Schakt i kvarteret Hagbard vid Röda Längan
|
|
- Lars Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:41 Schakt i kvarteret Hagbard vid Röda Längan Arkeologisk undersökning Fornlämning Västerås 232:1 Kvarteret Hagbard 3 Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmanland Jonas Ros
2
3 Schakt i kvarteret Hagbard vid Röda Längan Arkeologisk undersökning Fornlämning Västerås 232:1 Västerås Domkyrkoförsamling Kvarteret Hagbard 3 Västerås kommun Västmanland Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:41
4 Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora gatan 41, Västerås Tel: Fax: E-post: Stiftelsen Kulturmiljövård 2016 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Publik Licens 4.0 (CC BY) Lantmäteriets kartor omfattas inte av ovanstående licensiering. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2012/ ISBN: Tryck: Just Nu, Västerås 2016.
5 Innehåll Inledning... 5 Topografi och fornlämningsmiljö... 5 Tidigare arkeologisk undersökningar... 6 Målsättning och metod... 7 Genomförande... 8 Undersökningsresultat Tolkning och utvärdering Referenser Tekniska och administrativa uppgifter BILAGA Bilaga 1. Schakttabell... 19
6 Figur 1. Utdrag ur digitala Gröna kartan för Västmanland. Västerås stad fornlämning 232:1 markerad. Skala 1:
7 Sammanfattning Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) gjorde under december månad 2015 och under januari 2016 en arkeologisk förundersökning invid Svartån i kvarteret Hagbard i Västerås. Utgrävningen gjordes med anledning av att det skulle läggas ned elledningar och bytas vattenledningar. Vidare schaktades det inne i en byggnad på platsen, Röda Längan, med anledning av en ombyggnation. Fyra schakt togs upp. Utanför huset fanns tjocka påförda massor. En äldre hårdgjord marknivå som troligtvis representerar en gårdsplan eller en väg framkom. Byggnaden Röda Längan uppfördes sannolikt under 1800-talet. Inne i byggnaden framkom syllstenar som utgjorde rester av en föregångare till den befintliga byggnaden. Fynd indikerar att byggnadsresterna dateras till 1800-talet. För övrigt framkom inga kulturlager eller anläggningar Inledning Under december månad 2015 och under januari 2016 genomförde Stiftelsen Kulturmiljövård en arkeologisk förundersökning i kvarteret Hagbard i Västerås. Undersökningen gjordes med anledning av att det skulle läggas ned elledningar och bytas vattenledningar. Vidare schaktades det inne i en byggnad, benämnd Röda Längan, med anledning av ombyggnation. Jonas Ros var projektledare och har sammanställt rapporten. Topografi och fornlämningsmiljö Den medeltida staden Västerås har i fornminnesregistret (FMIS) beteckningen Västerås 232:1. Fornlämningen omfattar ett ca m stort område med kulturlager (se figur 1). Arkeologiska undersökningar i Stadsparken på den västra sidan av ån har visat att bebyggelse etablerades här under vikingatiden, före år 1000 e.kr. Lämningarna uppfattas som stadreglerad bebyggelse (Alström 2014; Ros 2015). Den äldsta kartan över Västerås är från år 1688 (se figur 3). Undersökningsområdet är beläget norr och nordväst om biskopsgården (se figur 2 och 3). Sven Olsson har rekonstruerat de senmedeltida tomterna i området (se figur 4). I sin nuvarande utformning är biskopsgården ej äldre än 1500-tal, men dess källare är av medeltida ursprung. Biskopsgården finns med på den äldsta kartan över Västerås från Gården, med belägg från 1400-talet, har traditionellt inrymt bostaden för biskopen (Gustafsson 1977 och där anf. litt.). Före år 1388 bodde biskopen på en gård öster om den gamla infartsvägen norr om domkyrkan (Kumlin 1971 s. 175 och 378f; Olsson 1985a s. 83). Den äldre biskopsgården låg på platsen där nuvarande Rudbeckianska skolan ligger. Om vi tänker oss en förlängning av Djäknegatan och Rektorsgatan in på Rudbeckianska skolgården så låg biskopsgården där. 5
