Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista av 2 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges sammanträde Plats och tid: Rådhuset, Sessionssalen, kl. 18:30 Kallade: Underrättade: Vid förhinder: Information: Ledamöter Ersättare Meddela ersättare och sigrid.arnamo@vaxholm.se. Allmänhetens frågestund: Frågor som ska ställas på den öppna frågestunden ska ha inkommit till kansliet senast kl. 17:00 måndagen innan sammanträdet. Du läser själv upp din fråga på den öppna frågestunden. Eventuella frågor ska vara kansliet tillhanda senast den 18 september kl. 17:00. Ärende Beskrivning Föredragande 1 Sammanträdet öppnas, upprop och val av justerare samt tid och plats för justeringen, fastställande av föredragningslistan Ordföranden 2 Resultat av rådgivande folkomröstning 2017 Lars Lindgren (M) 3 Revisionsreglemente för Vaxholms stad Karin Enström (M) 4 Taxa för uthyrning av Kronängsskolans aula Malin Forsbrand (C) 5 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2017, Vaxholms stad Lars Lindgren (M) 6 Ekonomiskt utfall juni Lars Lindgren (M) 7 Kommunal borgen för Vaxholmsvatten AB Lars Lindgren (M) 8 Erbjudande om köp av aktier i Inera AB Lars Lindgren (M) 9 Inspektionsrapport från Länsstyrelsens inspektion av ÖFN i Värmdö kommun och Vaxholms stad Lars Lindgren (M) Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

2 Kallelse/föredragningslista av 2 10 Sammanträdestider år 2018 för arbetsutskottet, planeringsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Karin Enström (M) 11 Ej verkställda gynnande beslut kvartal Annicka Hörnsten Blommé (M) 12 Inkomna motioner Karin Enström (M) 13 Val och entlediganden Karin Enström (M) Karin Enström (M) Ordförande Sigrid Arnamo Sekreterare 2

3 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2017/ av 2 80 Resultat av rådgivande folkomröstning 2017 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Den rådgivande folkomröstningen om bebyggelse på Norrberget genomfördes söndagen den 10 september efter föregående förtidsröstning 2-8 september. Det preliminära resultatet publicerades på stadens hemsida under kvällen den 10 september. Valnämnden sammanträdde tisdagen den 12 september för att fastställa det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen. Under den slutliga sammanräkningen granskade valnämnden fyra underkända förtidsröster från omröstningsdistrikten. Samtliga fyra röster godkändes av valnämnden. Valnämnden fastställde det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen enligt följande: JA: 1944 (43,5 %) Jag vill att planerna för bebyggelse på Norrberget ska fullföljas. NEJ: 2453 (54,9 %) - Jag vill att byggplanerna på Norrberget ska stoppas och Norrbergsskolan bevaras för kommunala ändamål. AVSTÅR: 72 (1,6 %) Jag avstår från att ta ställning i frågan. Per omröstningsdistrikt: Slutligt resultat Röstberättigade DISTRIKT JA % NEJ % AVSTÅR % OGILTIGA VALDELT % 1703 Norr , ,3 12 1, , Nordost , , , Väst ,5 12 1, , Mitt , ,5 12 1, , Sydost , ,3 14 1, , Öst , ,8 17 2, ,6 Valnämnd Totalt , ,9 72 1, Under kvällen den 10 september samt under måndagen den 11 september inkom uppgifter till valkansliet/valnämnden från flera olika personer angående att en av röstmottagarna i Vaxholm Öst (Rindö skola) agerat olämpligt under pågående röstning och försökt otillbörligen påverka hur väljare röstade. Röstmottagaren ska enligt dessa personer ha delat ut röstsedlar i entrén och samtidigt uppmanat väljarna att rösta rätt samt kryssa i mitten (NEJ). Valnämndens ordförande har varit i kontakt med röstmottagaren som har en annan syn på detta. Valnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 september att en polisanmälan ska lämnas in angående det inträffade. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. 3. Ordförande.... Justerare

4 Protokoll av 2 Kommunstyrelsen Handlingar Tjänsteutlåtande, Kristoffer Staaf, Protokollsutdrag VN/ Bilaga 1 Resultat av valnämndens granskning av underkända förtidsröster Bilaga 2 Slutligt resultat i rådgivande folkomröstning om bebyggelse på Norrberget. Kopia på beslutet till För åtgärd: Kansliet För kännedom: Akt 4. Ordförande.... Justerare

5 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Kommunledningskontoret Kristoffer Staaf Kanslichef Resultat av rådgivande folkomröstning 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Den rådgivande folkomröstningen om bebyggelse på Norrberget genomfördes söndagen den 10 september efter föregående förtidsröstning 2-8 september. Det preliminära resultatet publicerades på stadens hemsida under kvällen den 10 september. Valnämnden sammanträdde tisdagen den 12 september för att fastställa det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen. Under den slutliga sammanräkningen granskade valnämnden fyra underkända förtidsröster från omröstningsdistrikten. Samtliga fyra röster godkändes av valnämnden. Valnämnden fastställde det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen enligt följande: JA: 1944 (43,5 %) Jag vill att planerna för bebyggelse på Norrberget ska fullföljas. NEJ: 2453 (54,9 %) - Jag vill att byggplanerna på Norrberget ska stoppas och Norrbergsskolan bevaras för kommunala ändamål. AVSTÅR: 72 (1,6 %) Jag avstår från att ta ställning i frågan. Per omröstningsdistrikt: Slutligt resultat Röstberättigade DISTRIKT JA % NEJ % AVSTÅR % OGILTIGA VALDELT % 1703 Norr , ,3 12 1, , Nordost , , , Väst ,5 12 1, , Mitt , ,5 12 1, , Sydost , ,3 14 1, , Öst , ,8 17 2, ,6 Valnämnd Totalt , ,9 72 1, Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

6 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Under kvällen den 10 september samt under måndagen den 11 september inkom uppgifter till valkansliet/valnämnden från flera olika personer angående att en av röstmottagarna i Vaxholm Öst (Rindö skola) agerat olämpligt under pågående röstning och försökt otillbörligen påverka hur väljare röstade. Röstmottagaren ska enligt dessa personer ha delat ut röstsedlar i entrén och samtidigt uppmanat väljarna att rösta rätt samt kryssa i mitten (NEJ). Valnämndens ordförande har varit i kontakt med röstmottagaren som har en annan syn på detta. Valnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 september att en polisanmälan ska lämnas in angående det inträffade. Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Kristoffer Staaf, Protokollsutdrag VN/ Bilaga 1 Resultat av valnämndens granskning av underkända förtidsröster Bilaga 2 Slutligt resultat i rådgivande folkomröstning om bebyggelse på Norrberget. Kopia på beslutet till: För åtgärd: Kansliet För kännedom: Akt 6

7 Protokoll Valnämnden Änr VN 2017/ av 2 8 Rådgivande Folkomröstning Valnämndens slutliga sammanräkning Valnämndens beslut 1.Efter granskning av fyra underkända förtidsröster godkänns samtliga i enlighet med bilaga 1 till protokollet. 2.Det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen om bebyggelse på Norrberget fastställs i enlighet med bilaga 2 till protokollet. 3. Informationen angående röstmottagares agerande under omröstningsdagen vid distrikt Vaxholm Öst (Rindö skola) noteras till protokollet samt en polisanmälan lämnas in. Valnämnden ser mycket allvarligt på det inträffade. Ärendebeskrivning Den rådgivande folkomröstningen om bebyggelse på Norrberget genomfördes söndagen den 10 september efter föregående förtidsröstning 2-8 september. Det preliminära resultatet publicerades på stadens hemsida under kvällen den 10 september. Under dagens sammanträde ska valnämnden fastställa det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen. Enligt den föreskrift för den rådgivande folkomröstningen, som kommunfullmäktige antog , ska valnämnden under den slutliga sammanräkningen granska förtidsröster som eventuellt inte hunnit distribueras till omröstningslokalerna samt förtidsröster som underkänts av röstmottagarna på motsvarande sätt som i de allmänna valen. Valnämnden ska inte göra någon ny prövning av vad som bedömts som giltiga respektive ogiltiga röster vid räkningen i omröstningsdistriktet, såvida det inte framkommer något anmärkningsvärt som kan föranleda valnämndens granskning. Omröstningsdistrikten hade tillgång till samtliga inkomna förtidsröster under omröstningsdagen och har underkänt totalt 4 st förtidsröster på grund av att valkuvert inte varit igenklistrat. Under kvällen den 10 september samt under måndagen den 11 september har det kommit in uppgifter till valkansliet/valnämnden från flera olika personer angående att en av röstmottagarna i Vaxholm Öst (Rindö skola) agerat olämpligt under pågående röstning och försökt otillbörligen påverka hur väljare röstade. Röstmottagaren ska enligt dessa personer ha delat ut röstsedlar i entrén och samtidigt uppmanat väljarna att rösta rätt samt kryssa i mitten (NEJ). Valnämndens ordförande har varit i kontakt med röstmottagaren som har en annan syn på detta. Yrkanden Ordföranden yrkar att det slutliga resultatet i den rådgivande folkomröstningen fastställs i enlighet med bilaga 2 till protokollet, att informationen angående röstmottagare på Rindö noteras till protokollet samt att en polisanmälan lämnas in. Ordföranden finner att nämnden enhälligt bifaller eget yrkande. Handlingar Bilaga 1 Resultat av Valnämndens granskning av underkända förtidsröster Bilaga 2 Slutligt resultat i rådgivande folkomröstning om bebyggelse på Norrberget E-post från medborgare angående röstmottagares agerande på Rindö, E-post från medborgare angående röstmottagares agerande på Rindö, Ordförande.... Justerare

8 Protokoll av 2 Valnämnden Kopia på beslutet till För åtgärd: Kansliet För kännedom: Akt 8. Ordförande.... Justerare

9 9

10 10

11 Rådgivande kommunal folkomröstning Vaxholms stad Slutligt resultat Ant röstberättigade DISTRIKT JA % NEJ % AVSTÅR % OGILTIGA VALDELT % 1703 VAXHOLM NORR , ,3 12 1, , VAXHOLM NORDOST , , , VAXHOLM VÄST ,5 12 1, , VAXHOLM MITT , ,5 12 1, , VAXHOLM SYDOST , ,3 14 1, , VAXHOLM ÖST , ,8 17 2, ,6 SLUTRÄKNING valn Totalt , ,9 72 1,

12 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2017/ av 1 81 Revisionsreglemente för Vaxholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Revisionsreglemente för Vaxholms stad antas. Ärendebeskrivning Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Det framgår av 9 kap. 18 kommunallagen (KL). Det sker i allmänhet genom att fullmäktige antar ett revisionsreglemente. Vaxholms stad saknar idag ett gällande revisionsreglemente. Ett reglemente kompletterar lagstiftningens reglering kring revisionen med lokala föreskrifter om hur revisionen ska organiseras, förvaltas, bedrivas etc. Vaxholms stads revisorer har inkommit med förslag till revisionsreglemente. Reglementet är skrivet i enlighet med den mall som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Reglementet är även avstämt med kommunfullmäktiges presidium. Kommunledningskontoret har fört över innehållet till Vaxholms stads mall för reglementen och har i övrigt inga synpunkter på förslaget. Kommunfullmäktige föreslås därför anta revisionsreglementet i enlighet med revisorernas förslag. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Protokollsutdrag AU/ Tjänsteutlåtande, Kristoffer Staaf, Förslag till revisionsreglemente för Vaxholms stad Kopia på beslutet till För åtgärd: Kansliet För kännedom: Revisorerna 12. Ordförande.... Justerare

13 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2017/ av 1 42 Revisionsreglemente för Vaxholms stad Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Revisionsreglemente för Vaxholms stad antas. Ärendebeskrivning Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Det framgår av 9 kap. 18 kommunallagen (KL). Det sker i allmänhet genom att fullmäktige antar ett revisionsreglemente. Vaxholms stad saknar idag ett gällande revisionsreglemente. Ett reglemente kompletterar lagstiftningens reglering kring revisionen med lokala föreskrifter om hur revisionen ska organiseras, förvaltas, bedrivas etc. Vaxholms stads revisorer har inkommit med förslag till revisionsreglemente. Reglementet är skrivet i enlighet med den mall som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Reglementet är även avstämt med kommunfullmäktiges presidium. Kommunledningskontoret har fört över innehållet till Vaxholms stads mall för reglementen och har i övrigt inga synpunkter på förslaget. Kommunfullmäktige föreslås därför anta revisionsreglementet i enlighet med revisorernas förslag. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Kristoffer Staaf, Förslag till revisionsreglemente för Vaxholms stad Kopia på beslutet till För åtgärd: Kansliet För kännedom: Revisorerna 13. Ordförande.... Justerare

14 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 1 Kommunledningskontoret Kristoffer Staaf Kanslichef Revisionsreglemente för Vaxholms stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Revisionsreglemente för Vaxholms stad antas. Ärendebeskrivning Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Det framgår av 9 kap. 18 kommunallagen (KL). Det sker i allmänhet genom att fullmäktige antar ett revisionsreglemente. Vaxholms stad saknar idag ett gällande revisionsreglemente. Ett reglemente kompletterar lagstiftningens reglering kring revisionen med lokala föreskrifter om hur revisionen ska organiseras, förvaltas, bedrivas etc. Vaxholms stads revisorer har inkommit med förslag till revisionsreglemente. Reglementet är skrivet i enlighet med den mall som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Reglementet är även avstämt med kommunfullmäktiges presidium. Kommunledningskontoret har fört över innehållet till Vaxholms stads mall för reglementen och har i övrigt inga synpunkter på förslaget. Kommunfullmäktige föreslås därför anta revisionsreglementet i enlighet med revisorernas förslag. Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Kristoffer Staaf, Förslag till revisionsreglemente för Vaxholms stad Kopia på beslutet till: För åtgärd: Kansliet För kännedom: Revisorerna Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

15 Revisionsreglemente för Vaxholms stad Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad , xx 15

16 Dnr KS 2017/ av 4 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Revisorernas antal och organisation 2 Kommunen har revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. 3 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 4 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till kommunens aktiebolag i det antal som fastställs för varje enskilt företag. 5 Fullmäktige väljer en ordförande vars roll är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. Revisorernas uppgifter 6 Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade donationsstiftelser. 7 I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. Revisorernas ekonomi och förvaltning 8 Fullmäktige beslutar om revisorernas budget. 9 Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa. 10 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för kommunal nämnd. 16

17 Dnr KS 2017/ av 4 Revisorernas sakkunniga biträden 11 Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 12 Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna. Revisorernas arbetsformer 13 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om förvaltning och om jäv. Revisorerna får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa sammankomster. 14 Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 15 De beslut som revisorerna fattar om förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 16 Revisorerna är formellt självständiga i förhållande till varandra men sammarbetar i det löpande revisionsarbetet. En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av den/de som revisorerna utser. Revisorernas rapportering 17 Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. 17

18 Dnr KS 2017/ av 4 18 Revisorernas utlåtande om delårsrapport ska lämnas till kommunstyrelsen vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer varje år. Utlåtandet lämnas också direkt till fullmäktige inför deras behandling av delårsrapporten. 19 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. Revisorerna och fullmäktige 20 Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst två gånger varje år. Revisorerna kan närvara vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor. Revisorernas arkiv 21 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglementets giltighet 22 Reglementet gäller till dess fullmäktige fattar annat beslut. 18

19 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2016/ av 1 82 Taxa för uthyrning av Kronängsskolans aula Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Taxa för förhyrning av aulan i Kronängsskolan antas. Ärendebeskrivning Det åligger tekniska enheten att hyra ut aulan i Kronängsskolan varför en taxa för detta behöver tillkomma. Efter en utredning kring kostnad för uthyrning och en jämförande omvärldsbevakning föreslås nedan beskriven taxa. Aulan i Kronängsskolan Avgift första timman Avgift /timma Vardag ( ) samt helger kr kr I hyran ingår: Personal på plats för öppning och stängning av lokal Hjälp med ljus, ljud och bild - Tillgång till 4 mikrofoner och 6 myggor Skoskydd Städning Utöver detta finns möjlighet att boka personal som hanterar ljusshow enligt självkostnadsprincip. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till nämnden för teknik, fritid och kulturs beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Ordförandebeslut, Tillägg taxa för Kronängsskolans aula, Kopia på beslutet till För åtgärd: Alexander Wahlstedt, tekniska enheten Michael Holmström, ekonomienheten För kännedom: Lisa And, tekniska enheten Susanne Edén, stadsbyggnadsförvaltningen 19. Ordförande.... Justerare

20 Delegeringsbeslut Änr TFK 2017/ av 2 Nämnden för teknik, fritid och kultur 43 Tillägg taxa för Kronängsskolans aula Förslag till beslut Ordförande i nämnden för teknik, fritid och kultur föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Taxa för förhyrning av aulan i Kronängsskolan antas. Ärendebeskrivning Det åligger tekniska enheten att hyra ut aulan i Kronängsskolan varför en taxa för detta behöver tillkomma. Efter en utredning kring kostnad för uthyrning och en jämförande omvärldsbevakning föreslås nedan beskriven taxa. Aulan i Kronängsskolan Avgift första timman Avgift / timma Vardag ( ) samt helger kr kr I hyran ingår: Personal på plats för öppning och stängning av lokal Hjälp med ljus, ljud och bild - Tillgång till 4 mikrofoner och 6 myggor Skoskydd Städning Utöver detta finns möjlighet att boka personal som hanterar ljusshow enligt självkostnadsprincip. Skäl för beslutet För att ha en taxa som underlag vid uthyrning under hösten 2017 krävs ett skyndsamt beslut varför ordförande tar detta på delegation. Beslutet fattas med stöd av nämnden för teknik, fritid och kulturs delegeringsordning antagen , under rubriken Brådskande ärenden. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

21 Delegeringsbeslut Änr TFK 2017/ av 2 Malin Forsbrand Ordförande i nämnden för teknik, fritid och kultur. Stadsbyggnadsförvaltningen Handlingar i ärendet Ordförandebeslut, Tillägg taxa för Kronängsskolans aula, Kopia på beslutet till För åtgärd: Alexander Wahlstedt, tekniska enheten Michael Holmström, ekonomienheten För kännedom: Lisa And, tekniska enheten Susanne Edén, stadsbyggnadsförvaltningen 21

22 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2016/ av 2 88 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2017, Vaxholms stad Kommunstyrelsens beslut Samrådsredogörelse Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vaxholms stad godkänns. Dokumentet för Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad revideras i enlighet med Anne- Charlotte Erikssons (MP) yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vaxholms stad , inklusive bilaga, antas. Ärendebeskrivning Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning för Vaxholms stad enligt beslut KS/ Syftet är att ange kommunens mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet för att bemöta de lokala utmaningarna för bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört samråd för förslag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad enligt beslut KSPU/ Underlaget behandlar bostadsbeståndet, den demografiska utvecklingen, bostadsbehovet och bostadsmarknaden i Vaxholm. Här finns också en bostadsbyggnadsprognos och en sammanställning av relevanta nationella, regionala och kommunala mål, planer och program. Förslaget innehåller målsättningar och riktlinjer för nya hyresrätter, ett genomsnittligt tillskott på nya bostäder per år, nya platser på särskilt boende och fler bostäder som tillgodoser äldres behov samt tillgängliga och trygga boendemiljöer och offentliga platser. Det innehåller också en bostadsstrategi för nyanlända och ensamkommande barn. Efter samrådet har förslaget bland annat kompletterats med förtydliganden av vilka verktyg som ska användas i kommunens arbete med bostadsförsörjningen, en målsättning om en jämn bostadsbyggnadstakt samt en riktlinje för tillgänglighetsinventering av det kommunala flerbostadshusbeståndet. Förslaget innebär en tydligare inriktning för arbetet med bostadsförsörjning i kommunen och att stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen i större utsträckning ska samarbeta för att skapa trygga och tillgängliga boendemiljöer och offentliga platser. Yrkanden Bengt Sandell (S) yrkar att Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad antas med följande ändring; att i avsnittet Riktlinjer ersätts texten under rubriken Hyresrätter med Andelen hyresrätter i kommunen måste ökas. Därför skall kommunen vid planering av nya bostadsområden sträva efter att minst hälften av de nya bostäderna blir hyresrätter. Anne-Charlotte Eriksson (MP) yrkar att Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad antas med följande ändring; ordet privata stryks från texten under rubriken Hyresrätter på sidan Ordförande.... Justerare

23 Protokoll av 2 Kommunstyrelsen Proposition Ordföranden konstaterar att två förslag till beslut föreligger. Ordföranden ställer proposition på de båda yrkandena var för sig och finner bifall till Anne-Charlotte Erikssons (MP) yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad , Bilaga 1: Underlag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad , Samrådsredogörelse Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad , Kopia på beslutet till För åtgärd: Matilda Karlström, Stadsbyggnadsförvaltningen, Vaxholms stad För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden, Vaxholms stad Nämnden för teknik, fritid och kultur, Vaxholms stad Barn- och utbildningsnämnden, Vaxholms stad Socialnämnden, Vaxholms stad 23. Ordförande.... Justerare

24 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 6 Stadsbyggnadsförvaltningen Matilda Karlström Översiktsplanerare Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att Samrådsredogörelse Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vaxholms stad godkänns. Kommunstyrelsens planeringsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta att anta Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vaxholms stad inklusive bilaga. Sammanfattning Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning för Vaxholms stad enligt beslut KS/ Syftet är att ange kommunens mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet för att bemöta de lokala utmaningarna för bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört samråd för förslag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad enligt beslut KSPU/ Underlaget behandlar bostadsbeståndet, den demografiska utvecklingen, bostadsbehovet och bostadsmarknaden i Vaxholm. Här finns också en bostadsbyggnadsprognos och en sammanställning av relevanta nationella, regionala och kommunala mål, planer och program. Förslaget innehåller målsättningar och riktlinjer för nya hyresrätter, ett genomsnittligt tillskott på nya bostäder per år, nya platser på särskilt boende och fler bostäder som tillgodoser äldres behov samt tillgängliga och trygga boendemiljöer och offentliga platser. Det innehåller också en bostadsstrategi för nyanlända och ensamkommande barn. Efter samrådet har förslaget bland annat kompletterats med förtydliganden av vilka verktyg som ska användas i kommunens arbete med bostadsförsörjningen, en målsättning om en jämn bostadsbyggnadstakt samt en riktlinje för tillgänglighetsinventering av det kommunala flerbostadshusbeståndet. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

