu inte längre har samma möjligheter att göra sig gällande i den offentliga sfären. 6, med den ökade litterariteten fick med boktryckarkonsten. Medan kvinnornas kultur i stort sett förblev oral spelar nu texter av olika slag en allt större roll bland männen. Böcker skrevs företrädesvis av och för män. I de lärdes republik var kvinnorna lätt räknade. Boken kodifierade innovationen, denna knöts till namn och dessa namn var manliga. Det intel- 177

185 lektuella livet tedde sig i den litterata traditionen som en kronologisk linje, markerad av nydanande insatser av olika slag, utförda av män... 8 Under en första så kallad hovperiod rör det sig om skillingtryck och folkvisor i äldre handskriftsmanuskript från Jylland som kompileras av adelige lærde damer och män, ofta med anknytning till Christian III: s respektive Frederik II: s hovmiljöer. 9 Jutland seems early to have been the ballad mainland, and it is the provenance of the most famous of all ballad manuscripts, Karen Brahe s Folio. 10 Albert Muus 11 tjänstgör mellan åren 1553 och 1555 som köksmästare i Christian III: s hov. Han sammanställer Danmarks äldsta samling av ballader Hjærtebogen 12 innehållande omkring 83 historiskt orienterade riddar- och kärleksvisor med tillbakablickande skildringar från gångna tiders århundraden. I den här samlingen bidrar Tycho och Sophie Brahes 13 moster Kirsten Lindenov 14 till Vanås 15 och Tycho Brahes morbror Steen Bille 16 med cirka 35 riddarvisor, bland annat folkvisan Ebbe Skammelsen 17, 18, som berör ett centralt ämne i medeltidsmänniskans liv som ära och heder. Men, även Tycho och Sophie Brahes föräldrar Beate Bille 19 och Otte Brahe 20 samt hans hustrus kusin Jens Bille 21 till Billesholm 22 med maka Karen Eijlersdatter Rønnov 23 medverkar i denna Danmarks äldsta samling av danska folkvisor. Till de personer som i övrigt rör sig i kretsen kring syskonen Brahe hör Erik Tygesen Krabbe 24 och hans dotter Anne Eriksdatter Krabbe, 25 den senare som vi straxt återkommer till. Först fokuserar vi på hennes far Erik som 1533 publicerar Danska rimkrøniken och påföljande år ser till att en ny uppdaterad upplaga av Saxo Grammaticus verk kommer till stånd. Att Jydske lov översätts till latin är även hans förtjänst. 27 Redan som ung lär Tycho Brahe genom sin mor Beate Bille 178

186 känna Anders Sörensen Vedel, 28 som till Tycho Brahes mor Beate Bille bland annat dedicerar en lille adagtbog. Under en längre tid studerar Tycho Brahe och Anders Vedel vid tyska universitet. Men, redan i mitten av 1500-talet uppnår Vedel vid Ribes universitet en magistergrad och utses 1567 till hovpredikant på Köpenhamns slott. Successivt kommer emellertid Vedel till insikt om att det är folklivsforskning han helst vill ägna sig åt, ett intresse som grundläggs när han som 17-åring blir involverad i tillkomsten av den menige mands kulturhistoria Den Danske Krønicke med historiska berättelser och skrönor från forna tider fram till omkring 1185 där den danske historieskrivaren Saxo 29 en gång slutat. 30 Med hjälp av sin samarbetspartner tillika svärfar Hans Svanning 31 inreder Vedel 32 ett bibliotek Himmerig. Vid det här tillfället är hans balladsamling 33 indelad i genrer, exempelvis kæmpeviser om strider mot jättar et cetera, naturmytiske viser om bergtagna, näcken och andra naturfenomen, historiske viser från 1000-talets slut till 1200-talets sista årtionden, bland annat på temat kärlek, vilka som ett arv från trubadurdiktningens dagar ofta handlar om höviskt liv, ridderviser samt legendeviser, den senare genren ofta med religiöst innehåll. Tidigt inser Tycho Brahe att hans studiekamrats sysselsättning förtjänar bli uppmärksammad i vidare kretsar så han förmedlar en kontakt med drottning Sophie 34 som efter ett enda sammanträffande visar intresse för Vedels samlingar. 35 Till saken hör att Tycho Brahes mormor Lisbet Ulfstand 36 tidigare är hovdam hos drottning Sophie som själv har ett brinnande intresse för dansk folkdiktning, något som kommer till allmän kännedom när Dronning Sophies visebog publiceras, samma år som Vedel ger ut Hundrede Udvaalte Danske viser 38 som han som en vänskapstjänst dedicerar drottningen. I den här samlingen ingår den historiska skillingtrycksvisan Brune-Erik og Nilaus Buggesøn där en av huvudpersonerna Brune Erik Eriksen Banner den yngre 39 återfinns på Johanne Panters make Niels Banners 179

187 släktträd och berör en händelse som äger rum i Nordjylland. År 1335 uppför Tycho Brahe på ön Ven invid sitt slott Uranienborg ett astronomiskt laboratorium, Stjærneborg, dit dåtidens vetenskapsmän och forskare söker sig för att studera planeterna och stjärnorna på himlavalvet. Men, ön Ven verkar också kunna bli en samlingsplats för en skara folkloristiskt intresserade personer, bland dem Tycho Brahes släktingar och vänner, i vilket sällskap Anders Vedel från ungdomsåren är en självskriven gäst. Efter flera studieår utomlands får Johanne Panters och Niels Banners barnbarns barn Karen Frantzdatter Banners 40 make Henrik Lykke 41 tillfälle att i Danmarks gamle folkeviser införa 2 historiska folkvisor Indtagelsen av Riberhus 42 och Arild Urup og jomfru Tale Thott, den senare balladen som handlar om enskilda familjemedlemmar i familjen Ulfstand samt om Henrik Lykkes maka Karen Banners farbror Anders Eriksen Banner, som dessutom är en av den här folkvisans protagonister. Vid cirka trettiotvå års ålder mister bröderna Tycho och Knud Brahes 43 syster Sophie sin man Otte Thott, 44 men redan på 1590-talet upptäcker bröderna Brahe att deras syster sällskapar med sin svåger Erik Lange, 45 en förbindelse som Sophie Brahes föräldrar misstror, som antagligen förlitar sig blint till kung Frederik II: s förordning från 1582 i Jydske lov, i vars äktenskapsbalk framgår att döttrar som går i giftermålstankar i första hand bör vända sig till sina föräldrar, gaaet af deres Raad. Vis av egna bittra erfarenheter av en förkvävande föräldraauktoritet stöttar Tycho Brahe sin syster när hon 1602 rymmer med sin fästman och i all hemlighet gifter sig med Erik Lange. Kort tid därefter skriver Sophie Brahe frankt i ett brev: Jeg agter hverken Venner eller Slægt eller nogen Klaffers Munde. 46 Sophie Brahe står sedan trofast vid sin makes sida även när han under cirka tolv års tid flackar runt 180

188 utomlands för att lansera sina upptäckter inom alkemi, då hans hustru får tid till att 1594 skriva dikten Urania til Titan 47 i vilken hon inspireras av alkymierna, astrologins og antikkens verden. Det nygifta paret Erik och Sophie Lange, som bägge kommer från välbärgade förhållanden, blir framöver emellertid tvungna att leva med den bittra erfarenheten att deras familjer ser på deras förening som en mesallians, bland annat kommer aldrig något fädernearv Sophie Brahe till del.... at en Kvinde, der giftede sig uden sin Værges Samtykke, herved forspildte Brugsretten til sin Arv. 48 Hur som helst, Sophie Brahes äktenskap med Erik Lange får stå som exempel för att alla medeltida äktenskap inte krasst enbart baseras på ekonomiska beräkningar. Som änka flyttar Sophie Brahe till sin ende son Tage Thott på Engelsholm i Veijle och fördjupar sig här i historia och genealogisk forskning samt författar en släktbok på drygt 900 sidor! 49 I Karen Christensdatter Gyllenstiernes 50 håndskrift som kompileras av författarinnan själv i vilken Sophie Brahe bidrar med en tysk kärleksvisa bestående av 51 strofer där en av stroferna lyder: Derfor haver jeg elsket dig af Hun og al min Magt dit Hjerte haver altid været mig god, saa haver du for mig sagt. Sophie Brahes man Erik Langes dotter Margareta Lange 51 har Karen Gyllenstierne som bästa väninna, det som förutom intresset för folklore förenar väninnorna, är att bägge med få års mellanrum upplever att deras män tragiskt går bort, först blir Karen Gyllenstierne änka efter Holger Ottesen Rosenkrantz 52 som såras dödligt i Nordiska sjuårskriget och några år senare förlorar Margareta Lange sin make Jens Kås 53 som i sin krafts dagar tjänstgör vid Christian I:s 54 hov. Som änka ägnar Margareta Lange all sin tid till åt att översätta fransk uppbyggelselitteratur samt med att på Engelsholm ställa samman omkring 105 folkvisor, som från 1583 ingår i Samling af Gamle Danske viser. Som en kuriositet, men en kärleksfull sådan, finns häri ett tyskt kärlekspoem Mit Liebe bin ich und 181

189 fangen hart som Margareta Lange tillägnar ingen mindre än Tycho Brahes bror Knud. Poemet undertecknas av både Knud Brahe och Margareta Lange, som om att man för eftervärlden vill berätta att man på ålderns höst i varandra funnit sin ideala livskamrat! I augusti månad 1583 gifter sig Margareta Lange med Knud Brahe och naturligtvis är det bästa väninnan Karen Gyllenstierne som i sin glans dagar gärna ordnar med fester på någon av sina gårdar Stjernholm eller Rosenholm som nu står för arrangemangen på väninnans bröllop. Folkvisan Erik Styggesen Rosenkrands, som ingår i Margareta Langes Samling af Gamle Danske Viser, sjungs och dansas till 1480 vid ett annat tidigare bröllop när Erik Rosenkrantz och Kirsten Skram gifter sig. I Margareta Langes samling av ballader kan man till exempel även finna dansvisan Mettelille og dronning Sofi. 57 Alene ud fra hvad kvinderne selv oplyser rundt om i visebøgerne, får man et ganske godt indtryk af deres holdning til viserne. Det står også helt klart, at de virkerkelig har sunget og danset til de viser, de har i visebøgerne. 58 Apropå Karen Gyllenstiernas gård Rosenholm har berättats att en ingift släkting till familjen Rosenkrantz vid namn Guildenstern, 59 läs Gyllenstierne, efter studier i England passar på tillfället att besöka sin släkt på Rosenholm. Sällskapet uppsöker då en krog där man dricker några stop öl tillsammans med ingen mindre än William Shakespeare 60 som efter deras samvaro tycks bestämma sig för att förlägga handlingen i Hamlet 61 till just Danmark i stället för Grekland som författaren tidigare haft planer på! 62 I balladsamlingar som blir till under en andra period, en så kallad landadelige overlevering, uppträder bland annat personer i familjen Krabbe till exempel Tycho Brahes kusin Berete Skave 63 då gift med Niels Krabbe 64 till Vegeholm. 65 Berete Skaves anebog, 66 som sammanställs 67 omkring 1620, innehåller 10 68, 69 folkvisor, bland annat folkvisan Tyge Krabbe i Skaane. 182