8 Norr om biskopsgårdens mangård låg biskopens trädgård, och norr om detta låg enligt Sven Olsson en area kvadratalnar som upplåtits av biskopen för boende till Malin sömmerska och hennes måg Bengt snickare eller kyrkobyggare (av Olsson 1985a, figur 16, benämnd tomt 5, se figur 4). Säsongsmässigt var det översvämningar av tomtens strandparti. Norr om denna tomt låg en självägande tomt, (Olsson 1985b, figur 16, tomt 3, se figur 4), som av lantmätare Jonas Carlsten tillskrivs en änka efter pastor primarius i Stockholm Simon Benedicti Arbogensis. Äldsta omnämnandet av tomten är från år 1429 då tomten såldes av kanik Finn Jönson till själakoret. Tomten togs av Gustav Vasa och senare såldes den från Måns Axelsson Roos af Hjelmsäter till Claes Depken. Längre norrut låg en tomt (Olsson 1985b, figur 16, tomt 2, se figur 4), som efter topografin kan ha benämnts Gropgården, men mer troligt är att benämningen syftar på att tomten låg invid stadsdiket, Gropen. Under 1600-talet tillhörde tomten Bernt sämskmakare, dvs. en skinngarvare. Därefter ägdes den av hans söner bl.a. Carlstens Johan Berentsson Vougt (Olsson 1985a s. 83 och 1985b figur 16). Kartorna från 1688 (se figur 3) och 1784 kan uppfattas som att det gick en väg på den östra sidan av ån, väster om de här omtalade tomterna och väster om undersökningsområdena. Sven Olsson har också rekonstruerat en väg på denna plats (1985b, figur 16). Att döma av ett kartöverlägg med dagens karta och 1688 års karta låg 1688 års strandlinje uppe på nuvarande land ( Sydväst om undersökningsområdet, ute i Svartån, finns en holme. Det finns onaturligt mycket sten på holmen och på den västra sidan av Svartån finns en stenskoning som eventuellt kan sättas i samband med holmen. Vi vet inte vad holmen representerar, frågan kan ställas om den eventuellt utgjort fundament till en okänd bro eller en konstruktion som använts vid båttransport över ån. Wædhirsholm var sannolikt en benämning på ön väster om undersökningsområdet (Ros 2014 och där anf. litt.). Holmen berördes dock inte av undersökningen. I området kring domkyrkan finns de flesta kvarstående medeltida byggnaderna i Västerås (Gustafsson 1977). Tidigare arkeologisk undersökningar Undersökningar i kvarteret Hagbard År 2013 gjordes en arkeologisk förundersökning i kvarteret Hagbard. Då påträffades ett stenhus som 14 C-dateras till e. Kr. (2 sigma). Byggnaden och tomten som den låg på har sannolikt ägts av kanik Finn Jönsson. Tomten såldes år 1429 till Själakoret. Det framkom även bebyggelselämningar från tal (Ros 2014). Det har också gjorts en mindre undersökning i kvarteret Hagbard sydöst om undersökningsområdet. Då tillvaratogs ett ben som 14 C-daterades till e. Kr. (2 sigma, Alström 2012). I kvarteret Hagbard har även gjorts ett antal provborrningar och det kunde då iakttas terrasseringar i området, vilket visar att topografin ursprungligen har varit avsevärt flackare i den norra delen av undersökningsområdet (Syse 1995). 6
9 Undersökningar i närområdet Under 2006 genomfördes en relativt stor arkeologisk undersökning vid Rudbeckianska gymnasiet strax norr om domkyrkan. På platsen framkom välbevarade kulturlager, hus, gator m.m. Lämningarna dateras från 1300-tal till 1800-tal (Bergqvist och Bäck 2009). Vid en arkeologisk förundersökning i Västra Kyrkogatan mellan kvarteret Jarl och Gamla kyrkogården framkom kulturlager som bedöms vara förhistoriska, och också en del av en hägnad som kan vara medeltida. Vidare framkom möjliga spår av det norra stadsdiket. Det framkom även raseringsmassor från senare tid (Bergquist u å). I kvarteret Proban har det gjorts en arkeologisk undersökning och där framkom kulturlager och bebyggelselämningar från tidig medeltid och fram t.o.m tal och senare. I det äldsta skedet fanns en härd med datering till folkvandringstid eller vendeltid (Carlsson 1996). Dateringen är betydelsefull och kan indikera att bebyggelse fanns på platsen långt innan Västerås blev en stad. Under medeltiden var delar av området för nuvarande Biskopsgatan kyrkogård. På 1688 och 1751 års stadskartor återfinns Biskopsgatan mellan Svartån och Västra Kyrkogårdsgatan förlängdes Biskopsgatan österut från Västra Kyrkogatan. Östra Kyrkogatan finns på 1688 års karta och benämns Östra Lång-Gatan (Gustavsson 1981 s. 37f. och s. 175; Olsson 1985, fig. 16). På den södra sidan av domkyrkan har det gjorts en schaktningskontroll varvid det framkom ett antal människoben i omrörda fyllnadsmassor (Kjellberg 2005). Längre västerut i Biskopsgatan har gravar dokumenterats. I norra delen av Västra Kyrkogatan, söder om Biskopsgatan, har delar av domkyrkans kyrkogårdsmur undersökts och söderut längs Västra Kyrkogatan framkom bebyggelselämningar som bedöms vara medeltida (Ros 1995). Biskopskyrkans kyrkogårdsmur låg alltså söder om nuvarande Biskopsgatan. Målsättning och metod I enlighet med Länsstyrelsens kravspecifikation var undersökningens