25 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 6 Förslaget innebär en tydligare inriktning för arbetet med bostadsförsörjning i kommunen och att stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen i större utsträckning ska samarbeta för att skapa trygga och tillgängliga boendemiljöer och offentliga platser. Bakgrund Vaxholms stad har inte antagit riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar under den föregående eller innevarande mandatperioden. Bostadsstrategin, KS 28 / , togs fram som ramverk för framtagandet av nytt bostadsförsörjningsprogram för mandatperioden och som utgångspunkt för att prioritera detaljplaneuppdrag. Arbetet med att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram för förra mandatperioden påbörjades men färdigställdes aldrig. Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning för Vaxholms stad enligt beslut KS/ Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört samråd för förslag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad enligt beslut KSPU/ Ärendebeskrivning Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna anta riktlinjer för bostadsförsörjning varje mandatperiod gjordes en ändring av lagen som medför krav på att kommunerna ska ta större hänsyn till regionala förutsättningar och grupper som är särskilt utsatta på bostadsmarknaden. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska ange kommunens mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna ska ta hänsyn till regionala och nationella planer och program, behandla den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper. Kommunen ska samråda med berörda kommuner, och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige. Enligt Boverket ska riktlinjerna antas som ett eget dokument, och får alltså inte antas som en del av till exempel verksamhets- eller översiktsplanen. Riktlinjerna ska istället fungera vägledande i arbetet med bland annat kommunens översiktsplan. Samråd Samråd genomfördes under tiden den 26 april 21 juni 2017 i enlighet med 1 lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 15 skrivelser med synpunkter på samrådsförslaget har inkommit. Yttrandena har sammanställts och besvarats i bifogad samrådsredogörelse. De justeringar som föreslås av underlaget i bilagan och förslag till mål och riktlinjer framgår av bedömningen. Utöver det har endast rättelser av sakfel samt redaktionella ändringar gjorts. 25

26 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 6 Bostadsbeståndet Vaxholm är en kommun med en stor villabebyggelse. Över hälften av bostäderna är småhus, det vill säga olika former av villor och radhus. Närmare hälften av bostäderna i Vaxholm upplåts genom äganderätt, medan resterande bostäder i första hand upplåts som bostadsrätter, och till en mindre del som hyresrätter. De flesta specialbostäder i kommunen är sådana som riktar sig till äldre, personer med funktionsnedsättning eller är någon form av utslussningsbostäder. Tillskottet på bostäder De flesta kommuner i länet anger att nybyggnation utgör det viktigaste tillskottet på bostäder, medan ombyggnationer och fritidshusomvandling har en väldigt liten betydelse. Fritidshusomvandlingen är betydligt viktigare i skärgårdskommuner som Vaxholm men är samtidigt svår att uppskatta. Bland de nybyggda bostäder som färdigställdes i Vaxholm åren dominerar småhus och bostäder med 6 eller fler rum och kök. I Stockholms län har den dominerande upplåtelseformen å andra sidan varit bostadsrätter, med hälften av bostäderna på 2 eller 3 rum och kök. Bostadsbyggnadsprognos Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för kommunens befolkningsprognos. Den del av befolkningsökningen i prognosen som bygger på inflyttning beräknas utifrån nybyggnation av bostäder. Över hela prognosperioden förväntas en utbyggnadstakt på i genomsnitt 110 nya bostäder per år. En stor andel av bostäderna kommer att byggas före Enligt dagens bostadsbyggnadsprognos kommer tillskottet på bostäder i Vaxholm ligga på drygt 1500 bostäder fram till 2025 och ytterligare bostäder fram till Ungefär 60 % av tillskottet förväntas utgöras av bostäder i flerbostadshus. Det största tillskottet på bostäder förväntas byggas på Resarö, Rindö och Vaxön de kommande tjugo åren. Demografisk utveckling Gruppen unga vuxna, år, är i Vaxholm kraftigt underrepresenterad jämfört med riksgenomsnittet. Gruppen äldre över 80 är mindre än riksgenomsnittet. Istället utgörs befolkningen i Vaxholm i till stor del av barn mellan 5 och 18 år, personer i medelåldern mellan 40 och 55 och yngre pensionärer år. Sammantaget är detta något som bidrar till att medelåldern i Vaxholm är lägre än riksgenomsnittet. Gruppen unga vuxna (20-34 år) i Vaxholm är i betydligt större utsträckning än i övriga riket benägna att flytta från hemkommunen. Barnfamiljer utgör en stor del av det positiva flyttningsnettot i Vaxholm, det vill säga att det är betydligt fler som flyttar hit än härifrån. Enligt statistik från de befolkningsprognoser som har beställts årligen sedan 2012 är allt fler av de som flyttar till Vaxholm mellan 50 och 70 år 1. Befolkningsprognos De kommande 20 åren förväntas befolkningen i Vaxholm växa mycket. Från personer år 2016 till personer år Det motsvarar en befolkningsökning på 45 %. Inflyttning till nybyggda bostadsområden utgör en stor del av den förväntade befolkningstillväxten. Framför allt sker tillväxten 1 Statisticon ( ) Befolkningsprognos för Vaxholms stad 26

27 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 6 på Rindö, Resarö och Vaxön. Befolkningstillväxten förväntas till stor del utgöras av personer mellan 20 och 64 år. Gruppen barn och unga förväntas växa i en relativt låg och jämn takt, om än högre under de första tio åren. Gruppen äldre över 65 år och i synnerhet äldre över 80 år förväntas bli större de kommande tio åren. Från 2019 och framåt förväntas gruppen äldre än 65 år öka i en högre takt än tidigare. Överensstämmelse med övriga styrdokument Förslaget överensstämmer med mål som återfinns i översiktsplanen Vaxholm 2030 och Mål- och budget Bedömning Det råder brist på bostäder och i synnerhet hyresrätter. Detta drabbar många av de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Gruppen äldre över 65 och i synnerhet äldre över 80 år förväntas bli större de kommande tio åren. Det är brist på så väl särskilda boendeplatser som olika former av bostäder som passar äldre. Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden skulle behöva förbättras. Etableringen av nyanlända är en fortsatt utmaning. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad pekar ut en inriktning för hur kommunen ska arbeta för att möta de här utmaningarna och lägger en grund för ett fortsatt arbete med bostadsförsörjningen i Vaxholms stad. Varje mandatperiod ska riktlinjer för bostadsförsörjning antas av kommunfullmäktige. För att ge möjlighet att förankra bostadspolitiska mål under nästa mandatperiod i arbetet med bostadsförsörjning bör förslaget ha en förkortad genomförandetid om 3 år. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet, ska bland annat nedanstående delar behandlas och förtydligas i underlaget respektive mål och riktlinjer. I övrigt har det endast gjorts mindre justeringar sedan samrådshandlingen och de handlar i första hand om förtydliganden eller sakfel som funnits i handlingen. Ändringar i Underlaget Befolkningsframskrivningarna och det beräknade bostadsbyggnadsbehovet i utställningsförslaget till RUFS 2050 redogörs för och hänsyn tas till vad gäller regionala planer och program. Osäkerhetsfaktorer i bostadsbyggnadsprognosen, och relationen mellan kommunens bostadsbyggnadsprognos och befolkningsprognos förtydligas. Rättelser och förtydliganden kring bostäder som hyrs ut av kommunen till bland andra äldre och nyanlända under information om det nuvarande bostadsbeståndet i Vaxholm Rättelser och förtydliganden kring bostäder som hyrs ut av kommunen till bland andra äldre under information om det nuvarande bostadsbeståndet i Vaxholm, samt arbetet med bosättning för nyanlända Ändringar i Mål och riktlinjer Ändringar i underlaget om regionala mål och kommunala styrdokument får även genomslag i dokumentet med mål och riktlinjer 27

28 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 6 Beskrivningar av kommunala styrdokument utöver de kommunövergripande målen tas med även i mål och riktlinjer Det nuvarande arbetet med verktygen som står kommunen till buds, samt hur verktygen återspeglas i riktlinjerna förtydligas i Mål och riktlinjer med tillägget Kommunen använder sig av översikts- och detaljplanering, förhandlingar med privata aktörer, strategiska markköp, byggande i egen regi och utveckling av allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap i arbetet med bostadsförsörjningen. under avsnittet Riktlinjer. I inledningen om kommunens mål för bostadsförsörjningen läggs följande till: Kommunen eftersträvar med sitt arbete med bostadsförsörjningen en lokal bostadsmarknad med trygga och tillgängliga boendemiljöer. Under Mål för bostadsbyggnadstakten tilläggs målet För att underlätta utvecklingen av kommunens kärnverksamheter och tekniska försörjning ska en jämn bostadsbyggnadstakt eftersträvas fram till Under Funktionshindrade infogas riktlinjen Kommunen avser att göra en tillgänglighetsinventering av det kommunala flerbostadshusbeståndet. Förslaget tar hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program, och bygger på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper. Förvaltningen bedömer att förslaget till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning anger mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som bemöter de lokala utmaningarna för bostadsförsörjningen och skapar bättre förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. Måluppfyllelse Förslaget till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vaxholms stad är i linje med visionen för Vaxholm genom att förslaget bidrar till att Vaxholm ska vara ett samhälle som präglas av trygghet, och att det ska finnas bättre valmöjligheter inom boende. Förslaget kommer bidra till att skapa trygga och tillgängliga boendemiljöer och offentliga platser förbättra utbudet av bostäder i Vaxholm och således bidra till en bättre livsmiljö. Förslaget kommer när det är antaget bidra till att uppfylla målet om funktionell kvalitet genom att kommunen följer kraven i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Förslagets konsekvenser Förslaget innebär en tydligare inriktning för arbetet med bostadsförsörjning i kommunen och att stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen i större utsträckning samarbetar för att skapa trygga och tillgängliga boendemiljöer och offentliga platser. Uppföljning och utvärdering Förslaget innehåller ett tillägg om uppföljning. För att säkerställa ett kontinuerligt arbete med bostadsförsörjningens mål och riktlinjer tillsammans med bostadsbyggande och läget på bostadsmarknaden ska detta följas upp i ett PM. Bostads-PM tas fram och av planenheten och presenteras för kommunstyrelsen, i samband med årsredovisningen för

29 Tjänsteutlåtande Änr KS 2016/ av 6 Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad , Bilaga 1: Underlag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad , Samrådsredogörelse Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad , Kopia på beslutet till: För åtgärd: Matilda Karlström, Stadsbyggnadsförvaltningen, Vaxholms stad För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden, Vaxholms stad Nämnden för teknik, fritid och kultur, Vaxholms stad Barn- och utbildningsnämnden, Vaxholms stad Socialnämnden, Vaxholms stad 29

30 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING I VAXHOLMS STAD Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: 30

31 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Kommunernas bostadsförsörjningsansvar... 3 Syfte... 3 Underlag och process... 3 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL... 4 Nationella mål... 4 Mål för boende och byggande... 4 Mål för asyl och nyanländas etablering... 4 Regionala mål och samband... 5 Regional utvecklingsplan för Stockholm... 5 Stockholm Nordost! Vision Stockholm Ost... 5 KOMMUNALA STYRDOKUMENT... 6 Kommunövergripande mål... 6 Kvalitet... 6 Livsmiljö... 6 Ekonomi... 6 Kommunövergripande planer och riktlinjer... 6 Översiktsplan Vaxholm Riktlinjer för hållbart byggande... 7 VA-plan... 7 MÅL... 8 Vaxholms mål för bostadsförsörjningen... 8 Mål för bostadsbyggnadstakten... 8 Planlägga för 100 nya hyresrätter... 8 Fler bostäder som tillgodoser äldres behov... 8 Tillgängliga och trygga boendemiljöer och offentliga platser... 8 RIKTLINJER... 9 Vaxholms riktlinjer för bostadsförsörjningen... 9 Hyresrätter... 9 Fler bostäder som tillgodoser äldres behov... 9 Tillgängliga och trygga boendemiljöer och offentliga platser... 9 Bostadsstrategi för nyanlända och ensamkommande barn... 9 Unga... 9 Funktionshindrade... 9 Kommunalt flervostadshusbestånd.. 9 UPPFÖLJNING Kort genomförandetid Uppföljning DEFINITIONER Definitioner från SCB Hustyper Ägarkategorier Specialbostäder Upplåtelseformer Seniorbostäder Definitioner från Inspektionen för vård och omsorg

32 INLEDNING KOMMUNERNAS BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna anta riktlinjer för bostadsförsörjning varje mandatperiod gjordes en ändring av lagen (2000:1383) som medför krav på att kommunerna ska ta större hänsyn till regionala förutsättningar och grupper som är särskilt utsatta på bostadsmarknaden. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska ange kommunens mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna ska ta hänsyn till regionala och nationella planer och program, och särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper. Planeringen för bostadsförsörjning ska enligt lagen skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige. Enligt Boverket ska riktlinjerna antas som ett eget dokument, och får alltså inte antas som en del av till exempel verksamhets- eller översiktsplanen. Riktlinjerna ska istället fungera vägledande i arbetet med bland annat kommunens översiktsplan. Syfte Vaxholm är en attraktiv skärgårdskommun. Historiskt sett har kommunen haft en hög befolkningstillväxt. Nu planerar vi för ett tillskott på 1500 nya bostäder de kommande tio åren. En viktig utmaning för bostadsförsörjningen är att gruppen äldre över 65 och i synnerhet äldre över 80 år förväntas bli större de kommande tio åren. Att förbättra unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden och ordna boende för etablering av nyanlända är andra viktiga utmaningar både i nuläget och under de kommande åren. Antalet hyreslägenheter är förhållandevis litet i kommunen, och det är brist på så väl särskilda boenden som olika former av bostäder som passar äldre. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad syftar till att bemöta de här utmaningarna och skapa förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. UNDERLAG OCH PROCESS Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning och dess underlag har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen enligt beslut KS/ Underlaget är en bilaga som godkänts av kommunstyrelsens planeringsutskott. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning har antagits kommunfullmäktige. Underlaget behandlar bostadsbeståndet, den demografiska utvecklingen, bostadsbehovet och bostadsmarknaden i Vaxholm. Det innehåller också en bostadsbyggnadsprognos och en sammanställning av relevanta nationella, regionala och kommunala. Analysen av bostadsbehovet för särskilda grupper har tagits fram i samråd med socialförvaltningen, liksom i dialog med en lokal pensionärsförening. Bostadsbyggnadsprognosen bygger vid sidan av våra egna beräkningar på dialog med lokala mäklare och privata fastighetsägare. Länsstyrelsen i Stockholm, tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Stockholms läns landsting, Stockholm Nordost! samt grannkommunerna Norrtälje, Österåker, Täby, Danderyd, Vallentuna, Lidingö och Värmdö gavs tillfälle att yttra sig under samrådstiden. Dessutom informerades kommunala pensionärsrådet, kommunala funktionshindersrådet och pensionärsorganisationer. Samrådsförslaget har även visats på kommunens webb, tillgängligt för alla som ville ta del av det och eventuellt yttra sig. 32 3

33 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL NATIONELLA MÅL Nedan följer en sammanställning av nationella mål som är av vikt för bostadsförsörjningen. Mål för boende och byggande 1 Det övergripande målet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringen har också en målsättning att det ska byggas minst nya bostäder i landet fram till år Delmålet för bostadsmarknaden Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmålen för byggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Delmålen för samhällsplaneringen En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Mål för asyl och nyanländas etablering Mot bakgrund av att många nyanlända kommer att etablera sig i landet de kommande åren är regeringens mål för asyl och nyanländas etablering av vikt för bostadsförsörjningen. Mål för asyl 2 Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Denna politik har starkt stöd i Sveriges riksdag. Mål för nyanländas etablering 3 Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Nedan följer regeringens mål för nyanländas etablering. Ett hållbart mottagande i hela landet Mottagandet av nyanlända är ett gemensamt ansvar för hela Sverige. Alla kommuner måste utifrån sina förutsättningar vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända för att förbättra de nyanländas möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Ett jämnare mottagande är av betydelse också för att motverka social och etnisk boendesegregation. Ett bra mottagande i kommunerna är avgörande för nyanländas etablering. Det är i kommunerna som människor bor, lever och arbetar. De andra övergripande målen är: Förenklad ersättning för mottagandet av ensamkommande barn. Tidiga insatser under asyltiden. Effektivare insatser under etableringsuppdraget 1 Regeringskansliet (20 september 2016) Mål för boende och byggande 2 Regeringskansliet (25 september 2014) Mål för asyl Regeringskansliet (20 september 2016) Mål för nyanländas etablering

34 REGIONALA MÅL OCH SAMBAND Nedan följer en sammanställning av regionala mål och strategier som är av vikt för bostadsförsörjningen i Vaxholm. Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, behandlar så väl fysisk planering som tillväxtfrågor. Den har en viktig funktion som uttryck för Stockholmsregionens samlade vilja när program och insatser ska initieras på nationell nivå och ligger till grund för strategisk planering i kommunerna. Planen pekar bland mycket annat ut strategier och åtaganden som rör bostadsbyggande. Ett antal åtaganden pekas ut gällande bostadsförsörjning ut strategin Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn. Åtaganden för bostadsförsörjningen RUFS 2010 Anpassa byggandet i alla kommuner till den långsiktiga efterfrågan. Bostäderna har hög kvalitet och är väl underhållna. Anpassa bostadsmarknadens funktionssätt för att nå hög kapacitet och kvalitet i byggprocessen. I RUFS 2010 pekas bostadsbyggnadsbehovet för regionen och kommunerna ut med hjälp av två tillväxtalternativ, ett högt och ett lågt. Enligt planen är det angeläget att kommunerna kan planera för ett bostadsbyggande som når upp till det högre tillväxtalternativet. Bostadsbeståndet i Vaxholm behöver enligt planen utökas med nya bostäder per år under perioden. RUFS 2050 Det pågående arbetet med en ny regionalutvecklingsplan, RUFS 2050, beräknas vara klart sommaren I utställningsförslaget till RUFS 2050 är det demografiska bostadsbyggnadsbehovet höjt till mellan 80 och 120 bostäder per år för perioden Stockholm Nordost! Vision 2040 Nordostkommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker samarbetar kring en gemensam vision för tillväxt och utveckling i regionen, Vision Visionen fokuserar på att skapa förutsättningar för nya invånare och nya arbetstillfällen i regionen. Utveckling av en regional stadskärna kring Täby centrum och Arninge, samt ett antal satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga delar i visionen. Den pekar också ut strategier för utveckling av stadsstrukturen i kommunerna. En del av strategin för Vaxholms stadsstruktur bygger på att bostäder i första hand byggs i kollektivtrafiknära lägen med närhet till service. Stockholm Ost Tillsammans med Lidingö, Nacka och Värmdö kommun har Vaxholm inlett samarbetet Stockholm Ost. Kommunerna planerar tillsammans för nya invånare och nya bostäder till år

35 KOMMUNALA STYRDOKUMENT KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Det finns en politisk vision för Vaxholms stad och tre kommungemensamma målområdena som är kvalitet, livsmiljö och ekonomi. Vision: Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva och bo på Vaxholms stad ska vara en kulturell skärgårdsstad som med småskalighet och effektiv kommunal service ska erbjuda invånare och näringsidkare en attraktiv och stimulerande livs- och arbetsmiljö med närhet till skärgård, natur och storstad. Vaxholms stad ska vara ett samhälle som präglas av trygghet, delaktighet, gemenskap och ansvar. Vaxholms stad ska utvecklas tillsammans med medborgarna. Valmöjligheter ska finnas, framför allt inom skola, omsorg och boende. Kvalitet Vaxholms stads invånare avgör vad som är god kvalitet. De kommunala verksamheterna betjänar stadens invånare, företagare samt staten. Målområdet delas upp i funktionell, upplevd respektive ändamålsenlig kvalitet. Målet om funktionell kvalitet handlar om att verksamheterna ska visa på goda resultat och god måluppfyllelse i enlighet med nationella styrdokument. Invånare och företagare ska känna sig trygga med att alla ärenden hanteras på ett likvärdigt sätt utgående från lagar, föreskrifter och förordningar. Att varje mandatperiod anta och följa upp mål och riktlinjer för bostadsförsörjning är exempel på att uppfylla målen om funktionell kvalitet. Den upplevda kvaliteten utgår från invånarnas upplevelse av den kommunala servicens kvalitet med fokus tillgänglighet, bemötande och valfrihet. Ändamålsenlig kvalitet fokuserar på effektivitet inom den kommunala verksamheten. En liten kommun som Vaxholm ska tillhandahålla samma tjänsteutbud och service, inom förskola, skola, omsorg och infrastruktur, som en större kommun. Samverkan, både med andra kommuner men också internt, är centrala i arbetet för att nå en framgångsrik och effektiv organisation som ger mervärde och kvalitet till våra invånare och företagare. Mätning och uppföljning av sådan verksamhet är central för säkerställande av god kvalitet. Livsmiljö Det kommungemensamma målet för livsmiljö delas upp i social och ekologisk hållbarhet. Det innebär bland annat att hänsyn ska tas till naturresursuttaget i ekosystemen och att arbete sker utifrån det svenska miljömålssystemet, men även att alla invånare ska uppleva en hög grad av trygghet och en god hälsa. Kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget om att ta fram en policy för egna oc0h hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål. En sådan policy håller på och tas fram som Riktlinjer för hållbart byggande. I mål och riktlinjer för bostadsförsörjning behandlas i första hand de bostadspolitiska målsättningarna inom social hållbarhet. Ekonomi Den kommunala servicen ska tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Intäkts- och kostnadsnivåerna ska vara relaterade till ambitionsnivån och ska kunna relateras till externt jämförbara verksamheter. Finanser i balans är en viktig förutsättning för god service till invånarna och utveckling av verksamheterna. Bostadsbyggandet är viktigt för att säkra den befolkningstillväxt som ska vara underlag för ökade skatteintäkter. KOMMUNÖVERGRIPANDE PLANER OCH RIKTLINJER Översiktsplan Vaxholm 2030 Översiktsplanen Vaxholm 2030 antogs 2013 och pekade då ut en ny inriktning med ett högre bostadsbyggande än tidigare. Den har som målsättning att tillskottet på bostäder ska ligga på det högre tillväxtalternativet som anges i RUFS Översiktsplanen anger att bostadsbyggandet i Vaxholm ska bidra till en ökad täthet, 35

36 variationsrikedom i bebyggelsen, god tillgänglighet med kollektivtrafik samt attraktiva och varierande stads- och boendemiljöer. I översiktsplanen anges även att en ökning av befolkningsantalet ger en förbättrad möjlighet till kostnadseffektivitet under förutsättning att befolkningstillväxten sker i en jämn takt. Riktlinjer för hållbart byggande Kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget om att ta fram en policy för egna och hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål. En sådan policy håller på och tas fram som Riktlinjer för hållbart byggande och har godkänts hösten VA-plan En långsiktig planering av allmänt vatten och avlopp (VA) är viktig för planeringen av nya bostäder. Frågor om vatten och avlopp är också starkt kopplade till fritidshusomvandlingen i kommunen. Vaxholms stad har tillsammans med VAhuvudmannen och miljö- och hälsoskyddskontoret utrett vad som är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa turordningen för utbyggnaden av allmänt VA i Vaxholm. I VA-plan för Vaxholms stad från 2014 anges en turordning för utbyggnad av allmänt vatten och avlopp. En reviderad tidplan för utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp håller på att tas fram i samarbete med Roslagsvatten. 36 7