190 Anne Krabbe vars uppväxtmiljö är intellektuellt stimulerande hör enligt den danske fornforskaren Ole Worm 70 till de mest fremragende blandt vore lærde adelsdamer. Men, redan efter fyra års äktenskap med Jacob Bjørn 71 blir Anne Krabbe änka Därefter ägnar hon sig på gården Stenalt 72 all sin tid åt författarskap, bland annat 1612 ger hon ut en bönebok En liden BøneBog 73 och fyra år senare 1616 en postilla Haand Postilla. 74 I Samling av Kæmpeviser og andre Sange bidrar hon 1615 med kæmpeviserne Tyge Krabbes kamp i Skaane och Samson 75 som handlar om hennes farfar. Här nedanför kan man ta del av Anne Krabbes synpunkter beträffande folkvisans trovärdighet som historisk källa:... læste hun viserne som meget troværdige historiske kildekrifter, og i indledningerne bedyrer hun ofte, at hun selv har været påstederne og talt med gamle folk og fået bekræftet, at sådan gik det hele for sig etc. 76 Inom hagiografi kan man 77 som ett adeligt flyveblad 78 av Anne Krabbes hand finna legendevisen Det tvungne Samtykke 79 som handlar om en jungfru som väljer ett för medeltidens unga kvinnor vanligt modus vivendi att gå i kloster. 80 Riddaren får i den här legendevisen avslag på sitt frieri till en skön jungfru som envist framhärdar att hon genom att bli Kristi brud redan gjort sitt livs val, ett svar för en man på friarstråt, måste te sig tämligen försmädligt. För att besvärja den för riddaren pinsamma situationen vill han använda sig av runemagi som enligt den aktuella visans utsago virker straks. Först förleds jungfrun till att dricka en edderdrik for at hendes hjerte skulle briste, men då jungfrun visar sig vara orubblig ända in i sista andetaget, tvingas riddaren till sist återföra en död kvinna till klostret. Sedan urgammal tid är runobindningen människans beprövade medel att utöva ett ovillkorligt inflytande över andra, och i en rad danska visor spelar den huvudrollen

191 Runor betecknar såväl den enskilda runan som själva runskriften och brukas vid den här tiden i Skandinavien som skriftsystem. Man har till och med funnit ristade runor 82 på arkeologiska bruksföremål från talen efter Kristus. Uden tvivl var det yderst få, der kunne læse og skrive, så det er ikke mærkeligt, at både skrivekunsten og skrifttegnene 83 kunne opfattes som noget hemmelighedsfuldt eller magisk. 84 Den danske fornforskaren Ole Worm framför åsikten att man genom det isländska språket eventuellt skulle kunna lösa runornas gåta. Men runor förefaller även tilltala den svenske kungen Karl IX som kan tänka sig ersätta latinet i svenska skolor med runor och för det här ändamålet ber en svensk föregångsman på området Johan Bure (Johannes Bureus) 85 att framställa en run-abc-bok. 86 Under denna andra period som vi rör oss i här ligger fornminnesvård i tiden. Den 20 maj 1630 beordrar den svenske kungen Gustav II Adolf alla svenska forskare att efter danskt mönster inventera förflutna tiders materiella och andliga kultur där äldre handskrifter med skillingtryck kan sägas ha en given plats. En så tredje så kallad senadelig og borgelig overlevering inträffar omkring och fortfarande är det då Tycho och Sophie Brahe som är vägledande. Till några av de personer som intresserar sig för folkloristik hör Vibeke Bild, 87 Christence Nielsdatter Juul 88 samt Karen Brahe med flera andra kvinnor i deras krets. Men, den folkliga poesin väcker även sympati hos alla Birgittes och Henrik Gøyes sex barn som Holger Rosenkrantz den lärde adopterar vilka alla kommer att verka inom kulturens domäner. Exempelvis Mette Henriksdatter Gøye 90 ser 1657 till att Gamle Danske Historiske Elsaffs Vijser kommer till allmän kännedom. Otte Gøyes 91 hustru Birgitte Thott 92, 93 förvärvar redan som ung så gedigna språkkunskaper i tyska, franska och engelska att 184

192 hon kommer att anlitas som översättare av Senecas 94 moralfilosofiska skrifter framträder på litterära arenan en tolvbarnsmor Sophie Bille 95 som författarinna till en sedelärarande bok De udvaldes uforgængelig Krone i Himmelen som har läsare i både Danmark och Norge och vars sista utgåva kommer så sent som 1895! Under denna tredje period måste även Peder Syvs 96 balladsamling framhållas. Förutom att han som tjugusjuåring 1658 har en rektorstjänst på latinskolan i sin födelsestad Næstved anlitas han som filolog 97 för bland annat granskning av Anna Gøyes handskriftssamling som innehåller 19 folkvisor vilka 1695 införlivas i Et Hundrede udvalde Danske Viser som kommer i en utökad upplaga i Andet Hundrede Viser 98, 99 om Danske Konger, Kæmper og Andre. Att det i flera släktled i Tycho Brahes familjekrets existerar kvinnor och män som vid sidan av att vara make eller maka, i kvinnors fall framför allt som änkor, kan odla andra färdigheter än de gängse framgår här ovan. Väl medveten om att dessa kvinnor och män förfogar över tjänsteandar som underlättar deras vardag och bidrar till att de får den värdefulla tiden till sitt förfogande som de till exempel utnyttjar för att spåra upp folkloristiskt stoff i privata arkiv, på slottsvindar samt i kloster- och universitetsmiljöer med flera andra platser. För det mödosamma arbetet att sammanställa så stora textmassor det då kan bli fråga om, använder till exempel Anne Krabbe sig av skrivare, såväl kvinnor som män. Det faktum att det vid den här tiden i själva verket existerar förhållandevis ringa stoff att tillgå för att fabricera ballader bör paradoxalt nog beaktas, något som kan sägas ligga i folkpoesins innersta väsen. I alla tider har ju folkliga ballader inte varit ämnade till att läsas, utan likt all folkdiktning om äventyr, sägner, legender och sagor har stoff av det här slaget genom århundraden spridits muntligen, i vissa fall från mycket avlägsna platser och på så vis kontinuerligt genererat nya versioner av en och samma ballad. Man brukar här tala om en mobil kultur, som 185

193 vid den här tiden framför allt hör hemma i samhällets övre skikt i vilka kretsar man är läs- och skrivkunnig, välorienterad om litterära strömningar samt kan beröras av impulser utifrån. Balladstoff som emellertid blir till i ett mer avgränsande sammanhang, exempelvis hos landsbygdens folk eller kanske bara inom en enda familj förväntar man sig här finna alster som ända fram till upptecknandet kan bibehållas intakt. I det här fallet brukar man tala om en mer traditionsbunden, lokal stabil kultur. Men, givet är att ballader naturligtvis kan präglas av bägge ovan beskrivna kulturer. Vi får här anledning till att buga och bocka oss inför dessa medeltidsmänniskors gärningar i kulturens tjänst. Berättelsen om Johanne Panter kommer här att avslutas med Tycho Brahes devis på observatoriet Stjærneborg: Nec fasces, nec opes, sola artis sceptra perennant 100 som i svensk översättning ungefär betyder: 101 Varken makt eller rikedom, endast konstens och vetenskapens välde består. 1 Christian Molbech ( ). Dansk författare. 2 Handskrifter. I den medeltida kulturmiljon var böcker ofta i själva verket handskrifter som enligt Ingvar Andersson, Skånes historia: senmedeltiden (Stockholm: Norstedt, 1974), 242 var svåråtkomliga o sällsynta, ofta representerande stora penningvärden, ibland reproducerade inom själva miljön i den mån man hade tillgång till skickliga kopister. 3 Sammanställning av folkvisor sker i tre skeden. Första sammanställningen hänför sig t tiden då Christian den III: s son Frederik II regerar i Danmark 1559-ca Andra sammanställningar härrör, bl a från kretsen kring familjen Rosenkrantz t Rosenholm, från Holger Rosenrantz under 1600-talet. Tredje periodens sammanställningar infaller i 1600-talets slut o sträcker sig fram t mitten av 1700-talet, då bl a Peder Syvs balladsamling publiceras. 4 Adelsdamer, som medverkar i handskriftsamlingar under en första insamlingsperiod, är bl a Anne Krabbe ( ), då änka på gården Stenalt i Randers amt o Kirsten Nielsdtr Basse (f 1600/1610) t Smidstrup. 5 Iørn Piø, Nye veje til folkevisen (København: Gyldendal, 1985),

194 6 Kathleen Wall, Callisto in the Medieval and Renaissance Tradition i The Callisto Myth from Ovid to Atwood: initiation and rape in literature (Kingston: McGill-Quenn s University Press, 1988), Signums svenska kulturhistoria: Medeltiden, red Jakob Christensen (Signum: Lund, 2004), Ronny Ambjörnsson, Genier jobbar sällan på kontorstid: Ronny Ambjörnsson skriver om snillenas historia, Dagens Nyheter, 7 februari 1990, sekt 1, s 3. 9 David Colbert. The birth of the ballad: the Scandinavian medieval genre (Stockholm: Svenskt Visarkiv, 1989), Ibid. 11 Albert Muus ( ). Köksmästare vid Christian III: s hov. Sammanställer Hjætebogen. - Försvinner fr räkenskaperna 1560, troligen för att han då är död. 12 Hjærtebogen. Sammanställs o innehåller 83 visor. Boken är beskuren på så sätt att när man öppnar den är sidorna formade som hjärtan. 13 Sophie Ottesdtr Brahe ( ). Dtr t Otte Tygesen Brahe ( ) o Beate Bille ( ). Syster t Tycho, Axel, Jørgen, Knud o Steen Brahe. Mor t Tage Thott ( ). G : a g m Otte Thott (d 1543) t Eriksholm. G 2: a g m Erik Lange (d 1613). Dansk biografisk leksikon, Bd 2, från 1933, s 428 framhåller Sophie Brahes genealogiska forskning: Gennem kopibøgerne får man et levende indtryk af hendes vidløftige genealogiske korrespåndance. 14 Kirsten Andersdtr Lindenov (d 1612). Moster t Tycho Brahe. G 1557 m Steen Clausen Bille ( ). 15 Vanås. Tillhör Brahesläkten i slutet av 1400-talet är Niels Brahe ägare som 1525 går i landsflykt. Steen Bille låter 1566 restaurera Vanås. 16 Steen Clausen Bille ( ). Morbror t Tycho Brahe. G 1557 m Kirsten Andersdtr Lindenov (d 1612). Länsman i Vesterstads län. 17 Ebbe Skammelsen (DgF 354). Version i Tragica Ebbe Skammelsen. Riddare i Nordjylland. 19 Beate Bille ( ). Dtr t Claus Steensen Bille (ca ) o Lisbet Ulfstand (d 1540). Mor t Tycho Brahe. G 1554 m Otte Brahe ( ). 20 Otte Tygesen Brahe ( ). Son t Tyge Brahe (d 1523) o Sophie Rud (d 1555). Far t Tycho Brahe.G 1554 m Beate Bille ( ) 21 Jens Clausen Bille ( ) t Billesholm, Skåne. Son t Claus Bille (d 1558) o Lisbet Ulfstand (d1540). Yngre bror t Steen Bille ( ). Kusin t Tycho Brahe ( ). Far t Birgitte ( ), Claus ( ) o Steen Jensen Bille ( ). Bror t Beate Bille ( ), g m Steen 187