övergripande syfte att tillvarata kunskap som kan bidra till områdets historia och som kan bli till nytta för samhällsplaneringen genom att fastställa fornlämningens omfattning, karaktär och bevarandegrad i de aktuella schakten. Undersökningen skulle klargöra följande: fornlämningens utbredning inom schaktet bedömning av kulturlager, anläggningar och fynd karaktär, mängd och bevarandegrad preliminär datering preliminär tolkning av fornlämningen Ambitionsnivån innebar att: Arkeolog skulle delta i schaktningen där detta bedömdes behövligt Sektioner skulle dokumenteras Anläggningar skulle dokumenteras i plan Om möjligt skulle prover tas för 14 C-datering av de undre kulturlagren 7
10 Det schaktade med en mindre maskin. Sektionerna upprättades i skala 1:20 och höjden över havet mättes in. Schaktens och sektionernas lägen dokumenteras manuellt på en plan och digitaliserades i efterhand. Det togs digitala fotografier. Genomförande Då schaktningen påbörjades visade det sig att det var ca 0,2 meter tjock tjäle. Eluppvärmda mattor hämtades och de ytor som skulle schaktas värmdes upp. Vissa partier var trots det frusna vilket medförde att arbetet blev tidskrävande. I schaktet framkom elledningar, avloppsledningar, vattenledning och åskledare vilket också medförde att schaktningen tog tid. Ursprungligen planerades det att tre schakt skulle tas upp mellan Röda Längan och Stiftskansliet. Men istället togs endast ett schakt upp mellan dessa byggnader, eftersom man valde att lägga ned alla ledningar i samma schakt. Röda Längan är uppbyggd av olika byggnadsdelar som är uppförda i terrasser. Totalt fanns fem mellanväggar i byggnaden. Invändigt i huset planerades ett schakt i byggnadens nordöstra del, men eftersom det endast skulle schaktas i partier som var påförda togs schaktet upp utan att arkeolog var närvarande. På en annan punkt skulle det tas upp ett schakt inne i byggnaden, men av väggen i det angränsade rummet framgick att den nivå som skulle schaktas endast bestod av betong och påförda massor. Även detta schakt togs upp utan att arkeolog medverkade. I de två sydvästra rummen bröts trägolvet bort (se figur 5). Under golvet fanns stenar på vilka golvbjälkarna vilat. Marknivån i detta rum skulle sänkas ca 0,7 meter. För hand grävdes tre provgropar i rummet. Det kunde konstateras att där fanns ett drygt 0,5 meter tjock lager med träflis och spån och under det fanns lera som påförts i syfte att höja marknivån hölls ett samråd med Ulla Bergquist från Länsstyrelsen på undersökningsplatsen. Då beslutades att entreprenören fick ta bort stenarna och sänka marknivån i byggnaden till önskad nivå. Arbetet skulle inte följas av arkeolog eftersom fornlämning inte berördes. Vid Länsstyrelsens besök hade tre schakt tagits upp. Det skulle tas upp ytterligare tre mindre schakt på byggnadens nordvästra sida, men bedömningen gjordes att där endast fanns påförda massor. Eftersom det inte framkommit några kulturlager i de upptagna schakten så beslutades det att de resterande delarna av schakten inte skulle följas av arkeolog. Det beslutades dock att arkeolog skulle besiktiga schakten som togs upp inne i byggnaden Röda Längan. Besiktningar och dokumentation gjordes under januari Vid undersökningen påträffades endast enstaka keramikskärvor och då inne i Röda Längan. Keramiken daterades till 1800-talet och tillvaratogs inte. 8
11 Figur 2. Västerås stad med nuvarande kvartersindelning. Undersökningsplatsens läge i kvarteret Hagbard är markerat med en röd ring (efter Gustafsson 1977). 9
12 Figur 3. Den äldsta kartan över Västerås från Biskopsgården har formen av ett U och ligger väster om domkyrkan. Undersökningsplatsen läge är markerat med en röd ring. Inom undersökningsområdet ses en väg som går i nord-sydlig riktning (efter Gustafsson 1977). 10
13 Figur 4. Sven Olssons rekonstruktion av de senmedeltida tomterna intill domkyrkan i Västerås. De svarta linjerna är 1617 års stadsplan och de röda linjerna är 1688 års karta. Tomt 3 ägdes av kanik Finn Jönsson och såldes till Själakoret år Undersökningen berörde delar av tomt 2 och 3. Mellan tomt 2 och 3 ses en vägsträckning (efter Olsson 1985b). 11
