I korta drag. Åtgärder i skogsbruket 2017 JO16 SM 1801

Transkript

1 JO16 SM 1801 Åtgärder i skogsbruket 2017 Silvicultural Activities in 2017 I korta drag Fortsatt hög aktivitet i skogsbruket Under 2017 utfördes skogsvårdsåtgärder som röjning, plantering, markberedning och skogsgödsling på knappt hektar i Sverige. Av dessa skogsvårdsåtgärder berör röjning den största arealen. Under 2017 röjdes ca hektar ungskog vilket är något mindre areal än tidigare år. Skogsodling, d.v.s. planterad och sådd areal, utgjorde 2017 nästan ha, vilket är betydligt högre än under 1990-talet då skogsodlingsarealen uppgick till ca hektar i genomsnitt. Än mer markant blir skillnaden jämfört med den genomsnittliga årliga skogsodlade arealen över åren som uppskattats till ca hektar. Något minskande markberedningsarealer Den totala arealen där maskinell markberedning utförs per år har noterat den lägsta nivån sedan 2005 och skattas för 2017 till drygt hektar. Cornelia Roberge, cornelia.roberge@skogsstyrelsen.se Statistiken har producerats av Skogsstyrelsen, som ansvarar för officiell statistik inom området. Artikelnummer: JO0301SM1801 ISSN Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 3 juli Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen.

2 Skogsstyrelsen 2 JO16 SM 1801 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Fortsatt hög aktivitet i skogsbruk 3 Skogsodlingsarealen fortsatt kring hektar per år 4 Contortatall 5 Färre plantor vid hjälpplantering 5 Skyddsdikning, dikning och dikesrensning 6 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1. Areal skogsvårdsåtgärder, Röjd areal, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass 9 3. Maskinell markberedning, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass Planterad areal, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass Skogsgödsling med fördelning på län och landsdelar Hjälpplantering, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass Årlig skogsodlingsareal med fördelning på ägarklass Areal som skogsodlats med contortatall, med fördelning på län Skyddsdikning med fördelning på ägarklasser 16 Fakta om statistiken 17 Detta omfattar statistiken 17 Definitioner och förklaringar 17 Så görs statistiken 18 Statistikens tillförlitlighet 18 Bra att veta 18 Annan statistik 20 Elektronisk publicering 20 In English 21 Summary 21 List of tables 21 List of terms 22

3 Skogsstyrelsen 3 JO16 SM 1801 Statistiken med kommentarer Fortsatt hög aktivitet i skogsbruk Resultat från Skogsstyrelsens undersökningar visar på bibehållet hög aktivitet i skogen jämfört med när undersökningen startade Röjd areal uppgick under året till hektar och har nästan dubblerats sedan Planterad areal var fortsatt hög 2017, och steg något till hektar jämfört med Maskinellt markberedd areal minskade något i jämförelse med föregående år, till drygt hektar. Skogsgödsling utfördes främst i landets norra delar och under 2017 skattas den totala skogsgödslade arealen till drygt hektar. Figur 1. Areal skogsvårdsåtgärder tusental ha Skogsgödslad areal Planterad areal Maskinellt markberedd areal Röjd areal Röjningsarealen återfinns främst hos enskilda ägare, medan markberedning och plantering däremot arealmässigt fördelar sig mer lika mellan ägarklasser.

4 Skogsstyrelsen 4 JO16 SM 1801 Figur 2. Areal skogsvårdsåtgärder under 2017 tusental ha Röjning Markberedning Plantering Enskilda ägare Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare Allmänna ägare Skogsodlingsarealen fortsatt kring hektar per år Planterade och sådda arealer (skogsodling) ökade till nästan hektar under 2017 vilket är en ökning jämfört med år 2016 ( hektar). Skogsodlingsarealen ökade hos enskilda skogsägare, medan den minskade hos övriga skogsägarklasser. Figur 3. Årlig skogsodlingsareal tusental ha Övriga Enskilda ägare Totalt

