Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(6) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Möjlighet att på distans delta i direktionens sammanträden OFB MH RD 2017/134 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Möjlighet för ledamot att delta i direktionens sammanträde på distans medges 2. Distansmedverkan ska ske enligt de villkor som anges i ärendet. Ärende bifogas 4. Ändring i Region Dalarnas förbundsordning OFB MH RD 2017/135 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att föreslå Region Dalarnas medlemmar 1. Godkänna förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning, och 2. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast Ärende bifogas

2 2(6) 5. Remiss länsplan för regional transportinfrastruktur OFB KS /Remiss nationell plan RD 2017/114 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Fastställa remissförslag för upprättande av länsplan för regional transportinfrastruktur Ärende bifogas 6. Ändrat ägande av Kollektivtrafikbolag OFB HJ RD 2017/153 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Landstinget Dalarna erbjuds att överta aktier och ägande av AB Dalatrafik, Tåg i Bergslagen AB och AB Transitio. Ärende bifogas 7. Utvecklad stråktrafik OFB HJ RD 2017/154 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Föreslagna förändringar i stråktrafiken godkänns. Ärende bifogas 8. Fyllnadsval ledamot rådet för Välfärdsutveckling efter OFB CL Marie Olsson (S) RD 2014/195 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: NN väljs till rådet för Välfärdsutveckling Muntlig information

3 3(6) 9. Positionspapper rörande EU-kommissionens halvtids- OFB ÅÄ utvärdering av COSME RD 2017/148 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar: Positionspapper rörande EU-kommissionens halvtidsutvärdering av COSME, EU:s sektorsprogram för små och medelstora företag antas. Ärende bifogas 10. Beslut samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet OFB SE RD 2015/181 Förslag till beslut: Rådet för välfärdsutveckling föreslår arbetsutskottet att föreslå Direktionen rekommendera kommuner och landsting att godkänna förslaget till tillnyktringsplatser. Ärende bifogas. 11. Gränskommittén Hedmark Dalarna OFB LF RD 2017/152 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar Region Dalarnas del i Hedmark Dalarna samarbetet finansiera under 2017 med kr från Region Dalarnas verksamhetsmedel. Fortsatt finansiering från och med 2018 tas upp och beslutas i samband med ordinarie budgetbehandling. Ärende bifogas

4 4(6) RD U 12. Projektärenden OFB EB Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta bevilja medfinansiering av följande projekt (preliminära belopp/revidering): Ansökan Total D-nr Projekt Sökande Ansökan RD ERUF budget U 2017/27 Förstudie Smart Liv Falu kommun U 2017/28 U 2017/29 U 2017/30 Ägarskiftescentrum - ägarskiften utifrån ett helhetsperspektiv Invest in Dalarna Agency - för fler hållbara investeringar till Dalarna Utmaningsstyrd innovation (USI) Almi Företagspartner GävleDala AB Almi Företagspartner GävleDala AB ByggDialog Dalarna, ideell förening Högskolan i Gävle U 2017/31 Testbädd för kylning av stål Digital Well - en ledande innovationsmiljö för utveckling av digitala välfärdstjänster med Stiftelsen systematisk Compare U 2017/32 användarinvolvering Karlstad Regionalt Näringslivscentrum U 2017/33 Dalarna Region Dalarna Landstinget Preliminär Regionbildning 2019, fas 2 Dalarna Summa: Besluten gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Muntlig föredragning av Eric Boo på arbetsutskottet

5 5(6) 13. Förslag från politisk arbetsgrupp om ev. inrättande av OFB LF ett kommunförbund 2019 RD 2015/181 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Anta det föreliggande förslaget Ärende bifogas. Överläggningsärenden 14. Ansökan till regeringen om en regionbildning 2019 OFB LF RD Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig info om processen 15. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. OFB KJ RD 2017/80 Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas 16. Granskning av regionens dokumenthantering OFB LF RD 2017/25 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Ärende bifogas. Åtgärdsplan presenteras i direktionen 25 okt.

6 6(6) 17. Region Dalarna i världen, en agenda för OFB ÅÄ internationalisering RD 2015/118 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 18. Trafikförsörjningsplan och budget för kollektivtrafiken 2018 OFB HJ RD2017/155 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Dalatrafik informerar på arbetsutskottet 19. Regeringsuppdrag Klimat/miljö i tillväxtstrategin OFB AL RD 2017/10 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Informationen ges på direktionen 20. Synskadades riksförbund-möte om tillgänglighet OFB HJ RD 2017/139 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 21. Almedalarna 2017-uppföljning RD 2016/138 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Informationen ges på direktionen 22. Övriga ärenden

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög Datum Diarienummer RD 2017/134 Möjlighet att på distans delta i direktionens sammanträden Förslag till beslut Direktionen beslutar Direktionen beslutar att medge möjlighet för ledamot att delta i direktionens sammanträde på distans, samt Direktionen beslutar att detta ska ske enligt de villkor som anges i ärendet. Ärendet Fråga har uppkommit om möjlighet för ledamot i direktionen att delta i direktionens sammanträde på distans. Det är möjligt, men frågan kräver ett formellt beslut i direktionen. Region Dalarna har i dag inte någon sådan reglering. Kommunallagen anger i 5:38a (5:16 i den kommande Kommunallagen) att Ledamot får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det och det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och det sker på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Vidare anges i KL 6:32 (6:24 i kommande KL) att Fullmäktige får besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5:38a. I propositionen (2016/17:171) till kommande Kommunallag, som börjar gälla 1/1 2018, anges på sid 400 att på förbundsdirektion ska kommunallagens bestämmelser om styrelsen och dess uppgifter i huvudsak kunna tillämpas. Förbundsdirektionen har även vissa beslutande uppgifter och vissa regler om fullmäktige ska därför också tillämpas av en direktion. I förarbetena till i dag gällande kommunallag är detta inte lika tydligt angivet, varför bägge regleringarna redovisas. I detta ärende får direktionens ställning som beslutsfattare anses som likställt med fullmäktige. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

8 2(2) Förslag till villkor för distansdeltagande i direktionens sammanträden: Direktionen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokal som används ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem (5) dagar i förväg anmäla detta till Region Dalarnas kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Lennart Färje /Magnus Höög

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög Datum Till Arbetsutskottet Direktionen Diarienummer RD 2017/135 Ändringar i Region Dalarnas förbundsordning Förslag till beslut Direktionen beslutar föreslå Region Dalarnas medlemmar att godkänna förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning, och att ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast Ärendet Region Dalarnas verksamhet, förutsättningarna för denna och hur verksamheten ska utövas, regleras av bland annat Region Dalarnas förbundsordning. Efter behandling i Riksdagens kammare börjar en ny Kommunallag gälla från och med Av propositionstexten framgår att Region Dalarna kan komma att behöva ändra i sin förbundsordning. 1. Tillägg och andra justeringar I propositionen till ny kommunallag (2016/17:171) anges på sid 401 ff i kommentaren till kapitel 9 6 förbundsordningen, att förbundsordning ska innehålla stadgande om på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas. Där anges också att förbundsordningen ska reglera om allmänheten har rätt att ställa frågor om årsredovisningen och, i så fall, förutsättningarna för detta. Detta är nyheter jämfört med i dag gällande kommunallag och dessa två punkter återfinns naturligt nog inte i dagens förbundsordning. För att möta propositionens stadgande är förslaget a) att förbundsordningens 11 kompletteras med följande mening: Anslagstavla är Och b) att förbundsordningens 16 kompletteras med följande stycke: Allmänheten äger rätt att ställa frågor kring föregående årsredovisning vid det offentliga budgetsammanträdet. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

10 2(2) Ytterligare justeringar föreslås göras. Punkt 3 under 2 Förbundets uppgifter föreslås moderniseras till att ange regional utvecklingsstrategi, istället för tillväxtprogram. I samband med ovan angivna justeringar föreslås även att de hänvisningar som i dag gällande förbundsordning gör till Kommunallagen, även de justeras så att de stämmer med den nya Kommunallagens paragrafordning. I bilaga 1 återfinns förslaget till förbundsordningens nya lydelse med ovan angivna tillägg/justeringar angivna i markerad stil samt nedan angivna strykningar gjorda. 2. Strykningar Text föreslås också tas bort helt jämfört med i dag gällande förbundsordning. Detta sker i huvudsak under 2 Förbundets uppgifter. Under andra halvåret av 2017 kommer delar av Region Dalarnas i dag utförda uppgifter att överföras till nya huvudmän: Ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma destinationsbolaget Visit Dalarna AB. Utöver det så är uppgiften att ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder sedan tidigare överförd till Tillväxtverket. Av dessa skäl föreslås att punkterna 6, 8, 10 och 12 stryks ur förbundsordningens 2. Som konsekvens ska också sista stycket i 12, som berör kostnaderna för kollektivtrafiken, strykas. För att dessa justeringar under punkt 2 ovan ska vara tydliga återfinns i bilaga 2 den i dag gällande lydelsen. Region Dalarnas förbundsordning skrevs ursprungligen under våren Sedan dess har förändringar i uppdraget och andra yttre omständigheter över tid motiverat att texten har justerats. Ändringar i Region Dalarnas förbundsordning har därför gjorts vid flera tillfällen tidigare: , , , samt Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige har godkänt dessa. Dock föreslås medlemmarna besluta att ikraftträdandet sker tidigast , eftersom ansvaret för kollektivtrafiken först vid denna tidpunkt överförs till Landstinget Dalarna. Lennart Färje /Magnus Höög

11 Dnr RD 2005/176, RD 2011/34, RD 2017/135 Förbundsordning för Region Dalarna förslag till ny lydelse Bilaga 1

12

13 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets möjligheter och främja dess utveckling. Kommunalförbundet handhar uppgifter av regional karaktär. 2 Förbundets uppgifter Reviderad Kommunalförbundets uppgifter är att: 1. utarbeta program för länets utveckling som medlemmarna avser att genomföra i samarbete med andra parter, 2. samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet, 3. utarbeta regional utvecklingsstrategi, 4. besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling, 5. besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur mm vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur, 6. följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet, 7. lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen. Förbundet skall vidare, på grundval av medlemmarnas ställningstaganden: 8. handlägga frågor rörande Europasamarbetet, 9. ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet, 10. utgöra ett samverkans- och intresseorgan för länets kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse.

14 Förbundsordning för Region Dalarna 3 Förbundets medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna i Dalarnas län: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen, samt Landstinget i Dalarnas län. 4 Förbundets namn Förbundets namn är Region Dalarna. 5 Förbundets säte Förbundets säte är i Falun. 6 Organisation Reviderad Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen kan inrätta nämnder. 7 Förbundsdirektionen Reviderad , Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. Utöver de ovan angivna 25 ledamöterna och ersättarna från kommunerna och landstinget ska medlemmarna komma överens om vilken/vilka medlemmar som ska utse ytterligare två ledamöter och ersättare, med hänsyn till varifrån ordförande och 1:e vice ordförande hämtas. Denna överenskommelse bekräftas av medlemmarna vid direktionens konstituerande möte vid mandatperiodens början eller när behov av fyllnadsval för ordföranden eller 1:e vice ordföranden föreligger. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Ordföranden tjänstgör på 100 %, 1:e vice ordförande på 50 % och 2:e vice ordförande på 25 %. Inom direktionen ska finnas ett arbetsutskott.

15 Förbundsordning för Region Dalarna Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten. Landstingsersättarna tjänstgör i den turordning som landstingsfullmäktige har bestämt vid valet. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid ska bestämmelserna i 9 kap 3 och 4 och 9 kap 7 första stycket kommunallagen tillämpas. 8 Revision Reviderad Förbundet skall ha minst tre revisorer. Landstingsfullmäktige utser revisorerna och deras ersättare. Valet skall föregås av samråd med övriga medlemmar. Revisorerna och ersättarna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. 9 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av ledamot i direktionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen respektive landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen samt organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt. 10 Närvarorätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 11 Kungörelser och tillkännagivanden Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Förbundets anslagstavla är Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. 12 Kostnadstäckning Reviderad Kostnaderna för förbundets verksamhet skall i den mån de inte täcks på annat sätt erläggas genom bidrag av förbundsmedlemmarna.

16 Förbundsordning för Region Dalarna Huvudprincipen är att kostnaderna skall fördelas mellan förbundsmedlemmarna så att kommunerna svarar för tillsammans 60 procent och landstinget för 40 procent av det totala bidraget. Kostnaderna kan fördelas mellan förbundsmedlemmarna så att kommunerna svarar för tillsammans 60 till 75 procent och landstinget för 25 till 40 procent av det totala bidraget. Den exakta fördelningen inom den angivna ramen ska årligen fastslås i Region Dalarnas budgetbeslut, baserat på de överenskommelser om verksamheten som medlemmarna har träffat. Kommunernas bidrag skall bestämmas som, ett för alla lika, promilletal på respektive medlems bidragsunderlag. Detta underlag utgörs av summan av respektive medlems skatteintäkter och statsbidrag enligt gällande bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Samma fördelning skall ske för borgen som medlemmarna ingår för kommunalförbundet. Förbundet får för sin verksamhet uppta lån intill sammanlagt 20 Mkr. Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Förbundet får inte bilda eller förvärva andelar/aktier i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande. 13 Ersättning för överförda uppgifter från kommunerna och landstinget För de uppgifter som förs över från landstinget eller från en eller flera kommuner till kommunalförbundet skall reglering ske i särskild ordning. 14 Ersättning för överförda uppgifter från staten För de uppgifter som förs över från staten till kommunalförbundet skall reglering ske i särskild ordning. 15 Andel i tillgångar och skulder Reviderad Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmarnas ansvar enligt huvudprincipen i 12. Nu angivna fördelningsgrund gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.

17 Förbundsordning för Region Dalarna 16 Budget och ekonomisk styrning Reviderad , Direktionen har att årligen fastställa budget för förbundet inom den ram som förbundsmedlemmarna enats om och som de angivit före maj månads utgång. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15 september. Direktionen skall fastställa budgeten senast den 15 november. Budgetförslaget skall vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap 14 kommunallagen. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 12. Innan direktionen fattar beslut om avtal av större vikt eller om större investeringar skall samråd ske med förbundsmedlemmarna. Allmänheten äger rätt att ställa frågor kring föregående årsredovisning vid det offentliga budgetsammanträdet. Direktionen skall avlämna tertialrapporter över verksamheten till förbundsmedlemmarna. 17 Ersättningar Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna och revisorsersättarna skall bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i landstinget. 18 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen skall ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalats mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 19 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 18 är till ända, skall förbundet träda i likvidation.

18 Förbundsordning för Region Dalarna Likvidationen verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen skall den i 15 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation skall förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 20 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar skall, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. 21 Bildandet och ändringar i förbundsordningen Reviderad Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Ändringar i förbundsordningen träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige har godkänt dessa.

19

20 Region Dalarna Myntgatan Falun Tel Fax info@regiondalarna.se

21 Dnr RD 2005/176, RD 2011/34 Förbundsordning för Region Dalarna i dag gällande Bilaga 2

22

23 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets möjligheter och främja dess utveckling. Kommunalförbundet handhar uppgifter av regional karaktär. 2 Förbundets uppgifter Reviderad Kommunalförbundets uppgifter är att: 1. utarbeta program för länets utveckling som medlemmarna avser att genomföra i samarbete med andra parter, 2. samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet, 3. utarbeta tillväxtprogram, 4. besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling, 5. besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur mm vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur, 6. ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder avseende mål 1 och mål 2, 7. följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet, 8. vara regionalkollektivtrafikmyndighet för Dalarnas län, 9. lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen. Förbundet skall vidare, på grundval av medlemmarnas ställningstaganden: 10. ansvara för den regionala turistverksamheten, 11. handlägga frågor rörande Europasamarbetet, 12. samordna och utveckla ägarrollen för länets kollektivtrafik, 13. ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet, 14. utgöra ett samverkans- och intresseorgan för länets kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse.

24 Förbundsordning för Region Dalarna 3 Förbundets medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna i Dalarnas län: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen, samt Landstinget i Dalarnas län. 4 Förbundets namn Förbundets namn är Region Dalarna. 5 Förbundets säte Förbundets säte är i Falun. 6 Organisation Reviderad Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen kan inrätta nämnder. 7 Förbundsdirektionen Reviderad , Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. Utöver de ovan angivna 25 ledamöterna och ersättarna från kommunerna och landstinget ska medlemmarna komma överens om vilken/vilka medlemmar som ska utse ytterligare två ledamöter och ersättare, med hänsyn till varifrån ordförande och 1:e vice ordförande hämtas. Denna överenskommelse bekräftas av medlemmarna vid direktionens konstituerande möte vid mandatperiodens början eller när behov av fyllnadsval för ordföranden eller 1:e vice ordföranden föreligger. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Ordföranden tjänstgör på 100 %, 1:e vice ordförande på 50 % och 2:e vice ordförande på 25 %. Inom direktionen ska finnas ett arbetsutskott.

25 Förbundsordning för Region Dalarna Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten. Landstingsersättarna tjänstgör i den turordning som landstingsfullmäktige har bestämt vid valet. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid ska bestämmelserna i 3 kap 23 och 24 och 4 kap 23 a första stycket kommunallagen tillämpas. 8 Revision Reviderad Förbundet skall ha minst tre revisorer. Landstingsfullmäktige utser revisorerna och deras ersättare. Valet skall föregås av samråd med övriga medlemmar. Revisorerna och ersättarna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. 9 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av ledamot i direktionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen respektive landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen samt organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt. 10 Närvarorätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 11 Kungörelser och tillkännagivanden Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. 12 Kostnadstäckning Reviderad Kostnaderna för förbundets verksamhet skall i den mån de inte täcks på annat sätt erläggas genom bidrag av förbundsmedlemmarna.

26 Förbundsordning för Region Dalarna Huvudprincipen är att kostnaderna skall fördelas mellan förbundsmedlemmarna så att kommunerna svarar för tillsammans 60 procent och landstinget för 40 procent av det totala bidraget. Kostnaderna kan fördelas mellan förbundsmedlemmarna så att kommunerna svarar för tillsammans 60 till 75 procent och landstinget för 25 till 40 procent av det totala bidraget. Den exakta fördelningen inom den angivna ramen ska årligen fastslås i Region Dalarnas budgetbeslut, baserat på de överenskommelser om verksamheten som medlemmarna har träffat. Kommunernas bidrag skall bestämmas som, ett för alla lika, promilletal på respektive medlems bidragsunderlag. Detta underlag utgörs av summan av respektive medlems skatteintäkter och statsbidrag enligt gällande bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Samma fördelning skall ske för borgen som medlemmarna ingår för kommunalförbundet. Förbundet får för sin verksamhet uppta lån intill sammanlagt 20 Mkr. Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Förbundet får inte bilda eller förvärva andelar/aktier i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Vad avser kostnaderna för kollektivtrafiken ska särskilt avtal träffas mellan medlemmarna. 13 Ersättning för överförda uppgifter från kommunerna och landstinget För de uppgifter som förs över från landstinget eller från en eller flera kommuner till kommunalförbundet skall reglering ske i särskild ordning. 14 Ersättning för överförda uppgifter från staten För de uppgifter som förs över från staten till kommunalförbundet skall reglering ske i särskild ordning. 15 Andel i tillgångar och skulder Reviderad Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmarnas ansvar enligt huvudprincipen i 12. Nu angivna fördelningsgrund gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.

27 Förbundsordning för Region Dalarna 16 Budget och ekonomisk styrning Reviderad , Direktionen har att årligen fastställa budget för förbundet inom den ram som förbundsmedlemmarna enats om och som de angivit före maj månads utgång. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15 september. Direktionen skall fastställa budgeten senast den 15 november. Budgetförslaget skall vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap 10 kommunallagen. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 12. Innan direktionen fattar beslut om avtal av större vikt eller om större investeringar skall samråd ske med förbundsmedlemmarna. Direktionen skall avlämna tertialrapporter över verksamheten till förbundsmedlemmarna. 17 Ersättningar Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna och revisorsersättarna skall bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i landstinget. 18 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen skall ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalats mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 19 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 18 är till ända, skall förbundet träda i likvidation. Likvidationen verkställs av direktionen i egenskap av likvidator.

28 Förbundsordning för Region Dalarna Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen skall den i 15 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation skall förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 20 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar skall, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. 21 Bildandet och ändringar i förbundsordningen Reviderad Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Ändringar i förbundsordningen träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige har godkänt dessa.

29

30 Region Dalarna Myntgatan Falun Tel Fax info@regiondalarna.se

31 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum Diarienummer RD 2017/114 AU Upprättande av länsplan för regional transportinfrastruktur Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslå Direktionen besluta Fastställa remissförslag för upprättande av länsplan för regional transportinfrastruktur Sammanfattning av ärendet Ett remissförslag till länsplan tas fram i samråd med Rådet för kommunikationer och infrastruktur. Länsplanen föreslås remitteras under tiden (parallellt med remisstid för nationell transportplan). Remissbehandlade förslag ska redovisas till regeringen senast 31 januari Regeringen fattar, i samband med beslut om nationell transportplan, beslut om definitiva ekonomiska planeringsramar för länsplanerna. Länen ska senast två månader därefter fastställa respektive länsplan. Förslag till presentation av remissförslag Remissförslag enligt bifogade PM och ekonomisk planeringsram, som grundar sig på de beslut som Direktionen fattat inom gällande plan och beslutade prioriteringar i den regionala systemanalysen: Namngivna objekt nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder (steg 3-4 åtgärder). Fördelning av potter för olika åtgärdskategorier, vilka omfattar förslag till nivåer på steg 1-3 åtgärder (påverkansåtgärder, effektivisering av transportsystemet och ej namngivna mindre ombyggnadsåtgärder), som utgår ifrån de av direktionen beslutade och genomförda åtgärdsvalsstudier E 16/Rv 66 Förbi Yttermalung har lyfts ur i remissförslaget gentemot gällande länsplan på grund av att det slutliga vägförslaget för E16 Förbi Yttermalung innebär en avsevärd kostnadsökning gentemot gällande länsplan (ca 350 mkr contra 207 mkr), varför en finansiering via länsplanen inte bedöms Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

32 2(2) vara möjlig. Objektet skulle komma att belasta länsplanens hela utrymme under fyra år. E 16/Rv 66 Förbi Yttermalung ingår i det nationella stamvägnätet och ska formellt hanteras i den nationella transportplanen. Remissförslaget syftar till att Förbi Yttermalung hanteras i Region Dalarnas remissyttrande över nationell plan för en eventuell prioritering i nationell plan för kommande planperiod Beslutsunderlag Bifogade PM Remissförslag upprättande av länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna Ekonomisk planeringsram Remissförslag. Sammanställning Åtgärdsvalsstudier. Kartor; namngivna objekt och åtgärdsvalsstudier Kent Söderlund

33 PM REMISSFÖRSLAG Sida 1(9) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Upprättande av länsplan Inledning Regeringens uppdrog i mars 2017 åt länen att ta fram nya trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Trafikverket fick samtidigt i uppdrag att för samma period ta fram en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet Remissbehandlade förslag till preliminär länsplan ska redovisas till regeringen senast 31 januari. Regeringen fattar sedan beslut under våren 2028 om nationell transportplan och samtidigt beslut om definitiva ekonomiska planeringsramar för länsplanerna. Länen ska senast två månader därefter fastställa respektive länsplan. Arbetet har bedrivits genom ett brett förankringsarbete i form av dialoger och workshops med politiska beredningar och referensgrupper med representanter från Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv, kommuner, partnerskap/intresseföreningar m fl organisationer. Direktiven I direktiven anges de ekonomiska ramarna sammanlagt uppgå till 622,5 miljarder kronor för nationell plan och länsplaner (en ökning med cirka 100 miljarder kronor gentemot gällande planer), varav 125 mdr för vidmakthållande/underhåll av statliga järnvägar. 164 mdr för vidmakthållande/underhåll av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring av vägar samt till bidrag av enskild väg 333,5 mdr för utveckling av transportsystemet. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

34 2(9) Länsplanen Inom ramen för utveckling av transportsystemet (333,5 mdr) går 36,6 mdr till länsplaner. Dalarna har tilldelats en preliminär planeringsram på 1128 mkr. Länsplanerna ska vara trafikslagsövergripande samt utgå från ett länsöverskridande och nationellt perspektiv samt ett perspektiv över nationsgränserna. Infrastrukturpropositionen (prop. 2016/17:21) i sin helhet, de transportpolitiska målen, fyrstegsprincipen, ett trafikslagsövergripande synsätt samt regionala systemanalyser, ska vara utgångspunkt för analyser och förslag till åtgärder. I länsplanen ska redovisas hur mycket medel som avsätts till; samfinansiering av åtgärder i nationell plan, statlig medfinansiering, fördelning mellan trafikslag samt till cykelinfrastruktur. Vidare ska länsplanens miljökonsekvenser bedömas (enligt 6 kap. miljöbalken) enligt en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av länsplanen. Länsplanerna ska beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till de transportpolitiska målen. Prioriteringarna ska motiveras och effekter på de transportpolitiska målen ska redovisas. Även förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande, ska vägas in tillsammans med de transportpolitiska målen. Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1 åtgärder) samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur (steg 2 åtgärder) kan övervägas. De åtgärder som väljs för persontransporter, bör bidra till att andelen kollektivtrafik ökar. Planen får omfatta följande ändamål: investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet (inkl cykelvägar i anslutning till regionala vägar), åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet, som bör redovisas i planen, driftbidrag till icke statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen, medfinansiering av investeringar och förbättringsåtgärder i nationell plan, byggande och drift av enskilda vägar, åtgärder enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering (50 % bidrag) till bland annat; o byggande av stationer, terminaler, hållplatser, spår-, väg- och gatuanläggningar för regional kollektivtrafik, o åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning, o transportinformatik eller miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet o byggande av flygplatsanläggningar.

35 3(9) Förslag till Länsplan Inledning Förslag till länsplan har fortsatt grundat sig på de prioriteringar som gjorts i gällande plan beslutade prioriteringar i den regionala systemanalysen. Under gällande planperiod har planläggningsprocessen, i samverkan med Trafikverket, fungerat väldigt bra. Inom länsplanens potter för steg 1-3 åtgärder för trafiksäkerhet, tillgänglighet samt särskilt gång- och cykelvägar, har genomförandetakten varit mycket god, parallellt med att ett relativt stort antal beslutade åtgärdsvalsstudier genomförts för vidare planläggning. Inför kommande planperiod ligger flera av de namngivna stora (kostnadskrävande) steg 3 och 4 åtgärderna (nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder) i gällande plan långt framme i planläggningsprocessen, vilket således möjliggör ett relativt tidigt genomförande. Det innebär i sin tur att utrymmet för genomförande av länsplanens potter för steg 1-3 åtgärder för trafiksäkerhet, tillgänglighet och gång- och cykelvägar är tydligt begränsat under planperiodens fem första år. Det kommer dock att utifrån förslaget kunna genomföras namngivna steg 1-3 åtgärder främst kopplade till medfinansiering (i det regionala vägnätet) av Genom Mora och Ludvika i nationell plan. Åtgärderna innefattar cykelvägar och andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder för ca 67 mkr. Namngivna objekt som tillkommit i förslaget gentemot gällande plan är Rv 70 Särnaheden-Idre, Rv 69 Uppbo-Trollbo och Vika-Hosjö, vilka samtliga är upptagna som namngivna prioriterade brister utanför gällande planperiod ( ). En prioriterad åtgärd i gällande plan är E16 Förbi Yttermalung. E16 är nationell stamväg och ska därför formellt hanteras i nationell plan. Objektet har dock prioriterats i tidigare länsplaner (innan vägen blev Europaväg 16) och är prioriterat i gällande länsplan med en kostnad av 207 mkr. Inom ramen för den pågående planläggningsprocessen har det vägalternativ som fastställts (hösten 2016), kostnadsberäknats till ca 350 mkr. Det skulle belasta länsplanens ekonomiska ram i sin helhet under fyra år(ca 95 mkr/år). Objektet bedöms därför inte vara möjligt att hantera i länsplanen inför kommande planeringsperiod och därför lyfts ut remissförslaget. Det syftar till att Förbi Yttermalung prioriteras in i nationell plan för kommande planperiod Utifrån 6 kap. miljöbalken ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning och bedömning av planen. En alternativgenerering av objekt/åtgärder i planförslaget utifrån en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning görs inför utskick av remissförslaget. Den utgår ifrån miljökonsekvensbedömningen av gällande plan. Den kommer sedan att justeras utifrån beslut om preliminär länsplan. Länsplanen redovisar åtgärder utifrån fyrstegsprincipen (bifogad Ekonomisk planeringsram). Den redovisar ekonomiska planeringsramar för

36 4(9) planperioden med namngivna objekt och samlade potter för olika åtgärdskategorier. För de större namngivna objekten redovisas en samhällsekonomisk effektbedömning (SEB) inklusive samhällsekonomisk lönsamhet (NNK). För åtgärder fördelade i potter görs en samlad effektbedömning. Prioritering av de olika potterna föreslås ske utifrån direktionens beslutade och genomförda åtgärdsvalsstudier i dialog med Trafikverket och kommunerna. Förslag till presentation av Remissförslag Innehållsförteckning preliminär, utvecklas under processens gång för att styrka kap Åtgärdsplan och vidare Samlad effektbedömning utifrån regeringens direktiv 1. Inledning: Direktiv m m. 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet: Regional systemanalys m m. 3. Målbild. 4. Transportsystemen tillstånd, brister. 5. Åtgärdsplan se nedan. 6. Nationell plan och grannlänens planer. 7. Samlad effektbedömning. 8. Sammanfattning miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning 5. Åtgärdsplan Se bifogade förslag till ekonomisk planeringsram med följande förslag till presentation av remissförslag: Remissförslag enligt bifogade förslag till ekonomisk planeringsram inklusive kartunderlag grundar sig på de beslut som Direktionen fattat inom gällande plan och till beslutade prioriteringar i den regionala systemanalysen, i form av: Namngivna objekt nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder (steg 3-4 åtgärder). Fördelning av potter för olika åtgärdskategorier, vilka omfattar förslag till nivåer på steg 1-3 åtgärder (påverkansåtgärder, effektivisering av transportsystemet och ej namngivna mindre ombyggnadsåtgärder), som utgår ifrån de av direktionen beslutade och genomförda åtgärdsvalsstudier E 16/Rv 66 Förbi Yttermalung har lyfts ur remissförslaget gentemot gällande länsplan på grund av att det slutliga vägförslaget för E16 Förbi Yttermalung innebär en avsevärd kostnadsökning gentemot gällande länsplan (ca 350 mkr contra 207 mkr), varför en finansiering via länsplanen inte bedöms vara möjlig. Objektet skulle komma att belasta länsplanens hela utrymme under fyra år. E 16/Rv 66 Förbi Yttermalung ingår i det nationella stamvägnätet och ska formellt innefattas i den nationella transportplanen. Remissförslaget syftar

37 5(9) således till att Förbi Yttermalung prioriteras in i nationell plan för kommande planperiod Beslutsunderlag och förklaringar till remissförslaget om fördelning av den ekonomiska planeringsramen inom olika åtgärdskategorier enligt fyrstegsprincipen, presenteras nedan. Åtgärder steg 1-4 se bifogad ekonomisk planeringsram , Remissförslag I remissförslaget föreslås att 388 mkr avsätts för potter inom olika åtgärdskategorier för steg 1-3 åtgärder. Därutöver tillkommer länsplanens stora namngivna objekt vilka i huvudsak är en kombination av steg 3 och steg 4 åtgärder. Det är endast Lv 1053 väg till ny flygplats i Sälen samt till stora delar Rv 66 Ö Tandö-Bu, som innebär rena nybyggnadsåtgärder, steg 4 åtgärder. Genomförda åtgärdsvalsstudier (beslutade av direktionen) har sammanställts till ett antal åtgärdspaket för steg 1-3 åtgärder (se nedan), vilka totalt är kostnadsuppskattade till mellan mkr beroende på val av åtgärdspaket för respektive objekt. Prioritetsordning för dessa åtgärder föreslås ske kontinuerligt under planperioden. Detta är i paritet med gällande plan. Inga öronmärkta medel har avsatts för enbart steg 1 åtgärder i denna plan. Inom ramen för genomförda åtgärdsvalsstudier (beslut av direktionen) kommer utfallet av åtgärderna att redovisas utifrån fyrstegsprincipen, vilket innebär åtgärdspaket med steg 1-3 åtgärder. Enligt direktiven ska det tydligt framgå i länsplanen hur fyrstegsprincipens alla steg har tillämpats. Steg 1 åtgärder Påverkansåtgärder Steg 1 åtgärder, vilka är sådana som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärder föreslå utgå ifrån framtaget positionsdokument/strategi för Miljöanpassade transporter och dess samhällsekonomiska konsekvensbedömning för strategins åtgärder avseende såväl samhällsekonomiska konsekvenser som miljökonsekvenser. Dessa åtgärder föreslås koordineras med de åtgärdspaket som tagits fram i genomförda åtgärdsvalsstudier. Det har visat sig att det varit svårt för länsplaneupprättarna, att utifrån förordningen (1997:263) om länsplaner, äga och driva processer för enbart steg 1 åtgärder/projekt, främst för att påverka valet av transportsätt ett tydligt exempel är Region Dalarnas cykelprojekt för att skapa cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling, där Region Dalarnas påverkansarbete i egen regi inte fått godkänd finansiering via länsplanen. Steg 2 och 3 åtgärder Effektivisering av transportsystemet 388 mkr avsätts för steg 1-3 åtgärder inom ramen för potter för olika åtgärdskategorier enligt nedan samt de större namngivna

38 6(9) ombyggnadsåtgärderna, vilka i huvudsak är en kombination av steg 3 och steg 4 åtgärder. Medel avsätts för trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet inklusive avsatta medel för gång- och cykelåtgärder samt till medfinansiering för trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala vägnätet. Vidare avsätts medel för regionala kollektivtrafikåtgärder på väg, järnväg och flygplatser. Trafiksäkerhetsåtgärder på statliga vägnätet (exkl gång- och cykelåtgärder) Åtgärderna ska i första hand väljas utifrån länets prioriterade regionala vägnät (regional systemanalys) med en tydlig koppling till de prioriterade stråken, där det är angeläget att bland annat nuvarande hastigheter kan behållas för god tillgänglighet och regional utveckling med hänsyn till trafiksäkerhet och miljö. I andra hand prioriteras övrigt regionalt vägnät med tydlig koppling till de prioriterade stråken. Åtgärderna kan innefatta ett antal olika åtgärder i form av mötesseparering, sidoområdesåtgärder, cykelvägar, korsningsåtgärder m m. Planförslaget medger dock inte stora satsningar på mötesseparering och sidoområdesåtgärder, då inte minst mötesseparering är väldigt kostnadskrävande relativt länsplanens medelstilldelning. Förslaget innebär dock en större satsning på mötesseparering; Rv 66 U länsgräns-smedjebacken mötesfri väg (200 mkr). Pågående Hastighetsutredning med förslaget att fram till 2025 anpassa hastigheterna längs de större vägarna till 80 respektive 100 km/tim (90 km/tim fasas ut), torde komma att kräva stora satsningar för främst mötesseparering på det prioriterade regionala vägnätet för att kunna anpassa hastigheten till 100 km/tim. Den ekonomiska planeringsramen för perioden , skulle uppskattningsvis behöva dubblas för att skapa utrymme för en anpassning till 100 km/tim samt och att därmed uppfylla kravet på god regional tillgänglighet. Korsningsåtgärder m.m. Dessa åtgärder kan innefatta ombyggnad av korsningar utifrån ett antal olika trafiksäkerhetsåtgärder, bland annat cirkulationsplatser, trafikplatser med nya av- och påfarter, gångpassager etc. Gång- och cykelåtgärder på det statliga vägnätet Totalt finns ett stort behov av gång- och cykelvägar i Dalarna, vilket tydligt avspeglat sig i genomförda åtgärdsvalsstudier. Kilometerkostnaderna har dock ökat kraftigt under de senaste åren. Den motsvarar i dagens läge cirka 4,5 mkr- 5,5 mkr per kilometer, vilket är mer än en fördubbling av den schablonkostnad som gällde inför planrevideringen Detta innebär följaktligen, att trots en tydligt höjd ambitionsnivå för gång- och cykelåtgärder i de två senaste länsplanerna, så genererar åtgärderna generellt sett ingen ökning av antalet kilometer gång- och cykelväg. 111mkr avsätts till gång- och cykelåtgärder, Därutöver ingår gång- och cykelåtgärder i de namngivna objekten inom steg 3 och steg 4 åtgärder med ca 65 mkr. Det är en höjning med drygt 15% gentemot gällande plan. Tillsammans genererar åtgärderna ca km gång- och cykelväg.

39 7(9) Trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala vägnätet statlig medfinansiering via länsplan (50 %) 60 mkr avsätts till statlig medfinansiering av trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala vägnätet. Av dessa beräknas ca 50 mkr (80%) avsättas för gång- och cykelåtgärder, vilket totalt innebär gång- och cykelåtgärder för ca 100 mkr, vilket motsvarar ca 25 km gång- och cykelväg. Det innebär totalt en satsning på gång- och cykelvägar på det statliga (176 mkr) och kommunala vägnätet (100 mkr) med ca 276 mkr vilket innebär cirka 7 mil nybyggda gång- och cykelvägar. Åtgärderna ska genomföras utifrån genomförda åtgärdsvalsstudier med prioriteringar för att förbättra möjligheterna till arbets- och skolpendling (inklusive Barns säkerhet) mellan näraliggande tätorter samt vidare till målpunkter för handel, fritid/tätortsnära utflyktsmål (idrottsanläggningar, badplatser m.m.) och turism. Det är också viktigt när det gäller arbets- och skolpendling att utveckla bytespunkter i kollektivtrafiken som även är attraktiva, trygga och säkra för cykelresenärer. Det är därför nödvändigt att utforma ett gång- och cykelsystem med hög tillgänglighet inom tre kilometer till resecentrum/bytespunkt. Vid prioritering av GC-åtgärder är det viktigt ur ett helhetsperspektiv, att det sker en samverkan mellan prioriteringar på det statliga och det kommunala vägnätet. Kollektivtrafikåtgärder statliga vägnätet 5 mkr avsätts till busshållplatser/bytespunkter längs prioriterade kollektivtrafikstråk för utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken. De prioriterade stråken ligger längs nationella stamvägar, vilka ska hanteras/prioriteras i planeringen för nationell plan. Detta innebär således en samverkan med Trafikverket kring finansieringen av Busshållplatser längs kollektivtrafikstråken. Det är dock inte klarlagt i nuläget, med kopplingen till den nationella planen, hur stort behovet är av åtgärder för busshållplatser/bytespunkter. Regional kollektivtrafik väg, järnväg, flyg statlig medfinansiering via länsplan (50 %) 24 mkr avsätts till statlig medfinansiering (50 %) för regional kollektivtrafik inklusive flygplatser. Totalt innebär det åtgärder för 48 mkr. Medlen ska dels användas till den regionala kollektivtrafiken för medfinansiering av stationer, perronger, reseinformation m m och dels till den lokala kollektivtrafiken för medfinansiering av bytespunkter, hållplatser, pendlarparkeringar m m i länets starka prioriterade kollektivtrafikstråk. Utifrån den regionala systemanalysen, ska den regionala kollektivtrafiken ha en tydlig koppling till tågtrafiken i större knutpunkter med resecentra, vilka måste stödja en kombination av cykel-, bil- och kollektivtrafikresa med tåg eller buss.

40 8(9) Driftbidrag till ickestatliga flygplatser Driftbidragen till ickestatliga flygplatser där staten inte upphandlar transportpolitiskt motiverad flygtrafik, tillfördes 2012 de ekonomiska ramarna för länsplanerna. Det innebär att det ingår ca 52 mkr i planförslaget för Det grundar sig på en årlig fördelning av 1,971 miljoner kronor till Borlänge respektive 2,348 miljoner kronor till Mora. De medel som tillförts berörda län kan fortsatt användas för drift till ickestatliga flygplatser eller prioriteras för andra åtgärder i de regionala trafiksystemen inom länstransportplanen. Direktion har i gällande plan beslutat att prioriteringen av medlen till driftbidraget ska gå ograverat till respektive flygplats. I remissförslaget föreslås att fortsatt tilldelning av driftbidraget går direkt till respektive flygplats i enlighet med tidigare beslut i gällande plan. Enskilda vägar Det avsätts 4 mkr till enskilda vägar, vilket är något schablonmässigt, men i paritet med gällande plan. Det pågår en dialog med Trafikverket kring deras ansvar för drift och underhållsåtgärder på det enskilda vägnätet i nationell plan, gentemot länens ansvar för investeringar på det enskilda vägnätet. Detta är således inte helt klart i skrivande stund. Steg 3-4 åtgärder Nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder 740 mkr, två tredjedelar av planeringsramen, avsätts för nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Planläggningsprocessen ligger långt framme för beslutade objekt i gällande plan, vilket möjliggör tidiga byggstarter i planperioden. Förslag för den nya planperiodens tillkommande år För den nya planperioden föreslås nedanstående objekt som i gällande plan är prioriterade som namngivna brister utanför planperioden (se gällande länsplan sid 55). I likhet med objekt ingående i gällande plan, har Trafikverket även gjort en preliminär samhällsekonomisk effektbedömning för dessa tillkommande namngivna objekt, som föreslås sent i planperioden ( ). Rv 70 Särnaheden-Idre Sträckan är slutdelen i Rv 70-stråket som pulsåder för den omfattande turisttrafiken till Idre-Grövesjöfjällen. Aktuell sträcka är smal med dåliga sidoområden, vilket innebär tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblem, främst vad gäller turisttrafiken, men således även för den tunga trafiken. Sträckans vägstandard avviker tydligt gentemot övrig standard längs väg 70. Riksväg 69 (Fagersta/Norberg-Hedemora-Falun-Rättvik) Sedan lång tid är bristerna längs väg 69 uppmärksammade. Det är främst sträckorna Uppbo-Trollbo Vika-Hosjö tillsammans med flaskhalsarna genom Grycksbo och Bjursås som tagits fram för åtgärder. Vidare är det en generellt dålig standard på delen Hedemora-Norberg. I de preliminära samhällsekonomiska effektbedömningarna för objekten Uppbo-Trollbo och Vika-Hosjö har man dock utgått ifrån framtida åtgärder i

41 9(9) befintlig väg, med relativt låga kostnadskalkyler, varför det finns klara osäkerheter kring kostnadsnivån för dessa objekt. Kent Söderlund

42 Länsplan AU Remissförslag EKONOMISK PLANERINGSRAM Tot kostn Kostn NNK Summa mkr mkr REF Steg 1-3 åtgärder Påverkansåtgärder och effektivisering av transportsystemet Tillgänglighet/Trafiksäkerhet namngivna Lv 1000 Orsa 15,0 10,0 10,0 10,0 Lv 635 genom Halvarsgårdarna-Tolsbo-Tunet 28,0 28,0 8,0 8,0 2,0 8,0 2,0 28,0 Rv 70 Genom Mora steg ,0 17,0 12,0 5,0 17,0 Rv 66 Genom Ludvika/Gamla Bangatan 12,0 12,0 12,0 12,0 Övriga gång- och cykelåtgärder 111,0 111,0 Endast utrymme för namngivna åtgärdspaket ovan 15,0 10,0 7,0 79,0 111,0 Övriga trafiksäkerhetsåtgärder 65,0 65,0 under dessa år - 67 mkr 10,0 5,0 4,0 46,0 65,0 Summa Trafiksäkerhets- och cykelåtgärder 431,0 243,0 18,0 32,0 7,0 8,0 2,0 25,0 15,0 11,0 125,0 243,0 Kollektivtrafikåtgärder statliga vägnätet Busshållplatser 5,0 5,0 1,0 2,0 2,0 5,0 Statlig medfinansiering (50 %) Trafiksäkerhets- och miljöåtg kommunalt vägnät 120,0 60,0 5,0 3,0 4,7 5,0 3,2 6,3 7,3 3,3 22,2 60,0 Regional kollektivtrafik; väg, järnväg, flyg 48,0 24,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 8,0 24,0 Driftbidrag ickestatliga flygplatser 52,0 52,0 4,5 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 17,3 52,0 Enskilda vägar 7,0 4,0 0,9 1,0 1,0 1,1 4,0 Summa övriga åtgärdspotter 232,0 145,0 11,5 11,2 14,0 14,3 10,6 12,6 13,6 9,7 47,5 145,0 Steg 3-4 åtgärder Nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder Lv 1053 Flygplats Sälen 129,0 129,0-0,6 57,0 43,0 29,0 129,0 Rv 66 Ö Tandö-Bu 136,0 136,0-0,7 35,0 59,0 42,0 136,0 Lv 1024/1025 Vasaloppsvägen 210,0 140,0-0,9 15,0 42,0 34,0 25,0 24,0 140,0 Rv 66 U länsgräns-smedjebacken mötesfri väg 210,0 200,0 1,1 25,0 43,0 52,0 80,0 200,0 Rv 70 Särnaheden-Idre 80,0 80,0 80,0 80,0 Rv 69 Uppbo-Trollbo 21,0 21,0 21,0 21,0 Rv 69 Vika-Hosjö 34,0 34,0 34,0 34,0 Summa 820,0 740,0 57,0 43,0 64,0 74,0 84,0 59,0 68,0 76,0 215,0 740,0 Totalt 1483,0 1128,0 86,5 86,2 85,0 96,3 96,6 96,6 96,6 96,7 387,5 1128,0 86,5 86,2 85,0 96,3 96,6 96,6 96,6 96,7 387,5 1128,0

43 ÅVSer Sammanställning Utskriven: Åtgärdsvalsstudier genomförda , underlag för Dalarnas länsplan Uppdaterad: /Lars Nord, Region Dalarna ÅVS genomförd år Kommun Åtgärdsvalsstudie - namn Total kostnad Mkr Min Total kostnad Mkr Max Varav: GC-väg Mkr min Varav: GC-väg Mkr max Varav: TSåtgärder Mkr min Varav: TSåtgärder Mkr max Kommentar/övrigt Planläggningsprocess Bestäm vilka ÅVSer vi skall planlägga år 2018 för 5 Mkr och 2019 för 4 Mkr. Kostar ca 1-1,5 Mkr per planprocess. Ange ca 4 ÅVSer per år Håll ihop geografiskt varje år Summa: Avesta Väg 721 (Allevägen), Horndals centrum-tågplattform 0,7 1,4 0,7 1, Avesta Väg 68, Jularbo-Nordanö ,4 16,5 0,6 1, Borlänge Väg 635 Tolsbo-Tunets skola ,2 12 1,2 1,2 planprocess beställd 2015 Borlänge Väg , Torsång centrum och skola planprocess beställd 2016 Falun Väg 850, Sveden (Lugnet)-Backa bro Falun Väg 850 Genom Svärdsjö, Trafiksäkerhet ÅVS genomförs Hedemora Väg 270 Gussarvrondellen-Hamre planprocess beställd 2015 Leksand Trafiken i Leksands tätort?????? hur ska den hanteras? 2015 Ludvika Väg 245 Fredriksberg-Säfsen 7,5 7,5 3,1 3,1 4,4 4,4 bör beställas nu (170207) bestäm avgränsning/ ställningstagande. En planprocess för hela ÅVS:en 2015 Ludvika Väg 604/50 Grängesberg (Grängesberg Spendrups) Bygga CG-tunnel under järnvägen 2015 Malung-Sälen Väg 66 Torgås - Sälens by (Fiskarheden-Kläppen-Sälen) ,6 28, Malung-Sälen Väg 66/E16/E45, i centrala Malung 9,5 23, ,5 21, Malung-Sälen Väg 66, Sälens by-hundfjället Paket D 2017 Malung-Sälen Väg 311 Horrmundvalla Ej ÅVS, ändras till utredning bör beställas nu (170207) bestäm avgränsning/ställningstagande Rättvik Väg 69/70: Gärdebykorset Åtgärder är på väg 70 (NAT) 2016 Rättvik Väg 960, Rättvik-Backa-Sätra 15,8 27,5 14,3 24,5 1, Smedjebacken Väg 66 Ludvika-Fagersta (Oti) /Ludvika 2016 Smedjebacken Väg 671, genom Söderbärke 2017 Smedjebacken /Ludvika Väg 621 Smedjebacken Ludvika, Cykelväg eget objekt i nuvarande länsplan 122 Mkr. ÅVS klar våren ,7 1,5 prio för beställning Ej ÅVS, ändras till utredning 2015 Säter St Skedvi-Yttersätra-Översätra 2,75 10,8 0,001 8,5 2,75 2, Säter Väg 780, Bispberg-väg ,7 1,2 2, Säter Väg 789, Gustafs-Slättgärdet(Naglarby) 7,8 28 4,5 10,3 2 12,5 bör beställas nu (170207) bestäm avgränsning/ställningstagande med Ch.Hjorth. Åtgärder vid skolan prio Vansbro Väg 539, Dala-Järna fd brandstation-skogsgläntan (förskola) ,7 13 1,2 2, Vansbro Väg 26, Saltvik 3,1 8,6 2,6 4,5 1, Älvdalen Väg 70 Gåsvarv-Älvdalens tätort 11,5 34 4,2 25,4 7,3 8, Älvdalen Väg 1061, Östomsjön 8,8 39,4 6,4 34 2,4 5

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67 Underlag till ärendet saknas! Detta kan bero på att: Ärendet kompletteras senare Ärendet har kompletterats separat Ärendet föredras muntligen Ärendet saknar handling

68 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Åsa Ängsback Datum AU Diarienummer RD 2017/148 COSME halvtidsutvärdering Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att anta bifogat positionspapper rörande EUkommisisonens halvtidsutvärdering av COSME, EU:s sektorsprogram för små och medelstora företag. Sammanfattning av ärendet COSME är EU:s sektorsprogram för ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag och har en budget på 2,3 miljarder Euro under innevarande budgetperiod, Under 2017 genomför EU: kommissionen en halvtidsutvärdering av programmet och önskar därför få in synpunkter på dess innehåll och genomförande. Central Sweden, Östergötland och Värmland har sammanställt ett förslag till position som ligger i linje med övriga av Region Dalarna antagna positionspapper under året, dvs. rörande halvtidsutvärderingen av Horizon 2020, S3 och Sammanhållningspolitiken post Sammanfattningsvis med fokus på fortsatt utveckling av smart specialiseringskonceptet för att öka regionens forsknings och innovationskapacitet med hjälp av EU:s olika verktyg och instrument. COSME är relativt outnyttjat i tidigare nämnda regioner och därför ser vi positionspapperet som en möjlighet att föra fram hur vi skulle vilja se att programmet utformas för att bli mer känt och relevant i utvecklandet av de regionala innovationsstödssystemen samt företagens internationalisering. I skrivande stund vet vi inte exakt hur ärendet hanteras i de andra länen, dvs. om det blir beslut på politisk eller tjänstemannanivå. EU-kommissionens samråd stänger den 31 augusti. Beslutsunderlag Position paper on the programme for the competitiveness of enterprises and small and medium sized enterprises (COSME) Åsa Ängsback "[Namn - kontrasign]" "[Titel - kontrasign]"

69 Beslutet ska skickas till Hans Pontusson, David Paulsson, Monika Jönssson, Eric Boo 2(2)

70 Position paper on the programme for the competitiveness of enterprises and small and medium-sized enterprises (COSME) Abstract Despite the great need of supporting businesses competitiveness by adoption of new business models, innovative practices and access to new markets, the COSME programme has been sparsely exploited in our regions during the current programming period 1. While we entirely support the idea that SME:s should be the primary beneficiaries of COSME, we believe that it is important to distinguish between the beneficiaries of the programme and the target audience of the calls. Clusters play a key role in our regions implementation of the smart specialisation strategies and thereby a key role in strengthening SME competitiveness and SME internationalisation. We believe that if COSME-calls would be more focused at supporting cluster activities related to smart specialisation, the programme would ultimately provide greater benefit for SME:s and move from being one of the most underexploited, to become one of the most important programmes in supporting SME:s growth and internationalisation in our regions. Looking forward a) Smart specialisation has proven to be an effective and transformative tool for increased research and innovation (R&I) contributing to higher competitiveness on the regional and European level. The approach has been successful in refining priorities and achieving a more long-term and systematic approach to R&I policy. The smart specialisation concept should thus be further strengthened in the coming programming period and we believe that the success of smart specialisation is dependent on the alignment between European initiatives and other existing instruments, such as the COSME programme, would be very rewarding in creating synergies between ESIF and Framework programmes. b) We welcome the action GRO/SME/17/C/06 Industrial Modernisation and Smart Specialisation in the 2017 COSME work programme, as an action in line with our comment (a). In the remaining work programmes in the present programming period, and for the planning of the programme priorities in the next programming period, we encourage even further actions directed towards cluster initiatives and the industry to support the industry participation in the implementation of the thematic smart specialisation platforms and other smart specialisation initiatives. c) The variety of support actions in the COSME programme creates a challenge in communicating the opportunities in the programme. We believe that while the beneficiaries of the calls ultimately should be SME:s growth and internationalisation, the programme would benefit from concentrating its calls on actors providing support for SME:s. In particular, we believe that providing resources for clusters to participate in pan-european investment and co-learning projects 1 In the COSME Data Hub, which only features beneficiaries who have been awarded grants co-financed by the COSME programme (not guarantees, loans and equity capital 'financial instruments channelled by the European Investment Fund through local financial institutions in EU countries, nor actions delivered through procurement and calls for tender, including studies and campaigns), there are only four beneficiaries listed in the whole North Middle Sweden and East Central Sweden area.

71 such as the Vanguard Initiative and the S3-thematic platforms is well suited to this purpose. To enhance the communicability of COSME we suggest introducing a Cluster-pillar to the programme, alternatively lift out the financial instruments out of the programme and streamline COSME to a programme entirely directed at Clusters. d) The design and implementation of Smart Specialisation, as an important tool in building regional innovation ecosystems, have so far largely been a priority at regional and European level. We are largely referring to the situation in Sweden, but this is generally the governance structure in other parts of Europe, based on our experience. We very much welcome this direct dialogue and cooperation with the European Commission. We would ask the European Commission to also keep a dialogue with the member-states on how the national level in the member-state can support our regional work on smart specialisation. In Sweden, this discussion is ongoing and the European Commission could be an important partner in this dialogue to achieve an efficient multilevel governance. The COSME programme, should help support our efforts in implementing our smart specialisation strategies, and the COSME national contact point could further promote the programme as an opportunity in the realisation of the smart specialisation strategies. e) As stated earlier, the COSME programme has been sparsely exploited in our regions during the current programming period. The COSME funding in our regions is mainly connected to the Enterprise Europe Network (EEN) actions. We believe that the EEN is an underutilised resource in the implementation of the smart specialisation strategies and development of regional innovation ecosystems. To further strengthen the alignment between European initiatives and other existing instruments, we believe that the priorities of the EEN would be enforced by a closer link to smart specialisation and the regional innovation ecosystems.

72 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Helena Hanno Enochsson Datum AU Diarienummer RD 2015/157 Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar/föreslår Direktionen besluta Rådet för välfärdsutveckling föreslår Direktionen rekommendera kommuner och landsting att godkänna förslaget till tillnyktringsplatser. Sammanfattning av ärendet Förslaget till samverkansbeslut om tillnyktringsplatser är ett resultat av ett arbete inom LOB projekt. Arbetet grundar sig i den överenskommelse som tidigare har tecknats mellan kommunerna, landstinget och polisen. Arbetet har hittills finanseriats av pengar som Regeringen tillsatt för LOB arbete i länen. Tillskapande av tillnyktringsplatser bedöms av parterna i LOB projektet vara den viktigaste åtgärden för att utveckla omhändertagandet av berusade personer. Möjligheten till tidig upptäckt och tidiga insatser ökar, den högsta målsättningen är dock att förhindra dödsfall i arrest. För att kunna skapa dessa platser behövs samverkan mellan kommuner och landsting. Ett förslag till samarbetsavtal samt ett förslag till ekonomisk fördelning har tagits fram. Detta skickas ut till kommuner och till landstinget för behandling. Beslutsunderlag Se bifogat förslag till samverkansbeslut med ett en budget och förslag till kostnadsfördelning. Ärendet 2014 beslutade Regeringen att fördela pengar till regioner för att stödja det lokala och regionala utvecklingsarbetet för att förbättra stöd- och behandlingsinsatserna vid omhändertagandet av berusade personer (LOB). Pengarna räcker till och med utgången av I maj 2014 tecknades en överenskommelse mellan landstinget, kommunerna och polisen. Målet med överenskommelsen är att aktörerna gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras. Sedan dess har ett antal processer drivits inom projektet och just tillskapandet av tillnyktringsprocesser har vid ett flertal tillfällen pekats ut som en av de viktigaste åtgärderna. Pengar för uppstart av platserna kommer att tas från

73 2(2) LOB-projektet, men för att det ska kunna ske behöver en lösning på längre sikt säkras. Bifogat avtal har arbetats fram av en ekonomigrupp med två ekonomer (en från kommunen och en från landstinget) samt en juristgrupp bestående av tre jurister (kommunjurist, landstingsjurist och jurist från polisen). Avtalet föreslås gälla i två år med möjlighet till uppsägning alternativt korrigering efter ett år. Helena Hanno Enochsson Beslutet ska skickas till Länets kommuner Landstinget Polisen i Dalarna

74 Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet INFORMATION Sten Eriksson Utvecklingsledare Region Dalarna Sören Fogde LOB-arbetsgrupp Landstinget Dalarna Falun Malin Engholm LOB-arbetsgrupp Polisen Dalarna Diarienummer: RD 2015/157

75 Till landstingsstyrelsens ordförande och kommunstyrelsernas ordförande i Dalarna. Detta är ett utskick inom LOB projektet. LOB projektet är ett samverkansprojekt mellan landstinget, kommunerna och polisen. Syftet med projektet är att öka den medicinska säkerheten i omhändertagandet av berusade. Enligt projektet är den viktigaste åtgärden att tillskapa tillnyktringsplatser. Arbetet har nu kommit så långt att det nu handlar om att få till ett beslut inom landstinget och länets 15 kommuner om att vara med och tillskapa tillnyktringsplatser i Dalarna från och med 1 januari Utifrån detta har arbetsgruppen utarbetat ett förslag till kostnadsfördelning mellan landstinget och kommunerna. Förslaget har utarbetats tillsammans med jurister och ekonomer från landstinget och kommunerna. Dessa har utsetts av Länsnätverket förvaltningschefer. Förslaget om tillnyktringsplatser kommer att behandlats politiskt på direktionen Region Dalarna. En stor dela av tilldelade medlen inom LOB-projektet ska enligt förslaget användas till uppstartskostnader av TN-platser. De tilldelade projektmedlen är garanterade under Vi bilägger en sammanfattning, förslag till avtal, ekonomisk kostnadsberäkning och kostnadsfördelning mellan landstinget och samtliga länets 15 kommuner. För ytterligare underlag hänvisas till Region Dalarna via denna länk: För ytterligare upplysningar kontakta gärna: Sten Eriksson, sten.eriksson@regiondalarna.se, Sören Fogde, soren.fogde@ltdalarna.se, Malin Engholm, malin.engholm@polisen.se, En grundförutsättning för att kunna starta upp är att landstinget och länets samtliga kommuner antar förslaget. Ett skriftligt svar från landstinget och varje kommun där det klart framgår om förslaget antas eller ej, skall ha inkommit till Region Dalarna senast 30 augusti ARBETSGRUPPEN LOB-PROJEKTET I DALARNA Falun

76 Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet BAKGRUND OCH SAMMANHANG När Lagen om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) 1 trädde i kraft i Sverige var syftet att det skulle medföra ett mer humant omhändertagande av berusade personer där merparten av dessa skulle beredas vård och omsorg vid sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning. Att kvarhålla en omhändertagen i polisens arrest skulle endast ske i undantagsfall då de vårdinriktade alternativen i lagtexten skulle ges företräde och prioritet. År 2011 kom socialdepartementet med ett slutbetänkande från missbruksutredningen, Bättre insatser vid missbruk och beroende 2 där framkom att den aktuella lagstiftningen kring omhändertagande av berusade personer inte bidragit till den utveckling som förutspåddes. Utredningen visade att det nationellt endast är 9 procent av de som blivit omhändertagna i enlighet med LOB som förts till en sjukvårdsinrättning, vilket därmed visar på att de flesta omhändertagna blir placerade i arrest 3. Socialdepartementet föreslog i missbruksutredningen 4 att huvudansvaret för förvaring och tillsyn vid polisens omhändertagande i enlighet med LOB bör ligga hos landstinget som har den kompetens som krävs för att erbjuda en trygg medicinsk tillsyn och vård. Regeringen valde dock att i propositionen; God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 5 behålla den rådande ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Man ansåg att huvudmännen själva ska avgöra, i samverkan med polismyndigheten, hur tillnyktringsverksamheten gällande omhändertagna personer i enlighet med LOB bör utformas genom regionala överenskommelser. Lagstiftningen kring omhändertagandet av berusade personer säger att ett omhändertagande ska ske mot bakgrund av att personen i fråga, på grund av sin berusning, inte kan ta hand om sig själv och/eller är en fara för sin egen, eller annan person. Det vårdande perspektivet ska stå i fokus och även utövas i enlighet med objektivitets- och legalitetsprincipen som återfinns i Regeringsformen. Lagens intention är att den omhändertagna i sista hand ska placeras i arrest och att ett vårdande perspektiv i större utsträckning ska tillämpas. DEN NATIONELLA LOB SATSNINGEN 2014 beslutade Regeringen att fördela 35 miljoner kronor årligen mellan åren till länen/regionerna för att stödja ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete för att förbättra stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertaganden av berusade personer. Arbetet innebar att landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt LOB. Syftet med utvecklingsarbetet är att den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB ska förbättras genom alternativa lösningar till förvaring i arrest HANTERINGEN AV LOB SATSNINGEN I DALARNA I Dalarna tecknades en överenskommelse mellan landstinget, kommunerna och polisen den 19 maj Det övergripande målet med samverkansöverenskommelsen är att landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras för de personer som omhändertas enligt LOB. Ett särskilt fokus gäller barn under 18 år. 1 LOB (1976:511) 2 SOU (2011:35) 3 SOU (2011:35) s SOU (2011:35) s Prop. 2012/13:777 Region Dalarna LOB projektet/

77 I den kartläggning som genomfördes hösten 2014 identifierade arbetsgruppen ett antal förbättringsområden. Dessa förbättringsområden bedöms vara centrala för det fortsatta utvecklingsarbetet för att landsting, kommuner och polismyndigheten i samverkan ska kunna leva upp till lagstiftningens intentioner. Förbättringsarbetet sker inom ramen för den regionala utvecklingsgruppen för missbruk och beroende (RUG). RUG är partsammansatt organ med representanter från polis, kommun och landsting och organiserad inom region Dalarna. Politiskt är utvecklingsarbetet anslutet till rådet för välfärdsutveckling. Det operativa arbetet utförs av en arbetsgrupp med en representant från varje myndighet. Arbetet bedrivs inom tre huvudområden. Två utvecklingsområden är organiserade i projektform. Det ena handlar om utveckling av tillnyktringsplatser och det andra om att utveckla den medicinska säkerheten i polisens omhändertagande. Det tredje området handlar om att utveckla en struktur för ett systematiserat samarbete. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med brukarorganisationer. GEMENSAMMA TILLNYKTRINGSPLATSER Att tillskapa tillnyktringsplatser har av parterna bedömts vara den viktigaste åtgärden för att utveckla omhändertagandet av berusade personer. Möjligheten till tidig upptäck och tidiga insatser anses öka på ett högst påtagligt sätt. Den högsta målsättningen är att förhindra dödsfall i arrest. Missbruks- och beroendevården regleras genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) samt av lagen om omhändertagande av missbrukare (LVM). HSL och SoL på en mycket övergripande nivå. Det finns inget i dessa lagutrymmen som beskriver ansvaret för tillnyktringsverksamhet. Kommunerna och landstinget ska enligt 5 kap. 9 a och HSL 16 kap. 3 ingå en överenskommelse med varandra om ett samarbete kring missbruk och beroende. Bilagt förslag till avtal ska ses som ett underavtal till den överenskommelsen. Tillnyktringsplatser föreslås att organiseras vid länets akutsjukhus i Falun och Mora, även vid lasarettet i Avesta kan okomplicerad tillnyktring ske dock i begränsad omfattning. Sammanlagt kommer det inledningsvis att finnas 6 platser (4 i Falun 1 vardera i Mora och Avesta). Landstinget föreslås ha vårdgivaransvaret med huvudmannaansvaret delas mellan berörda kommuner och landstinget. Verksamheten riktas i ett inledningsskede endast till personer som blivit omhändertagna enligt LOB och som polisen bedömt inte ska placeras i arrest. Finansieringsansvaret föreslås delat med femtio procent på landstinget och femtio procent fördelat mellan länets kommuner utifrån invånarantal. Kostnaden i 2017 års priser är beräknat till tkr. Finansieringsansvaret för halva kostnaden tkr åvilar landstinget medan den andra halvan med motsvarande belopp åvilar länets kommuner. 6 För att lättare hantera föreslagen verksamhets uppstartskostnader har regionala utvecklingsgruppen för missbruk och beroende beslutat tillföra medel från LOB projektet motsvarande ett belopp om 1,2 mkr. Pengarna ska huvudsakligen användas för lokalförändringar och personalkostnader. Avtalets juridiska och ekonomiska grunder har arbetats fram av en ekonomi- och juridikgrupp bestående av två ekonomer (en controller från Avesta kommun och en controller från landstinget) samt tre jurister (en kommunjurist, en landstingsjurist och en jurist från polisen). Avtalet 7 föreslås gälla i två år med möjlighet till uppsägning alternativt korrigering efter ett år. 6 Kostnadsfördelning kommunvis 7 Avtalsförslag Region Dalarna LOB projektet/

78 Avtal om tillnyktringsverksamhet mellan Dalarnas kommuner och landstinget Dalarna TILLNYKTRINGSVERKSAMHET PÅ SÄRSKILDA TILLNYKTRINGSPLATSER Berusade personer kan i särskilda fall omhändertas av polisen enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB). Detta gäller om en person är så berusad/påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller om personen utgör en fara för sig själv eller andra. Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, viss medicinsk insatsberedskap och någonstans att vistas under en kortare tid under den akuta berusningen. LAGSTIFTNING, RIKTLINJER Missbruks- och beroendevården regleras genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) samt av lagen om omhändertagande av missbrukare (LVM). HSL och SoL reglerar landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten på en mycket övergripande nivå. I övrigt hänvisas till den regionala överenskommelsen mellan landstinget och kommunerna gällande riskbruk, missbruk och beroende. Inom ramen för den här överenskommelse önskar parterna utvidga samarbetet avseende ansvaret för tillnyktring som inte är reglerat i lag utan kräver en särskild överenskommelse mellan parterna. Syftet med avtalet är att beskriva parternas ambition och ansvar för tillnyktringsverksamhet. GEMENSAM VILJEYTTRING Parternas gemensamma ambition är att humanisera omhändertagandet och att öka den medicinska säkerheten för berusade personer genom att tillskapa särskilda platser för tillnyktring. 1 Avtalets omfattning Detta avtal omfattar tillnyktringsverksamhet för personer som initialt har omhändertagits enligt LOB, men som polisen beslutat inte ska förvaras i arrest. Om landstinget skriver in en sådan person på särskild tillnyktringsplats, beslutar polisen att hen inte längre ska omfattas av LOB. Landstinget är ansvarig vårdgivare för verksamheten, medan kostnadsansvaret och ansvaret som huvudman är gemensamt och finansieras med 50% av landstinget och 50% av länets kommuner. Landstinget organiserar 4 (fyra) platser vid missbruksenheten på Falu lasarett och 1 (en) plats vid akuten på Mora lasarett. Inom ramen för ordinarie verksamhet vid medicinakuten i Avesta kan enstaka okomplicerade tillnyktringar ske. 2 Intagningsförfarande Polisen transporterar den omhändertagne direkt till tillnyktringsenheten/plats där en medicinsk bedömning sker som grund för fortsatta åtgärder. Avtal om tillnyktringsverksamhet mellan Dalarnas kommuner och landstinget Dalarna/

79 3 Individuell plan för insatser från båda huvudmännen. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården och den enskilde samtycker till det, ska landstinget kontakta kommunen för att upprätta en individuell plan enligt HSL 16 kap. 4 och SoL 2 kap Efter avslutad tillnyktring Efter avslutad tillnyktring sker en medicinsk bedömning, i syfte att bedöma behov av abstinensbehandling eller behov av andra sjukvårdsinsatser. 5 Avtalstid Avtalet gäller från t o m Uppsägningstid under löpande avtalstid är 12 månader. Avtalet upphör om förändringar i ansvar för missbruksvården sker mellan huvudmännen genom nationella beslut. Utvärdering av avtalet ska ske senast första kvartalet Om inte ett nytt avtal träffats före så upphör verksamheten vid avtalets utgång. 6 Parternas kostnadsansvar för tillnyktringsverksamheten Parterna förbinder sig att dela kostnaderna med halva kostnaden var. Kostnaderna uppdelas utifrån ett fast pris för verksamheten beräknat för 2018 till en totalsumma tkr. Landstinget betalar tkr och kommunerna tkr. Fördelningen mellan kommunerna beräknas utifrån invånarantal. Kostnaden betalas fyra gånger per år. Ersättningen justeras årligen enligt Landstingsprisindex (LPI). AVTALETS UNDERTECKNANDE Ort och datum För landstinget För kommunerna Avtal om tillnyktringsverksamhet mellan Dalarnas kommuner och landstinget Dalarna/

80 Grov kostnadsberäkning Tillnyktringsplatser Alternativ Självständig org enhet Del av beroendeavdelning Utlokaliserat Mora (med klin) Utlokaliserat Avesta (med klin) Antal vpl Bemanning 2 pers, Usk, Ssk dygnet runt 1 pers, Usk (extra ssk helg?) 1 Usk (fre kv-mån morg) 1 Usk (fre kv-mån morg) Antal tjänster 12 (6 ssk, 6 usk) 6 usk, (1 ssk?) 2 usk/helg 2 usk/helg Lönekostnad inkl soc avg Lokalhyra Labkostnader/provtagning Läkemedel Måltider/livsm Övrigt tvätt, It, telefoni, övr. material etc. Avgår patientintäkter Summa kostnad: Uppskattad produktion Vårddygnskostnad: I beräkningen har exkluderats kostnader för uppstart/ombyggnad. Lönekostnad inkl soc Ssk: Lönekostnad inkl soc Usk: 620 tkr/år 515 tsk/år Utlokaliserade platser: Uppskattad lönekostnad inkl OB för bemanning angiven tid. Uppskattad produktion Falun: Räknat på full beläggning, 4 vårdplatser under helg, resterande del av veckan 1 belagd plats i snitt. Om utlokaliserat till både Mora och Avesta räcker det enligt Mats Carlsson med 4 platser i Falun. Uppskattad produktion Avesta/Mora: Räknat på totalt 3 belagda platser under helg (båda ställena tillsammans). 2

81 Kostnadsfördelningsmodell Förslaget utgår från en 50/50-lösning, där landstinget står för 50% och kommunerna resterande 50% med en fördelningsnyckel som utgår från befolkningen Kostnaden grundar sig på den beräkning som landstinget tagit fram för tillnyktringsenheter, TNE, i Falun, Mora och Avesta. Kommun Kommun Invånare % av befolkning 50% andel Kommuner 50% Landstinget 50% 2084 Avesta ,14% 4,07% Borlänge ,14% 9,07% Falun ,27% 10,14% Gagnef ,58% 1,79% Hedemora ,43% 2,72% Leksand ,45% 2,73% Ludvika ,47% 4,73% Malung-Sälen ,55% 1,77% Mora ,13% 3,56% Orsa ,41% 1,21% Rättvik ,82% 1,91% Smedjebacken ,83% 1,92% Säter ,90% 1,95% Vansbro ,42% 1,21% Älvdalen ,47% 1,24% Summa % 50% Beräknad kostnad

82

83

84 FORSLAG TIL ÅRSRAPPORT 2016 Siste revisjon 10 februar 2017 Behandles av Styringsgruppa i august 2017 Grensekomiteen Hedmark -Dalarna Hedmark-Dalarna samarbeidet - Grensekomité Sekretariat: Hedmark fylkeskommune, Parkgt. 64 Hamar, Norge. Postboks 4404, Bedriftssenteret, 2325 Hamar, Norge. Tlf Følg oss på vår webside og vår Facebook

85 Innledning Årsrapporten for 2016 er utarbeidet på grunnlag av strategi- og handlingsplanen for Grensekomiteens arbeid har vært basert på følgende visjon og tematiske innsatsområder: Visjon: Et innovativt grenseoverskridende samarbeid og partnerskap som forsterker grenseregionens attraksjons- og konkurransekraft og gjør det enklere å leve, arbeide og drive virksomhet i regionen. Tematiske innsatsområder: 1. Redusere grensehindre - Öppna gränser 2. Grensenært samarbeid - Gränsregionalt samarbete 3. Attraktiv region - Grenseregional bærekraftig velferdsutvikling 4. Grønn tilvekst og bærekraftig samfunn - Strategi- och metodutveckling I matrisen under har vi sammenstilt handlingsplanens 14 planlagte prosjekter med de leveranser og resultater vi mener vi har oppnådd i I tillegg kommer flere løpende aktiviteter som internt arbeid, deltakelse i diverse fora og møter m.m.. 12 prosjekter ble gjennomført helt eller delvis i

86 Prioriteringer 2016 Innsatsområde 1: Redusere grensehindre åpne grenser Planlagte aktiviteter Seminar om grensehindre med målgruppe små og mellomstore bedrifter GJENNOMFØRT Samarbeidsprosjekt bedriftsrettete grensehindre: Gränsmöjligheter En 161 mil integrerad arbetsmarknad längs norsk-svenska grensen GJENNOMFØRT Resultater Seminaret ble gjennomført 18 april i Trysil som et samarbeidsseminar mellom Grensekomiteen Hedmark-Dalarna og Interregprosjetket SITE Destinasjon. Det deltok 8 bedrifter fra Hedmark og Dalarna og myndighetspersoner fra Grensetjenesten, Skatteverket, Skatt Øst, Tollvesenet og Mattilsynet. Totalt deltok nærmere 30 personer. Ansvar: Hedmark fylkeskommune (og SITE Destination) Arbeidet med prosjektet Grensemuligheter Norge-Sverige startet opp høsten 2014 og ble avsluttet 19 februar 2016 da søknaden om støtte fra Interreg Sverige-Norgeprogrammet ble sendt inn. 11 mai 2016 fattet Øvervåkningskomiteen for Interreg Sverige- Norgeprogrammet vedtak om støtte på totalt Euro. Bakgrunnen for prosjektet er Nordisk Ministerråds arbeid for å styrke det nordiske grensehindersarbeidet. Det er etablert et partnerskap med Länsstyrelsen Värmland og Hedmark fylkeskommune som prosjekteiere og med et bredt partnerskap bestående av Grensetjenesten, Grensekomiteene og regionale myndigheter. Ansvaret for de faglige arbeidspakkene er Hedmark fylkeskommune, Länsstyrelsen Dalarna og Svinesundkomiteen. En rekke assosierte partnere er også tilknyttet prosjektet. Prosjektets hovedmålgruppe er næringslivet og det legges opp til å arbeide både med formelle og mentale grensehindre, strukturering av samarbeidet mellom Grensetjenesten og Grensekomiteer, kommunikasjon og kompetanseutvikling. Letter of support har kommet fra Nordisk Ministerråd og NHO Innlandet. Grensekomiteen har også deltatt på møtene i Nordisk Ministerråds Grensehindersforum og LOTS-gruppe 15 mars 2016, 7 juni 2016, 27 oktober og 14 desember Prosjektet Gränsmöjligheter har blitt presentert på disse arrangementene. Grensekomiteen har også deltatt på Grenserådets møte 19 mai 2016 i Karlstad der Gränsmöjligheter ble presentert av prosjekteierne og Grenserådets møte den 24 november.. Kommunikasjon/informasjon om grensehindre og Grensekomiteens arbeide GJENNOMFØRT Ansvar: Hedmark fylkeskommune (og Länsstyrelsen Värmland) Det ble laget en omfattende artikkel om Grensehinderseminaret i Trysil 18 april publisert på Grensekomiteens hjemmeside. Gjennom deltakelse i Grensehindersforum og Grenserådet har det blitt formidlet mye informasjon om prosjektarbeidet med grensehindre for næringslivet. Ansvar: Hedmark fylkeskommune 3

87 Innsatsområde 2: Grensenært samarbeide grenseregionalt samarbeide Planlagte aktiviteter GrenseROS en grenseoverskridende risk- og sårbarhetsanalyse GJENNOMFØRT Resultater Prosjektet har vært et samarbeidsprosjekt mellom Fylkesmannen i Hedmark, Länsstyrelsen Dalarna og Länsstyrelsen Värmland (Grenseredningsrådet). Sluttrapporten ble ferdig i mai Rapporten gir en oversikt over risikoforhold som vil kunne ha konsekvenser for begge sider av riksgrensen og/eller kreve redningsinnsats og samordning av svenske og norske myndigheter. Link til sluttrapporten: Flygplatsprojekt Fjällpaket Helse og sjukvård i den grensenære regionen GJENNOMFØRT Ansvar: Grenseredningsrådet: Fylkesmannen i Hedmark, Länsstyrelsen Dalarna og Länsstyrelsen Värmland En skiss presenterades på styrgruppens möte i april I frågan om ett gränsöverskridande Fjällpaket diskuterades olika möjligheter och problem. Ingen enighet nåddes i frågan och det framlagda förslaget lämnades utan särskilt beslut. Vad gäller Flygplatsprojektet så har arbetet gått vidare i den meningen att Region Dalarna tagit ett särskilt ansvar för projektets relation till Trafikverket med särskild vikt på vägfrågor och den prövning som görs av EU- Kommissionen. När ett (positivt) beslut finns och arbetet går vidare kommer Aktiebolaget som står bakom byggandet av flygplats och köpcentrum att i stora delar ta ett eget ansvar för flertalet aspekter av verksamhetens uppbyggnad och drift. Behovet av utvecklat myndighetssamarbete kvarstår på lite sikt. Gränskommitténs roll och möjligheter att bistå i processen kan komma att aktualiseras igen. Deler av myndighetssamarbeidet ivaretas av Grensekomiteen i dag, bl.a. arbeidet med grensehindre. Eventuelt videre myndighetsarbeide vil vurderes etterhvert. Konsulent Bengt Welin har utarbeidet en rapport om grunnlaget for et fortsatt samarbeid mellom aktører i Hedmark og Dalarna om helse og sjukvårdssamarbeidet. Dette er et utfordrende prosjekt der det er vanskelig å få til avtaler om videre samarbeid mellom berørte aktører i Hedmark og Dalarna. Slutrapporten med samarbetsförslag från Bengt Welin lyfts i mars 2016 till politiken i Rådet för välfärdsutveckling på Region Dalarna som får besluta hur informationen i rapporten ska användas och om politiska beslut behövs för att ta ett eventuellt samarbete vidare. Rådet för välfärdsutveckling i Dalarna behandlet dette temaet våren 2016 og fattet følgende vedtak: Rådet för välfärdsutveckling ställer seg bakom utredningens förslag till fortsatta processer för att utveckla samverkan inom de i förstudien beskrivna områdena. Gränskomitten uppmanas att ta initiativ til sådant fortsatt arbete. 4

88 Det er ikke laget noen planer for eventuelt videre arbeide og ledergruppen for Grensekomiteen vedtok å avslutte prosjektet i Organisasjonssamarbeid oppfølging Grenseforum 2014 GJENNOMFØRT Ansvar: Region Dalarna Det har blitt gjennomført flere arbeidstreff som et resultat av Grenseforum De fleste ble gjennomført i som møter og samtaler, men uten noen videre prosjektutvikling. I 2016 har det vært arbeidet med 3 initiativ: -Interegprosjekt om Gränsöverskridande besöksförvaltning för Fulufjellets nationalparker. Ett förprojekt avslutades under våren och ett huvudprojekt lämnades in. Vedtak i april 2016 av Styringskomiteen for Interreg Sverige- Norge programmet om støtte til et hovedprosjekt med økonomisk ramme på ca 8 mill. Kroner. -Utveckling av natur och kulturarvet kring Fulfujällets Nationalpark. Förstudien visade ett behov av att utveckla naturvärden i området. Kontakter mellan Skogsmuseet i Lomkällan och Skogsbrukets Hus i Trysil togs och ideer kring ett interreg-projekt diskuterades vid ett möte i Trysil. Ansvaret för det fortsatta arbete ligger nu hos Älvdalens och Trysil kommun. 14 oktober 2015 ble det holdt et møte i Trysil mellom Hedmark fylkeskommune (avd. For kultur og kompetanse og avd. For folkehelse), Landstinget Dalarna og Odal Næringshage om prosjektideen Krehab-kultur og næring med vekt på entreprenørskap og folkehelse. Styringsgruppa for Grensekomiteen bevilget kr som delfinansiering til et Interregbasert forprosjekt som skal gjennomføres i Arbeidet har tatt tid, men partnerne: Landstinget Dalarna og Odal Næringshage har nå utarbeidet en forstudiesøknad til Interreg Sverige-Norge programmet. Hedmark fylkeskommune har bevilget kr til forstudiearbeidet. Ansvar: Landstinget Dalarna og Odal Næringshage Innsatsområde 3: Attraktiv region Grenseregional bærekraftig velferdsutvikling Planlagte aktiviteter Attraktivitetsprosjekt med kommuner i Hedmark og Dalarna som målgruppe GJENNOMFØRT Resultater Telemarksforskning og Framväxtbolaget AB har vært ansvarlilg for utarbeiding av analyser og prosessamlinger i kommunene. I Hedmark var Stor-Elvdal og Løten nye kommuner, mens i Dalarna var Älvdalen og Ludvika nye kommuner. Disse fikk utarbeidet helt nye og omfattende kommuneanalyser. Rendalen, Trysil og Säter kommuner var med for andre gang og fikk utarbeidet analyser med ny statistikk (minianalyser, Säter full analyse) De svenske kommuneanalysene ble oversatt til svensk av Framväxtbolaget AB. Det har vært gjennomført flere møter og mindre workshops i de svenske kommunene. Kommuneworkshops har vært gjennomført i Rendalen, Trysil og Älvdalen. Av ulike årsaker ønsket ikke alle kommunene kommuneworkshops og fellessamling(er). Prosjektet ble derfor noe mindre enn planlagt og avsluttet i desember Ansvar: Hedmark fylkeskommune og Region Dalarna 5

89 Grenseforum 2017 DELVIS GJENNOMFØRT Kartlegge flyktninge/integrasjonsfrågan og hva vi kan jobbe med i Grensekomiteen DELVIS GJENNOMFØRT SILVER - Identification and Implementation of Regional Policies to take advantage of the SILVER Economy derived opportunities to engage SMEs in growth and entrepreneurship spirit GJENNOMFØRT, men søknaden ble avslått høsten Grenseforum 2017 gjennomføres 22 februar 2017 med temaet Fra immigrant til medarbetare. Det er etablert en komite bestående av de regionale myndigheter i Hedmark, Dalarna och Värmland (Hedmark fylkeskommune, Fylkesmannen i Hedmark og Länsstyrelsen Dalarna. Grenseforum 2017 arrangeres sammem med Interregprosjektet SITE Destination og Vägen In. Programmet ble ferdig i Ansvar: Länsstyrelsen Dalarna og programkomiteen. Prosjektet ble vedtatt av styringsgruppa for Grensekomiteen 15 oktober Det pågår ett kartläggningsarbete bl.a. av Vägen In kontoret och Programkomiteen for GF 2017 har vurdert ulike analysetemaer som kan komplettere disse. Framväxtbolaget AB ble engasjert høsten 2016 for å gjennomføre intervjuer i SITE-kommunerna bland företag, organisationer och kommunrepresentanter om kommunenes integrasjonsarbeide. Resultatene av analysen blir presentert på Grenseforum Ansvar Länsstyrelsen Dalarna og komiteen. Den demografiske utviklingen er en sentral faktor for all samfunnsplanlegging framover. Både på internasjonalt, nasjonalt, regionalt og lokalt nivå. EU-kommisjonen har bl.a. utgitt bakgrunnsdokumentet Growing the European Silver Economy der det bl.a. vises til de økonomiske og markedsmessige muligheter som ligger i eldrebølgen. Som et oppfølgingsprosjekt av både tidligere og pågående Attraktivitetsprosjekter ser vi på mulighetene for å utvikle et europeisk samarbeidsprosjekt om temaet Silver economy. Høsten 2015 ble arbeidet med temaet silver economy revitalisert med Hedmark fylkeskommune og Region Dalarna som Grensekomiteens aktører. Målsettingen er at det under vinter/vår skal etableres et europeisk partnerskap og en søknad som kan sendes inn til Interreg Europe-programmet i mai Prosjektet har næringslivet som målgruppe og temaet er knyttet til eldrebølgen og de muligheter som kan ligge i å utvikle nye tjenester, produkter og opplevelser for den eldre generasjonen. Eldreandelen i befolkningen vokser sterkt og svært mange eldre i dag er friske, har relativt god økonomi og ønsker å ha en aktiv fritid. Samtidig er det også en sterkt økende andel av befolkningen som er sårbare og avhengige av hjelp fra offentlige myndigheter og private/frivillige aktører for å klare seg. EU-kommisjonen har også vedtatt Europe the best destination in the world for seniors samt Independent living for den delen av de eldre som er mer eller mindre avhengige av ulike former for hjelp. Prosjektsøknaden ble sendt inn den 13 mail til Interreg Europe Programmet. Det er 9 partnere i prosjektet som har et samlet budsjett på ca Euro. Teruelregionen i Spania er Lead Partner. Ansvarlig: Leadpartner, samt Hedmark fylkeskommune og Region Dalarna og 6 andre partnere. Innsatsområde 4: Grønn tilvekst og bærekraftig samfunn Planlagte aktiviteter Studietur/Seminar om klima- og energiplaner med kommuner i Hedmark og Dalarna som målgruppe Resultater Det ble gjennomført en studiereise/seminar i Ørebro kommune 1-2 juni Studiereisen samlet 12 deltakere, herav 3 fra Hedmark. Det var lagt opp til et omfattende og interessant program med vekt på klima- og energiplaner og tilhørende aktiviteter. Ørebro er et godt eksempel på hvordan man skal planlegge og gjennomføre ulike klimatiltak. Ørebro har 6

90 GJENNOMFØRT Building4Effects Interreg 5B - Østersjøprosjekt om temaet Energieffektivisering i offentlige bygg GJENNOMFØRT Grenseoverskridende besøksforvaltning for Fulufjellets nasjonalparker GJENNOMFØRT også blitt kåret til Årets Stadskärna i Sverige og gruppen fikk en bred orientering om dette arbeidet. Ansvar: Länsstyrelsen Dalarna og Regionrådet Sør-Østerdal (Hedmark fylkeskommune) Partnerskapet, med Länsstyrelsen Dalarna som Lead Partner og Hedmark fylkeskommune sammen med Regionrådet for Sør-Østerdal som en av partnerne sendte inn et Concept Note til sekretariatet for Østersjøprogrammet som en fase 1 søknad innen fristen den 30 mai Prosjektet har fått flaggskipstatus fra Interreg Baltic Sea Region hvilken kan øke mulighetene for støtte til et hovedprosjekt. Søknaden ble godkjent av Østersjøsekretariatet og gjennom høsten 2016 har det vært en rekke fysiske og digitale møter i partnerskapet for å utvikle en hovedprosjektsøknad. Swedish Institute bevilget SEK til arbeidet med forprosjekt og hovedprosjekt. Partnerskapet består av følgende partnere: Länsstyrelsen Dalarna, Hedmark fylkeskommune, GATE 21 (DK), Lappeenranta region/kommune (FI), TehnopolTeknologipark /Estland) og Sustainable Infrastructure Cluster (Polen), Vidzeme Planning Region, Latvia, ByggDialog, Dalarna, Hvidovre kommune, Danmark, State Real Estate Ltd, Tallin Estland. I tillegg har partnerskapet en rekke Assosierte partnere. Prosjektet har et samlet budsjett på 2.7 mill. Euro. Søknaden om støtte til et hovedprosjekt fra Øztersjøprogrammet ble sendt inn den 17 januar Hovedansvar: Länsstyrelsen Dalarna og partneransvar Hedmark fylkeskommune/regionrådet Sør-Østerdal sammen med 5 andre partnere Nasjonalparkforvaltningen på svensk og på norsk side ønsker å utarbeide besøksstrategi for Fulufjellet Nasjonalpark. Det er ulike forvaltningsmodeller i Norge og Sverige. Alle nasjonaplparker i Norge skal utarbeide besøksstrategi. Besøksstrategi skal utarbeides med den hensikt å ta vare på verneverdiene, legge til rette for de besøkende og om mulig legge til rette for næringsutvikling der dette er hensiktsmessig. Det ble i 2015 etablert Forprosjekt Besøksstrategi. Dette prosjektet er et samarbeid mellom prosjekteierne Fylkesmannen i Hedmark og Länsstyrelsen i Dalarna, og har fått tildelt Interreg-midler. Forprosjektet ble avsluttet i februar 2016 og søknad om støtte til et hovedprosjekt for Interreg Sverige-Norge programmet ble sendt inn 19 februar 2016 og styringskomiteen for Interreg Sverige-Norgeprogrammet innvilget støtte i møte i april 2016.Budsjettet er totalt på Euro. Ansvar: Fylkesmannen i Hedmark og Länsstyrelsen i Dalarna Løpende arbeid: - Kommunikasjon, informasjon, web, fb m.m. - Deltakelse på interne og eksterne møter, seminarer m.m. - Ledelse, prosjektkoordinering, regnskap m.m. - Møter i styringsgruppe, ledergruppe og prosjektgruppe 7

91 I 2016 ble det også satt i gang en prosess for å avklare fremtiden for Grensekomiteen Hedmark- Dalarna. Det har vært gjennomført flere møter i Grensekomiteens ledergruppe som har kommet fram til et omforent forslag om hvordan videreføre samarbeidet de kommende årene. Et av forslagene er å redusere medlemmenes årlige bidrag fra kr for hvert medlem til kr Dette vil føre til et betydelig lavere aktivitetsnivå i Grensekomiteen framover. Forslaget skulle vært behandlet på Styringsgruppemøtet den november 2016, men dette møtet ble utsatt til Grensekomiteen vil likevel i 2017 videreføre et relativt høyt aktivitetsnivå, bl.a. på grunn av avsatte fondsmidler. Regnskap for 2016: KOSTNADSART BUDSJETT 2016 Region Länsstyrelsen Fylkesmannen Hedmark Dalarne* i Dalarne* i Hedmark Fylkeskommune Periodens kostnader kostnader i % av budsjett Avvik fra budsjett Lønn/OH % Eksterne tjenester % Reiser % Andre utgifter % Sum utgifter % KOSTNADSART BUDSJETT Periodens kostnader kostnader i % av budsjett Resterende midler Lønn/OH % Eksterne tjenester % Reiser % Andre utgifter % Sum utgifter % Regnskapet for 2016 viser totalkostnader vel 2.3 millioner, hvilket er en reduksjon på kr fra 2015 og også tilsvarende lavere i forhold til budsjettet for Fra 2016 til 2017 vil det bli overført i underkant av 1 million kroner til arbeidet i Kontaktuppgifter: Sekretariatsleder Kjell Vaagen, Hedmark Fylkeskommune Mobil kjell.vaagen@hedmark.org 8

92 9

93 1 FORSLAG TIL Strategi/handlingsplan for Grensekomiteen Hedmark-Dalarna

94 2 Versjon pr. 8 august 2017 Bakgrunn Hedmark og Dalarna har en felles grense på over 200 km og 4 kommuner har en felles nasjonsgrense. Hedmark og Dalarna har et areal på km2 og en samlet befolkning på innbyggere. Grensekomiteen Hedmark-Dalarna er et felles samarbeidsorgan for regionale myndigheter og kommuner i Hedmark og Dalarna. Samarbeidet bygger på et samarbeidsnettverk mellom de regionale myndighetene og kommunene. Medlemmer er Hedmark fylkeskommune, Fylkesmannen i Hedmark, Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna og Regionrådet for Sør-Østerdal. Grensekomiteen er en av de 12 grensekomiteene og del av Nordisk Ministerråds regime for grenseregionalt samarbeid i Norden. Grensekomiteen samarbeider fordi en gjennom et tett samarbeid innenfor prioriterte innsatsområder kan fremme regional utvikling og tilvekst i hele regionen. Samarbeidet mellom Hedmark og Dalarna er basert på historisk og kulturell samhørighet og en felles regional utviklingsinteresse der samarbeidet skal bidra til å gi grenseregional merverdi og nordisk nytte. Strategisk bakgrunn Grensekomiteen Hedmark-Dalarnas strategiske arbeide baserer seg på Nordisk Ministerråds prioriterte temaområder i Ministerrådets Samarbeidsprogram og respektive lands nasjonale og regionale strategier, Hedmark fylkeskommunes regionale planstrategi og Dalastrategin. Det nordiske regionalpolitiske samarbeidet har en lang historie og skaper gode muligheter for læring, forståelse og felles innsats. Samarbeidet bygger på en innsikt om at felles læring og felles løsninger er en avgjørende faktor for at man sammen kan oppnå resultater som bidrar til en bærekraftig utvikling av Nordens regioner. Samarbeidsprogrammet skal bidra til å initiere og gjennomføre aktiviteter som skaper en merverdi gjennom at de gjennomføres på nordisk nivå framfor det nasjonale nivået. Det handler bl.a. om å gjennomføre prosjekter og studier som bidrar til kunnskapsog erfaringsutveksling samt til politikkutvikling. Et annet strategisk fundament er EU:s territorielle dimensjon som har en en ambisjon om å skape bedre livsvilkår og livskvalitet uavhengig av om man bor i Europas kjerneområder eller i mer perifere områder. EU:s samhørighetspolitikk skal svara mot lokala och regionala behov och förhållanden samt kommuners och regioners geografiska utmaningar och möjligheter. De territorielle samarbetsprogrammene som är en del av de europeiske utviklingsfondene, ska utveckla samarbetet över nationsgränserna genom gemensamma program, projekt och nätverk. Det gränsöverskridande samarbetet mellan Dalarna och Hedmark kan stärkas och fördjupas genom medverkan i Interreg-Sverige Norgeprogrammet liksom i Östersjöprogrammet och Interreg Europe. Hedmark og Dalarna har en relativt kort historie som internasjonal samarbeidsregion. Helt fram til 2010 var Hedmark og Dalarna en hvit flekk på kartet til Nordisk Ministerråd om grenseregionalt 2

95 3 samarbeid gjennom grensekomiteer. I det første Interregprogrammet mellom Norge og Sverige fra 1996 (Interreg IIA) deltok bare Älvdalen og Malung kommuner. Det var først fra Interreg 4Aprogrammet i 2007 at hele Dalarnas Län gikk med i det grenseregionale samarbeidet. Etter den tid har Hedmark og Dalarna som grenseregion samarbeidet tett gjennom både Interreg A-programmene, Østersjøprogrammene og Intereg 4C/Interreg Europe-programmene og har deltatt i flere interessante prosjekter som har bidratt med resultater for samfunn og næringsliv i grenseregionen. Fra Norges distrikts- og regionalpolitikk (St.meld 18 ( Berekraftige byar og sterke distrikt) - Vekstkraftige regionar - Berekraftig arealbruk og transportsystem - Byar og tettstader der det er godt å bu og leve - Vekstkraft og likeverdige levekår i distrikta - Planlegging som verktøy for samfunnsutvikling Ur Sveriges nationella strategi för tillväxt och attraktionskraft : - Attraktiva miljöer - Innovation, företagande och entreprenörskap - Internationellt och gränsöverskridande samarbete - Kompetensförsörjning Fra Hedmark fylkeskommuns regionale planstrategi Muligheter for Hedmark 1. Generelt sett gode naturgitte og kompetansemessige forutsetninger for å kunne delta aktivt i «det grønne skiftet» 2. Særlig knyttet til grønn vekst gjennom økt utnytting av Hedmarks jord-, skog- og bioteknologiressurser 3. Nærheten til Oslo og store vekstsentra gir et generelt vekstpotensial, som vil kunne styrkes som følge av forbedret infrastruktur 4. Relativt rimelige boliger, godt og stabilt klima, flotte naturområder og gode idretts- og kulturtilbud 3

96 4 5. Fylket betegnes som et fylke med positiv bostedsattraktivitet Overordnet ambisjon: Ledende nasjonal posisjon i det grønne skiftet og utvikling av bioøkonomien» Hovedsatsingsområder: 1. Økt verdiskaping og livskvalitet basert på lokale natur- og kulturressurser 2. En befolkning med høy kompetanse og et konkurransekraftig arbeids- og næringsliv 3. Levende byer og bygdesentre som er motorer i regionenes utvikling 4. En velfungerende infrastruktur som binder steder, mennesker og virksomheter sammen Hedmark fylkeskommunes internasjonale strategi har følgende målsettinger: Internasjonalt samarbeid skal være en integrert del av Hedmark fylkeskommunes innsats for utvikling av Hedmarkssamfunnet. Arbeidet skal være knyttet til fylkeskommunens oppgaver - regional utvikling, næringsutvikling, opplæring, kultur, klima og energi, helse og infrastruktur, samt prioriteringsområdene i regional planstrategi. Hedmark fylkeskommune skal også gjennom sitt internasjonale engasjement bidra til positiv samfunnsutvikling og kapasitetsutbygging i mindre utviklede land og regioner, samt bidra til å løse globale utfordringer knyttet til klima, transport, demografiske endringer og sosial inkludering. Ur Dalastrategin : Hovedinnsatsoområder: - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud - Innovativa miljöer och entreprenörskap - Tillgänglighet och infrastruktur - Livskvalitet och attraktionskraft Siden oppstarten av arbeidet med gjennomføring av Dalastrategien har det årlig i perioden /18 blitt satt igang aktiviteter innenfor følgende områder: Landsbygdspolitisk program Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering Dalarnas Regionala serviceprogram (samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Dalarna) Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion 4

97 5 Mobilisera för tillväxt Agenda för stärkt entreprenörskap Regional systemanalys Dalarna Vägen in (Samverkan mellan Länsstyrelen och Region Dalarna) Digital agenda (Bredbandssstrategi och handlingsplan digitalisering) Om internasjonalt samarbeid i Dalastrategin: Gränsöverskridande samverkan i tillväxtarbetet - Det strategiska tillväxtarbetet i Dalarna ställer krav på mobilisering och synkronisering av resurser inom regionen, i samarbete mellan regioner och genom internationell samverkan för att nå uppställda mål. Aktuella områden är kommunikationer, sjukvård, utbildning, forskning och inte minst affärsmöjligheter för regionens företag. Det finns en stor potential i ett utökat gränsöverskridande samarbete för att stärka innovativa miljöer. Inte minst gäller detta inom miljö- och energiområdet. Det arbeides også med en ny regionbildning i Dalarna der Region Dalarna og Landstinget Dalarna skal slå seg sammen i Nordiskt Samarbetsprogram för Regional utveckling och planering Sammanfattning De nordiska regionalministrarna presenterar härmed ett gemensamt nordiskt samarbetsprogram med målet att lägga grunden för ett utvecklat kunskapsutbyte, bidra med goda exempel på insatser inom prioriterade politiska områden och att stärka det gemensamma arbetet inom det regionalpolitiska området i Norden. Det nordiska regionalpolitiska samarbetet har en lång historia och skapar goda möjligheter för lärande, förståelse och gemensamma insatser. Samarbetet bygger på en insikt om att gemensamt lärande och gemensamma lösningar är en avgörande faktor för att tillsammans uppnå resultat som bidrar till en hållbar utveckling av Nordens regioner. Detta samarbetsprogram har som utgångspunkt att möta de regionalpolitiska utmaningar som Norden står inför idag och i framtiden. Samarbetsprogrammet tar även utgångspunkt i principerna om hållbar utveckling, jämställdhet samt barn och ungas perspektiv och rättigheter. Det Nordiska Samarbetsprogrammet för Regional utveckling och planering lyfter fram de teman som de Nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland anser vara mest relevanta som insatsområden. En rad prioriteringar inom ramen för dessa insatsområden beskrivs vidare i detta samarbetsprogram. Valet av insatsområden, som baseras på en bred konsultativ process är: 1. Hållbar landsbygdsutveckling 2. Innovativa och resilienta regioner 3. Hållbara städer och stadsutveckling 5

98 6 Samarbetsprogrammet ska bidra till att initiera och genomföra aktiviteter som skapar ett mervärde genom att de genomförs på nordisk nivå istället för nationellt. Det handlar bl.a. om att genomföra projekt och studier som bidrar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt till politikutveckling. På så vis ska programmet bidra till att förbättra nationella och regionala politiska strategier och insatser på det regionalpolitiska området. Samarbetsprogrammet ska även bidra till att samarbetet mellan sektorerna och institutionerna inom Nordiska ministerrådet förstärks. Det gränsregionala samarbetet har varit viktigt för det Nordiska samarbetet. Grunden för det gränsregionala samarbetet har varit att de nordiska gränsregionerna ofta är perifera regioner i sina respektive länder och därmed har mycket att vinna på att samarbeta över landsgränsen, samtidigt som gränserna i sig skapar hinder för företag och arbetstagares rörlighet. Många lösningar för gränsregional service, pendling, företagsutveckling och minskade gränshinder har utvecklats inom ramen för det nordiska samarbetet, genom bland annat gränskommittéerna och med stöd av program såsom det Arktiska samarbetsprogrammet och Nordiska demografiprogrammet samt de europeiska Interreg-programmen. Det nordiska samarbetsprogrammet för regionalpolitik har som utgångspunkt att möta några av de utmaningar som Norden står inför idag och i framtiden. Alla de nordiska länderna har som övergripande nationella mål att uppnå en hållbar regional tillväxt eller utveckling genom att på bästa sätt ta tillvara potentialen i alla delar av landet i stadsregioner såväl som glesbygdsregioner. Det nordiska samarbetet inom regionalpolitik och regional planering grundas på dessa nationella övergripande mål och har identifierat tre övergripande teman och insatsområden som länderna gemensamt ser som viktigast för att uppnå dessa långsiktiga mål. Innsatsområde 1: Hållbar landsbygdsutveckling Landsbygdsutveckling är ett viktigt tema i samtliga nordiska länder samt Färöarna, Grönland och Åland. Samtliga geografiska områden påverkas av ett antal utmaningar som exempelvis demografi, service, infrastruktur, digitalisering, näringsliv, boende, attraktivitet, utbildning och sysselsättning, natur och miljö. Utvecklingen av landsbygden, glesbygden och de perifera områdena är viktig för en sammanhållen utveckling i hela Norden. Detta för att ta tillvara den potential som finns i de nordiska regionerna och därmed bidra till att motverka den ökande regionala obalansen vad gäller exempelvis ekonomisk tillväxt, befolkningsutveckling, servicetillgång, könsfördelning och utbildningsnivå. Innsatsområde 2: Innovativa och resilienta regioner Nordens ekonomiska tillväxt skapas regionalt och lokalt genom innovationer och företagande. Det är viktigt att regionalpolitiken stödjer och stimulerar regionala innovationsmiljöer och näringslivsfrämjande åtgärder så att regionerna kan ta vara på sin utvecklingspotential för smart och hållbar utveckling. Det gäller att etablera och utveckla strategiska samarbeten mellan forskning, offentliga myndigheter och näringsliv i städer och på landsbygden, med sikte på att nå en hållbar 6

99 7 utveckling. Klusterutveckling och regionala innovationsprocesser är intressanta teman att arbeta vidare med liksom att förstå och bygga på globaliseringens möjligheter och utmaningar. Innsatsområde 3: Hållbara städer och stadsutveckling Omställning till mindre sårbara städer, miljövänliga transportsystem och lokala energilösningar är viktiga utvecklingsfrågor för alla nordiska regioner och för storstädernas hållbara utveckling. Inom det regionalpolitiska området prioriteras frågor inom boende, transporter och energisystem/klimatanpassning. Det är viktigt att nordiska städer ska vara attraktiva, väl fungerande och trygga för alla. De Nordiska länderna har haft en likartad urban utveckling historiskt sett och har likheter i sina planerings- och förvaltningssystem. Det finns samtidigt tillräckligt stora skillnader både inom och mellan länderna för att ett lärande ska kunna ske inom den stadsregionala utvecklingen. Tildelingsbrevet fra Nordisk Ministerråd for 2017 I tildelingsbrevet fra Nordisk Ministerråd fra februar 2017 der Grensekomiteen Hedmark-Dalarna får DK i tilskudd for 2017 forventes følgende aktiviteter og resultater: Samla lokala och regionala aktörer Samla in ideer, skapa nätverk och ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet Utifrån det nordiska ekonomiska bidraget utgöra den institusjonella infrastrukturen för det lokala och regionala gränsöverskridande samarbetet Identifiera och bryt aner gränshinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region Stödja regional utveckling, innovation och tillväxt i ett hållbart perspektiv Säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet Bidra till Nordiska Ministerrådets sekretariatets arbete med gränsregionala utmaningar Bidra till att förverkliga målen for MR-NER (regionala sektorens) samarbetsprogram Hedmark Dalarna samarbeidet Visjon Et innovativt grenseoverskridende samarbeide og partnerskap som forsterker grenseregionens attraksjons- og konkurransekraft og gjør det enklere å leve, arbeide og drive virksomhet i regionen. Fire tematiske innsatsområder 7

100 8 På bakgrunn av det strategiske utgangspunktet med bl.a. Samarbeidsprogrammet til Nordisk Ministerråd og tildelingsbrevet fra Nordisk Ministerråd har Grensekomiteen Hedmark- Dalarna fire tematiske innsatsområder : I. Hållbar landsbygdsutveckling med følgende prioriteringer: Prioritet 1: Demografiske utfordringer, kompetanseforsyning og Grenseregionalt samarbeide og økt tilgjengelighet. Prioritet 2: Sosial innovasjon og sosialt entreprenørskap Mål for innsatsområdet er å bidra til politikkutvikling og nye løsninger på de utfordringer Hedmark og Dalarna står overfor. Aktivitetene/prosjektene skal bidra til fortsatt kunnskapsutvikling og til en bedre forståelse av hvordan grenseregionalt samarbeide kan skape konkrete resultater og økt læring. Aktiviteter/prosjekter: 1. Attraktivitet som sektoroverskridende aktivitet i Nordisk Ministerråds Samarbeidsprogram samarbeid mellom temagruppen 1 og 2 (Hållbar landsbygdsutveckling og Innovative og resiliente regioner) II. Innovative og resiliente regioner med følgende prioriteringer: Grønn tilvekst, bioøkonomi og kompetanseforsyning Mål for innsatsområdet er å bidra til politikkutvikling og nye løsninger på de utfordringer Hedmark og Dalarna står overfor. Aktivitetene/prosjektene skal bidra til fortsatt kunnskapsutvikling og til en bedre forståelse av hvordan grenseregionalt samarbeide kan skape konkrete resultater og økt læring Aktiviteter/prosjekter: 1. Følge opp arbeidet med å gjennomføre Østersjøprosjektet EFFECT4Buildings og løfte fram aktiviteter omkring Grønn Tilvekst og Agenda Rural Urban dynamics Sektoroverskridende samarbeid mellom innsatsområde 1, 2 og 3 i Samarbeidsprogrammet om hvordan urbane og rurale områder kan bedre samarbeidet og mobiliteten gjennom arbeid og bosetting med vekt på reiselivsnæringens muligheter (bl.a. second homes) III. Bedrifts- og næringsrettete grensehindre, herunder informasjonsarbeid rettet mot nasjonale myndigheter 8

101 9 Mål for innsatsområdet er å bedre mulighetene for eksport og bedriftssamarbeid for bedrifter i Hedmark og Dalarna og å redusere og fjerne formelle, uformelle og mentale grensehindre. Aktivitetene/prosjektene skal gjennomføres i nært samarbeid med Nordisk Ministerråd, Grensetjenesten Norge-Sverige og Interregprosjektet «Gränsmöjligheter» der Hedmark- Dalarna skal ta aktivt del i de aktiviteter som skal gjennomføres de neste to årene i dette prosjektet. Aktiviteter/prosjekter: 1. Gjennomføre seminarer og arrangementer for næringsliv og kommuner i Hedmark og Dalarna 2. Informere og vise til muligheter framfor problemer for bedrifter i arbeidet med å satse på eksport/import mellom Norge og Sverige 3. Arbeide med konkrete løsningsprosesser av bedriftsrettete grensehindre IV. Medlemsservice (bl. a. Kommunikasjon/informasjon) Mål for innsatsområdet er at Grensekomiteen Hedmark-Dalarna skal være en aktiv samarbeidspartner for medlemmene ved å informere om relevant informasjon knyttet til strategiplanen og handlingsprogrammet, muligheter for deltakelse i seminarer, nasjonale, nordiske og Europeiske programmer og partnerskap og annen informasjon av betydning for det grenseregionale samarbeide. Aktivitetene/prosjektene er informasjons- og formidlingsbaserte og er primært knyttet til kommunikasjonskanalene nyhetsbrev, seminarer og møter m.m. Øvrige løpende aktiviteter Ledelse av Grensekomiteen Synliggöring och profilering Deltagande i nordiska möten/sammanhang (LOTS-gruppen, Grenseregionalt Forum, Grensehindersforum, Nordregio m.m.) Interna möten (styringsgruppe, ledergruppe, ulike arbeidsgrupper) 9

102 10 Samarbeidet har følgende mål for sin virksomhet med prioriterade aktiviteter under 2018: Handlingsplan med beskrivende tekst se vedlegg 1 Budsjett se vedlegg 2 Detaljert virksomhetsplan og budsjett for 2018 utarbeides høsten

103 Underlag till ärendet saknas! Detta kan bero på att: Ärendet kompletteras senare Ärendet har kompletterats separat Ärendet föredras muntligen Ärendet saknar handling

104 Tommy Sandberg FÖRSLAG 1. (6) Göran Carlsson Uppdraget till en politisk arbetsgrupp rörande Kommunernas samordning och organisering inrättande av ett kommunförbund i Dalarna? 1. Bakgrund I förberedelsearbetet inför en eventuell regionbildning i Dalarna 2019 inrättades fem politiska arbetsgrupper. En av dessa skulle bedöma om regionbildningen innebär ett behov av en ny kommunal samordning och organisering i form av ett kommunförbund. Gruppen består av Jan Bohman (ordförande), Anna Hed, Lars Isacsson, Stina Munters, Mikael Rosén och Fredrik Rönning med ett tjänstemannastöd av Tommy Sandberg och Göran Carlsson. Enligt gruppens uppdrag ska dess förslag lämnas senast 31 augusti i år. 2. Att bedöma I direktiven för gruppen lyfts som bakgrund, förutom regionbildningen i sig, fram tre olika tänkbara områden som gruppen ska belysa för ett förslag om vad man vill föreslå om bildande av ett kommunförbund eller inte. Dessa områden är: - En ny samverkansstruktur kommunerna emellan för mellankommunala frågor? - Ett kommunförbund för strukturerat samarbete med en kommande region? - En ny hemvist för vissa verksamheter som nu återfinns inom Region Dalarna? En viktig fråga som dykt upp i arbetsgruppens diskussioner är om utgångspunkten är bildande av ett eventuellt kommunförbund eller ett kommunalförbund vilket är skilda organisationsformer. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Organisatoriskt är de uppbyggda i princip på samma sätt som en kommun. Till ett kommunalförbund kan kommuner överföra beslutsrätt i frågor som ligger inom kommunens ansvar och kompetens. Ett kommunförbund är en intresseorganisation för kommuner och har formen av en ideell förening vars verksamhet inte regleras av någon specifik lag. Det ska ha antagna stadgar och valda företrädare men ett kommunförbund kan inte träda in i en kommuns ställe och exempelvis ta myndighetsbeslut som ankommer på kommunen. I diskussionen har också nämnts möjligheten att Holdingbolaget för Visit Dalarna skulle kunna ges den gemensamma kommunala rollen vilket då främst setts som en eventuell framtida lösning. Arbetsgruppen är överens om att vad som nu har prövats är eventuellt inrättande av ett kommunförbund inte ett kommunalförbund, med de förutsättningar och begränsningar som ligger i det. 3. Samverkansstruktur för mellankommunala frågor De femton dalakommunerna bedriver idag en mycket omfattande mellankommunal samverkan. Samverkan sker inom i stort sett hela det kommunala verksamhetsfältet och i olika geografiska konstellationer. Det finns även exempel på samverkan som sträcker sig utanför länet. På ett möte med arbetsgruppen presenterats en påbörjad kartläggning av den samverkan som pågår idag. Denna samverkan framgår i bifogad bilaga.

105 Behovet av samverkan kommer knappast att minska. Snarare är scenariot att behovet kommer att öka framgent. Kommunerna behöver utveckla sin samverkan bl a för att kunna tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet och skapa bra förutsättningar för utveckling och ekonomisk tillväxt. Ett kommunförbund kan tjäna flera syften. Dels som plattform för ett gemensamt politiskt samtal om förutsättningar för utveckling av den mellankommunala samverkan. Dels kan organisationen ha en samordnande och stödjande funktion för nätverk inom både politik och förvaltning. Exempel är kommunernas politiska ledning, kommunchefer och i övrigt olika nätverk för verksamhetsområden. När det gäller konkreta samverkansområden är det lämpligt att dessa får växa fram utifrån en gemensam idédiskussion. Utgångspunkten är naturligtvis organisationens fastlagda syfte och uppdrag, och en analys bör även göras om delar av pågående samverkan kan föras till den nya organisationen. Viktigt är också att redan inledningsvis slå fast att grundprincipen för samverkan är att varje kommun själv väljer om man önskar delta eller väljer att avstå i olika samverkansområden. Några exempel på samverkansområden att diskutera är: Arbetet kring ensamkommande barn GySam och samarbetet inom KomVux som nu finns i separata organisationer Utbildningsfrågor i övrigt Samarbetsfrågor med landstinget t ex när det gäller hemsjukvård och BUP i stället för att varje kommun talar i egen sak. 4. Strukturerat samarbete med den nya regionen I det arbete som görs i en annan politisk arbetsgrupp tas det fram förslag till den nya regionens politiska organisation inklusive samarbetsstrukturer för politisk samverkan mellan regionen och länets kommuner. I den gruppens förslag finns ett särskilt samverkansforum kopplad till den nya regionstyrelsen vars uppgift inryms i beslutsärendens beredningsfas. Tanken är att den fångar upp övergripande och principiella frågor som i nästa steg ska landa på fullmäktiges bord för beslut såsom regionens verksamhetsplan och budget, länstransportplanen, trafikprogrammet för kollektivtrafiken och taxor där, Dalastrategin m.m.. I denna samverkan behandlas också frågor där kommunsektorn gemensamt så begärt. Samverkansforumet föreslås nu av den arbetsgruppen ha en sammansättning där varje kommun har en ordinarie plats vardera med utgångspunkten att denne är ordförande i kommunstyrelsen. Regionen representeras av ledande företrädare hämtade ur regionstyrelsen och relevanta nämnder. För samarbetet bedömer arbetsgruppen att ett kommunförbund skulle kunna ha en viktig roll både för samordning av kommunsidan genom fördiskussioner/underlag och för en eventuell begäran av att ärenden särskilt ska lyftas i samverkansgruppen. Formerna för detta får då bli föremål för kommande diskussioner i den organisationskommitté som arbetsgruppen föreslår.

106 Arbetsgruppen för politisk organisation för den nya regionen och för kollektivtrafiken på landstinget redan 2018 diskuterar också att de tre föreslagna nämnderna ska ha särskilda samverkansgrupper för sina beredningsfaser. Det handlar då om en föreslagen regional utvecklingsnämnd, en föreslagen kollektivtrafiknämnd och hälso- och sjukvårdsnämnden. Här diskuteras dock mindre samverkansgrupper för de två första samt att för hälso- och sjukvårdsnämnden får frågan behandlas i arbetsgruppen som arbetar med välfärdsområdet innan slutligt ställningstagande görs för att en helhetslösning (se 5d). Om samverkansgrupperna för regional utvecklingsnämnd och kollektivtrafiknämnd ges en sammantagen kommunal representation om klart mindre än 15 kommunala företrädare (en per kommun) kan ett kommunförbund dels fungera som ett gemensamt back-office men skulle också kunna ha uppdraget att utse de kommunala företrädarna. För kollektivtrafiknämnden har föreslagits att samverkansstrukturen etableras redan 2018 om nämnden inrättas inom landstinget i enlighet med förslag om ändrat ansvar för området. Arbetsgruppen vill också peka på att ett kommunförbund kan utgöra en referensgrupp i övergripande och principiella frågor gentemot en ny region. Viktigt är också att en diskussion under det kommande året inriktas på vilka frågor som ska vara föremål för samverkan och på vilket sätt då sådana väcks och hanteras. 5. Kommande hemvist för verksamheter inom Region Dalarna Vid en genomgång av verksamheter som bör prövas har följande listats: - Enheten för gymnasieantagning - Enheten för AV-media - Enheten för färdtjänstlegitimering - Enheten för Hälsa och välfärd - Energikontor Dalarna - Pågående och planerade utvecklingsprojekt inom Region Dalarna som sträcker sig över årsskiftet 2018/2019 a. Gymnasieantagning Enheten har som kontraktskunder samtliga kommuner i Dalarna och i Hälsingland samt alla fristående gymnasieskolor i båda länen. Enhetens budget ligger på 3 mkr/år och alla intäkter täcks av tecknade avtal som reglerar hur mycket varje kund ska betala för tjänsten. Stora budgetposter är personalkostnader om ca 2 mkr/år avseende fyra heltidstjänster samt drifts- och datakostnader om drygt ,- Avtalen i Dalarna är löpande medan de i Hälsingland är på tre år med ett optionsår. Enheten har också nyligen fått en förfrågan från Gästrikland om man eventuellt skulle ha kapacitet att ta sig an gymnasieantagningen där. Arbetsgruppen ser gymnasieantagningen som en verksamhet för ett kommunförbund med samma konstruktion som i nuläget, dvs avtalsreglerat där varje kund finansierar tjänst enligt tecknade avtal. b. AV-media AV-medias uppdrag är att för kommunerna och andra kunder köpa in och låna ut läromedel i form av ljud och bild. Man har artiklar i sortimentet och arkivet uppdateras löpande. Under 2006 var 92% strömmande och resterande fysisk utlåning som dock minskar i omfattning för varje år med ökad bredbandskapacitet till exempelvis skolorna.

107 12 kommuner i Dalarna är kunder samt en kommun utanför länet. Kommuner som är kunder för skolorna får också kostnadsfritt låna till exempelvis SFI, KomVux och äldreomsorgen. Bland fristående avtalskunder hittar man friskolor. Budgetomslutning 2016 var ,- där intäkter från kommuner utgjorde drygt 90 %. Genomgående har kunderna ett löpande avtal och antalet tjänster på AV-media är 3,85 med ett antal utlån 2016 om stycken. Arbetsgruppen ser AV-media som en verksamhet för ett eventuellt kommunförbund och då även här med en avtalsreglering gentemot kunderna för särskild finansiering. c. Färdtjänstlegitimering Denna utgör en särskild enhet som på uppdrag av länets kommuner prövar ansökningar om att ge enskilda rätt till färdtjänst och då legitimerar det. Verksamheten regleras nu i avtal med kommunerna som betalar den särskilt enligt avtal vars intäkter för enheten 2016 uppgick till ,- (kostnaden ingår inte i det kommunerna överför till Region Dalarna i form av medlemsavgift). Enheten har 7,4 tjänst (6 handläggare och 1 administratör) med 0,4 enhetschef som har resterande del av sin anställning på annan enhet inom Region Dalarna. I ett liggande förslag föreslås att kollektivtrafiken från och med 2018 skall få en ny samlad huvudman i form av landstinget (som sedan tar med den uppgiften in i en eventuell ny region 2019). Det förslaget innebär att färdtjänsten då blir en landstingsangelägenhet 2018 och en uppgift för den nya regionen 2019 också med en legitimeringsroll som utgår från den nya huvudmannen. Arbetsgruppen ser legitimeringen som uppgift för huvudmannen för färdtjänsten. Om föreslagen förändring genomförs är det inte en fråga som ska eller kan överföras till ett kommunförbund vilken varken kan bli mottagare av ett sådant uppdrag eller får utföra en myndighetsroll. d. Enheten för hälsa och välfärd Enheten har sin grund i ett tidigare utvecklingsuppdrag med ekonomiskt stöd från staten riktat till regioner. Satsningen startade 2011 men från 2017 finns inte någon nationell överenskommelse. I stället finansieras nuvarande verksamhet i huvudsak av Dalarnas kommuner och landstinget med hälften vardera. Verksamheten är nära kopplad till Rådet för välfärdsutveckling och en särskild chefsgrupp där båda består av företrädare för kommunerna och landstinget. En politisk arbetsgrupp (bestående av rådet för välfärdsutveckling) har fått i uppdrag att under första halvåret 2018 lägga ett förslag till arbetet med välfärdsområdet från 2019 och framåt i och med en ny region. Ett förslag ska då lämnas till arbetet med den nya regionens verksamhetsplan och budget för I förslaget kommer man att pröva hur ett gemensamt arbete mellan kommunerna och regionen bör se ut och vilka utvecklingsområden det ska inrymma. Frågan om behov och lokalisering av gemensamma utvecklingsresurser som enheten för hälsa och välfärd blir en naturlig del av rådets överväganden. En tanke som funnits är att de fortsatt ska vara gemensamma och nära kopplade till ett sådant råd även i fortsättningen. Att nu föreslå en placering av utvecklingsresurserna i en ny region eller på ett kommunförbund vore att föregå den sammanhållna prövning som rådet fått till uppgift att göra. Arbetsgruppen ser att frågan om verksamheten inom hälsa och välfärd ligger inom det uppdrag som rådet för välfärdsutveckling har och förslag i den delen bör därför läggas av dem och där ha förslag om enhetens hemvist från 2019.

108 e. Energikontor Dalarna Energikontoret är en relativt ny verksamhet inom Region Dalarna som tillkom när avtal om ett gemensamt kontor för Dalarna/Gävleborg sades upp av Dalarna. Kontoret ska bidra till att Dalarnas energiarbete får en starkare politisk förankring samtidigt som energi- och klimatfrågan blir mer integrerat i länets tillväxtarbete. Verksamheten på Energikontor Dalarna är projektfinansierad av Energimyndigheten, EUs strukturfonder samt har en medfinansiering av statliga tillväxtmedel (det s.k. 1:1-anslaget). Ett stort uppdrag för energikontoret är det som regional utvecklingsledare för den kommunala energi- och klimatrådgivningen med uppdraget att coacha, inspirera och vara samordnande för de kommunala rådgivarna i Dalarnas kommuner. En annan del av kontoret utgörs av Green drive region som är ett Interreg-projekt (för Värmland, Dalarna, Gävleborg samt Hedmarks och Akershus fylken i Norge) med uppdraget att öka andelen fossilfria transporter. En tredje del är uppdraget att som nod för Små och medelstora företag stödja dem med energikartläggning som grund för att arbeta med den egna energianvändningen. Det sker inom ett strukturfondsprojekt med Energimyndigheten som projektägare. Energikontor Dalarna är både nära kopplat till kommunala insatser på området och till det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. En samarbetspartner är länsstyrelsen och gemensamt arbete i Energiintelligenta Dalarna samt med länets miljömål. Ett regeringsuppdrag ligger också på Region Dalarna (och är i utgångsläget något som övertas av den nya regionen) med kopplingar till det regionala tillväxtarbetet. Vid en närmare bedömning av verksamheten torde en regional utgångspunkt och koppling väga tungt. Det som del av det regionala tillväxtarbetet liksom att frågorna ges en politisk dimension i det regionala företrädarskapet. En hemvist i den nya regionen är då ett alternativ men ytterligare ett sådant kan bli aktuellt i form av ett Energikompetenscentrum inom Högskolan Dalarna också med ett regionalt uppdrag. Här återstår dock att se hur helhetslösningen då blir och hur väl det kan kopplas till länets tillväxtarbete, det politiska företrädarskapet m.m. Arbetsgruppen gör den sammanvägda bedömningen att Energikontoret bör kopplas till ett regionalt ansvar med en tydligt regional roll sammankopplad med kommunernas insatser. I första hand ser gruppen inte det som ett uppdrag för kommunförbundet vilket är gruppens uppdrag att bedöma. Om kontoret sedan ska bli en del av den nya regionen, ett utvecklat EKC eller få en annan regional huvudman får bedömas i andra gruppers fortsatta arbete. f. Utvecklingsprojekt Region Dalarna driver och planerar för ett antal större utvecklingsprojekt vars hemvist och projektägarskap också ska bedömas. Pågående två projekt som sträcker sig över årsskiftet 2018/2019 är: - Plugga klart pågår 2020 ut. Dess inriktning är främst på gymnasieskolan och till viss del grundskolans högstadium och gör det till något som bör övergå till ett kommunförbund - Smart industrialisering i Norra mellansverige. Ett samverkansprojekt med flera län där Region Dalarna är projektägare vilket pågår 2019 ut. Dess tydliga inriktning på regional utveckling och näringsliv gör att det bör övergå till den nya regionen.

109 Inom Region Dalarna planeras också för närvarande för några nya projekt som då kommer att sträcka sig över årsskiftet 2018/2019. Arbetsgruppen anser att Region Dalarna i sitt förberedande arbete för dessa, och sina beslut om rätt att starta dem, ska diskutera med styrgruppen för regionbildning och med det ta beslut om hemvist för varje sådant projekt från och med Gruppens ställningstaganden En sammantagen analys av underlaget inom de tre områdena som skulle belysas leder fram till bedömningen att ett bildande av ett kommunförbund i samband med en ny region bör ske. Ett kommunförbund kan stärka det viktiga mellankommunala arbetet i Dalarna inom några redan existerande områden men också inom några där ett samarbete bör komma till stånd. På samma sätt anser arbetsgruppen att tillkomsten av ett kommunförbund är bra för en utvecklad och stärkt samverkan mellan kommunerna och den nya regionen. För verksamheten inom det nuvarande Region Dalarna kan arbetsgruppen se sådant som med en ny region snarare hör hemma i ett nytt kommunförbund. Arbetsgruppen föreslår: I samband med bildandet av den nya regionen föreslås länets kommuner gå samman och etablera ett kommunförbund med ovan beskrivna ansvarsområden som utgångspunkt. Ett kommunförbund (därmed i form av en ideell förening) vars styrelse föreslås bestå av en ledamot per kommun så alla medlemmar finns direkt företrädda där. Det är viktigt att varje ledamot har rätten fullt ut att företräda sin kommun och arbetsgruppen ser det som naturligt att denne då är ordförande i respektive kommunstyrelse. Styrelsen blir med det också en del av ett nätverk kommunerna emellan med funktionen kommunstyrelseordföranden där de kan träffas, göra överenskommelser och agera förutom att inneha rollen av styrelse för kommunförbundet. Styrelsen med den sammansättningen kan också utgöra kommunernas representation i det samverkansforum som en annan arbetsgrupp föreslår gentemot kommande regionstyrelse för övergripande frågor. Om kommunerna blir överens om att ett kommunförbund ska etableras föreslår arbetsgruppen att en kommungemensam organisationskommitté bildas med uppdrag att göra nödvändiga bedömningar och förberedelser för förbundet med förslag till verksamhetsinnehåll, stadgar, budget, styrelse m.m. Då regionbildningen enligt förslaget innebär en verksamhetsöverföring till kommunförbundet med bland annat personalövergång enligt LAS 6B finns det skäl att styrelsen för kommunförbundet etableras samtidigt som regionens politiska organisation, alltså under andra halvåret Arbetsgruppens förslag går efter mötet till styrgruppen för regionbildning som givit gruppen sitt uppdrag. Därefter vidare för diskussion i Region Dalarnas direktion 13 september. Direktionen kan då ta ställning till en eventuell rekommendation till kommunerna om ett bildande av ett kommunförbund och hur man går vidare inom kommungruppen i frågan.

110 Underlag till ärendet saknas! Detta kan bero på att: Ärendet kompletteras senare Ärendet har kompletterats separat Ärendet föredras muntligen Ärendet saknar handling

111 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Katarina Johansson Datum AU Diarienummer RD 2017/80 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar/föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Den 15 juni 2017 fattade riksdagen beslut om en ny lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen kommer att gälla från 1 januari 2018 och då ska överenskommelser mellan Dalarnas kommuner och Landstinget vara tecknade (färdiga och påskrivna). Detta är även att arbete som pågår i hela Sverige. Det finns en arbetsgrupp som fått i uppdrag från förvaltningschefsnätverket att ta fram ett förslag till överenskommelse. Detta förslag ska godkännas och sedan skickas ut till länets 15 kommuner och landstinget för påskrift under hösten. Inför denna process lyfts förslaget som en informationspunkt på Direktionen. Katarina Johansson Beslutet ska skickas till

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(6) Handläggare Åsa Ängsback Datum AU Diarienummer RD 2015/118 Region Dalarna i världen, en agenda för internationalisering, information Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kansliet har tagit fram ett förslag till Internationell Agenda för Region Dalarnas interna arbete, som komplement till Dalastrategin och våra egna underliggande handlingsplaner, agendor och program. Tanken är att den ska utgöra ett underlag för vår verksamhetsplanering och de årliga beställningarna till Central Sweden. Den kan också komma att utgöra ett underlag i diskussionerna inför sammanslagningen av Region Dalarna och Landstinget. I denna ärendeomgång sker en information om förslaget till den internationella agendans upplägg och politiska ställningstaganden. Agendan kommer upp för beslut i nästa ärendeomgång, den 25 oktober. Ärendet Ett förslag till internationell agenda för Region Dalarnas verksamhet är framtaget och processas i organisationen via strateggruppen, ledningsgruppen och de politiska råden. AU och direktionen informeras härmed om förslaget till agendans upplägg och politiska ställningstaganden. Synpunkter välkomnas! Ett reviderat förslag presenteras under nästa ärendeomgång, med beslut den 25 oktober. Den internationella agendan föreslås inledas med ett förord, undertecknat av Region Dalarnas ordförande, som betonar att internationalisering är nödvändigt för Dalarnas utveckling, vilket får sägas vara huvudbudskapet i den internationella agendan! Dokumentet är sedan uppdelat i två avsnitt: 1. Världen i Region Dalarna, som beskriver utgångspunkterna för Region Dalarnas internationaliseringsarbete, förslag till syfte och mål, genomförande samt geografiska prioriteringar, dvs. agendans politiska ställningstaganden. 2. Ett aktivt utbyte med omvärlden, som beskriver hur internationaliseringsarbetet kan genomföras genom följande verktyg: Kunskap, Delaktighet, Påverkan och Samverkan. Här tar vi också upp några framgångsfaktorer för internationalisering samt hur arbetet med agendan kan styras och följas upp.

131 2(6) VÄRLDEN I DALARNA Region Dalarnas ledstjärna är Dalastrategin. I den uttrycks en vision om Dalarnas framtid och ett antal målbilder lyfts fram. De fyra vägvalen anger riktningen och prioriteringarna uttrycks i underliggande handlingsplaner och program. Den internationella agendan ska ge legitimitet, struktur och inriktning i Region Dalarnas internationaliseringsarbete i genomförandet av Region Dalarnas ansvarsområden i Dalastrategin. Den internationella agendan består av två delar; Världen i Dalarna, med Region Dalarnas politiska ställningstaganden samt Ett aktivt utbyte med omvärlden, som beskriver våra verktyg för genomförandet och hur arbetet kan styras och följas upp. I en bilaga specificeras aktuella pågående och planerade internationella aktiviteter kopplat till vägvalen i Dalastrategin. Den internationella agendan är en intern strategi för Region Dalarnas förtroendevalda och tjänstepersoner. Utgångspunkter Region Dalarnas internationella engagemang ska skapa förutsättningar för och ge ett mervärde till det regionala utvecklingsarbetet genom att i första hand tillvarata möjligheter till delaktighet och aktivt inflytande som EUmedlemskapet ger. Detta till gagn för Region Dalarnas verksamhet och för Dalarna, men också för att kunna bidra till andra regioners utveckling utifrån våra prioriteringar, exempelvis genom samarbeten i större geografiska områden eller med regioner i tillväxtländer. Den internationella agendan tar avstamp i Dalastrategins fyra vägval; Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovativa miljöer och entreprenörskap Tillgänglighet och infrastruktur Livskvalitet och attraktionskraft och genomförs i överensstämmelse med antagna planer, agendor och strategier på regional, nationell, europeisk och global nivå; Region Dalarnas program för genomförandet av Dalastrategin; Agenda för Smart Specialisering för innovation inom fyra prioriterade kunskapsområden Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion; ungdomsstrategin med fokus på ungas delaktighet och inflytande i regional utveckling Regional Systemanalys för utveckling av infrastruktur och hållbara transporter Dalarnas Trafikförsörjningsprogram för utveckling av kollektivtrafiken, Handlingsplan för kompetensförsörjning Region Dalarnas miljö och klimatstrategi Nationella strategin för tillväxt och attraktionskraft , där den fjärde prioriteringen betonar vikten av internationellt samarbete i det regionala utvecklingsarbetet. EU:s Östersjöstrategi (EUSBSR) för länderna runt Östersjön, med målsättningar att rädda havsmiljön, länka samman regionen och öka välståndet. EU:s tillväxtstrategi Europa 2020; med ambitionen att EU ska skapa en smart och hållbar ekonomi för alla, samt Junckers 10 prioriteringar genomsyrar

132 3(6) EU:s politikområden och styr inriktningen på dess fonder och program, vilket i sin tur har betydelse för Dalarnas samarbets- och finansieringsmöjligheter. Agenda 2030 som ska lyfta världen ut ur fattigdom om fasa ut fossila bränslen. Region Dalarnas planerade internationella engagemang inom respektive ansvarsområde specificeras i de årliga verksamhetsplanerna. INFOGA FAKTARUTOR vid sidan av ovanstående text med följande innehåll: Europa 2020 EU:s övergripande utvecklingsstrategi som anger tre centrala drivkrafter för tillväxt: smart, hållbar och inkluderande, med konkreta mål på EU:nivå rörande sysselsättning, forskning/innovation, klimat och energi, utbildning samt fattigdomsbekämpning. Alla EU-länder bidrar till att uppfylla dessa utifrån förmåga, för att stärka EU:s konkurrenskraft. Läs mer om EU:s och Sveriges mål på nedanstående länkar: strategy_en Junckers 10 prioriteringar Juncker-kommissionen tillträdde den 1 november 2014 och genomför nu ett politiskt program med 10 prioriteringar för satsningar på jobb, tillväxt och investeringar, en sammanhängande digital inre marknad, en energiunion med en framåtriktad klimatpolitik samt en fördjupad ekonomisk och monetär union. Läs om prioriteringarna här: Agenda 2030 Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling den historiska resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, med 17 globala mål som spänner över en bredd av samhällsutmaningar. De 17 globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 indikatorer. Under en 15-årsperiod, med start 1 januari 2016 och fram till år 2030, har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå de globala målen och en långsiktigt hållbar utveckling. Detta kräver ett gemensamt engagemang byggt på kunskap, tillsammans med samhällsaktörer från lokal till nationell nivå, dvs. att civilsamhället, näringsliv, offentlig sektor, forskare och enskilda individer inkluderas i genomförandet. Mer information om hur FN, regeringen och UNDP (FN:s utvecklingsprogram) arbetar med målen här: /

133 4(6) Syfte Region Dalarnas internationella engagemang ska ge ett mervärde till det regionala utvecklingsarbetet i form av bättre förutsättningar för tillväxt. Den Internationella agendan kompletterar Region Dalarnas övriga handlingsprogram, strategier och agendor genom att ge legitimitet, struktur och strategisk riktning i för internationaliseringsarbetet i genomförandet av dessa. Den internationella agendan ska utgöra ett underlag för Region Dalarnas verksamhetsplanering samt för Region Dalarnas årliga beställningar till Central Sweden. Under det närmaste året kan den också komma att utgöra ett underlag i diskussionerna kring sammanslagningen av Region Dalarna och Landstinget. Mål Den internationella agendan är horisontell till sin karaktär och ska bidra till att de 13 målbilderna i Dalastrategin uppfylls, samt målen i agendorna och handlingsprogrammen som Region Dalarna hanterar. Genom internationell samverkan ges förutsättningar för ny kunskap, nya erfarenheter och ett breddat kontaktnät vilket ökar vår kapacitet att bli en region som lever i ett aktivt utbyte med omvärlden och som attraherar människor, företag och investeringar. Den internationella agendan knyter särskilt an till visionen i Region Dalarnas agenda för smart specialisering: att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. Genomförande Den internationella agendan realiseras genom politiska beslut i linje med målbeskrivningen och visionen ovan samt genom tjänstemannaorganisationens verksamhetsplaner. Internationalisering är inte ett avgränsat sakområde utan ska genomsyra hela verksamheten, med betoning på Region Dalarnas tre utvecklingsenheter; Tillväxt, Samhällsbyggnad och Hälsa/välfärd. Ansvarsfördelning och roller framgår i del 2 under rubriken Ett aktivt utbyte med omvärlden. I detta avsnitt beskrivs även hur genomförandet kan ske med hjälp av fyra verktyg: 1. insatser för att öka kunskaperna om våra utvecklingsmöjligheter i relation till EU och vår omvärld 2. insatser för att öka deltagandet i nätverk, plattformar och projekt 3. insatser för att öka våra möjligheter till påverkan av politiska beslut på olika nivåer, exempelvis genom besvarande av remisser och deltagande i samråd 4. insatser för att öka samverkan lokalt, regionalt, nationellt, och internationellt. I en bilaga till detta avsnitt konkretiseras ytterligare hur Region Dalarnas pågående och planerade internationella aktiviteter kopplas till Vägvalen i Dalastrategin, handlingsprogram, agendor och strategier, vilket blir ett underlag för verksamhetsplanering och uppföljning. Geografiska prioriteringar Region Dalarna samarbetar med aktörer i Norden, Europa och övriga världen utifrån olika aspekter som förändras över tid, vilket ska avspeglas i verksamhetsinriktning och ambitionsnivå och som därför bör följas upp kontinuerligt.

134 5(6) Norden Dalarna samarbetar med Hedmark, vårt grannlän i Norge, sedan år Då lanserades EU:s gränsregionala program Interreg III A, Sverige-Norge/Inre Skandinavien vilket möjliggjorde samarbete mellan alla kommuner i Dalarna och Hedmark med finansiellt stöd från EU och norska staten. År 2012 bildades Hedmark-Dalarna Gränskommitté-samarbete mellan Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna och Hedmarks fylkeskommune och Fylkesmannen i Hedmark där de fyra organisationerna samhandlar för att stimulera utveckling och attraktivitet i regionen och överbrygga gränshinder både fysiska och mentala. Arbetets inriktning styrs utifrån en gemensam årlig handlingsplan, budget och styrgruppsmöten två gånger per år med länens landshövdingar och regionordföranden. EU EU är en del av vår vardag och har högsta prioritet i Region Dalarnas internationaliseringsarbete. Sveriges kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av de beslut som fattas av EU och den regionala och lokala nivån kan också påverka de beslut som fattas på EU-nivå. Därför är det hög tid att betrakta EU som hemmaplan och öka Dalarnas engagemang i viktiga sakfrågor med EU-koppling. Gärna genom strategiskt samarbete med enskilda regioner eller i större geografiska sammanhang. Särskilt viktigt är det att göra vår röst hörd nu när EU står inför frågor som rör samarbetes framtida roll och inriktning vilket t ex påverkar EU:s nästa långtidsbudget. EU:s fonder och program är verktyg för genomförande av EU:s politik inom olika områden och ska uppfylla målen i Europa 2020-strategin. EU:s regionalpolitik ska minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s regioner. Via EU:s strukturfonder kan lokal och regional nivå finansiera utvecklingsinsatser som stärker regionens konkurrenskraft och bidrar till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. Genom EU:s regionala och sociala fonder för Norra Mellansverige investerar EU under perioden ca 2,3 miljarder svenska kronor i Dalarna, Gävleborg och Värmland i förändringsinsatser för att kunna möta våra samhällsutmaningar. Detta matchas med motsvarande belopp i regionala utvecklingsmedel. För Dalarnas del handlar detta mer eller mindre om 200 miljoner svenska kronor per år under sjuårsperioden för att förbättra företagens konkurrenskraft, öka tillväxten och få fler i sysselsättning. Region Dalarna samarbetar med EU-länder- och associerade länder inom ramen för EU:s territoriella- och transnationella sektorsprogram. Interregprogrammen är särskilt intressanta då de möjliggör erfarenhetsutbyten och kontaktskapande och kan lägga grunden för vidare samarbeten inom EU:s så kallade sektorsprogram, vilka stödjer utvecklingen inom en sektor eller ett visst område. Här finns stora utvecklingsmöjligheter genom internationalisering inom t ex forskning, innovation och teknisk utveckling, konkurrenskraft och företagande, miljö, hälsa, utbildning, IT och transport. Sektorsprogrammen styrs i de flesta fall från Bryssel, projekten utformas i partnerskap med deltagare från flera länder och finansiering söks i konkurrens med aktörer från hela EU. I dessa projekt handlar det om att genom EU-samarbete föra EU:s utveckling framåt inom olika områden och stärka EU:s konkurrenskraft gentemot andra kontinenter. Läs mer om programmen här: m/sektorsprogram.7561.html

135 6(6) Övriga världen Region Dalarna samarbetar sedan 2008 med Hubei-provinsen i centrala Kina, framförallt inom frågor som rör ungdomars möjligheter att delta och påverka regional utveckling, men också som stöd i ett långsiktigt strategiskt arbete för att underlätta affärskontakter och mellan företag i Dalarna och Hubei. Ungefär en fjärdedel av Dalarnas små och medelstora företag är internationella, dvs. exporterar eller importerar eller bedriver annan form av internationellt samarbete. (fotnot: enl Tillväxtverkets rapport om Företagens villkor och verklighet 2014). Region Dalarna vill verka för och ge förutsättningar till en ökad närvaro för regionens näringsliv både i EU och på världens tillväxtmarknader, i linje med Sveriges exportstrategi. Inrättandet av ett Regionalt exportcentrum var en viktig del i denna ambition. Namn Åsa Ängsback "[Namn - kontrasign]" "[Titel - kontrasign]" Beslutet ska skickas till Strategigruppen

136