14 Undersökningsresultat Figur 5. Undersökningsområdet i kvarteret Hagbard. Fyra olika schakt togs upp. Två sektioner, S1 S2, dokumenterades. Inne i byggnaden framkom en äldre syllstensrad. Skala 1:250. Fyra olika schakt togs upp. Tre utomhus och ett inne i byggnaden. Schakt 1 och 3 I schakt 1 och 3 framkom endast påförda massor. Ursprunglig marknivå nåddes inte i schakten (se bilaga 1). Schakt 4 Schaktet togs upp mellan Stiftskansliet och Röda Längan. Inga avsatta kulturlager framkom. Men på en punkt nåddes undergrunden, dvs. steril nivå. En sektion upprättades där (se figur 5 och 7). På den sterila nivån (lager 1) framkom en äldre marknivå som bestod av en oregelbundet stenlagd hårdgjord yta som bedöms 12
15 representera delar av en gårdsplan eller en väg. Förutom den hårdgjorda ytan framkom inga kulturlager i schaktet. Troligtvis har eventuella äldre kulturlager schaktats bort. Figur 6. Schakt 4 sträckte sig mellan Stiftskansliet, till höger, och Röda Längan, till vänster. Fotograferat av Jonas Ros från sydöst. Figur 7. Sektion 1 sedd från nordöst. Skala 1:40. Ritning Jonas Ros. Lagerbeskrivningar: 1. Grus och sand. Steril nivå, sannolikt del av grusåsen. På detta lager framkom grus och stenar som tolkas vara del av en oregelbunden stenlagd hårdgjord yta. Ytan har sannolikt varit del av en gårdsplan eller en väg. 2. Grå siltig lera. 3. Grå siltig lera med en grå lerlins i toppen. 4. Grus och sand. 5. Orange frigolit tal. 6. Grus och sand. Schakt i Röda Längan (Schakt 2) I Röda Längan togs det upp ett schakt. Vidare sänktes marknivån i de två rummen i husets sydvästra del. Längs med den nordvästra väggen framkom syllstenar som bedöms vara rester efter en äldre byggnad (se figur 5 och 9). Syllstenarna var kraftiga och ca 1 0,6 meter stora. En sektion (2) upprättades i det upptagna schaktet (se figur 5, 8 och 9). Underst i sektionen dokumenterades en sten och på den fanns ett påfört lager grus och jord (lager 1). På detta fanns ett lager (2) med stora påförda stenar. Sannolikt har byggnaden varit en källare eftersom golvet var nedsänkt. Stenarna i lager 1 har sannolikt påförts i källaren i samband med att byggnaden lades öde. Den nuvarande byggnaden uppfördes antagligen strax därefter. Lager 3 bestod av lagda tegelstenar och representerar sannolikt ett äldre golv i den befintliga byggnaden. 13
16 Golvnivån bedöms senare ha höjts vid något tillfälle och då påfördes lager (6) och ett betonggolv gjöts (lager 7). I lager 2, som var ett påfört lager i källaren, framkom yngre rödgods och en del av ett porslinsfat som dateras till 1800-talet. Fynden tillvaratogs inte. Figur 8. Sektion 2 upprättades inne i byggnaden Röda Längan. Till vänster ses syllstensraden, som var en del av väggen i en äldre byggnad. Byggnaden har sannolikt varit en källare med försänkt golv. I lager 2 fanns det ett stort antal påförda stenar. Lager 3 är en äldre golvnivå i den befintliga byggnaden. Längst till vänster ses ett betongfundament till väggen i den befintliga byggnaden. Sektionen är sedd från sydväst. Skala 1:40. Ritning Jonas Ros. Lagerbeskrivningar: 1. Grått jordblandat grus. 2. Stenar 0,10 0,5 meter stora. Lager påfört i källaren. 3. Tegelstenar. Äldre golv i den befintliga byggnaden. 4. Kalkbruk. Tegelstenarna var lagda i detta lager. 5. Kalkbruk. Putsad yta ovanpå tegelstenarna. 6. Grus och sten. Påförda massor. 7. Betong. Marknivå i byggnaden. I de två sydvästra rummen i byggnaden sänktes marknivån. Under det befintliga trägolvet framkom det kraftiga stenar som fungerade som underlag till trägolvet (se figur 10). Dessa stenar var inte del av fornlämning. 14
17 Figur 9. Inne i Röda Längan framkom en kraftig syllstensrad som ses till vänster på bilden. Syllstensraden bedöms ha tillhört en källare. I schaktet framkom stora stenar som sannolikt påförts i källaren då byggnaden togs ur bruk. Den röda nivån är ett äldre tegelgolv i den befintliga byggnaden. Fotograferat av Jonas Ros från söder. Figur 10. I byggnadens södra del framkom stora stenar som var underlag till golvet i den befintliga byggnaden. Fotograferat från nordväst av Jonas Ros. 15
