Helsingfors stad Årsberättelse 2009

Transkript

1 Helsingfors stad Årsberättelse 2009

2 Matti Tirri Innehåll: Stadsdirektörens översikt 3 Helsingfors stads administrativa organisation 4 Helsingfors stadskoncern 5 Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Stadsdirektörsroteln 8 Byggnads- och miljöväsendet 10 Social- och hälsovårdsväsendet 12 Bildnings- och personalväsendet 14 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 16 Bokslutsuppgifter Statistik om Helsingfors 31 Utgivare: Helsingfors stads förvaltningscentral n Översättningar: Translatinki Oy Layout: Innocorp Oy n Fotografier: Helsingfors stads bildarkiv n Pärmbild: Kimmo Brandt Tryckeri: Newprint Ab 2010 n ISSN n ISBN

3 Stadsdirektörens översikt Den världsomspännande ekonomiska recessionen hade stor inverkan på kommunernas ekonomi år Efter några goda år för skatteintäkternas utveckling var utvecklingen för skatteintäkterna svag år Den svaga inkomstbasen till trots beslöt Helsingfors till skillnad från många andra kommuner låta bli att göra plötsliga nedskärningar i omkostnaderna under året. Detta sågs som en stimulerande lösning och ett led i att stödja hela samhällsekonomin. Investeringarna hölls på en hög nivå precis som planerat och finansieringsunderskottet som uppstått utjämnades genom att öka stadens upplåning. Vid fastställandet av budgeten för 2010 utgick man ifrån att moderstadens lånebestånd inte skulle öka mera efter år Nedgången i skatteintäkter måste åtgärdas under Det nya fullmäktige som inledde sin fyraårsperiod i början av året godkände ett strategiprogram för hela den första mandatperioden på våren. I programmet presenteras stadens centrala målsättningar, utvecklingsobjekt och åtgärder som förverkligas då tjänster ordnas. Det färska strategiprogrammet fungerade som utgångspunkt redan vid beredningen av budgeten för år Helsingfors har goda möjligheter att erbjuda mångsidiga boendelösningar för den ökande befolkningen under de kommande åren. Planläggningen av Östersundoms stordistrikt som inkorporerades i Helsingfors i början av året har inletts. Målet med planläggningen är en gemensam generalplan för de tre kommunerna. Arbetet med att göra om hamnområdena som frigjorts i närheten av centrum till unika bostadsområden har fått en god start. Den kraftiga satsningen på att utveckla kollektivtrafiken fortsatte. Brytningsarbetet för västmetron inleddes under hösten. Inom det regionala samarbetet uppnåddes konkreta resultat tack vare de två samkommunerna som grundades i juni. Helsingforsregionens trafik (HRT) och Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) inledde sin verksamhet i början av år I december undertecknade staten och kommunerna i huvudstadsregionen ett intentionsavtal som avslutning på en lång förhandlingsprocess. Målsättningen med avtalet är att effektivera sysselsättningen av invandrare. Helsingforsregionens 14 kommuner godkände en gemensam vision med riktlinjer för utveckling av regionen. Fördelar och nackdelar med en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda samt en tvåstegsmodell för regionförvaltning för 14 kommuner utreds som bäst. Utredningen ska vara klar i slutet av I slutet av året hotade influensapandemin helsingforsarnas hälsa. Till all lycka visade sig sjukdomen vara lindrigare än väntat. Före utgången av året hade helsingforsare fått vaccinationsskydd. Årets gladaste nyhet kom i november då den internationella designorganisationen Icsid valde Helsingfors till världens designhuvudstad för år Pertti Nisonen Utöver städerna i huvudstadsregionen och Lahtis deltar även staten, näringslivet, högskolesektorn och designbranschen i det omfattande samarbetsprojektet. Ställningen som designhuvudstad kommer att föra med sig många evenemang inom branschen och ökad synlighet på den internationella arenan för Helsingforsregionen. Utnämningen kompletterar även utbudet av evenemang under jubileumsåret då Helsingfors stad uppnår en ålder av 200 år som vårt lands huvudstad. n Jussi Pajunen stadsdirektör Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 3

4 Helsingfors stads administrativa organisation STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden Revisionskontoret (se även stadsdirektörsroteln) Revisorn STADSSTYRELSEN Koncernsektionen Stadsdirektören Förvaltningscentralen Direkt. för affärsverket Helsingfors Energi Affärsverket Helsingfors Energi Direkt. för affärsverket Helsingfors Hamn Affärsverket Helsingfors Hamn Direkt. för affärsverket Helsingfors Vatten Affärsverket Helsingfors Vatten Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten Ekonomi- och planeringscentralen Revisionskontoret, allmän förvaltn. Biträdande stadsdirektören för stadsplanerings- och fastighetsväsendet Bostadsnämnden Bostadsproduktionskommittén Bostadsproduktionsbyrån Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringskontoret Direkt. för affärsverket HST Affärsverket HST Direkt. för affärsverket MetropoliLab Affärsverket MetropoliLab Direkt. för affärsverket Palmia Affärsverket Palmia Räddningsnämnden Räddningsverket Biträdande stadsdirektören för byggnads- och miljöväsendet Fastighetsnämnden Fastighetskontoret Byggnadsnämnden Byggnadstillsynsverket Nämnden för tekniska tjänster Anskaffningscentralen Byggtjänsten Partitorget Nämnden för allmänna arbeten Byggnadskontoret Miljönämnden Miljöcentralen Biträdande stadsdirektören för bildnings- och personalväsendet Direktionen för djurgården Högholmens djurgård Personalcentralen Direktionen för affärsverket personalutvecklingstjänster Affärsverket personalutvecklingstjänster Direktionen för stadsmuseet Stadsmuseet Direktionen för stadsorkestern Stadsorkesterns byrå Kultur- och biblioteksnämnden Stadsbiblioteket Kulturcentralen Idrottsnämnden Idrottsverket Ungdomsnämnden Ungdomscentralen Utbildningsnämnden Utbildningsverket Direkt. för svenska arbetarinstitutet Svenska arbetaristitutet Direkt. för finska arbetarinstitutet Finska arbetarinstitutet Direktionen för konstmuseet Konstmuseet Faktacentralen Företagshälsovårdscentralen Biträdande stadsdirektören för social- och hälsovårdsväsendet Socialnämnden Socialverket Hälsovårdsnämnden Hälsovårdscentralen Ständiga kommittéer och kommissioner Under år 2009 fanns följande ständiga kommittéer och kommissioner tillsatta av stadsstyrelsen: Energisparkommissionen Handikapprådet Historiekommittén Idrottspriskommittén Intressekontorskommittén Jämställdhetskommittén Kommissionen för en Frisk och Trygg Stad Kommissionen för frivilligt arbete Kommissionen för frontveteranärenden Kommissionen för invandrar- och integrationsärenden Namnkommittén Näringskommissionen Polisdelegationen Räddningstjänstkommittén Samarbetskommissionen för Helsingfors stad och Helsingfors universitet Stadgekommittén Sysselsättningskommittén Valberedningskommittén Äldrerådet 4 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

5 Helsingfors stadskoncern Helsingfors stadskoncern består av Helsingfors stad, 105 dotterbolag, 11 stiftelser och 3 samägda bolag. Staden ingår dessutom i 6 samkommuner och är med i 51 intressebolag. Största delen av bolagen är grundade av staden och ägs till 100 procent av staden. Under året tillkom tre nya bolag. En stiftelse tillkom under året. Besluten om att grunda samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) och samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) togs under året. Ansvaret för ledningen av koncernen är branschvis indelat mellan stadsdirektören och de biträdande stadsdirektörerna. Staden som moderorganisation svarar för ledningen av stadskoncernens utveckling samt för fastställande av stadens tjänster. Organisationer som ingår i koncernen används för att komplettera stadens produktion av tjänster och för att sköta stadskoncernens övriga uppgifter. Koncernledningen har haft sin nuvarande verksamhetsmodell sedan En koncernsektion i stadsstyrelsen inledde sin verksamhet från och med början av n Helsingfors stads dotter- och intressebolag samt övriga sammanslutningar Dotterbolag och dotterstiftelser Stadsdirektörsroteln Helen Sähköverkko Oy Helsingin Matkailu Oy Helsinki Abroad Ltd Oy Helsinki Region Marketing Oy Mitox Oy Mankala Oy Ab Suomen Merituuli Oy Suomen Hyötytuuli Oy Teollisuuden Voima Oy Radio- ja televisiotekniikan tutkimus RTT Oy Suomen Energia-Urakointi Oy Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Auroranlinna Koy Helsingin Vanha Viertotie 22 As Oy Etelä-Hermannin Pysäköinti Oy Finlandia-talo Oy Hansasilta Koy Helsingin Asumisoikeus Oy Kivikon Pysäköinti I Oy Helsingin Asuntohankinta Oy Ab Helsingin Keijukaistenpolku 4 As Oy Mannerheimintie 54 As Oy Markkinatie 10 As Oy Helsingin Puusuutarintie 2 4 As Oy Tinasepäntie 48 Koy Pieni Villasaarentie 2 As Oy Helsingin Harmajankatu As Oy Helsingin Hermanninkulma As Oy Helsingin Kaarlenkatu 3 5 As Oy Helsingin Kansanasunnot Oy Helsingin Kartanonisäntä As Oy Helsingin kaupungin 450-vuotis-taiteilijatalosäätiö Helsingin Korkotukiasunnot Koy Herttoniemen Pysäköinti Oy Helsingin Käenkuja 6 As Oy Helsingin Käpyläntie 1 As Oy Helsingin Laajasuontie 32 As Oy Helsingin Leijona Oy Helsingin Nattastenpolku As Oy Helsingin Palveluasunnot Koy Helsingin Sähkötalo Koy Helsingin Tennispalatsi Koy Helsingin Tiedepuiston Yrityshautomot Oy Helsingin Toimitilat Koy Säterintie 2 Koy Paloheinän Palvelukeskus Koy Malmin Pysäköintitalo Oy Helsingin Vellamonkatu 29 As Oy Helsingin Väylä Oy Helsingin Ympäristötalo Koy Intiankatu 31 Koy Itä-Pasilan Pysäköinti Oy Jakomäen Kiinteistöt Oy Kaapelitalo Koy Kaisaniemen Metrohalli Koy Kallahden Pysäköinti I Oy Kampin Palvelutalo Koy Kannelmäen Kiinteistöt Oy Kantakaupungin Kiinteistöt Oy Kontulan Kiinteistöt Oy Kivikon Pysäköinti II Oy Kumpulan Kiinteistöt Oy Käpylän Terveystalo Koy Laajasalon Kiinteistöt Oy Lasipalatsin Mediakeskus Oy Lindhearst As Oy Länsi-Viikinmäen Pysäköinti Oy Malmin Kiinteistöt Oy Malmin Liiketalo Oy Malminkartanon Kiinteistöt Oy Maunulan Asunnot Koy Merimiehenkatu 12 As Oy Mosaiikkitorin Pysäköintilaitos Koy Myllypuron Kiinteistöt Oy Paciuksenkadun Pysäköinti Oy Paciuksenkatu 4 As Oy Pakkalantie 30 Koy Palvelukeskus Albatross Oy Parmaajanpuisto Koy Pihlajiston Kiinteistöt Oy Säterintie 12 autopaikat Koy Pikku-Huopalahden Kiinteistöt Oy Pohjois-Haagan Kiinteistöt Oy Kaupinparkki Oy Puistolan Pankkitalo Koy Puotilan Kiinteistöt Oy Virvatulentien Pysäköinti Oy Rastilankallion Pysäköinti Oy Rastilankallion Päiväkoti Koy Roihuvuoren Kiinteistöt Oy Laivalahdentori Koy Ruskeapuisto Koy Sepeteuksentie 35 Koy Siilitien Kiinteistöt Oy Suursuonkuja 4 Koy Suutarilan Kiinteistöt Oy Suutarilan Lampputie Koy Torpparinmäen korttelitalo Koy Töölönlahden Pysäköinti Oy Vallilan Kiinteistöt Oy Vesalan Kiinteistöt Oy Viikin viher- ja ympäristötietokeskus Koy Vuosaaren Kiinteistöt Oy Bildnings- och personalväsendet Helsingin seudun kesäyliopistosäätiö Helsingin teatterisäätiö Helsingin Uusi Jalkapalloareena Oy Helsingin Musiikkitalon säätiö Helsinki-instituutin säätiö Helsinki-viikon säätiö Jääkenttäsäätiö Helsingin Liikuntahallit Oy Helsingin Ice Sport Center Oy Mäkelänrinteen Uintikeskus Oy Seure Henkilöstöpalvelut Oy Stadion-säätiö UMO-säätiö Urheiluhallit Oy Helsinginkatu 25 Koy Vuosaaren Urheilutalo Oy Byggnads- och miljöväsendet Gardenia-Helsinki Oy Ab Helsingin Bussiliikenne Oy Helsingin Palveluauto Oy HelB-Fleet Oy Transmation Oy Helsingin Konsernihankinta Oy Pääkaupunkiseudun Kierrätyskeskus Oy Ruskeasuon Varikkokiinteistö Oy Työmaahuolto Oy Ab Social- och hälsovårdsväsendet Helsingin Seniorisäätiö Oulunkylän sairaskotisäätiö PosiVire Oy Intressebolag (innehav %) Stadsdirektörsroteln Art and Design City Helsinki Oy Ab Finestlink Oy Greater Helsinki Promotion Ltd Oy Helsinki Business and Science Park Oy Ltd Pääkaupunkiseudun Junakalusto Oy Pääkaupunkiseudun Vesi Oy Spinno-Seed Oy Uudenmaan liitto - Nylands förbund Vantaan Energia Oy Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Arabian Palvelu Oy Asemapäällikönkatu 5 Kiinteistö Oy Eteläinen Rautatiekatu 14 b Asunto Oy Finnsbackankumpu Asunto Oy Haapaniemenkatu 7 9 Kiinteistö Oy Helsingin Humalistonkatu 4 Kiinteistö Oy Helsingin Karhusuontie 53 Asunto Oy Helsingin Musiikkitalo Kiinteistö Oy Helsingin Tapulikaupungintie 5 Koy Itätori Kiinteistö Oy Kaivonkatsojantien Pysäköinti Oy Kartanonmetsäntie 13 Asunto Oy Katajanokan Huolto Oy Keskeisen Rannan Pysäköinti Oy Kotitie Asunto Oy Kumpulantie 1 Kiinteistö Oy Kurkimäen Huolto Oy Kytösuontien Pysäköinti Oy Laajasalon palloiluhallit Kiinteistö Oy Lehtisaaren Huolto Oy Maatullinaukio Kiinteistö Oy Maistraatintori Kiinteistö Oy Malminkadun Pysäköinti Oy Mechelininkatu 38 As Oy Mellunmäen Autopaikat Oy Mellunmäen Liike- ja toimintakeskus Koy Pietarinkatu 6 Asunto Oy Pihlajamäen Liiketalo Oy Runeberginkatu 4 b Asunto Oy Runeberginkatu 4 c Asunto Oy Runeberginkatu 63 Asunto Oy RYM-SHOK Oy Siltakeskus Oy Soittokuja Koy Strömbergin pysäköinti Oy Syreeni Asunto Oy Tapulikaupungin palvelutalo Koy Tapulin Huolto Oy Tilkankadun Pysäköinti Oy Tollinpolku Asunto Oy Tulisuontien Pysäköinti Oy Turkismiehentie 8 Kiinteistö Oy Social- och hälsovårdsväsendet Y-säätiö Bildnings- och personalväsendet Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy Byggnads- och miljöväsendet Länsimetro Oy Uudenmaan sairaalapesula Oy Samarbetsbolag (innehav 50 %) Stadsdirektörsroteln Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Simonaukion Pysäköinti Oy Tiedepuiston Asunnot Oy Byggnads- och miljöväsendet Suomenlinnan Liikenne Oy Samkommuner Helsingfors är medlem i följande samkommuner: Kårkulla samkommun Nylands förbund Nyländska samkommunen för missbrukarvård Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 5

6 Stadsfullmäktige 2009 Tenkula, Tarja Anttila, Maija Pajamäki, Osku Wallgren, Thomas² Autti, Lilli Vuorela, Antti Valokainen, Tuomo Bergholm, Jorma¹ Mäki, Terhi Ordförande Otto Lehtipuu, De gröna I vice orförande Harry Bogomoloff, Saml II vice ordförande Rakel Hiltunen, SDP Fullmäktigeledamöter Fullmäktigeledamöterna och deras ersättare enligt parti och ordningsföljd vid valet. ( ) Samlingspartiet R.P. Ledamöter (26) Vapaavuori, Jan Sarkomaa, Sari Pelkonen, Jaana Bogomoloff, Harry Rihtniemi, Suvi (avgått ) Asko-Seljavaara, Sirpa Karhuvaara, Arja Valtonen, Olli Hakola, Juha Suomalainen, Nina Räty, Laura¹ Perkiö, Sanna Koskinen, Kauko Lahti, Jere Urho, Ulla-Marja Rautava, Risto¹ Koulumies, Terhi Nieminen, Jarmo Rauhamäki, Tatu² Männistö, Lasse Luukkainen, Hannele² Karu, Heikki Romakkaniemi, Juho Rissanen, Laura Muurinen, Seija Pakarinen, Pia Wiksten, Milla (ordinarie ) Ersättare (25) Wiksten, Milla (ordinarie ) Saukkonen, Lea Sydänmaa, Johanna Leppä-aho, Pauli Enroth, Matti Snäll, Riitta Kouvalainen, Satu Rydman, Wille Ekholm-Talas, Heidi Lahti, Arto Aurejärvi, Erkki Palmroth-Leino, Elina Hiidenuhma-Valtonen, Paula Riihelä, Esko Heistaro, Sami Mickelsson, Annukka Oka, Sakari Kokko, Kristiina Nurmela, Tuomas Mc Carron, Francis Aalto, Jaana Ranki, Risto Halme, Ulla Eklund, Merja Mattila, Pekka Järvinen, Ari Gröna förbundet R.P. Ledamöter (21) Soininvaara, Osmo Brax, Tuija Sinnemäki, Anni Abdulla, Zahra Alanko-Kahiluoto, Outi Puoskari, Mari¹ Sumuvuori, Johanna Krohn, Minerva Lehtipuu, Otto Kari, Emma Helistö, Kimmo Holopainen, Mari² Moisio, Elina Kuikka, Essi Ingervo, Sirkku Virkkunen, Julia Rantanen, Tuomas Vesikansa, Sanna Hellström, Sanna² Kousa, Tuuli Ylikahri, Ville Ersättare (21) Näre, Sari Karhu, Jessica Koskela, Anu Ikävalko, Suzan Chydenius, Jussi Andersson, Annika Tulenheimo, Martti Skoglund, Riitta Hamid, Jasmin Vierikko, Kati Häkkinen, Piia Björs, Marko Könkkölä, Kalle Ristimäki, Reetta Hietanen, Helena Laakso, Tapio Henttonen, Riikka Nordström, Laura Puukko, Kristiina Härkönen, Jehki Nuorteva, Johanna Finlands socialdemokratiska parti R.P. Ledamöter (16) Hiltunen, Rakel Heinäluoma, Eero Bryggare, Arto Taipale, Ilkka Lipponen, Päivi Paavolainen, Sara Puura, Heli² Ersättare (16) Kantola, Tarja Lohi, Jyrki Vainikka, Mirka (fd Oksa) Järvinen, Jukka Saksala, Harri Kalima, Kai Välimäki, Heta Aaltio, Elina Taipale, Kaarin Malinen, Jouko Pirhonen, Harri Sevander, Tomi Abib, Mukhtar Osman-Sovala, Zahra Vihervaara, Anita Hänninen, Tuula Vänsterförbundet R.P. Ledamöter (7) Arhinmäki, Paavo¹ Ojala, Outi Puhakka, Sirpa Saarnio, Pekka¹ Modig, Silvia Vikstedt, Tea² Peltola, Kati² Ersättare (7) Siimes, Hanna-Kaisa Kajos, Miina Loukoila, Eija Mänttäri, Alina Laine, Reiska Kajanoja, Jouko Eräsaari, Leena Svenska folkpartiet i Finland R.P. Ledamöter (5) Thors, Astrid Björnberg-Enckell, Maria Torvalds, Nils¹ Oker-Blom, Jan D.² Gadd, Sture 6 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

7 Stadsstyrelsen Ersättare (5) Brettschneider, Gunvor Zilliacus-Tikkanen, Henrika Johansson, Stefan Finne-Elonen, Laura Liemola, Lasse Sannfinländarna R.P. Ledamöter (4) Halla-aho, Jussi² Kanerva, Seppo Valpas, Antti¹ Huru, Nina Ordförande Risto Rautava, Saml. I vice ordförande Arto Bryggare, SDP II vice ordförande Mari Puoskari, De gröna Ersättare (4) Raatikainen, Mika Sademies, Olli Elo, Timo Lindell, Harri Ledamöter Orförande Risto Rautava, Saml. Personliga ersättare Nina Suomalainen, Saml. Centern i Finland R.P. Ledamöter (3) Kiviniemi, Mari² Peltokorpi, Terhi Kolbe, Laura¹ Ersättare (3) Kuuskoski, Eeva Molander, Sole Lazareva, Ella Kristdemokraterna i Finland (KD) R.P. Ledamöter (2) Ebeling, Mika 1 Vuorinen, Markku² Ersättare (2) Aejmelaeus, Riitta Vuorinen, Tuulikki Finlands kommunistiska partis och Helsingforslistornas stadsfullmäktigegrupp Ledamöter (1) Hakanen, Yrjö¹ Ersättare (2) Lampela, Seppo² Peitsamo, Kari I vice ordförande Arto Bryggare, SDP II vice ordförande Mari Puoskari, De gröna Laura Räty, Saml. Juha Hakola, Saml. Laura Rissanen, Saml. Sirpa Asko-Seljavaara, Saml. Elina Moisio, De gröna Ville Ylikahri, De gröna Minerva Krohn, De gröna Tarja Kantola, SDP Osku Pajamäki, SDP Outi Ojala, Vänst Jan D. Oker-Blom, SFP Terhi Peltokorpi, Centern Ville Kopra, SDP Emma Kari, De gröna Lasse Männistö, Saml. Tatu Rauhamäki, Saml. Kauko Koskinen, Saml. Ulla-Marja Urho, Saml. Tapio Laakso, De gröna Sanna Vesikansa, De gröna Kimmo Helistö, De gröna Hannele Lehtonen, SDP Pilvi Torsti, SDP Paavo Arhinmäki, Vänst Mika Ebeling, KD Jussi Halla-aho, Sannf. ¹ Fullmäktigegruppens ordförande ² Fullmäktigegruppens vice ordförande Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 7

8 Stadsdirektörsroteln Pertti Nisonen Stadsdirektör Jussi Pajunen Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning av budgeten och övervakning av budgetefterlevnaden Centraliserad bokföring Intern revision Energi- och vattenförsörjning Hamnfunktioner Näringsfrågor Beredskapsplanering Internationella frågor Information och turism Kommunala affärsverk: Ekonomiförvaltningstjänsten (421) Helsingfors Energi (1254) Helsingfors Hamn (200) Helsingfors Vatten (320) Verk: Ekonomi- och planeringscentralen (204) Revisionskontoret (19) Förvaltningscentralen (203) *Inom parentes antalet heltidsanställda med månads- eller timlön Stadsdirektörsrotelns nyckeltal Hela staden Kassautgifter mn euro 5733,1 Stadsdirektörsroteln Verksamhetsintäkter, mn euro 960,6 Verksamhetsutgifter, mn euro 669,8 Verksamhetsutgifter/inv, euro Investeringar, mn euro 181,7 Antal anställda Av hela personalen, % 6,5 I verksamhetsinkomsterna och -utgifterna ingår även stadens interna poster Helsingfors stimulerade Den världsomspännande ekonomiska recessionen märktes även i kommunernas ekonomi år Efter några goda år var utvecklingen för skatteintäkterna nu svag. I Helsingfors var skatteintäkterna betydligt mindre än beräknat. Till skillnad från många andra kommuner beslöt Helsingfors låta bli att göra plötsliga nedskärningar i omkostnaderna. Detta sågs som en stimulerande lösning och ett led i att stödja hela samhällsekonomin. Omkostnaderna exklusive affärsverk ökade visserligen mindre än året innan, men de uppgick ändå till cirka 6,5 procent. Nedgången i skattintäkterna och de ökade omkostnaderna ändrade den finansiella balansen, vilket man försökte dämpa genom att öka upplåningen. Som en stimulerande åtgärd hölls även investeringarna på en hög nivå precis som planerat. Affärsverkens resultatutveckling Helsingfors Energis omsättning ökade till följd av de höjda bränsleprisernas effekt på värmetarifferna och den ökade värmeförsäljningen. Partiförsäljningen av el minskade, men detaljförsäljningen ökade. Resultatet före bokslutsdispositioner var 246,9 miljoner euro. Huvudparten av investeringarna gällde fjärrvärmeverk och fjärrvärmenät. Helsingfors Energi har utarbetat ett utvecklingsprogram för en kolneutral framtid. I programmet undersöker man möjligheterna att uppnå fullmäktiges energipolitiska mål och uppskattar åtgärdernas effekt med tanke på kolneutraliteten. Omsättningen för Helsingfors Vatten ökade till följd av höjningen av vatten- och avloppsvattenavgifterna. Vattenförsäljningen till Helsingfors minskade något medan försäljningen till grannkommunerna ökade. Överskottet före reserver var 8,6 miljoner euro. Helsingfors Vatten investerade huvudsakligen i sanering av nätverk och byggnad av regionnät. Styckegodstrafiken i Helsingfors Hamn minskade på grund av recessionen med över 20 procent. Mot slutet av året började godstrafiken återhämta sig. Passagerartrafiken slog nytt rekord. Omsättningen för Helsingfors Hamn var mindre än året innan. Överskottet före reserver var 3,4 miljoner euro. Investeringarna var betydligt mindre jämfört med fjolåret. Affärsverket Ekonomiförvaltningstjänsten som inledde sin verksamhet i början av året producerar ekonomioch löneförvaltningstjänster åt staden. Affärsverkets omsättning uppgick till 24,4 miljoner euro. Tillväxt och samarbete Stadsfullmäktige inledde sin fyraårsperiod i början av året. Strategiprogrammet för åren som godkändes av fullmäktige i april fungerade som utgångspunkt vid beredningen av budgeten för år För att göra koncernledningen effektivare grundades en koncernsektion i stadsstyrelsen. Sektionens verksamhet startade i början av året. I början av året genomfördes även ändringen i kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Nya stadsdelar som anslutits till Helsingfors är Östersundom, Ultuna, Björnsö, Husö och Sundberg. Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt grundade en gemensam kollektivtrafikorganisation, samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT). Vatten- och avloppsverken i städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla samt SAD:s avfallshantering slogs ihop till samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Samkommunernas verksamhet startade i början av Helsingfors på världskartan Den internationella designorganisationen ICSID valde Helsingfors till världens designhuvudstad för år 2012 (World Design Capital 2012). Ansökan gjordes i samarbete med städerna i huvudstadsregionen, Lahtis och staten. I bakgrunden fanns ett brett samarbete med företag och högskolor. Ställningen som designhuvudstad ger synlighet på den internatio- 8 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

9 nella arenan åt regionen. År 2012 är Helsingfors även värdstad för EM i friidrott. Helsingfors var samarbetspartner i Ateneums Picasso-utställning som sågs av över besökare. I augusti ordnades Nordens största avgiftsbelagda rockevenemang på Busholmen. Publiksiffran för evenemanget var Helsingin Satama Ett omtyckt resemål Den ekonomiska recessionen gjorde att affärsresandenas övernattningar i Helsingfors minskade med cirka 14 procent, men övernattningarna i samband med fritidsresor ökade med cirka 2 procent. Kryssningsgästernas antal hölls på fjolårets rekordnivå. Antalet internationella kongresser minskade, men kongressdeltagarnas antal var fortsättningsvis på en god nivå. I april öppnade turist- och kongressbyråns totalrenoverade informationslokal. I augusti togs en ny mobil informationsenhet Infokontti i bruk, i vilken Helsinki Help-turistrådgivarna ger turistinformation. På Helsingfors-Vanda flygplats öppnade en regional turistinformation som drivs av Helsingin Matkailu Oy. Nära kontakter med företag och studerande Helsingfors främjar region- och högskolesamarbete genom det internationella projektet Pure. Huvudstadsregionen som studieplats utvecklas inom projektet Studentmetropol. Sysselsättningen av internationella högskolestuderande stöds genom Valoaprojektet. Städerna och högskolorna i metropolregionen har tillsammans med staten ett gemensamt forsknings- och samarbetsprogram. I projektet En företagsvänlig partner utvecklas tillståndsprocessen för evenemangsarrangörer, stadens enheter kopplas till rådgivningen vid företagsstart och etableringsprocessen för små och medelstora företag utvecklas. Helsingfors näringspolitik fick ett betydande internationellt erkännande i och med att Helsingfors blev etta i undersökningen European Cities Entrepreneurship Ranking om de europeiska städernas företagarvänlighet. En gemensam vision för hela regionen Helsingforsregionens samarbetsavtal fördjupar det strategiska samarbetet, gör samarbetet mellan Helsingforsregionen och staten intensivare samt utvecklar ägarstyrningen. Huvudstadsregionens koordineringsgrupp har blivit en central aktör inom regionen. Delegationen för huvudstadsregionen utvärderade huvudstadsregionens strategi i november. Helsingforsregionen är enligt den gemensamma visionen, som godkänts av 14 kommuner, ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer, vars framgång bygger på vetenskap, konst, kreativitet, inlärningsförmåga och god service. Regionens helgjutna samhällsstruktur grundar sig på goda kollektivtrafikförbindelser. Dess verksamhet är mångsidig, ekologiskt bärkraftig och koldioxidsnål. Runt regionens kompakta kärnområde finns ett nätverk av centrum med personlig prägel. Sammanslagningen av landskapen Nyland och Östra Nyland i början av år 2011 skapar goda förutsättningar för att utveckla markanvändning, boende och trafik i regionen. Helsingfors, Esbo och Vanda ingick ett intentionsavtal med staten för att effektivera integrationen av och sysselsättningen för invandrare. På hösten började Helsingfors och Vanda utreda fördelar och nackdelar för städerna med en eventuell sammanslagning. Samtidigt startade en utredning om en tvåstegsmodell för regionförvaltningen i 14 kommuner i Helsingforsregionen. Bägge utredningar blir klara vid årets slut år Östersjön ligger nära hjärtat Genom att delta i beredningen av EU:s Östersjöstrategi främjade Helsingfors sina spetsprojekt på europanivå: förverkligande av tågförbindelsen Rail Baltica, samfälld marknadsföring för Östersjöområdet och byggande av områdets identitet samt vattenvård i Östersjön. I samband med invigningen av Helsingforscentrets lokaliteter i S:t Petersburg undertecknades S:t Petersburgs och Helsingfors samarbetsprotokoll för åren Åtgärderna i protokollet genomförs tillsammans med Helsingforscentrets partner och utrikesministeriet. Under året presenterades Helsingfors i Washington D.C. och i Chicago. På våren firades S:t Petersburgs dagar i Helsingfors. De mest betydande evenemangen inom den internationella representationsverksamheten var konferensen European Business Leaders och International Press Institute-organisationens årsmöte. n Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 9

10 Byggnads- och miljöväsendet Pertti Nisonen Biträdande stadsdirektör Pekka Sauri Kollektivtrafik Miljöfrågor Räddningstjänst Kommunala affärsverk: Helsingfors stads servicecentral Palmia (2 194) HST Helsingfors stads trafikverk (1 071) MetropoliLab (53) Verk: Anskaffningscentralen (43) Byggnadskontoret (476) Byggtjänsten (1548) Helsingfors stads partitorg (20) Miljöcentralen (157) Räddningsverket (692) *Inom parentes antalet heltidsanställda med månadseller timlön Trafiken blev regional Omorganiseringen av Helsingforsregionens kollektivtrafik som börjat år 2006 slutfördes. Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla grundade samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) till vilken HST:s planerings- och beställarfunktioner för kollektivtrafik samt SAD:s trafikavdelning överfördes. HRT ansvarar för planering och marknadsföring av regionens kollektivtrafik, beställning av kollektivtrafiktjänster, resekortssystemet samt biljettkontroll. Efterfrågan på kollektivtrafik ökade i Helsingfors. Kollektivtrafikens andel av trafiken i riktning mot centrum minskade jämfört med året innan, men den tvärsgående trafiken fortsatte öka. Den underjordiska planen som är en förutsättning för byggandet av Västmetron vann laga kraft. I Gräsviken inleddes brytningsarbetet för västmetron. I november inträffade den allvarligaste olyckan i Helsingfors metrotrafiks historia då en huvudvattenledning sprack vid Järnvägstorgets metrostation och cirka kubikmeter vatten forsade ut på metrostationen och i metron. Räddningsarbetet på olycksplatsen förflöt effektivt. Undantagstrafik användes i två dygn, men Järnvägstorgets metrostation måste stängas på grund av reparationsarbeten i tre månader. Byggtjänsten började I början av året inledde byggtjänsten sin verksamhet som nytt ämbetsverk. Byggtjänsten producerar tjänster inom byggbranschen, miljövård och logistik i första hand åt stadskoncernen. De största kunderna utgörs av byggnadskontoret, fastighetskontoret, Helsingfors Vatten, Helsingfors Energi, Helsingfors Hamn, HST, Palmia, socialverket, hälsovårdscentralen, utbildningsverket och idrottsverket. I början av 2010 börjar byggtjänsten använda namnet Stara i sin verksamhet. Palmia började erbjuda färdtjänster för specialgrupper i samarbete med socialverket i juli. Verksamheten etablerades under hösten. Stadens måltidstjänst överfördes till Palmia och i Backas byggdes en ny produktionslinje för kalla portionsmåltider. I december startade larmcentrals- och säkerhetsservice som en ny serviceform för hemvården. Det byggs på nya områden Gator och parker byggdes i rekordfart i de förra hamnområdena på Busholmen och i Fiskehamnen. På Busholmen byggdes Crusellbron och området Utterhällen samt tunneln Västra länken till Mechelingatan. Många gator byggdes även i Sundholmen, Hermanstadsstranden, Arabiastranden och Vik-Ladugården. Byggnads- och miljöväsendets nyckeltal Verksamhetsinkomster, mn euro 697,0 Verksamhetsutgifter, mn euro 790,6 Verksamhetsutgifter/inv, euro Investeringar, mn euro 186,8 Antal anställda Av hela personalen, % 16,0 Mari Hohtari I verksamhetsinkomsterna och -utgifterna ingår även stadens interna poster. 10 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

11 Smidigheten och säkerheten i trafiken förbättrades i och med att Skogsbackavägen totalrenoverades och fick nya trafikregleringar. Förbättringen av vägen genomfördes i samarbete med staten. Det treåriga projektet slutfördes i september. Planerna för byggandet av en lättrafikled i det forna banschaktet mellan Gräsviken och Finlandiaparken blev färdiga. Den nya leden får namnet Banan. Betydande nybyggnadsprojekt bland parkerna var Skatuddens slottspark, Aino Acktés park i Haga, Majstads strandpark och Vikbäcksparkerna. Byggnadskontoret lät bygga lokaliteter för 187,1 miljoner euro på beställning från förvaltningarna. Stora objekt var Gårdsbacka åldringscentral, Haartmanska sjukhuset och servicetunneln i centrum. Stadsstyrelsen godkände verksamhetsplanen för avtalet om energieffektivitet mellan staden och staten samt delen rörande hus i Helsingfors program för ekologiskt hållbart byggande. Planerings- och byggnadsanvisningar för lågenergibyggande blev klara. Mika Lappalainen Ett snyggt och säkert Helsingfors Trafikregleringar och -dirigering till konsertområdet för Madonna-konserten som hölls på Busholmen samt räddningsverkets säkerhetsarrangemang lyckades bra. Längs med huvudlederna och intill de bästa kostnadsfria åhörarplatserna placerades stora avfallsbehållare och toaletter ut. Under konserten prövade man för första gången att använda en fyra kubikmeter stor mobil sopcontainer. Över 20 markbehållare och 200 andra soptunnor installerades i parkerna. En kampanj inom medie- och miljöfostran skapades för ungdomar på webbplatsen Syftet med kampanjen är att involvera ungdomar i diskussionen om nedskräpning genom att låta dem göra egna kortfilmer. Anvisningar för Helsingfors stads utemöbler färdigställdes. På sommaren fick stadsborna möjlighet att utvärdera de nya Helsingfors-bänkarnas bekvämlighet. Tillverkning av parkbänkar som är anpassade för rörelsehindrade inleddes. Logistiken utvecklas Konsultutredningar om organisering av logistiska funktioner och utveckling av gemensamma upphandlingar genomfördes i samarbete med huvudstadsregionen. Anskaffningscentralen gjorde gemensamma upphandlingar tillsammans med städerna i huvudstadsregionen. Giltighetstiden för avtalet om huvudstadsregionens upphandlingssamarbete gick ut vid årsskiftet för Helsingfors del. På Partitorget togs ett nytt beställarsystem TukkutoriOnline i bruk. Med hjälp av systemet kan produkter beställas av företagen på Partitorget på så sätt att leveransen till kunden sker på ett miljövänligt och effektivt sätt med gemensamma transporter. Insatser mot klimatförändringen Det centrala miljötemat i strategiprogrammet är att bekämpa klimatförändringarna. Detta strävar man efter att göra bland annat genom att förbättra energieffektiviteten i stadens byggnadsbestånd, i nybyggen och i kollektivtrafiken. Ett annat strategiskt viktigt område är skyddandet av Östersjön. Östersjöutmaningen som initierats av Helsingfors och Åbo fortsatte framgångsrikt. Med hjälp av en donation från Helsingfors instiftades en professur i ekologisk kemi med inriktning på skydd av Östersjön vid Helsingfors universitet. För att förbättra stadens hantering av miljöfrågor gjordes en sakkunnig granskning av miljöledarskap tillsammans med staden Rotterdam. Granskningen gav ett stort antal utvecklingsförslag. Förorenad mark sanerades på 37 områden. De mest betydande iståndsättningsprojekten var det tidigare gasverksområdet i Södervik, de före detta hamnområdena på Busholmen och i Sörnäs, området som tidigare använts som oljehamn i Degerö samt en del av VR:s maskinverkstad med omgivning i Vallgård. Allt som allt togs cirka ton förorenad mark bort. På hösten gav miljönämnden sitt första beslut om förbudet att röka på balkongen. I skolor och daghem upptäcktes fuktskador. Allaktivitetshuset i samband med Brändö skola stängdes på grund av förhöjda mikrobhalter. n Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 11

12 Social- och hälsovårdsväsendet Pertti Nisonen Biträdande stadsdirektör Paula Kokkonen Socialvård Hälso- och sjukvård Verk: Socialverket (12 379) Hälsovårdscentralen (9 105) *Inom parentes antalet heltidsanställda med månadseller timlön Social- och hälsovårdsväsendets nyckeltal: Verksamhetsinkomster, mn euro 260,3 Verksamhetsutgifter, mn euro 2 224,1 Verksamhetsutgifter/inv, euro Investeringar, mn euro 18,1 Antal anställda Av hela personalen, % 54,1 I verksamhetsinkomsterna och -utgifterna ingår även stadens interna poster Erfarenhetsbaserad information om tjänsternas effekt Socialförvaltningens nya kundresponssystem (ASKO) färdigställdes som resultat av två års utvecklingsarbete. Systemet som utnyttjar datateknologi innehåller omedelbar respons, kundtillfredsställelseundersökningar samt fördjupade och inkluderande metoder för datainsamling. Omedelbar respons samlades in med hjälp av utvärderingsblanketter via internet. Kundtillfredsställelseundersökningar gjordes bland annat bland kunder som använder servicecentraler för äldre, handikapparbete, socialstationer, lekparker och hemtjänst för barnfamiljer. Frågorna kunde besvaras på finska, svenska, engelska, ryska och somaliska. Under årets gång utvecklade man användningen av de fördjupade och inkluderande metoderna. Den inkluderande datainsamlingen gjordes bland annat med hjälp av intervjuer och kundråd med allaktivitetshusens kunder. ASKO-systemets styrka är dess möjlighet att sammanföra den erfarenhetsbaserade informationen från kunderna om tjänsternas effekt på ett helt nytt sätt. Familjerna nöjda med dagvården Behovet av dagvård för barn växte i synnerhet i stadskärnan. Klienthandledningen inom dagvården utvecklades på många olika sätt och en elektronisk dagvårdsansökan togs i bruk. Enligt en kundtillfredsställelseundersökning som riktade sig till föräldrar vars barn nyligen börjat få dagvård var 86 procent nöjda med den dagvårdsplats de hade fått. Med hjälp av undersökningen utvärderades även föräldrarnas erfarenheter av kundservice, tillfredsställelse med nuvarande dagvårdsplats samt övriga erfarenheter i anknytning till inledandet av dagvård. Föräldrar till 900 barn svarade på undersökningen och gav dagvården skolvitsordet 8,8. Tidigt stöd till barn Stadsfullmäktige godkände välfärdsplanen för barn och unga Stadsstyrelsen beviljade ett separat anslag på sex miljoner euro för att understödja barn och ungdomars välfärd år Tyngdpunkterna i välfärdsplanen ligger på att främja den allmänna välfärden hos barn, ungdomar och familjer samt att ge mera stöd i ett tidigt skede. Stödet ska finnas nära barnen och ungdomarna i hemmet, på daghemmet, i skolan och på nätet. År 2009 inleddes även utvecklingsprogrammet Lapsen ääni (Barnets röst) som omfattar hela Södra Finland. För att möta det ökande behovet av barn- och ungdomsvård och förebygga omhändertagande av unga utveck- Pertti Nisonen 12 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

13 lades projektet Nopean puuttumisen perhetyö (Familjearbete med stöd i ett tidigt skede). Behovet av utkomststöd växte Antalet utkomststödtagare växte med 16,4 procent jämfört med föregående år. Allt som allt fick hushåll ( personer) utkomststöd. Antalet nya stödtagare växte med 44,2 procent. Bland utkomststödtagarna var antalet asylsökande nästan 70 procent fler än året innan. I Helsingfors grundades två nya förläggningar för asylsökande, ett i Berghäll och ett i Rödbergen. Leif WeckstrÖm Långtidsvården för äldre till socialverket Långtidsvården för äldre flyttades från hälsovårdscentralen till socialverket vid årsskiftet Stengårds, Forsby och Kvarnbäckens långvårdssjukhus övergick till socialverkets tjänster för äldre. Storkärrs sjukhus fortsatte i hälsovårdscentralen som en del av stadssjukhuset. Socialverkets uppgift framöver är att koordinera och utveckla produktionen av tjänster för äldre på ett centraliserat sätt. Målet är att ordna vård- och omsorgstjänster i huvudsak i form av olika sorters boendeservice. Förändringarna i servicestrukturen genomförs på lång sikt. Nytt jourhavande sjukhus åt helsingforsarna I Helsingfors byggdes ett nytt sjukhus efter en paus på tre decennier. På hösten fick Maria sjukhus flytta till det nybyggda Haartmanska sjukhuset på Mejlans sjukhusområde. I samma lokaliteter i det nya sjukhuset finns även vårdcentrals- och sjukhusjouren. Munhälsa över kommungränserna På Haartmanska sjukhuset startade en gemensam jourtjänst utanför tjänstetid med munhälsovård för kommunerna i huvudstadsregionen och Kyrkslätt. Samarbetet mellan kommunerna utökades ytterligare genom att specialvården av mun och tänder centraliserades till Helsingfors. Kommunerna bedrev även en kampanj tillsammans på hösten när skolorna började för en bättre munhälsa hos barn och ungdomar. Den gemensamma kampanjen Muntur sågs i huvudstadsregionens kollektivtrafik, skolor, tandvårdskliniker samt på TV- och radiokanaler som är populära bland ungdomar. Hälsa för helsingforsarna på nya sätt För att minska skillnaderna i hälsa startades projektet Friskt Helsingfors ( ). Syftet med projektet är att förebygga utslagning av unga och personer i arbetsför ålder genom att utveckla nya verksamhetsmodeller för att främja hälsa och öka livskompetens. I Hertonäsområdet fortsatte programmet En hälsosam stadsdel ( ). Den centrala tanken är att ta fram nya sätt att främja stadsbornas hälsa i samarbete med stadsborna, stadens olika förvaltningar, företag och organisationer. En ny arbetsform startade i form av en för socialverket och hälsovårdscentralen gemensam virtuell mottagning hos hälsovårdare och socialhandledare i Habbo-hotell och IRC-Galleria som är populära communityn för unga. På hälsovårdarnas virtuella mottagning inom projektet Verkkoterkkari tilltalade preventivmedel, mänskliga relationer, sinnesstämningar och skolgång ungdomarna. Hemvården för äldre utvecklades Vården för äldre utvecklades på lång sikt genom hemvårdsprojektet Lupaava ( ), vars syfte varit att förebygga utslagning av äldre. Resultaten från projektet sammanställdes till en bok. I projektet utvecklade man bland annat en behandlingsmodell för minnespatienter, utbildade anställda inom hemvården i att stödja den vardagliga rörelseförmågan hos patienter samt producerade en guide för munvård inom hemvården och en serviceguide för hemvårdspatienter. Influensapandemin ledde till omfattande vaccinationer Helsingfors förberedde sig på influensapandemin genom att koncentrera vården av influensapatienter till en influensahälsostation som grundades i Dal från och med juli. Influensan visade sig vara lindrigare än väntat och toppen av pandemin varade i ett par veckor. Vaccinationerna på hälsostationerna inleddes i oktober. Före utgången av året hade cirka helsingforsare fått svininfluensavaccinet. Vaccinationerna fortsätter år n Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 13

14 Bildnings- och personalväsendet Pertti Nisonen Biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen Allmänbildande och yrkesinriktad utbildning samt allmänbildande vuxenutbildning Biblioteksservice Kulturfrågor Motion och idrott Ungdomsfrågor Utredning och statistik Personalpolitik Sysselsättningsfrågor Kommunala affärsverk: Personalutvecklingstjänster (23) Verk: Faktacentralen (75) Finska arbetarinstitutet (115) Företagshälsovårdscentralen (157) Högholmens djurgård (80) Konstmuseet (76) Kulturcentralen (125) Idrottsverket (484) Personalcentralen (87) Stadsbiblioteket (535) Stadsmuseet (76) Stadsorkestern (116) Svenska arbetarinstitutet (32) Ungdomscentralen (409) Utbildningsverket (5 950) *Inom parentes antalet heltidsanställda med månadseller timlön Bildnings- och personalväsendets nyckeltal: Verksamhetsinkomster, mn euro 61,6 Verksamhetsutgifter, mn euro 797,2 Verksamhetsutgifter/inv, euro Investeringar, mn euro 40,6 Antal anställda Av hela personalen, % 21,0 I verksamhetsinkomsterna och -utgifterna ingår även stadens interna poster Två nya skolor från de inkorporerade områdena i Sibbo Antalet elever i grundskolorna minskade med cirka 600. Antalet specialelever inom den grundläggande utbildningen och elever med invandrarbakgrund samt studerande i yrkesskolorna ökade fortsättningsvis. Sakarimäen koulu och Östersundom skola på de inkorporerade områdena i Sibbo anslöts till Helsingfors skolnät. Fyra grundskolor sammanslogs till Jakomäen peruskoulu och Taivallahden peruskoulu. Tre vuxengymnasier slogs samman och bildar Helsingin aikuislukio. Helsingfors Aftongymnasium och Tölö gymnasium är numera Tölö specialiseringsgymnasium. Laajalahden lukio har slagits samman med Etu- Töölön lukio. Renoveringen av det finskspråkiga arbetarinstitutets lokaliteter inleddes i januari Medborgar- och arbetarinstituten i kommunerna i huvudstadsregionen tog i bruk ett gemensamt anmälningssystem Ilmonet. Nöjda biblioteks- och konsertbesökare Stadsbibliotekets verksamhet präglades av utmärkelsen Finlands kvalitetspris som biblioteket fick förra året. Medlen för utveckling som stadsdirektören beviljat användes till att utveckla ett plats- och servicekoncept samt till att göra tre kundundersökningar. I en kundtillfredsställelseundersökning fick biblioteket toppbetyget 4,5 (av 5). En ny organisation förstärkte stadsdelsbibliotekens ställning samt utvecklandet av nätbiblioteket. Planeringen av centralbiblioteksprojektet startade. Ett nybygge planeras på stadens tomt i området kring Tölöviken. Stadsorkesterns konserter besöktes av nästan åhörare. Stadshusets konsertserie Filharmonisk eftermiddag i stadshuset och Förortsprojektets barnkonserter var slutsålda. Tillsammans med utbildningsverket ordnades en lyckad Harry Potter-konsert. Över skolelever gick gratis på offentliga generalrepetitioner och konserter. Oförglömliga stunder Mari Hohtari upplevdes när stadsorkestern bjöd musikhusets byggarbetare på konsert. Konsertresor utomlands gjordes till Sverige, Spanien, Ungern och Österrike. Helsingfors världens designhuvudstad Det äldsta kulturcentret Stoa i Östra centrum fyllde 25 år. Totalrenoveringen av Savoy-teatern blev klar, vilket även det gav anledning till att fira. World Design Capital 2012-ansökan som gjordes under ledning av kulturchefen kulminerade i november i att Helsingfors valdes till världens designhuvudstad för år Utställningarna och museerna var populära I Konstmuseet Tennispalatsets utställningsutbud utgjorde utställningen Disney och den europeiska konsten dragplåster. På sommaren intog surrealismen och dadaismen konstmuseet. I Konstmuseet Mejlans väckte sommarutställningen Motstånd och melankoli intresse. Frukten av samarbetet och vänskapen mellan svenska Lena Cronqvist, finska Outi Heiskanen och ryska Irina Zatulovskaja presenterades i utställningen Tre systrar. Den finländska porträttkavalkaden Finlandia 200 Finländska porträtt fick beröm av publiken. Stadsmuseets flera intressanta utställningar såsom Se upp, zigenare! Missuppfattningens historia och Foto Signe Brander lockade den 14 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

15 största rekordpubliken genom tiderna till museet. Arbetarbostadsmuseet som har renoverats och förnyats öppnades igen. Museet producerade sju publikationer i anknytning till stadens historia samt skivan Ulrica Herrgårdsmusik från 1700-talets Helsingfors. Positiv publicitet fick det centrala kulturmiljöprojektet som inventerar trapphus och trappuppgångar från 1800-talet. Comma Image Oy Temaår för europeiska rovdjur på Högholmen Temat skydd av europeiska rovdjur syntes tydligt i Högholmens evenemang kring miljöfostran. Nya utrotningshotade arter i djurparken är blåstrupig ara, honduransk taggsvansleguan och herkulesbagge. Av de sällsynta djurarterna förökade sig amurleoparderna, de asiatiska lejonen, skruvhornsgetterna, kattbjörnarna och hyacintarorna. 90-årsmotionsfest Idrottsverket firade sitt 90-årsjubileum i arbetets tecken. Idrotten syntes i gatubilden bland annat under sportlovet på Svedängens vinterjippo, på sommaren på evenemanget Summeri liikkuu Uimastadikalla som ordnades i simstadion, på sjötrafikdagen i maj och på daghemmens bollspelsdag på Tölö bollplan. Idrottsnämnden understödde evenemang som erbjöd stadsborna nya idrottsintressen. Sådana var till exempel Fillari Helsinkis cykelvecka och Finlandia Junior Games. Comma Image Oy I samarbete med förbunden genomfördes EM i konståkning och EM i damfotboll med framgång. Rastböle campingplats steg i klassificeringsgraderna och fick en välförtjänt fjärde stjärna. Netari.fi vann beröm Ungdomscentralen deltog aktivt i beredningen av Välfärdsplanen för barn och unga. Fullmäktige godkände planen i november. På Sörnäs strandväg öppnades ett fritidscenter för ungdomar Happi, där ungdomar kan syssla med medium och kultur på ett mångsidigt sätt och själva delta i verksamhetens planering och beslutsfattande. Webbplatsen netari.fi tilldelades Finlands Kvalitetscentrals kvalitetsinnovationspris. Webbplatsen tog sig även till en bland finalisterna i FN:s tävling för offentliga tjänster. Stadens arbete gjordes känt Personalcentralen har utvecklat en kvalitativ modell som förutser behovet av personal. I slutet av året omfattades nästan 70 procent av personalen av modellen. Stadens arbetsuppgifter gjordes kända med hjälp av två omfattande kampanjer. Rekryteringens webbplats förnyades och publicerades även på svenska och engelska. Antalet arbetsansökningar ökade. Verkställighetsplanen i anknytning till invandring och etnisk pluralism färdigställdes. Migrationsavdelningens webbplats besöktes flitigt. Personaltidningen Helsingin Henki fick topplaceringar i såväl inhemska som internationella tävlingar. Företagshälsovårdscentralens modeller för att förutse och kontrollera risker i anknytning till arbetsförmåga väckte intresse på riksnivå. Modellen för tidigt stöd premierades som årets handling för arbetshälsa. Affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänster, Oiva Akatemia, inledde sin verksamhet i början av året. Mångsidig information som publikationer och på webben Stadens strategiska områden, välfärd och service, boende och stadsstruktur samt konkurrenskraft behandlades i publikationen Helsingfors tillstånd och utveckling 2009 som sammanställts av stadens faktacentral. Statistik och undersökningar gjordes bland annat om befolkningsutvecklingen, befolkningens välbefinnande, kompetens och utbildning, företagsverksamhet och konkurrenskraft i Helsingfors med omnejd samt bostadsbeståndets och -produktionens egenskaper och konstruktion. En central produkt utgörs av befolkningsprognosen som görs upp årligen. I stadsarkivets nya utvecklingsprogram betonades säkerställandet av det arkiverade materialets hållbarhet och tillgänglighet genom mikrofilmning och digitalisering av materialet. n Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 15

16 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet Pertti Nisonen Biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä Planläggning Annan planering av markanvändning Fastighetsväsen Byggnadstillsyn Bostadspolitik Bostadsfrågor Verk: Bostadsproduktionsbyrån (53) Byggnadstillsynsverket (125) Fastighetskontoret (468) Stadsplaneringskontoret (296) *Inom parentes antalet heltidsanställda med månads- eller timlön Stadsplanerings- och fastighetsväsendets nyckeltal: Verksamhetsinkomster, mn euro 559,6 Verksamhetsutgifter, mn euro 234,0 Verksamhetsutgifter/inv, euro 401 Investeringar, mn euro 194,5 Antal anställda 942 Av hela personalen, % 2,4 Kompletteringsbyggande dominerade bostadsplanläggningen Alla tidigare hamnområden planerades på nytt. I Västra hamnen blev utkastet till Ärtholmens delgeneralplan klart. I Fiskehamnen fortsatte planeringen av Nätholmen och Hanaholmen på det rivna kraftverkets plats. Allt som allt planlades över m 2 vy. Planläggningens tyngdpunkt låg på att förtäta stadsstrukturen genom kompletterande bebyggelse. Betydande bostadsplanförslag färdigställdes bland annat för Silverdalen och Hålvik samt för Gunillaberget vid Kronobergsstranden. Ett viktigt kommande område för kompletteringsbyggande är området kring Stormyrvägen i Södra Haga. Ett planförslag för området blev nyligen klart. Planlagda affärsoch kontorslokaler utgjordes av knappa m 2 vy och understeg därmed förra årets siffror. I detaljplanerna som vann laga kraft under redovisningsåret ingick sammanlagt inemot m 2 vy. Möjlighet att bygga ut mässcentrumet I och med att detaljplanen för Helsingfors Mässcentrum färdigställdes och godkändes blev det möjligt att utveckla och bygga ut centrumet under de närmaste 10 åren. Markavsättningar har föreslagits för bland annat en utbyggnad av hallen, en byggnad för permanenta utställningar, en utbyggnad av hotellet, en tillbyggnad av kongresscentret och en ny parkeringsanläggning. Gemensamma projekt i öst och väst Planeringen av sydvästra Sibbo som överfördes till Helsingfors i början av året inleddes. Målet är en gemensam generalplan för de tre kommunerna Helsingfors, Vanda och Sibbo. För Helsingfors-Borgå utarbetades en utvecklingsplan i vilken regionstrukturen behandlades som ett samarbete mellan kommunerna. De detaljplaneändringar som krävs för Västmetron blev färdiga. I ändringarna reserveras utrymme för en metrotunnel från Gräsviken via Drumsö och Björkholmen till stadsgränsen mot Esbo. Plattformen är ett populärt informationsställe Stadsplaneringsverkets utställningsoch informationslokal Plattformen hade under sitt första hela verksamhetsår cirka besökare. Den mest omtyckta utställningen presenterade alla objekt som Alvar Aalto har planerat i Helsingfors. Om temat publicerades även en bok Alvar Aallon kädenjälki Helsingissä. Den ekonomiska krisen märktes i fastighetshandeln Effekterna av den världsomspännande finansiella och ekonomiska krisen syn- I verksamhetsinkomsterna och -utgifterna ingår även stadens interna poster Suomen Messut 16 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

17 tes i fastighetsväsendet. Målet för försäljningen av fast egendom, 103 miljoner euro, uppnåddes inte. Intäkterna av markförsäljning uppgick till 41 miljoner euro. Markbytenas andel av försäljningsintäkterna uppgick till 4,9 miljoner euro. De mest betydande försäljningsobjekten fanns i Fiskehamnen och Kvarnbäcken samt i området Södra Hermanstad. För att förverkliga programmet för markanvändning och boende (MB-programmet) överläts byggrätt på bostäder inom Helsingfors-området för inemot m 2 vy, vilket motsvarar cirka bostäder. Detta var 37,5 procent under det årliga målet för MBprogrammet. Av marken överläts 65 procent genom arrende och resten genom försäljning. Externa intäkter av markarrende uppgick till 129,3 miljoner euro, vilket är 5,3 procent mer än året innan. Tre tomter för affärs- och kontorslokaler arrenderades och åtta såldes. Byggrätt för affärs- och kontorslokaler överläts inalles m 2 vy. Från det område i Sibbo som överfördes till Helsingfors köptes stora markområden i Östersundom motsvarande cirka 40 hektar. Hitas-systemet förnyades, centrum piggades upp Stadsfullmäktige beslöt sig för att ändra Hitas-systemet och göra det tidsbegränsat. I anknytning till detta utarbetades Hitas-instruktioner samt nya mallar för hyresavtal och bolagsordningar. Stadshuskvarteren livades upp helt enligt planerna. Café Jugend och restaurang Salutorget samt stadshusets Virka-galleri öppnade på sommaren. Paul Williams Staden och staten byggde bostäder Staden satte igång byggandet av 746 bostäder som egen produktion, vilket är cirka 200 bostäder fler än föregående år. Målen för MB-programmet underskreds med 754 bostäder. Underskottet var fortsättningsvis störst för ARA-hyresbostäder. Byggandet av 131 bostadsrättsbostäder startade. Staden började bygga sammanlagt 267 ägarbostäder i sju Hitasobjekt. Året innan sattes endast ett Hitas-objekt igång. Därutöver inleddes en grundlig renovering i bostäder. På grund av lågkonjunkturen fungerade entreprenadtävlingar något bättre än vanligt, men deltagandet i tävlingarna var alltjämt svagt. Statens konjunkturrelaterade bostadsfinansieringssystem garanterade entreprenörerna ARA-projekt med bra täckning utan entreprenadtävlingar. Efterfrågan på ägarbostäder till överkomliga priser var livlig eftersom utbudet på marknaden i övrigt var litet. Under året färdigställdes totalt cirka bostäder i Helsingfors, vilket är ungefär 300 bostäder färre än föregående år. Antalet bostäder som färdigställdes som stadens egen produktion hölls på fjolårets nivå. Av 437 färdiga bostäder var 258 ARA-hyresbostäder. Efterfrågan på byggnadstillstånd blev livligare mot slutet av året Det var lugnt i början av året på byggfronten. Reparationsbyggandet piggnade till i takt med att fastighetsägarna fick igång linjesaneringar, fasadreparationer och renoveringar av fönster med hjälp av statens partiella stöd. Efter sommaren ökade antalet nybyggnadsprojekt åter. I synnerhet december var en livlig månad, då antalet kubikmeter i byggnadstillståndsansökningarna steg till närmare Under hela året söktes byggnadstillstånd för 3,9 miljoner kubik. Kubikvolymen för nya byggnader som beviljades byggnadstillstånd uppgick till 2,76 miljoner. Förstklassiga planer som mål Klimatförändringen och nödvändigheten att minska koldioxidavtrycket av byggandet utgjorde centrala teman i byggbranschen. Byggnadstillsynsverket förberedde sig inför de skärpta energibestämmelserna genom att anställa en arkitekt som koncentrerar sig på energifrågor och genom att förstärka ingenjörskunskaperna inom hustekniken. Den ekonomiska situationen gjorde att bostädernas genomsnittsstorlek minskade. Byggnadstillsynen gjorde en utredning om läget inom bostadsplaneringen och resultaten var inte i alla avseenden uppmuntrande. Med fanns planer för bostäder vars rumsliga funktionalitet rörde sig på gränsen till att inte bli beviljade tillstånd. Genomsnittsstorleken för nya bostäder minskade till 64 kvadratmeter då den ett år tidigare var 73 kvadratmeter. Inom byggnadstillsynen är det nu möjligt att ta i bruk ett elektroniskt system för ärendehantering i och med att dess mikrofilmade ritningsmaterial, 2,4 miljoner kort, har digitaliserats. Huvudstadsregionens fyra kommuner beredde gemensamma tolkningar av tillståndskriterierna. n Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 17

18 Bokslutsuppgifter 2009 Resultatet för räkenskapsperioden Resultatet för räkenskapsperioden 2009 för Helsingfors stad blev 14,1 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott efter förändring av reserver och fonder 22,1 miljoner euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat var 214,1 miljoner euro och 222,6 miljoner euro av överskottet. Resultatet för räkenskapsperioden utan affärsverk och fonder var -193,3 miljoner euro och underskottet -200,5 miljoner euro. Verksamhetsbidraget var ,7 miljoner euro. Jämfört med året innan minskade verksamhetsbidraget med 176 miljoner euro. Rörelseintäkterna var 1,9 procent och rörelsekostnaderna 5,6 procent större än år Affärsverkens rörelseintäkter ökade med 3,9 procent och rörelsekostnaderna med 8,2 procent. Granskade exklusive affärsverk och fonder höll sig rörelseintäkterna på samma nivå som föregående år och rörelsekostnaderna ökade med 4,6 procent. Tillväxtprocenten för rörelsekostnaderna minskade på grund av genomförda organisationsförändringar. Den jämförbara tillväxten för rörelsekostnaderna granskade exklusive affärsverk och fonder var 6,5 procent. Skatteintäkterna uppgick till 9,2 miljoner euro mindre än år Kommunerna fick 53 miljoner euro mera inkomstskatt och 6,7 miljoner euro mera fastighetsskatt, men avkastningen av samfundsskatten var 69,0 miljoner euro mindre än föregående år. Statsandelarna var 18,9 miljoner euro mindre än året innan. De finansiella intäkterna och kostnaderna rasade jämfört med året innan på grund av den exceptionellt låga räntenivån. Årsbidraget uppgick till 315,3 miljoner euro. Detta är en minskning med 224,4 miljoner euro från föregående år. Årsbidraget visar den interna finansieringen som kan användas till investeringar, placeringar och låneamorteringar. Man utgår ifrån att kommunens interna finansiering är tillräcklig om årsbidraget täcker avskrivningarna. Årsbidraget för räkenskapsperioden täcker inte avskrivningarna och endast 50,8 procent av nettoinvesteringarna täcks. Stadens ekonomi mätt i årsbidrag var inte i balans under räkenskapsperioden. Granskas nyckeltalen exklusive stadens affärsverk är situationen ännu sämre. Årsbidraget utan affärsverken var negativt, -14,2 miljoner euro och 24 euro/invånare. Eftersom årsbidraget var negativt blev man tvungen att täcka investeringarna för den övriga verksamheten genom upplåning. Balansen i stadens ekonomi har byggt på affärsverkens och i synnerhet Helsingfors Energis goda resultat. År 2009 gjordes en överföring av 250 miljoner euro av Helsingfors Energis överskott år 2008 till stadens överskottsposter. Direktionen för Helsingfors Energi Utgiftsfördelning 2009 Inkomstfördelning 2009 Personal enligt verksamhetsområde 2009 % % % ,1 6,5 2,4 21, ,0 Stadsdirektörsroteln 16 Byggnads- och miljöväsendet 17 Social- och hälsovårdsväsendet 47 Bildnings- och kulturväsendet 14 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 6 Finansiella kostnader 0 Övriga kostnader 0 Sammanlagt Verksamhetsintäkter 38 Skatteinkomster 56 Finansiella intäkter 1 Övriga intäkter 5 Sammanlagt Stadsdirektörsväsendet 6,5 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 2,4 Bildnings- och personalväsendet 21,0 Byggnads- och miljöväsendet 16,0 Social- och hälsovårdsväsendet 54,1 Sammanlagt Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

19 Bokslutets nyckeltal år 2009 Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna, % 41,4 42,9 Årsbidrag, milj. euro 315,3 539,8 Årsbidrag, procent av avskrivningar 94,5 181,3 Årsbidrag, euro/invånare Årsbidrag utan affärsverken, euro/invånare Invånarantal Finansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 50,8 77,9 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 45,1 74 Låneskötselbidrag 4,3 5,9 Kassamedel , euro Kassans täckning, dagar Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 75,5 77,5 Relativ skuldsättning, % 39,1 33,4 Lånebestånd, , milj. euro Lån, euro/invånare Lånefordringar, , milj. euro Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 60,9 62,6 Relativ skuldsättning, % 84,5 76,1 Koncernens lånebestånd , euro Koncernens lånebestånd, euro/invånare Koncernens lånefordringar , euro Koncernens lånefordringar, euro/invånare Beräkningsformler för nyckeltalen i bokslutet år 2009 Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkternas procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader tillverkning för eget bruk) Årsbidragets andel av avskrivningarna i procent = 100 * årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, euro/invånare Det kommunspecifika målvärdet för nyckeltalet fås genom att den genomsnittliga investeringsnivån delas med invånarantalet. Finansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidrag / egenanskaffningsutgift för investeringarna Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidrag / (egenanskaffningsutgift för investeringar + nettoökning av lån + amorteringar) Låneskötselbidrag = (årsbidrag + räntekostnader) / (räntekostnader + amorteringar) Kassamedel = finansiella värdepapper samt kassa och bank Kassans täckning, dagar = 365 dagar x kassamedel / kassautbetalningar under räkenskapsperioden Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % = 100 * (eget kapital + avskrivningsdifferens och reserver) / (balansomslutning erhållna förskott) Relativ skuldsättning, % = 100 * (främmande kapital erhållna förskott) / driftsinkomster Lånebestånd = främmande kapital (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder) Lån i euro/invånare Lånemängden per invånare fås genom att ovannämnda lånebestånd delas med kommunens invånarantal den dag räkenskapsperioden utgår. Lånefordringar = masskuldebrevslånefordringar och övriga fordringar som upptagits under placeringar föreslog att 200 miljoner euro av överskottet för 2009 överförs till stadens överskottsposter år Verksamhetens finansiering Verksamhetens kassaflöde uppvisade ett överskott på 297,0 miljoner euro, vilket är 216,5 miljoner euro mindre än år Till nettoinvesteringar användes 72,0 miljoner euro mindre än år Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -278,0 miljoner euro täcktes genom upplåning av 290,0 miljoner euro. Totalförändringen av likvida medel uppvisade ett överskott på 3,2 miljoner euro. Av investeringarna uppgick affärsverkens investeringar till 204,3 miljoner euro, varav de mest betydande var Helsingfors Energis (92,2 miljoner euro), Helsingfors Vattens (40,7 miljoner euro), Helsingfors Hamns (24,7 miljoner euro) och trafikverkets (45,3 miljoner euro) investeringar. De mest betydande investeringarna av den övriga verksamhetens investeringar om 428,0 miljoner euro var investeringar i fast egendom 56,1 miljoner euro, husbyggnad 140,6 miljoner euro, gator, trafikleder och banor 104,1 miljoner euro, anskaffning av lös egendom 47,9 miljoner euro och anskaffning av värdepapper 22,1 miljoner euro. Den finansiella ställningen och dess förändringar Balansomslutningen ökade med 294,8 miljoner euro jämfört med året innan. Bestående aktiva ökade med 253,5 miljoner euro, varav den största ökningen 162,3 miljoner euro skedde i materiella tillgångar. Under passiva i balansräkningen utgjorde den största förändringen jämfört med föregående år ökningen av långfristigt främmande kapital 223,3 miljoner euro på grund av upplåningen. Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 19

20 Bokslutsuppgifter 2009 Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat före reserver och fonder uppgår till ,93 euro. Resultaten innefattar även resultaten av stadens affärsverk och fonder som behandlas som självständiga balansenheter och behandlas enligt bokföringsreglerna i de egna boksluten. Stadsstyrelsen föreslår följande behandling av räkenskapsperiodens resultat: Affärsverket Helsingfors Energis överskott, ,58 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket Helsingfors Energi till eget kapital i affärsverket Helsingfors Energis balansräkning. Affärsverket Helsingfors Vattens överskott för räkenskapsperioden, ,92 euro, överförs till eget kapital i Helsingfors stads balansräkning. Affärsverket Helsingfors Hamns överskott för räkenskapsperioden, ,26 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket Helsingfors Hamn till eget kapital i affärsverket Helsingfors Hamns balansräkning. Affärsverket HST:s överskott för räkenskapsperioden, ,26 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket HST till eget kapital i affärsverket HST:s balansräkning. Affärsverket Palmias överskott för räkenskapsperioden, ,15 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket Palmia till eget kapital i affärsverket Palmias balansräkning. Affärsverket MetropoliLabs överskott för räkenskapsperioden, ,42 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket MetropoliLab till eget kapital i affärsverket MetropoliLabs balansräkning. Affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänsts (Talpa) underskott, ,92 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket Ekonomiförvaltningstjänsten till eget kapital i affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänsts balansräkning. Affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänsters (Oiva Akatemia) underskott, ,73 euro, överförs enligt förslag från direktionen för affärsverket Personalutvecklingstjänster till eget kapital i affärsverket Helsingfors stads personalutvecklingstjänsters balansräkning. Bostadslånefondens överskott, ,24 euro, bostadsproduktionsfondens överskott, ,96 euro, fonden för idrotts- och friluftsanläggningars överskott, ,09 euro, försäkringsfondens underskott, ,36 euro och innovationsfondens underskott, ,95 euro överförs i enlighet med fondernas stadgar till respektive fondkapital. Vidare föreslår stadsstyrelsen följande behandling av resultatet för den övriga verksamheten: Ur investeringsfonden för Kampen- Tölöviken redovisas enligt fondens stadgar ett belopp motsvarande investeringarna i Kampen Tölöviken, ,70 euro. Enligt förslag från bostadsproduktionsnämnden överförs ,20 euro av bostadsproduktionsbyråns resultat för räkenskapsperioden till bostadsproduktionsfonden. I enlighet med 214 i fullmäktiges beslut den överförs 14,0 miljoner euro av stadens resultat till bostadsproduktionsfonden för att finansiera byggande och renoveringar inom stadens egen bostadsproduktion. Ur förortsfonden intäktsförs ett belopp motsvarande användningen, ,48 euro. I enlighet med 24 i fullmäktiges beslut den överförs 10,0 miljoner euro till innovationsfonden för att starta nya innovationsprojekt och säkerställa fortsatt finansiering av pågående innovationsprojekt. Den avskrivningsdifferens på ,63 euro som uppstått vid upplösning av investeringsreserven för totalrenoveringen av ämbetshuset i Berghäll intäktsförs. Underskottet för den övriga verksamheten efter reserver och fonder, ,94 euro, föreslås bokföras under stadens eget kapital, över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder. 20 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

21 RESULTATRÄKNING FÖR HELSINGFORS STAD Mn euro Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 050, ,3 Avgiftsintäkter 166,4 161,8 Understöd och bidrag 81,8 70,9 Hyresintäkter 274,5 259,5 Övriga verksamhetsintäkter 49,8 64, , ,6 Tillverkning för eget bruk 148,2 125,2 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,5 Lönebikostnader Pensionskostnader -370,2-358,5 Övriga lönebikostnader -80,9-92,7 Köp av tjänster , ,5 Material, förnödenheter och varor -483,3-454,0 Understöd -309,9-281,6 Hyreskostnader -147,0-128,8 Övriga verksamhetskostnader -39,8-31, , ,5 VERKSAMHETSBIDRAG , ,7 Skatter och statsandelar Skatteintäkter 2 403, ,7 Statsandelar 160,9 179, , ,6 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 46,4 86,9 Övriga finansiella intäkter 17,6 18,3 Räntekostnader -19,1-40,2 Övriga finansiella kostnader -1,4-1,1 43,5 63,9 ÅRSBIDRAG 315,3 539,8 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -333,0-297,7 Nedskrivningar -0,5 0,0-333,5-297,7 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 34,5 48,7 Extraordinära kostnader -2,2 0,0 32,4 48,7 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 14,1 290,7 Förändring av reserver och fonder Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens -8,2-255,8 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 17,5 241,3 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -1,3 16,1 8,0 1,6 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT (-) 22,1 292,3 Finansieringsanalys för Helsingfors stad Mn euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 315,3 539,8 Extraordinära poster 32,4 48,7 Korrektivposter till internt tillförda medel -50,7-74,9 297,0 513,5 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter -632,3-700,8 Finansieringsandelar i investeringsutgifter 11,6 8,2 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 45,7 61,9-575,0-630,7 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -278,0-117,2 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -63,4-62,0 Minskning av utlåningen 82,5 83,9 19,1 21,9 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 290,0 1,1 Minskning av långfristiga lån -58,7-58,8 Förändring av kortfristiga lån 0,0-1,1 231,3-58,8 Förändringar i eget kapital -0,3-0,3 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -4,3-16,6 Förändring av omsättningstillgångar 15,1-11,1 Förändring av fordringar 4,8 8,1 Förändring av räntefria skulder 15,5 77,9 31,1 58,3 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 281,2 21,1 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 3,2-96,1 Förändring av likvida medel Likvida medel ,7 684,4 Likvida medel ,4-780,6 3,2-96,1 Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 21

22 Bokslutsuppgifter 2009 Balansräkning för Helsingfors stad AKTIVA mn euro BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 51,3 46,2 Övriga utgifter med lång verkningstid 248,4 182,8 Förskottsbetalningar 0,0 0,6 299,8 229,5 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 2 741, ,1 Byggnader 1 517, ,9 Fasta konstruktioner och anordningar 2 264, ,3 Maskiner och inventarier 208,9 197,7 Övriga materiella tillgångar 9,6 9,7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 182,7 259, , ,3 Placeringar Aktier och andelar 855,9 815,9 Masskuldebrevsfordringar 247,4 264,4 Övriga lånefordringar 732,6 734,7 Övriga fordringar 0,0 0, , ,0 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 362,0 372,3 Donationsfondernas särskilda täckning 4,2 4,1 Övriga förvaltade medel 377,5 309,4 743,7 685,8 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 65,8 81,3 Varor under tillverkning 3,0 2,7 68,8 84,0 Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar 0,1 0,1 Övriga fordringar 3,7 2,3 Resultatregleringar 0,0 0,0 3,7 2,3 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 97,0 102,8 Lånefordringar 1,0 0,9 Övriga fordringar 55,1 50,9 Resultatregleringar 89,7 94,3 242,8 249,0 Fordringar sammanlagt 246,5 251,3 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 565,0 467,3 Masskuldebrevsfordringar 0,0 113,0 565,0 580,3 Kassa och bank 122,7 104,2 AKTIVA SAMMANLAGT , ,3 PASSIVA mn euro EGET KAPITAL Grundkapital 2 972, ,4 Uppskrivningsfond 1 826, ,4 Övriga egna fonder 501,5 500,2 Övrigt eget kapital 729,0 729,0 Över-/underskott (-) från tidigare räkenskapsperioder 1 591, ,3 Räkenskapsperiodens över-/ underskott (-) 22,1 292, , ,5 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 375,1 367,1 Reserver 127,8 145,8 502,9 512,9 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 265,4 283,8 Övriga avsättningar 14,2 13,8 279,6 297,6 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 362,3 373,1 Donationsfondernas kapital 4,2 4,1 Övrigt förvaltat kapital 355,1 290,7 721,6 667,9 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån 120,0 20,0 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 699,7 579,0 Lån från offentliga samfund 0,0 1,1 Erhållna förskott 1,6 0,0 Anslutningsavgifter och övriga skulder 19,8 17,7 841,1 617,8 Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 69,3 58,7 Lån från offentliga samfund 1,1 0,0 Erhållna förskott 20,0 15,3 Skulder till leverantörer 177,7 200,4 Anslutningsavgifter och övriga skulder 83,4 76,7 Resultatregleringar 467,6 444,4 819,0 795,6 Främmande kapital sammanlagt 1 660, ,4 PASSIVA SAMMANLAGT , ,3 22 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

23 Koncernresultaträkning för Helsingfors stad Mn euro Verksamhetsintäkter 2 547, ,5 Verksamhetskostnader , ,8 Andel av intressesammanslutningarnas vinst/förlust (-) 18,2 14,8 VERKSAMHETSBIDRAG , ,4 Skatteintäkter 2 403, ,7 Statsandelar 160,9 179,8 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 26,7 70,1 Övriga finansiella intäkter 4,9 7,4 Räntekostnader -96,6-126,1 Övriga finansiella kostnader -6,1-4,5-71,2-53,1 ÅRSBIDRAG 504,1 694,0 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -472,4-428,6 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden -1,7-1,7 Nedskrivningar -0,5 0,0-474,6-430,3 Extraordinära poster 32,2 47,7 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 61,7 311,5 Bokslutsdispositioner -23,8-18,7 Minoritetsandelar 1,1 0,2 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/ UNDERSKOTT (-) 39,0 292,9 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader, % 55,9 57,2 Årsbidrag/Avskrivningar, % 106,2 161,3 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Koncernfinansieringsanalys för Helsingfors stad Mn euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 504,1 694,0 Extraordinära poster 32,2 47,7 Korrektivposter till internt tillförda medel -61,4-88,0 474,9 653,8 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter , ,9 Finansieringsandelar i investeringsutgifter 11,8 8,4 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 171,4 118,3-906,9-876,2 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -432,0-222,4 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Förändringar i utlåningen -56,8.. Minskningar i utlåningen 69,5.. Förändringar i utlåningen 0,0-12,8 12,8-12,8 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 635,4.. Minskning av långfristiga lån -195,0.. Förändring av långfristiga lån 0,0-7,1 Förändring av kortfristiga lån -15,7 66,8 424,7 59,7 Förändringar i eget kapital -0,3.. Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -6,2-11,3 Förändring av omsättningstillgångar 15,1-10,7 Förändring av fordringar 1,6-18,7 Förändring av räntefria skulder 2,0 117,0 12,5 76,3 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 449,7 123,1 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 17,7-99,2 Förändring av likvida medel Likvida medel ,0 896,3 Likvida medel ,3-995,5 17,7-99,2 Koncernfinansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 45,7 69,8 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 39,3.. Låneskötselbidrag 1.. Kassans täckning (dagar) 56.. Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 23

24 Bokslutsuppgifter 2009 Koncernbalansräkning för Helsingfors stad AKTIVA mn euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 58,8 52,2 Övriga utgifter med lång verkningstid 283,0 214,2 Förskottsbetalningar 3,6 2,2 345,4 268,6 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 2 792, ,5 Byggnader 4 415, ,7 Fasta konstruktioner och anordningar 2 353, ,9 Maskiner och inventarier 579,6 543,6 Övriga materiella tillgångar 34,2 39,8 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 487,5 474, , ,3 Placeringar Andelar i intressesammanslutningar 166,7 172,2 Övriga aktier och andelar 360,4 328,8 Masskuldebrevsfordringar 247,4 264,4 Övriga lånefordringar 183,5 179,4 Övriga fordringar 2,2 2,1 960,3 946,9 FÖRVALTADE MEDEL 399,4 339,3 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 78,8 93,9 Fordringar Långfristiga fordringar 18,4 17,2 Kortfristiga fordringar 310,6 313,4 329,0 330,6 Finansiella värdepapper 587,5 602,9 Kassa och bank 326,4 293,3 AKTIVA SAMMANLAGT , ,8 PASSIVA mn euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 2 972, ,4 Uppskrivningsfond 1 832, ,7 Övriga egna fonder 714,2 711,2 Övrigt eget kapital 729,0 729,0 Över-/underskott (-) från tidigare räkenskapsperioder 1 327, ,4 Räkenskapsperiodens över-/underskott (-) 39,0 292, , ,7 MINORITETSANDELAR 55,5 45,0 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 466,5 433,4 Reserver 198,3 213,8 664,8 647,1 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 267,2 285,5 Övriga avsättningar 39,7 40,0 306,9 325,6 FÖRVALTAT KAPITAL 725,1 671,1 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Långfristigt räntebelagt främmande kapital 3 179, ,8 Långfristigt räntefritt främmande kapital 32,6 24, , ,7 Kortfristigt Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 186,2 194,1 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 923,9 929, , ,6 Främmande kapital sammanlagt 4 322, ,3 PASSIVA SAMMANLAGT , ,8 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditet, % 60,9 62,6 Relativ skuldsättning, % 84,5 76,1 Ackumulerat överskott, euro Ackumulerat överskott, euro/invånare Koncernens lånebestånd , euro Koncernens lånebestånd, euro/invånare Koncernens lånefordringar , euro Koncernens lånefordringar, euro/invånare Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

25 HELSINGFORS ENERGI RESULTATRÄKNING mn euro OMSÄTTNING 723,2 694,4 Tillverkning för eget bruk 2,9 3,0 Övriga rörelseintäkter 15,1 30,0 Material och tjänster Energianskaffning -48,2-49,5 Material, förnödenheter och varor Inköp av kraftverksbränslen -240,1-241,7 Förändring av bränslelager -14,4 10,2 Inköp av material och förnödenheter -20,9-18,8 Köp av tjänster -29,8-26,4-353,3-326,2 Personalkostnader Löner och arvoden -51,4-49,1 Lönebikostnader Pensionskostnader -14,5-14,0 Övriga lönebikostnader -3,5-4,5-69,5-67,6 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -43,8-41,3-43,8-41,3 Övriga rörelsekostnader -29,0-25,8 RÖRELSEÖVERSKOTT/-UNDERSKOTT (-) 245,7 266,4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 10,8 20,2 Övriga finansiella intäkter 11,9 11,3 Räntekostnader till kommunen -21,3-23,0 Räntekostnader till övriga 0,0-0,1 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 1,2 8,4 ÖVERSKOTT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER 246,9 274,9 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 2,9 2,7 Ökning (-) av reserver -0,4-0,3 Ersättning på grundkapitalet -47,4-47,4 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT (-) 202,0 229,9 Nyckeltal Avkastning på investerat kapital, % 18,7 20,4 Avkastning på kapital som investerats av kommunen, % 18,7 20,4 Rörelseöverskott i % av omsättningen 34,1 39,6 FINANSIERINGSANALYS mn euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Rörelseöverskott (-underskott) 245,7 266,4 Rättelseposter Avskrivningar enligt plan 43,8 41,3 Övriga intäkter och kostnader som inte medfört betalningar -1,5-19,2 Finansiella intäkter och kostnader 1,2 8,4 Ersättning på grundkapitalet -47,4-47,4 Övriga rättelseposter -18,3-14,8-22,2-31,7 Kassaflödet före förändring av rörelsekapital 223,5 234,8 Förändring av rörelsekapital Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga räntefria rörelsefordringar 34,3 14,2 Ökning (-) eller minskning (+) av omsättningstillgångar 15,2-11,2 Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga räntefria skulder -21,0-9,7 Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar 0,0 0,0 28,6-6,7 KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN 252,0 228,1 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -67,9-69,4 Investeringar i övriga placeringar -21,9-0,6-89,8-70,0 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL -89,8-70,0 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändring av långfristiga lån -19,3-19,3 Förändringar i eget kapital och vinstutdelning -250,3-200,3-269,5-219,5 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL -269,5-219,5 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -107,3-61,5 Förändring av likvida medel Likvida medel ,7 183,0 Likvida medel ,0-244,4-107,3-61,5 Nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 323,7 451,5 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 266,5 354,1 Låneskötselbidrag 7,7 8,0 Kassans täckning, dagar 43,9 115,3 Quick ratio 1,8 2,8 Current ratio 2,3 3,5 Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 25

26 Bokslutsuppgifter 2009 HELSINGFORS ENERGI BALANSRÄKNING mn euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 33,5 29,5 33,5 29,5 Materiella tillgångar Byggnader 91,4 88,1 Fasta konstruktioner och anordningar 524,4 497,7 Maskiner och inventarier 4,5 4,4 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 27,7 35,1 647,9 625,3 Placeringar Aktier och andelar 423,8 401,9 Övriga lånefordringar 146,0 146,0 569,8 547,9 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 56,0 71,3 56,0 71,3 Fordringar Långfristiga fordringar Fordringar hos kommunen 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 49,0 49,3 Fordringar hos kommunen 2,3 5,1 Resultatregleringar 38,7 32,9 Övriga fordringar 16,6 15,0 106,7 102,3 Kassa och bank 75,7 183,0 AKTIVA SAMMANLAGT 1 489, ,2 BALANSRÄKNING mn euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 474,3 474,3 Övriga egna fonder 52,7 52,7 Över-/underskott (-) från tidigare räkenskapsperioder 309,4 329,8 Räkenskapsperiodens över-/underskott (-) 202,0 229, , ,6 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 52,3 54,8 Reserver 96,3 96,3 148,6 151,1 AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar 8,5 10,0 8,5 10,0 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från kommunen 190,4 209,7 Övriga skulder 0,0 0,0 190,4 209,7 Kortfristigt Lån från kommunen 19,3 19,3 Räntefria skulder till kommunen 0,7 1,1 Skulder till företag inom samma koncern 4,9 7,5 Skulder till leverantörer 48,3 49,7 Övriga skulder 10,2 6,2 Resultatregleringar 20,5 18,1 103,8 101,8 Främmande kapital sammanlagt 294,2 311,5 PASSIVA SAMMANLAGT 1 489, ,2 Nyckeltal Soliditet, % 79,7 79,4 Relativ skuldsättning, % 39,8 43,0 Ackumulerat över-/underskott (-), e Lånebestånd , e Lånefordringar , e Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

27 HELSINGFORS VATTEN RESULTATRÄKNING mn euro OMSÄTTNING 106,4 101,1 Tillverkning för eget bruk 1,8 1,7 Övriga rörelseintäkter 0,5 0,1 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -15,4-17,6 Köp av tjänster -18,8-17,3-34,1-35,0 Personalkostnader Löner och arvoden -12,1-11,7 Lönebikostnader Pensionskostnader -3,4-3,5 Övriga lönebikostnader -0,8-0,7-16,3-16,0 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -20,3-19,4-20,3-19,4 Övriga rörelsekostnader Hyror och övriga kostnader -2,2-3,1-2,2-3,1 RÖRELSEÖVERSKOTT/-UNDERSKOTT (-) 35,8 29,5 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0,0 1,4 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,0 Räntekostnader till kommunen -14,3-14,9 Räntekostnader till övriga 0,0 0,0 Ersättning på grundkapitalet -13,0-13,0-27,2-26,5 ÖVERSKOTT FÖRE RESERVER 8,6 2,9 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens -5,4-2,2 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver -1,4-0,4 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/ UNDERSKOTT (-) 1,8 0,3 Nyckeltal Avkastning på investerat kapital, % 8,2 7,2 Avkastning på kapital som investerats av kommunen, % 8,4 7,2 Rörelseöverskott i % av omsättningen 33,7 29,2 FINANSIERINGSANALYS mn euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Rörelseöverskott (-underskott) 35,8 29,5 Avskrivningar och nedskrivningar 20,3 19,4 Finansiella intäkter och kostnader -14,2-13,6 Ersättning på grundkapitalet -13,0-13,0 28,9 22,3 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter -40,7-41,9 Finansieringsandelar i investeringsutgifter 1,0 3,4-39,7-38,5 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -10,9-16,1 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i lånebeståndet Minskning av långfristiga lån från kommunen -7,3-7,3 Förändringar i övrigt långfristigt främmande kapital Förändring av anslutningsavgifter 2,6 4,9 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar 0,1 0,0 Förändring av fordringar hos kommunen 0,1-0,5 Förändring av fordringar hos övriga 1,2-0,3 Förändring av räntefria skulder till övriga 7,7 3,4 4,3 0,3 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 4,3 0,3 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -6,5-15,9 Förändring av likvida medel Likvida medel ,0 6,6 Likvida medel ,6-22,5-6,5-15,9 Nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 72,69 58,05 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 61,38 48,76 Låneskötselbidrag 2,00 1,67 Kassans täckning, dagar 0,10 19,00 Quick ratio 0,13.. Current ratio 0,14.. BALANSRÄKNING mn euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 0,2 0,3 0,2 0,3 Materiella tillgångar Byggnader 33,4 33,5 Fasta konstruktioner och anordningar 431,4 411,9 Maskiner och inventarier 1,8 1,7 466,6 447,0 Placeringar Aktier och andelar 0,9 0,9 0,9 0,9 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 0,5 0,6 0,5 0,6 Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2,5 2,2 Fordringar hos kommunen 0,9 1,0 Fordringar hos företag inom samma koncern 0,1 0,1 Resultatregleringar 0,8 2,3 4,3 5,5 Kassa och bank 0,0 6,6 AKTIVA SAMMANLAGT 472,5 461,0 BALANSRÄKNING mn euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 144,3 144,3 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 58,0 57,7 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1,8 0,3 204,1 202,3 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 20,9 15,5 Reserver 29,7 28,3 50,6 43,8 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från kommunen 164,6 172,0 Räntefria skulder till kommunen 0,8 0,7 Skulder till företag inom samma koncern 1,6 1,2 Övriga skulder 18,0 15,9 184,9 189,7 Kortfristigt Lån från kommunen 7,3 7,3 Räntefria skulder till kommunen 16,6 8,3 Skulder till företag inom samma koncern 0,0 0,0 Skulder till leverantörer 3,3 5,1 Övriga skulder 2,3 1,7 Resultatregleringar 3,5 2,7 32,9 25,2 Främmande kapital sammanlagt 217,8 214,9 PASSIVA SAMMANLAGT 472,5 461,0 Nyckeltal Soliditet, % 53,9 53,4 Relativ skuldsättning, % 203,7 212,3 Räkenskapsperiodens över-/underskott (-) , ,5 Lånebestånd , e , ,0 Lånefordringar , e 0,00 0,00 Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 27

28 Bokslutsuppgifter 2009 HELSINGFORS HAMN RESULTATRÄKNING mn euro OMSÄTTNING 81,2 95,4 Tillverkning för eget bruk 0,7 1,7 Övriga rörelseintäkter 0,7 0,1 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -3,8-4,0 Köp av tjänster -14,1-14,4-17,8-18,4 Personalkostnader Löner och arvoden -8,8-11,1 Lönebikostnader Pensionskostnader -2,6-3,2 Övriga lönebikostnader -0,5-0,8-11,9-15,1 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -30,0-13,5-30,0-13,5 Övriga rörelsekostnader Hyreskostnader -8,1-10,5 Övriga kostnader -0,4-0,3-8,5-10,8 RÖRELSEÖVERSKOTT 14,5 39,4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0,1 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,0 Räntekostnader till kommunen -0,3-0,5 Räntekostnader till övriga -4,6-7,9 Ersättning på grundkapitalet -6,3-6,3 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0-11,1-14,6 ÖVERSKOTT FÖRE RESERVER 3,4 24,8 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens -3,2-246,9 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 14,7 233,2 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/ UNDERSKOTT (-) 14,8 11,1 Nyckeltal Avkastning på investerat kapital, % 2,5 7,5 Avkastning på kapital som investerats av kommunen, % 2,6 8,4 Rörelseöverskott i % av omsättningen 17,8 41,3 FINANSIERINGSANALYS mn euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Rörelseöverskott (-underskott) 14,5 39,4 Avskrivningar och nedskrivningar 30,0 13,5 Finansiella intäkter och kostnader Ersättning på grundkapitalet -6,3-6,3 Räntekostnader till övriga -4,6-6,4 Räntekostnader till kommunen -0,3-0,5 Övriga 0,1-1,5 33,3 38,3 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter -24,7-146,3 Finansieringsandelar i investeringsutgifter 1,0 1,0 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0,0 1,0-23,7-144,4 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 9,6-106,1 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av lånefordringar hos kommunen 0,0-0,2 0,0-0,2 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga 110,0 0,0 Minskning av långfristiga lån från kommunen -1,9-1,9 108,1-1,9 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av fordringar hos övriga 6,5 5,0 Förändring av räntefria skulder till övriga -13,4-1,1-6,9 3,9 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 101,2 1,9 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 110,8-104,2 Förändring av likvida medel Likvida medel ,8-87,0 Likvida medel ,0-17,2 110,8-104,2 Nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 140,4 26,3 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 130,1 26,0 Låneskötselbidrag 5,6 4,6 Kassans täckning, dagar Quick ratio 2,09 0,12 Current ratio 1,26 0,11 BALANSRÄKNING mn euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 0,6 0,5 Övriga utgifter med lång verkningstid 138,6 143,4 139,2 143,9 Materiella tillgångar Byggnader 53,0 55,3 Fasta konstruktioner och anordningar 395,8 382,7 Maskiner och inventarier 0,7 0,7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 1,3 13,8 450,9 452,5 Placeringar Aktier och andelar 0,0 0,0 Övriga fordringar hos egna affärsverk 0,2 0,2 0,3 0,3 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 4,8 5,8 Fordringar hos kommunen 1,1 0,2 Övriga fordringar 1,0 7,1 Resultatregleringar 0,1 0,4 7,0 13,5 Kassa och bank 23,8 0,0 AKTIVA SAMMANLAGT 621,1 610,1 BALANSRÄKNING mn euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 60,2 60,2 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 37,2 26,1 Räkenskapsperiodens över-/underskott 14,8 11,1 112,1 97,3 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 250,1 246,9 Reserver 0,0 14,7 250,1 261,5 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 234,4 130,0 Lån från kommunen 0,0 1,9 234,4 131,9 Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 5,6 0,0 Lån från kommunen 1,9 1,9 Skulder till leverantörer 1,6 9,3 Räntefria skulder till kommunen 0,9 2,0 Skulder till företag inom samma koncern 0,0 0,1 Övriga skulder 10,1 95,0 Resultatregleringar 4,4 11,0 24,5 119,4 Främmande kapital sammanlagt 258,9 251,2 PASSIVA SAMMANLAGT 621,1 610,1 Nyckeltal Soliditet, % 59,3 59,5 Relativ skuldsättning, % Räkenskapsperiodens över-/underskott (-) Lånebestånd , e Lånefordringar , e Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

29 AFFÄRSVERKET HST RESULTATRÄKNING mn euro OMSÄTTNING Biljettintäkter 115,6 116,6 Tariffstöd 116,7 108,3 Övriga försäljningsintäkter 0,3 0,3 232,6 225,2 Tillverkning för eget bruk 5,7 6,0 Övriga rörelseintäkter 22,4 17,8 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -13,3-12,4 Köp av tjänster -147,8-142,2-161,0-154,7 Personalkostnader Löner och arvoden -40,1-37,8 Lönebikostnader Pensionskostnader -11,5-11,0 Övriga lönebikostnader -2,4-2,7-54,0-51,5 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -26,3-24,9-26,3-24,9 Övriga rörelsekostnader Hyreskostnader -4,9-4,3 Övriga kostnader -4,7-3,4-9,6-7,8 RÖRELSEÖVERSKOTT 9,7 10,2 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0,2 1,5 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 Räntekostnader till kommunen -1,2-1,7 Räntekostnader till övriga -0,1 0,0 Ersättning på grundkapitalet -8,4-8,4 Övriga finansiella kostnader -0,1 0,0-9,5-8,6 ÖVERSKOTT FÖRE RESERVER 0,1 1,5 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens -3,3-10,3 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 4,7 8,8 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/ UNDERSKOTT (-) 1,5 0,0 Nyckeltal Avkastning på investerat kapital, % 2,1 2,6 Avkastning på kapital som investerats av kommunen, % 2,2 2,6 Rörelseöverskott i % av omsättningen 4,2 4,5 FINANSIERINGSANALYS mn euro KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Rörelseöverskott (-underskott) 9,7 10,2 Avskrivningar och nedskrivningar 26,3 24,9 Finansiella intäkter och kostnader Ersättning på grundkapitalet -8,4-8,4 Räntekostnader till kommunen -1,2-1,7 Övriga 0,0 1,5 26,4 26,4 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Produktionsinvesteringar -18,4-13,2 Grundinvesteringar i persontransport -27,5-39,3 Finansieringsandelar i investeringsutgifter 1,4 1,9 Intäkter för försäljning av bestående aktiva 0,0 0,0-44,5-50,6 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -18,1-24,1 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i lånebeståndet Ökning av lån från övriga 30,0 0,0 Minskning av lån från kommunen/ samkommunen -2,0-2,0 28,0-2,0 Förändringar i eget kapital Förändring av grundkapitalet 0,0 13,1 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar 0,5-0,7 Förändring av fordringar hos kommunen -1,7 0,6 Förändring av fordringar hos övriga -2,5-0,2 Förändring av räntefria skulder till kommunen 1,0-0,2 Förändring av räntefria skulder till övriga -7,9 8,5-10,6 8,0 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 17,4 19,1 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -0,6-5,0 Förändring av likvida medel Likvida medel ,6 29,2 Likvida medel ,2-34,2-0,6-5,0 Nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 37,7 32,2 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 39,4 33,5 Låneskötselbidrag 5,5 4,9 Kassans täckning, dagar 36,4 37,7 Quick ratio 1,0 0,8 Current ratio 1,1 0,9 Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 29

30 Bokslutsuppgifter 2009 AFFÄRSVERKET HST BALANSRÄKNING mn euro AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1,0 0,5 Övriga utgifter med lång verkningstid 0,2 0,2 Förskottsbetalningar 0,0 0,6 1,2 1,3 Materiella tillgångar Byggnader 125,7 126,6 Fasta konstruktioner och anordningar 157,8 149,4 Maskiner och inventarier 121,2 118,7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 40,2 32,9 444,9 427,7 Placeringar Aktier och andelar 28,2 27,1 28,2 27,1 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 3,9 4,4 3,9 4,4 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 11,6 10,6 Fordringar hos kommunen 2,2 0,5 Övriga fordringar 5,1 4,3 Resultatregleringar 0,7 0,1 19,6 15,4 Kassa och bank 28,6 29,2 AKTIVA SAMMANLAGT 526,3 505,1 BALANSRÄKNING mn euro PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 93,8 93,8 Räntefritt grundkapital 286,2 286,2 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 3,5 3,5 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1,5 0,0 385,0 383,5 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 32,5 29,2 Reserver 1,9 6,6 34,3 35,7 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från kommunen 29,0 31,0 Lån från finansinstitut 30,0 0,0 59,0 31,0 Kortfristigt Lån från kommunen 2,0 2,0 Erhållna förskott 0,0 0,0 Skulder till leverantörer 17,1 25,5 Räntefria skulder till kommunen 6,3 5,2 Övriga skulder 11,3 10,7 Resultatregleringar 11,3 11,4 48,0 54,9 Främmande kapital sammanlagt 107,0 85,9 PASSIVA SAMMANLAGT 526,3 505,1 Nyckeltal Soliditet, % 79,7 83,0 Relativ skuldsättning, % 41,9 35,3 Räkenskapsperiodens över-/underskott (-) , ,3 Lånebestånd , e , ,5 Lånefordringar , e 0,0 0,0 30 Helsingfors stad n Årsberättelse 2009

31 Statistik om Helsingfors Kimmo Brandt HELSINGFORS ARBETSMARKNAD HÄLSOVÅRD UTBILDNING Grundades 1550 Huvudstad 1812 OMRÅDE OCH MILJÖ Totalareal 716 km 2 Land 214 km 2 Befolkningstäthet invånare per km 2 landområde Strandlinje 123 km Öar 315 MEDELTEMPERATUR 2009 hela året 6,1 C varmaste månaden, juni 17,2 C kallaste månaden, februari -3,6 C BEFOLKNING Folkmängd 2009/ Åldersfördelning %: 0 6 6, , , , ,7 Förväntad livslängd 78,7 män 74,8 kvinnor 82,0 Finländska medborgare % 92,8 Utländska medborgare % 7,2 Finskspråkiga % 83,7 Svenskspråkiga % 6,1 Övriga språk % 10,2 BOENDE Bostadslägenheter sammanlagt ägarbostäder % 44,6 Boendetäthet m 2 /person 34,2 Stadens hyresbostäder Arbetsplatser primärproduktion (TOL A-B) 0,1 % förädling (TOL C-F) 13,2 % tjänster (TOL G-Q) 85,9 % handel, finansiering, trafik (TOL G-K) 50,6 % samhälleliga tjänster (TOL L-Q) 35,3 % Företag sammanalagt Arbetskraft (15 74-åringar): sysselsatta arbetslösa andel sysselsatta % 73,0 Arbetslöshetsgrad % 6,3 KOMMUNIKATION Registrerade bilar per invånare 386 Kollektivtrafik inom staden, resor sammanlagt 196 mn. Antal mobiltelefoner per 100 invånare (hela landet) 144 Internetanvändare (15 74 år), andel av befolkningen 82 % ENERGI- OCH VATTENFÖRSÖRJNING Elförsäljning GWh Fjärrvärmeförsäljning GWh Vattenförsäljning 71,8 mn m 3 Vattenförbrukning per invånare och dag 250 l Renad avloppsvatten, volym 110,1 mn m 3 Stadens hälsostationer 26 Stadens sjukhus 8 Primärvård: Primärvårdsbesök sammanlagt 4,0 mn besök vid hälsostationer etc. 3,5 mn tandvårdsbesök 0,5 mn sammanlagt per invånare 6,9 Institutionsvård i medeltal dagligen vid egna sjukhus vid köptjänstsjukhus 123 sammanlagt per 1000 invånare 3,7 Specialsjukvård: Poliklinikbesök sammanlagt 0,9 mn vid egna enheter 0,2 mn vid köptjänstpolikliniker 0,7 mn sammanlagt per invånare 1,5 Institutionsvård i medeltal dagligen vid egna enheter 277 vid köptjänstsjukhus 833 sammanlagt per 1000 invånare 1,9 SOCIALVÄSENDET Dagvårdsplatser för barn 1 antal per hundra 1 6-åringar 65,2 Platser vid servicehus för åldringar antal per hundra 75 år fyllda 5,7 institutionsvårdplatser antal per hundra 75 år fyllda 6,1 1 innehåller kommunala daghem, familjedagvård och köptjänstdaghem Utbildningsstruktur: %-andel 15 år fyllda med högst utbildning på grundskolenivå 31 utbildning på mellannivå 34 lägsta utbildning på högre nivå 10 forskarutbildning 25 Läroanstalter i Helsingfors: Universitet och högskolor 7 Yrkeshögskolor 5 Yrkesinriktade läroanstalter 25 Grundskolor och gymnasier 178 KULTUR OCH FRITID Stadsbiblioteket: Antal lån, milj. 9,3 Antal lån per invånare 16,1 Museer 71 Friluftsvägar och motionsslingor, km 216 Simhallar 14 Idrottssalar och hallar 32 TURISM Passagerartrafik (miljoner passagerare): via Helsingfors-Vanda flygstation 13 via Helsingfors hamn 10 via Helsingfors järnvägsstation 46 Besökande som tagit in på hotell, miljoner 1,6 övernattningar sammanlagt 2,7 varav utlänningar 1,5 Antal hotell 53 hotellrum bäddar Internationella kongresser och evenemang 122 deltagare Årsberättelse 2009 n Helsingfors stad 31