5 Skogsstyrelsen 5 JO16 SM 1801 Contortatall Areal som beskogats med contortatall uppgick under 2017 till ca ha vilket nästan är mindre än hälften av den snittföryngring som varit under perioden I jämförelse med de senaste två åren kan det handla om en liten nedgång, då skogsodling med contortatall 2015 skattades till hektar och 2016 ca ha. Det kan jämföras med i genomsnitt hektar per år under 80-talet när contortatallbestånd anlades som mest. Den ackumulerade arealen som skogsodlats med contortatall från år 1980 är knappt hektar. Figur 4. Ackumulerad areal som skogsodlats med contortatall tusental ha År Färre plantor vid hjälpplantering Totalt användes cirka 21 miljoner plantor vid hjälpplantering under Det innebär en minskning jämfört med föregående år. Dessa siffror behäftas med en osäkerhet då vissa aktörer troligtvis redovisar omplanteringar i denna kategori, medan andra redovisar omplanteringar som planterad areal istället samt att ytterligare andra respondenter riskerar att inte redovisa omplanteringar alls. Detta kommer att ses över inför kommande undersökningar. Figur 5. Antal plantor vid hjälpplantering per landsdel och ägarklass 2017 Miljoner plantor N Norrland S Norrland Svealand Götaland Allmänna ägare Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare Enskilda ägare

6 Skogsstyrelsen 6 JO16 SM 1801 Skyddsdikning, dikning och dikesrensning Då vi fått kommentarer om dessa frågor och avseende 2017 fått extremt få och låga svar på frågan om skyddsdikning behöver den belysas lite extra. Under åren verkar svarsfrekvensen gått ner på denna fråga samtidigt som det verkar finnas viss osäkerhet kring vad som efterfrågas. Till exempel förekommer kommentarer i enkäterna om ej tillståndspliktig dikesrensning trots att det i anvisningarna finns följande definitioner avseende uppgifter om skyddsdikning respektive dikning: Skyddsdikning: Dikning av fastmark till skydd mot försumpning efter slutavverkning. Skyddsdikning är anmälningspliktig enligt 14 skogsvårdslagen. Dikning: Sådan dikning (markavvattning) som är tillståndspliktig enligt 11 Kap. Miljöbalken, dvs. nydikning, omdikning och utvidgning, viss underhållsdikning. Den minskning av arealen som kan konstateras kan bero på många olika faktorer som behöver undersökas närmare. Tabell 9 finns fortfarande redovisad i detta SM, men för 2017 görs redovisning inte per ägarklass och uppgifterna bör ses som osäkra. Figur 6. Totalt antal hektar berörda av skyddsdikning (Tabell 9) tusental ha 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, År

7 Skogsstyrelsen 7 JO16 SM 1801 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure : Bruten tidsaxel Broken time axis

8 Skogsstyrelsen 8 JO16 SM Areal skogsvårdsåtgärder, Area silvicultural activities, År Röjd areal Maskinell markberedning Planterad areal Gödsling ha ,0 152,4 169,0 25, ,3 155,0 162,7 29, ,3 160,0 164,1 33, ,9 163,1 159,3 22, ,5 185,2 176,2 23, ,1 166,8 165,9 45, ,4 169,6 176,0 52, ,4 157,5 157,2 80, ,5 171,3 179,5 55, ,7 185,6 168,5 59, ,4 171,3 153,1 46, ,8 170,7 151,8 33, ,3 143,2 136,2 34, ,0 160,5 141,4 22, ,6 160,7 139,3 16, ,3 137,3 125,1 13, ,6 148,2 132,7 20, ,1 147,0 138,1 24, ,1 172,4 152,3 24, ,3 154,1.. 19, ,2.. 18, ,1.. 24, ,8.. 27,3

9 Skogsstyrelsen 9 JO16 SM Röjd areal, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass 2. Precommercial thinning, 3-year average for , by ownership class Län/landsdel Allmänna ägare Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare ha Enskilda ägare Summa Stockholms 0,2 0,5 2,9 3,6 Uppsala 0,8 3,6 4,5 8,9 Södermanlands 0,2 1,4 4,6 6,1 Östergötlands 0,7 4,3 15,3 20,2 Jönköpings 2,6 4,4 19,3 26,2 Kronobergs 1,4 1,7 23,9 27,1 Kalmar 1,1 1,0 20,0 22,1 Gotlands 0,0 0,1 2,1 2,2 Blekinge 0,1 0,5 9,4 10,1 Skåne 0,3 0,9 12,7 13,9 Hallands 0,3 0,5 13,6 14,4 Västra Götalands 0,8 2,6 29,4 32,8 Värmlands 2,0 5,6 21,0 28,6 Örebro 1,7 2,7 5,8 10,2 Västmanlands 1,6 1,9 4,2 7,7 Dalarna 2,2 12,3 14,4 28,9 Gävleborgs 1,7 9,5 14,3 25,5 Västernorrlands 0,9 9,6 23,1 33,6 Jämtlands 3,4 15,2 14,5 33,0 Västerbottens 6,3 6,6 22,1 34,9 Norrbottens 12,5 5,7 12,5 30,6 N Norrland 18,7 12,2 34,5 65,5 S Norrland 6,0 34,3 51,8 92,1 Svealand 8,7 27,9 57,2 93,9 Götaland 7,3 16,1 145,8 169,1 3-årsmedeltal ,7 90,5 289,3 420, ,3 92,3 293,6 429, ,6 92,0 285,6 418, ,8 90,7 284,6 402, ,5 96,5 259,6 383, ,1 107,0 248,6 386, ,8 117,2 239,1 388, ,3 111,2 246,3 387, ,0 103,0 243,2 377, ,6 87,2 235,8 358, ,3 85,2 217,7 339, ,9 85,7 208,0 330, ,0 91,0 202,1 329,0

10 Skogsstyrelsen 10 JO16 SM Maskinell markberedning, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass 3. Soil scarification, 3-year average for , by ownership Län/landsdel Allmänna ägare Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare ha Enskilda ägare Summa Stockholms 0,1 0,3 2,2 2,6 Uppsala 0,4 2,4 1,2 4,0 Södermanlands 0,2 0,6 0,9 1,7 Östergötlands 0,2 1,4 2,4 4,1 Jönköpings 0,6 0,7 4,6 5,8 Kronobergs 0,6 0,3 1,7 2,6 Kalmar 0,7 0,5 6,6 7,8 Gotlands 0,0 0,0 0,5 0,6 Blekinge 0,0 0,2 0,8 1,0 Skåne 0,1 0,3 2,7 3,1 Hallands 0,0 0,1 0,8 0,9 Västra Götalands 0,6 1,1 2,8 4,5 Värmlands 0,2 6,1 2,4 8,8 Örebro 1,5 0,9 0,8 3,3 Västmanlands 0,7 1,0 0,6 2,3 Dalarna 1,6 8,1 5,2 14,9 Gävleborgs 2,0 7,9 3,5 13,4 Västernorrlands 0,2 8,5 5,2 13,9 Jämtlands 1,1 10,9 8,0 20,1 Västerbottens 6,6 7,7 9,2 23,5 Norrbottens 8,4 5,3 3,3 17,0 N Norrland 15,0 13,0 12,5 40,5 S Norrland 3,3 27,4 16,8 47,5 Svealand 4,7 19,5 13,3 37,5 Götaland 2,9 4,6 22,8 30,3 3-årsmedeltal ,9 64,5 65,4 155, ,1 66,1 67,1 159, ,3 67,6 75,6 169, ,6 66,5 79,7 171, ,1 65,2 82,6 173, ,2 61,9 77,6 164, ,3 60,2 82,6 166, ,5 61,0 87,9 171, ,6 61,6 90,8 176, ,6 59,8 91,5 175, ,6 58,8 77,4 161, ,7 59,7 69,8 158, ,9 63,3 61,7 154,8

11 Skogsstyrelsen 11 JO16 SM Planterad areal, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass 4. Planted area, 3-year average for , by ownership class Län/landsdel Allmänna ägare Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare ha Enskilda ägare Summa Stockholms 0,1 0,5 1,6 2,2 Uppsala 0,5 2,5 1,0 4,0 Södermanlands 0,3 0,6 1,4 2,3 Östergötlands 0,3 1,5 3,6 5,4 Jönköpings 0,6 0,5 5,2 6,3 Kronobergs 0,7 0,2 3,8 4,7 Kalmar 0,7 0,5 7,1 8,3 Gotlands 0,0 0,1 0,5 0,6 Blekinge 0,1 0,2 2,0 2,3 Skåne 0,2 0,3 2,8 3,3 Hallands 0,1 0,1 1,9 2,1 Västra Götalands 0,8 1,4 7,0 9,2 Värmlands 0,4 6,5 4,4 11,3 Örebro 1,3 1,1 1,4 3,9 Västmanlands 0,6 0,8 0,7 2,1 Dalarna 1,4 8,8 2,4 12,7 Gävleborgs 1,7 7,7 4,8 14,3 Västernorrlands 0,2 6,8 7,1 14,2 Jämtlands 0,9 10,5 9,1 20,5 Västerbottens 6,1 6,6 7,7 20,4 Norrbottens 7,3 5,0 3,3 15,5 N Norrland 13,4 11,5 11,0 35,9 S Norrland 2,8 25,0 21,1 48,9 Svealand 4,6 20,8 12,9 38,4 Götaland 3,4 4,8 33,9 42,0 3-årsmedeltal ,2 62,2 78,8 165, ,1 62,8 77,1 162, ,9 63,2 82,5 166, ,1 62,7 84,4 167, ,8 61,4 91,4 172, ,2 58,4 89,8 166, ,7 57,2 95,0 170, ,9 57,0 91,5 168, ,6 55,2 90,3 167, ,6 52,6 83,6 157, ,2 73,6 147,0 147, ,6 65,7 144,0 144, ,4 53,2 60,4 137,7

12 Skogsstyrelsen 12 JO16 SM Skogsgödsling med fördelning på län och landsdelar Forestry fertilization by county during year 2017 Län / landsdel ha Stockholms 0,0 Uppsala.. Södermanlands.. Östergötlands - Jönköpings.. Kronobergs - Kalmar - Gotlands - Blekinge - Skåne - Hallands - Västra Götalands 0,5 Värmlands.. Örebro.. Västmanlands 0,2 Dalarna.. Gävleborgs 3,3 Västernorrlands.. Jämtlands 1,1 Västerbottens.. Norrbottens 6,0 N Norrland 9,9 S Norrland 6,3 Svealand 8,2 Götaland 0,8 Kalenderår ha , , , , , , , , , , , , ,2

13 Skogsstyrelsen 13 JO16 SM Hjälpplantering, 3-årsmedeltal , med fördelning på ägarklass 6. Seedlings used for beeting, 3-years average for , by ownership class Län/landsdel Allmänna ägare Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare plantor Enskilda ägare Summa Stockholms - 0,0 0,2 0,2 Uppsala 0,0 0,1 0,7 0,8 Södermanlands 0,4 0,2 0,2 0,8 Östergötlands 0,0 0,3 0,4 0,7 Jönköpings 0,1 0,1 0,7 0,9 Kronobergs 0,1 0,0 0,4 0,5 Kalmar 0,1 0,1 1,3 1,5 Gotlands - 0,0 0,1 0,1 Blekinge 0,0 0,0 0,4 0,5 Skåne 0,1 0,0 0,5 0,7 Hallands 0,0 0,0 1,3 1,3 Västra Götalands 0,1 0,1 2,9 3,2 Värmlands 0,1 0,3 0,8 1,1 Örebro 0,1 0,0 0,1 0,3 Västmanlands 0,1 0,1 0,1 0,2 Dalarna 0,1 0,3 0,3 0,8 Gävleborgs 0,0 0,4 0,6 1,0 Västernorrlands 0,0 0,7 0,5 1,2 Jämtlands 0,0 0,5 0,9 1,4 Västerbottens 0,4 0,5 0,7 1,6 Norrbottens 0,7 0,3 0,8 1,8 N Norrland 1,1 0,8 1,5 3,4 S Norrland 0,1 1,5 2,0 3,6 Svealand 0,8 1,1 2,4 4,3 Götaland 0,6 0,6 8,1 9,4 3-årsmedeltal ,6 4,0 14,1 20, ,8 5,0 15,9 23, ,0 6,8 17,2 27, ,8 9,3 21,9 33, ,8 12,0 20,3 35, ,0 12,3 21,1 36, ,1 11,9 18,5 32, ,3 10,2 18,0 29, ,7 10,0 16,2 26, ,3 8,6 13,6 23, ,9 6,9 12,8 21, ,5 5,9 12,5 20, ,4 5,1 12,0 19,6

14 Skogsstyrelsen 14 JO16 SM Årlig skogsodlingsareal med fördelning på ägarklass 7. Annual area subjected to artificial regeneration, by ownership class År Enskilda ägare Övriga Summa ha ,1 91,5 178, ,3 97,3 173, ,6 93,2 176, ,5 89,5 172, ,1 94,8 188, ,6 89,4 177, ,5 84,9 189, ,2 90,4 172, ,3 86,0 193, ,0 89,2 180, ,5 81,6 164, ,8 78,8 162, ,8 86,4 147, ,9 93,1 162, ,7 73,3 142, ,6 68,5 125, ,4 66,3 132, ,1 69,0 138, ,1 68,3 152, ,3 66,0 136, ,9 70,9 136, ,2 72,2 124, ,0 69,9 115, ,4 70,3 115, ,2 73,3 135, ,7 81,6 152, ,7 90,8 178, ,7 101,0 191, ,9 107,4 199, ,3 110,2 201, ,3 111,3 197, ,8 111,8 202, ,7 109,7 183,4 : : : : ,3 94,0 163,3 : : : : ,7 86,4 138,1 : : : : ,5 46,1 74,6

15 Skogsstyrelsen 15 JO16 SM Areal som skogsodlats med contortatall, med fördelning på län 8. Area regenerated with Pinus contorta, by county År ha Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Summa , , , , ,2 0,3 1,6 2,2 0,4 0, , ,4 1,1 3,1 2,2 0,3 0, , ,5 1,0 3,1 1,2 0,3 0, , ,7 1,2 3,0 2,3 0,3 0, , ,8 1,3 2,9 1,3 0,3 0, , ,5 1,5 2,2 1,5 0,2 0, , ,5 1,2 2,5 1,3 0,5 0, , ,5 1,1 2,3 1,4 0,3 0, , ,5 1,2 1,5 2,4 0,4 0, , ,5 0,1 1,5 0,4-0, , ,5 0,8 0,8 0,9-0, , ,4 0,6 0,8 0,5-0, , ,2 0,5 0,9 0,7-0, , ,5 0,5 0,4-0, , ,3 0,5 1,0 0,3-0, , ,1 0,5 0,7 0,6 0,7 0, , ,3 0,6 0,9 0,6-0, , ,3 0,4 0,9 0, , ,2 0,5 1,2 0,9 0,1 0, , ,3 0,6 1,3 1,3-0, , ,1 0,6 2,3 0,9-0, , ,8 1,0 3,1 1,4 0,1 0,3 0,1-6, ,0 1,5 3,7 1,6 0,2 0,3 0,1-9, ,4 2,1 6,1 2,4 0,3 0,4 0,1-13, ,9 1,7 7,8 3,0 0,6 0,6 0,2-16, ,0 1,5 7,5 2,5 0,8 1,0 0,4-17, ,3 2,8 6,9 2,3 0,8 1,3 0,8 0,1 20, ,0 4,8 8,1 2,8 0,9 2,0 1,0 0,1 29, ,2 6,2 7,2 2,9 1,3 2,5 0,9 0,1 32, ,9 6,4 9,4 3,1 1,1 2,3 1,1 0,1 35, ,0 5,8 12,1 3,6 1,0 2,5 1,2-37, ,6 8,1 10,9 5,0 2,0 2,1 1,1-39, ,7 5,7 11,4 4,5 1,2 1,4 1,3 0,1 34, ,4 6,6 12,3 3,5 1,8 1,3 1,0 0,1 34, ,7 3,4 10,1 3,1 1,4 1,1 1,2 0,1 26, ,8 4,3 10,6 3,8 1,0 0,8 2,0 0,1 27,4 1. Utifrån enkät till storskaligt skogsbruk. Areal föryngrad med contortatall kan även förekomma i andra län.

16 Skogsstyrelsen 16 JO16 SM Skyddsdikning med fördelning på ägarklasser 9. Protective ditching by ownership classes År Allmänna ägare ha Privatägda aktiebolag och övriga privata ägare Enskilda ägare Summa , ,3 0,2 0,0 0, ,0 0,4 0,0 0, ,0 0,5 0,0 0, ,0 0,8 0,0 0, ,0 0,8 0,1 0, ,3 1,5 0,1 1, ,0 0,7 0,1 0, ,6 0,0 0, ,7 0,1 0, ,0 0,5 0,1 0, ,5 0,0 0, ,4-0,4

17 Skogsstyrelsen 17 JO16 SM 1801 Fakta om statistiken Skogsstyrelsen har publicerat åtgärdsstatistik för skogsbruket sedan 1940-talet. Metoderna har varierat men syftet har varit att kvantifiera omfattningen av de väsentligaste skogliga åtgärderna i det svenska skogsbruket. Den nuvarande rutinen för åtgärdsstatistik inom storskaligt skogsbruk har varit i drift sedan Detta omfattar statistiken Statistiken omfattar arealer utförda skogsvårdsåtgärder och antal plantor för hjälpplantering. Statistiken redovisas med fördelning på ägarklass samt för regionerna län, landsdel och hela riket. Definitioner och förklaringar Storskaligt skogsbruk Det storskaliga skogsbruket definieras som företag med skogsmarksinnehav på minst hektar. Populationen uppgår till ca 130 företag. Småskaligt skogsbruk Med småskaligt skogsbruk avses brukningsenheter som inte tillhör det storskaliga skogsbruket och som omfattar minst 5 hektar skogsmark. Populationen uppgår normalt till ca brukningsenheter. Brukningsenhet Med brukningsenhet avses skogsfastigheter i samma kommun och med samma ägarkonstellation. I undersökningen ingår brukningsenheter med minst 5 hektar skogsmark. Allmänna ägare Sammanslagning av klasserna Staten, Statsägda aktiebolag och Övriga allmänna ägare. Staten Svenska statliga myndigheter, fonder, stiftelser m.m. i vars uppdrag ingår att förvalta statlig svensk skogsegendom. Ex. Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen. Statsägda aktiebolag Aktiebolag vars aktie till mer än 50 procent förvaltas av det svenska regeringskansliet. Ex. Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag, Akademiska Hus AB. Övriga allmänna ägare Svenska kommuner och landsting samt av dessa ägda aktiebolag (mer än 50 procent av aktierna), stiftelser, fonder m.m. Privata ägare Sammanslagning av klasserna Privatägda aktiebolag, Enskilda ägare och Övriga privata ägare. Privata aktiebolag Aktiebolag som inte är statsägt och inte heller av kommuner och landsting enligt definitionen under Övriga allmänna aktiebolag. Enskilda ägare Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag. Övriga privata ägare Religiösa samfund inkl. Svenska kyrkan, stiftelser, fonder m.fl. som inte ingår i all-

18 Skogsstyrelsen 18 JO16 SM 1801 männa ägare. Ekonomiska och ideella föreningar, bysamfälligheter, gemensamhetsskogar, allmänningar, besparingsskogar m.fl. Ex. Skogssällskapet, pensionsfonder, Södra Skogsägarna ekonomiska förening, häradsallmänningar. Övriga Ibland förekommer kategorin Övriga i tabellerna och avser då summan av de ägarkategorier som inte specifikt nämns i tabellen. Det betyder att innehållet av kategorin Övriga kan variera mellan olika tabeller. Så görs statistiken Uppgifterna i detta Statistiska meddelande bygger på resultat från två olika undersökningar. Dessa två statistikprodukter sampubliceras här under samlingsnamnet Åtgärdsstatistik i skogsbruket. Det gäller produkterna Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk (JO0301) samt Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i småskaligt skogsbruk (JO0304). De två statistikprodukterna är enkätundersökningar. Den förstnämnda är en totalundersökning bland de ca 130 största skogsägarna i landet. Den senare är en stickprovsundersökning som omfattar ca respondenter. Tillsammans ger undersökningarna en helhetsbild av skogsvårdsåtgärder i det svenska skogsbruket. Statistikens tillförlitlighet Uppgifter om utförda skogsvårdsåtgärder baseras i huvudsak på två enkätundersökningar. För det storskaliga skogsbruket med en produktiv skogsareal över ca hektar gör Skogsstyrelsen en årlig totalundersökning. För övriga skogsägare, större delen av det privata skogsbruket och en stor del av övriga allmänna skogsägare utför Skogsstyrelsen årligen en urvalsundersökning där Skogsstyrelsens distriktskonsulenter intervjuar cirka slumpvis utvalda markägare om utförda skogsvårdsåtgärder. Uppgifterna är utformade så att de tillsammans täcker hela skogsbruket. Enkäten till det storskaliga skogsbruket är näst intill heltäckande och svaren antas vara av god kvalitet. Svarsbortfall hanteras genom imputering av tidigare års svar där sådana finns. Det kan konstateras en osäkerhet kring svaren på frågan om hjälpplantering och plantering där det är osäkert om omplantering ingår och om respondenter svarar lika. Så även frågorna om dikning och skyddsdikning. Uppgifterna för det småskaliga skogsbruket är mer osäkra. Intervjuerna bedöms vara av god kvalitet men undersökningen utgörs av ett stickprov varför urvals- och bortfallsfel (svarsfrekvens ca. 70%) påverkar tillförlitligheten i statistiken. På länsnivå blir skattningen av de flesta variabler alltför osäkra för ett enstaka år. Därför redovisas länsvisa uppgifter som glidandande treårsmedeltal vilket minskar osäkerheten i uppgifterna. Det relativa medelfelet varierar mellan länen, små län har generellt större fel än stora. Bra att veta Det bör poängteras att gränserna mellan det stor- och småskaliga skogsbruket är flytande. Ett visst företag kan det ena året tillhöra det småskaliga skogsbruket medan det ett annat år tillhör det storskaliga skogsbruket. Populationstillhörigheten bestäms helt av de arealgränser som definierar populationerna. Detta innebär att förändringar mellan olika år inom t.ex. det storskaliga skogsbruket till viss del kan bero på att företag vandrar mellan populationerna.

19 Skogsstyrelsen 19 JO16 SM 1801

20 Skogsstyrelsen 20 JO16 SM 1801 Annan statistik Material från Riksskogstaxeringen används för att beskriva skogsvårdsåtgärdernas utveckling över tiden. Uppgifterna från Riksskogstaxeringen beräknas från ett stickprov och är därför behäftat med urvalsfel men har obetydliga andra fel. Flertalet av Riksskogstaxeringen uppgifter insamlas på provytenivå, och inte på beståndsnivå. Detta påverkar i flera fall resultatens nivå och försvårar direkta jämförelser. Återväxtuppföljningen beskriver återväxternas kvalitet och förutsättningar för den framtida skogsproduktionen. Vid inventeringen registreras bland annat antal godkända huvudplantor per trädslag, markberedningsmetod och föryngringsmetod. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Skogsstyrelsens webbplats Skogsstyrelsens statistiksidor. Välj Statistik efter ämne och därefter aktuell undersökning. Mer information om statistiken och dess kvalitet finns i en kvalitetsdeklaration som du hittar på vår webbplats under Statistikens kvalitet. Data som ligger till grund för tabellerna i detta SM finns också i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Där kan du sammanställa data i valfritt format för nedladdning till din egen PC eller läsning på bildskärm. Skogsstyrelsens statistikdatabas

21 Skogsstyrelsen 21 JO16 SM 1801 In English Summary Swedish sylvicultural activities remain on high levels of activity similar to previous years. The area touched by precommercial thinning, planting activities, scarification and fertilization was approximately hectares in The area in pre-commercial thinning is the largest and was approximately hectares in Statistics of Silvicultural Activities in 2017 is a part of Swedish Official Statistics. The statistics is collected and published by Swedish Forest Agency, responsible authority for official statistics on forestry production. The content covers area of silvicultural activities and number of seedlings used for beeting. The statistics is based on two annual surveys; large-scale forestry and smallscale forestry. The surveys have separate methods but taken together, the two separate surveys provide the most comprehensive picture of forestry operations in Sweden. The questionnaire to large-scale forest holdings covers nearly all of the big actors in Swedish forestry sector, and should be quite reliable. Estimates regarding activities in small-scale forestry are collected from a sample of forest holdings that vary greatly in size and location. This survey is conducted as interviews to improve the measurements. However sample errors and non-response errors affect the reliability of estimates. The estimates of most variables are too uncertain at county level on an annual basis. Therefore they are presented as three-year moving averages, which reduces the uncertainty in the data. List of tables Explanation of symbols 7 1. Area silvicultural activities Precommercial thinning 3-year average for by ownership class 3. Soil scarification 3-year average for by ownership class 4. Planted area 3-year average for by ownership class 5. Forestry fertilization by county during year Seedlings used for beeting 3-year average for by ownership class 7. Annual area subjected to artificial regeneration, by ownership class 8. Area regenerated with Pinus contorta by county Protective ditching by ownership class

22 Skogsstyrelsen 22 JO16 SM 1801 List of terms Storskaligt skogsbruk Småskaligt skogsbruk Brukningsenhet Län Landsdel Ägarklass Allmänna ägare Staten Statsägda aktiebolag Övriga allmänna ägare Privata ägare Privatägda aktiebolag Enskilda ägare Övriga privata ägare 3-årsmedeltal Miljontal plantor Large-scale forestry Small-scale forestry Management unit (small-scale forestry) County Regions Ownership class Public ownership State State owned companies/corporations Other public owners Private ownership Private-sector companies/corporations Individual owners Other private owners 3-year average Millions of seedlings