18 Tolkning och utvärdering Undersökningen hade flera målsättningar och som framgår av rapporten har dessa uppfyllts. På 1688 års karta (se figur 3) ses en vägsträckning i nord-sydlig riktning mellan två tomter. I ett av schakten (schakt 4, figur 5 sektion 1, figur 7) framkom en hårdgjord yta som kan vara delar av denna väg. Enligt 1688 års karta (figur 3) sträckte sig vägen fram till en öppen yta invid ån. Sydväst om undersökningsområdet, ute i Svartån, finns en holme, benämnd Wædhirsholm, dvs. Vädersholmen. Möjligtvis har holmen och den stenskoning som finns på andra sidan av Svartån använts vid båttransport över ån. Britas Lennart Eriksson och Lars-Åke Augustsson har muntligen föreslagit att den öppna ytan kan ha använts i samband med transport av boskap som skulle beta på andra sidan av Svartån. Det påträffades inga fynd i schakten som togs upp utanför huset. Det är anmärkningsvärt att det inte påträffades keramik av typen yngre rödgods, vilket var mycket vanligt under 1600-talet och senare. Förklaringen till att det inte påträffades några kulturlager i schakt 4, som sträckte sig mellan Röda Längan och Stiftskansliet, är antagligen att dessa har schaktas bort i samband med sentida markarbeten. I schakt 1 och 3 framkom endast påförda massor och förklaringen till det var att marknivån har höjts i området. Inne i byggnaden framkom rester av en äldre byggnad som preliminärt dateras till 1800-talet. 16
19 Referenser Muntlig uppgift Lars-Åke Augustsson, bygg- och fastighetskonsult, Kvicksund. December Britas Lennart Eriksson, stiftsdirektör, Västerås stift. December Internet FMIS = Fornminnesregistret, se: Historiska kartor över Västerås stad, se: Litteratur Alström, U Under biskop Palmqvists rosenplanteringar. Schaktning för kabel vid Biskopsgården. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 232:1. Hagbard 3, 4, Västerås domkyrkoförsamling, Västerås, Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård. Rapport 2012:3. Alström., U att den är urgammal och förmodligen kan räknas till rikets äldsta städer. Nytt dateringsunderlag för Västerås historia. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Fornlämning Västerås 232:1, Stora gatan, Stadsparken, Västerås Domkyrkoförsamling, Västerås kommun, Västmanlands län. Västmanland. Stiftelsen. Kulturmiljövård Rapport 2013:83. Bergquist, U. (u å). Kyrkbacken och stadsdiket. Arkeologisk förundersökning. Västra kyrkogatan mellan kvarteret Jarl och Gamla kyrkogården. RAÄ 232, Västerås, Västmanland. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala otryckt rapport. Bergqvist, J. och Bäck, M Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås. Eller åter till Djäknegatan. Västmanland, Västerås stad, kvarteret Domkyrkan, Rudbeckianska skolan RAÄ 232. Uv Bergslagen. Rapport 2009:2. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Carlsson, R Kvarteret Proban. Arkeologisk undersökning. Kvarteret Proban, RAÄ 232, Västerås, Västmanland. RAÄ dnr: & UV Uppsala Rapport. Gustafsson, J.-H Västerås. Medeltidsstaden 4. RAÄ Rapport. Stockholm. Gustavsson, G Gatunamnens historia i Västerås. Västerås Kulturnämnds skriftserie nr 8. Västerås. Kjellberg. J Schaktning invid Västerås domkyrka. Antikvarisk kontroll. RAÄ 232. Domkyrkan. Västerås domkyrkoförsamling. Västerås stad. Västmanland. Västmanlands läns museums. Kulturmiljöavdelningen rapport A. 2005:A
20 Kumlien, K Västerås till 1600-talets början. Västerås genom tiderna II. Västerås. Olsson, S. 1985a. Idealstad med förhinder Studier i Västerås byggnadshistoria i förindustriell tid. Västerås genom tiderna. Del V:1 Stadens byggnadshistoria från 1640 till 1800-talets mitt. Västerås. Olsson, S. 1985b. Idealstad med förhinder Studier i Västerås byggnadshistoria i förindustriell tid. Figurblock. Västerås genom tiderna. Del V:1 Stadens byggnadshistoria från 1640 till talets mitt. Västerås. Ros, J Biskopsgatan. Arkeologisk undersökning Biskopsgatan och Västra Kyrkogatan. Västerås stad. Västmanland. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar. UV Uppsala. Rapport 1995:24. Ros, J Medeltida stenhus i kvarteret Hagbard. Kanik Finn Jönssons gård/själagården Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Västerås Domkyrkoförsamling Kvarteret Hagbard Västerås kommun Västmanland. Rapport 2014: 6. Ros, J Vikingatida och medeltida stadsbebyggelse i Västerås. Tomtmark intill Slottsgatan. Arkeologisk förundersökning. Fornlämning Västerås 232:1. Stadsparken. Västerås Domkyrkoförsamling, Västerås kommun, Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:8. Syse, B Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Hagbard, Västerås stad, Västmanland. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, Rapport 1995:26. Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Stiftelsen Kulturmiljövård projekt nr: KM Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: , Typ av undersökning: Undersökningsperiod: Arkeologisk undersökning 14 17/ och 21/ Personal: Jonas Ros Landskap: Västmanland Län: Kommun: Socken Fastighet Fornlämning Fastighetskarta: Västmanland Västerås Västerås Domkyrkoförsamling Hagbard 3 Västerås 232:1 11G:7 Koordinatsystem: Sweref Koordinater: X , Y Höjdsystem: RH 2000 Inmätningsmetod: Manuellt från befintlig bebyggelse. Digitaliserat i efterhand Dokumentationshandlingar: Två sektionsritningar i A4 format samt digital fotografier förvaras hos Västmanlands läns museum Fynd: Inga fynd 18