37 MÅL VAXHOLMS MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Mål för bostadsbyggnadstakten För att möta det förutsedda behovet av nya bostäder i regionen och säkerställa befolkningstillväxten i kommunen ska det i genomsnitt färdigställas 100 nya bostäder per år under perioden För att underlätta utvecklingen av kommunens kärnverksamheter och tekniska försörjning ska en jämn bostadsbyggnadstakt eftersträvas fram till Planlägga för 100 nya hyresrätter För att tillgodose ett mer varierat bostadsbestånd utifrån upplåtelseform ska kommunen planlägga för 100 nya hyresrätter under mandatperioden Därför ska kommunen verka för att fler bostäder som tillgodoser äldres behov byggs. Under genomförandetiden för riktlinjerna ska kommunen också planlägga för nya platser på särskilt boende. Tillgängliga och trygga boendemiljöer och offentliga platser För att fler invånare ska kunna leva ett aktivt liv i Vaxholm behövs gemensamma mötesplatser och boendemiljöer som är tillgängliga och trygga. Boendemiljöer och offentliga platser i Vaxholm ska vara tillgängliga för alla. Det offentliga rummet i staden ska vara tryggt och välkomnande. Den fysiska miljön ska planeras och anpassas för barn såväl som äldre och personer med funktionsvariation. Fler bostäder som tillgodoser äldres behov En åldrande befolkning ställer krav på bostadsbeståndet. Det medför ett större behov av boenden med vård och omsorg, men också på att planera för friska äldre personer. Många av de äldre bostäderna i Vaxholm är dåligt anpassade efter de behov som kan uppkomma med åldern. Nyproducerade lägenheter uppfyller en högre standard vad gäller tillgänglighet vilket kan underlätta för många. Alla äldre har rätt till en trygg ålderdom. Våra äldre invånare ska kunna bo, leva och vid behov vårdas i Vaxholm. 8 37

38 RIKTLINJER VAXHOLMS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Kommunen eftersträvar med sitt arbete med bostadsförsörjningen en lokal bostadsmarknad med trygga och tillgängliga boendemiljöer. Riktlinjer för bostadsförsörjning pekar ut vilka verktyg kommunen ska använda sig av för att nå de uppsatta målen om bostadsförsörjning. Tillsammans med målen pekar riktlinjerna ut viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Kommunen använder sig av översikts- och detaljplanering, förhandlingar med privata aktörer, strategiska markköp, byggande i egen regi och utveckling av allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap i arbetet med bostadsförsörjningen. Hyresrätter Verka för att fastighetsägare bygger nya hyresrätter i kommunen genom exempelvis avsiktsförklaringar. Fler bostäder som tillgodoser äldres behov Planer och stadsbyggnadsprojekt för att bygga nya särskilda boenden och andra boenden för äldre såsom s.k. trygghetsboende med möjlighet till gemenskap och aktivitet i kommunen ska prioriteras. Genom ett stort tillskott av nyproducerade bostäder får Vaxholm en större andel bostäder med hög tillgänglighet enligt modern standard. Tillgängliga och trygga boendemiljöer och offentliga platser Stadsbyggnads- och socialförvaltningarna ska samarbeta för att på bästa sätt skapa trygga och tillgängliga miljöer i befintliga och planerade bostadsområden. Trygghet ska behandlas i alla detaljplaner. Riktlinjerna nedan kommer från Lidingö stads riktlinjer för bostadsförsörjning från 2015: I all fysisk planering ska staden beakta tillgänglighet och användarbarhet för så många som möjligt. Staden ska kontinuerligt förbättra tillgängligheten på stadens mark och i anslutningen mellan kvartersmark och stadens mark. Vid nybyggnation av boendemiljöer på mark som staden äger ska tillgänglighetsperspektivet genomsyra planering av bostad och omgivande miljö. När staden inte äger marken ska staden verka för att tillgänglighetsperspektivet finns med i planeringen. Bostadsstrategi för nyanlända och ensamkommande barn Kommunen Tillskapar boenden i möjligaste mån i befintliga, existerande fastigheter. Bygger nya permanenta bostäder. Samverkar med privata hyresvärdar och fastighetsägare. Kompletterar med tillfälliga paviljonger i den mån att antalet ovan inte räcker till. Fördelar bostäderna över kommundelarna. Placerar i möjligaste mån ensamkommande barn och unga i familjehem, stödboenden och gruppboenden i kommunen. 38 Vaxholm ska även möta de ökade behoven inom skola och socialtjänst och en snabb etablering och integration prioriteras. Unga Unga vuxnas ställning på marknaden behöver stärkas. Funktionshindrade Vuxna funktionshindrades behov på bostadsmarknaden behöver uppmärksammas. Kommunalt flerbostadshusbestånd Kommunen avser att göra en tillgänglighetsinventering av det kommunala flerbostadshusbeståndet. 9

39 UPPFÖLJNING KORT GENOMFÖRANDETID Varje mandatperiod ska riktlinjer för bostadsförsörjning antas av kommunfullmäktige. För att ge möjlighet att förankra bostadspolitiska mål under nästa mandatperiod i arbetet med bostadsförsörjning sätts en kortare genomförandetid om 3 år för mål och riktlinjer. UPPFÖLJNING För att säkerställa ett kontinuerligt arbete med bostadsförsörjningens mål och riktlinjer tillsammans med bostadsbyggande och läget på bostadsmarknaden ska detta följas upp i ett PM. Varje årsskifte genomförs redan idag ett antal analyser av bostadsbyggandet och bostadsmarknaden. I samband med att kommunens befolkningsprognos beställs tas en bostadsbyggnadsprognos fram för de kommande 20 åren. För att svara på bostadsmarknadsenkäten tas ett samlat grepp över förvaltningarna kring läget på bostadsmarknaden. Detta kan med fördel samlas i ett bostads-pm tillsammans med information om bostadsbyggandet och planeringen under det gångna året och presenteras i samband med årsredovisningen. Bostads-PM tas fram av planenheten och presenteras för kommunstyrelsen, i samband med årsredovisningen Bostads-PM ska vara en uppföljning och sammanställning av: Årligt tillskott på bostäder för 2018 och 2019 Sammanställning av svar på bostadsmarknadsenkäten Bostadsbyggnadsprognos 20 år framåt Måluppfyllelse Aktuella insatser för att nå målen 10 39

40 DEFINITIONER DEFINITIONER FRÅN SCB Hustyper Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. Ägarkategorier Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. Fysiska personer inkluderar dödsbon. Svenska Aktiebolag är exklusive allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag. Specialbostäder En specialbostad för äldre eller funktionshindrade är en bostad som är varaktigt förbehållen äldre personer eller personer med funktionshinder och där boendet alltid är förenat med service, stöd och personlig omvårdnad. Dessa bostäder eller rum är vanligtvis grupperade kring gemensamhetsutrymmen såsom kök, matsal eller sällskapsrum. Som specialbostäder räknas t.ex. inte seniorbostäder eller så kallade 55+ boenden. En studentbostad är en bostad som är varaktigt förbehållen studerande vid universitet eller högskola. Det kan vara ett studentrum i korridor eller liknande, eller en fullständigt utrustad bostad. Elevhem, internat och andra typer av specialbostäder för studerande vid gymnasiala utbildningar, folkhögskolor eller andra liknande utbildningar räknas inte som studentbostäder. En övrig specialbostad är en annan specialbostad än för äldre eller funktionshindrade eller en studentbostad och som är varaktigt förbehållen vissa väl avgränsade grupper. En sådan bostad är avsedd för temporärt boende och hyrs ut med reducerat besittningsskydd. Exempel är samlade bestånd av utslussningsbostäder för personer som nyss frigivits från kriminalvårdsanstalt samt elevhem och internat som inte räknas in i gruppen studentbostäder. Upplåtelseformer Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna. Hyresrätt. Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar. Bostadsrätt. Småhus, flerbostadshus och övriga hus med bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar. Äganderätt. Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter. Fritidshus 4 Antal fritidshus är beräknade utifrån Fastighetstaxeringsregistret (FTR) och tidpunkten avser den 1 januari respektive år. Fritidshus definieras som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Småhus på lantbruk (typkod 120), Småhusenhet, helårsbostad (typkod 220), Småhusenhet, fritidsbostad (typkod 221) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under kr (typkod 213). 4 SCB (2016) Statistikdatabasen: Antal fritidshus efter region och år 40 11

41 Fr.o.m har definitionen av fritidshus ändrats något till följd av Skatteverkets förändring av typkoderna. Fritidshus definieras nu som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Lantbruksenhet, bostadsbyggnadsvärde under kr (typkod 113), Lantbruksenhet, bebyggd (typkod 120), Småhusenhet, bebyggd (typkod 220), Småhusenhet, småhus på ofri grund (typkod 225) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under kr (typkod 213). Bara fritidshus som ägs av fysiska personer (inklusive utländska personer utan svenskt personnummer) eller dödsbon ingår. Seniorbostäder Det saknas en bestämd definition av seniorbostäder. Enligt SCBs definitioner räknas de flesta seniorbostäder som hyresbostäder, eller specialbostäder för äldre beroende på om boendet är förenat med omvårdnad, stöd och service eller ej. Målgruppen kan också vara ensamkommande barn som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Särskilt boende för äldre. Med särskilt boende menas enligt socialtjänstlagen lägenheter för personer över 65 år. De boende ska få ett individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad, för att kunna leva så självständigt och värdigt som möjligt. Bostäder med särskild service erbjuds personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver mer omfattande stöd än det som kan ges i ordinärt boende. I verksamheten erbjuds individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad. Målet är att de enskilda ska kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra. I många fall erbjuds seniorbostäder från 55 års ålder. Många seniorbostäder har också någon form av gemensamma utrymmen, så som samlingslokaler. DEFINITIONER FRÅN INSPEKTIONEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Hem för vård eller boende, HVB, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran. Ett HVB kan rikta sig till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis missbruks- eller beroendeproblematik

42 UNDERLAG TILL MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING I VAXHOLMS STAD , bilaga 1 u 42

43 SAMMANFATTNING Vaxholm är en attraktiv skärgårdskommun. Historiskt sett har kommunen haft en hög befolkningstillväxt. Nu planerar vi för ett tillskott på 1500 nya bostäder de kommande tio åren. En viktig utmaning för bostadsförsörjningen är att gruppen äldre över 65 och i synnerhet äldre över 80 år förväntas bli större de kommande tio åren. Att förbättra unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden och ordna boende för etablering av nyanlända är andra viktiga utmaningar både i nuläget och under de kommande åren. Antalet hyreslägenheter är förhållandevis litet i kommunen, och det är brist på så väl särskilda boenden som olika former av bostäder som passar äldre. Underlaget är en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper i Vaxholm. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad anger kommunens mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Dokumentet syftar till att bemöta ovanstående utmaningar och skapa förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: 43

44 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 Inledning... 4 Syfte... 4 Process... 4 Kommunens ansvar och verktyg... 5 Lagstiftning... 5 Tillgängliga verktyg... 5 Planberedskap... 5 MÅL... 6 Nationella mål... 6 Mål för boende och byggande... 6 Delmålet för bostadsmarknaden... 6 Delmålen för byggande... 6 Delmålen för samhällsplaneringen. 6 Mål för asyl och nyanländas etablering... 6 Mål för asyl... 6 Mål för nyanländas etablering... 6 Regionala mål och samband... 7 Regional utvecklingsplan för Stockholm... 7 RUFS RUFS Stockholm Nordost! Vision Stockholm Ost... 7 NULÄGE... 8 En attraktiv skärgårdskommun... 8 Kvalitet, livsmiljö och ekonomi... 8 Kvalitet... 8 Livsmiljö... 8 Ekonomi... 8 Översiktsplan Vaxholm Riktlinjer för hållbart byggande... 9 VA-plan... 9 Bostadsbeståndet Småhus Flerbostadshus Specialbostäder Bostäder som ägs och hyrs ut av kommunen Särskilt boende för äldre Tillskottet av bostäder Nybyggnation Fritidshusomvandling Demografisk utveckling Befolkningsstatistik Flyttningsmönster PROGNOSER Bostadsbyggnadsprognos Bostadsbyggnad på de olika öarna Rindö Resarö Vaxön Hyresrätter Särskilda boenden för äldre Befolkningsprognoser Regionala befolkningsframskrivningar Kommunens byggbaserade befolkningsprognos ANALYS Bostadsbehovet för särskilda grupper. 21 Äldre och personer med funktionsnedsättning Studenter och unga vuxna Nyanlända Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Hemlösa DEFINITIONER Definitioner från SCB Hustyper Ägarkategorier Specialbostäder Upplåtelseformer Fritidshus Seniorbostäder Definitioner från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

45 INLEDNING INLEDNING Bostadsbristen i landet är politiskt en viktig fråga på både nationell och regional nivå. Enligt Länsstyrelsen uppskattar alla kommuner i Stockholms län att de har ett underskott på bostäder som bedöms kvarstå åtminstone de kommande fem åren 1. Regeringen tillsatte under 2016 ett stort antal utredningar kring bostadsmarknaden och kommunernas planering för bostäder. Några av utredningarna gäller kommunala angelägenheter så som regler kring översikts- och detaljplanering, tillfälliga bygglov, liksom möjligheten att reglera upplåtelseformer i detaljplan. Andra rör frågor som hyresmarknaden eller finansieringsförutsättningar för bostadsbyggande. Riktlinjer för bostadsförsörjning är något kommunerna har skyldighet att ta fram varje mandatperiod. Sedan en lagändring 2014 ställs högre krav på innehållet och underlaget till kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. En Bostadsstrategi för Vaxholm har antagits av kommunstyrelsen 2011, men Vaxholms stad har inte antagit riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar under den föregående mandatperioden. Bostadsstrategin togs fram som ramverk för framtagandet av ett nytt bostadsförsörjningsprogram för mandatperioden och som utgångspunkt för att prioritera detaljplaneuppdrag. Arbetet med att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram för förra mandatperioden påbörjades men färdigställdes aldrig. Syfte Det här underlaget ligger till grund för kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning och behandla den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper i Vaxholm. Process Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning och dess underlag har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen enligt beslut KS/ Underlaget är en bilaga som godkänts av kommunstyrelsens planeringsutskott. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning har antagits kommunfullmäktige. Underlaget behandlar bostadsbeståndet, den demografiska utvecklingen, bostadsbehovet och bostadsmarknaden i Vaxholm. Det innehåller också en bostadsbyggnadsprognos och en sammanställning av relevanta nationella, regionala och kommunala mål. Analysen av bostadsbehovet för särskilda grupper har tagits fram i samråd med socialförvaltningen, liksom i dialog med en lokal pensionärsförening. Bostadsbyggnadsprognosen bygger delvis på dialog med exploatörer i pågående stadsbyggnadsprojekt. 1 Länsstyrelsen i Stockholm (2016) Läget i Länet: Bostadsmarknaden i Stockholms län 2016 (Rapport 2016:18) 4 45

46 KOMMUNENS ANSVAR OCH VERKTYG Lagstiftning Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) ska kommunerna anta riktlinjer för bostadsförsörjning varje mandatperiod gjordes en ändring av BFL som medför krav på att kommunerna ska ta större hänsyn till regionala förutsättningar och grupper som är särskilt utsatta på bostadsmarknaden. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska ange kommunens mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna ska ta hänsyn till regionala och nationella planer och program, och särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper. Planeringen för bostadsförsörjning ska enligt BFL skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige. Enligt Boverket ska riktlinjerna antas som ett eget dokument, och får alltså inte antas som en del av till exempel verksamhets- eller översiktsplanen. Riktlinjerna ska istället fungera vägledande i arbetet med bland annat kommunens översiktsplan. Kommunen har även ett utvidgat ansvar att tillgodose behovet av bostäder för vissa grupper. Detta gäller bland andra ensamkommande asylsökande barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Detta regleras i annan lagstiftning. PBL, Plan- och bygglag (2010:900) Socialtjänstlag (2001:453) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning Tillgängliga verktyg Det finns ett antal olika verktyg som kommunerna kan använda för att tillgodose behovet av bostäder. Nedan listas några av dessa: Allmännyttiga bostadsföretag Kommunala bostadsförmedlingar Kommunala hyresgarantier Kommunal översikts- och detaljplanering Kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik Marköverlåtelse- och exploateringsavtal Riktlinjer för huvudmannaskap 46 Planberedskap Med planberedskap menas generellt sett bostäder, men även sådant som förskolor och äldreboenden, som finns detaljplanelagda på obebyggd mark. Ofta handlar det om att strategiskt planlägga kommunal mark för framtida behov. Det kan även handla om att utreda lämpliga platser för nya bostäder inom ramen för en fördjupat översiktsplan. 5

47 MÅL NATIONELLA MÅL Nedan följer en sammanställning av nationella mål som är av vikt för bostadsförsörjningen. Mål för boende och byggande 2 Det övergripande målet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringen har också en målsättning att det ska byggas minst nya bostäder i landet fram till år Delmålet för bostadsmarknaden Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmålen för byggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Delmålen för samhällsplaneringen En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Mål för asyl och nyanländas etablering Mot bakgrund av att många nyanlända kommer att etablera sig i landet de kommande åren är regeringens mål för asyl och nyanländas etablering av vikt för bostadsförsörjningen. Mål för asyl 3 Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Denna politik har starkt stöd i Sveriges riksdag. Mål för nyanländas etablering 4 Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Nedan följer regeringens mål för nyanländas etablering. Ett hållbart mottagande i hela landet Mottagandet av nyanlända är ett gemensamt ansvar för hela Sverige. Alla kommuner måste utifrån sina förutsättningar vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända för att förbättra de nyanländas möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Ett jämnare mottagande är av betydelse också för att motverka social och etnisk boendesegregation. Ett bra mottagande i kommunerna är avgörande för nyanländas etablering. Det är i kommunerna som människor bor, lever och arbetar. De andra övergripande målen är: Förenklad ersättning för mottagandet av ensamkommande barn. Tidiga insatser under asyltiden. Effektivare insatser under etableringsuppdraget. 2 Regeringskansliet (20 september 2016) Mål för boende och byggande 3 Regeringskansliet (25 september 2014) Mål för asyl Regeringskansliet (20 september 2016) Mål för nyanländas etablering 47

48 REGIONALA MÅL OCH SAMBAND Nedan följer en sammanställning av regionala mål och strategier som är av vikt för bostadsförsörjningen i Vaxholm. Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, behandlar så väl fysisk planering som tillväxtfrågor. Den har en viktig funktion som uttryck för Stockholmsregionens samlade vilja när program och insatser ska initieras på nationell nivå och ligger till grund för strategisk planering i kommunerna. Planen pekar bland mycket annat ut strategier och åtaganden som rör bostadsbyggande. Ett antal åtaganden pekas ut gällande bostadsförsörjning i strategin Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn. Åtaganden för bostadsförsörjningen RUFS 2010 Anpassa byggandet i alla kommuner till den långsiktiga efterfrågan. Bostäderna har hög kvalitet och är väl underhållna. Anpassa bostadsmarknadens funktionssätt för att nå hög kapacitet och kvalitet i byggprocessen. I RUFS 2010 pekas bostadsbyggnadsbehovet för regionen och kommunerna ut med hjälp av två tillväxtalternativ, ett högt och ett lågt. Enligt planen är det angeläget att kommunerna kan planera för ett bostadsbyggande som når upp till det högre tillväxtalternativet. Bostadsbeståndet i Vaxholm behöver enligt planen utökas med nya bostäder per år under perioden. RUFS 2050 Det pågående arbetet med en ny regionalutvecklingsplan, RUFS 2050, beräknas vara klart sommaren I utställningsförslaget till RUFS 2050 är det demografiska bostadsbyggnadsbehovet för Vaxholm höjt till mellan 80 och 120 bostäder per år för perioden Stockholm Nordost! Vision 2040 Nordostkommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker samarbetar kring en gemensam vision för tillväxt och utveckling i regionen, Vision Visionen fokuserar på att skapa förutsättningar för nya invånare och nya arbetstillfällen i regionen. Utveckling av en regional stadskärna kring Täby centrum och Arninge, samt ett antal satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga delar i visionen. Den pekar också ut strategier för utveckling av stadsstrukturen i kommunerna. En del av strategin för Vaxholms stadsstruktur bygger på att bostäder i första hand byggs i kollektivtrafiknära lägen med närhet till service. Stockholm Ost Tillsammans med Lidingö, Nacka och Värmdö kommun har Vaxholm inlett samarbetet Stockholm Ost. Kommunerna planerar tillsammans för nya invånare och nya bostäder till år

49 EN ATTRAKTIV SKÄRGÅRDSKOMMUN Vaxholm är en attraktiv skärgårdskommun. Historiskt sett har kommunen haft en hög befolkningstillväxt. Nu planerar vi för ett tillskott på 1500 nya bostäder de kommande tio åren. Nedan beskrivs de kommunövergripande målen och några planer och program av vikt för bostadsförsörjningen. 8 NULÄGE Vision: Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva och bo på Vaxholms stad ska vara en kulturell skärgårdsstad som med småskalighet och effektiv kommunal service ska erbjuda invånare och näringsidkare en attraktiv och stimulerande livs- och arbetsmiljö med närhet till skärgård, natur och storstad. Vaxholms stad ska vara ett samhälle som präglas av trygghet, delaktighet, gemenskap och ansvar. Vaxholms stad ska utvecklas tillsammans med medborgarna. Valmöjligheter ska finnas, framför allt inom skola, omsorg och boende. Kvalitet, livsmiljö och ekonomi Vaxholms stads tre övergripande mål är kvalitet, livsmiljö och ekonomi. Kvalitet Vaxholms stads invånare avgör vad som är god kvalitet. De kommunala verksamheterna betjänar stadens invånare, företagare samt staten. Målområdet delas upp i funktionell, upplevd respektive ändamålsenlig kvalitet. Målet om funktionell kvalitet handlar om att verksamheterna ska visa på goda resultat och god måluppfyllelse i enlighet med nationella styrdokument. Invånare och företagare ska känna sig trygga med att alla ärenden hanteras på ett likvärdigt sätt utgående från lagar, föreskrifter och förordningar. Att varje mandatperiod anta och följa upp mål och riktlinjer för bostadsförsörjning är exempel på att uppfylla målen om funktionell kvalitet. Den upplevda kvaliteten utgår från invånarnas upplevelse av den kommunala servicens kvalitet med fokus tillgänglighet, bemötande och valfrihet. Ändamålsenlig kvalitet fokuserar på effektivitet inom den kommunala verksamheten. En liten kommun som Vaxholm ska tillhandahålla samma tjänsteutbud och service, inom förskola, skola, omsorg och infrastruktur, som en större kommun. Samverkan, både med andra kommuner men också internt, är centrala i arbetet för att nå en framgångsrik och effektiv organisation som ger mervärde och kvalitet till våra invånare och företagare. Mätning och uppföljning av sådan verksamhet är central för säkerställande av god kvalitet. Livsmiljö Det kommungemensamma målet för livsmiljö delas upp i social och ekologisk hållbarhet. Det innebär bland annat att hänsyn ska tas till naturresursuttaget i ekosystemen och arbete sker utifrån det svenska miljömålssystemet, men även att alla invånare ska uppleva en hög grad av trygghet och en god hälsa. Kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget om att ta fram en policy för egna och hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål. En sådan policy har tagits fram som Riktlinjer för hållbart byggande. I mål och riktlinjer för bostadsförsörjning behandlas i första hand de bostadspolitiska målsättningarna inom social hållbarhet. Ekonomi Den kommunala servicen ska tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Intäkts- och kostnadsnivåerna ska vara relaterade till ambitionsnivån och ska kunna relateras till externt jämförbara verksamheter. Finanser i balans är en viktig förutsättning för god service till invånarna och utveckling av verksamheterna. Bostadsbyggandet är viktigt för att säkra den befolkningstillväxt som ska vara underlag för ökade skatteintäkter. 49

50 Översiktsplan Vaxholm 2030 Översiktsplanen Vaxholm 2030 antogs 2013 och pekade då ut en ny inriktning med ett högre bostadsbyggande än tidigare. Den har som målsättning att tillskottet på bostäder ska ligga på det högre tillväxtalternativet som anges i RUFS av allmänt VA i Vaxholm. I VA-Plan för Vaxholms stad från 2014 anges en turordning för utbyggnad av allmänt vatten och avlopp som syns i figuren nedan. Översiktsplanen anger att bostadsbyggandet i Vaxholm ska bidra till en ökad täthet, variationsrikedom i bebyggelsen, god tillgänglighet med kollektivtrafik samt attraktiva och varierande stads- och boendemiljöer. I översiktsplanen anges även att en ökning av befolkningsantalet ger en förbättrad möjlighet till kostnadseffektivitet under förutsättning att befolkningstillväxten sker i en jämn takt. Riktlinjer för hållbart byggande Kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget om att ta fram en policy för egna och hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål. En sådan policy har tagits fram som Riktlinjer för hållbart byggande som har godkänts hösten VA-plan En långsiktig planering av allmänt vatten och avlopp (VA) är viktig för planeringen av nya bostäder. Frågor om vatten och avlopp är också starkt kopplade till fritidshusomvandlingen i kommunen. Vaxholms stad har tillsammans med VAhuvudmannen och miljö- och hälsoskyddskontoret utrett vad som är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa turordningen för utbyggnaden Befintligt. 1 Ska inrymmas i verksamhetsområdet enligt antagen eller pågående detaljplan 2 Hög prioritet 3 Medelhög prioritet 4 Låg prioritet. 5 Övriga. Lägsta prioritet eller inte alls inom planens tidshorisont. 9 50

51 10 51

52 BOSTADSBESTÅNDET Statistiken i det här avsnittet gäller bostadsbeståndet i slutet av 2015 om inget annat sägs. Vaxholm är en kommun med en stor villabebyggelse. Över hälften av bostäderna är småhus, det vill säga olika former av småhus som villor och radhus fanns det 4653 bostäder i Vaxholm 5. I bostadsbeståndet räknas inte fritidshus in, men de är viktiga att beakta. 6 Det fanns 1738 fritidshus i kommunen under Närmare hälften av bostäderna i Vaxholm upplåts genom äganderätt. Av resterande bostäder upplåts cirka 2/3 som bostadsrätter och cirka 1/3 som hyresrätter. I länet och riket i stort har närmare hälften av bostäderna byggts mellan 1951 och Miljonprogrammet och rekordåren har haft en stor påverkan på bostadsbeståndet. Miljonprogrammet syns även i Vaxholm där en stor andel av bostäderna i flerbostadshus byggts mellan 1961 och Perioden mellan 1991 och 2010 har generellt sett i både länet och riket varit en period med lågt bostadsbyggande. På den här punkten är Vaxholm annorlunda. Många av bostäderna, i synnerhet en stor andel av småhusen i Vaxholm är byggda efter Många av bostäderna är också byggda före Upplåtelseformer Vaxholms stad ; 51% 753; 16% 1549; 33% hyresrätter bostadsrätter äganderätter Stockholms län ; 24% ; 40% 53 ; ; 36% Småhus Andelen småhus i Vaxholm är att betrakta som förhållandevis hög jämfört med Stockholms län 5. Många av småhusen har tidigare använts som fritidshus, eller har byggts på tomter där det tidigare stått ett. En liten andel av småhusen i Vaxholm är bostadsrätter. Ofta rör det sig då om olika typer av radhus. De flesta småhus i Vaxholm är 111 kvadratmeter eller större. Flerbostadshus Lägenheterna i Vaxholm är ofta stora. Det finns fyra gånger så många lägenheter som är större än 100 kvadratmeter än det finns lägenheter som är mindre än 31 kvadratmeter. En fjärdedel av alla lägenheter i flerbostadshus är mellan 51 och 60 kvadratmeter stora. Det fanns 1268 bostadsrättslägenheter och inga ägarlägenheter i Vaxholm Sedan i år, 2017, finns det numera ett litet antal ägarlägenheter på Rindö.* Andelen hyresrätter har sjunkit i de flesta kommuner de senaste åren då många har ombildats till bostadsrätter, så även i Vaxholm. Det allmännyttiga bostadsbolaget Vaxholmsbostäder såldes De senaste åren har det i första hand 5 SCB (2016) Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse 6 Länsstyrelsen (2016) Läget i länet (Rapport 2016:18) 11 52

53 byggts småhus och bostadsrätter. Hyresbeståndet i kommunen utgjorde cirka hälften så många som de lägenheter som uppläts med bostadsrätt år De flesta hyreslägenheter ägs av privata hyresvärdar. Den största privata hyresvärden är Akelius, som äger en stor andel av den tidigare allmännyttan som inte har omvandlats till bostadsrätter 7. I två andra fastigheter har kommunen också 56 seniorlägenheter som förmedlas genom en egen seniorbostadskö. Sammanlagt rör det sig om 82 hyreslägenheter som alla ligger på Vaxön. Seniorlägenheterna förmedlas genom en egen seniorbostadskö. Personer över 65 år kan ställa sig i kön tillsammans med sin partner. Särskilt boende för äldre Det finns 3 särskilda boenden i Vaxholm som alla ägs och förvaltas av kommunen, men drivs på entreprenad och ligger inom samma kvarter på Vaxön. Boendena har alla heldygnsomsorg. Två av boendena är helt eller delvis demensboenden. Sammanlagt finns det 89 boendeplatser på särskilt boende med heldygnsomsorg i Vaxholm. Specialbostäder De flesta specialbostäder i kommunen är sådana som riktar sig till äldre, personer med funktionsnedsättning eller är någon form av utslussningsbostäder. Enligt SCBs statistik ska det finnas ett mycket litet antal studentbostäder i Vaxholm, dessa har kommunen ingen närmare kännedom om. Bostäder som ägs och hyrs ut av kommunen Vaxholms stad saknar idag ett allmännyttigt bostadsbolag. Det allmännyttiga bostadsbolaget Vaxholmsbostäder såldes Samtidigt äger och förvaltar kommunen tre fastigheter med hyreslägenheter i kommunen. Genom Vaxholm Smeden 3 AB äger kommunen en fastighet med 32 lägenheter. Majoriteten av dessa lägenheter hyrs ut genom socialförvaltningen som specialbostäder med reducerat besittningsskydd, ofta som en slags utslussningsbostäder. 11 av lägenheterna hyrs ut via socialförvaltningen som LSS-bostäder där verksamheten drivs på entreprenad. Antal bostäder i Vaxholm 2015 efter hustyp och upplåtelseform småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder hyresrätter bostadsrätter äganderätter 7 Tekis-FB (2017) Tekis-FIR 12 53

54 Bostadsyta i kvadratmeter efter hustyp Vaxholm småhus flerbostadshus övriga hus < >

55 TILLSKOTTET AV BOSTÄDER Tillskottet av bostäder består av tre delar; nybyggda bostäder, fritidshus som ombildats till permanentbostäder och ombyggnationer, det vill säga lokaler och vindar som blivit bostäder. I de flesta kommuner i länet anges att nybyggnation utgör det viktigaste tillskottet på bostäder, medan ombyggnationer och fritidshusomvandling har en väldigt liten betydelse. Fritidshusomvandlingen är betydligt viktigare i skärgårdskommuner som Vaxholm men är samtidigt svår att uppskatta. Enligt länsstyrelsens rapport Läget i länet ligger Vaxholms stad strax över länssnittet när det kommer till genomsnittligt tillskott i antal bostäder per år och 1000 invånare under perioden Snittet för Vaxholm har legat på 6 nya bostäder per år och 1000 invånare 8. Det genomsnittliga tillskottet under perioden har uppskattats till 65 bostäder per år 9, vilket ligger inom ramen för bostadsbyggnadsbehovet som anges i RUFS Nybyggnation Mellan 2010 och 2015 har 157 nya bostäder färdigställts i Vaxholm. Bland de nybyggda bostäder som färdigställdes i Vaxholm åren dominerar småhus och bostäder med 6 eller fler rum och kök. I Stockholms län har den dominerande upplåtelseformen å andra sidan varit bostadsrätter, med hälften av bostäderna på 2 eller 3 rum och kök. Fritidshusomvandling Fritidshusomvandlingens betydelse för tillskottet av bostäder är generellt sett svårt att bedöma. Det skapar en del problem i kommuner med stora fritidshusområden där allt fler bosätter sig permanent, eller som deltidsboende ändrades Skatteverkets taxeringskoder av bland annat fritidhusfastigheter vilket gör att SCBs statistik över fritidshusbeståndet tappar kontinuitet (se Definitioner för mer information). Skatteverkets definitioner av fritidshus tar ingen större hänsyn till vilken typ av bebyggelse det rör sig om, det vill säga om huset är anpassat för permanentboende eller uppfört efter de regler som gäller för fritidshus. I en kommun som Vaxholm där nybyggnation av fritidshus sker parallellt med fritidshusomvandling blir statistiken än mer svårtolkad. Bedömningar av hur många bostäder som tillkommer genom fritidshusomvandling görs på olika sätt med varierande detaljeringsgrad vilket gör det svårt att jämföra mellan kommunerna. Exempelvis Vaxholm har bedömt en relativt hög fritidshusomvandling de senaste åren. Tillgängligheten är ofta dålig i fritidshus som tagits i bruk som permanentboende och många av dem är svåra att tillgänglighetsanpassa. Fritidshusomvandlingen ställer högre krav på bra vatten och avlopp. Kommunens VA-plan är ett viktigt dokument för att bedöma bostadstillskott på öar som saknar allmänt vatten och avlopp. Prognoserna för framtida fritidshusomvandling är sammankopplade med planerad utbyggnad av vatten och avlopp på till exempel Skarpö och Rindö. 8 Länsstyrelsen i Stockholm (2016) Läget i Länet: Bostadsmarknaden i Stockholms län 2016 (Rapport 2016:18) Länsstyrelsen i Stockholm (2016) Läget i Länet: Bostadsmarknaden i Stockholms län 2016 (Rapport 2016:18)

56 DEMOGRAFISK UTVECKLING I Vaxholm har befolkningstillväxten procentuellt sett varit hög de senaste decennierna, länge var Vaxholm en av Sveriges snabbast växande kommuner. Mellan 1990 och 2012 växte befolkningen med ca 60 % vilket motsvarar en genomsnittlig tillväxt på 200 nya invånare per år. De senaste åren har tillväxttakten varit något lägre, men förväntas ta fart igen 2018 och vara fortsatt hög fram till % 40% 35% 30% 25% 20% 15% Hushållstorlek, andel av samtliga hushåll 2016 Sammantaget är detta något som drar ner medelåldern jämfört med riksgenomsnittet. Bland unga vuxna, mellan 20 och 30 år, bor det fler män än kvinnor i Vaxholm. I gruppen äldre över 75 är det istället fler kvinnor än män. Befolkningsstatistik På flera punkter när det gäller befolkningssammansättningen skiljer sig Vaxholm från länet i stort och riksgenomsnittet. Ett genomgående tema är att det finns relativt många barnfamiljer i kommunen. 10% 5% 0% Vaxholm Stockholms län 1 person 2 personer 3 personer 4 personer I Stockholms län och i riket finns det generellt sett ett stort antal en- och tvåpersonershushåll. Strax under 40 % av alla hushåll utgörs av ensamhushåll. Det här mönstret är inte lika tydligt i Vaxholm. Här är ensamhushållen inte lika många och hushållen med fyra personer något fler. Strax under 60 % av hushållen består av en eller två personer, och nästan 40 % av dem består av tre till fem personer. I Vaxholm har den genomsnittliga hushållstorleken generellt sett varit större än i länet och riket de senaste åren personer 6 personer 7+ personer Gruppen unga vuxna, år, är i Vaxholm kraftigt underrepresenterad jämfört med riksgenomsnittet. Gruppen äldre över 80 är också mindre än riksgenomsnittet. Istället utgörs befolkningen i Vaxholm i till stor del av barn mellan 5 och 18 år, personer i medelåldern mellan 40 och 55 och yngre pensionärer år. Figur 1 Befolkningspyramider för Vaxholms stad och riket 2016, män till höger och kvinnor till vänster (SCB) 10 SCB (2017) Statistikdatabasen: Befolkningsstatistik 56 15

57 Flyttningsmönster I storstadsregionerna bygger befolkningsökningen till stor del på ett högt inflyttningsnetto från utlandet och ett högt födelsenetto. Inflyttning från övriga Sverige är där av mindre betydelse för befolkningsökningen. Även på den här punkten är Vaxholm annorlunda. Invandringen till kommunen har varit relativt jämn de senaste åren och bidragit till ett positivt flyttningsnetto. De flesta som flyttade till Vaxholm de senaste två åren flyttade hit från andra kommuner i Stockholms län. Många av de som har flyttat från Vaxholm har flyttat till kommuner utanför Stockholms län. Sannolikheten att en person i en viss ålder under ett år flyttar från kommunen kallas för flyttbenägenhet. Flyttbenägenheten hos Vaxholmarna är generellt sett något högre än den i riket för alla över 15 år 11. Unga vuxna har generellt sett en hög flyttbenägenhet. Många flyttar för att få närhet till studier eller jobb, men också till den första egna bostaden. I Vaxholm är flyttbenägenheten hos 20- till 34-åringar betydligt högre än i riket vilket även återspeglas i befolkningsstatistiken 3. Barnfamiljer utgör en stor del av det positiva flyttningsnettot i Vaxholm, det vill säga att det är betydligt fler som flyttar hit än härifrån. Enligt statistik från de befolkningsprognoser som har beställts årligen sedan 2012 är allt fler av de som flyttar till Vaxholm mellan 50 och 70 år Flyttningsnetto Vaxholm flyttningsnetto kommuner inom länet flyttningsnetto övriga län flyttningsnetto utrikes 11 Statisticon (2017) Befolkningsprognos Vaxholms stad 12 Statisticon ( ) Befolkningsprognos för Vaxholms stad 16 57

58 PROGNOSER BOSTADSBYGGNADSPROGNOS Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för kommunens befolkningsprognos, i synnerhet prognosen för inflyttning till kommunen. Bostadsbyggnadsprognosen bygger på översiktsplanen Vaxholm 2030, Exploateringsprogrammet för Vaxholm och till viss del VA-planen för Vaxholm och en uppskattning av när planerade bostadsbyggnadsprojekt kan vara färdigställda. För projekt som förväntas stå färdiga de närmaste åren varierar säkerheten i prognosen mellan större projekt där detaljplanen vunnit laga kraft och kommunen har haft kontakt med exploatören om tidplanen, respektive projekt där detaljplanen ännu inte är antagen. På längre sikt bygger prognosen till en större del på bostadsbyggnadsprojekt som pekats ut i exploateringsprogrammet som det i dagsläget inte finns något planuppdrag för, liksom förväntad fritidshusomvandling till följd av utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Bostadsbyggnadsplanerna efter 2030 är särskilt osäkra. Det är svårt att på förhand veta vilka upplåtelseformer som ska byggas i ett nytt område om kommunen inte bygger själv. De flesta lägenheter i flerbostadshus byggs som bostadsrätter idag. Under prognosperioden förväntas en utbyggnadstakt på i genomsnitt 110 nya bostäder per år. En stor andel av bostäderna kommer däremot att byggas före Enligt dagens Flerbostadshus Resarö Rindö, Skarpö Vaxön östra Vaxön västra Bogesund inkl. Karlsudd 0 0 Kullö 0 0 Övriga öar Totalt Småhus bostadsbyggnadsprognos kommer tillskottet på bostäder i Vaxholm ligga på drygt 1500 bostäder fram till 2025, och ytterligare ca 300 bostäder fram till Därefter är planerna mer osäkra men pekar på ett tillskott på ytterligare bostäder fram till Generellt förväntas utbyggnaden av småhusbeståndet ske i en mer jämn takt över tid under prognosperioden, medan utbyggnadstakten förväntas vara särskilt hög mellan 2019 och Ungefär 60 % av tillskottet förväntas utgöras av bostäder i flerbostadshus. Huvuddelen av bostäderna förväntas tillkomma i det som RUFS 2050 kallar prioriterade bebyggelselägen. En stor del, ungefär 40 %, tillkommer däremot i kollektivtrafiknära men i så kallade sekundära 58 bebyggelselägen på exempelvis Rindö och norra Resarö under perioden fram till Bostadsbyggnad på de olika öarna Det största tillskottet på bostäder förväntas byggas på Resarö, Rindö och Vaxön de kommande tjugo åren. Nedan redogörs för några av de större planerade bostadsbyggnadsprojekten på öarna. Rindö Rindö hamn är ett omfattande stadsbyggnadsprojekt i tre etapper på det före detta regementsområdet på östra Rindö. Tidigare kasernbyggnader med kulturhistoriskt värde omvandlas till bostäder och lokaler, och kompletteras med nya bostäder och en ny skola. De första kasernbyggnaderna är redan inflyttade, och mellan 2017 och 2020 förväntas 375 nya bostäder färdigställas. Det rör sig om 37 bostäder i småhus och 273 bostäder i flerbostadshus, varav minst 50 ska vara hyresrätter. I översiktsplanen pekas Rindö smedja ut som ett utredningsområde för bostäder. Ett planprogram för området är under framtagande och programsamråd hölls under Ungefär 200 bostäder till största delen i småhusbebyggelse har pekats ut för området. De skulle eventuellt kunna byggas mellan 2025 och Resarö Projektet Storäng planerar för utbyggnad för vatten och avlopp i ett område med äldre småhus och fritidshusbebyggelse samt nybyggnad av 70 småhus i ett nytt område som förväntas stå färdiga Utbyggnaden av vatten och avlopp förväntas resultera i en viss fritidshusomvandling. I den fördjupade översiktsplanen för Resarö pekas södra Resarö ut som ett utredningsområde för 17

59 bostäder. Ungefär 200 bostäder till största delen i småhusbebyggelse har bedömts kunna byggas i området mellan 2028 och Det här bedöms som mycket osäkert. Det pågår ingen utredning i dagsläget. Vaxön Två av de största bostadsbyggnadsprojekten på Vaxön ligger på nordöstra Vaxön. I området Skutvikshagen förväntas 101 bostadsrättslägenheter i flerbostadshus vara inflyttningsklara under På Norrberget planeras för ungefär 300 nya bostäder i flerbostadshus och till mindre del småhus. Bostadsbyggnadsprognos Bostäderna förväntas vara färdigställda mellan 2022 och Hyresrätter Under perioden förväntas ett tillskott på hyresrätter genom nybyggnation i Rindö hamn och på västra Vaxön. 50 hyresrätter i Rindö hamn, detaljplanelagt, förväntas vara påbörjade 2019 och färdiga för inflyttning hösten Kommunen detaljplanelägger för att kunna bygga hyresrätter i egen regi på del av Vaxön 1:26 på västra Vaxön. Det kommer att röra sig om små lägenheter. Detaljplanen gick ut på samråd under hösten 2016 och bostäderna förväntas stå klara I februari 2017 gavs positivt planbesked för ett nytt flerbostadshus inom kvarteret Kulan som också ligger på västra Vaxön. Projektet förväntas möjliggöra ca 60 nya hyreslägenheter. Det nya flerbostadshuset förväntas preliminärt stå klart Särskilda boenden för äldre Det finns behov av nya boendeplatser på särskilt boende för äldre i kommunen. Just nu pågår utredningsarbete för olika lokaliseringar vid Engarns byväg på Resarö, Johannesbergsparken och i Petersberg på Vaxön. De ska resultera i 1-2 nya särskilda boenden. Detaljplanearbete förväntas kunna påbörjas under Totalt Flerbostadshus Småhus 18 59

60 BEFOLKNINGSPROGNOSER Kommunen beställer årligen en byggbaserad befolkningsprognos, vilket betyder att den del av prognosen som behandlar inflyttning är baserad på kommunens bostadsbyggnadsprognos. Den bygger också på historiska data och pekar ut trender för den demografiska sammansättningen i kommunen. Landstinget å andra sidan tar fram regionala befolkningsframskrivningar för länet, som sedan bryts ner på kommunal nivå och används för beräkningar av ett förväntat behov av nya bostäder, det demografiska bostadsbyggnadsbehov. Kommunens byggbaserade befolkningsprognos De kommande 20 åren förväntas befolkningen i Vaxholm växa. Från personer år 2016 till personer år Det motsvarar en befolkningsökning på 45 % på 20 år. En stor del av den befolkningstillväxten förväntas ske de första tio åren, till 2026 förväntas befolkningen ha vuxit med drygt 30 %, eller i genomsnitt 3 % per år. De nästkommande tio åren ligger den genomsnittliga befolkningsökningen på knappt 1% per år. Inflyttning till nybyggda bostadsområden utgör en stor del av den förväntade befolkningstillväxten. Framför allt sker tillväxten på Rindö, Resarö och Vaxön. Befolkningstillväxten förväntas till stor del utgöras av personer mellan 20 och 64 år. Gruppen barn och unga förväntas växa i en relativt låg och jämn takt, om än högre under de första tio åren. Befolkningsprognosen visar en ökning av antalet äldre. Från 2019 och framåt förväntas gruppen äldre än 65 år öka i en högre takt än tidigare. Regionala befolkningsframskrivningar I samband med arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2050, har befolknings- och sysselsättningsframskrivningar tagits fram för länet. Framskrivningarna används bland annat för att beräkna det demografiska bostadsbehovet i länet, liksom var ny bebyggelse bör lokaliseras och för att studera var brister i kollektivtrafiksystemet kan uppstå. 13 Befolkningsframskrivningar för Vaxholm (2017) Låg Bas Hög % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% Procentuell befolkningstillväxt i Vaxholm och riket Vaxholms stad Riket 13 Stockholms läns landsting (2017) Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (Rapport 2017:2) 60 19

61 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos Hela befolkningen 0-19 år år 65+ år 20 61

62 ANALYS BOSTADSBEHOVET FÖR SÄRSKILDA GRUPPER Med särskilda grupper avses enligt Regeringens proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar de som av olika skäl har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden 14. Bostadsförsörjning handlar i grunden om att anpassa beståndet till ändrade förutsättningar. Det råder brist på bostäder och i synnerhet hyresrätter. Detta drabbar många av de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, men särskilt hemlösa, kvinnor med behov av skyddat boende och personer med låg betalningsförmåga. För att socialnämnden ska kunna fullfölja sitt ansvar gentemot socialtjänstens kända målgrupper krävs bostäder i olika upplåtelseformer och storlekar. Trygghet och stabilitet i boendet är en viktig förutsättning för att en person ska stärkas till att förändra sin situation, och tillgång till en egen bostad utgör en viktig del i rehabiliteringskedjan. I framtida planering av bostäder är det därför viktigt att det kan erbjudas ett varierat utbud av boendeformer i Vaxholm. Äldre och personer med funktionsnedsättning Problem med tillgänglighetsanpassning i anslutning boendemiljön försvårar möjligheten att leva ett aktivt liv för både äldre och personer med funktionsnedsättning. I dagsläget är andelen äldre över 80 år i Vaxholm mindre än i riket. De kommande 10 åren kommer gruppen äldre över 65 år att öka, och då i synnerhet gruppen äldre över 80 år. Generellt sett är bostäder lämpliga för äldre eftersökta i Vaxholm, och det finns även ett behov av att bygga nya särskilda boenden. Kvarboendeprincipen är tillsammans med självbestämmandeprincipen bärande princip inom svensk äldreomsorg 15. Den innebär att socialnämnden ska verka för människors rätt att kunna bo kvar i sitt hem så länge den enskilde klarar det och vill. Enligt länsstyrelserna bor många äldre i landet kvar i bostäder med dålig tillgänglighet och det saknas ofta andra boendealternativ för de som skulle behöva en bostad med högre tillgänglighet. Både i Vaxholm och i riket är de flesta äldre över 80 år kvinnor. I Sverige är det kvinnor som i störst utsträckning får garantipension vilket tillsammans med regler för bostadsbidrag sätter stora begränsningar på de boendealternativ som i realiteten finns tillgängliga för många äldre 16. Socialförvaltningen bedömer att det finns ett behov av bostäder som erbjuder ett mellanting mellan att bo i seniorlägenhet eller bo kvar hemma med hemtjänst och att få plats på särskilt boende med heldygnsomsorg. En annan betydelsefull faktor för äldreomsorgen är tendensen att antalet kända demenssjuka fortsätter att öka. Dessa båda faktorer innebär ett ökat behov av äldreomsorg under perioden. En annan utmaning är att andelen äldre över 65 år i Vaxholms stad med äldreomsorg fortsätter att utvecklas i riktning mot läns- och rikssnitt. Efterfrågan på bostäder bland äldre Kommunen har under arbetet med underlaget haft ett samarbete med en lokal pensionärsförening som under våren 2017 har haft en enkät ute till sina medlemmar med frågor kring hur de bor idag och vill bo i framtiden. Föreningens medlemmar är 55 år eller äldre. Föreningen har inte sammanställt svaren i en rapport ännu, men har lyft fram att många av de svarande är nöjda med sitt nuvarande boende och gärna vill kunna bo kvar. Många av de svarande lyfter också fram vikten av närhet till service och kommunikationer om de ska överväga att flytta och 14 Regeringens proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 15 Socialstyrelsen (2011) Bostad i särskilt boende är den enskildes hem Länsstyrelsen Skåne (2016) Bostad åt alla slutrapport från länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommunerna i att underlätta inträdet på bostadsmarknaden (Rapport 2016:02) 21

63 är främst intresserade av hyresrätter. Det är viktigt att poängtera att de som har svarat på enkäten utgör en mycket liten andel av den totala åldersgruppen de representerar. Studenter och unga vuxna Gruppen unga vuxna (20-34 år) i Vaxholm är i betydligt större utsträckning än i övriga riket benägna att flytta från hemkommunen. Unga vuxna är också underrepresenterade i förhållande till den totala befolkningen. Detta skulle kunna vara en indikator på att unga vuxna har svårt att hitta en bostad i Vaxholm. Vaxholmarna är överlag välutbildade 17. Vaxön och Resarö har goda kommunikationer med buss till så väl Stockholms Universitet som Kungliga Tekniska högskolan. Studentbostäder i kollektivtrafiknära läge skulle kunna vara attraktiva. Nyanlända I och med den nya bosättningslagen från 2016 sätts andra krav på kommunernas mottagande av nyanlända. Under 2016 lyckades Vaxholm ta emot och ordna boende enligt den nya lagen. Kommunen förberedde boende för samtliga 46 personer som kommunen fick anvisade av staten och uppfyllde därmed kvoten för Alla som fått plats i Vaxholm valde däremot inte att ta den. Totalt har kommunen tagit emot 15 hushåll, 7 familjer och 8 ensamhushåll. Generella prognoser från Migrationsverket för kommande år pekar på att vi befinner oss i en kulmen och att allt färre nyanlända kommer att anvisas de kommande åren. Prognoserna pekar samtidigt på att ensamhushållen är i tydlig majoritet vilket utgör en utmaning då det råder brist på små lägenheter i kommunen. Det finns också stora utmaningar att med kort varsel tillgänglighetsanpassa bostäder för nyanlända i befintligt bostadsbestånd. Under 2016 placerades de flesta nyanlända i bostäder som kommunen sedan tidigare ägde eller hyrde. Några placerades också i bostäder som tillskapades genom ombyggnad av kommunägda lokaler och i en paviljong med plats för 14 ensamhushåll som uppfördes på Rindö. Kommunen hyr paviljongen som uppfördes med tillfälligt lov, och arrenderar marken som den är uppförd på, av det statliga fastighetsbolaget Vasallen. Ett samarbete med andra kommuner i nordostregionen har påbörjats för att samordna bostäder som kommunerna avser hyra av privatpersoner för vidareuthyrning till nyanlända. Samarbetet är finansierat av Länsstyrelsen med utvecklingsmedel för att skapa beredskap, mottagningskapacitet och utveckla samverkan ( 37- medel). Socialförvaltningen arbetar också med att ta fram individuella bostadsplaner för de nyanlända som är placerade i kommunen. Ambitionen för mottagande av nyanlända är att bosättning ska ske i olika kommundelar men koncentrerat till de öar som har goda kommunikationer och service, det vill säga Vaxön, Resarö, Rindö och Kullön. Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Utöver mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd tar kommunen emot ensamkommande barn utifrån prognoser som Migrationsverket gör. Under 2015 tog Vaxholms stad emot 46 barn som placerades i andra kommuner. De flesta är placerade utanför kommunen. Ett 10-tal barn är placerade i Vaxholm beräknas kommunen ta emot cirka 10 barn. Hemlösa Personer som befinner sig i hemlöshet kan genom socialförvaltningen hyra en lägenhet i andra hand med begränsat besittningsskydd. I nuläget har kommunen inget system med exempelvis försökseller träningslägenheter som ger en mer direkt väg in på den ordinarie bostadsmarknaden. 17 SCB (2015) Kommuner i siffror

64 DEFINITIONER DEFINITIONER FRÅN SCB Hustyper Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder Ägarkategorier Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. Fysiska personer inkluderar dödsbon. Svenska Aktiebolag är exklusive allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag. Specialbostäder En specialbostad för äldre eller funktionshindrade är en bostad som är varaktigt förbehållen äldre personer eller personer med funktionshinder och där boendet alltid är förenat med service, stöd och personlig omvårdnad. Dessa bostäder eller rum är vanligtvis grupperade kring gemensamhetsutrymmen såsom kök, matsal eller sällskapsrum. Som specialbostäder räknas t.ex. inte seniorbostäder eller så kallade 55+ boenden. En studentbostad är en bostad som är varaktigt förbehållen studerande vid universitet eller högskola. Det kan vara ett studentrum i korridor eller liknande, eller en fullständigt utrustad bostad. Elevhem, internat och andra typer av specialbostäder för studerande vid gymnasiala utbildningar, folkhögskolor eller andra liknande utbildningar räknas inte som studentbostäder. En övrig specialbostad är en annan specialbostad än för äldre eller funktionshindrade eller en studentbostad och som är varaktigt förbehållen vissa väl avgränsade grupper. En sådan bostad är avsedd för temporärt boende och hyrs ut med reducerat besittningsskydd. Exempel är samlade bestånd av utslussningsbostäder för personer som nyss frigivits från kriminalvårdsanstalt samt elevhem och internat som inte räknas in i gruppen studentbostäder. Upplåtelseformer Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna. Hyresrätt. Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar. Bostadsrätt. Småhus, flerbostadshus och övriga hus med bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar. Äganderätt. Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter. Fritidshus 18 Antal fritidshus är beräknade utifrån Fastighetstaxeringsregistret (FTR) och tidpunkten avser den 1 januari respektive år. Fritidshus definieras som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Småhus på lantbruk (typkod 120), Småhusenhet, helårsbostad (typkod 220), Småhusenhet, fritidsbostad (typkod 221) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under kr (typkod 213). 18 SCB (2016) Statistikdatabasen: Antal fritidshus efter region och år 64 23

65 Fr.o.m har definitionen av fritidshus ändrats något till följd av Skatteverkets förändring av typkoderna. Fritidshus definieras nu som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Lantbruksenhet, bostadsbyggnadsvärde under kr (typkod 113), Lantbruksenhet, bebyggd (typkod 120), Småhusenhet, bebyggd (typkod 220), Småhusenhet, småhus på ofri grund (typkod 225) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under kr (typkod 213). Bara fritidshus som ägs av fysiska personer (inklusive utländska personer utan svenskt personnummer) eller dödsbon ingår. Seniorbostäder Det saknas en bestämd definition av seniorbostäder. Enligt SCBs definitioner räknas de flesta seniorbostäder som hyresbostäder, eller specialbostäder för äldre beroende på om boendet är förenat med omvårdnad, stöd och service eller ej. I många fall erbjuds seniorbostäder från 55 år ålder. Många seniorbostäder har också någon form av gemensamma utrymmen, så som samlingslokaler. DEFINITIONER FRÅN INSPEKTIONEN FÖR VÅRD OCH OMSORG (IVO) 19 Hem för vård eller boende, HVB, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran. Ett HVB kan rikta sig till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis missbruks- eller beroendeproblematik. Målgruppen kan också vara ensamkommande barn som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Här hittar du mer information om ensamkommande barn Särskilt boende för äldre. Med särskilt boende menas enligt socialtjänstlagen lägenheter för personer över 65 år. De boende ska få ett individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad, för att kunna leva så självständigt och värdigt som möjligt. Bostäder med särskild service erbjuds personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver mer omfattande stöd än det som kan ges i ordinärt boende. I verksamheten erbjuds individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad. Målet är att de enskilda ska kunna delta i samhället gemenskap och leva som andra. 19 Inspektionen för vård och omsorg (2017) SoL-tillstånd

66 Samrådsförslag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad Vaxholms stad, Stockholms län Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Kommunstyrelsen beslöt den 20 oktober 2016 att uppdra åt stadsbyggnadsförvaltningen att utarbeta förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning. Inför samrådet har förslag till riktlinjer utarbetats. I enlighet med kommunstyrelsens planeringsutskotts beslut den 19 april har samråd hållits om förslag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). Kommunen ska enligt lagen samråda med berörda kommuner, och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Samrådet har ägt rum under tiden den 26 april 21 juni Samrådet har genomförts i enlighet med 1 lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Samrådshandlingar har sänts till remissinstanser enligt sändlista. Handlingarna har under samrådstiden även visats på under Bygga, bo och miljö på Vaxholms stads hemsida, för att ge allmänheten möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Samrådsförslag till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad kallas nedan för samrådsförslaget, Underlag till Mål och riktlinjer kallas för underlaget, och med kommunen menas Vaxholms stad. Kursiv text i sammandragen av inkomna synpunkter är citat från yttrandena. Inkomna samrådsyttranden finns samlade i akten, vilken går att ta del av på stadsbyggnadsförvaltningen. Inkomna yttranden Remissinstanser Anmärkning 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Erinran 2. Stockholm Nordost! Ingen erinran 3. Norrtälje kommun Erinran 4. Landstingsstyrelsen i Stockholms läns landsting Erinran 5. Tekniska enheten, Stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholms stad Erinran 66

67 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Föreningar, fastighetsägare, boende och övriga Namn Fastighet/Adress Anmärkning 6. SPF Seniorerna i Vaxholm Erinran 7. Boende A Trädgårdsgatan 16 Erinran 8. Boende B Norrbergsgatan 5 Erinran 9. Fastighetsägare A Yxan 12, Yxan 17, Sågen 2-10 Ingen erinran 10. Boende D Rådhusgatan 14 Erinran 11. Föreningen Bo i Gemenskap Erinran 12. Liberalerna i Vaxholm Erinran 13. Boende E Rindöby Erinran 14. Boende F Fredriksbergsvägen 11 Erinran 15. Vänsterpartiet i Vaxholm Erinran Stadsbyggnadsförvaltningens sammanfattning av och kommentarer till inkomna synpunkter Nedan följer en sammanfattning av inkomna skrivelser. Hela skrivelser, stycken eller citat redovisas i kursiv stil. Kontorets svar markeras med indragen vänstermarginal. Sammandrag inkomna synpunkter Synpunkter på förhållningssätt till nationella och regionala mål Länsstyrelsen har inga synpunkter på hur kommunen förhåller sig till nationella och regionala mål. De nya befolknings- och sysselsättningsframskrivningarna, beräkningar av demografiskt bostadsbehov för Stockholms län och bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet för länets kommuner som har tagits fram i arbetet med RUFS 2050, bör enligt landstinget användas som underlag till kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Landstinget noterar att kommunens prognosticerade befolkningsökning är högre än den av landstinget beräknade befolkningsökningen, men att målen bostadsbyggandet samtidigt ligger i linje med både RUFS 2010 och arbetet med RUFS Landstinget är positivt till den höga ambitionen om befolkningsutvecklingen, under förutsättning att huvuddelen av de nya bostäderna tillkommer i prioriterade utvecklingslägen samt i kollektivtrafiknära lägen. Vänsterpartiet i Vaxholm undrar med avseende på det förväntade bostadstillskottet de kommande 10 åren vad det finns för anledning att gå över det maxtillskott på bostäder som anges i RUFS? Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer: Befolkningsframskrivningarna och det beräknade bostadsbyggnadsbehovet i utställningsförslaget till RUFS 2050 kommer att tas med i underlaget och tas hänsyn till 67

68 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 vad gäller regionala planer och program. Huvuddelen av bostäderna förväntas tillkomma i det som RUFS 2050 kallar prioriterade bebyggelselägen. En stor del, ungefär 40 %, tillkommer däremot i kollektivtrafiknära men så kallade sekundära bebyggelselägen på exempelvis Rindö och norra Resarö. Bostadsbyggnadsprognosen bygger på översiktsplanen Vaxholm 2030, Exploateringsprogrammet för Vaxholm och till viss del VA-planen för Vaxholm och en uppskattning av när planerade bostadsbyggnadsprojekt kan vara färdigställda. För projekt som förväntas stå färdiga de närmaste åren varierar säkerheten i prognosen mellan större projekt där detaljplanen vunnit laga kraft och kommunen har haft kontakt med exploatören om tidplanen, respektive projekt där detaljplanen ännu inte är antagen. På längre sikt bygger prognosen till en större del på bostadsbyggnadsprojekt som pekats ut i exploateringsprogrammet som det i dagsläget inte finns något planuppdrag för, liksom förväntad fritidshusomvandling till följd av utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Prognosen ska inte tolkas som en riktlinje för bostadsbyggandet i Vaxholm. Målen för bostadsbyggande kommer att ligga i linje med såväl RUFS 2010 som utställningsförslaget till RUFS Synpunkter på underlaget samt förhållningssätt till kommunala mål och styrdokument Länsstyrelsen har inga synpunkter på kommunens redovisning av kommunala mål, eller kommunens beskrivning av bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen. Landstinget uppmuntrar inkluderingen av VA-planen i underlaget och ser positivt på arbetet med Riktlinjer för hållbart byggande samt samarbetet mellan stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen för att skapa trygga och tillgängliga miljöer. Landstinget skriver också att en samhällsplanering som ger ett brett utbud av bostäder med koppling till service, kollektivtrafik, rekreationsområden och mötesplatser ligger väl i linje med de övergripande målen i RUFS2010 och samrådsförslaget för RUFS2050 och uppmuntras därmed. Norrtälje kommun skriver att det behöver tydliggöras för läsaren att befolkningsprognosen bygger på de bostadsbyggnadsplaner som kommunen har i dagsläget, och prognosen ger uppfattningen att kommunen mer eller mindre saknar bostadsbyggnadsplaner från och med slutet av 2020-talet. Tekniska enheten i Vaxholms stad har inkommit med synpunkter på innehållet i underlaget men inte själva samrådsförslaget. Yttrandet innehåller rättelser och förtydliganden kring bostäder som hyrs ut av kommunen till bland andra äldre och nyanlända på sida 12 och 21 i underlaget. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer Relationen mellan bostadsbyggnads- och befolkningsprognosen kommer att tydliggöras i underlaget. Underlaget kommer också att uppdateras med de rättelser som Tekniska enheten har inkommit med. Synpunkter på visionen för Vaxholm Boende F anser att visionen för Vaxholm behöver omsättas i handling och skriver att den för närvarande framstår som en parodi. Medborgarinflytandet är mycket litet i kommunen. Kulturen eftersatt. Inga av kommunens senaste och aktuella byggprojekt präglas av småskalighet. Boende A har inkommit med en egen vision för Vaxholms utveckling: - Behålla och förstärka skärgårdsstaden som en stad på öar. 68

69 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 - Vaxön ska vidareutveckla sin stadskaraktär. - En lugn jämn tillväxt i princip inom nuvarande bebyggda områden. - Skapa underlag för fortsatt utveckling av både kommersiell och kommunal service. - Hitta en radikal lösning på kommunikationen med öarna och minska genomfartstrafiken, ställ krav på staten. - Var välkomnande för företagande som bidrar till att människor kan både bo och arbeta, och slå vakt om de verksamhetsområden som finns t.ex Rindö Smedja och Blynäs. - Bra om vi på sikt kan öka kommunikationen på vattnet. Var lite avvaktande till resecentrum i Arninge och klargör konsekvenserna. - Bygg säkra cykel- och gångvägar bl.a mot Bogesund. - Fortsätt satsa på en bra skola, idrott, friluftsliv och äldrestöd. Försiktighet med att locka fler turister, dom kommer nog ändå. - Låt föreslagen bebyggelse av Norrberget knyta ihop bebyggelsen på norrsidan av Vaxön, men i en etappvis utbyggnad. - Ta upp tidigare tradition med mer blandade upplåtelseformer i nyproduktion. t.ex 1/3 hyresbostäder, 1/3 bostadsrätter och 1/3 egnahem. Vi ska ta vårt ansvar för befolkningsutvecklingen i Stockholmsområdet, men inte ligga i framkanten, begränsa till genomsnittet ca 2% tillväxt. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar Samrådsförslaget tar fasta på vissa relevanta delar av visionen för Vaxholm, som att Vaxholm ska vara en attraktiv plats att bo och leva på, ett samhälle som präglas av trygghet och att det ska finnas valmöjligheter inom bland annat boende. Vad gäller visionen som Boende A har inkommit med noterar förvaltningen förslagen, men kommer endast att kommentera de förslag som är kopplade till bostadsförsörjningen. Vad gäller bostadsbyggnadstakten, se Synpunkter på bostadsbyggnadstakten med hänsyn till trafiksituationen och teknisk försörjning, och vad gäller upplåtelseformer i det nybyggda beståndet, Se synpunkter på hanteringen av upplåtelseformer i mål och riktlinjer. Generella synpunkter på mål och riktlinjer Länsstyrelsen skriver om Vaxholms stads arbete med bostadsförsörjningen att kommunens riktlinjer överlag är bra, men eftersom kommunen saknar ett eget allmännyttigt bostadsbolag så bör arbetet med särskilda grupper förtydligas. Kommunens mål om att nå målet om 100 nya bostäder per år beskrivs bra, samt att det är positivt att riktlinjerna arbetas fram förvaltningsövergripande och att Länsstyrelsen varit involverade i inledningsskedet. Landstinget är positiv till ambitionen i målen och riktlinjerna för bostadsförsörjning, samt att utblicken är mot 2030 trots att riktlinjerna sträcker sig till Det ser också positivt på arbetet med Riktlinjer för hållbart byggande samt samarbetet mellan stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen för att skapa trygga och tillgängliga miljöer. Länsstyrelsen framför också synpunkten kommunen nämner allmänt vilka verktyg som står till buds, men detta följs sedan inte upp i avsnittet Vaxholms riktlinjer för bostadsförsörjningen (sid 8 i huvuddokumentet). Vänsterpartiet skriver att de är positiva till att samrådsförslaget identifierar ett behov av hyresrätter samt att äldre och flyktingar lyfts fram som viktiga grupper. Vi ser att utsatta grupper till viss del 69

70 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 identifieras i samrådsförslaget, men att målen inte i tillräckligt stor utsträckning tillgodoser utsatta gruppers bostadsbehov. Vi saknar preciserade mål som anger hur många bostäder för t ex nyanlända, ungdomar eller äldre som ska byggas fram till ett visst datum samt hur stor andel av nybyggnationen som ska ske med vilken upplåtelseform. Utan dessa konkreta mål kan man inte mäta vilken måluppfyllelse som uppnåtts i själva bostadsförsörjningen. Planerna för den riskerar istället att bli själva målet. Norrtälje kommun ser positivt på en genomförandeinriktad plan men framför också att det vore intressant med ett strategiskt resonemang om vad kommunen vill med sitt bostadsbestånd på lång sikt och belyser att det finns en risk att mer långsiktiga frågor som berör bostadsmarknaden förblir obehandlade om varje plan endast fokuserar på den aktuella mandatperioden. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar För att på sikt kunna möta bostadsbyggnadsbehovet för särskilda grupper behövs mer tillgängliga boendemiljöer, fler moderna tillgänglighetsanpassade bostäder och ett tillskott på hyresrätter. Förtydliganden av kommunens arbete med särskilda grupper återfinns nedan. Det nuvarande arbetet med verktygen som står kommunen till buds, samt hur verktygen återspeglas i riktlinjerna kommer att förtydligas i Mål och riktlinjer. Kommunen eftersträvar med sitt arbete med bostadsförsörjningen en lokal bostadsmarknad med trygga och tillgängliga boendemiljöer. Synpunkter på bostadsbyggnadstakten med hänsyn till trafiksituationen och teknisk försörjning Det har kommit in flera synpunkter på den planerade bostadsbyggnadstakten de kommande tio åren och den förväntade befolkningsökningen fram till 2030, Boende A, Boende F och Vänsterpartiet i Vaxholm anser samtliga att bostadsbyggnadstakten bör sänkas med hänsyn till utvecklingen av kommunens kärnverksamheter, samt trafiksituationen och övrig teknisk försörjning. Boende A och Vänsterpartiet efterlyser konsekvensbeskrivningar av bostadsbyggnadstakten för teknisk försörjning, trafik, utbildning och social omsorg. Boende A anser att kommunen ska verka för en lugn och jämn tillväxt främst inom redan bebyggda områden, samt att bostadsbyggandet i kommunen bör anpassas för att möjliggöra en befolkningstillväxt på 2 % per år för att ligga mer i linje med den takt som Storstockholm växer med. Detta borde enligt Boende A motsvara ca 220 personer per år och nya bostäder per år de närmaste åren. Boende F anser att planerna på att bygga nya bostäder under de kommande tio åren är galet för många! Staden är redan hårdexploaterad och behöver få andrum för att lösa en rad akuta problem som trafik, vatten och avlopp, förskolor, äldreboende med mera. Boende F anser också att de planer som nu gjorts bör revideras med tanke på det folkliga motstånd mot ytterligare exploateringar som visat sig inte minst i samband med folkinitiativet för att bevara Norrberget och den kommande folkomröstningen den 10 september. Vad finns för anledning att gå utanför de maxtillskott på bostäder som RUFS kräver? Vi är en kommun som ligger på öar förutom Bogesund som är naturreservat. Vi har en väg, 274, som är otroligt sårbar eftersom den är smal och tvåfilig med räcken nära vägbanorna, som gör det omöjligt att ta sig förbi om 70

71 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 det händer något. Redan nu klagar folk på att det är mycket svårt att komma ut på väg 274 när det har kommit en färja. Bussarna till och från Stockholm går redan nu oftare än var 5:e minut i rusningstrafik nya bostäder på 10 år betyder stora infrastrukturella insatser: - Avloppssystemen är gamla och behöver läggas om och förhandlingarna om dragningen till Käppala är inte klar. - Värmeverket på Kullö kommer inte att klara fler anslutningar. Det eldas redan med olja vid minusgrader och vi ska minska, inte öka oljeberoendet. - Eon behöver förstärka sin kapacitet kanske med mer än den 70 kv-kabel som nu planeras. - Parkeringssituationen i Vaxholm är ansträngd 150 nya bostäder om året betyder många nya barnfamiljer och en hel del äldre. Barnen ska gå i förskolor och skolor och de äldre behöver olika typer av äldreboende. De som redan bor här kommer inte heller att sluta att behöva vård, skola och omsorg. Vänsterpartiet föreslår följande ändring: Anpassa ambitionsnivån för bostadsbyggandet till vad teknisk och social service kan leverera. Förbättra redovisningen av konsekvenser för kommunalekonomi och infrastruktur på längre sikt. Vaxholm ska fortsätta vara en under hela året levande och lagom växande stad. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar Bostadsbyggnadsprognosen ska inte tolkas som en riktlinje för bostadsbyggandet i Vaxholm, se Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar om Synpunkter på förhållningssätt till nationella och regionala mål. Målet om ett tillskott på i genomsnitt 100 bostäder/år under perioden kvarstår. Mellan 2010 och 2015 var tillskottet lägre; i genomsnitt 65 bostäder/år. För att nå målet behövs ett tillskott om i genomsnitt ca 110 bostäder per år fram till Det är viktigt att utvecklingen av de tekniska försörjningssystemen och kommunens kärnverksamhet kan hålla jämna steg med bostadsbyggnadstakten. Ett mål om att kommunen ska sträva efter en jämn bostadsbyggnadstakt fram till 2030 kommer att läggas till Mål och riktlinjer. Synpunkter på bostadsbyggandet och trafiksituationen på Rindö Boende A anser att särskilt byggandet på Rindö bör begränsas till dess att trafiksituationen blivit bättre och genomfartstrafik inte i lika hög grad belastar stadskärnan på Vaxön och Kullön och Resarö, samt efterlyser en mycket tuffare hållning mot såväl Trafikverket, Länsstyrelsen som det statligt ägda Vasallen. Även Boende E har synpunkter särskilt på exploateringen på Rindö, och anser att de fastlagda planerna om 525 nya lägenheter på östra Rindö är ohållbar till dess att trafiksituationen har förbättrats på Rindö och kring Vaxholms kajer. Yttrandet innehåller även en uppmaning till ett utökat samarbete med Värmdö kommun kring transporter mellan Rindö och Värmdö, samt att kommunen bör verka för dygnet-runttrafik över Oxdjupet och kollektivtrafik från Stenslätten in mot Stockholm. Boende E anser också att den huvudsakliga grunden för befolkningsökning på Rindö i framtiden bör bygga på fritidshusomvandling och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. 71

72 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer Kommunen kan inte styra över kollektivtrafiken, då det är landstinget som ansvarar för det. Förvaltningen för däremot kontinuerlig dialog med bland annat landstinget om behovet av kollektivtrafik så väl via buss som båt, och driver frågan aktivt, bland annat genom kontinuerliga samverkansmöten med Trafikverket och Trafikförvaltningen och genom att medverka i regionplanarbetet och svara på remisser. Kommunen driver bland annat vissa trafik- och infrastrukturfrågor genom medverkan i Stockholm nordost och ingår även i ett nystartat samarbete med bland annat Värmdö kommun inom ramen för Stockholm Ost. Synpunkter på hanteringen av upplåtelseformer i mål och riktlinjer Liberalerna i Vaxholm, Boende A, och Vänsterpartiet i Vaxholm efterfrågar målsättningar för upplåtelseformer bland nybyggda bostäder i kommunen. Liberalerna och Boende A vill se lika delar hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i det nybyggda bostadsbeståndet och Liberalerna föreslår följande tillägg till målet Bygg i genomsnitt 100 nya bostäder per år : Kommunens målsättning för nyproduktionens skall vara 1/3 hyresrätter, 1/3 bostadsrätter och 1/3 radhus/fristående småhus med äganderätt. Vänsterpartiet skriver att satsningarna på hyresrätter är för små och saknar långsiktighet, och att målet för byggande av hyresrätter känns oerhört bristfälligt med tanke på den långa kön till kommunens 56 seniorbostäder och svårigheterna med att uppfylla kraven på flyktingmottagande. De föreslår följande förändringar i samrådsförslaget: Specificera att % av de bostäder som byggs ska vara hyresrätter. Ange strategier för hur kommunen ska undvika att nybyggda hyresrätter omvandlas till bostadsrätter, t ex genom att upplåta mark med tomträtt. Identifiera vilka tillvägagångssätt som ska användas för att få tillstånd hyresrätter med hyror som målgruppen unga, äldre och nyanlända har råd att bo i, t ex genom att sälja kommunal mark till ett lägre pris eller bygga i egen regi. Tillåt att gäststugor om upp till 50 m 2 får inredas med ordentliga kök så de kan hyras ut. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Det är inte aktuellt med riktlinjer för exploatering och markanvisning. För att kunna anpassa sig mer efter förutsättningarna i varje enskilt projekt kommer kommunen istället att arbeta med förhandlingar och avtal med byggherrar. För närvarande pågår ett arbete för att bygga ett 20-tal hyresrätter i egen regi. Det finns redan en möjlighet att uppföra en mindre komplementbostadshus (Attefallsåtgärd) på småhustomter i vissa delar av kommunen. En del detaljplaner hindrar däremot detta med hänvisning till kulturmiljön. Bostadsbehovet för särskilda grupper Bostadsbehovet för studenter, ungdomar och unga vuxna Länsstyrelsen har inga synpunkter på kommunens beskrivning av studenters bostadsbehov. Norrtälje kommun påpekar att det saknas skrivningar rörande studentbostäder i samrådsförslaget trots att det i 72

73 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 underlaget nämns att Vaxholm skulle kunna vara en lämplig plats för studentbostäder, och föreslår att utreda möjligheterna för byggnation av studentbostäder som en möjlig riktlinje. Länsstyrelsen saknar en beskrivning av hur kommunen arbetar för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för ungdomar och unga vuxna, och får medhåll från Norrtälje kommun och Vänsterpartiet i Vaxholm. Landstinget är positivt till inkluderingen av unga vuxna och deras behov och rättighet till en god bostad. Vänsterpartiet anser att det är oroande att unga vuxna är den grupp som i allra högsta grad flyttar från kommunen eftersom en befolkningspyramid i balans behövs för att skapa ett levande samhälle. Vänsterpartiet föreslår vidare att det ska utarbetas konkreta åtgärder för att möjliggöra för unga att kunna bo kvar i kommunen. Bostadsbehovet för äldre Länsstyrelsen har inga synpunkter på kommunens insatser för att säkerställa att det finns tillgängliga bostäder för äldre. SPF Seniorerna vill understryka vikten av att det planeras för bostäder som är anpassade till äldre och anser att hänsyn till detta har tagits på en övergripande nivå i förslaget. Landstinget är positivt till inkluderingen av äldre och deras behov och rättighet till en god bostad. Föreningen Bo i Gemenskap Vaxholm, Liberalerna i Vaxholm och Vänsterpartiet i Vaxholm för fram behovet av att det byggs fler bostäder för äldre som har utrymmen för social gemenskap och är anpassade för funktionsnedsättningar och olika behov av omsorg. Båda parterna framför också att detta är särskilt viktigt med hänsyn till den förväntade ökningen av andelen äldre i befolkningen de kommande tio åren, samt att kön till de kommunala seniorbostäderna är lång. Vänsterpartiet anser att tillkommande bostäder för äldre helst ska vara hyresboende, samt att det inte ska bero på pengar om man kan bo i kollektivhus eller trygghetsboende. Liberalerna i Vaxholm vill utöka målformuleringen om fler bostäder som tillgodoser äldres behov genom att lägga till samt för s.k. trygghetsboenden med möjlighet till gemenskap och aktivitet till sista meningen. Bo i Gemenskap anser att riktlinjen Kommunen skall utöver byggandet av särskilt boende, initiera byggande av de bostäder som behövs för äldre. Fokus ska vara boendeformer som ger möjlighet till gemenskap, socialt innehåll och trygghet. Detta kan vara s.k. trygghetsboende eller kollektivboende. ska läggas till under Fler bostäder som tillgodoser äldres behov i samrådsförslaget. Bostadsbehovet för nyanlända Norrtälje kommun skriver att strategin för nyanlända och ensamkommande barn är föredömlig då den innehåller tydliga ställningstaganden, prioriteringar och åtgärder. Landstinget är positivt till inkluderingen av nyanlända och deras behov och rättighet till en god bostad. Länsstyrelsen saknar en beskrivning av det långsiktiga bostadsbehovet för hela gruppen nyanlända. Kommunen beskriver svårigheten för unga vuxna att hitta en bostad i Vaxholm, vilket torde påverka möjligheten för anvisade ensamhushåll samt placerade ensamkommande barn att i förlängningen bo kvar i kommunen. Vaxholm har hittills haft ett relativt lågt mottagande av nyanlända som självbosätter sig i kommunen, men ett ökat antal anvisade nyanlända kan leda till att fler nyanlända framöver självbosätter sig hos släkt och bekanta. Kommunen hänvisar till Migrationsverkets prognoser som pekar på en successiv minskning i mottagandet på anvisning under kommande år. Länsstyrelsen vill dock uppmärksamma kommunen på att regeringens uppdrag till Migrationsverket gällande länstal för 2018 anger att kommunernas övriga mottagande av nyanlända och ensamkommande barn ska ges ett större genomslag vid fördelningen jämfört med tidigare år. Detta kan inverka på Vaxholms förväntade mottagande under

74 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Bostadsbehovet för hemlösa Landstinget saknar beskrivningar av andra särskilt utsatta grupper så som hemlösa och personer utsatta för våld i nära relation och efterfrågar en tydligare beskrivning av kommunens planerade insatser för att säkerställa goda bostäder till dessa grupper. Även Norrtälje kommun saknar riktlinjer för hemlösa, och efterlyser generella skrivningar om sociala kontrakt annat än för gruppen nyanlända. Länsstyrelsen saknar en strategi för de hushåll som hyr lägenhet med begränsat besittningsskydd genom socialförvaltningen ska komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. De skriver: Kommunen äger en fastighet med hyreslägenheter som hyrs ut genom socialförvaltningen med begränsat besittningsskydd. Enligt Hyresnämnden kan en bostad genom socialförvaltningen hyras ut som längst i fyra år. Med anledning av detta saknar Länsstyrelsen en strategi för hur hushållen ska komma in på den ordinarie bostadsmarknaden när de fyra åren passerat. Tanken med en försöks- eller träningslägenhet är att hyresgästen, om boendet fungerar, ska få ta över kontraktet efter en tid, oftast två år. I kommunen fungerar inte den vägen in på bostadsmarknaden för de hushåll som bor i en andrahandslägenhet med kommunen som värd. Bostadsbehovet för personer med funktionsnedsättning Länsstyrelsen saknar en beskrivning av hur kommunen arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för personer med funktionsnedsättning, och får medhåll från Norrtälje kommun som anser att riktlinjerna behöver konkretiseras med samma detaljeringsgrad som strategin för nyanlända och ensamkommande barn. Landstinget är positivt till inkluderingen av personer med funktionsvariationer och deras behov och rättighet till en god bostad. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar För att på sikt kunna möta bostadsbyggnadsbehovet för särskilda grupper behövs mer tillgängliga boendemiljöer, fler moderna tillgänglighetsanpassade bostäder och ett tillskott på lägenheter. Kommunen arbetar aktivt med att förhandla och avtala med privata byggherrar, däribland optionsavtal för markköp för att säkerställa att det byggs hyresrätter. För Kommunen arbetar också med projekt för att bygga hyresrätter i egen regi, och därmed öka det egna beståndet. Det planeras för ett tillskott på små hyresrätter inom flera projekt i kommunen. Flera av dem är dessutom i goda kollektivtrafiklägen vilket skulle kunna öppna upp möjligheter för studenter. Kommunens möjligheter att underlätta för ungdomar, unga vuxna nyanlända och hemlösas inträde på den ordinarie bostadsmarknaden i Vaxholm kommer att stärkas genom att det kommunala och det privata innehavet av hyreslägenheter växer. Ett större kommunalt innehav av hyreslägenheter behövs för att lösningar som exempelvis träningslägenheter ska kunna utforskas. Det är inte aktuellt att införa riktlinjer för nybyggnation av kategoriboenden utöver särskilda boenden. För att tillgodose äldres behov fokuserar istället kommunen på åtgärder som ökar äldres valmöjligheter generellt, med fler moderna tillgänglighetsanpassade bostäder och trygga och tillgängliga boendemiljöer. För att bättre kunna säkerställa att det finns bostäder för personer med funktionsnedsättning avser kommunen att göra en tillgänglighetsinventering till det kommunala flerbostadshusbeståndet. 74

75 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Genomförande och uppföljning av mål och riktlinjer Länsstyrelsen saknar en beskrivning för hur kommunen avser att följa upp riktlinjerna för bostadsförsörjningen, och skriver att den årliga Bostadsmarknadsenkäten är ett bra sätt att följa upp dem på. SPF Seniorerna i Vaxholm vill särskilt trycka på behovet av kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen och uppskattar en lägesrapportering t.ex. i KPR (Kommunala pensionärsrådet). Vänsterpartiet i Vaxholm är kritiska till formuleringen Att varje mandatperiod anta och följa upp mål och riktlinjer för bostadsförsörjning är exempel på att uppfylla målen om funktionell kvalitet. i samrådsförslaget och skriver att målet inte kan vara själva utvärderingen. De anser att mål behöver sättas för antal bostäder av olika slag som ska byggas till ett visst år, och sedan följa upp detta. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer: Målet Att varje mandatperiod anta och följa upp mål och riktlinjer för bostadsförsörjning är exempel på att uppfylla målen om funktionell kvalitet var ett av de initiala målen för arbetet med att ta fram mål och riktlinjer och ska inte tolkas som ett mål för bostadsförsörjningen i sig. Däremot kommer en skrivelse om uppföljning av mål och riktlinjer läggas till dokumentet. Ett uppföljnings-pm kommer att tas fram i samband med årsbokslutet 2019 och presenteras för kommunstyrelsen. Hållbart byggande och ekologisk hållbarhet Boende F skriver ekologisk hållbarhet nämns på flera ställen och anser att beslutet att riva Norrbergsskolan och bygga flerbostadshus innebär en miljöpåverkan som kommer ta ett bortåt ett halvsekel att komma ikapp och är inte förenligt med mål om ekologisk hållbarhet. Vänsterpartiet anser att det behövs ytterligare fokus på hållbart byggande. De kritiserar också att den policy som KF beslutade att ta fram för egna och hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål. i Mål och budget fortfarande håller på att tas fram. Förvaltningens kommentarer Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning behandlar inte ekologisk hållbarhet, istället behandlas frågan inom Riktlinjer för hållbart byggande som ska behandlas politiskt under hösten Samrådets genomförande Boende B och boende D yrkar på att samrådstiden förlängs till mitten på september, över sommarsemestrarna. Detta på grund av att det inte går att hitta någon information om samrådet under Nyheter på Vaxholms hemsida och samrådet informerades om i tidningen Viktigt i Vaxholm endast fem dagar innan samrådets slut. Boende D är utöver detta kritisk till att medborgarna inte givits någon chans att höra förvaltningen och politikerna presentera samrådsförslaget eller fått någon möjlighet att diskutera frågorna med kommunens ledning. Även Boende F anser att samrådet inte har kunnat genomföras som avsett och att samrådstiden bör förlängas till den sista augusti, på grund av att kommunikationen kring samrådet inte har varit tillräcklig 75

76 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 gentemot medborgarna då nyheten endast publicerats under Bygga, bo och miljö och inte som en nyhet på första sidan, och informationen i Viktigt i Vaxholm nådde medborgarna fem dagar innan samrådets slut. Boende F anser vidare att informationen om hur synpunkter ska lämnas in har varit bristfällig, samt att civilsamhället borde bjudas in till dialog och debatt och medborgarinflytande vara en del av processen i framtagandet av underlaget till samrådsförslaget. Övriga synpunkter Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer: Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna samråda med berörda kommuner, och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Några ytterligare krav på samråd eller granskning ställs inte. Det saknas också krav likt de som finns i plan- och bygglagen om hur samrådet ska utlysas. Det saknades vid samrådets början riktlinjer för hur den här typen av ärenden ska kommuniceras. Av yttrandena framgår att nyheterna under fliken Bygga, bo och miljö kan vara svåra att hitta. Förvaltningen tar med sig synpunkterna och kommer verka för att framtida ärenden av liknande karaktär ska kommuniceras på ett tydligare sätt. De parter som kommunen enligt lagen ska samråda med har givits tillfälle att yttra sig. Samrådstiden kommer därför inte att förlängas. Stockholm Nordost! inga andra synpunkter än att det ser mycket bra ut. Fastighetsägare A har under en period fört dialog med Vaxholms stad kring utveckling av fastigheterna Yxan 12, Yxan 17 samt Sågen 2-10 i Blynäsviken. Förslag som visar hur dagens användning för industri kan utvecklas till framtida bostäder har presenterats för politiker och tjänstemän. Fastighetsägaren framför att förslaget till bebyggelseutveckling med bostäder i Blynäsviken stämmer väl överens med de intentioner som presenteras i Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad och skulle bidra till att uppnå målet om att bygga 100 nya bostäder per år fram till Yttrandet innehåller inga synpunkter på samrådsförslaget eller dess underlag. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Stadsbyggnadsförvaltningen Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad syftar inte till att bedöma lämpligheten i specifika bostadsprojekt. Dessa avvägningar görs i översiktsplanen, program för Vaxön som är under framtagande samt framtida utredningar och detaljplaneprojekt. 76

77 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av Länsstyrelsen i Stockholms län: Skrivelsen i sin helhet Vaxholms stads arbete med bostadsförsörjningen Kommunens riktlinjer är överlag bra, men eftersom kommunen saknar ett eget allmännyttigt bostadsbolag så bör arbetet med särskilda grupper förtydligas. Kommunens mål om att nå målet om 100 nya bostäder per år beskrivs bra. Det är positivt att riktlinjerna arbetats fram förvaltningsövergripande och att Länsstyrelsen varit involverade i inledningsskedet. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Länsstyrelsens roll enligt lagen är att lämna råd, information och underlag till kommunerna inför planeringen av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också ges tillfälle att yttra sig över kommunernas planering för bostadsförsörjningen. Därutöver ska Länsstyrelsen uppmärksamma kommunerna på behov av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning samt se till att sådan samordning kommer till stånd. Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen granskar kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen utifrån hur de förhåller sig till nationella och regionala mål, kommunala mål, kommunens verktyg för att nå uppsatta mål, särskilda grupper samt hur riktlinjerna är tänkta att följas upp. Länsstyrelsen tittar också på om riktlinjerna grundas på en analys av den demografiska utvecklingen och bostadsbeståndet. Nationella och regionala mål Länsstyrelsen har inga synpunkter på hur kommunen förhåller sig till nationella och regionala mål. Kommunala mål Länsstyrelsen har inga synpunkter på kommunens redovisning av kommunala mål. Kommunens verktyg för att nå uppsatta mål (verktyg) Kommunen nämner allmänt vilka verktyg som står till buds, men detta följs sedan inte upp i avsnittet Vaxholms riktlinjer för bostadsförsörjningen (sid 8 i huvuddokumentet). Analys av bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen Länsstyrelsen har inga synpunkter på beskrivningen av bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen. Särskilda grupper Ungdomar och unga vuxna Länsstyrelsen saknar en beskrivning av hur kommunen arbetar för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för ungdomar och unga vuxna. 77

78 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Studenter Länsstyrelsen har inga synpunkter på kommunens beskrivning av studenters bostadsbehov. Äldre Länsstyrelsen har inga synpunkter på kommunens insatser för att säkerställa att det finns tillgängliga bostäder för äldre. Personer med funktionsnedsättning Länsstyrelsen saknar en beskrivning av hur kommunen arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för personer med funktionsnedsättning. Nyanlända Länsstyrelsen saknar en beskrivning av det långsiktiga bostadsbehovet för hela gruppen nyanlända. Kommunen beskriver svårigheten för unga vuxna att hitta en bostad i Vaxholm, vilket torde påverka möjligheten för anvisade ensamhushåll samt placerade ensamkommande barn att i förlängningen bo kvar i kommunen. Vaxholm har hittills haft ett relativt lågt mottagande av nyanlända som självbosätter sig i kommunen, men ett ökat antal anvisade nyanlända kan leda till att fler nyanlända framöver självbosätter sig hos släkt och bekanta. Kommunen hänvisar till Migrationsverkets prognoser som pekar på en successiv minskning i mottagandet på anvisning under kommande år. Länsstyrelsen vill dock uppmärksamma kommunen på att regeringens uppdrag till Migrationsverket gällande länstal för 2018 anger att kommunernas övriga mottagande av nyanlända och ensamkommande barn ska ges ett större genomslag vid fördelningen jämfört med tidigare år. Detta kan inverka på Vaxholms förväntade mottagande under Hemlösa Kommunen äger en fastighet med hyreslägenheter som hyrs ut genom socialförvaltningen med begränsat besittningsskydd. Enligt Hyresnämnden kan en bostad genom socialförvaltningen hyras ut som längst i fyra år. Med anledning av detta saknar Länsstyrelsen en strategi för hur hushållen ska komma in på den ordinarie bostadsmarknaden när de fyra åren passerat. Tanken med en försöks- eller träningslägenhet är att hyresgästen, om boendet fungerar, ska få ta över kontraktet efter en tid, oftast två år. I kommunen fungerar inte den vägen in på bostadsmarknaden för de hushåll som bor i en andrahandslägenhet med kommunen som värd. Uppföljning Länsstyrelsen saknar en beskrivning för hur kommunen avser att följa upp riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Ett bra sätt att följa upp riktlinjerna är genom den årliga Bostadsmarknadsenkäten. 78

79 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Stadsbyggnadsförvaltningens sammanfattande bedömning Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vaxholms stad ska ange grunden för kommunens arbete med att skapa förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet, ska bland annat nedanstående delar behandlas och förtydligas i underlaget respektive mål och riktlinjer. I övrigt har det endast gjorts mindre justeringar sedan samrådshandlingen och de handlar i första hand om förtydliganden eller sakfel som funnits i handlingen. Förvaltningen bedömer att förslaget till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning anger mål och planerade insatser för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som bemöter de lokala utmaningarna för bostadsförsörjningen och skapar bättre förutsättningar för att bostadsbehovet för kommuninvånare i olika åldrar och livssituationer tillgodoses. Ändringar i Underlaget Befolkningsframskrivningarna och det beräknade bostadsbyggnadsbehovet i utställningsförslaget till RUFS 2050 kommer att redogöras för och tas hänsyn till vad gäller regionala planer och program. Osäkerhetsfaktorer i bostadsbyggnadsprognosen, och relationen mellan kommunens bostadsbyggnadsprognos och befolkningsprognos förtydligas Rättelser och förtydliganden kring bostäder som hyrs ut av kommunen till bland andra äldre under information om det nuvarande bostadsbeståndet i Vaxholm, samt arbetet med bosättning för nyanlända Ändringar i Mål och riktlinjer Ändringar i underlaget om regionala mål och kommunala styrdokument får även genomslaget i dokumentet med mål och riktlinjer Redogörelsen för kommunövergripande planer och riktlinjer återges även i mål och riktlinjer (inte bara i underlaget) Beskrivningar av kommunala styrdokument utöver de kommunövergripande målen tas med även i mål och riktlinjer Det nuvarande arbetet med verktygen som står kommunen till buds, samt hur verktygen återspeglas i riktlinjerna förtydligas i Mål och riktlinjer med tillägget Kommunen använder sig av översikts- och detaljplanering, förhandlingar med privata aktörer, strategiska markköp, byggande i egen regi och utveckling av allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap i arbetet med bostadsförsörjningen. under avsnittet Riktlinjer. I inledningen om kommunens mål för bostadsförsörjningen läggs följande till: Kommunen eftersträvar med sitt arbete med bostadsförsörjningen en lokal bostadsmarknad med trygga och tillgängliga boendemiljöer. Under Mål för bostadsbyggnadstakten tilläggs målet För att underlätta utvecklingen av kommunens kärnverksamheter och tekniska försörjning ska en jämn bostadsbyggnadstakt eftersträvas fram till Under Funktionshindrade infogas riktlinjen Kommunen avser att göra en tillgänglighetsinventering avseende av det kommunala flerbostadshusbeståndet. Stadsbyggnadsförvaltningen, den 21 augusti

80 Samrådsredogörelse Änr 2016/ av 15 Matilda Karlström Översiktsplanerare 80

81 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2017/ av 2 91 Ekonomiskt utfall juni Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Ansvar Utfall jan-jun 2017 Budget jan-jun 2017 Budgetavv jan-jun KS-Kommunledning Extraordinära intäkter Socialnämnd Barn och utbildningsnämnd Stadsbyggnad Teknik, Fritid Delsumma verksamheter KS Finans Total Utfallet per visar ett resultat på 31,8 mnkr, vilket överstiger budgeten med 22,7 mnkr. Kommunstyrelsen Överskottet består dels av kostnader som kommer att användas längre fram på året och dels på en extraordinär intäkt för försäljningen av tomträtten Strand 2 (hotelltomten) på 5,3 mnkr. Socialnämnden Den positiva avvikelsen är till största delen beroende på individ och familjeomsorgen och äldreomsorgen. När det gäller IFO är det främst lägre volymer placeringsdygn än vad som budgeterats både inom öppenvården men även HVB dygn som ger överskott. Äldreomsorgen bidrag till överskottet kommer främst från särskilt boende och korttidsverksamheten. Även i detta fall lägre volymer än vad som budgeterats. Beläggningen av särskilt boendeplatser har under perioden varit motsvarande ca 5 platser färre än budget och beläggningen på korttids har varit 30 % jämfört med budget på 90 %. Stadsbyggnadsnämnden Överskottet består av den ersättning kommunen har fått från försäkringsbolaget för rättegångskostnader för målet i Överby. I övrigt har verksamheten en budget i balans. Nämnden för teknik, fritid och kultur Överskottet är främst på grund av att Gata och Trafik utför majoriteten av dem planerade markarbeten under senare delen på året. Barn- och utbildningsnämnden Budgetavvikelsen på 2,6 mnkr består framförallt på volymavvikelser inom förskolan. 81. Ordförande.... Justerare

82 Protokoll av 2 Kommunstyrelsen Finansförvaltningen Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 0,5 mnkr fram till juni månad. Finansförvaltningen går enligt plan och prognostiseras att gå +/- 0 vid slutet av Prognos Senaste helårsprognosen redovisades per och visade ett totalt prognostiserat resultat på 30,9 mnkr, vilket är 11,7 mnkr bättre än budget. I dagsläget tyder inget på att prognosen kommer att försämrad vid nästa prognostillfälle, delårsbokslutet per Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Protokollsutdrag/AU Tjänsteutlåtande, Ekonomiskt utfall juni, Kopia på beslutet till För åtgärd: Koray Kahruman, KLK 82. Ordförande.... Justerare

83 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2017/ av 2 37 Ekonomiskt utfall juni Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Ansvar Utfall jan-jun 2017 Budget jan-jun 2017 Budgetavv jan-jun KS-Kommunledning Extraordinära intäkter Socialnämnd Barn och utbildningsnämnd Stadsbyggnad Teknik, Fritid Delsumma verksamheter KS Finans Total Utfallet per visar ett resultat på 31,8 mnkr, vilket överstiger budgeten med 22,7 mnkr. Kommunstyrelsen Överskottet består dels av kostnader som kommer att användas längre fram på året och dels på en extraordinär intäkt för försäljningen av tomträtten Strand 2 (hotelltomten) på 5,3 mnkr. Socialnämnden Den positiva avvikelsen är till största delen beroende på individ och familjeomsorgen och äldreomsorgen. När det gäller IFO är det främst lägre volymer placeringsdygn än vad som budgeterats både inom öppenvården men även HVB dygn som ger överskott. Äldreomsorgen bidrag till överskottet kommer främst från särskilt boende och korttidsverksamheten. Även i detta fall lägre volymer än vad som budgeterats. Beläggningen av särskilt boendeplatser har under perioden varit motsvarande ca 5 platser färre än budget och beläggningen på korttids har varit 30 % jämfört med budget på 90 %. Stadsbyggnadsnämnden Överskottet består av den ersättning kommunen har fått från försäkringsbolaget för rättegångskostnader för målet i Överby. I övrigt har verksamheten en budget i balans. Nämnden för teknik, fritid och kultur Överskottet är främst på grund av att Gata och Trafik utför majoriteten av dem planerade markarbeten under senare delen på året. Barn- och utbildningsnämnden Budgetavvikelsen på 2,6 mnkr består framförallt på volymavvikelser inom förskolan. 83. Ordförande.... Justerare

84 Protokoll av 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Finansförvaltningen Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 0,5 mnkr fram till juni månad. Finansförvaltningen går enligt plan och prognostiseras att gå +/- 0 vid slutet av Prognos Senaste helårsprognosen redovisades per och visade ett totalt prognostiserat resultat på 30,9 mnkr, vilket är 11,7 mnkr bättre än budget. I dagsläget tyder inget på att prognosen kommer att försämrad vid nästa prognostillfälle, delårsbokslutet per Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Ekonomiskt utfall juni, Kopia på beslutet till För åtgärd: Koray Kahruman, KLK 84. Ordförande.... Justerare

85 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Kommunledningskontoret Koray Kahruman Ekonomichef Ekonomiskt utfall juni Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Ansvar Utfall jan-jun 2017 Budget jan-jun 2017 Budgetavv jan-jun KS-Kommunledning Extraordinära intäkter Socialnämnd Barn och utbildningsnämnd Stadsbyggnad Teknik, Fritid Delsumma verksamheter KS Finans Total Utfallet per visar ett resultat på 31,8 mnkr, vilket överstiger budgeten med 22,7 mnkr. Kommunstyrelsen Överskottet består dels av kostnader som kommer att användas längre fram på året och dels på en extraordinär intäkt för försäljningen av tomträtten Strand 2 (hotelltomten) på 5,3 mnkr. Socialnämnden Den positiva avvikelsen är till största delen beroende på individ och familjeomsorgen och äldreomsorgen. När det gäller IFO är det främst lägre volymer placeringsdygn än vad som budgeterats både inom öppenvården men även HVB dygn som ger överskott. Äldreomsorgen bidrag till överskottet kommer främst från särskilt boende och korttidsverksamheten. Även i detta fall lägre volymer än vad Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

86 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 som budgeterats. Beläggningen av särskilt boendeplatser har under perioden varit motsvarande ca 5 platser färre än budget och beläggningen på korttids har varit 30 % jämfört med budget på 90 %. Stadsbyggnadsnämnden Överskottet består av den ersättning kommunen har fått från försäkringsbolaget för rättegångskostnader för målet i Överby. I övrigt har verksamheten en budget i balans. Nämnden för teknik, fritid och kultur Överskottet är främst på grund av att Gata och Trafik utför majoriteten av dem planerade markarbeten under senare delen på året. Barn- och utbildningsnämnden Budgetavvikelsen på 2,6 mnkr består framförallt på volymavvikelser inom förskolan. Finansförvaltningen Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 0,5 mnkr fram till juni månad. Finansförvaltningen går enligt plan och prognostiseras att gå +/- 0 vid slutet av Prognos Senaste helårsprognosen redovisades per och visade ett totalt prognostiserat resultat på 30,9 mnkr, vilket är 11,7 mnkr bättre än budget. I dagsläget tyder inget på att prognosen kommer att försämrad vid nästa prognostillfälle, delårsbokslutet per Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Ekonomiskt utfall juni, Kopia på beslutet till: För åtgärd: Koray Kahruman, KLK 86

87 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2017/ av 1 92 Kommunal borgen för Vaxholmsvatten AB Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Vaxholms stad beviljar kommunal borgen om 23,0 mnkr för Vaxholmsvatten AB för byggnation av VA-anläggningar i Vaxholms stad enligt fastställd verksamhetsplan. 2. Vaxholms stad ska erhålla en årlig borgensavgift på 0,5 % av beloppet. Ärendebeskrivning För att kunna utföra projektering och byggnation av VA-anläggningar i Vaxholms stad enlig fastställd verksamhetsplan behöver investeringarna finansieras med upptagande av nya lån på 23,0 mnkr. Vaxholmsvatten AB ansöker om kommunal borgen på detta belopp. Att lämna borgen innebär ett risktagande för Vaxholms stad då det kan innebära att staden måste fullgöra Vaxholmsvatten AB:s skyldigheter gentemot långivaren om bolaget inte skulle klara av det. För närvarande uppgår det totala borgensåtagandet för Vaxholmsvatten AB och Roslagsvatten AB till 103,0 Mkr. Vaxholmsvatten AB har även ett tidigare borgensbeslut på 54,0 mnkr som ej är använt än med anledning av att Skarpö projektet blev försenat. Det totala beloppet för borgensåtagandet och det tidigare beslutet som änne ej har använts uppgår till 157,0 mnkr. För Vaxholmsvatten AB innebär en kommunal borgen en lägre räntesats jämfört med ett lån utan kommunal borgen, varför borgensgivaren bör kunna tillgodogöra sig en del av skillnaden genom en borgensavgift. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Protokollsutdrag/AU Tjänsteutlåtande, Kommunal borgen för Vaxholmsvatten, Ansökan om kommunal borgen, Vaxholmsvatten Bilaga 1, Styrelsemötesprotokoll Vaxholmsvatten AB Bilaga 2, Budget och verksamhetsplan för Vaxholmsvatten Kopia på beslutet till För åtgärd: Koray Kahruman KLK För kännedom: Vaxholmsvatten AB 87. Ordförande.... Justerare

88 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2017/ av 1 40 Kommunal borgen för Vaxholmsvatten AB Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1. Vaxholms stad beviljar kommunal borgen om 23,0 mnkr för Vaxholmsvatten AB för byggnation av VA-anläggningar i Vaxholms stad enligt fastställd verksamhetsplan. 2. Vaxholms stad ska erhålla en årlig borgensavgift på 0,5 % av beloppet. Ärendebeskrivning För att kunna utföra projektering och byggnation av VA-anläggningar i Vaxholms stad enlig fastställd verksamhetsplan behöver investeringarna finansieras med upptagande av nya lån på 23,0 mnkr. Vaxholmsvatten AB ansöker om kommunal borgen på detta belopp. Att lämna borgen innebär ett risktagande för Vaxholms stad då det kan innebära att staden måste fullgöra Vaxholmsvatten AB:s skyldigheter gentemot långivaren om bolaget inte skulle klara av det. För närvarande uppgår det totala borgensåtagandet för Vaxholmsvatten AB och Roslagsvatten AB till 103,0 Mkr. Vaxholmsvatten AB har även ett tidigare borgensbeslut på 54,0 mnkr som ej är använt än med anledning av att Skarpö projektet blev försenat. Det totala beloppet för borgensåtagandet och det tidigare beslutet som änne ej har använts uppgår till 157,0 mnkr. För Vaxholmsvatten AB innebär en kommunal borgen en lägre räntesats jämfört med ett lån utan kommunal borgen, varför borgensgivaren bör kunna tillgodogöra sig en del av skillnaden genom en borgensavgift. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Kommunal borgen för Vaxholmsvatten, Ansökan om kommunal borgen, Vaxholmsvatten Bilaga 1, Styrelsemötesprotokoll Vaxholmsvatten AB Bilaga 2, Budget och verksamhetsplan för Vaxholmsvatten Kopia på beslutet till För åtgärd: Koray Kahruman KLK För kännedom: Vaxholmsvatten AB 88. Ordförande.... Justerare

89 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Kommunledningskontoret Koray Kahruman Ekonomichef Kommunal borgen för Vaxholmsvatten AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1. Vaxholms stad beviljar kommunal borgen om 23,0 mnkr för Vaxholmsvatten AB för byggnation av VA-anläggningar i Vaxholms stad enligt fastställd verksamhetsplan. 2. Vaxholms stad ska erhålla en årlig borgensavgift på 0,5 % av beloppet. Ärendebeskrivning För att kunna utföra projektering och byggnation av VA-anläggningar i Vaxholms stad enlig fastställd verksamhetsplan behöver investeringarna finansieras med upptagande av nya lån på 23,0 mnkr. Vaxholmsvatten AB ansöker om kommunal borgen på detta belopp. Att lämna borgen innebär ett risktagande för Vaxholms stad då det kan innebära att staden måste fullgöra Vaxholmsvatten AB:s skyldigheter gentemot långivaren om bolaget inte skulle klara av det. För närvarande uppgår det totala borgensåtagandet för Vaxholmsvatten AB och Roslagsvatten AB till 103,0 Mkr. Vaxholmsvatten AB har även ett tidigare borgensbeslut på 54,0 mnkr som ej är använt än med anledning av att Skarpö projektet blev försenat. Det totala beloppet för borgensåtagandet och det tidigare beslutet som änne ej har använts uppgår till 157,0 mnkr. För Vaxholmsvatten AB innebär en kommunal borgen en lägre räntesats jämfört med ett lån utan kommunal borgen, varför borgensgivaren bör kunna tillgodogöra sig en del av skillnaden genom en borgensavgift. Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Kommunal borgen för Vaxholmsvatten, Ansökan om kommunal borgen, Vaxholmsvatten Bilaga 1, Styrelsemötesprotokoll Vaxholmsvatten AB Bilaga 2, Budget och verksamhetsplan för Vaxholmsvatten Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

90 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Kopia på beslutet till: För åtgärd: Koray Kahruman KLK För kännedom: Vaxholmsvatten AB 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122

123 123

124 124

125 125

126 126

127 127

128 128

129 129

130 130

131 131

132 132

133 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 144

145 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2017/ av 2 93 Erbjudande om köp av aktier i Inera AB Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Adrian Brunkhorst (C) anmäler jäv och deltar inte i behandlingen av detta ärende. Ärendebeskrivning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Protokollsutdrag/AU Tjänsteutlåtande, Förvärv av aktier i Inera AB, Följebrev "Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB" 145. Ordförande.... Justerare

146 Protokoll av 2 Kommunstyrelsen Bilaga 1 - Aktieöverlåtelseavtal Bilaga 2 - Anslutningsavtal Bilaga 3 - Aktieägaravtal Bilaga 4 - Bolagsordning Bilaga 5 - Ägardirektiv Bilaga 6 - Årsredovisning Inera AB 2015 Kopia på beslutet till För åtgärd: Koray Kahruman, KLK 146. Ordförande.... Justerare

147 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2017/ av 2 38 Erbjudande om köp av aktier i Inera AB Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Ärendebeskrivning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Förvärv av aktier i Inera AB, Följebrev "Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB" Bilaga 1 - Aktieöverlåtelseavtal 147. Ordförande.... Justerare

148 Protokoll av 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Bilaga 2 - Anslutningsavtal Bilaga 3 - Aktieägaravtal Bilaga 4 - Bolagsordning Bilaga 5 - Ägardirektiv Bilaga 6 - Årsredovisning Inera AB 2015 Kopia på beslutet till För åtgärd: Koray Kahruman, KLK 148. Ordförande.... Justerare

149 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 6 Kommunledningskontoret Koray Kahruman Ekonomichef Förvärv av aktier i Inera AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

150 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 6 Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Ärendebeskrivning Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB. Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). 150

151 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 6 Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. 151

152 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 6 Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras. Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. 152

153 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 6 Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas. Bedömning Förvaltningen gör bedömningen att fördelarna med att gå med i Inera AB är stora. Hittills har drygt 170 kommuner valt att gå med i Inera AB och fler förväntas det bli. Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv 153

154 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 6 har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor). Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Förvärv av aktier i Inera AB, Följebrev "Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB" Bilaga 1 - Aktieöverlåtelseavtal Bilaga 2 - Anslutningsavtal Bilaga 3 - Aktieägaravtal Bilaga 4 - Bolagsordning Bilaga 5 - Ägardirektiv Bilaga 6 - Årsredovisning Inera AB 2015 Kopia på beslutet till: För åtgärd: Koray Kahruman KLK 154

155 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, 155

156 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB 156

157 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT

158 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan. 158

159 2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och 159

160 3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB 160

161 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB 161

162 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB 162

163 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB 163

164 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT

165 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. 165

166 2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt

167 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse. 167

168 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat. 168

169 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan. 169

170 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB 170

171 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3 171

172 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3 172

173 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3 173

174 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

175 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar. 175

176 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören. 176

177 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet. 177

178 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1 178

179 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2 179

180 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda

181 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande 4 181

182 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5 182

183 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6 183

184 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk

185 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8 185

186 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg

187 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och

188 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt

189 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN:

190 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för!

191 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård

192 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården

193 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering

194 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera

195 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen

196 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud

197 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram

198 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag

199 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 %

200 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 %

201 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting

202 25 202

203 26 203

204 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16)

205 Inera AB Box Stockholm

206 Protokoll Kommunstyrelsen Änr KS 2017/ av 1 94 Inspektionsrapport från Länsstyrelsens inspektion av ÖFN i Värmdö kommun och Vaxholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har efter inspektion funnit anledning att kritisera överförmyndarnämnden i Värmdö och Vaxholm kommuner på följande punkter: - Omprövning har ej skett av alla förvaltarskap under år Hanteringen av en anmälan om behov av förvaltare - Handläggningen i förmynderskap i samband med ett arvskifte Dessutom framförs vissa synpunkter under rubriken övrig aktgranskning. Förvaltningen instämmer i länsstyrelsens kritik. Orsakerna är hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till arbetsutskottets beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Protokollsutdrag/AU Tjänsteutlåtande, Marie Wiklund, Tjänsteskrivelse överförmyndarnämnden Rapport från Länsstyrelsen avseende inspektion hos överförmyndarnämnden Protokollsutdrag Överförmyndarnämnden Förvaltningens verksamhetsplan 2017 Internkontrollplan 2017 Mål handläggningstider 2017 Kopia på beslutet till För kännedom: Överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholm, Kommunchef, Ekonomichef 206. Ordförande.... Justerare

207 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Änr KS 2017/ av 1 43 Inspektionsrapport från Länsstyrelsens inspektion av ÖFN i Värmdö kommun och Vaxholms stad Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har efter inspektion funnit anledning att kritisera överförmyndarnämnden i Värmdö och Vaxholm kommuner på följande punkter: - Omprövning har ej skett av alla förvaltarskap under år Hanteringen av en anmälan om behov av förvaltare - Handläggningen i förmynderskap i samband med ett arvskifte Dessutom framförs vissa synpunkter under rubriken övrig aktgranskning. Förvaltningen instämmer i länsstyrelsens kritik. Orsakerna är hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens beslutsförslag och finner bifall till eget yrkande. Handlingar Tjänsteutlåtande, Marie Wiklund, Tjänsteskrivelse överförmyndarnämnden Rapport från Länsstyrelsen avseende inspektion hos överförmyndarnämnden Protokollsutdrag Överförmyndarnämnden Förvaltningens verksamhetsplan 2017 Internkontrollplan 2017 Mål handläggningstider 2017 Kopia på beslutet till För kännedom: Överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholm, Kommunchef, Ekonomichef 207. Ordförande.... Justerare

208 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Kommunledningskontoret Marie Wiklund Kommunchef Inspektionsrapport från Länsstyrelsens inspektion av ÖFN i Värmdö kommun och Vaxholms stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Länsstyrelsen har efter inspektion funnit anledning att kritisera överförmyndarnämnden i Värmdö och Vaxholm kommuner på följande punkter: - Omprövning har ej skett av alla förvaltarskap under år Hanteringen av en anmälan om behov av förvaltare - Handläggningen i förmynderskap i samband med ett arvskifte Dessutom framförs vissa synpunkter under rubriken övrig aktgranskning. Förvaltningen instämmer i länsstyrelsens kritik. Orsakerna är hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal. Bakgrund Länsstyrelsen genomförde den 31 januari 2017 en inspektion av överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholms verksamhet. Sammanlagt granskade länsstyrelsen 36 slumpvis utvalda akter och dagboksblad från ytterligare 9 akter. Efter aktgranskningen höll länsstyrelsen ett sammanträde med överförmyndarhandläggare och ansvarig verksamhetschef samt överförmyndarnämndens ordförande. Bedömning Se tjänsteskrivelse 2017ÖFN/0012 överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholm. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Bankgiro:

209 Tjänsteutlåtande Änr KS 2017/ av 2 Handlingar i ärendet Tjänsteutlåtande, Marie Wiklund, Tjänsteskrivelse överförmyndarnämnden Rapport från Länsstyrelsen avseende inspektion hos överförmyndarnämnden Protokollsutdrag Överförmyndarnämnden Förvaltningens verksamhetsplan 2017 Internkontrollplan 2017 Mål handläggningstider 2017 Kopia på beslutet till: För kännedom: Överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholm, Kommunchef, Ekonomichef 209

210 Tjänsteskrivelse Handläggare Renée Roslycke Utvecklingsavdelningen Diarienummer 2017ÖFN/0012 Överförmyndarnämnden Rapport från Länsstyrelsens inspektion Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport. Beslutsnivå Överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholm. Sammanfattning Länsstyrelsen har efter inspektion funnit anledning att kritisera Överförmyndarnämnden i Värmdö och Vaxholm kommuner på följande punkter: - Omprövning har ej skett av alla förvaltarskap under år Hanteringen av en anmälan om behov av förvaltare - Handläggningen i förmynderskap i samband med ett arvskifte Dessutom framförs vissa synpunkter under rubriken övrig aktgranskning. Förvaltningen instämmer i Länsstyrelsens kritik. Orsakerna är hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal. Bakgrund Länsstyrelsen genomförde den 31 januari 2017 en inspektion av Överförmyndarnämnden Värmdö Vaxholms verksamhet. Sammanlagt granskade Länsstyrelsen 36 slumpvis utvalda akter och dagboksblad från ytterligare 9 akter. Efter aktgranskningen höll Länsstyrelsen ett sammanträde med överförmyndarhandläggare och ansvarig verksamhetschef samt överförmyndarnämndens ordförande. Bedömning och åtgärder Under 2016 har personalomsättningen varit hög. Det var varit svårt att rekrytera personal med erfarenhet av överförmyndarfrågor. Överförmyndarhandläggare är en personalgrupp som är mycket efterfrågad. Under vissa tidsperioder har förvaltningen varit nödsakad att sätta in personal och externa konsulter med liten erfarenhet av överförmyndarhandläggning. På grund av bristen på personal har förvaltningen fått prioritera vad gällde handläggning av ärendena under året. Det medförde långa handläggningstider. Stress och bristande erfarenhet kunde också förorsaka fel i handläggningen. Växel varmdo.kommun@varmdo.se 210

211 2 av 3 Diarienummer 2017ÖFN/0012 Beslut om organisation av utvecklingsavdelningen fattades i mars 2016 samt inrättande av en ny befattning som enhetschef som tillträdde september 2016 för att förbättra styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. Två konsulter anlitades september till och med del av november för att svara för handläggningen eftersom ingen annan personal gick att tillgå. Läget var då att det var stor eftersläpning av ärendena. Enhetschefen rekryterade 3 handläggare varav två tillträdde under november 2016 och en tillträdde under januari Medarbetaren som började i januari har 7 års erfarenhet som överförmyndarhandläggare. De andra två handläggarna är jurister som inte hade någon erfarenhet av verksamhetsområdet. De har fått kompetensutveckling och handleds fortlöpande av handläggaren med lång erfarenhet samt enhetschefen. Från och med oktober 2016 påbörjades arbetet med att ta fram, uppdatera och förbättra processer samt rutiner. Enhetschefen införde nya internkontroller och har kontinuerlig dialog med medarbetarna ex. via veckomöten. Kvalitetssäkring av ärendehandläggning sker fortlöpande. Uppbyggnads- och förbättringsarbete tar alltid tid och förvaltningen bedömer att vid 2017 års utgång kommer det mesta att vara på plats och alla handläggarna ha god kompetens inom området. Verksamhetsplan har tagits fram för 2017 för överförmyndarverksamheten. Den innehåller åtgärder för förbättring och utveckling av verksamheten. ex. bättre information på webben och förbättring av processer och rutiner. Det är ett nytt dokument som inte funnits tidigare, Se bilaga. I verksamhetsplanen hänvisas till dokument för internkontroll för styrning och uppföljning av processer och rutiner. Internkontrollplanen har tidigare tagits av nämnden. Se dokument i bilaga. I verksamhetsplanen hänvisas också till dokument med mål för handläggningstider. Se dokument i bilaga. Det är dokument som tagits fram i samband med arbetet med verksamhetsplan. Mål för handläggningstider sätts för olika ärendekategorier som följs upp två gånger per år utifrån IT-systemet Wärna. Syftet är att ha en god planering, prioritering med en kvalitetssäker handläggning och en acceptabel tid för berörda i ärendet. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för miljön Beslutet medför inga konsekvenser för miljön 211

212 3 av 3 Diarienummer 2017ÖFN/0012 Konsekvenser för medborgarna Beslutet medför positiva konsekvenser för medborgarna eftersom handläggningen kvalitetssäkras och blir mera rättssäker. Konsekvenser för barn Beslutet medför positiva konsekvenser för de barn som berörs av överförmyndarfrågor eftersom handläggningen kvalitetssäkras och blir mera rättssäker. Handlingar i ärendet Nr Handling Biläggs/Biläggs ej 1 Rapport från Länsstyrelsen Biläggs 2 Förvaltningens verksamhetsplan 2017 Biläggs 3 Internkontrollplan 2017 Biläggs 4 Mål handläggningstider 2017 Biläggs Sändlista för beslutsexpediering Chef för enheten för särskilda myndighetsfrågor och digitalisering. Avdelningschef för utvecklingsavdelningen. Sektorschef för Omsorgs- och välfärdssektor. Said Mousavi Ahi Avdelningschef Renée Roslycke Enhetschef 212

213 1 (1) Information om rapport från inspektion av överförmyndare/överförmyndarnämnd Länsstyrelsen har inspekterat överförmyndarverksamheten i er kommun. Kopia av rapport från inspektionen översänds till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i egenskap av högsta ledning för kommunen och därmed ytterst ansvariga för verksamheten. Kopia av rapport från inspektionen översänds även till kommunrevisionen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och ska inspektera verksamheten i kommunerna. Vid inspektionen ska Länsstyrelsen granska om överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och även i övrigt sker på ett rättsäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid kontrollera dels det av överförmyndaren förda registret över ärenden, dels stickprovsvis utvalda akter. Inspektionsrapporten är upplagd på följande vis. I sammanfattningen anges på vilka punkter som Länsstyrelsen framför kritik mot verksamheten. Om Länsstyrelsen inte funnit något att kritisera så framgår även det. Under rubriken aktgranskning med kritik redogör Länsstyrelsen för de akter som vi granskat där vi funnit anledning att kritisera någon del av handläggningen. Under rubriken övrig aktgranskning redogör Länsstyrelsen för andra rättsfrågor som uppkommit vid granskningen av akterna och vid den efterföljande diskussionen med överförmyndarkansliet. Under rubriken övriga frågor redogör Länsstyrelsen för information m.m. som framkommit utöver aktgranskningen. Länsstyrelsen kan framföra tre nivåer av kritik: kan inte undgå kritik, kritik eller allvarlig kritik. Samtliga sammanfattas dock som kritik i den inledande sammanfattningen. Inte undgå kritik är den mildaste formen av kritik och allvarlig den strängaste. När allvarlig kritik framförs ska Länsstyrelsen normalt sett följa upp frågan, antingen genom att begära återrapportering eller genom ett särskilt uppföljande möte/samtal. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Box STOCKHOLM Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se 213

214 RAPPORT 1 (6) Datum Beteckning Enheten för tillsyn Lisa Wellenius Rapport från inspektion hos Överförmyndarnämnden i Värmdö och Vaxholms kommuner den 31 januari 2017 Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har efter inspektionen funnit anledning att kritisera Överförmyndarnämnden i Värmdö och Vaxholms kommuner (nämnden) på följande punkter: - Ingen omprövning av förvaltarskapen år Hanteringen av en anmälan om behov av förvaltare. - Handläggningen i förmynderskap i samband med ett arvskifte. Inledning Vid inspektionen granskade Länsstyrelsen 32 akter. Se bilaga med information om de granskade akterna. Efter granskningen höll Länsstyrelsen ett sammanträde med nämnden där de frågor som uppstått vid granskningen av akterna behandlades. Vid sammanträdet medverkade Lisa Wellenius och Sophie Carlgren från Länsstyrelsen, Camilla Lien från nämnden, André Schembri och Victor Gustavsson från nämndens kansli och Renée Roslycke (chef). I den mån Länsstyrelsen har funnit anledning att kommentera nämndens handläggning av ärendena framgår detta av rapporten, med hänvisning till aktuella akter. Aktgranskning med kritik Omprövning av förvaltarskap Länsstyrelsen noterade vid granskningen av förvaltarskap att nämnden inte hade omprövat förvaltatarskapen år 2016 (se akt 695, 404, 535, 1008 och 879). I en akt hade förvaltarskapet omprövats i januari De granskade förvaltarskapen hade omprövats år Vid sammanträdet framförde nämnden att de noterade att förvaltarskapen inte var omprövade i november 2016 och att de då valde att avvakta tills efter årsskiftet med detta då de behövde prioritera andra arbetsuppgifter. Enligt 5 2 st. förmynderskapsförordningen (1995:379), FFO, ska överförmyndaren årligen särskilt granska samtliga förvaltarskap för att pröva om det finns skäl att ansöka om upphörande av förvaltarskapet. Länsstyrelsen är kritisk till att nämnden inte omprövade förvaltarskapen år Länsstyrelsen kommer att följa upp detta vid nästa tillsynsbesök. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box STOCKHOLM Page 1 of 7 214

215 2 (6) Ärende rörande anmälan om behov av förvaltarskap Vid granskningen av akt 2284 noterade Länsstyrelsen följande. Ärendet är registrerat som ett förvaltarskap i nämndens register över ställföreträdarskap trots att det aldrig har anordnats något förvaltarskap utan ärendet rör en anmälan om behov av förvaltare. Ärendet initierades i september 2015 då det inkom ett läkarintyg med information om att huvudmannen behövde en förvaltare. Nämnden har begärt social utredning från socialnämnden i oktober Det har inte inkommit och nämnden har skickat påminnelse i feb 2016 och april Det har också inkommit ett nytt läkarintyg i april Den sista vidtagna åtgärden i ärendet är den 21 juni 2016 då nämnden varit i kontakt med socialnämnden. Det förefaller som att nämnden inte har ärendet under bevakning utan att det hamnat vid sidan om nämndens ordinarie hantering av ärenden under uppbyggnad. Angående nämndens handläggning av ärendet vill Länsstyrelsen framföra att handläggningstiden varit lång och att ärendet har legat länge utan att nämnden vidtagit någon åtgärd. Länsstyrelsen vill därför understryka att en snabb handläggning hos nämnden av rättsäkerhetsskäl är viktig för den enskilde som annars kan riskera att hans eller hennes personliga eller ekonomiska förhållanden blir försämrade om godmanskap eller förvaltarskap fördröjs. I kravet på snabb handläggning ligger att nämnden under handläggningstiden måste bevaka att utredningen hela tiden förs framåt. Regeln i 7 förvaltningslagen (1986:223), FL, ska, som i all annan handläggning av ärenden hos nämnden, vara vägledande. Angående att ärendet var registrerat som ett förvaltarskap i nämndens register över ställföreträdarskap vill Länsstyrelsen framföra följande. Enligt 9 FFO ska nämnden föra ett register över de föräldraförvaltningar där kontrollåtgärder enligt 13 eller 15 kap. föräldrabalken, FB, förekommer, och de ställföreträdarskap som avses i 14 kap. 1 1 st. FB (förordnade förmyndare, gode män och förvaltare). Registret får även innehålla uppgifter om andra föräldraförvaltningar som står under överförmyndarens tillsyn. Enligt 11 FFO ska nämnden lämna ett utdrag ur registret, om det begärs, för att visa vem som är förordnad ställföreträdare för en enskild och på vilken grund ställföreträdarskapet vilar. Det är mycket olämpligt att ett ärende rörande en person registreras som ett förvaltarskap i detta register om personen inte har en förvaltare. Länsstyrelsen är sammantaget kritiskt till nämndens hantering av ärendet. Arvskifte i förmynderskap Länsstyrelsen noterade vid granskningen av akt 1195, angående förmynderskapen för två syskon, följande. Den 11 oktober 2015 förordnade nämnden en god man enligt 11 kap. 2 FB för att bevaka barnens rätt i dödsboet efter deras far. Den 13 maj 2016 samtyckte nämnden till egendomens fördelning i arvskiftet. I beslutet har nämnden skrivit att barnen var dödsbodelägare. Enligt bouppteckningen och arvskiftet var de dock endast efterarvingar, inte dödsbodelägare. Samma dag skickade nämnden en begäran till gode mannen om att denne ska ge in kontoutdrag som visar att utbetalningen av moderns arv skett till moderns konto. Gode mannen är inte entledigad. Page 2 of 7 215

216 3 (6) Har en omyndig del i ett dödsbo ska förmyndaren vårda den omyndiges rätt i boet enligt bestämmelserna i 15 kap. FB. Bestämmelserna gäller också i fråga om god man, om den som han eller hon företräder har del i ett bo och vården av den enskildes rätt som delägare omfattas av uppdraget (se 15 kap. 1 FB). En förmyndare eller god man som tar del i ett skifte för den enskildes räkning ska inhämta överförmyndarens samtycke till egendomens fördelning (se 15 kap. 5 FB). Över arvskifte ska upprättas en handling som skrivs under av delägarna (se 23 kap. 4 Ärvdabalken, ÄB). Det finns inte något krav i föräldrabalken på att nämnden ska besluta i fråga om samtycke till fördelningen i arvskiften för personer som inte är dödsbodelägare. Länsstyrelsen ställer sig även frågande till varför nämnden begärt att gode mannen ska inkomma med uppgifter om moderns arv. Länsstyrelsen är kritisk till nämndens handläggning av ärendet och uppmanar nämnden att se över sina rutiner i detta avseende. Länsstyrelsen uppmanar vidare nämnden att utreda om gode mannen kan entledigas då dennes uppdrag synes avslutat. Övrig aktgranskning Förmyndarna är redovisningsskyldiga Vid granskningen av akt 1313 angående ett förmynderskap noterade Länsstyrelsen följande (se även nedan under rubriken Rutiner vid nämndbeslut). Akten initierades våren 2016 då förmyndarna gav in en ansökan om att få ta ut 1,4 mkr från barnets spärrade bankkonto. Nämnden hade inte tidigare något ärende angående barnet. Av ett kontoutdrag från Handelsbanken daterat den 9 april 2016 framgår att barnet hade 1,4 mkr placerade på ett konto och att pengarna satts in våren 2016 (feb och mars). Nämnden har inte begärt in någon förteckning från förmyndarna. I nämndens register är det dock noterat att det är en kontrollerad förvaltning samt att föräldrarna ska redovisa. Enligt 13 kap. 3 FB ska föräldrar inkomma med förteckning över barnets egendom till överförmyndaren inom en månad från att värdet på egendomen överstigit åtta gånger gällande prisbasbelopp. Enligt 13 kap. 14 FB ska föräldrar före den 1 mars varje år i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående år av egendom som avses i 2, t.ex. tillgångar som överstiger åtta gånger gällande prisbasbelopp, samt sådan egendom som omfattas av bestämmelserna om samtycke enligt 10, t.ex. fast egendom eller nyttjanderätt till sådan. Länsstyrelsen vill framhålla att överförmyndarens granskning av ställföreträdares redovisningshandlingar är en central del av överförmyndarens tillsyn. Det är därför viktigt att överförmyndaren aktivt bevakar att redovisningshandlingar lämnas in och att de lämnas in i rätt tid. Länsstyrelsen uppmanar nämnden att utreda när barnet erhöll tillgångarna samt inhämta förteckning och årsräkning/årsräkningar från föräldrarna för aktuell period. Årsräkningen för år 2016 ska föräldrarna inge senast den 1 mars Rutiner vid nämndbeslut Vid granskningen av akt 1313 (se även under rubriken Saknas redovisning i förmynderskap), angående ett förmynderskap, noterade Länsstyrelsen följande. Page 3 of 7 216

217 4 (6) Nämnden har avslagit en ansökan om uttag från ett konto. Beslutet har fattats på ett nämndsammanträde den 14 juni 2016 och dokumenterats i ett protokoll. Det finns även ett beslut daterat den 20 juni 2016 som har expedierats till förmyndarna. Den handlingen är underskriven av en tjänsteman, formulerad som ett beslut med motivering och överklagandehänvisning. Det refererar inte till nämndprotokollet. Motiveringen har samma innebörd som i protokollet men är mer utvecklad och formulerad på ett annat sätt. Länsstyrelsen vill med anledning av nämndens handläggnings framföra följande. Nämnden får uppdra åt en tjänsteman att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden. Vissa typer av beslut måste emellertid överlämnas till nämnden för avgörande. Exempelvis om en tjänsteman finner att samtycke eller tillstånd, i ett visst fall inte bör meddelas eller beslutas, eller anser han eller hon frågan tveksam, ska ärendet hänskjutas till nämnden (se 19 kap. 14 FB). För varje beslut av en överförmyndarnämnd i ett ärende enligt föräldrabalken ska det finnas en handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll (se 19 kap. 13 FB). Enligt 21 FL ska parter underrättas om innehållet i beslut. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt om parten begär det. Länsstyrelsen anser att nämndens förfarande i detta ärende framstår som missvisande för beslutsmottagaren, som borde ha informerats om det beslut som fattats på nämndens sammanträde. Det som har expedierats är istället ett beslut undertecknat av en tjänsteman, med andra formuleringar i motiveringen och daterat ett par dagar efter nämndens beslut. Länsstyrelsen uppmanar nämnden att se över sina rutiner. Saknas handlingar i två akter Vid granskningen noterade Länsstyrelsen att det saknades handlingar i två akter. - I akt 975 angående ett godmanskap för ett ensamkommande barn har det enligt dagboksbladet inkommit en redogörelse samt fattats ett arvodesbeslut den 13 juli 2016 men handlingarna förvaras inte i akten. - I akt 1398 angående ett förmynderskap har nämnden enligt dagboksbladet fattat ett beslut om samtycke till ett arvskifte den 29 augusti 2016 men handlingen förvaras inte i akten. Enligt 17 FFO ska samtliga handlingar som har getts in till överförmyndaren och som avser ett visst förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap bevaras och sammanföras till en akt. Detta gäller t.ex. förteckningar över egendom, årsoch sluträkningar, redogörelser, uppgifter och ansökningar. Till akten ska dessutom fogas kopior av skrivelser i ärendet samt anteckningar om sådana beslut och åtgärder av överförmyndaren som inte framgår av någon annan handling eller av registret. Sådana anteckningar ska ange dagen för beslutet eller åtgärden. Handlingar som hör till akten skall förvaras ordnade i tidsföljd eller på något annat lämpligt sätt. Länsstyrelsen uppmanar nämnden att se över sina rutiner i detta avseende. Page 4 of 7 217

218 5 (6) Barn som fyllt 18 år Vid granskningen noterade Länsstyrelsen flera akter där barnen hade fyllt 18 år. - Länsstyrelsen noterade i akterna 2192 och 2082, angående förmynderskap, att barnen hade fyllt 18 år i september 2016 respektive november 2016 och att förmynderskapen därmed hade upphört. Förmyndarna var redovisningsskyldiga men det hade inte inkommit några sluträkningar och nämnden har inte påmint förmyndarna. - Länsstyrelsen noterade i akterna 2346, 1376 och 1213, angående godmanskap för ensamkommande barn, att barnen hade fyllt 18 år i november 2016 respektive januari 2017, och att godmanskapen därför hade upphört. Nämnden uppgav vid sammanträdet att de var medvetna om att det fanns ärenden där barn fyllt 18 år som behöver hanteras. Länsstyrelsen uppmanade nämnden att inhämta sluträkningar etc. samt avsluta ärendena. Huvudmannen flyttat Vid granskingen av akt 2085, angående ett godmanskap, noterade Länsstyrelsen att nämnden i februari 2016 skrivit en tjänsteanteckning angående att huvudmannen flyttat till en annan kommun. Länsstyrelsen uppmanade vid sammanträdet nämnden att kontrollera huvudmannens folkbokföringsort för att se om ärendet skulle överflyttas till annan kommun. Övriga frågor Uppföljning förgående rapport Vid föregående inspektion fick nämnden kritik för långa handläggningstider för granskning av årsräkningar och Länsstyrelsen följde därför upp detta vid inspektionen. Länsstyrelsen noterade vid granskningen inte några långa handläggningstider för granskning av årsräkningar i akterna. Detta bekräftades av nämnden, som uppgav att de blev klara med granskningen av nästan alla årsräkningar innan sommaren Ett fåtal som inkommit sent granskades under hösten Vid föregående inspektion fick nämnden även kritik för långa handläggningstider för anordnande av godmanskap för ensamkommande barn och Länsstyrelsen följde därför upp detta vid inspektionen. Länsstyrelsen noterade vid granskning av register samt akter inte några långa granskningstider för anordnade av godmanskap för ensamkommande barn under senare tid. Nämnden bekräftade att handläggningstiden normaliserats och att situationen i dessa ärenden är under kontroll. Personal De senaste två åren har präglats av personalomsättning. Två omgångar av personal har slutat. Det är numera ca 3,5 handläggartjänster på kansliet. Två Page 5 of 7 218

219 6 (6) handläggare började i oktober 2016 och en i januari Även chefen är ny och började i september Under en period på hösten 2016 var kansliet bemannat av konsulter. De hade då även hjälp av Jan Wallgren som handledare etc. Nu håller kansliet på att bygga upp en ny verksamhet med nya rutiner och mallar. Rapporten är upprättad av Lisa Wellenius och Sophie Carlgren. Bilaga: Granskade akter Kopia till: Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunrevisorerna Page 6 of 7 219

220 BILAGA 1 (1) Datum Beteckning Enheten för tillsyn Lisa Wellenius Granskade akter Godmanskap enligt 11:4 FB (8 st.) Akt 2085, 1134, 1115, 1286, 306, 816, 37 och 314. Förvaltarskap (6 st.) Akt 695, 902, 404, 535, 1008 och 879. Förmynderskap (9 st.) Akt 927, 1398, 1313, 2082, 1124, 103, 2233, 1195 och Godmanskap för ensamkommande barn (8 st.) Akt 975, 2346, 1376, 1213, 1333, 1231, 2359 och Ärenden under uppbyggnad (1 st.) Akt Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box STOCKHOLM Page 7 of 7 220