195 Clausen Bille ( ). G 1559 m Karen Ejlersdtr Rønnov (d 1592), dtr t Eiler Rønnov (d 1565) o Anne Krabbe ( ). Länsman på Gotland Billesholm. Ägs av släkten Bille under större delen av den danska tiden t Inköps av generalmajoren G O Stenbock, som säljer gården t Pontus de la Gardie. Vid reduktionen dras Billesholm in av kronan o blir ryttmästarboställe. 23 Karen Ejlersdtr Rønnov (d 1592). Dtr t Ejler Rønnov (d 1565) o Anne Krabbe ( ), ej folkvisans Anne Krabbe. G 1559 m Jens Bille ( ). 24 Erik Tygesen Krabbe ( ) t Bustrup. Son t Tyge Krabbe ( ) o Anne Rosenkrantz (d senast 1550), dtr t Niels Eriksen Rosenkrantz (d 1515) t Bjørholm o Birgitte Olofsdtr Thott (d 1528). -. Bror t Elsebe Tygesdtr Krabbe ( ). Far t Anne Krabbe ( ), g m Jacob Bjørn ( ). G : a g m Karen Lykke (d 1540), dtr t Joachim Lykke (d 1541) o Maren Bille (d 1528). G : a g m Margarethe Reventlov ( ), dtr t Anders Jacobsen Reventlov (d 1535) t Sobo o Sidsel Nielsdtr Lange (d 1553). Riksråd. 25 Anne Krabbe ( ). Dtr t Erik Tygesen Krabbe ( ) t Bustrup o Margrethe Reventlov ( ). Mor t Elsebe Bjørn. G 1588 m Jacob Bjørnsen ( ) t Stenalt, son t Bjørn Andersen Bjørn ( ) o Sidsel Truidsdtr Ulfstand (d 1561). Folkvisesamlare. 26 Jydske lov. Jyllands medeltida lag. Stadfästs Gäller hela Danmark t 1685, då den ersätts av Christian V: s Danske Lov. 27 Dansk biografisk leksikon, grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 10: Moltke-Olrik (København: Gyldendal, 1982), Anders Sørensen Vedel ( ). Folkvisesamlare. Saxo Grammaticus (d början av 1200-talet). Dansk historieskrivare. 29 Mannen bakom Gesta Danorum, ursprungligen på latin. Behandlar dansk historia fr äldsta tid t ca Det faktum att Saxo behärskar latin är anledning t hans tillnamn Grammaticus. 30 Vedels översättning av Saxo Grammaticus Gesta Danorum trycks Hans Svanning ( ). Svärfar t Anders Sørensen Vedel ( ). 32 Anders Vedel hävdar i en skrift från 1591 att hans indelning av folkvisematerial är den traditionella, som senare omarbetas av Svend Grundtvig. 33 Lars Lönnroth, Den medeltida balladens långa klassresa, Svenska Dagbladet, 17 maj 1999, sekt 1. - Författaren recenserar Sven-Bertil Janssons 188

196 bok, Den svenska balladen o hävdar här att det bland forskare råder oenighet angående balladgenrens ursprung: Några är av den uppfattningen att genren införs på 1100-talet medan andra forskare vill förlägga ursprunget t 1500-talet. En av åtskilliga moderna handböckers uppfattning går i stället ut på att visorna överförs t Danmark fr Frankrike av danska parisstudenter omkring 1300 o sprids därifrån norrut t Skandinaviens länder. Den svenske balladforskaren Bengt R Jonsson lanserar nyligen framgångsrikt en annan teori, att visorna kommer via England t Norge på 1200-talet, vilket skulle innebära att balladen kommer t Norden tillsammans med riddarromanen o andra höviska seder o bruk, som sedan via norska hovet förs vidare t svenska o danska hovkretsar. 34 Sophie ( ) av Mecklenburg. Dtr t hertig Ulrik. G m Frederik II ( ). Dansk drottning. - På hennes begäran kan Anders Sørensen Vedel ge ut sin första samling av kæmpeviser. 35 Vedels folkvisesamling. Består av 49 större o mindre handskrifter från Lanseringen av dessa sker under ca tre perioder. En första sammanställning under Christian den III o Frederik II ( ) regeringar. Ballader, som upptecknas på 1590-talet, kommer framför allt från östra Danmark, exempelvis från Anders Sørensen Vedel samt de personer som rör sig i kretsen kring Tycho Brahe ( ). En andra sammanställning från 1600-talet, bl a från familjen Rosenkrantz t Rosenholm, från Holger Rosenkrantz. Mette Henriksdtr Gøyes alster från 1657 i Part Tragica eller Gamle Danske Historiske Viser, finns även i en engelsk översättning The I. Part Tragica eller Old Danish Historical Love Songs. En tredje sammanställning av danska ballader infaller i slutet av 1600-talet o pågår fram t mitten av talet. Peder Syvs balladsamling är den mest kända. 36 Lisbet Ulfstand (d ca 1540). Mormor t Tycho Brahe. G m Claus Bille ( ). Hovdam t drottning Sophie ( ). 37 På Dronning Sophias visebog står: Efter at haandskriftet var afsluttet, har en senere skriver paa tomme blade bag i haandskriftet indføjet en række viser nr , der for største delen er svenske.... Der kan næppe vaere tvivl om, at dette håndskrift oprindeligt hør hjemme i samme viseog historieinteresserede kreds omkring Frederik II i København som de øvrige gamle visehaandskrifter. Den (sic) vandring til Sverige er et illustrerende eksempel paa de kulturelle og slægtsmæssige førbindelser paa tværs af landegrænserne i tiden efter unionens paaløsning. 38 Hundrede Udvaalte Danske viser publiceras Brune Erik Eriksen Banner d y (levde 1443) t t Vinstrup, Heidegaard o Elkjær. G m Karen Høg. 189

197 40 Karen Frantsdtr Banner ( ). Dtr t Frants Banner (d 1575) o Anna Johansdtr Oxe (d 1581).Mor t Frants Lykke. G 1: a g m Gregers Ulfstand t Barsebæk o Torup, Skaane. G : a g m Henrik Lykke ( ). Äger Asdals gård Arvtagare t Kokkedal. 41 Henrik Lykke ( ). G 1580 m Karen Frantzdtr Banner ( ). 42 Indtagelsen av Riberhus (DgF 147). 43 Knud Ottesen Brahe ( ) t Tosterup. Son t Otte Tygesen Brahe ( ) o Beate Bille ( ). Bror t Tycho Brahe ( ). G 1584 m Margareta Eriksdtr Lange ( ). 44 Otte Thott ( ) t Eriksholm. Far t Tage Thott ( ). G m Sophie Brahe (ca ). 45 Erik Lange (d 1613). Far t Margareta Lange ( ). G 1602 m Sophie Brahe (ca ). 46 Nationalencyclopedin, ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarb på initiativ av Statens Kulturråd (Höganäs: Bra Böcker, 1991), Dansk biografisk leksikon, grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 1: Abbestée- Bergsøe (København: Gyldendal, 1979), Troels Frederik Troels-Lund, Dagligt liv i Norden i det sekstende aarhundrede, Bog 9: Trolovelse (København: Gyldendal, 1908), Enligt Dansk biografisk leksikon, grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl, Bd 1 Abbestée-Bergsøe (København: Gyldendal, 1979), 428: Endelig må nævnes B:s genealogiske virksomhed. De skriftlige vidnesbyrd herom er dels en slægetegebog på ca 900 sider (univ.bibl. Lund), dels en samling kopibøger (Svenska riksarkivet), indeholdende allehande Sendebreve om Slægterne. Slægtebogen (avsluttet 1626, men med senere tillæg). 50 Karen Gyllenstierna ( ) t Rosenholm. Dtr t Christoffer Gyllenstierna o Anna Parsberg. G 1567 m Holger Ottesen Rosenkrantz. 51 Margareta Eriksdtr Lange ( ), dtr t Erik Lange ( ) o Anne Madsdtr Gjordsen (1529- levde 1610). G 1: a g m Jens Kås ( ). G : a g m Tycho Brahes ( ) bror Knud Ottesen Brahe ( ). 52 Holger Ottesen Rosenkrantz. G 1567 m Karen Gyllenstierna ( ) t Rosenholm. 53 Jens Kås ( ). G m Margareta Lange ( ), hennes äktenskap nr 1. - Deltar i Nordiska sjuårskriget Christian I ( ) av Oldenburg. Son t Hans ( ). G m Do- 190

198 rotea. Unionskung Stamfar f den Oldenburgska ätten, som fortfarande regerar i Danmark. Från 1450 är Norge förenat m Danmark t Rosenholm. Ligger norr om Aarhus. - Alltsedan mitten av 1500-talet residerar ätten Rosenkrantz här. 56 Danmarks gamle folkeviser. D 12. Registerbind til I-X : nøgler, navne, kilder. utarb af Sven H Rossel (København, 1976), 327, Mettelille og dronning Sofi (Dgf 130). 58 Piø, Nye veje til folkevisen, Blandningen av danska o grekiska namn i Shakespeares Hamlet, exempelvis Rosenkrantz, Guildenstern, Horatius samt Claudius m fl beror på att författaren från början tänkt sig förlägga handlingen i Hamlet t Grekland. 60 William Shakespeare ( ). Engelsk dramatiker o skald. 61 Hamlet av William Shakespeare ( ). - Stoff t Hamlet kommer från Saxo Grammaticus Historia Danica. 62 Anna Lena Persson, Shakespeare spökar i jylländsk släktkrönika, Svenska Dagbladet 23 augusti 2001, sekt 2, s Berete Skave ( ). Kusin t Tycho Brahe ( ) o Sophie Brahe (ca ). G m Niels Krabbe ( ) t Vegeholm. 64 Niels Krabbe ( ) t Vegeholm. G m Berete Skave ( ). 65 Vegeholm. Ligger i södra Åsbo hd, Kristianstads län, cirka 7 km 65 söder om Ängelholm. Vegeholms historia börjar 1530 m riksmarsken Tyge Krabbe t Bustrup, Peder Skrams hustru Elses far bygger Vegeholm. I släkten Krabbes ägo t 1663, då Vegeholm säljs t Otto Gustaf Stenbock. - Ivar Krabbe (d 1662) nedlägger jämte Axel Urup, Otte Kragh o Joachim Gersdorff stora summor på ett stenkolsverk på Krabbes grund. Dessa herrar är de första i Skåne att bryta stenkol Berete Skaves anebog (1620). I det Kongelige Bibliotek, København. 67 Anne Krabbes handskrivna visbok finns i en senare avskrift. Ett prov på hennes handskrift finner man i Bente Skavnes anebog, i vilken hon för in två visor om sin farfar, bl a Tyge Krabbe i Skåne (DgF 171B). 68 Tyge Krabbe i Skåne (DgF 171 B) Anne Krabbes handskrivna visbok finns i en senare avskrift. Ett prov på hennes handskrift finner man i Bente Skavnes anebog, i vilken hon för in två visor om sin farfar, bl a Tyge Krabbe i Skåne (DgF 171B). 70 Ole W Worm ( ). Dansk läkare o fornforskare. 191

199 71 Jacob Bjørn ( ). Son t Bjørn Andersen Bjørn ( ) o Sidsel Truidsdtr Ulfstand (d 1561). G 1588 m Anne Eriksdtr Krabbe ( ). 72 Stenalt. Ligger i Ørsted sn, Rougsø hd i Randers amt. 73 Bönebok, Anne Krabbe ger 1612 ut En liden BøneBog. 74 Postilla. Predikosamling. Anne Krabbes predikosamling är från Samson (DgF 6). Ingår i Didrikvisorna. 76 Danmarks gamle folkeviser, Registerbind, 340, Hagiografi. Av grek hagios, helig. Behandlar helgonbiografier som innehåller idealiserade skildringar av kvinnor. 78 Adelelige flyveblad. Haandskrevne, af professionelle skrivere mangfoldiggjorte adelsviser, der antages at have cirkuleret på herregaardene og ved hoffet. 79 Det tvungne Samtykke (DgF 75). 80 Piø, Nye veje til folkevisen, 43, Sverker Ek, Den svenska folkvisan (Stockholm: Natur och kultur), Runskrift. Även futhark. 83 Runor. Då det på medeltiden är ytterst få som kan läsa o skriva, är det inte märkligt att skrivtecknen uppfattats som hemlighetsfulla eller magiska. Runorna i sig själva är inte magiska utan skapade f att tjäna som betydelsebärande språkliga tecken som kan jämföras/ likställas m det latinska alfabetet. 84 Allan Karker. Dansk i tusind år: et omrids af sprogets historie (København: C A Reitzels forlag, 1993), Johannes Bureus ( ). Fornforskare. Grundläggare av svensk runforskning. Spårar upp fornsvenskt material. Författarens första verk i runologi Runakenslones lerespan publiceras Ingmar Stenroth, Myten om goterna: från antiken till romantiken (Stockholm: Atlantis, 2002), Vibeke Bild (ca )vars mindre foliohandskrift påbörjas 1650 på Aggersborg, då änka, o därefter är hon aktiv med folkloristisk forskning från 1631 när hon lever hos sin mor på Lundgaard i Viborg amt eller på Thorupgaard som hon äger tillsammans m modern. 88 Christense Nielsdtr Juul (d 1659). 89 Holger Jørgensen Rosenkrantz den lärde ( ). G m Sophie Axelsdtr Brahe. Adopterar 1611 Birgitte Brahes barn m Henrik Gøye. 90 Mette Henriksdtr Gøye ( ). Dtr t Henrik Gøye o Birgitte Brahe. 192

200 91 Otte Gøye ( ). G m Birgitte Thott ( ). 92 Birgitte Thott ( ). G m Otte Gøye ( ). 93 Enligt Karker, 153, 243 beträffande danska släktnamn: Det kongelige påbud fra 1526 om faste slægtsnavne gjaldt kun adelen. En adelig kvinde beholdt sit slægsnavn i ægteskab; et velkendt eksempel fra 1500-tallet er Herluf Trolles hustru Birgitte Gøye, et andet er Birgitte Thott, der i 1642 blev änka efter Henrik Gøye. Denne skik ophørte senest i 1700-tallet. Kun adelen førte efter kongeligt paabud faste slægtsnavne fra Lucius Annaeus Seneca (ca 4 e Kr-65 e Kr). Romersk filosof o författare. - Hans skrifter anknyter t stoicism, en filosofisk riktning under senantiken som indelar filosfi i logik (erfarenhetsgrundande kunskapsteori), fysik o etik. 95 Sophie Andersdtr Bille ( ) t Damsbo. Dtr t Anders Bille ( ) o Sophie Jacobsdtr Rosenkrantz (d 1667). G 1651 m Mogens Holgersen Rosenkrantz ( ) t Glimminge ( ), son t Holger Rosenkrantz ( ) o Lene Gyllenstierne ( ). 96 Peder Pedersen Syv ( ). 97 Filologi. Av grekiskans filologos, vän av vetenskap. Språkvetenskap avseende kulturella o litterära spörsmål. För filologen är språkstudiet framför allt ett medel f att förstå o utforska litterära minnesmärken. 98 Danmarks gamle folkeviser. D 12. Registerbind til I-X: nøgler, navne, kilder. utarb af Sven H Rossel (København, 1976), 300, 324, Danmarks gamle folkeviser, D 3: Tillæg 1-175: Historiske viser, utg av Svend Grundtvig (Samfundet til den Danske Litteraturs Fremme, ), Den latinska texten i svensk översättning: Varken makt eller rikedom, endast konstens och vetenskapens välde består. Kommentarer av den latinska översättningen av Krister Zeeberg som är specialist på Tycho Brahes latinska texter. Även astronomen Knut Lundmark har 1940 bidragit m synpunkter på Tycho Brahes inskription. 101 Professor Birger Bergh. Översättare från latin t svenska av Tycho Brahes text på observatoriet Stjærneborg. Kommentarer av den latinska översättningen har bl a gjorts av Peter Zeeberg som är specialist på Tycho Brahes texter. 193

201 Exkurs I: Ägare till Asdals försvarsborg och Asdals gård Nu är scenen Asdals medeltida försvarsanläggning samt Asdals gård uppförd 1895 sydost for voldstedet och de människor som lever här. Omkring 1350 finner vi på Asdals försvarsborg Johanne Andersdatter Panters 1 farfar riddaren Niels Ovesen Panter den yngre 2 med maka Johanne Andersdatter Eberstein. 3 Härnäst träffar vi här Johanne Panters far och mor Anders Nielsen Panter 4 och Ide Lydersdotter Holck. 5 Vid Johanne Panters fars frånfälle 1406 gifter Johanne Panters mor om sig 1415 med Lyder Kabel. 6 Johanne Panter som överlever sina bägge bröder blir ensam arvtagare till försvarsborgen. När hennes första man Bonde Jepsen Due 7 går bort omkring 1420 gifter hon 1425 om sig med Niels Eriksen Banner. 8 Deras son Anders Nielsen Banner 9 med maka Kirsten Gyllenstierne 10 ärver 1444 Asdal. Efter dem flyttar makarna Panters sonson Erik Andersen Banner 11 med hustru Karen Steensdatter Gøye 12 in på Asdal. När Karen Gøye 1483 är änka ärver sonen, riksmarsken Erik Eriksen Banner 13 borgen. När han går bort 1554 möter vi på försvarsborgen hans son Otte Eriksen Banner 14 med hustru Ingeborg Skeel 15 till Voergaard. Vid hennes makes bortgång omkring 1586 överlåts Asdal till hennes mans syster Karen Eriksdatter Banner till Høgholt och hennes man Gregers Truidsen Ulfstand. 16 När Karen Banner går ur tiden 1616 träder nya släkter in på arenan. Gert Bryske 17 tar omkring 1613 över förvaltningen av Asdals borg som han 1622 säljer till Claus Podebusks änka fru 194

202 Sophie Ulfstand 18 på Barsebæk 19 i Skåne! Samma år ser Sophie Ulfstand till att hennes svärson Frederik Rantzau 20 får ärva Asdal. Efter Frederik Rantzau lever Otte Christensen Skeel 21 till Hammelmose på Asdals borg. Enligt Pontoppidans Danske Atlas 22 från 1662 finns då på Asdalsborgs voldsted även två tvåvåningshus samt en envånings flygelbyggnad i korsvirke 23, 24 som fortfarande så sent som i slutet av 1700-talet står kvar. Från 1756 äger Otte Rantzaus 25 son Christian Rantzau 26 Asdal. Han är dessutom herre på Brahesborg, Rosenvold samt äger halva Hammelmose. Efter hans död 1771 stannar Asdalborgen i släkten Rantzaus ägo i ytterligare några decennier, bland annat Christian Rantzaus sonson Christian Frederiksen Rantzau 27 samt efter honom Carl Adolf Rantzau 28 som 1793 överlåter Asdal till Søren Hillerup 29 från Lemvig som nu ser till att försvarsborgen får behålla Hovedgaards Rettigheder. År 1801 säljs Asdals borg med ustyckade jordlotter tillsammans med Inventar og Bygningsmateriale af Tömmer og Sten, store Fyrrestokke og en anselig Borggaard med Huse liggende paa Hovedparcellen 30 till Arent Hassel Rasmussen 31 och Peder Baltzersen från Kjul. Enligt Jyske Efterretninger från 1800 auktionerar Arent Hassel Rasmussen ut Asdal. 32 Tre år senare 1803 förvärvar Morten Madsen 33 Asdal som han redan påföljande år 1804 överlåter till Christian Jensen 34 vars arvingar 1810 säljer Asdal till Thomas Jensen. 35 Under ufredsaarene förliser krigsskepp från England vid Kjuls strand. Kanonsalvor från ett av de strandade fartygen träffar olyckligtvis Asdal, skød borgen i Grus. När man senare gräver vid det som då finns kvar av borgkomplexets västra del består 1,5 meter av det översta skiktet bland annat av nedstyrstet Murverk. Vid Thomas Jensens bortgång 1849 ärver hans son cand phil Peder Jensen 36 Asdals borg arrenderar Ole Chr Olesen 37 Asdal som han senare samma år köper till ett pris av Rdlr. ( Dkr) En tandläkare P Christensen Friis i Hjørring kontaktar 195

203 Vendsyssel historiske museum för att diskutera en fridlysning av Asdals forna försvarsanläggning. Asdalgården uppförs som sagt 1895 nedanför voldstedet. Som Asdals herre i ældgammel tid möter vi mytomspunna Karl Pølse som sammen med sine brødre byggede gården af de Store midler de røvede fra de på kysten forliste skibe. 38 Så är vi är inne i nittonhundratalet tar Ole Olesens son Niels Olesen 39 över gården i Asdal som året därpå kommer att förvaltas av hans änka Eva Olesen. 40 Påföljande år 1916 säljer hon Asdals ägor till J Jespersen 41 från Aarhus som han senare samma år överlåter till Peder Simonsen från Horne köper tre norrnän Anders Meland, 42 Eyvind Viker och August Hansen Asdal för kronor tar Anders Meland ensam över ansvaret för gården som han låter avstycka under den då pågående lantbrukskrisen i Danmark. Sommaren 1989 besöker jag och min make Stig för andra gången fornborgen och träffar då den nye gårdsägaren Jens Peder Lundin 43 som då för några månader sedan köpt Asdal där han nu traditionsenligt bedriver svinuppfödning Johanne Andersdtr Panter ( ). Dtr t Anders Nielsen Panter (d 1406) o Ide Lydersdtr Holck (d 1425). G 1: a g m Bonde Due (d 1420) t Torp. G : a g m Niels Eriksen Banner (1380-tidigast 1444). 2 Niels Ovesen Panter d y. Farfar t Johanne Andersdtr Panter ( ). G m Johanne (f 13??). Riddare Äger Asdals försvarsborg t ca Johanne (f 13??). Farmor t Johanne Panter ( ). G m Niels Ovesen Panter d y. 4 Anders Nielsen Panter (d 1406). Far t Johanne Andersdtr Panter ( ). G 1402 m Ide Lydersdtr Holck (d 1425). Äger Asdals försvarsborg t ca Ide Lydersdtr Holck (d 1425). Mor t Johanne Panter ( ). G 1: a g m Niels Slet t Gudumlund. G 2: a g m Lasse Glob. G 3: e g m Anders Nielsen Panter (d 1406). G 4: e g 1406 m Lyder Kabel (d 1442) t Fuglsang. 6 Lyder Kabel (d 1442) t Fuglsang. G 1: a g med Mette Jensdtr Due. G 2: a g ca 1415 m Johannes mor Ide Holck (d 1425). Johanne Andersd Panter 196

204 g 1425 Gotskalk Andersen Stenbrikke g Anders Albertsen 7 Bonde Jepsen Due (d ca 1420). G m Johanne Andersdtr Panter ( ), hennes äktenskap nr 1. 8 Niels Eriksen Banner ( ). Son t Erik Thomsen Banner o Ingerd Pedersdtr Krabbe t Østergård. G 2: a g m Johanne Andersdtr Panter ( ). Länsman på Aalborghus Panter 9 Anders Nielsen Banner ( ). Son t Johanne Panter ( ) o Niels Eriksen Banner ( ). G 1: a g före 1455 m Kirsten Gyllenstierne (levde 1468). G 2: a g m Sophie Galt (levde 1531), mor t Kirsten Gyllenstierne (levde 1468). Riddare Riksråd. Äger Asdal Kirsten Eriksdtr Gyllenstierne (levde 1468). Dtr t Erik Nielsen Gyllenstierne (levde 1448 o Sophie Galt (levde 1531). Syster t Erik Eriksen Gyllenstierna (d 1477) som g m Karl Knutsson Bondes ( ), dtr Kirsten Karlsdotter Bonde. G 1: a g m Gotskalk Andersen Stenbrikke t Kokkedal. G 2: a g före 1455 m Anders Nielsen Banner ( ). 11 Erik Andersen Banner (d 1483) t Asdal o Kokkedal. Son t Anders Nielsen Banner ( ). Far t Kirsten (f 1480), Erik ( ) o Peder (d 1520). G m Karin Steensdtr Gøye (f 1460-levde 1527). 12 Karen Steensdtr Gøye (f 1460-levde 1527). Dtr t Steen Pedersen Gøye( f 1470) o Anne Pedersdtr Bille. Mor t Kirsten (f 1480), Erik ( ) o Peder (d 1520). G m Erik Andersen Banner (d 1483). 13 Erik Eriksen Banner ( ) t Asdal o Kokkedal. Son t Erik Andersen Banner (d 1483) o Karen Steensdtr Gøye (1460-levde 1527). G 1: a g m Mette Rosenkrantz. G : a g m Margrethe Gyllenstierne, dtr t Henrik Knudsen Gyllenstierne länsman på Kalø. Riksmarsk o riksråd. Äger Asdal fr Otte Eriksen Banner (d 1586). Son t Erik Eriksen Banner ( ). G 1560 m Ingeborg Nielsdtr Skeel (d 1604) t Voergaard. Äger Asdal Ingeborg Nieldtr Skeel (d 1604) t Voergaard. Dtr t Karen Krabbe o Niels Skeel Barnbarn t Albret Skeel, g 1455 m Else Jensdtr Frost. G 1560 m Otte Banner (d 1586). - Kung Fredrik II m regeringstid ) är närvarande vid deras bröllop. 16 Gregers Truidsen Ulfstand (levde 1534). Son t Truid Gregersen Ulfstand ( ) o Ide Brock (d ca 1531). G m Karen Eriksdtr Banner, syster t Erik Eriksen Banner ( ). 17 Gert Bryske. Äger Asdal Sophie Ulstand. G m Claus Podebusk. Äger Asdal

205 19 Barsebæk, Harjagers hd, Skåne. Under 1300 o 1400-talen hör borgen t en släkt Barsebek. Vid medeltidens slut ägs gården av släkten Brock, av Ide Lagesdtr Brock, g m Truid Gregersen Ulfstand ( ) t Torup. Därefter står släkterna Podebusk o Rantzau som innehavare av Barsebæk, men fr 1630 bebos gården av Tage Tott d y ( ) t Skabersjø som är son t Sophie Brahe (ca ). 20 Frederik Rantzau (d 1645). G m Ide Skeel (d 1634). Äger Asdal Otte Christensen Skeel (d 1634). Son t Frederik Rantzau (d 1645) o Ide Skeel (d 1634). Länsman på Aalborghus. 22 Pontoppidans Danske Atlas, Bd 5 (1769), C Klitgaard, Asdals slot, Vilhelm La Cour og Hans Stiesdal, Danske voldsteder: fra oldtid og middelalder, D: Hjørring amt (København: Nationalmuseet, 1963), Otte Rantzau (d 1719) Far t Christian Rantzau (d 1771). Son t Frederik Rantzau (d 1645). 26 Christian Rantzau (d 1771). Son till Otte Ranzau. Äger Asdal Christian Frederik Rantzau. (dör barnlös) 28 Carl Adolf Rantzau (d 1814). Farbror t Christian Frederik Rantzau. Äger Asdal Søren Hillerup fr Lemvig. Äger Asdal ( ). 30 C Klitgaard, Asdals slot i Vendysselske aarböger, (1956), udg af Historisk Samfund for Hjørring amt (Hjørring: Historisk Samfund, 1956) Arent Hassel Rasmussen, Kammarråd. Äger Asdal C Klitgaard, Asdals slot i Vendysselske aarbøger, 1956, Morten Madsen. Äger Asdal Christian Jensen. Äger Asdal Thomas Jensen. Äger Asdal Peder Jensen. Äger Asdal Ole Christian Olesen. G m Eva. - Arrendator av Asdals borg fr ca 1865 t ett pris av Rdlr ( Dkr). Äger Asdal fr ca Danske slotte og herregårde, D 10: Vendsyssel, 2 oppl (København: Hassing, 1966), Niels Olesen (d 1915). Son t Ole Christian Olesen. G m Eva Olesen. Äger Asdal gård

206 40 Eva Olesen. G m Niels Olesen. Äger Asdal gård J Jespersen fr Aarhus. Äger Asdal gård Anders Meland. Äger Asdal gård Jens Peder Lundin. Äger Asdal gård fr C Klitgaard, Asdals slot i Vendsysselske aarbøger, (1956),

207 Litteratur Medeltidshistoria och allmänna encyklopedier Andersson, Ingvar. Skånes historia: senmedeltiden. Stockholm: Norstedt, Bonniers 3-bandslexikon. Bd 3, 2 uppl. Stockholm: Bonniers, Dahlgren, Stellan. Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna historieforskningen. Lund: Studentlitteratur, Danmark før og nu, red af Johannes Brøndsted, under medvirken af Svend Aakjær og Jens Sølvsten. D 1: Nordjylland: Hjørring,Thisted, Aalborg og Viborg amter. København: Hassing, Det danske folks historie: skrevet af danske historikere, red af Aage Friis, Axel Linvald and M Mackeprang. Bd 3. København: Chr. Erichsens forlag, Dictionary of literary themes and motifs. ed Jean-Charles Seigneuret. D 2: L-Z. New York: Greenwood, Friswell, J Hain. Familiar words: an index verborum or quotation handbook with parallel passages of phrases which have become imbedded in our English tongue. London: Sampson Lowson, and Marston, Fryxell, Anders. Berättelser ur svenska historien. D 2: Katolska tiden. Stockholm: Norstedt, Grimberg, Carl. Svenska folkets underbara öden. D: 1: Forntiden och medeltiden. Stockholm: Norstedt, Harrison, Dick. Sveriges historia: Medeltiden. Stockholm: Liber, Hildebrand, Hans. Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år Stockholm: Hiertas bokförlag, 1889 Holm, Pelle. Bevingade ord och andra talesätt, 14 omarb uppl. Stockholm: Bonnier,

208 Huizinga, Johan. Ur medeltidens höst: studier över och 1400-talens levnadsstil och tankeformer i Frankrike och Nederländerna. [Ny utg]. Stockholm: Prisma, Janzon, Kaj. Det medeltida Sverige. Bd 2: Södermanland: 1 Tören: Svartlösa, Sotholm. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, Kjersgaard, Erik. Danmarks historie. Bd 4: Borgerkrig og Kalmarunion. København: Politiken, Larsson, Lars-Ove. Vem är vem i svensk historia från forntid till år Stockholm: Rabén & Sjögren, Maillefer, Jean Marie. Chevaliers et princes allemands en Suède et en Finlande à l époque des Folkungar ( ): le premier établissement d une noblesse allemande sur la rive septentrionale de la Baltique. Frankfurt am Main: Peter Lang, Medeltidens ABC. red Carin Orrling. Stockholm: Prisma och Statens Historiska Museum, Munktell, Ing-Marie. Gods, godsägare och landbor : studie i de senmedeltida frälsegodsens funktion. Göteborg: Historiska institutionen, Univ, Nationalencyclopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens Kulturråd. Höganäs: Bra Böcker, Nordberg, Mikael. Den dynamiska medeltiden Stockholm: Tiden, Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyclopedi innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp. Bd 2: Barometer-Capitularis. Stockholm, När hände vad i Nordens historia: [ett unikt kronologiskt uppslagsverk över 1000 år, från kristnandet till nutid]. [Ny utg]. Stockholm: Månpocket,

209 Piskorski, Jan M. Pommern im Wandel der Zeiten. Szczecin: Zamek Ksiazat, Pomorskich, Schachner, Nathan. The mediaeval universities. London, Sjöstedt, Lennart och Wessman, Yvonne. Strövtåg i medeltiden. Stockholm: Sveriges Radio, 1968 Strinnholm, Anders Magnus. Sveriges historia: i sammandrag. D 3: Gustaf I och hans tid. Stockholm, Tannenbaum, Edward R. Västerlandets historia. D 1: Arvet från medeltiden. Reformationerna. Renässansen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, Westholm, Gun. Visby 1361: invasionen. Stockholm: Prisma, Östling, Olle. Historiska fakta: från Alexander den Store till Göran Persson. Lund: Studentlitteratur, Personhistoria och artiklar Ambjörnsson, Ronny, Genier jobbar sällan på kontorstid: Ronny Ambjörnsson skriver om snillenas historia, Dagens Nyheter, 7 februari 1990, sekt 1, s 3. Andersson, Stina, Hämnden är lika ljuv som farlig: vendettor och vedergällningar ett allt vanligare sätt att lösa konflikter: hämnd genom rättssystemet, Metro, 25 augusti 1999, s Axelson, Sven. Om dateringen av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster. Historisk tidskrift. (1950): Barner, Konrad. Familien Rosenkrantz s Historie. D 1: Fra de ældste Tider til Begyndelsen af det 16de Aarhundrede: diplomatarium til Familien Rosenkrantzs historie ( ). Kjøbenhavn, Barner, Konrad. Familien Rosenkrantz s Historie. D 2: Hovedlinierne til cirka 1550 med Diplomatarium Kjøbenhavn,

210 Bäckstedt, Eva, Mord ändrade julfriden, Svenska Dagbladet, 13 januari 1994, s 1. Börtz-Nydal, Torun. Tycho Brahes trädgård visas: Ven hyllar sin store uppfinnare i Ale: historisk tidskrift för Skåneland 2: specialnummer om Tycho Brahes Uranienborg. Lund: Landsarkivet, 1992: de Crévecour, Emmanuel Briand. Peder Skram: Danmarks Vovehals. København: Gyldendal, Grimberg, Carl. Svenska folkets underbara öden. D 1: Forntiden och medeltiden. Stockholm: Norstedt, Harrison, Dick, Medeltidens respektlöshet roten till vetenskapen, Svenska Dagbladet, 6 mars 1998, sekt 1, s 15. Henryson, Bengt, Svanen funnen: dykare upptäckte Gustav Vasas flaggskepp, Dagens Nyheter, 27 mars 1991, sekt 1, s 11. Hornby, Rikard. Danske personnavne. København: Gad, Individ och historia: studier tillägnade Hans Gillingstam 22 februari Stockholm: [Svenskt biografiskt lexikon]. Stockholm: Gotab, Kastling, Olle. Robin Hoods äventyr. Samlarnnytt: samlarförbundet Nordstjärnans tidskrift för samlare av alla kategorier. 5 (1990): 3-8. Klockars, Birgit. Birgittas svenska värld. Stockholm: Natur och Kultur, Lönnroth, Ami, Universiteten: det nya vetandets katedraler, Svenska Dagbladet, 20 december 1989, sekt 1, s 19. Mennesker i Danmarks og Europas Middelalder. udg og red af Brian McGuire i samarbeide med Kirsten Grubb Jensen og Kurt Villads Jensen. København: C A Reitzel s Forlag, Müller, M Ludvig Ch. Waldemarernes historie: med stadig henblick på Norges og Sveriges saga. D 3. 2 utg. København, Müller, M Ludvig Ch. Waldemarernes historie: med stadig hen- 203

211 blick på Norges og Sveriges saga. D 4. 2 utg. København, Persson, Anna Lena, Shakespeare spökar i jylländsk släktkrönika, Svenska Dagbladet, 23 augusti 2001, sekt 2, s 10. Poellinger, Clemens, Locket av för det ockulta, Svenska Dagbladet, 3 maj 1992, s 5, 21, 23. Rehnberg, Anna Maria, Evig mamma som rörde om i Europa, Svenska Dagbladet, 25 maj 1994, s 5. Rosborn, Sven, Vackert slott blev lågornas rov, Populär historia, 1 (1993): Siljeholm, Ulla, Drottning Byxlös, en räddare i nöden? Kvällsstunden, 14 juli 1989, s 26. Sjögren, Lars, En intervju av Pia Zandeline, i Expressen, 6 april 1990, och nämnd i Svensk Bokhandel, 9 (1990): 1. Skeel, Vilhelm Samuel. Ur Optegnelser om Familien Skeel. København, Steen, Håkan, Tidlös filmhjälte i ny hattlös version: hur man lagt till och dragit ifrån Robin Hood sedan medeltiden, Svenska Dagbladet, 28 juni 1991, sekt 2, s 24. Wendt, Charlotte, Medeltida skrifter slutade som omslag: Gustav Vasas bokslakt visas på Medeltidsmuseet, Svenska Dagbladet, 16 januari 1993, s 16. Genealogi Blaabjerg, Anton. Nutiden og Valdemar Sejr: slægtsforskning og Danmarks historie. Forum for slægtshistorie, Mogens Bugge, Våre forfedre: Alle påviselige forfedre av Johanne Andersdatter til Asdal, Henrik Henriksen Friis til Holmegaard, Sven Galde til Thom, Jörgen Ørbech Bugge og Anna Johanne Arnesen (Holst). Oslo, 1939, 95. Carlsson, Ingemar. Den genealogiska förfalskningen i Individ och historia: studier tillägnade Hans Gillingstam 22 fe- 204

212 bruari Stockholm: Gotab, Danmarks adels aarbog. København: J H Schultz, Danmarks adels aarbog. København: J H Schultz, Danmarks adels aarbog. København: J H Schultz, Danmarks adels aarbog. København: J H Schultz, Danmarks adels aarbog. tr Kjøbenhavn: Wilh Tryders bogh, Danmarks adels aarbog. tr Kjøbenhavn: Wilh Tryders bogh, Dansk biografisk leksikon. grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 1: Abbestée-Bergsø. København: Gyldendal, Dansk biografisk leksikon, grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 2 : Bering-Brüel. København: Gyldendal, Dansk biografisk leksikon. grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 4: Dons-Frijsh. København: Gyldendal, Dansk biografisk leksikon. grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 8 : Kjærulf-Levetzow. København: Gyldendal, Dansk biografisk leksikon: grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 9 : Levi-Moltesen. København : Gyldendal, Dansk biografisk leksikon. grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 10 : Moltke-Olrik. København: Gyldendal, Dansk biografisk leksikon. grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 13 : Schacht-Steen. København : Gyldendal, Dansk biografisk leksikon: grundlagt 1887 af C F Bricka og videreført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 14 : Steenberg-Trepka. København : Gyldendal,

213 Dansk biografisk leksikon. grundlagt 1887 af C F Bricka og vidareført af Povl Engelstoft under medvirken af Svend Dahl. Bd 15 : Treschow-Wold. København: Gyldendal, Dueholms diplomatarium: samling af Breve , der i sin Tid ere opbevarede i St. Johannesklostret Dueholm paa Morsø. udg for Det kgl danske selskab for fædrelandets Historie og Sprog af O Nielsen. Kjøbenhavn, Dueholms diplomatarium: vidnebreve, sjælemesseaftaler, gavebreve samt andre Documenter fra sanct Johannes og Marie Magdalene kloster Dueholm i Mors i tiden fra 1371 til 1561: med indledning og kommentarer ved Arnold Kæseler. Erslev: ForTiden, Gillingstam, Hans. Konung Gustav I: s anor, nr 137. Svenska antavlor. 2: 10 (1989): Hermanson, Lars. Kungaättlingars resursunderlag i Släkt, vänner och makt: en studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark Göteborg: Historiska institutionen, Univ, Hofberg, Herm., Svenskt biografiskt handlexikon: alfabetiskt ordnade lefnadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och qvinnor från Reformationen till närvarande tid: efter tryckta källor och medelst nya bidrag samlade och utarbetade, D I. Stockholm: Bonnier, Individ och historia: studier tillägnade Hans Gillingstam 22 februari [Stockholm]: [Svenskt biografiskt lexikon], 1 Jørgensen, Johan. Skifter og testamenter. København, Klockars, Birgit. Birgittas svenska värld. Stockholm: Natur och Kultur, Munthe, Christopher Morgenstierne. Vore fælles ahner. Oslo, Persson, Anna Lena, Shakespeare spökar i jylländsk släktkrönika, Svenska Dagbladet 23 augusti 2001, sekt 2, s

214 Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis. R. 1. Bd 2. ( ). København, Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevavalis. R. 1. Bd 3. ( ). København, Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis. R. 2. Bd 1. ( ). København, Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis. R. 2. Bd 2. ( ). København, Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis. R. 2. Bd 3. ( ). København, Selle, Arvid. Stammet Johanne Andersdatter til Asdal fra kong Olav den Hellige og fra andre europeiske fyrstehus. Norsk slægtshistorisk tidsskrift, 32:3 (1990): Svenskt biografiskt lexikon: ny följd, Bd 17. Örebro: Lindh, Urne, Axel Jørgensen. Viffert Seefelds 32 Ahner. Personhistorisk tidskrift, 4 (1913): , , 225. von Warnstedt, Christopher. Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz. Släkt och hävd, 2 (1993): Östling, Olle. Historiska fickfakta: från Alexander den store till Göran Persson. Stockholm: Studentlitteratur, Kultur-, litteratur- och socialhistoria d`albedyhll, Eleonora Charlotta. Gefion: skaldedikt i fyra sånger. Upsala, Andersson, Stina, Hämnden är liga ljuv som farlig : vendettor och vedergällningar ett allt vanligare sätt att lösa konflikter : hämnd genom rättssystemet, Metro, 25 augusti 1999, s Andrén, Anders. Den urbana scenen: städer och samhälle i det medeltida Danmark. Malmö: LiberFörlag: Bonn: Habelt, Axelson, Sven. Om dateringen av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster. Historisk tidskrift, (1950):

215 Bildbudskap: en konsthistorisk exposé fram till vår tids reklam. Vällingby: Konsumentverket, Bisgaard, Lars. Adelen og de syv dødelige synder: omkring kalkmalerierne i Bollerup kirke i Kongemagt og samfund i Middelalderen : festskrift til Erik Ulsig på 60-aarsdagen 13 februar 1988, Aarhus: Arusia, [1988]. Blomkvist, Nils, Europas port till Sverige, Populär historia, 2 (1992): 22. Bolvig, Axel, Kalkmaleriernes univers fra øst til vest, Nordisk tidskrift: för vetenskap, konst och industri. Letterstedska föreningen, 81 (2005): 322, 344. Braunschweigische Reimchronik. Hrsg von L Weiland. Hannofer: Mon.germ.hist Deutsche Chroniken II, Bökstedt, Harry, Ainofolket sista länken till stenåldern: hel kultur i Japan på väg att upplösas, Svenska Dagbladet, 10 maj 1992, s 26. Cederlund, Carl Olof, Kung Valdemars segelled: forskare till rors klarlägger sjöväg från 1200-talet, Forskning och framsteg, 5 (1993): 5-9. Christensen, Harry. Len og Magt i Danmark : de danske slotslens besiddelseforhold analysert til belysning af magtrelationerne mellem kongemagt og adel: med saærlig fus på opgøret i slutningen af 1460 erne. Aarhus: Univ-forl, Cordts, Jim, Inte bara en isländsk saga: vikingarnas utpost nu museum på Newfoundland, Dagens Nyheter, 2 januari 1992, sekt 3, s 8. Englund, Peter. Förflutenhetens landskap: historiska essäer. Stockholm: Atlantis, Epoker och diktare: allmän och svensk litteraturhistoria. Bd 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell, Friesen, Otto von. Runorna i Sverige: en kortfattad översikt

216 uppl. Uppsala: J A Lindblad, Frisch, Hartvig. Europas kulturhistoria: från Rom till renässansens genombrott. Bd 2. Stockholm: Natur och Kultur, Gamle danske minder i folkemunde: folkeæventyr, folkeviser, folkesagn og andre rester af fortidens digtning og tro, som de endnu levde i det danske folks erindring. Samlede og udg af Svend Grundtvig. D. 3. Kjøbenhavn, Gerward, Gullan. Majgrevefesten : en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlsson Bokförlag, le Goff, Jacques. Les intellectuels au moyen âge. Paris, Harrison, Dick, Medeltidens respektlöshet roten till vetenskapen, Svenska Dagbladet, 6 mars 1998, sekt 1, s 15. Harrison, Dick. Skapelsens geografi: föreställningar om rymd och rum i medeltidens Europa. Stockholm: Ordfront, Harrison, Dick. Stora döden: den värsta katastrof som drabbat Europa. Stockholm: Ordfront, Helleberg, Maria. Huggormens konung: [roman]. Översättning av Ann-Mari Seeberg. Stockholm: Bonnier, Herregaardene og samfundet. utg af Majoratsforeningen. Red af Therkel Mathiassen danske bogh. Nordisk forlag, Huizinga, Johan. Ur medeltidens höst: studier över och 1400-talens levnadsstil och tankeformer i Frankrike och Nederländerna. [Ny utg]. Stockholm: Prisma, Härshammar, Elis. Frälsefolk och jordaskiften under medeltiden: Södermanland. Nyköping: E Härshammar, Jung, Carl Gustav. Människan och hennes symboler. I samarbete med M L von Franz Stockholm: Forum, Jørgensen, Ellen, Nordiske studierejser i Middelalderen: Nordboerne ved Universitetet i Paris fra det 13. Aarhundredes Begyndelse til det 15. Aarhundredes Midte, Historisk tidskrift, 5 ( ):

217 Karker, Allan. Dansk i tusind år: et omrids af sprogets historie. København: C A Reitzel, Kulturblomstring og samfundskrise i 1300-tallet. Udg og red af Brian Patrick McGuire. København: C A Reitzels Boghandel, cop Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder fra vikingetid til reformationstid. Bd 1. 2 oppl. København: Rosenkilde og Bagger, Lagerås, Lars, De medeltida stenborgarna: viktiga medel i maktkampen, Folkets historia, 2 (1988): Lange, Joost de. The relation and development of English and Icelandic outlaw-traditions. Haarlem, Litteraturens historia. D: 2: Medeltiden av Lars Lönnroth och Peter Ulf Möller; under medverkan av Bodil Bierring. Stockholm: Norstedt, Litteraturens klassiker. Renässansens litteratur: prosa och epik. 3 uppl. Stockholm: Almqvist &Wiksell, Lund, Lennart, Vikingarna hann före Columbus. Metro, 22 januari 1998, s 12. Lund, Niels. Dansk socialhistoria. D 2: Samfundet i vikingetid og middelalder København, Lönnroth, Ami, Universiteten: det nya vetandets katedraler, Svenska Dagbladet, 20 december 1989, s 19. Magnus Eriksson landslag: i nusvensk tolkning av Åke Holmbäck och Elias Wessén. Stockholm: Nord bokhandel (distr), Margotta, Roberto. The Hamlyn History of Medicine. London: Hamlyn, Mellander, Helena, Och jag som trodde de svenska lagarna gällde alla, Svenska Dagbladet, 7 maj 2001, sekt 2, s 7, Mellhed, Jan, Så firades en medeltidsjul, Kvällsstunden: hemmets och familjens veckotidning, , s

218 Molbech, Christian. Uddrag af Biskop Jens Bircherods historisk-biographiske Dagbøger for Aarene København Danske Selskab for Fædrelandets Historie og Sprog af dess samlinger, Munktell, Ing-Marie. Gods, godsägare och landbor : studie i de senmedeltida frälsegodsens funktion. Göteborg: Historiska institutionen, Myrdal, Janken. Digerdöden: orsakad av fattigdom och förtryck. Stockholm: Ordfront, Nilson, Peter. Stjärnvägar: en bok om kosmos. Ny utg. Stockholm: Norstedt, Nilsson, Ingemar. Medicinens idéhistoria. Stockholm: SNS-Studieförokundet Näringsliv och Samhälle, Persson, Ingrid, Vikingaled ingår i studie om våld, Svenska Dagbladet, 31 maj 2000, sekt 1, s 8. Poellinger, Clemens, Locket av för det ockulta, Svenska Dagbladet, 3 maj 1992, sekt 1, s 5, 21, 23. Porne, Lars, I svenska stormaktsspår på tyska rivieran, Svenska Dagbladet, 12 juni 2002, sekt Resor, s Porne, Lars, Unikt skeppsvrak återfunnet: Gustav Vasas förlista flaggskepp Svanen hittat efter 465 år, Svenska Dagbladet, 26 mars 1991, s 6. Porne, Lars, Spöksafari för gourméer, Svenska Dagbladet, 18 november 2001, Kultur, s 22. Schachner, Nathan. The mediaeval universities. London, Scøtt, Carl, Willumsen og Odden - kulturelt makkerpar: verdens første studiesamling forbillede for museer, Vendsyssel Tidende, 9 juli 1989, s 7. Signums svenska kulturhistoria: Medeltiden. red Jakob Christensen. Signum: Lund, Stenroth, Ingmar. Myten om goterna: från antiken till romantken. Stockholm: Atlantis,

219 Troels-Lund, Troels, Frederik. Dagligt liv i Norden i det sekstende aarhundrede. Bog 9: Trolovelse. København: Gyldendal, Tuchman, Barbara W. En fjärran spegel: det stormiga 1300-talet. Stockholm: Atlantis, Ulfsäter-Troell, Agneta. Luften var full av brevdamm, Svensk Bokhandel. 2 (1991): 60. Wanbo, Carl-Magnus. Helge Hundingsbane på Södertörn: Snorre Sturlassons Helgedikter i ny belysning. Stockholm: Övra Tör, Vetenskapens värld. Bd 2: Solsystemet. Ian Nicolson och Patrick Moore. Svensk översättning och bearbetning: Malcolm Fridlund. Malmö: Fogtdal, cop Vårt kulturarv. D: 2: Europeisk kultur spirar. Hälsingborg: Förlag för facklitteratur, cop Kvinnohistoria Andersson, Aron. Kvinnan på medeltiden i O forna tiders kvinnor. red av Lena Thålin-Bergman Stockholm: Statens historiska museum och LT, Beauvoir, Simone de. The second sex. translated and ed by H M Parshley with an introduction by Margaret Crosland. New York: Alfred A Knopf, Borgström, Eva. Om jag får be om ölost : kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik. Göteborg: Anamma, Bullough, Vern L The subordinate sex: a history of attitudes towards women. New York: Penguin Books, Croneborg, Mattias och Anna Hansen. Slagna kvinnor får dålig hjälp: personal på myndigheter målgrupp för operation kvinnofrid som startar idag i Metro, 6 november 2000, s Donaldson, Jan. The rapes of Lucretia: a myth and its transformations. Oxford: Clarendon P, Female power in the Middle Ages: proceedings from the 2. St. Gertrud Symposium. Copenhagen, August ed by Karen 212

220 Glente and Lise Winther-Jensen. København: C A Reitzel, Förändringar i kvinnors villkor under medeltiden: uppsatser framlagda vid ett kvinnohistoriskt symposium i Skálholt, Island juni Reykjavik: Sögufélag, Gadd, Pia. Frillor, fruar och herrar: en okänd kvinnohistoria. Fischer & Co, Gaunt, David. Familjeliv i Norden. Stockholm: Gidlund, Karlsson, Karin. Kvinnors dikt från när och fjärran Stockholm: E Bonnier, Kempff, Margareta. Kalkmålningar som källa till kvinnohistoria: kilder til kvinners historie. Nyt om kvinneforskning. 4 (1991): 21-23, 25. Kurtén Lindberg, Birgitta, Agnes lidande inte Runebergs påhitt, Svenska Dagbladet, 5 februari 1999, sekt E, s 3. Kvinder i middelalderen : symposieforedrag. København: Den danske historiske forening. Univ, Lindberg, Erik. Den heliga Birgitta som politiker. Folkets historia, 4 (1991): 7. Löfgren, Marita. Kvinnoröster. Fenix: tidskrift för humanism, 3 (1987): 26-27, Manliga strukturer och kvinnliga strategier: en bok till Gunhild Kyle, december Göteborg: Historiska institutionen. Univ, Manligt och kvinnligt i ett historiskt perspektiv. red: Anne Marie Berggren. Uppsala: Ord och form AB, Myrdal, Janken, Heliga Birgittas s-kurva: om spridning av mirakeltro, Folkets historia, 2 (1990): Odén, Birgitta. Familjen igår och idag. Socialmedicinsk tidskrift, 5-6 (1986): Odén, Birgitta. Planering inför ålderdomen i senmedeltidens Stockholm i Manliga och kvinnliga strategier: en bok till Gunhild 213

221 Kyle, december red: Birgit Sawyer och Anita Göransson , Göteborg: Historiska institutionen, Univ, Pisan, Christine de. The treasure of the city of ladies or The Book of the Tree Virtues. Harmondsworth : Penguin Books, cop Prange, Knut. En næsten ukendt kvinde i 1400-tallets Danmark, Johanne Hansdatter Podebusk og nogle af hendes kvindelige slægtinge i Mennesker i Danmarks og Europas Middelalder. udg og red af Brian von McGuire København: C A Reitzels s Forlag, Rich, Adrienne Cecile. Of woman born. New York: W W Norton, cop Rosenbeck, Bente. Kvindehistorisk forskning i Norden: hvor går vi? i Kvinnohistoria i teoretiskt perspektiv: konferensrapport från det tredje kvinnohistorikermötet, april Uppsala, Sawyer, Birgit. Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien. Trondheim: Historisk institutt; Hist. -filos. fakultet, NTNU, Utrio, Kaari. Evas döttrar: en berättelse om kvinnans, barnets och familjens historia i Europa. Översättning av Ulla Ruusulehto. Stockholm: Prisma, Wall, Katleen. Callisto in the Medieval and Renaissance Tradition i The Callisto Myth from Ovid to Atwood: initiation and rape in literature , 33-36, 44. Kingston: McGill-Quenn s University Press, Walldén, Christina, Stockholm farligare stad på 1700-talet, Svenska Dagbladet, 26 november 2000, s 15. Westerlund, Kerstin. Kvinnliga brukspatroner. Stockholm: Tekniska museet, Westermarck, Edvard. Äktenskapets historia i dess huvuddrag. Stockholm: Natur och kultur,

222 Klosterväsende och religiositet samt artiklar Andræ, Gustaf-Adolf. Det hände i klostret: år och människor vid klostret i Vreta. Klockrike: Noteria Förlag, Daugaard, J B. Om de danske klostre i Middelalderen. København: Dansk videnskabs forlag, Harrison, Dick. Krigarnas och helgonens tid: Västeuropas historia e Kr. Stockholm: Prisma, Hedängklev, Hans, Om Marieskogs kloster i Dragsmark i Bohuslän, Kvällsstunden: hemmets och familjens veckotidning, 24 mars 1989, s 3, 12. Helgonet i Nidaros: Olavskult och kristnande i Norden. red: Lars Rumar. Stockholm: Riksarkivet, 1997; (Finland). De hellige Kvinder, en Legende-Samling, utg af C J Brandt, Johnsson, Elisabeth. Jubileumsår för Sveriges första helgon. 2 Släkthistorisk Forum, 1 (2003), 2. Legender i dansk middelalder. København Lundén, Tryggve. Pilgrimsvägar, helgongravar och vallfärdslöften i Norden. Jorden runt, 2 (1978): , Minder el skildringer, fortællinger og sagn om Danmark, Byen, Kirken, Klostre, Kongeborge og Herregaarde samt minderværdige steder i ældre tider. København, Mungaard, Arne. Vrejlev kirke, 1983 Undset, Sigrid. Kirke og klosterliv: tre essays fra norsk middelalder. Oslo: Cappelen, Olasøn, Vésteinn. Den frie mannens selvførståelse i islandske sagær og dikt. i Medeltidens fødelse: symposier på Kragerups borg. Bd 1. Lund, Vedel, Valdemar. Bag Klostermure: et forsøg i kulturpsykologi. Kjøbenhavn: Gyldendal,

223 Nordjylland och Fyn Aaris-Sørensen, Kim. En isbjörn i Vendsyssel i Vendsyssel Nu och Då Vendsyssel historisk museum, Danmark før og nu. D 1: Nordjylland: Hjørring, Thisted, Aalborg og Viborg amter. København, Danske slotte og herregårde. D 10 : Vendsyssel. 2 oppl. København: Hassing, Danske slotte og herregårde i billeder. D 12 : Nord før Limfjorden. København, Galschiøt, M. Danmark i skildringer og billeder af danske forfattere og kunstnere. Bd 1. København, Karker, Allan. Dansk i tusind år: et omrids af sprogets historie. København: C A Reitzel, 1993, Klitgaard, C. Asdal slot i Vendsysselske aarbøger. udg af Historisk Samfund for Hjørring amt , , 163, 165, , 174. Hjørring: Historisk Samfund, Klitgaard, C. Vendsysselske Veje: fra Middelalderen til ca 1860 : historisk-topografiske Studier, La Cour, Vilhelm og Hans Stiesdal. Danske voldsteder: fra oldtid og middelalder. D: Thisted amt. København: Nationalmuseet, La Cour, Vilhelm og Hans Stiesdal. Danske voldsteder: fra oldtid og middelalder. D: Hjørring amt. København: Nationalmuseet, Matthiesen, Hans Ole. Voldsteder i Viborg Amt. Viborg: Byens Tryk, s a. Rønn Christensen, P. Bannernes tid i Kokkedal: hovedgård og bønderg , 13, 27, 29, 32, 42. Brovst: Brovst kommune, Tang Kristensen, Evald. Asdal i Vendsysselbogen. 291, 389, 444. Hjørring: Skolebiblioteksforeningen, Trap, Jens Peter. Danmark. Bd 6:1. Hjørring amt. 5 udg. København: Gad, 1960 Trap, Jens Peter. Danmark. Bd 6:2. Thisted amt. 5 udg. Køben- 216

224 havn: Gad, Trap, Jens Peder. Danmark, Bd 8:2. Skanderborg amt. København: Gad, Trap, Jens Peder. Danmark. Bd 7:1. Viborg amt. København: Gad, Topografi Broström, Sven-Gunnnar. Vägnamnen i Botkyrka. Botkyrka: Botkyrka kommun, Tekniska förvaltningen, Fornarve, Sven. Södertörn: kulturhistoriska strövtåg. Stockholm: LiberFörlag, Galschiøt, M. Danmark i skildringer og billeder af danske forfattere og kunstnere. Bd 1. København, Hoving, Per Folke. Malmsjö och dess ägare år Jacobsen, Anton. Wendsyssel Folk og Land: historisk, topografisk Aarbog. Bd 6. Sæby, Lagerhjelm, Catharina E. Catharina Lagerhjelms räkenskaper på Malmsjö gård red och förord: Stig Geber och Arthur Hedbom. Uttran: Grödinge hembygdsfören, Natur och samhälle i Estland. red. Anders Schaerström och Eerik Sergo. Stockholm: Fören Natur och samhälle i Norden, Ohlsson, Sven-Erik. Södermanland. Stockholm: AWE/Geber, Rosborn, Sven. Vackert slott blev lågornas rov. Populär historia, 1 (1993): Sandström, Hans, Tullinge - för 1500 år sedan, Mitt i: Botkyrka Salem, 18 (1992), s 25. Sverige: geografisk, topografisk, statistisk beskrifning. Under medverkan av flera författare. Utg af Karl Ahlenius och Arvid Kempe, D 1: Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand,

225 Sverige: geografisk, topografisk, statistisk beskrifning. Under medverkan af flera författare. Utg af Karl Ahlenius och Arvid Kempe. D 4: Södermanlands, Stockholms och Uppsala län. Stockholm: Wahlström & Widstrand, Söderberg, Brita. Grödinge: en sockens historia från medeltid till nutid. Stockholm: Trevi, Torp och gårdar i Huddinge: en vandring genom seklerna i Huddinge Hembygdsförening regi under ledning av Elin Wenndal. Huddinge: Huddinge hembygdsförening, Vingedal, S E. Strövtåg i norrort: 18 utfärdsmål till norrorts sevärdheter. Orienteringskarta av Hans Carlén. Täby: Förlags AB Centrum, Folkmusik och dans Abrahamsen, Povl. The heart book: the tradition of the Danish ballad. Copenhagen: Royal Danish Ministry of Foreign Affairs Afzelius, Arvid August. Swenska folkets sago-häfder eller fäderneslandets historia sådan hon lefwat och till en del ännu lefwer i sägner, folksånger och andra minnesmärken. D 5: Katolska tiden: från 1363 till Stockholm: Zacharias Haeggström, Colbert, David. The birth of the ballad: the Scandinavian medieval genre. Stockholm: Svenskt Visarkiv, Danske folkeviser: historiske viser. udg af H Grüner Nielsen. København: Martins forl, Danske folkeviser: fra riddersal og borgestue. utg av H Grüner Nielsen. København: Martins forl, Danmarks gamle folkeviser. D Tillæg. Prøve 1847: kæmpeviser. [utg] af Svend Grundtvig. København: Samfundet til den Danske Litteraturs fremme, Danmarks gamle folkeviser. D 3: Tillæg : historiske viser. [utg] af Svend Grundtvig. København: Samfundet til den Danske Litteraturs fremme,

226 Danmarks gamle folkeviser. D 6: : ridderviser med mandlig hovedperson, især om fejde, hævn og ulykke. [utg] af Axel Olrik. København: Wrobelewskis, Danmarks gamle folkeviser. D 10. Tekst-tillæg. Halbd 1. af H Grüner Nielsen, afsluttet af Karl-Ivar Hildeman. Halvbd 2. udg af Erik Dal. København, Danmarks gamle folkeviser. D 12. Registerbind til I-X : nøgler, navne, kilder. utarb af Sven H Rossel. København, Ek, Sverker. Den svenska folkvisan. Stockholm: Natur och kultur, Hedlund, Tom, Balladerna blottar bråddjup i människans natur, Svenska Dagbladet, 20 augusti 2001, sekt 1, s Jansson, Sven-Bertil. Medeltidens rimkrönikor: studier i funktion, stoff, form. Stockholm, Den medeltida balladen: en orientering och kommentarer till Sveriges Radios inspelningar Stockholm: Sveriges radio, Olason, Vésteinn, Den frie mannens selvförståelse i islandske sagaer og dikt, i Medeltidens födelse: Symposier på Kragerups borg I, (Lund, 1989). Orik, Axel og Ida Falbe Hansen. Danske folkeviser i udvalg. København, Piø, Iørn. Nye veje til folkevisen.københavn: Gyldendal, Schön, Ebbe, Folkloristiken bör bli självständigt ämne, Svenska Dagbladet, 15 juni 1999, sekt 1, s Steenstrup, Johannes C H R. Vore folkeviser fra Middelaleren: studier over visernes æsthetik, rette form og alder. København, Svenska folkvisor: samlade av Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius. Utg: Jöran Sahlgren, ill: Einar Norelius. D I. Uppsala: AB Bokverks förlag, Uddén, Berit Musisk pedagogik med kunskapande barn: vad Fröbel visste om visan som tolkande medel i barndomens studie- 219

227 katalog. Stockholm: KMK, Österholm, Per, Zorn ville rädda en utdöende kulturform, Svenska Dagbladet, 5 augusti 2010, sekt 2, s

228

229

230 Britta Geber, f 1945, bibliotekarie och fil kand med bl.a. kvinnohistoria. Berättelsen om Johanne Panter bygger på Britta Gebers intresse för kvinnors historiska öden. Hennes arbete med Johanne Panter leder oss genom sek lerna och följer släktens öden och äventyr. Britta Geber förmedlar en varsam och livfull beskrivning av den danska kvinnans liv, på 1400-talet, hur livet på gården påverkas av händelser både i närområdet och ute i världen. Boken tar fram både kulturhistoria och släkthistoria. Under sitt arbete med Johanne Panters och sin egen släktkrönika har flera kända personer som den Heliga Birgitta, Gustav Vasa och Tycho Brahe satts in sitt sammanhang. LOGO