21 BILAGA Bilaga 1. Schakttabell Schakt Längd, m Bredd, m Djup, m, Anmärkning Underlag 1 2,8 0,8 0,8 Påförda massor Påförda massor 2 3,3 3 1,5 Äldre syllstensrad, påförda massor mm Påförda massor ,6 0,4 Påförda massor. Lera, grus sand, ledningar Påförda massor ,8 0,9 Påförda massor Påförda massor och steril grus och sand
Schakt i kvarteret Jakob Större 13
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland
Schakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:11 Schakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Vid kvartereret Klas vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan
Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra
Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:17 Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kvarteret
Schakt vid Rudbeckianska skolan
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina
1200-tal i Norra Källgatan i Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:13 1200-tal i Norra Källgatan i Västerås Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Norra Källgatan Västerås domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmanland
Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken
Stiftelsen Kulturmiljövå ård Rapport 2012:35 Ett schakt för elkabel vid Tova, Ripsa Arkeologisk förundersökning Fornlämning Ripsa 127 Ripsa-Edeby 2:6 Ripsa socken Södermanland Jonas Ros Innehåll Inledning...
Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:44 Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Koppardosan 2 Sigtuna socken
Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling
Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:25 Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Arkeologisk förundersökning Fornlämning Strängnäs 314:1 Rådstugan 6 och 10 Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs kommun
Schakt i Eriksgatan i Enköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:40 Schakt i Eriksgatan i Enköping Arkeologisk undersökning Fornlämning Enköping 26:1, stadslager Centrum 30:1 Enköpings socken Enköpings kommun Uppsala län Uppland
Djupa schakt i Stora Gatan, Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:6 Djupa schakt i Stora Gatan, Västerås Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1, stadslager Stora Gatan (kvarteret Lea)
1700-tal i Rektorsgatan i Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:6 1700-tal i Rektorsgatan i Västerås Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 232:1 Rektorsgatan Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmaland
Fiberkabel vid Västerås slott
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:8 Fiberkabel vid Västerås slott Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kv. Olympia Västerås stadsförsamling Västerås
Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:48 Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 355:1 Västerås 1:13 Västerås domkyrkoförsamling
Stadsparken bevattning, Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:84 Stadsparken bevattning, Västerås Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 232:1 Stadsparken Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Duncan Alexander
Stora gatan i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:82 Stora gatan i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Stora gatan 28B, Sigtuna 2:152 Sigtuna stad och kommun
Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun
Skogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Vedbo, Eriksborg. Nybyggnation av småhus. Särskild utredning. Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland. Anna-Lena Hallgren
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:74 Vedbo, Eriksborg Nybyggnation av småhus Särskild utredning Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning Inledning...
En kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:54 Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala 62:1 Färgaren 8 Sala stadsförsamling Västmanlands
Ljuspunkter i Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:88 Ljuspunkter i Västerås Schaktningar för belysningsstolpar Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Stadsparken och Slottsgatan Västerås
Schaktning för dagvattenbrunnar i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:83 Schaktning för dagvattenbrunnar i Arboga Arkeologisk antikvarisk kontroll Arboga 34:1 Hamngatan-Herrgårdsgatan Arboga stadsförsamling Västmanlands län Västmanland
Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:46 Fredsgatan 11 i Sala Schaktning i samband med oljesanering Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala stad 62:1 Bergmästaren
Ett fjärrvärmeschakt i Brunnsgatan, Sala
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:50 Ett fjärrvärmeschakt i Brunnsgatan, Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala 62:1 Kv. Skinnaren 2 Sala stadsförsamling
En ledningsdragning för fjärrvärme i Sigurdsgatan, Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:51 En ledningsdragning för fjärrvärme i Sigurdsgatan, Västerås Särskild utredning etapp 2 Kv. Sigvald Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmanlands län
Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:60 Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat Arkeologisk kontroll i avgränsande syfte Fornlämning Boglösa 203:1 Hemsta 1:3 Boglösa socken Enköpings kommun
Schakt inom fastigheten Kyrkogärdet 3 i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:82 Schakt inom fastigheten Kyrkogärdet 3 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning Fornlämning Sigtuna 195:1 Kyrkogärdet 3 Sigtuna församling Sigtuna kommun Uppland
Schaktning för avlopp i Årdala
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:74 Schaktning för avlopp i Årdala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Årdala 106:1 Sannerby 2:8 Årdala socken Flens kommun Södermanlands
Ledningsförläggning vid Enköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:84 Ledningsförläggning vid Enköping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Vallby 89:1 2, 90:1, 103:1 och 157:1 Vallby socken Enköpings
Det medeltida huset Stekaren i Arboga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:59 Det medeltida huset Stekaren i Arboga Antikvarisk kontroll RAÄ 34 Olof Ahllöfs park Arboga stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...
Crugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Kvarteret Stadsträdgården i Sala
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:29 Kvarteret Stadsträdgården i Sala Arkeologisk förundersökning RAÄ 62 Kvarteret Stadsträdgården Sala stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Fem schakt för informationsskyltar
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:45 Fem schakt för informationsskyltar Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 V. Ringvägen, N. Källgatan, Vasagatan,
VA i C.H:s gata i V-ås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:46 VA i C.H:s gata i V-ås Förundersökning i form av en schaktningsövervakning RAÄ 232 Carl Hennings gata Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Schaktning vid Stora Torget i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:86 Schaktning vid Stora Torget i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1, stadslager Sigtuna 2:152 Sigtuna socken
Fjärrvärme i Östra Långgatan, Köping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:7 Fjärrvärme i Östra Långgatan, Köping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Köping 148:1 Östra Långgatan, kv. Gåsen 1 Köpings
Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström
Under Rocklundas bollplaner
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:36 Under Rocklundas bollplaner Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 34:1 m.fl. Rocklunda Skerike socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström
Kulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
En kylslagen historia
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:33 En kylslagen historia Schaktningar vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kvarteret Domkyrkan 3 Västerås
En GC-väg vid Sjukarby, Tierp
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:14 En GC-väg vid Sjukarby, Tierp Schaktning intill en försvunnen gravhög Arkeologisk utredning Fornlämning Tolfta 36:1 Sjukarby 4:41 och 4:42 Tolfta socken Tierps
Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:76 Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7 Schakt inom gravfält RAÄ Lid 42:1 Förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 42:1 Fastighet
Två fjärrvärmeschakt i Sala
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:23 Två fjärrvärmeschakt i Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 62 Norra Esplanaden Sala stadsförsamling Västmanland Ulf Alström
Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling
Schaktning för elkablar och nya belysningsenheter i Vasaparken
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:35 Schaktning för elkablar och nya belysningsenheter i Vasaparken Antikvarisk kontroll RAÄ 232:1 Västerås 1:1 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Förläggning av en el-ledning i Skultunatrakten
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:69 Förläggning av en el-ledning i Skultunatrakten Antikvarisk kontroll Fornlämning Skultuna 20:1 och 87:1 Handberga 1:5 och Skultuna-Berga 2:5 Skultuna socken Västerås
Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:70 Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämningar Irsta 145:1 m.fl. Irsta-Gillberga 3:1, Gäddeholm 2:5, 2:64 Irsta Socken
Tre brunnar och 25 löpmeter schakt i Sturegatan, Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:64 Tre brunnar och 25 löpmeter schakt i Sturegatan, Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Sturegatan Västerås
Fjärrvärmeanslutningar i Arboga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling
Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland
En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:47 En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna Schaktningsövervakning Fornlämning Sollentuna 268:1 Vinättikan 5 Sollentuna socken Sollentuna kommun Uppland
Bergvärmeschakt vid Ängsö slott
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:22 Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Antikvarisk kontroll RAÄ 4:1 Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Kumla kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur samt markundersökning. Arkeologisk antikvarisk kontroll
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:35 Kumla kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur samt markundersökning Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Kumla 66:1 Kumla klockargård 1:12 Kumla socken Sala
att den är urgammal och förmodligen kan räknas till rikets äldsta städer.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:83 att den är urgammal och förmodligen kan räknas till rikets äldsta städer. Nytt dateringsunderlag för Västerås historia Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Kabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Provborrningar i Arboga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:14 Provborrningar i Arboga Provtagning med skruvborr för analys av förorenad mark Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kvarteren Kapellet 1,
Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 20010:11 Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Köping 148:1 Västra Långgatan, kv. Edda Köpings stadsförvaltning
Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Kvarteret Herta Västerås
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:22 Kvarteret Herta Västerås Schaktningsarbeten på bryggeritomten Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Kv Herta Domkyrkoförsamlingen Västerås kommun
Schaktning för fiberkabel i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:57 Schaktning för fiberkabel i Arboga Förundersöknig i form av schaktningsövervakning Fornlämning Arboga 34:1 Kapellgatan, Trädgårdsgatan och Bergsgränd Arboga stadsförsamling
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,
Tortuna kyrka II. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:56 Tortuna kyrka II Arkeologisk antikvarisk kontroll Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...
Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:6 Hästhage i Mosås Bytomtsrester och stolphål Arkeologisk utredning Mosås 14:2 Mosås socken Närke Anna Egebäck Innehållsförteckning Inledning... 1 Topografi och
Trädplantering i Rinmansparken och Rothoffsparken, Eskilstuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:45 Trädplantering i Rinmansparken och Rothoffsparken, Eskilstuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Eskilstuna 557:1, stadslager
En ledningsdragning i Kristinagatan,Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:72 En ledningsdragning i Kristinagatan,Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 232:1 Kristinagatan, kv. Ingrid, Klara Västerås stadsförsamling Västerås
Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby
Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:76 Strömsholm Intill boplatsen Sofielund Arkeologisk förundersökning Fornlämning boplats Kolbäck 380 Strömsholm 8:60 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands
Fjärrvärmeledning på Korsgatan i Norrköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:23 Fjärrvärmeledning på Korsgatan i Norrköping Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sankt Johannes 96:1 Kopparhammaren 2 Norrköpings stad Norrköpings
Forntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Kvarteret Sämskmakaren
Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:04 Kvarteret Sämskmakaren Schaktning för bergvärme i Arboga Antikvarisk kontroll RAÄ 34 Sämskmakaren 4 Arboga stad Västmanland Joakim Kjellberg Innehållsförteckning
Ett hålvägssystem på Finnslätten
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:45 Ett hålvägssystem på Finnslätten Kartering och dokumentation Arkeologisk förundersökning RAÄ 942:2 Västerås 3:61 Badelunda socken Västmanland Anna Arnberg Ett
Ytterenhörna kyrka. Arkeologisk schaktkontroll. Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:80 Ytterenhörna kyrka Arkeologisk schaktkontroll Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland Kristina Jonsson Ytterenhörna kyrka
Under biskop Palmqvists rosenplanteringar
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:3 Under biskop Palmqvists rosenplanteringar Schaktning för kabel vid Biskopsgården Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Hagbard 3, 4 Västerås
Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:08 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås 232:1, Västerås stad och kommun, Västmanland Dnr: 431-4884-10
Hallsbergs sockenkyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:57 Hallsbergs sockenkyrka Schaktningsövervakning Hallsbergs kyrka Hallsbergs socken Närke Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning...
Schaktningsövervakning i Rotbrunna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:33 Schaktningsövervakning i Rotbrunna Arkeologisk förundersökning Härnevi 109:1 Rotbrunna 7:1 Härnevi socken Enköpings kommun Uppland Christian Gatti Schaktningsövervakning
Hus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk
En gravkammare i Ytterenhörna kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:56 En gravkammare i Ytterenhörna kyrka Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Ytterenhörna 218 Ytterenhörna kyrka Ytterenhörna socken
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Tillberga kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland. Ulf Alström
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:67 Tillberga kyrka Arkeologisk antikvarisk kontroll Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström Tillberga kyrka Arkeologisk antikvarisk
Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Lillgården i Sigtuna. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:80 Lillgården i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Kvarteret Lillgården 1 Sigtuna stad och kommun Stockholms
E18, Västjädra-Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning
Kompletterande jobb utefter väg 250
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning
Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:42 Bytomten Sund Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Fornlämning Österlövsta 866 och 847 Sund 1:26 m.fl. Österlövsta socken Tierps kommun
Djulönäs. Schakt intill en stenåldersboplats. Jenny Holm. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:90 Djulönäs Schakt intill en stenåldersboplats Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Stora Malm 285 Katrineholm Trolldalen 1:1 Stora
Arboga medeltida stadsområde
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:35 Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk kontroll invid ån RAÄ 34 Sämskmakaren 1 Arboga stad Västmanland Anna Lihammer Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk
Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:41 Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs Särskild utredning Äs 1:2 Romfartuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning
Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:22 Kungsåra kyrka Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...
Tomma ledningsschakt i Stenkvista
Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter
Schaktning i Söderstaden i Norrköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:44 Schaktning i Söderstaden i Norrköping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning RAÄ 96 Kvarteren Aspen och Tulpanen, S:t Persgatan
Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,
Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12
Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport