Områden som skogsmarkskalkats inom Skogsstyrelsens försöksverksamhet

Transkript

1 RAPPORT Områden som skogsmarkskalkats inom Skogsstyrelsens försöksverksamhet Karin Hjerpe, Stefan Anderson, Therese Zetterberg, Malin Klarqvist, Per Olsson, Hampus Holmström

2 Skogsstyrelsen mars 2008 Författare Karin Hjerpe, Skogsstyrelsen Stefan Anderson, Skogsstyrelsen Therese Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Malin Klarqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Per Olsson, Skogsstyrelsen Hampus Holmström, Skogsstyrelsen Fotograf Christer Kalén Papper Colotech+ Tryck SJV, Jönköping Upplaga 120 ex ISSN BEST NR 1797 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Områden som kalkats 2 Vattenkemi för urval 12 Uppföljning av spridning 13 Tre områden med noggrannare uppföljning 15 Områdesbeskrivning 19 Fibbleån 19 Habäcken 19 Alebäcken 19 Stenån 20 Analys av ytvatten 20 ph 21 Kalcium, magnesium och kalium 22 Kvoten kalcium/magnesium 24 Sulfat och nitrat 25 ANC 27 Aluminium 28 Sammanfattning av ytvattenkemi 31 Flödesmätningar 31 Vegetation 33 Bottenfauna 35 Kiselalgprover 36 Litteratur/källförteckning 37 Bilaga 1 Vattenkemidata 38 Bilaga 2 - Analysmetoder ytvatten 40 Bilaga 3 Ytvattenkemi i uppföljningsområden 41 Bilaga 4 Protokoll från vegetationsuppföljning 50 Bilaga 5 Protokoll från bottenfaunainventeringen 108

4 Förord Skogsstyrelsen har bedrivit försöksverksamhet kring åtgärder mot markförsurning under drygt 15 år. Mot bakgrund av vunna insikter och erfarenheter presenterades år 2001 ett åtgärdsprogram Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken (Skogsstyrelsen, 2001). Åtgärdsprogrammet inriktade sig på åtgärder mot försurning orsakad av luftföroreningar, kompensation för det näringsuttag som sker vid skörd av skogsbiomassa, främst grot-uttag, samt anpassade skogsbruksåtgärder för uthålligt brukande av skogsmarken. Genomförandet av åtgärdsprogrammet föreslogs omfatta en förberedelsefas på tre år och en påföljande åtgärdsfas på omkring tio år. Förberedelsefasen gick i åtgärdsprogrammet ut på att utreda och besvara de kvarstående frågeställningar som hade identifierats. Även en relativt omfattande praktisk verksamhet ingick i syfte att utveckla verktyg för det praktiska genomförandet. Hösten 2004 beslutade regeringen att Naturvårdsverket fick avsätta högst 10 miljoner kronor till motverkande av skogsmarksförsurning i enlighet med förberedelsefasen i Skogsstyrelsens åtgärdsprogram. Skogsstyrelsen arbetade, i samråd med Naturvårdsverket, fram en projektplan för perioden 2005 till I denna rapport finns all information om de områden som kalkats inom projektet samlad. Syftet är att underlätta eventuella framtida uppföljningar av effekter av skogsmarkskalkning i områdena. Rapporten ingår i Skogsstyrelsens rapportserie där författarna står för innehåll och slutsatser. Jönköping 2008 Karin Hjerpe Projektledare 1

5 Områden som kalkats Totalt kalkades drygt hektar inom projektet (Figur 1). Kalken spreds av helikopterföretaget Airlift AB 1, genom SMA Svenska Mineral AB 2. Arealen fördelades på 15 avrinningsområden (Figur 1-9). Områdena låg i 5 olika län, Hallands, Kronorbergs, Skåne, Jönköpings och Västra Götalands län (Figur 1 och Tabell 1). Figur 1. Avrinningsområden som kalkades inom projektet. 1 Airlift AB, Box 197, Hudiksvall, Växel: SMA Svenska Mineral AB, Box 329, Filipstad, Växel:

6 Kalkningen genomfördes under 2006 och 2007 (Tabell 1). I tre av områdena kompletterades den kalkade arealen med askåterföring (Tabell 1). I Blankan spreds askan före kalken under våren 2006, i Bodarpasjön under hösten 2007 och i Rörbäcken kommer spridningen att genomföras under våren Tabell 1. Behandlad areal samt tidpunkt för behandling inom de olika avrinningsområdena. Län Areal kalk (ha) Datum kalkspridning Kompletterat med aska (ha) Blankan Halland maj 2006 ca 250 Fibbleån Kronoberg okt-1 nov 2007 Habäcken Västra Götaland mar 2007 Hulkebäcken Västra Götaland okt 2006 Häbbäcken Västra Götaland maj 2006 Limbäcken Västra Götaland maj 2006 Sågebäcken Västra Götaland okt 2006 Kroksvattnet Västra Götaland mar 2007 Lehultasjön Skåne mar 2007 Bodarpasjön Skåne mar 2007 ca 200 Rörbäcken Västra Götaland mar-1apr 2007 ca 150 Stenån Halland mar-2 apr okt 2007 Unnaryd (Bortre-, Nämre- och Apelåsbäcken) Jönköping maj

7 Figur 2. Spridningsområde i anslutning till Blankan (del av Lagans avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet (5 249 ha) och röd markering kalkade delar. 4

8 Figur 3. Spridningsområde i anslutning till Fibbleån (del av Ronnebyåns avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet (7 085 ha) och röd markering kalkade delar. 5

9 Figur 4. Spridningsområde i anslutning till Habäcken, Hulkebäcken, Häbbäcken, Limbäcken och Sågebäcken (nordöstra delen av Rolfsåns avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet ( ha) och röd markering kalkade delar. Ytterligare 200 ha hade kalkats i samband med tidigare försöksverksamhet. 6

10 Figur 5. Spridningsområde i anslutning till Kroksvattnet (del av Götaälvs avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet (2 785 ha) och röd markering kalkade delar. 7

11 Figur 6. Spridningsområde inom Lehultasjöns (563 ha) och Bodarpasjöns avrinningsområden (1 051 ha). Orange markering visar avrinningsområdet och röd markering kalkade delar. 8

12 Figur 7. Spridningsområde i anslutning till Rörbäcken (del av Götaälvs avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet (4 688 ha) och röd markering kalkade delar. 9

13 Figur 8. Spridningsområde i anslutning till Stenån (del av Himleåns avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet (2 005 ha) och röd markering kalkade delar. 10

14 Figur 9. Spridningsområde i Unnaryd i anslutning till Bortrebäcken, Närmrebäcken och Apelåsbäcken (del av Nissans avrinningsområde). Orange markering visar avrinningsområdet (2 376 ha) och röd markering kalkade delar. 11

15 Vattenkemi för urval Områdena valdes ut med hjälp av länsstyrelsens vattenkemiövervakning. Skogsstyrelsen tog kontakt med respektive berörd länsstyrelse för att få tillgång till befintliga data på vattenkemi. Tillsammans med länsstyrelsen kontrollerades data för alla avrinningsområden i respektive län. Av de avrinningsområden där ph i vattendragen var lägst valdes två till sex alternativa avrinningsområden per län ut för ytterligare vattenkemiprovtagningar. Syftet med den kompletterande provtagningen var att få data för oorganiskt aluminium, vilket inte analyserats i länsstyrelsernas övervakning. Därefter samlades vattenprover in från de föreslagna områdena för analys och baserat på resultaten gjordes ett ytterligare urval. De avrinningsområden som slutligen valdes ut var de som hade högst halter av oorganiskt aluminium. Analysresultaten för ph och oorganiskt aluminium i de prover som samlades in från områdena som valdes ut för kalkning redovisas i Tabell 2. Mer utförliga vattenkemidata återfinns i Bilaga 1. Tabell 2. Vattenkemi i de bäckar som valdes ut för kalkningsåtgärder inom Skogsstyrelsens försöksverksamhet I de fall fler prover tagits inom ett område eller prover samlats in från flera tillfällen redovisas lägsta ph eller högsta halterna av oorganiskt aluminium. För utförligare datapresentation se Bilaga 1. Vid höga ph-värden analyserades inte oorganiskt aluminium varför data i vissa fall saknas (i.d.). Datum för provinsamling ph oorganiskt aluminium ( g per liter) Blankan 4 apr ,53 46 Fibbleån 25 apr ,79 64 Habäcken 28 feb , Hulkebäcken 16 aug ,50 53 Häbbäcken 25 aug ,39 71 Limbäcken 28 feb ,37 i.d. Sågebäcken 18 aug ,21 77 Kroksvattnet 24 apr ,41 6 Lehultasjön 18 maj ,75 i.d. Bodarpasjön 18 maj ,57 i.d. Rörbäcken 24 apr ,09 2 Stenån 11 apr , Bortrebäcken 11 apr ,80 i.d. Nämrebäck en 11 apr ,26 35 Apelåsbäcken 11 apr ,

16 Uppföljning av spridning Kalkningen som genomfördes inom projektet följdes upp i ett antal områden: Fibbleån, Habäcken, Kroksvattnet, Lehultasjön, Bodarpasjön, Rörbäcken och Stenån. Metoden som användes för att följa upp spridningsjämnheten beskrivs i Anderson m.fl. (2008). Målgivan var i samtliga fall 3 ton kalk per hektar. Kalken, som levererades av SMA Svenska Mineral AB 3, kom från Gåsgruvan i Filipstad, var P- märkt och hade ett magnesiuminnehåll på minst 4 %. Kalkmedlet låg inom kornstorleksintervallet 0,2-2,0 mm. Finsvansen, dvs. andel kalk med en kornstorlek under 0,2 mm, utgjorde max 10 % av vikten. Medelgivan varierade mellan 1,67 ton per hektar (Habäcken) och 3,66 ton per hektar (Bodarpasjön) (Figur 10). 4,5 4,0 3,5 3,0 giva (ton/ha) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Stenån Rörbäcken Kroksvattnet Habäcken Lehultasjön Bodarpasjön Fibbleån Figur 10. Uppmätt medelkalkgiva i samtliga avrinningsområden avrundat till närmsta hela ton. Felstaplarna anger medelfelet Den totala medelgivan beräknat på alla avrinningsområden låg på 2,41 ton per hektar (n=523). Spridningsjämnheten, uttryckt som varianskoefficienten (VK), varierade mellan 39 % (Fibbleån) och 114 % (Rörbäcken) (Tabell 3). Den totala VKn var 86 %, vilket innebär att 2/3 av spridningsarealen mottagit mellan 0,34 och 4,48 ton per hektar. Att medelgivan låg 0,6 ton under målgivan och spridningen var stor kan åtminstone delvis förklaras av att väderförhållandena i samband med spridningskontrollen var besvärliga i vissa av områdena. Särskilt kontrollerna i Lehultasjön och Kroksvattnet får anses vara mycket osäkra p.g.a. hård vind och snöfall. Motsvarande 3 ton per hektar har alltså hamnat inom respektive avrinningsområde även om medelgiva och spridningsjämnhet visar ett annat resultat. 3 SMA Svenska Mineral AB, Box 329, Filipstad, Växel:

17 Tabell 3. Variationskoefficienten (VK) i procent från de sju avrinningsområden som ingick i studien. VK (%) Fibbleån 39 Habäcken 77 Kroksvattnet 76 Lehultasjön 66 Bodarpasjön 58 Rörbäcken 114 Stenån 54 Metoden som användes för att kontrollera om kalk hamnat där den skulle hamna och inte i undantagna områden presenteras i Anderson m.fl. (2008). Kalk hade hamnat i 135 av 140 besökta punkter. De fem besökspunkter där man inte återfann kalk var fördelade på två områden; Rörbäcken, där kalk inte återfanns på fyra av 20 stycken slumpvis utlagda besökspunkter, och Stenån, där kalk inte återfanns på en av 20 punkter. Totalt 30 stycken undantagna områden, som inte skulle behandlas med kalk eftersom de var klassade som nyckelbiotop, mosse med vissa naturvärden eller dylikt, kontrollerades. Undantagna ytor hade fått kalk på sig i sex fall. Det första fallet var en kalkkänslig flora längs en väg i Kroksvattnets avrinningsområde där ett detekterbart dammlager av finsvans hamnade under spridningen. Vägen återfinns med centrumkoordinaten (CK) X: Y: (RT 90). Givan bedömdes dock vara så liten att den inte var mätbar och effekten ansågs därmed vara försumbar. I det andra fallet handlade det om ett undantaget område i Habäcken som blev behandlat med kalk på 1-2 % av arealen. Området har CK X: Y: (RT 90). Det tredje undantagna området som fick kalk på sig var Bodarpasjöns avrinningsområde där 3-4 % av det undantagna områdets yta bedöms ha blivit behandlat med kalk, CK X: Y: (RT 90). De tre sista fallen där kalk upptäcktes på undantagna områden fanns i Stenåns avrinningsområde. I en nyckelbiotop fanns kalk m in längs kanten, CK X: Y: (RT 90). Kalkmängden var dock mindre än i intilliggande område som skulle kalkas. I en betesmark återfanns en liknande zon på ca 10 m in i betesmarken, CK, X: Y: (RT 90). Slutligen fann man kalk i en undantagen våtmark på i stort sett hela den undantagna arealen, utom i en ca 15 m bred zon utmed en landsväg, CK, X: Y: (RT 90). 14

18 Tre områden med noggrannare uppföljning Tre av områdena valdes ut för noggrannare uppföljning av kalkningseffekten. I anslutning till dessa områden valdes också referensområden ut som inte kalkades. Områdena var Fibbleån i Kronoberg, Habäcken med referens Alebäcken i Västra Götaland och Stenån i Halland (Figur 11-13). Områdena gavs lokalnummer baserat på länskoder (Tabell 4). I alla sex områdena genomfördes provtagning av vattenkemin månadsvis under cirka ett år före kalkning för att få till stånd en referensperiod. Eftersom områdena etablerades vid olika tillfällen under året skiljer sig tidpunkten för spridning och den vattenkemiska uppföljningen åt mellan länen. För G54 och G54R finns det 13 prover före kalkning, för O34 och O34R 12 prover och för N34 och N34R 14 prover. Alla parametrar analyserades dock inte i samband med varje provtagning. Den månatliga provtagningen har även fortsatt efter kalkningen. För G54, G54R, N34 och N34R finns hittills endast ett fåtal värden som kan beskriva de kortsiktiga effekterna efter kalkning eftersom kalkningen genomfördes under hösten För O34 och O34R, där O34 kalkades under våren 2007, finns mera data. Den vattenkemiska uppföljningen kommer sannolikt att fortsätta även under 2008 på månatlig basis. Även andra parametrar än vattenkemin undersöktes i uppföljningsområdena. Vegetation och bottenfauna studerades och kiselalgprover samlades in. Tabell 4. Tre kalkade områden, samt referensområden (R) till dessa, valdes ut för nogrannare uppföljning och gavs lokalnummer efter de län de låg i. Fibbleån Fibbleån Habäcken Alebäcken Stenån Stenån Lokalnummer G54 G54R O34 O34R N34 N34R 15

19 Figur 11. Kalkat område (blått) och referensbäck (utpekad med pil) i Fibbleåns avrinningsområde i Kronoberg. Röda områden är delar som undantagits från kalkning. 16

20 Figur 12. Kalkat område (blått), Habäcken, och referensområde (grönt), Alebäcken, i Västra Götaland. 17

21 Figur 13. Kalkat område (blått) och referensområde (grönt) i Stenåns avrinningsområde i Halland. 18

22 Områdesbeskrivning Fibbleån Avrinningsområdena är belägna 25 km öster om Växjö och 8 km norr om Hovmantorp i Kronobergslän och utgör delavrinningsområden inom Fibbleånsavrinningsområde. Effektuppföljningsbäcken ligger i direkt anslutning till Fibbleån medan referensbäcken ligger 3 km nordost om det kalkade området (Figur 11). Båda delavrinningsområdena omfattar ca 150 ha. Båda delavrinningsområdena består av flack terräng med små höjdskillnader. Områdena domineras av frisk produktiv skogsmark men inslaget av torrare partier är relativt stort eftersom medelnederbörden är låg, ca 450 mm per år. Boniteten är medelgod med ett medelståndortsindex på ca T24. Berggrunden domineras av granit och jordarten är i huvudsak sandig-moig morän. Torvmarksandelen är ca 15 % och består främst av tallbevuxna mossar. Några betesmarker finns inom området. Området domineras av tall och granskog där tallen är något vanligare. Åldersfördelningen är relativt jämnt fördelad mellan yngre-, medelålders- och äldre skog. Skogsbruket är aktivt inom området både vad gäller skogsvård och avverkningar. Hyggesandelen är under 10 % av arealen. Stormskadorna är begränsade men enstaka mindre stormhyggen finns inom områdena. Habäcken Habäckens avrinningsområde är beläget 27 km väst om Borås i Västra Götalands län (Figur 12) och omfattar totalt 540 ha, varav 470 ha skogsmark. Området är kuperat och är beläget mellan 70 och 160 meter över havet. Medelnederbörden är hög, mellan 1000 och 1500 mm per år. Frisk, medelgod produktiv skogsmark dominerar området men det finns inslag av grunda och fuktiga partier. Medelboniteten är ganska hög med ett medelståndortsindex på G26. Berggrunden domineras av gnejs och jordarten är i huvudsak sandig-moig morän. Torvmarksandelen är begränsad och understiger 5 % av områdets areal. Gran är det dominerande trädslaget inom området men det förekommer också en del tallskog, både som trädslagsrena bestånd och som inslag i granskogen. Äldre och medelålders skog dominerar. Skogsbruk förekommer i normal omfattning och utgörs främst av gallringar. Hyggesandelen är ganska liten och under de sista 10 åren har 45 ha slutavverkats, vilket motsvarar 8 % av arealen. Stormskador efter stormarna Gudrun och Per är mycket begränsade och inga större sammanhängande stormskador finns inom området. Alebäcken Avrinningsområdet Alebäcken är beläget 30 km väst om Borås i Västra Götalands län och omfattar drygt 100 ha. Avrinningsområdet ligger drygt 11 km norr om Habäckens avrinningsområde (Figur 12). Området är kuperat och är beläget mellan 130 och 190 meter över havet. Medelnederbörden är hög, mellan 1000 och 1500 mm per år. Frisk, medelgod produktiv skogsmark dominerar området men det finns inslag av grunda och fuktiga partier. Medelboniteten är ganska hög med ett medelstånd- 19

23 ortsindex på G28. Berggrunden domineras av gnejs och jordarten är i huvudsak sandig-moig morän. Arealen torvmark inom området är liten och torvmarksandelen understiger 5 %. Granskog i 60-årsåldern dominerar området och tallinslaget är litet. Skogsbruket har varit sparsamt och det finns i stort sett inga hyggen inom området. Stormskadorna inom området är ytterst marginella. Stenån Stenåns avrinningsområde är beläget 20 km öster om Varberg i Hallands län. I Stenåns avrinningsområde har effektuppföljningen genomförts inom ett delavrinningsområde i nordöstra delen av huvudavrinningsområdet. Detta delavrinningsområde utgör också yttre gränsen för avrinningsområdet. Delavrinningsområdet har tjänat både som referensområde, 80 ha, (norra delen) och effektuppföljningsområde, 130 ha varav 113 ha kalkat (södra delen) (Figur 13). Medelnederbörden är hög, mellan 1000 och 1500 mm per år. Området är mycket kuperat med avslutande sluttningar och branter på både öster och väster sida om effektuppföljningsbäcken. Detta innebär att det är snabb avrinning från området. Frisk högproduktiv skogsmark dominerar området men enstaka inslag av grundare partier med berg i dagen finns. Medelboniteten är hög med ett medelståndortsindex på ca G31. Berggrunden domineras av gnejs och jordarten är i huvudsak sandig-moig morän. Torvmarksandelen undertiger 10 % och utgörs av små spridda skogsbevuxna våtmarker. Några betesmarker finns också inom området. Området domineras av medelålders och äldre gran och bok. Hyggesandelen är liten, under 5 % av arealen. Skogbruksaktiviteterna utgörs främst av småskaligt skogsbruk med normala gallringar främst i granskog. Stormskador efter Gudrun och Per stormarna är begränsade och inga större sammanhängande stormskador finns inom området. Analys av ytvatten Bäckvattnet analyserades av IVL Svenska Miljöinstitutet AB 4 med avseende på ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, sulfat (SO 4 ), nitrat (NO 3 ), klorid (Cl), ammonium (NH 4 ), Kjeldahl-kväve, kalcium (Ca), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K) och mangan (Mn). Efter analys av ph, konduktivitet och alkalinitet filtrerades proverna genom ett cellulosafilter (Sartorius cellulosaacetat membranfilter) med porstorleken 0,8µm (0,45 µm från och med februari 2008). Analys av järn (Fe), totalfosfor (P tot ), totalt organiskt kol (TOC vilket efter filtering motsvarar DOC), organiskt aluminium (Al org ) och totalaluminium (Al tot ) gjordes av Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Miljöanalys i Uppsala. Totalaluminium analyserades på obehandlade prover medan organiskt aluminium bestämdes efter att provet passerat genom en katjonbytare (Driscoll, 1984). Buffertkapciteten eller den syraneutraliserande förmågan (ANC) har beräknats genom att summera halten katjoner (Ca, Mg, K, Na) och subtrahera halten starka syrors anjoner (SO 4, NO 3, Cl), uttryckt som ekvivalenter per liter. Katjoniskt aluminium (Al i ), vilket utgör huvuddelen av det aluminium som fastnar i jonbytaren, 4 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 5302, Göteborg, Växel:

24 beräknades som skillnaden mellan Al tot och Al org. En beskrivning av analysmetoderna återfinns i Bilaga 2. I följande stycken redovisas de försurningsrelaterade parametrarna ph, kalcium, magnesium, kalium, sulfat, nitrat, ANC, aluminium samt kvoten kalcium/magnesium. Övriga parametrar redovisas i Bilaga 3. ph Före kalkning varierade ph-värdet mellan 4,3 och 5,3 i de undersökta bäckarna och det fanns endast små variationer i ph under året (Figur 14). Enligt Naturvårdsverkets förslag till nya bedömningsgrunder för försurning i sjöar och vattendrag var tillståndet mycket surt med låga till extremt låga ph-värden (Fölster, 2007). I samband med kalkningen ökade ph-värdet i G54 och N34 till strax över 5 medan O34 föreföll opåverkad. Den initiala ph-ökningen kan bero på en snabb uttransport av kalk som hamnat i fuktigare områden med kort omsättningstid på avrinningsvattnet och/eller att en viss del av kalken hamnade direkt i vattendraget i samband med helikopterspridningen. 7 G54 G54R 7 O34 O34R jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 ph 5 4 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 ph 7 N34 N34R jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 ph Figur 14. ph-värdet i bäckvattnet till kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 21

25 Kalcium, magnesium och kalium Vattendragens innehåll av buffrande baskatjoner dominerades framförallt av kalcium följt av magnesium och kalium. Variationen inom och mellan de tre avrinningsområdena var liten (Figur 15-17). Det fanns tendenser till säsongsvariation i G54 och G54R med högre kalciumvärden under sommarhalvåret, när ett lägre vattenstånd medförde en koncentrering av halterna, och lägre halter under vinterhalvåret, när avrinningen ökade (Figur 15). För kalium gällde det motsatta förhållandet (se exempelvis N34 och N3R i Figur 17) vilket i stor utsträckning var kopplat till växternas näringsupptag som är lägre under vinterhalvåret. Eftersom antalet provtagningstillfällen efter kalkning var begränsat, samt att det p.g.a. projektets fortgående karaktär saknas fullständiga resultat från de senaste provtagningarna, är det svårt i det här skedet att peka på en effekt efter kalkning. I O34, som hade den längsta mätperioden efter kalkning, hade koncentrationen av kalcium inte förändrats jämfört med referensbäcken O34R (Figur 15). I avrinningsområdet N34 ökade kalciumhalten efter kalkning jämfört med referensbäcken N34R vilket däremot kan kopplas till kalkningen (Figur 15). Detta styrks av att kvoten mellan kalcium och magnesium förändrades (Figur 18). 3 G54 G54R 3 O34 O34R Ca 2+ mg l Ca 2+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 3 N34 N34R Ca 2+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 15. Halten kalcium (mg per liter) i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 22

26 1.5 G54 G54R 1.5 O34 O34R Mg 2+ mg l Mg 2+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R Mg 2+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 16. Halten magnesium (mg per liter) i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 23

27 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 K + mg l -1 G54 G54R K + mg l O34 O34R jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 K + mg l -1 Figur 17. Halten kalium (mg per liter) i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. Kvoten kalcium/magnesium I ett naturligt vattendrag är förhållandet mellan kalcium och magnesium relativt stabilt. En förändring av kvoten tyder på att en störning har inträffat i avrinningsområdet. Exempel på störningar kan vara åtgärder som t.ex. kalkning eller ändrad markanvändning. En förväntad förändring vid kalkning är att kvoten höjs på grund av ett kraftigt tillskott av kalcium tillförs marken, vilket kunde ses i N34 och O34 (Figur 18). 24

28 5 5 O34 O34R 4 4 Ca/Mg-kvot G54 G54R Ca/Mg-kvot jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 5 N34 N34R 4 Ca/Mg-kvot jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 18. Förhållandet mellan kalcium och magnesium i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. Sulfat och nitrat Både koncentrationen av sulfat och nitrat visade på en tydlig årstidsvariation med höga halter under vinterhalvåret och låga halter under sommarmånaderna (Figur 19-20). Halten nitrat varierar med växtsäsongen. Halterna är lägre under sommarhalvåret då växternas kväveupptag är stort för att sedan öka under vinterhalvåret när upptaget minskar. I samband med kalkning finns det en risk för att koncentrationen av nitrat ska öka i vattendrag och leda till övergödningseffekter nedströms. Detta har att göra med att kalken leder till en ph-höjning i marken vilket stimulerar produktionen och därmed även frigörelsen av nitrat. Någon sådan effekt kunde dock ännu inte urskiljas. 25

29 O34 O34R SO 4 -S mg l G54 G54R SO 4 -S mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R 2 SO 4 -S mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 19. Halten sulfat (mg per liter) i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 26

30 G54 G54R 0.4 O34 O34R NO 3 -N mg l NO 3 -N mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R NO 3 -N mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 20. Halten nitrat (mg per liter) i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. ANC ANC är ett mått på vattendragets motståndskraft mot försurning och har föreslagits ingå i Naturvårdsverkets bedömingsgrunder för försurning (Fölster, 2007). Enligt bedömningsgrunderna anses vattendrag med ANC på 50 µekv eller lägre ha en låg buffertkapacitet. Vattendrag med värden under 0 µekv anses ha en extremt låg buffertkapacitet. Före kalkningstillfället sågs tydliga årstidsvariationer i ANC (Figur 21). Det är ett naturligt resultat av att flera parametrar som ingår vid beräkningen av ANC har årstidsvariationer bl. a. kalium (Figur 17) och nitrat (Figur 20). Resultaten visade på ett likartat förhållande i ANC i bäckvattnet mellan kalkade och okalkade avrinningsområden. Bäst buffertkapacitet hade G54/G54R med värden som varierade mellan ca µekv per liter, beroende på säsong. Avrinningsområdena O34/O45R pendlade mellan µekv per liter vilket innebar att vattendragen, beroende på säsong, hade en extremt låg motståndskraft mot försurning. Detsamma gällede för N34/N34R (Figur 21). 27

31 300 G54 G54R 300 O34 O34R ANC uekv l ANC uekv l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R ANC uekv l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 21. ANC (μekv per liter) i bäckvattnet från kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ). Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. Aluminium Oorganiskt aluminium (Al i ) är toxiskt för många vattenlevande organismer. Enligt Naturvårdsverkets förslag till nya bedömningsgrunder klassas Al i -halter på 50 µg per liter (0,05 mg per liter) och över som höga och utgör därmed ett gränsvärde för vad som är en biologiskt acceptabel nivå för vattenkvaliteten (Fölster, 2007). Halten Al i varierar främst med vattnets ph, men också med löst organiskt material (DOC), fluorid, sulfat och temperatur (Lydersen m.fl., 2002). När ph ökar från 4,5 till 5 i ett naturligt vatten övergår i stort sett allt Al i till att bilda former av aluminium som inte är skadliga för det biologiska livet. I Skogsstyrelsens åtgärdsprogram mot markförsurning (Skogsstyrelsen, 2001) var ett av de viktigaste målen med skogsmarkskalkning att minska koncentrationen av Al i i vattendragen. Halten Al i låg med få undantag över 50 µg per liter i samtliga vattendrag som ingick i uppföljningen (Figur 22, vågrät linje). Många värden överskred gränsen för mycket höga ( µg per liter) och extremt höga halter (>150 µg per liter). I de undersökta vattendragen fanns det få mättillfällen när ph översteg 5 med 28

32 undantag i N34 där ph-värdet ökade till 5 efter kalkning vilket därmed minskade halten Al i. Den totala halten aluminium varierade under året i de undersökta bäckarna med de högsta halterna under sommarhalvåret (Figur 22). Ökningen var till stor del ett resultat av ökade halter organiskt aluminium som i sin tur samvarierade med högre halter DOC under sommarmånaderna (se Bilaga 3), men kan också vara en effekt av andra faktorer (se ovan). 29

33 1.6 Al i Al org Al tot 1.6 Al i Al org Al tot Aluminium mg l Aluminium mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec Al i Al org Al tot Al i Al org Al tot Aluminium mg l Aluminium mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec Al i Al org Al tot 1.6 Al i Aluminium mg l Aluminium mg l Al org Al tot 0 0 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Figur 22. Halten aluminium (mg per liter) i ytvattnet i kalkade områden (vänster) och referenser (höger) under mätperioden. Överst G54 och G54R, mellerst O34 och O34R och nederst N34 och N34R. Vita symboler avser halten oorganiskt aluminium (Al i ) svarta symboler halten organisk aluminium (Al org,) och helstreckad linje totalhalten aluminium (Al tot ). Den tjocka heldragna linjen (0,05 mg l -1 ) visar på Naturvårdsverkets gränsvärde för höga halter Al i i vattendrag och den streckade lodräta linjen markerar kalkningstillfället. 30

34 Sammanfattning av ytvattenkemi Sammanfattningsvis kan man säga att alla bäckar i de undersökta avrinningsområdena befann sig i ett surhetstillstånd som i många fall betraktas som extremt surt med låg motståndskraft mot försurning och med extremt höga halter oorganiskt aluminium. Detta skulle kunna utgöra motiv för åtgärder i form av kalkning (yteller fastmarkskalkning) förutsatt att det nuvarande tillståndet uppkommit som ett resultat av försurningspåverkan och inte som ett resultat av naturliga faktorer. Resultatet av ett års provtagning av vattenkemin av ytvatten i områdena visade på att det fanns naturliga variationer inom och mellan bäckarna och dess referenser av vilka flera är säsongsknutna. Dessa hänger vanligtvis samman med vegetationens näringsupptag och perioder med låg vattenföring. Med ett begränsat antal mätningar efter kalkningen var det svårt att dra några slutsatser om effekter av kalkningen. Det krävs fler mätdata för att kunna uttala sig om några kortsiktiga och långsiktiga effekter. Flödesmätningar Flödesregistrering på kontinuerlig basis skedde inte i de nya uppföljningsområdena. Undantaget var avrinningsområdet N34/N34R där flödesbestämningar gjordes i samband med provtagningstillfällena med hjälp av den relativa utspädningsmetoden ( salt dilution gauging with the slug injection method ) (Figur 23). Figur 23. Flödesbestämningar gjordes i samband med provtagningstillfällena i N34 och N34R med hjälp av den relativa utspädningsmetoden. Principen bygger på att man tillsätter ett spårämne i ett vattendrag och mäter förhöjningen i koncentration jämfört med bakgrundsvärdet vid en plats nedströms. En förutsättning för att metoden ska fungera är att spårämnet är lättlösligt och upplöses helt och hållet i vattenmassan samt att det är mätbar i låga koncentrationer. Vidare måste bakgrundskoncentrationen av spårämnet i vattendraget vara låg eller omätbar. Av den anledningen använder man vanligtvis koksalt (NaCl). Fördelen med denna metod är att den är billig, lätt att använda och inte kräver någon 31

35 komplicerad utrustning. Koncentrationsförändringen mäts med en vanlig konduktivitetsmätare. För att metoden ska fungera krävs en homogen blandning av vattenmassan vilket i sin tur kräver ett turbulent vattendrag. Turbulenta vattendrag är ovanliga i Sverige varför metoden inte är optimal. Exempelvis undviker SMHI den i sina vattenföringsbestämningar. I det här fallet har metoden fungerat bättre för provpunkten N34, där vattendraget har ett naturligt fall, än för N34R där laminära flöden ofta uppträder. Orsaken till att flödesmätningar påbörjades i N34/N34R var att provpunkterna ligger inom samma avrinningsområde (N34R ligger ovanför N34). En oro uttrycktes för att detta skulle kunna medföra svårigheter i tolkningen av en eventuell kalkeffekt vilket, i så fall, kunde avhjälpas om det fanns vattenföringsdata vid provtagningstillfällena. Preliminära resultat från flödesmätningarna visar att flödet skiljer sig åt mellan provpunkterna (Tabell 5). Jämfört med N34R är flödet alltid högre vid N34. Flödesmätningar med den relativa utspädningsmetoden är i stor utsträckning beroende på omblandningen i vattendraget, se ovan. Eftersom vattnet faller kraftigt vid N34 medger det en god omblandning. Vid N34R är flödet många gånger laminärt utan omblandning vilket kan förklara observerade skillnader. Vattenekemiskt uppvisar proverna från N34 och N34R en mycket likartad kemi, framför allt på klorid (se Bilaga 3) vilket ger en god indikation på att vattenföringen i de båda punkterna borde vara lika. Den uppmätta vattenföringen är därmed inte tillräckligt bra för att kunna användas för transportberäkningar. Med anledning av detta kommer vattenföringsmätningarna att avslutas i mars

36 Tabell 5. Flödesmätningar (liter per sekund) i Stenåns avrinningsområde N34 och N34R under 2007 i samband med provtagning. Datum Provpunkt Kommentar N34 N34R Vattenföringen i N34R är uppskattad p.g.a. lågt vattenstånd i bäcken Vattenföringen i båda bäckar är uppskattad p.g.a. låg vattenföring Mätvärden från mätningarna i juli saknas men den framräknade vattenföringen redovisas här Vattenföringen i N34R är uppskattag p.g.a. lågt vattenstånd i bäcken Vattenföringen i båda bäckar är uppskattad p.g.a. låg vattenföring Vattenföringen i båda bäckar är uppskattad p.g.a. låg vattenföring Vegetation En kartläggning av vegetationen genomfördes i G54, O34 och N34 (Tabell 6) av Ekologgruppen i Landskrona AB 5. Inom varje område inventerades vegetationen (kärlväxter, mossor och marklavar), en gång före och en gång efter kalkning, utmed fem stycken ca 50 meter långa permanentmarkerade transekter per område (Figur 24). Transekterna var subjektivt utlagda i representativa vegetationstyper på i huvudsak frisk (men i några fall fuktig) produktiv skogsmark. Undersökningarna bestod i detaljerade vegetationsanalyser inom semipermanenta småytor utlagda längs de fem transekterna. Som komplement gjordes även översiktligare strövinventeringar av transekternas kringområden. Metoden och resultaten finns mer utförlig beskrivna i en rapport (Ekologgruppen, 2007a). Protokoll från inventeringarna återfinns i Bilaga 4. 5 Ekologgruppen i Landskrona AB, Järnvägsgatan 19 B, Landskrona, Växel:

37 Figur 24. Fem vegetationstransekter lades ut inom varje område. Kartan visar Habäcken som ett exempel. Tabell 6. I områdena som skulle kalkas genomfördes vegetationsanalyser före och efter kalkning. Avrinningsområde Dominerande trädslag Markfuktighet Inventeringsdatum före kalkning Inventeringsdatum efter kalkning O34 gran, tall frisk-blöt 3-4 okt sep 2007 N34 gran, bok, al frisk-blöt aug okt 2007 G54 gran, tall frisk-blöt 5-6 sep nov 2007 I Habäcken utfördes kalkningen i mars Vegetationen hade således haft ett knappt halvår på sig att reagera på kalkningen inför den uppföljande inventeringen som ägde rum i september Generellt var vegetationen mycket snarlik mellan åren och det viktigaste resultatet är att inga tydliga förändringar som kan relateras till kalkningen kunde iakttas. Inom varje transekt var medelvärdet av de förekommande arternas täckningsgrad i småytorna mycket snarlik mellan inventeringarna. De mindre skillnader som förekom låg som regel inom inventeringsmetodikens osäkerhetsmarginal. Den generella uppfattningen i fält var att mossorna såg lika friska ut efter kalkning som före. Inga fläckar av vissnande eller döda mossor noterades. Detta gällde även vitmossorna i gransumpskogen i transekt 1, trots att rikligt med kalkgranulat här noterades på flera ställen nere i mossmattan. En svag tendens till minskning av gran-/brokvitmossa (Sphagnum girgensohnii/russowii) kunde dock möjligen skönjas i denna transekt liksom en viss ökning av björnmossa (Polytrichum commune). I transekt 3, där gran-/brokvitmossa också fläckvis var riklig, syntes dock inga tendenser till minskning av denna art. 34

38 Stenån inventerades första gången i slutet av augusti Kalkning utfördes sedan i början av oktober 2007 och den uppföljande inventeringen genomfördes en knapp månad efter kalkningen. Det korta tidsintervallet begränsade möjligheterna att dra slutsatser av resultaten. Den typ av förändringar som skulle kunna iakttas efter en så kort tid är främst eventuella momentana nedvissnanden eller försvinnanden av extra kalkkänsliga arter. Med hänsyn taget till den naturliga årstidsförändringen var den genomgående bilden att vegetationen var mycket snarlik vid båda inventeringarna. Sett till medelvärdena för varje transekt var också arternas täckningsgrad i stort sett oförändrad inom alla transekter. Ingen tydlig tillbakagång av någon art kunde iakttas. Detta gällde även inom transekt 1, som var belägen i lövsumpskog och vars vitmossdominerade bottenskikt kan förväntas vara känsligt mot kalkning. Även i Fibbleån var möjligheterna till resultattolkning begränsade på grund av att endast en knapp månad passerat mellan kalkning och efterföljande inventering. Inte heller här kunde några förändringar kopplade till kalkningen utläsas. De förekommande arterna hade likartad täckningsgrad vid båda inventeringarna och inga synliga skador eller nedvissnanden iakttogs vid fältarbetet. Bottenfauna Bottenfaunan kartlades av Ekologgruppen i Landskrona AB 6 i G54, G54R, O34, O34R, N34 och N34R. Metoden (SS ) finns med utförligt redovisad i en rapport (Ekologgruppen, 2007b). Datum för provtagning samt koordinater redovisas i Tabell 7. Protokoll från provtagningen återfinns i Bilaga 5. Tabell 7. Koordinater samt datum för insamling av bottenfaunaprover. Område X-koordinat Y-koordinat Datum för provinsamling O mar 2007 O34R mar 2007 N apr 2007 N34R apr 2007 G apr 2007 G54R apr 2007 Samtliga provpunkter uppvisade mycket stark påverkan från försurning och låga artantal (6-13 taxa). De arter som fanns på alla lokaler var fjädermygglarver (Chironomidae), knottlarver (Simuliidae), nattsländan Plectrocnemia conspersa och bäcksländan Nemoura cinerea. Alla dessa arter är utpräglat tåliga mot försurning. Avsaknaden av försurningskänsliga arter var näst intill total och exempelvis hittades inga dagsländor, som är en mycket vanlig grupp, på någon lokal. I två av områdena (N34R och G54R) försvårades provtagningen av mjukbotten och dåligt fall och i ett av områdena (G54) av storblockig botten. Detta bedömdes inte ha påverkat försurningsbedömningen men områdena med mjukbotten lämpar sig inte för vidare uppföljning. De flesta indikatorarter som kan tänkas etablera sig vid förbättrade förhållanden är knutna till strömmande partier med hård botten. 6 Ekologgruppen i Landskrona AB, Järnvägsgatan 19 B, Landskrona, Växel:

39 Kiselalgprover För att möjliggöra en senare uppföljning av eventuella effekter av skogsmarkskalkning på påväxtsamhället i avrinnande vattendrag insamlades prover av kiselalger från G54, G54R, O34, O34R, N34 och N34R. Provtagningen genomfördes av Medins Biologi AB 7 i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys, Version 2:2 : Datum för provtagning samt koordinater redovisas i Tabell 8. Tabell 8. Koordinater samt datum för insamling av kiselalgsprover. Område X-koordinat Y-koordinat Datum för provinsamling O mar 2007 O34R mar 2007 N sep 2007 N34R sep 2007 G sep 2007 G54R sep 2007 Proverna är inte analyserade utan förvaltas av Medins för att vid behov kunna analyseras i framtiden. 7 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, Växel:

40 Litteratur/källförteckning Anderson S., Holmström H., Hagström J., Olsson P. (2008) Vägledning vid skogsmarkskalkning. Rapport 9:2008, Skogsstyrelsen, Jönköping. Driscoll C. T. (1984). A procedure for fractioning of aqueous aluminium in dilute acidic waters. International Journal of Environmental Analytical Chemistry 16: Ekologgruppen (2007a) Uppföljning av kalkningseffekter i skog vegetation. Ekologgruppen, Landskrona. Ekologgruppen (2007b) Bottenfaunan inom tre kalkningsområden i Götaland Resultat från en undersökning Ekologgruppen, Landskrona. Fölster J. (2007) Förslag till bedömningsgrunder för försurning i sjöar och vattendrag. Rapport 2007:9, Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala. Lydersen E., Löfgren S., Arnessen T. (2002) Chemical and biological effects of reacidification of limed water bodies - a state of the art review on metals. Critical Reviews in Environmental Science and Technology 32 (2-3): Skogsstyrelsen (2001) Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken. Meddelande 2001:4, Skogsstyrelsen, Jönköping. 37

41 Bilaga 1 Vattenkemidata SO4- S Cl NO3-N NH4-N N-Kj Kond Ca Mg Na K Mn Fe Al o Al tot Färg Färg P-tot TOC Provdatum ph Alk mekv/l mg/l ms/m mg/l mgpt/l 420nm mg/l ug/l Blankan 1 juli ,87 0,027 0,72 6,20 0,045 < ,51 4,22 2,01 1,09 4,60 0,30 0,04 1,83 0,11 0, ,008 13,9 Blankan 2 juli ,33 0,45 6,80 0,056 < ,93 4,58 2,90 0,89 5,18 0,19 0,05 3,34 0,26 0, ,018 22,7 Blankan 3 juli ,95 0,48 6,19 0,040 < ,74 4,58 2,26 0,88 4,51 0,11 0,04 3,47 0,32 0, ,008 22,8 Blankan 4 juli ,32 1,41 7,56 0,067 < ,69 5,23 2,76 0,98 5,21 0,36 0,06 2,65 0,21 0, ,021 15,1 Blankan 5 juli ,53 0,69 8,43 0,006 < ,04 5,89 1,45 0,99 5,47 0,13 0,09 5,28 0,27 0, ,014 28,2 Blankan ,89 4,53 Blankan ,37 4,73 Blankan ,69 5,43 Blankan ,39 5,15 Blankan ,66 5,38 Blankan ,01 3,08 0,63 0,06 0,08 15,8 Blankan ,99 3,46 0,73 0,09 0,10 9,1 Blankan ,85 3,37 0,69 0,09 0,11 23,4 Blankan ,53 4,89 0,83 0,13 0,18 46,2 Blankan ,53 4,16 0,91 0,08 0,11 26,3 Fibbleån ,79 4,88 0,85 0,30 0,37 63,9 Habäcken ,59 1,99 9,18 0,390 6,66 1,34 1,01 5,50 0,70 <0.03 0,27 0,18 0, ,3 134,8 Hulkebäcken ,50 0,68 7,46 0,009 5,35 0,33 0, ,013 27,1 53,3 Hulkebäcken ,39 1,37 7,21 0,149 0,016 0,29 5,56 0,66 0,49 4,70 0,38 0,05 0,61 0,13 0, ,005 10,7 44,5 Häbbäcken ,39 1,61 22,74 0,026 12,06 1,54 0,38 0, ,013 20,3 71 Häbbäcken ,02 0,85 12,63 0,005 6,84 1,63 0,40 0, ,014 23,2 6 Limbäcken ,50 0,009 1,81 9,20 0,236 5,80 26 Limbäcken ,37 1,47 8,02 0,263 5, Al oorg 38

42 SO4- S Cl NO3-N NH4-N N-Kj Kond Ca Mg Na K Mn Fe Al o Al tot Färg Färg P-tot TOC Forts. Provdatum ph Alk mekv/l mg/l ms/m mg/l mgpt/l 420nm mg/l ug/l Kroksvattnet ,41 6,18 0,19 0,27 0,27 6 Sågebäcken ,21 0,43 7,71 < ,24 0,50 0, ,009 31,4 77 Sågebäcken ,31 1,28 7,88 0,206 0,012 0,326 6,02 0,64 0,43 4,66 0,46 0,04 0,59 0,27 0, ,005 11,5 67 Sågebäcken ,37 1,39 9,27 0,117 6, Lehultasjön ,75 Bodarpasjön ,93 Bodarpasjön ,57 Rörbäcken ,09 5,37 0,64 0,25 0,25 2,0 Stenån ,36 8,47 0,43 0,15 0,32 161,0 Stenån ,66 9,50 0,25 0,17 0,34 164,0 Stenån ,19 7,37 0,22 0,17 0,25 80,0 Bortrebäcken ,09 6,93 Bortrebäcken ,80 6,05 Nämrebäcken ,58 6,05 Nämrebäcken ,26 5,10 0,67 0,34 0,37 35,0 Apelåsbäcken ,95 4,70 Apelåsbäcken ,86 4,29 0,76 0,22 0,29 66,0 Al oorg 39

43 Bilaga 2 - Analysmetoder ytvatten Parameter Analysmetod ph SS Alkalinitet SS Konduktivitet SS EN NO 3 -N SS EN-ISO NH 4 -N SS-EN ISO Kjeldahl-kväve TOC SS-EN 1484, utg 1 Ca 2+ SS-EN ISO Mg 2+ SS-EN ISO Na + SS-EN ISO K + SS-EN ISO Mn 2+ SS-EN ISO Fe n+ SS-EN ISO 11885, utg 1 Al-tot SS-EN ISO 11885, utg 1 Al-org P-tot Foss-Tectator AN baserad på SS-EN Jonbyte enligt Driscoll (1984). Aluminiumfraktionering enligt SLU:s egen metod samt analys med ICP-AES, jonbyte. Från och med : SS-EN ISO 6878:2005, mod för Bran Luebbe, Metod No: G för AAIII. Tidigare SS , mod för AAIII. Färg Baserad på SS-EN ISO 7887 SO 4 -S SS-EN ISO Cl - SS-EN ISO

44 Bilaga 3 Ytvattenkemi i uppföljningsområden 9 G54 G54R 9 O34 O34R Kond ms m Kond ms m jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 4 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 9 N34 N34R 8 Kond ms m jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Konduktiviteten (ms per m) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 41

45 70 60 G54 G54R O34 O34R DOC mg l DOC mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R DOC mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Löst organsikt kol, DOC (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 42

46 0.08 G54 G54R 0.08 O34 O34R P tot mg l P tot mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R P tot mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Halten fosfor (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 43

47 7 6 G54 G54R 7 6 O34 O34R Fe n+ mg l Fe n+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34R 14.4 N34 Fe n+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Halten järn (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. Oktobervärdet 2006 för G54R är borttaget pga. ett extremtvärde som inte har kunnat förklaras. 44

48 8 7 G54 G54R Na + mg l Na + mg l O34 O34R jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec Na + mg l N34 N34R 0 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Halten natrium (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 45

49 12 10 G54 G54R Cl - mg l jan-06 maj-06 aug-06 Cl - mg l jan-06 maj-06 O34 aug-06 O34R nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Cl - mg l -1 N34 N34R Halten klorid (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 46

50 0.4 G54 G54R 0.4 O34 O34R Mn 2+ mg l Mn 2+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R Mn 2+ mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Halten mangan (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 47

51 0.15 G54 G54R 0.15 O34 O34R 0.42 NH 4 -N mg l NH 4 -N mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec N34 N34R NH 4 -N mg l jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 Halten ammonium-kväve (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 48

52 N-Kjeldahl mg l G54 G54R N-Kjeldahl mg l O34 O34R 0 jan-06 maj-06 0 jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec jan-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 aug-06 dec-07 nov-06 feb-07 jun-07 sep-07 dec-07 N-Kjeldahl mg l -1 N34 N34R Halten Kjeldahl-kväve (mg per liter) i bäckvattnet hos kalkade avrinningsområden ( ) och okalkade referensområden ( ) under mätperioden. Den streckade lodräta linjen markerar tidpunkten för kalkning. 49

53 Bilaga 4 Protokoll från vegetationsuppföljning Stenån före kalkning Hallands län Transekt 1 A+B Längd: 17 resp. 15m Inv.datum: /30 Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen, och Per Darell x-koordinat: y-koordinat: Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Sphagnum totalt vitmossor totalt S. palustre sumpvitmossa , S. girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa Polytrichum commune stor björnmossa 2 0, Vaccinium myrtillus blåbär Phegopteris connectilis hultbräken 2 0, Hylocomium splendens husmossa Glyceria fluitans mannagräs Betula pubescens glasbjörk , Hypnum cupressiforme cypressfläta Carex echinata stjärnstarr 1 0, , Mnium hornum skuggstjärnmossa Vaccinium vitis-idaea lingon Dicranum scoparium kvastmossa Viola palustris kärrviol , Lycopodium annotinum revlummer

54 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 1 A+B Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. täckn. Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa , Lysimachia vulgaris strandlysing Frangula alnus brakved Deschampsia flexuosa kruståtel 1 0,5 4 0, Fagus sylvatica bok 2 0, Carex nigra hundstarr 1 0, Plagiothecium curvifolium klosidenmossa 1 0, Trientalis europaea skogsstjärna Tetraphis pellucida fyrtandsmossa Sorbus aucuparia rönn Scapania undulata bäckskapania Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa Quercus robur ek Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Pleurozium schreberi väggmossa Picea abies gran Pellia epiphylla fickpellia Nowellia curvifolia långfliksmossa Leucobryum glaucum blåmossa Lepidozia reptans fingermossa

55 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 1 A+B Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. täckn. Juncus effusus veketåg Dryopteris filix-mas träjon Dicranum montanum stubbkvastmossa Dicranum majus stor kvastmossa Deschampsia cespitosa tuvtåtel Cephalozia bicuspidata jordtrådmossa Calypogeia muelleriana sumpsäckmossa Alnus glutinosa klibbal Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus/vatten ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 4,4 7,8 11,2 15,0 1,0 4,0 7,0 11,0 14,0 52

56 Stenån före kalkning Hallands län Transekt 2 Längd: 34 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen, och Per Darell x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Vaccinium myrtillus blåbär Fagus sylvatica bok Deschampsia flexuosa kruståtel Dicranum majus stor kvastmossa 2 0, Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Picea abies gran Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa , Brachythecium rutabulum stor gräsmossa ,1 1 0, Dicranum scoparium kvastmossa Hylocomium splendens husmossa , Lophocolea bidentata spetsblekmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta Vaccinium vitis-idaea lingon 1 0, Plagiothecium laetum vedsidenmossa 1 0, Tetraphis pellucida fyrtandsmossa 2 0, Cystopteris fragilis stenbräken Dicranum montanum stubbkvastmossa Dryopteris carthusiana skogsbräken Frangula alnus brakved Maianthemum bifolium ekorrbär Mnium hornum skuggstjärnmossa

57 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 2 Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Quercus robur ek Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa Scapania nemorea klippskapania Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,5 4,0 8,0 10,0 13,0 17,0 19,0 22,0 25,0 28,0 54

58 Stenån före kalkning Hallands län Transekt 3 A+B Längd: 16 resp. 19 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen, och Per Darell x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Isothecium myosuroides mussvansmossa Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Dicranum scoparium kvastmossa 3 0, Thuidium tamariscinum stor tujamossa Picea abies gran Hypnum cupressiforme cypressfläta ,1 1 0, Mnium hornum skuggstjärnmossa 3 0, , Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa 3 0, Lichenes spp. Övr. busk- och bladlavar Deschampsia flexuosa kruståtel , Lophozia ventricosa var. silvicola skogsflikmossa Brachythecium rutabulum stor gräsmossa Fagus sylvatica bok , Cystopteris fragilis stenbräken Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa Vaccinium myrtillus blåbär 1 0, Scapania nemorea klippskapania 1 0, Lepidozia reptans fingermossa 1 0, Metzgeria furcata bandmossa

59 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 3 A+B Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Plagiochila asplenioides ssp. porelloides liten bräkenmossa Plagiomnium affine skogspraktmossa Frullania dilatata hjälmfrullania Neckera complanata platt fjädermossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot ,5 2 0, , stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 2,6 7,0 10,0 14,0 1,0 5,0 9,0 13,0 17,0 56

60 Stenån före kalkning Hallands län Transekt 4 Längd: 38 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen, och Per Darell x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Oxalis acetosella harsyra Calamagrostis arundinacea piprör Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa , Plagiomnium affine skogspraktmossa , Picea abies gran 3 0, Brachythecium rutabulum stor gräsmossa , Deschampsia flexuosa kruståtel , Vaccinium myrtillus blåbär Hypnum cupressiforme cypressfläta Mnium hornum skuggstjärnmossa 2 0, , Sorbus aucuparia rönn Dicranum majus stor kvastmossa Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa ,1 1 0, Isothecium myosuroides mussvansmossa Dryopteris carthusiana skogsbräken Rhizomnium punctatum bäckrundmossa Lophocolea heterophylla vedblekmossa 2 0, , Luzula pilosa vårfryle Dicranum scoparium kvastmossa 2 0, Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa

61 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 4 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Hylocomium splendens husmossa 2 0,5 1 0, Trientalis europaea skogsstjärna 1 0, Pleurozium schreberi väggmossa 2 0, Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa 1 0,1 1 0,1 1 0, Diplophyllum albicans nervveckmossa 1 0, Blepharostoma trichophyllum hårfliksmossa 1 0, Lepidozia reptans fingermossa 2 0, Herzogiella seligeri stubbspretmossa Thuidium tamariscinum stor tujamossa Nowellia curvifolia långfliksmossa Dicranella heteromalla smaragdmossa Fagus sylvatica bok Phegopteris connectilis hultbräken Tetraphis pellucida fyrtandsmossa Pleurozium schreberi väggmossa 2 0, Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot , fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus

62 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 4 RAPPORT NR 10/2008 ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 5,0 9, ,0 17,5 21,0 26,5 29,0 33,0 37,0 59

63 Stenån före kalkning Hallands län Transekt 5 Längd: 40 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen, och Per Darell x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Deschampsia flexuosa kruståtel ,1 3 0, Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa , , Oxalis acetosella harsyra , Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa 3 0,5 1 0, Pleurozium schreberi väggmossa , , Dicranum majus stor kvastmossa Phegopteris connectilis hultbräken Hypnum cupressiforme cypressfläta 3 0, , Dicranum scoparium kvastmossa 2 0, , Dryopteris carthusiana skogsbräken Mnium hornum skuggstjärnmossa Hylocomium splendens husmossa , Brachythecium salebrosum skogsgräsmossa 1 0,1 1 0,5 2 0, Luzula pilosa vårfryle 1 0,5 1 0, Plagiomnium affine skogspraktmossa 1 0, Lophocolea bidentata spetsblekmossa 1 0, Trientalis europaea skogsstjärna 1 0,1 2 0, Vaccinium myrtillus blåbär 1 0, Deschampsia cespitosa tuvtåtel 1 0,

64 Stenån före kalkning (forts.) Transekt 5 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Lophocolea heterophylla vedblekmossa 1 0, Dicranum montanum stubbkvastmossa Rubus saxatilis stenbär Maianthemum bifolium ekorrbär Plagiochila asplenioides bräkenmossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 5,0 9,0 14,5 17,0 21,0 25,0 29,0 33,0 37,0 61

65 Stenån efter kalkning Hallands län Transekt 1 A+B Längd: 17,5 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Sphagnum totalt vitmossor totalt S. palustre sumpvitmossa S. girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa Polytrichum commune stor björnmossa 0, Vaccinium myrtillus blåbär Hylocomium splendens husmossa Glyceria fluitans mannagräs Hypnum cupressiforme cypressfläta Phegopteris connectilis hultbräken Betula pubescens glasbjörk 2 2 0, Carex echinata stjärnstarr 0, , , Mnium hornum skuggstjärnmossa Dicranum scoparium kvastmossa Vaccinium vitis-idaea lingon Lycopodium annotinum revlummer Deschampsia flexuosa kruståtel 0,5 4 0,5 1 0, Frangula alnus brakved Poaceae sp. gräsart Lysimachia vulgaris strandlysing 0, Carex nigra hundstarr 0, Chiloscyphuspolyanthos/pallescens bäck-/skogsblekmossa 0,

66 Stenån efter kalkning (forts.) Transekt 1 A+B RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar i småytor: Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): T Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus/vatten ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 4,4 7,8 11,2 15,0 1,0 4,0 7,0 11,0 14,0 63

67 Stenån efter kalkning Hallands län Transekt 2 Längd: 34 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Vaccinium myrtillus blåbär Fagus sylvatica bok Deschampsia flexuosa kruståtel Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Picea abies gran Dicranum majus stor kvastmossa Brachythecium rutabulum stor gräsmossa 4 4 0,5 1 0, Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa , Hylocomium splendens husmossa 1 2 0, Lophocolea bidentata spetsblekmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta Diplophyllum albicans nervveckmossa Vaccinium vitis-idaea lingon Dicranum scoparium kvastmossa Lophocolea heterophylla vedblekmossa 0, ,5 1 0, Mnium hornum skuggstjärnmossa Isothecium myosuroides mussvansmossa Sciuro-hypnum reflexum späd gräsmossa Plagiothecium laetum vedsidenmossa 0, Tetraphis pellucida fyrtandsmossa 0,

68 Stenån efter kalkning (forts.) Transekt 2 RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar från småytor: T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,5 4,0 8,0 10,0 13,0 17,0 19,0 22,0 25,0 28,0 65

69 Stenån efter kalkning Hallands län Transekt 3 A+B Längd: 16 resp. 19 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Vetenskapliga namn Svenska namn T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Isothecium myosuroides mussvansmossa Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Dicranum scoparium kvastmossa Thuidium tamariscinum stor tujamossa Picea abies gran Hypnum cupressiforme cypressfläta , , Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa 0, , Mnium hornum skuggstjärnmossa 3 2 0, Lichenes spp. Övr. busk- och bladlavar Lophozia ventricosa var. silvicola skogsflikmossa Deschampsia flexuosa kruståtel 0, Fagus sylvatica bok 2 3 0, Brachythecium rutabulum stor gräsmossa 0, Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa 0, Vaccinium myrtillus blåbär Cystopteris fragilis stenbräken Hylocomium splendens husmossa Scapania nemorea klippskapania 0, Lepidozia reptans fingermossa 0,

70 Stenån efter kalkning (forts.) Transekt 3 A+B RAPPORT NR 10/2008 Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): T Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot 2 3 0, , stubbar/död ved sten/häll barmark/humus bottenskikt tot ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 2,6 7,0 10,0 14,0 1,0 5,0 9,0 13,0 17,0 67

71 Stenån efter kalkning Hallands län Transekt 4 Längd: 38 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Oxalis acetosella harsyra Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa , Plagiomnium affine skogspraktmossa , Calamagrostis arundinacea piprör Brachythecium rutabulum stor gräsmossa 0, , Picea abies gran Deschampsia flexuosa kruståtel Vaccinium myrtillus blåbär Sorbus aucuparia rönn Hypnum cupressiforme cypressfläta Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa ,1 1 0, Dicranum majus stor kvastmossa Mnium hornum skuggstjärnmossa Isothecium myosuroides mussvansmossa Lophocolea heterophylla vedblekmossa 1 2 0,1 1 0, Dryopteris carthusiana skogsbräken Luzula pilosa vårfryle Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Hylocomium splendens husmossa 0,

72 Stenån efter kalkning (forts.) Transekt 4 Vetenskapliga namn Svenska namn T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Dicranum scoparium kvastmossa Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa 0,5 1 0, Rhizomnium punctatum bäckrundmossa Scapania undulata bäckskapania 0, Thuidium tamariscinum stor tujamossa 0, Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 5,0 9,0 13,0 17,5 21,0 26,5 29,0 33,0 37,0 69

73 Stenån efter kalkning Hallands län Transekt 5 Längd: 40 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Deschampsia flexuosa kruståtel ,5 4 0, Oxalis acetosella harsyra Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa , , Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Pleurozium schreberi väggmossa ,1 1 0, Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa 0, , Dicranum majus stor kvastmossa Dryopteris carthusiana skogsbräken Hypnum cupressiforme cypressfläta Dicranum scoparium kvastmossa 0, , Brachythecium salebrosum skogsgräsmossa 0, ,1 1 0,5 2 0,5 2 0, Hylocomium splendens husmossa 4 2 0, Lophocolea bidentata spetsblekmossa 0, Mnium hornum skuggstjärnmossa Luzula pilosa vårfryle 0,5 1 0, Plagiomnium affine skogspraktmossa 0, Lophocolea heterophylla vedblekmossa 0,1 2 0,

74 Stenån efter kalkning (forts.) Transekt 5 Vetenskapliga namn Svenska namn T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Vaccinium myrtillus blåbär 0, Deschampsia cespitosa tuvtåtel 0, Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot , stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 5,0 9,0 14,5 17,0 21,0 25,0 29,0 33,0 37,0 71

75 Habäcken före kalkning V. Götalands län Transekt 1 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: David Reuterskiöld & Ann Nilsson, Ekologgruppen x-koordinat: y-koordinat: Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Sphagnum girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa Vaccinium myrtillus blåbär Vaccinium vitis-idaea lingon , , Sphagnum palustre sumpvitmossa , Polytrichum commune stor björnmossa 3 (flv) ,5 3 0, Hypnum cupressiforme cypressfläta 1 (flv) Bazzania trilobata stor revmossa 1 (flv) Dicranum scoparium kvastmossa Sphagnum fallax coll. uddvitmossa m fl Picea abies gran , Deschampsia flexuosa kruståtel ,1 3 0,1 1 0, Pleurozium schreberi väggmossa 1 0, Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa 1 0,1 1 0,1 1 0, Hylocomium splendens husmossa 1 0, Carex sp. starr 1 0, Carex echinata stjärnstarr 1 0, Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Dicranum majus stor kvastmossa Thuidium tamariscinum stor tujamossa Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa

76 Habäcken före kalkning (forts.) Transekt 1 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Eriophorum vaginatum tuvull Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 6,0 11,0 16,0 21,0 27,0 31,0 36,0 41,0 46,0 73

77 Habäcken före kalkning V. Götalands län Transekt 2 Längd: 35,5 m Inv.datum: Inventerare: David Reuterskiöld & Ann Nilsson, Ekologgruppen. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Vaccinium myrtillus blåbär , Dicranum polysetum vågig kvastmossa , Vaccinium vitis-idaea lingon Sphagnum capillifolium tallvitmossa 2 (flv) Hylocomium splendens husmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta 2 (flv) Pleurozium schreberi väggmossa , , Cladonia spp. renlav 1 0, Calluna vulgaris ljung Quercus robur ek Leucobryum glaucum blåmossa 2 (flv) Picea abies gran Lophocolea heterophylla vedblekmossa Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa 1 0, Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa 1 0, Dicranum montanum stubbkvastmossa 1 0, Pinus sylvestris tall 1 0, Dicranum scoparium kvastmossa Dicranum majus stor kvastmossa Empetrum nigrum kråkbär

78 Habäcken före kalkning (forts.) Transekt 2 RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar från småytor: Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): T Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 4,5 8,0 11,5 15,0 18,5 22,0 25,5 29,0 32,5 75

79 Habäcken före kalkning V. Götalands län Transekt 3 Längd: 49,5 m Inv.datum: Inventerare: David Reuterskiöld & Ann Nilsson, Ekologgruppen. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Hypnum cupressiforme cypressfläta Sphagnum girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa 2 (flv) Pleurozium schreberi väggmossa Vaccinium myrtillus blåbär , Deschampsia flexuosa kruståtel , ,1 4 0, Sphagnum capillifolium/subnitens tallvitmossa/röd glansvitmossa 2 (flv) Vaccinium vitis-idaea lingon , Dicranum scoparium kvastmossa , , , Dicranum majus stor kvastmossa , Dicranum polysetum vågig kvastmossa ,5 1 0,1 1 0,1 1 0, , Polytrichum commune stor björnmossa 2 (flv) 0, Hylocomium splendens husmossa 1 0, , Picea abies gran 1 0,1 1 0, Sorbus aucuparia rönn 1 0,1 1 0, Calypogeia muelleriana sumpsäckmossa 1 0, Bazzania trilobata stor revmossa Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Campylopus flexuosus hednervmossa Quercus robur ek Frangula alnus brakved

80 Habäcken före kalkning (forts.) Transekt 3 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Calluna vulgaris ljung Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot , stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 6,0 11,0 16,0 21,0 26,0 31,0 36,0 41,0 46,0 77

81 Habäcken före kalkning V. Götalands län Transekt 4 Längd: 31 m Inv.datum: Inventerare: David Reuterskiöld & Ann Nilsson, Ekologgruppen. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Vaccinium myrtillus blåbär Hypnum cupressiforme cypressfläta Vaccinium vitis-idaea lingon Pleurozium schreberi väggmossa , Hylocomium splendens husmossa 2 (flv) 0, Picea abies gran 2 0, ,1 2 0, , Vaccinium uliginosum odon 2 (flv) Calluna vulgaris ljung 2 (flv 3) Dicranum majus stor kvastmossa Dicranum polysetum vågig kvastmossa 2 (flv 3) , , Dicranum scoparium kvastmossa , Pinus sylvestris tall Pteridium aquilinum örnbräken Empetrum nigrum kråkbär Sphagnum subnitens röd glansvitmossa , Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa 1 0,1 1 0,5 3 0, Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa 1 0, Moehringia trinervia skogsnarv 1 0, Deschampsia flexuosa kruståtel 1 0, Bazzania trilobata stor revmossa

82 Habäcken före kalkning (forts.) Transekt 4 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Dicranum fuscescens bergkvastmossa Juniperus communis en Betula pubescens glasbjörk Quercus robur ek Sorbus aucuparia rönn Frangula alnus brakved Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 4,0 7,0 10,0 13,0 16,0 19,0 23,0 25,0 28,0 30,0 79

83 Habäcken före kalkning V. Götalands län Transekt 5 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: David Reuterskiöld & Ann Nilsson, Ekologgruppen. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Hypnum cupressiforme cypressfläta Pleurozium schreberi väggmossa , Hylocomium splendens husmossa 3 (flv) , Vaccinium myrtillus blåbär , Dicranum scoparium kvastmossa ,1 2 0, Ptilium crista-castrensis kammossa 2 (flv) 0, Deschampsia flexuosa kruståtel , Dicranum majus stor kvastmossa , , Barbilophozia barbata lundlummermossa Dicranum polysetum vågig kvastmossa 1 0, ,1 1 0,1 1 0,1 1 0, Vaccinium vitis-idaea lingon , Dicranum montanum stubbkvastmossa 1 0, Pohlia nutans nickmossa 1 0, Plagiothecium curvifolium klosidenmossa 1 0, Barbilophozia attenuata pigglummermossa Sphagnum girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Campylopus flexuosus hednervmossa Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Sorbus aucuparia rönn

84 Habäcken före kalkning (forts.) Transekt 5 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Frangula alnus brakved Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 6,0 11,0 16,0 21,0 26,0 31,0 36,0 41,0 46,0 81

85 Habäcken efter kalkning V. Götalands län Transekt 1 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Sphagnum girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa Vaccinium myrtillus blåbär Vaccinium vitis-idaea lingon Polytrichum commune stor björnmossa Sphagnum palustre sumpvitmossa , Sphagnum fallax coll. uddvitmossa m fl Hypnum cupressiforme cypressfläta Bazzania trilobata stor revmossa Dicranum scoparium kvastmossa , Pleurozium schreberi väggmossa Deschampsia flexuosa kruståtel ,5 2 0, Dicranum majus stor kvastmossa Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Picea abies gran 1 0,1 1 0, Sphagnum subnitens röd glansvitmossa Carex echinata stjärnstarr Rhytidiadelphus loreus västlig hakmossa Carex sp. starr 1 0, Hylocomium splendens husmossa 3 0, Tetraphis pellucida fyrtandsmossa 2 0,

86 Habäcken efter kalkning (forts.) Transekt 1 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Plagiothecium curvifolium klosidenmossa 2 0, Barbilophozia attenuata pigglummermossa 1 0, Dicranum montanum stubbkvastmossa 2 0, Thuidium tamariscinum stor tujamossa Lophozia ventricosa var. silvicola skogsflikmossa Calypogeia integristipula skogssäckmossa Mnium hornum skuggstjärnmossa Lepidozia reptans fingermossa Scapania nemorea klippskapania Lophozia ascendens liten hornflikmossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 6,0 11,0 16,0 21,0 27,0 31,0 36,0 41,0 46,0 83

87 Habäcken efter kalkning V. Götalands län Transekt 2 Längd: 35,5 m Inv.datum: Inventerare:Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Vaccinium myrtillus blåbär Dicranum polysetum vågig kvastmossa 3 0, ,5 1 0, Vaccinium vitis-idaea lingon ,5 1 0, Hylocomium splendens husmossa Sphagnum capillifolium tallvitmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta , Pleurozium schreberi väggmossa , Cladonia spp. renlav Calluna vulgaris ljung Quercus robur ek Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa , Leucobryum glaucum blåmossa Picea abies gran 1 0,1 1 0, Lophocolea heterophylla vedblekmossa Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa 2 0, Dicranum montanum stubbkvastmossa 1 0, Nowellia curvifolia långfliksmossa 1 0, Ceratodon purpureus brännmossa 1 0, Tetraphis pellucida fyrtandsmossa 1 0, Calypogeia integristipula skogssäckmossa 1 0, Pinus sylvestris tall

88 Habäcken efter kalkning (forts.) Transekt 2 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Brachythecium rutabulum stor gräsmossa Betula pendula vårtbjörk Pohlia nutans nickmossa Lepidozia reptans fingermossa Lophozia ventricosa var. silvicola skogsflikmossa Dicranum majus stor kvastmossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 4,5 8,0 11,5 15,0 18,5 22,0 25,5 29,0 32,5 85

89 Habäcken efter kalkning V. Götalands län Transekt 3 Längd: 49,5 m Inv.datum: Inventerare:Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Hypnum cupressiforme cypressfläta Sphagnum girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa 2 (flv) Vaccinium myrtillus blåbär , Pleurozium schreberi väggmossa , Deschampsia flexuosa kruståtel ,5 3 1, , Sphagnum capillifolium/subnitens tallvitmossa/röd glansvitmossa 2 (flv) Vaccinium vitis-idaea lingon , Dicranum scoparium kvastmossa , Dicranum polysetum vågig kvastmossa ,5 1 0,1 1 0,1 1 0, , Dicranum majus stor kvastmossa , Polytrichum strictum myrbjörnmossa Polytrichum commune stor björnmossa 2 (flv) Hylocomium splendens husmossa Picea abies gran 1 0,1 1 0,1 3 0,1 1 0,1 1 0,1 4 0, Plagiothecium curvifolium klosidenmossa 1 0, Bazzania trilobata stor revmossa 2 0, Sorbus aucuparia rönn Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Lophocolea heterophylla vedblekmossa Tetraphis pellucida fyrtandsmossa

90 Habäcken efter kalkning (forts.) Transekt 3 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Pteridium aquilinum örnbräken Betula pendula vårtbjörk Maianthemum bifolium ekorrbär Dryopteris carthusiana skogsbräken Luzula pilosa vårfryle Dicranum montanum stubbkvastmossa Quercus robur ek Frangula alnus brakved Calluna vulgaris ljung Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot , stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 6,0 11,0 16,0 21,0 26,0 31,0 36,0 41,0 46,0 87

91 Habäcken efter kalkning V. Götalands län Transekt 4 Längd: 31 m Inv.datum: Inventerare:Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Hypnum cupressiforme cypressfläta Vaccinium myrtillus blåbär Vaccinium vitis-idaea lingon Pleurozium schreberi väggmossa , , Hylocomium splendens husmossa , Picea abies gran 3 0, , Calluna vulgaris ljung Vaccinium uliginosum odon Pinus sylvestris tall Dicranum majus stor kvastmossa Pteridium aquilinum örnbräken Dicranum polysetum vågig kvastmossa , , ,5 1 0, Sphagnum subnitens röd glansvitmossa , Quercus robur ek Dicranum scoparium kvastmossa ,1 1 0, Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Empetrum nigrum kråkbär 2 0, Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa 1 0, Tetraphis pellucida fyrtandsmossa

92 Habäcken efter kalkning (forts.) Transekt 4 RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar från småytor: Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 4,0 7,0 10,0 13,0 16,0 19,0 23,0 25,0 28,0 30,0 89

93 Habäcken efter kalkning V. Götalands län Transekt 5 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare:Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Hypnum cupressiforme cypressfläta Pleurozium schreberi väggmossa 3 0, , Hylocomium splendens husmossa Deschampsia flexuosa kruståtel , Vaccinium myrtillus blåbär Dicranum scoparium kvastmossa , ,1 1 0, Ptilium crista-castrensis kammossa 3 0, Dicranum majus stor kvastmossa ,1 1 1, Vaccinium vitis-idaea lingon , , Plagiothecium curvifolium klosidenmossa , Barbilophozia barbata lundlummermossa 1 1, Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa ,1 1 0, Trientalis europaea skogsstjärna Picea abies gran 1 0,1 4 0,1 2 0,1 3 0,1 4 0,1 3 0,1 1 0, Dicranum polysetum vågig kvastmossa 1 0,1 2 0, Diplophyllum albicans nervveckmossa 1 0, Lophozia longidens hornflikmossa 1 0, Calypogeia muelleriana sumpsäckmossa 1 0, Dicranum montanum stubbkvastmossa Barbilophozia attenuata pigglummermossa Tetraphis pellucida fyrtandsmossa

94 Habäcken efter kalkning (forts.) Transekt 5 Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Lophozia ventricosa var. silvicola skogsflikmossa Lepidozia reptans fingermossa Mnium hornum skuggstjärnmossa Nowellia curvifolia långfliksmossa Sphagnum subnitens röd glansvitmossa Sphagnum girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa Melampyrum sylvaticum skogskovall Plagiothecium undulatum vågig sidenmossa Sorbus aucuparia rönn Frangula alnus brakved Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1,0 6,0 11,0 16,0 21,0 26,0 31,0 36,0 41,0 46,0 91

95 Fibbleån före kalkning Kronobergs län Transekt 1 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Pleurozium schreberi väggmossa Hylocomium splendens husmossa 3 (flv) Dicranum polysetum vågig kvastmossa 3 0,5 2 0,1 1 0,5 4 0, , Vaccinium myrtillus blåbär Dicranum fuscescens bergkvastmossa , , Leucobryum glaucum blåmossa Lichenes spp. Övr. busk- och bladlavar Vaccinium vitis-idaea lingon Cladonia spp. renlav Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa Picea abies gran 2 0,1 4 0,1 2 0,1 4 0,1 3 0,1 4 0,1 1 0, Deschampsia flexuosa kruståtel 1 0,1 1 0, Nowellia curvifolia långfliksmossa 1 0, Sphagnum capillifolium tallvitmossa Ptilidium pulcherrimum tät fransmossa Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta Betula pubescens glasbjörk Monotropa hypopitys tallört Calluna vulgaris ljung

96 Fibbleån före kalkning (forts.) Transekt 1 RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar från småytor: T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart:

97 Fibbleån före kalkning Kronobergs län Transekt 2 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Sphagnum totalt vitmossor totalt S. girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa S. palustre sumpvitmossa S. fallax coll. uddvitmossa m fl S. capillifolium tallvitmossa S. magellanicum praktvitmossa S. wulfianum bollvitmossa Pleurozium schreberi väggmossa Vaccinium myrtillus blåbär Vaccinium vitis-idaea lingon Polytrichum commune stor björnmossa Dicranum majus stor kvastmossa Equisetum sylvaticum skogsfräken Dicranum fuscescens bergkvastmossa Picea abies gran , Dicranum polysetum vågig kvastmossa , Maianthemum bifolium ekorrbär Aulacomnium palustre räffelmossa Betula pubescens glasbjörk Hylocomium splendens husmossa Sorbus aucuparia rönn 1 0,

98 Fibbleån före kalkning Transekt 2 Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Calluna vulgaris ljung Vaccinium oxycoccos tranbär Carex nigra hundstarr Deschampsia flexuosa kruståtel Eriophorum vaginatum tuvull Lophocolea heterophylla vedblekmossa Plagiothecium laetum vedsidenmossa Ptilidium pulcherrimum tät fransmossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: , ,

99 Fibbleån före kalkning Kronobergs län Transekt 3 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Calluna vulgaris ljung Dicranum polysetum vågig kvastmossa Pleurozium schreberi väggmossa Vaccinium myrtillus blåbär Cladonia spp. renlav Hylocomium splendens husmossa Vaccinium vitis-idaea lingon Picea abies gran 2 0, Vaccinium uliginosum odon Dicranum fuscescens bergkvastmossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart:

100 Fibbleån före kalkning Kronobergs län Transekt 4 Längd: 49 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Pleurozium schreberi väggmossa Dicranum polysetum vågig kvastmossa Hylocomium splendens husmossa 3 0, Vaccinium myrtillus blåbär Cladonia spp. renlav Vaccinium vitis-idaea lingon Calluna vulgaris ljung Ceratodon purpureus brännmossa Dicranum montanum stubbkvastmossa Picea abies gran 2 0,1 3 0,1 1 0,1 4 0,1 3 0, Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa 1 0, Dicranum fuscescens bergkvastmossa 1 0, Racomitrium lanuginosum grå raggmossa Lepidozia reptans fingermossa Hypnum cupressiforme cypressfläta Ptilidium pulcherrimum tät fransmossa Tetraphis pellucida fyrtandsmossa Calypogeia integristipula skogssäckmossa Lophozia ventricosa var. silvicola skogsflikmossa Deschampsia flexuosa kruståtel Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa

101 Fibbleån före kalkning (forts.) Transekt 4 RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar från småytor: Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor T medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart:

102 Fibbleån före kalkning Kronobergs län Transekt 5 Längd: 35,25 m Inv.datum: Inventerare: Ann Nilsson, Ekologgruppen och Per Darell. x-koordinat: y-koordinat: Vetenskapliga namn Svenska namn (1-3) T Linje- Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor frekv medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Calluna vulgaris ljung Pleurozium schreberi väggmossa , Dicranum polysetum vågig kvastmossa , , Vaccinium vitis-idaea lingon Hylocomium splendens husmossa Picea abies gran ,1 1 0, Cladonia spp. renlav Pinus sylvestris tall Vaccinium myrtillus blåbär , Lichenes spp. Övr. busk- och bladlavar Betula pubescens glasbjörk Tetraphis pellucida fyrtandsmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta Deschampsia flexuosa kruståtel Polytrichum juniperinum enbjörnmossa 1 0, Barbilophozia attenuata pigglummermossa 2 0, Vaccinium uliginosum odon Polytrichastrum formosum skogsbjörnmossa Molinia caerulea blåtåtel Cephalozia bicuspidata jordtrådmossa Pteridium aquilinum örnbräken

103 Fibbleån före kalkning (forts.) Transekt 5 RAPPORT NR 10/2008 Övr. noteringar från småytor: Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): T Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1 4,5 8 11, , , ,5 100

104 Fibbleån efter kalkning Kronobergs län Transekt 1 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Pleurozium schreberi väggmossa Hylocomium splendens husmossa Dicranum polysetum vågig kvastmossa ,1 2 0, Vaccinium myrtillus blåbär Dicranum fuscescens bergkvastmossa , Leucobryum glaucum blåmossa Dicranum majus stor kvastmossa 0, Vaccinium vitis-idaea lingon Lichenes spp. Övr. busk- och bladlavar Cladonia spp. renlav Plagiothecium denticulatum skogssidenmossa Picea abies gran 0,1 2 0,1 3 0,1 2 0,1 2 0,1 4 0,1 4 0,1 3 0,1 4 0,1 1 0, Deschampsia flexuosa kruståtel 0,1 1 0, Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart:

105 Fibbleån efter kalkning Kronobergs län Transekt 2 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Sphagnum totalt vitmossor totalt S. girgensohnii/russowii granvitmossa/brokvitmossa S. palustre sumpvitmossa S. fallax coll. uddvitmossa m fl Pleurozium schreberi väggmossa Vaccinium myrtillus blåbär Vaccinium vitis-idaea lingon Polytrichum commune stor björnmossa Dicranum majus stor kvastmossa Dicranum fuscescens bergkvastmossa Picea abies gran 4 4 0,2 1 0, Dicranum polysetum vågig kvastmossa Aulacomnium palustre räffelmossa 0, Betula pubescens glasbjörk Hylocomium splendens husmossa Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved 0 0 sten/häll

106 Fibbleån efter kalkning (forts.) Transekt 2 RAPPORT NR 10/2008 Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: , ,

107 Fibbleån efter kalkning Kronobergs län Transekt 3 Längd: 50 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Calluna vulgaris ljung Dicranum polysetum vågig kvastmossa Pleurozium schreberi väggmossa Hylocomium splendens husmossa Cladonia spp. renlav Vaccinium myrtillus blåbär Vaccinium vitis-idaea lingon Picea abies gran Vaccinium uliginosum odon Hypnum cupressiforme cypressfläta Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll 0 0 barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart:

108 Fibbleån efter kalkning Kronobergs län Transekt 4 Längd: 49 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- Vetenskapliga namn Svenska namn T F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Pleurozium schreberi väggmossa Dicranum polysetum vågig kvastmossa Hylocomium splendens husmossa Vaccinium myrtillus blåbär Cladonia spp. renlav , Vaccinium vitis-idaea lingon Calluna vulgaris ljung Dicranum montanum stubbkvastmossa 0, Picea abies gran 0,1 2 0, Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart:

109 Fibbleån efter kalkning Kronobergs län Transekt 5 Längd: 35, 25 m Inv.datum: Inventerare: Per Darell Vetenskapliga namn Svenska namn T Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. Calluna vulgaris ljung Pleurozium schreberi väggmossa Dicranum polysetum vågig kvastmossa , Vaccinium vitis-idaea lingon Hylocomium splendens husmossa Picea abies gran , Cladonia spp. renlav Lichenes spp. Övr. busk- och bladlavar Pinus sylvestris tall Vaccinium myrtillus blåbär , Deschampsia flexuosa kruståtel Tetraphis pellucida fyrtandsmossa Hypnum cupressiforme cypressfläta Barbilophozia attenuata pigglummermossa 0, Polytrichum juniperinum enbjörnmossa 0, Ceratodon purpureus brännmossa 0, Övr. noteringar från småytor: bottenskikt tot fältskikt tot stubbar/död ved

110 Fibbleån efter kalkning (forts.) Transekt 5 RAPPORT NR 10/2008 Förekomst i småytor (T = täckning i %, F = Frekvens uttryckt som antal kvartiler med förekomst): Småytor Småytor T medel- medel- F T F T F T F T F T F T F T F T F T F täckn. frekv. sten/häll barmark/humus ytans avstånd (i meter) från transektstart: 1 4,5 8 11, , , ,5 107

111 Bilaga 5 Protokoll från bottenfaunainventeringen 108

112 109

113 110

114 111

115 112

116 113

117 114

118 115

119 116

120 117

121 118

122 119